Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

1

Kr 77.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående pension åt vissa
i statens tjänst anställda personer; given Stockholms
slott den 25 februari 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under
punkterna l:o—12 :o hemställt.

GUSTAF.

Sven Andersson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25
februari 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.

Statsrådet Andersson anmäler uppkomna frågor om pension åt vissa i statens
tjänst anställda personer och anför därvid. 1

1 :o.

Städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta Eufemia Holstein, född
Wijk. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Holstein är född den 22 mars 1887 och således den 22 mars 1949 uppnår
62 års ålder;

att hon under tiden 1 augusti 1923—14 september 1937 biträdde sin moder,
som då var entreprenör för städningen av fångvårdsstyrelsens lokaler, med
städning av viss del av nämnda lokaler, därvid hennes dagliga tjänstgöringstid
uppgick till omkring 3''/, timmar;

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 77.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

att hon sedan den 15 september 1937 eller under omkring ll1/* år innehaft
anställning direkt hos fångvårdsstyrelsen såsom städerska med en daglig
tjänstgöringstid av omkring 4‘A timmar;

att städningen av fångvårdsstyrelsens lokaler alltsedan år 1923 utgjort
hennes huvudsakliga sysselsättning;

att hon åtnjuter avlöning enligt gällande kollektivavtal för städningspersonal; samt

att hon enligt av läkare den 8 januari 1949 utfärdat intyg på grund
av sjukdom (kronisk inflammation i båda knälederna, förhöjt blodtryck
och allmän svaghet) numera är oförmögen till arbete.

Statens pensionsanstalt, där fångvårdsstyrelsen gjort framställning om
pension åt Holstein jämlikt kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter
angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst,
har ansett Holsteins tjänstgöring såsom biträde åt modern icke böra beaktas
vid beräkningen av Holsteins tjänstetid samt, enär tjänstetiden vid sådant
förhållande understege 15 år, funnit sig förhindrad bevilja henne pension
med stöd av bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse.

Holstein har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att pension måtte beredas Holstein.

Statens pensionsanstalt har avstyrkt bifall till framställningen.

Statskontoret har likaledes funnit sig icke kunna tillstyrka årlig pension
åt Holstein men har förordat, att en gratifikation å förslagsvis 600 kronor
tilldelas henne.

Med hänsyn till den långa tid, varunder Holstein utfört städningsarbete
hos fångvårdsstyrelsen, ävensom till omfattningen av detta arbete — styrkta
uppgifter härom ha delvis erhållits först efter det myndigheterna yttrat sig i
ärendet — anser jag mig böra förorda, att hon kommer i åtnjutande av pension.
Beloppet synes mig skäligen böra bestämmas till 660 kronor för år,
vartill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder. Jag hemställer
sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan hos fångvårdsstyrelsen Ester Charlotta
Eufemia Holstein, född Wijk, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning, under
sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 660 kronor.

2:o.

Portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am Main Josef Felux. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,

;att Felux, som är tysk medborgare, är född den 24 april 1883 och således
den 24 april 1949 uppnår 66 års ålder;

Kungl. Mcij.ts proposition nr 77-

3

att han från oktober 1913 till februari 1945 tjänstgjorde som portvakt och
trädgårdsmästare, efter år 1943 även såsom vaktmästare, vid svenska beskickningen
i Berlin;

att Felux medföljde den del av beskickningen, som i februari 1945 evakuerades
till Liibeck, samt att han å sistnämnda plats tjänstgjorde som
portvakt och vaktmästare rid beskickningen under den tid denna var i
verksamhet samt därefter vid svenska röda korsets representation;

att hans avlöningsförmåner under budgetåren 1938/39—1941/42 och 1942/
43—1943/44 uppgingo till 2 700 respektive 3 000 riksmark för år eller omräknat
i svenskt mynt enligt då gällande kurs till 4 590 respektive 5 100
kronor för år, varjämte han åtnjöt förmånen av fri bostad, bestående av 2
rum och kök;

samt att Felux numera är anställd såsom portvakt vid konsulatet i Frankfurt
am Main med en månatlig avlöning sedan den 1 februari 1948 av 75
svenska kronor och 100 tyska mark, sistnämnda belopp i svenskt mynt
utgörande omkring 108 kronor, vartill kommer förmånen av fri bostad,
vilken förmån uppskattats till ett värde av 55 tyska mark för månad.

Felux har gjort framställning om erhållande av pension.

Statskontoret har tillstyrkt pension åt Felux till belopp av 2 400 kronor
för år utan rätt för Felux att å detta belopp åtnjuta några tilläggsförmåner.

Det synes även mig skäligt, att Felux kommer i åtnjutande av pension.
Denna synes mig med hänsyn till storleken av de löneförmåner, som Felux
åtnjöt under anställningen i Berlin, ävensom i betraktande av anställningstidens
längd böra bestämmas till 2 700 kronor eller sålunda något högre
belopp än statskontoret föreslagit. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att portvakten vid svenska konsulatet i Frankfurt am
Main Josef Felux må från och med månaden näst efter den,
varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
m. m. uppbära en årlig pension av 2 700 kronor, varå til 1-läggsförmåner icke skola utgå.

3:o.

Kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i London Robert Francis
Myhill. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Myhill, som är brittisk medborgare, är född den 10 augusti 1884 och
således 64 år gammal;

att han alltsedan den 1 juli 1921 varit anställd såsom kanslivaktmästare
vid svenska beskickningen i London;

att han under åren 1911—1914 och 1919—1921 varit hovmästare hos dåvarande
svenska sändebuden i London, varvid han även fullgjort ett flertal
av de uppgifter, som åligga en beskickningsvaktmästare;

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

att hans kontanta avlöningsförmåner senast utgjort omkring 5 300 kronor
för år (7 pund per vecka);

att han härjämte åtnjutit fri bostad jämte värme och lyse samt beklädnadsbidrag; att

Myhill beräknas komma att lämna sin anställning under andra halvåret
innevarande år;

samt att han och hans hustru, då de under året uppnå 65 års ålder, komma
i åtnjutande av brittisk folkpension med ett sammanlagt belopp av omkring
110 pund för år.

Svenska beskickningen i London har hemställt, att pension måtte utverkas
åt Myhill, och därvid ifrågasatt, att pensionsbeloppet måtte bestämmas
till lägst 3 750 kronor för år.

Statskontoret, som erinrat om att pension beviljats i tidigare liknande
fall, har tillstyrkt, att åt Myhill utverkas pension till ett belopp av 2 268
kronor för år, varmed ej borde följa några tilläggsförmåner.

Även jag tillstyrker, att pension beredas Myhill. Med hänsyn till storleken
av de av Myhill åtnjutna löneförmånerna synes mig det av statskontoret
föreslagna pensionsbeloppet väl lågt. För egen del förordar jag, att pensionen
bestämmes till 3 000 kronor för år. Jag hemställer i enlighet härmed,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kanslivaktmästaren vid svenska beskickningen i London
Robert Francis Myhill må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd m. m. uppbära en årlig pension av 3 000 kronor,
varå tilläggsförmåner icke skola utgå.

4:o.

Expeditionschefen i försvarsdepartementet, statssekreteraren greve Gustaf
Bogislaus von Schwerin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att greve von Schwerin är född den 10 oktober 1884 och i oktober 1949
uppnår för honom gällande pensionsålder av 65 år;

att han anställts såsom amanuens i lantförsvarsdepartementet den 10
juni 1909, befordrats till förste kanslisekreterare den 1 januari 1918 samt
— efter att från och med den 31 augusti 1920 på förordnande ha uppehållit
kanslirådstjänst — den 8 december 1922 utnämnts till kansliråd i försvarsdepartementet
;

att han, efter ett flertal kortare vikariatsförordnanden såsom expeditionschef,
alltsedan den 8 januari 1940 bestritt expeditionschef stjänsten, därav
såsom t. f. expeditionschef intill den 15 oktober 1943 och såsom ordinarie
innehavare av befattningen under tiden därefter;

samt att Kungl. Maj :t genom beslut den 31 juli 1945 tillagt greve von
Schwerin statssekreterares namn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

5

Greve von Schwerin är efter sin förestående avgång ur tjänst berättigad
att åtnjuta pension i den av honom innehavda kanslirådsbefattningen.
Tjänstepensionsunderlaget (begynnelseunderlaget) för denna tjänst utgör
10 920 kronor. På grund av att expeditionschef stjänsterna icke äro pensionsberättigande
äger greve von Schwerin däremot icke författningsenligt
komma i åtnjutande av pension på grund av sin befattning såsom expeditionschef.

Under erinran att tilläggspension tidigare beviljats åt vissa expeditionschefer
vill jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förorda,
att greve von Schwerin med hänsyn till den avsevärda tid, varunder han
på framstående sätt uppehållit den under senaste decennium särskilt krävande
expeditionschef sbefattningen i försvarsdepartementet, kommer i åtnjutande
av viss förhöjning av den honom såsom kansliråd tillkommande
pensionen. I överensstämmelse med vad i tidigare liknande fall medgivits
synes tilläggspensionen böra bestämmas till 2/3 av skillnaden mellan å ena
sidan pensionsunderlaget för pensionsberättigad befattningshavare i lönegrad
med samma nummer — 14 lönegraden å löneplan nr 2 — som expeditionschef
och å andra sidan pensionsunderlaget för kansliråd eller efter
avrundning 1 068 kronor för år. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att expeditionschefen i försvarsdepartementet, statssekreteraren
greve Gustaf Bogislaus von Schwerin må från och
med månaden näst efter den, då efter avsked från kanslirådsbefattningen
förordnandet för honom å expeditionschef
sämbetet upphör, under sin återstående livstid uppbära
— utöver honom författningsenligt tillkommande pension
— en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner
och understöd m. in. å 1 068 kronor för år.

5:o.

Byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen Ernst Emanuel Hollinder.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Hollinder är född den 23 april 1880 och således den 23 april 1949 uppnår
69 års ålder;

att han innehaft anställning såsom ritare eller ingenjör hos arméförvaltningens
forlifikationsdepartement under tiden 1 december 1907—1 december
1908, hos arméns kasernbyggnadsnämnd under tiden 1 januari 1909—
1 augusti 1916 samt vid riksdagshusets arkiteklbyrå under tiden 20 augusti
1936—30 september 1940, 1 juli 1941—28 februari 1942 samt 15 maj—30
juni 1942;

att han under tiden 1 juli 1942—30 april 1948 varit anställd såsom byggnadsingenjör
hos flygförvaltningen;

att han övergått i fortifikationsförvaltningens tjänst den 1 maj 1948 i
samband med omorganisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
inom försvaret;

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

att han sedan sistnämnda dag varit placerad i lönegrad Cg 20, löneklass
22;

samt att tortifikationsförvaltningen, som genom beslut den 30 juni 1948
entledigat Hollinder från hans anställning från och med den 9 oktober
1948, sedermera beslutat, att med Hollinders entledigande skulle anstå i
avvaktan på avgörandet av pensionsfrågan.

Hos Kungl. Maj :t har fortifikations förvaltningen — i anledning av en av
Hollinder gjord ansökning — hemställt, att pension måtte beredas Hollinder.

Statskontoret har tillstyrkt utverkande av pension åt Hollinder med 3 120
kronor för år. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret
anfört följande.

Hollinder är för närvarande placerad i lönegrad Cg 20, motsvarande 16
lönegraden enligt civila icke-ordinariereglementet. Pensionen synes därför
böra bestämmas med pensionsunderlaget enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente
för extra ordinarie tjänsteman i sistnämnda lönegrad
eller 3 768 kronor såsom utgångspunkt. Räknas med att Hollinder kvarstår

1 tjänst till utgången av juni månad 1949, skulle antalet tjänstår vid avgången
komma att utgöra 20 år 5 månader 29 dagar. Pensionen skulle med
dessa förutsättningar kunna bestämmas till (3 768 — “/u» X 3 768 = 3 768
— 1 193:20 = 2 574:80; 2 574:80 — 257:48 =) 2 317:32 eller avrundat

2 328 kronor. Efter omreglering jämlikt kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen
bliva 3 120 kronor. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt
senast fastställda grunder.

I likhet med myndigheterna anser jag, att Hollinder bör komma i åtnjutande
av pension efter avgången ur tjänst. Mot statskontorets beräkning av
pensionsbeloppet finner jag icke anledning till annan erinran än att beloppet
synes mig böra något minskas, förslagsvis till 2 700 kronor, med hänsyn
därtill att Hollinder, då han mer stadigvarande inträdde i statstjänst, redan
uppnått 56 års ålder och till att icke obetydlig del av den därpå följande
tjänstgöringen infaller efter normal avgångsålder. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att byggnadsingenjören hos fortifikationsförvaltningen
Ernst Emanuel Hollinder må från och med månaden näst
efter den, varunder han lämnar sin anställning, under sin
återstående livstid från anslaget till diverse pensioner och
understöd in. m. uppbära en årlig pension av 2 700 kronor.

6:o.

Förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid Lovisa Engvall, född
Petersson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Engvall, som är frånskild, är född den 8 augusti 1888 och således 60
år gammal;

att hon under något mer än 10 år 4 månader, nämligen under tidsperioderna
1 juli 1928—1 mars 1929, 1 september 1929—31 oktober 1929, 1 juni

7

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

1930—29 januari 1932 samt 1 februari 1932—16 december 1939, innehade
anställning vid livgrenadjärregementet i Linköping;

att hon från och med den 1 januari 1935 var underkastad 1934 års tjänstepensionsreglemente
för arbetare och jämlikt nämnda reglemente med övergångsbestämmelser
vid avgången den 16 december 1939 kunde åberopa en för
rätt till pension enligt reglementet beräknelig tjänstetid av något mer än
9 år 3 månader;

att hon på grund av förenämnda anställning är berättigad att från och
med september månad 1951 komma i åtnjutande av uppskjuten livränta enligt
nämnda reglemente;

att hon lämnade sin anställning i anledning av sjukdom (nervsjukdom),
som medfört en bestående avsevärd nedsättning av arbetsförmågan och på
grund av vilken hon under det sista anställningsåret var tjänstledig;

att det enligt intyg av vederbörande regementsläkare ej kan uteslutas, att
Engvalls tjänstgöring vid regementet haft med sjukdomens utbrott att
skaffa;

samt att Engvall saknar försörj ningspliktiga anhöriga och lever under
knappa ekonomiska förhållanden.

På grund av att Engvall, då hon lämnade sin anställning, icke kunde åberopa
minst 10 tjänstår, beräknade enligt det för henne tillämpliga 1934 års
tjänstepensionsreglemente för arbetare, har hon icke kunnat komma i åtnjutande
av sjukpension enligt reglementet.

Försvarsverkens civila personals förbund har hos Kungl. Maj :t hemställt
om sjukpension åt Engvall, därvid förbundet framhållit, att Engvall genom
arbete i dragiga lokaler ådragit sig reumatiska åkommor och att detta syntes
ha ursprungligen orsakat nervsjukdomen.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig icke kunna tillstyrka åtgärder
för beredande av pension åt Engvall.

Jämväl statens pensionsanstalt och statskontoret ha avstyrkt bifall till
framställningen.

Med hänsyn till att Engvall på grund av sjukdom — vilken enligt vederbörande
regementsläkare möjligen kan äga samband med tjänstgöringen
nödgats lämna sin anställning endast kort tid innan hon uppnått för rätt
till sjukpension enligt då gällande reglemente erforderliga 10 tjänstår och
i beaktande av i övrigt upplysta förhållanden vill jag icke motsätta mig, att
förslag förelägges riksdagen om pension åt Engvall. Jag anser mig härvid
även böra erinra om att från och med den 1 juli 1942 sådan ändring vidtagits
av villkoren för erhållande av sjukpension enligt vederbörande arbetarpensionsreglemente,
att dylik pension kan ifrågakomma efter det befattningshavaren
— såsom beträffande Engvall är fallet — varit anställd under
10 år i statens tjänst, även om dessa år icke få i sin helhet tillgodoräknas
såsom tjänstår enligt reglementets regler för tjänstårsberäkning. För egen

° Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

del vill jag såsom i förevarande fall skälig pension föreslå ett belopp av
1 080 kronor för år jämte rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Detta belopp understiger något det på grundval av slutunderlaget beräknade
grundbeloppet av den sjukpension, som torde ha tillkommit Engvall,
om hon vid avgången varit berättigad till dylik pension. Pensionen synes
mig böra få utgå räknat från och med den 1 juli 1948 och under villkor
att Engvall avstår från sin rätt till uppskjuten livränta. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förra kokerskan vid livgrenadjärregementet Sigrid Lovisa
Engvall, född Petersson, må, räknat från och med den
1 juli 1948, under sin återstående livstid från anslaget till
diverse pensioner och understöd m. in. uppbära en årlig pension
av 1 080 kronor; skolande såsom villkor härför gälla,
att Engvall avstår från den rätt till uppskjuten livränta, som
författningsenligt tillkommer henne.

7 :o.

Förre ordföranden och chefen för ar betsrådet, generaldirektören John Vilhelm
Nordin. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Nordin är född den 27 juli 1882 och således 66 år gammal;
att han under tiden 1 mars 1912—30 juni 1939 innehaft anställning vid
riksförsäkringsanstalten, därav såsom extra ordinarie tjänsteman från och
med den 1 mars 1912, sasom t. f. notarie från och med den 1 januari 1915,
såsom notarie från och med den 1 januari 1917, såsom t. f. sekreterare
från och med den 26 januari 1917 och såsom sekreterare från och med den
1 januari 1922, varjämte han varit förordnad såsom tillfällig ledamot i anstalten
under tiden 1 januari 1918—5 april 1920;

att han under anställningen hos riksförsäkringsanstalten åtnjutit tjänstledighet
under tiden 6 april 1920—30 juni 1939 för tjänstgöring hos arbetsrådet; att

han hos arbetsrådet anställts såsom sekreterare, tillika föredragande,
från och med den 6 april 1920, förordnats till byråchef å extra stat från
och med den 1 juli 1930 och utnämnts till ordinarie byråchef (nuvarande
lönegraden Ca 33) från och med den 1 juli 1939;

att han tillika vant förordnad såsom ledamot av arbetsrådet från och
med den 1 juli 1924 samt såsom rådets ordförande och chef från och med
den 1 juli 1926 intill avgången ur tjänst den 31 december 1948;

att han i sistnämnda egenskap, i vilken han sålunda tjänstgjort under
22 Va år, uppburit ett årligt arvode av 4 000 kronor utöver avlöningsförmånerna
såsom sekreterare respektive byråchef;

samt att statskontoret genom beslut den 22 december 1948 förklarat Nordin
berättigad att efter avgången ur tjänst åtnjuta hel ålderspension för
sin befattning såsom byråchef, för vilken gäller ett begynnelseunderlag av
10 920 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 77. 9

Eungl. Maj :t har genom beslut den 27 oktober 1944 tillagt Nordin generaldirektörs
namn.

I en till Kungl. Maj :t ställd och av arbetsrådet med tillstyrkan överlämnad
skrift har Nordin anhållit, att vid bestämmandet av pension åt honom
hänsyn måtte tagas till hans förordnande såsom ordförande och chef för
arbetsrådet.

Statskontoret har avstyrkt utverkande av pensionsförbättring åt Nordin
och därvid framhållit, att sådan särskild avlöning, som Nordins tilläggsarvode
utgjorde, regelmässigt icke ansetts böra inverka på pensionsbeloppets
storlek samt att ett tillmötesgående av framställningen skulle medföra
konsekvenser i pensionshänseende för andra befattningshavare med
enahanda löneförhållanden.

I beaktande av den mycket långa tid — 22 1/2 år — varunder Nordin mot
åtnjutande av särskilt tilläggsarvode tjänstgjort såsom arbetsrådets chef,
finner jag det rimligt, att Nordin kommer i åtnjutande av visst tillägg till
den pension, som tillerkänts honom i hans pension sberättigande befattning
såsom byråchef. Med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda oanständigheter
anser jag, att sådana konsekvenser, varom statskontoret i sitt
utlåtande uttalat farhågor, icke behöva befaras. Såsom skälig tilläggspension
vill jag förorda ett belopp av 1 500 kronor för år.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre ordföranden och chefen för arbetsrådet, generaldirektören
John Vilhelm Nordin må, räknat från och med
den 1 januari 1949, under sin återstående livstid uppbära

— utöver honom författningsenligt tillkommande pension

— en tilläggspension från anslaget till diverse pensioner
och understöd in. m. å 1 500 kronor för år.

8:o.

Städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson, född Jonsson. Av
handlingarna i ärendet inhämtas,

att Gustavsson är född den 28 maj 1888 och således 60 år gammal;

att hon varit anställd såsom städerska hos pensionsstyrelsen från och med
ingången av år 1921 eller sålunda under 28 år;

att hennes dagliga arbetstid hos styrelsen utgjort under åren 1921—-1944
omkring 3 timmar samt därefter omkring 5 timmar;

samt att hennes inkomst under de senaste fem åren av anställningstiden
utgjort i medeltal 1 850 kronor för år.

Gustavsson har icke kunnat komma i åtnjutande av pension enligt kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 490) med föreskrifter angående pensionering

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

av viss arbetarpersonal i statens tjänst, enär hon — bortsett från de fyra
sista anställningsåren — icke haft daglig tjänstgöring av sådan omfattning,
som erfordras för erhållande av pension enligt kungörelsen.

Pensionsstyrelsen har anfört, att styrelsen med hänsyn till Gustavssons
långa anställningstid i statens tjänst funne det behjärtansvärt, att Gustavsson
erhölle pension av statsmedel, samt hemställt, att framställning i detta
syfte måtte avlåtas till riksdagen.

Jämväl statens pensionsanstalt har förordat, att pension beredes Gustavsson.
I fråga om pensionens belopp har pensionsanstalten föreslagit, att pensionen
bestämmes till 408 kronor årligen jämte rörligt tillägg.

I likhet med myndigheterna anser jag skäligt, att Gustavsson kommer i
åtnjutande av pension av statsmedel. Vad storleken av pensionen beträffar
synes mig det av statens pensionsanstalt föreslagna pensionsbeloppet väl
lågt, och jag vill för egen del förorda ett belopp av 540 kronor. I enlighet
härmed hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att städerskan hos pensionsstyrelsen Ida Helena Gustavsson,
född Jonsson, må från och med månaden näst efter den,
varunder hon lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
in. in. uppbära en årlig pension av 540 kronor.

9:o.

Verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik Griibb. Av handlingarna
i ärendet inhämtas,

att Griibb är född den 29 maj 1879 och således 69 år gammal;

att han innehaft anställning såsom verkmästare hos byggnadsstyrelsen
sedan den 6 januari 1937 eller under något mer än 12 år;

att han dessförinnan under tidsperioden 1922—1936 i sammanlagt omkring
14 år 2 månader varit anställd såsom verkmästare hos den av byggnadsstyrelsen
antagne entreprenören för underhåll av kronan tillhöriga byggnader
i Stockholm;

att Griibb, då under sistnämnda tidsperiod ombyte av dylik entreprenör
ägde rum, övergått till anställning hos den nye entreprenören;

att Griibb under anställningen hos entreprenören uteslutande varit sysselsatt
med arbeten för statsverkets räkning och därvid enligt överenskommelse
mellan entreprenören och byggnadsstyrelsen jämväl haft att biträda
styrelsens kontrollanter med att samordna de olika entreprenadarbetena i
syfte att nå effektivitet och planmässighet vid utförandet av arbetena;

samt att han under budgetåren 1945/46 och 1946/47 hos byggnadsstyrelsen
uppburit arvode med belopp motsvarande lön enligt civila icke-ordinariereglementet
åt befattningshavare i lönegrad Eo 16, löneklass 19, samt un -

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

der tiden därefter åtnjutit arvode, motsvarande lön i löneklass 22 å löneplan
nr 1 enligt statens allmänna avlöningsreglemente.

Frågan om pension åt Griibb har år 1947 efter framställning av byggnadsstyrelsen
varit föremål för Kungl. Maj :ts prövning utan att föranleda någon
Kungl. Maj ds åtgärd. I yttrande den 7 maj 1946 över denna framställning
avstyrkte statskontoret beviljande av pension åt Griibb under framhållande
bl. a., att av principiella skäl hänsyn icke borde tagas till Griibbs anställning
hos byggnadsstyrelsens entreprenörer, samt att den tid, varunder Griibb varit
direkt anställt i statens tjänst, då utgjorde allenast 9 år 4 månader.

Griibb har därefter till Kungl. Maj d inkommit med ansökning i syfte att
komma i åtnjutande av pension, grundad jämväl på tillgodoräkning av förenämnda
anställningstid av 14 år 2 månader före år 1937. Griibb har därvid
framhållit, att han under denna tid på grund av sina arbetsuppgifter och
arten av samarbetet med styrelsens tjänstemän ansett sig snarare vara byggnadsstyrelsens
än entreprenörernas förtroendeman. Den omständigheten,
att avlöning till honom under ifrågavarande tid icke utgått från styrelsen,
hade Griibb ansett vara beroende av anslagstekniska förhållanden.

Statskontoret bär i anledning av Griibbs nu förevarande ansökning i utlåtande
den 10 februari 1948 anfört, att ämbetsverket funne sig kunna tillstyrka
pension åt Griibb endast under förutsättning, att denne under anställningen
hos styrelsens entreprenörer varit att betrakta såsom i realiteten anställd
hos styrelsen. Beträffande beräkningen av den pension, som — för
den händelse anställningsförhållandena skulle anses motivera dylik förmån
— borde ifrågakomma, har statskontoret anfört följande.

Statskontoret vill föreslå, att .endast två tredjedelar av anställningstiden
hos entreprenör eller 9 år 5 månader tagas i betraktande. Sammanlagt skulle
alltså, därest räknas med att Griibb kvarstår i tjänst till utgången av juni
1948, tillgodoräknas honom för pension 20 år 10 månader.

Pensionen synes vidare böra bestämmas med pensionsunderlaget för lönegrad
Eo 16 enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente eller 3 768
kronor såsom utgångspunkt med hänsyn till att Griibb sedan juli 1945 uppburit
arvode med belopp motsvarande slutlöneklassen — 19 löneklassen —i
nämnda lönegrad. Då Griibb ej bidragit till pensioneringskostnaderna skulle
pensionen alltså bliva (3 768 — M/i» X 3 768 = 2 637:60; 2 637:60
263:76 =) 2 373:84 eller avrundat 2 376 kronor. Efter omreglering enligt
kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen utgöra 3 180 kronor. Å pensionsbeloppet
bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt pension åt Griibb och därvid beträffande
hans anställning hos styrelsens entreprenörer framhållit bl. a., att — samtidigt
som entreprenören haft intresse av att äga tillgång till en verkmästare,
väl insatt i de arbeten, som entreprenaden avsåge — det varit till fördel
för styrelsen att få samarbeta med en med styrelsens arbeten sålunda väl
förtrogen person. Styrelsen har härvid även åberopat förut omförmälda
överenskommelse mellan byggnadsstyrelsen och entreprenören, enligt vilken

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

det ålåge verkmästaren att biträda styrelsens kontrollanter med att samordna
de olika entreprenadarbetena för att dessa skulle bliva på smidigaste
och mest rationella sätt anpassade efter varandra. I anslutning härtill har
styrelsen anfört följande.

Grubb har sålunda, ehuru han icke varit direkt avlönad av styrelsen, utfört
ett arbete för styrelsens räkning, som icke ankommit på honom såsom
arbetsledare hos entreprenören. Den omständigheten, att ersättningen för
Griibbs biträde åt styrelsens kontrollanter icke utbetalats av styrelsen direkt
till Grubb, bör enligt styrelsens uppfattning icke menligt inverka på
fragan om tillerkännande av pension åt Grubb. Styrelsen hemställer därför,
att i anslutning till vad statskontoret uttalat i ärendet Griibbs anställningstid
hos entreprenören får till två tredjedelar räknas honom till godo vid bedömandet
av pensionsfrågan.

På grund av vad numera — delvis sedan statskontoret yttrat sig över
Griibbs ansökning om pension — blivit upplyst i fråga om dennes ställning
och arbetsuppgifter i förhållande till byggnadsstyrelsen under tiden före den
direkta statsanställningen, vill jag icke motsätta mig, att förslag förelägges
riksdagen om beredande åt Griibb av pension, grundad på tillgodoräkning i
viss utsträckning jämväl av denna tidigare tjänstgöring. Jag vill härvid framhålla,
att den omständigheten, att Griibb även vid ombyte av entreprenör
bibehållits såsom verkmästare, synes mig giva vid handen, att mellan Griibbs
arbete och den statliga verksamheten förelegat en så direkt anknytning, att
ett beaktande i pensionshänseende av detta Griibbs arbete — med hänsynstagande
jämväl till övriga här föreliggande omständigheter — näppeligen
kan medföra konsekvenser i fråga om bedömandet av frågor om pension i
andra fall. Vad storleken av pensionen beträffar synes denna med hänsyn
till förhållandena i detta fall — jag avser härvid även den omständigheten
att Griibbs tjänstetid delvis ligger i tiden ''efter uppnåendet av normal avgångsålder
— böra bestämmas efter mera fri prövning än enligt statskontorets
förslag. Såsom ett skäligt belopp vill jag för egen del förorda 2 700 kronor
för år, vartill bör komma rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.
Jag hemställer alltsa, att Rungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att verkmästaren hos byggnadsstyrelsen Oskar Fredrik
Grubb må från och med månaden näst efter den, varunder
han lämnar sin anställning, under sin återstående livstid
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära
en årlig pension av 2 700 kronor. 10

10 :o.

Värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum Jacob Jacobsson.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Jacobsson är född den 29 november 1882 och således 66 år gammal-,
att han varit anställd vid statens etnografiska museum sedan den 1 januari
1931, därav sedan den 1 juli 1932 såsom värmeledningsskötare, och

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

13

vid beräknad avgång från sin anställning vid museet den 30 september 1949
sålunda kan åberopa en tjänstetid av 18 år 9 månader;

att hans kontanta avlöningsförmåner under de senaste åren utgjort arvode
med 3 240 kronor för år såsom värmeledningsskötare, varjämte han
uppburit ett belopp av 484 kronor årligen för tillsyn av byggnader m. m.;

att han utöver den kontanta avlöningen åtnjutit förmån av fri bostad,
vilken förmån av taxeringsmyndigheterna värderats till 750 kronor för år;

samt att han under den tid av året, som ej utgjort eldningssäsong, utfört
snickeriarbeten m. m. för museets räkning.

Jacobsson har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av
pension.

Föreståndaren för statens etnografiska museum, museets inspektor och
vetenskapsakademien ha tillstyrkt utverkande av pension åt Jacobsson.

Statskontoret har föreslagit, att pension till belopp av 1 428 kronor för
år tillerkännes Jacobsson. I fråga om pensionsbeloppets beräkning har statskontoret
anfört följande.

Jacobssons sammanlagda kontanta löneförmåner 3 724 kronor motsvara
en grundlön å 2 738 kronor, med vilken följer rörligt tillägg och kristillägg
med tillhopa 36 procent. Lägges till den beräknade grundlönen värdet av
fri bostad 750 kronor, erhålles ett belopp av 3 488 kronor för år, vilket närmast
motsvarar löneklass 6 å I-ort enligt civila icke-ordinariereglementet.
Denna löneklass är slutlöneklass i lönegrad Eo 3, för vilken lönegrad pensionsunderlaget
enligt 1941 års allmänna tjänstepensionsreglemente utgör
1 884 kronor. Pensionen för Jacobsson, beräknad å 18 år 9 månaders anställningstid,
skulle bliva kronor (1 884 — 11 * * * 15/i*> X 1 884 = 1 177: 50; 1 177: 50
—-117:75 —) 1 059:75 eller avrundat 1 068 kronor för år. Efter omreglering
enligt kungörelsen nr 657/1947 skulle beloppet uppgå till 1 428 kronor
för år. Å pensionsbeloppet bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda
grunder.

Det synes mig skäligt, att pension med sistberörda belopp, 1 428 kronor,
tillerkännes Jacobsson. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att värmeledningsskötaren vid statens etnografiska museum
Jacob Jacobsson må från och med månaden näst efter
den, varunder han lämnar sin anställning, under sin återstående
livstid från anslaget till diverse pensioner och understöd
in. m. uppbära en årlig pension av 1 428 kronor.

11 :o.

E. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala, professorn Erik
Eskil Gunnar Ekholm. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Ekholm är född den 13 mars 1884 och således den 13 mars 1949 upp når

65 års ålder;

att han avlagt filosofie kandidatexamen den 31 januari 1907 och filosofie

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 77.

licentiatexamen den 15 september 1910 samt promoverats till filosofie doktor
den 31 maj 1915;

att Ekholm anställts vid universitetsbiblioteket i Uppsala såsom e. o. amanuens
den 1 juni 1907 samt förordnats till förste amanuens från och med den
1 juli 1942 och till e. o. bibliotekarie från och med den 1 juli 1945, i vilken
sistnämnda egenskap han för närvarande är placerad i lönegrad Ce 24 löneklass
27;

att han den 18 juni 1915 förordnats till och alltjämt kvarstår som docent
vid Uppsala universitet i ämnet nordisk och jämförande fornkunskap samt
innehaft docentstipendium tiden 1 juli 1919—30 juni 1925 och 1 januari—
31 december 1928, under vilka tidsperioder han fullgjort den för docentstipendiater
stadgade undervisningsskyldigheten;

att Ekholm under tiden 1 juni 1920—15 december 1927 eller under 7 år 6
månader 15 dagar helt uppehållit professuren i nyssnämnda ämne;

att han härjämte under åren 1915—1920, 1932* och 1933 innehaft förordnande
att uppehålla den med samma professur förenade undervisningsskyldigheten
till en fjärdedel under 3 månader 10 dagar, till hälften under 4 år
1 månad 22 dagar, till tre fjärdedelar under 6 månader och i dess helhet
under 1 månad 14 dagar ävensom att under en sammanlagd tid av omkring
7 månader bestrida den till professuren hörande examinationsskyldigheten;

att Ekholm varit amanuens vid Victoriamuseet för egyptiska fornsaker under
tiden 1 september 1930—31 maj 1942;

att han under åren 1929—1933 med stöd av särskilda anslag från humanistiska
sektionens fond av besparade docentstipendier hållit visst antal vetenskapliga
föreläsningar;

att Ekholm, jämlikt förordnanden av kanslern för rikets universitet, varit
innehavare av forskarstipendium under tiden 1 maj 1933—30 april 1939;

att han varje budgetår från och med budgetåret 1939/40 av Kungl. Maj :t
erhållit särskilt anslag — senast med 1 700 kronor — som understöd för av
honom bedrivna forskningar rörande svearnas äldre historia;

att Ekholm under de senaste åren ur Uppsala universitets reservfond åtnjutit
ett årligt bidrag å 2 000 kronor för vetenskaplig forskning;
att Ekholm från trycket utgivit en mängd vetenskapliga arbeten;
att Ekholm för uppehållande av förenämnda professur eller eljest för ändamål,
sammanhängande med vetenskapligt arbete, varit ledig från sin befattning
vid universitetsbiblioteket under närmare 16 år;

samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 november 1939 tillagt Ekholm
professors namn.

I sin egenskap av e. o. bibliotekarie (Ce 24) vid universitetsbiblioteket i
Uppsala är Ekholm berättigad till pension enligt 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente.
Vid uppnåendet av pensionsåldern den 31 mars 1949
äger han såsom tjänstår tillgodoräkna dels tiden från och med den 1 juli
1942, då han i samband med tillträde av befattningen som förste amanuens
vid universitetsbiblioteket erhöll sin första pensionsberättigande tjänst, dels

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 77.

ock — på grund av särskilt beslut av Kungl. Maj :t den 20 november 1942
— 22 år av sin verksamhet före den 1 juli 1942, därvid hänsyn jämväl tagits
till tid, under vilken Ekholm med tjänstledighet från amanuensbefattningen
innehaft förordnande såsom professor eller innehaft forskarstipendium. Vid
pensionsålderns inträde kan Ekholm alltså för pension beräknas innehava
inalles 28 9/12 tjänstår. Med utgångspunkt härifrån beräknad ålderspension
utgör — bortsett från rörligt tillägg — för tiden före 67 års ålder 115/120 av
7 536 kronor eller 7 224 kronor och för tiden därefter 115/120 av 6 744 kronor
eller 6 468 kronor.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har, under åberopande av hemställan
av humanistiska sektionen, hos kanslern för rikets universitet gjort
framställning om utverkande av tilläggspension åt Ekholm av sådan storlek,
att sammanlagda pensionsförmånen komme att motsvara pension åt ordinarie
professor.

Den av humanistiska sektionen gjorda hemställan grundar sig på en av
professorn S. Lindqvist jämte fyra andra sektionsmedlemmar till sektionen
ingiven framställning, vari anföres bl. a. följande.

Att Ekholm, som i decennier innehaft en fullgod, redan år 1927 erkänd
kompetens för beklädande av en ordinarie lärostol, icke vid de fåtaliga ledigheter,
som inträffat, erhållit sådan befordran är en konsekvens av ordningen
vid akademiska befordringar, vilken med nödvändighet måste medföra att
personer, som förberett sig för den akademiska banan, i viss utsträckning
måste söka sin utkomst från annat håll.

Ekholm har emellertid att åberopa en betydande direkt insats i universitetets
arbete genom de långvariga förordnandena att uppehålla professuren
eller delar därav, vilka han städse uppfyllt på förtjänstfullt sätt. Han har
även eljest med intresse deltagit i undervisningen och genom sin mycket omfattande,
vid skilda tillfällen av olika sakkunniga bedömare högt vitsordade
vetenskapliga produktion framlagt betydande resultat av bestående värde.

Ekholm har sålunda gjort sig väl förtjänt av att, när han inträder i pensionsåldern
och därmed lämnar universitetsbiblioteket, i vars tjänst han inträdde
den 1 juni 1907, få räkna sig tillgodo sin långa och högt förtjänta
tjänstgöring vid universitetet inom ämnet nordisk och jämförande fornkunskap,
då storleken av hans pensionsförmåner skola bestämmas.

Den pension, Ekholm är berättigad till i egenskap av e. o. bibliotekarie
vid universitetsbiblioteket, torde nämligen ej i och för sig kunna beräknas
uppgå till ett mot hans verkliga insatser svarande belopp. Det är givet, att de
långvariga avbrott i bibliotekstjänsten, som Ekholms övriga insatser, för undervisning
och forskning, vållat, menligt inverkat på hans karriär inom
biblioteket.

I liknande fall bar humanistiska sektionen också tidigare, senast i anledning
av professor Torbiörnssons inträde i pensionsåldern, vädjat om utverkande
av tilläggspension och haft glädjen se sina önskemål av statsmakterna
beaktade, önskvärt är, att det sammanlagda beloppet av Ekholms pensionsförmåner
om möjligt komma att motsvara en ordinarie professors pension.

Kanslern för rikets universitet bar hemställt om utverkande av tilläggspension
åt Ekholm i enlighet med konsistoriets förslag.

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 77.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört i huvudsak följande.

Ur principiell synpunkt och med hänsyn till konsekvenserna finner statskontoret
det betänkligt att på grund av Ekholms speciella personliga kvalifikationer
medgiva honom en särskild tilläggspension vid sidan av den för hans
pensionsberättigande tjänst utgående pensionen. Ämbetsverket vill erinra, att
de riksdagspensioner, som tilldelats docenter vid universiteten, icke överstigit
2 508 kronor för år i ursprungligt belopp, motsvarande efter omreglering senast
enligt kungörelsen nr 657/1947 4 008 kronor jämte rörligt tillägg.

Skulle emellertid Ekholms förtjänster anses motivera en förbättring av
hans pensionsförmåner, så bör han dock enligt statskontorets mening icke
ställas i förmånligare läge än i ärendet åberopade professorn Torbiörnsson
(proposition nr 27/1929, p. 3). Tilläggspensionen bör i anslutning till statsmakternas
beslut i sistnämnda ärende icke sättas till högre belopp än att
Ekholms sammanlagda pensionsförmåner uppgå till hel pension för befattning
såsom läroverksadjunkt (lönegrad Ca 26). Tilläggspensionen skulle i
så fall bliva (8 364 — 7 224 =) 1 140 kronor före 67 års ålder och (7 572 —
6 468 =) 1 104 kronor för tiden därefter.

Ekholms mångåriga och väl vitsordade lärarverksamhet vid universitetet
i Uppsala synes mig motivera, att han kommer i åtnjutande av någon förhöjning
av den honom i egenskap av e. o. bibliotekarie tillkommande pensionen.
1 fråga om storleken av den tilläggspension, som sålunda enligt mitt förmenande
bör beviljas Ekholm, förordar jag i anslutning till vad statskontoret
anfört, att tilläggspensionen bestämmes till sådant belopp, att Ekholms sammanlagda
pensionsförmåner motsvara hel pension för befattning i lönegrad
Ca 26.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att e. o. bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala,
professorn Erik Eskil Gunnar Ekholm må från och med månaden
näst efter den, varunder han lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid uppbära — utöver honom författningsenligt
tillkommande pension — en tilläggspension
från anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. till
sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner uppgå
till hel pension för befattning i lönegrad Ca 26.

12:o.

Husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola Matilda Dahlberg, född
Johansson. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Dahlberg är född den 28 februari 1883 och således den 28 februari
1949 uppnår 66 års ålder;

att hon innehaft anställning som husmoder vid Ultuna egendom och lantbruksskola
från och med den 1 november 1927;

att hennes dagliga arbetstid uppgått till i genomsnitt 9 timmar;

Kanyl. Maj.ts proposition nr 77. ‘ *

samt att Dahlberg under femårsperioden 1943—1947 uppburit kontant
lön med i medeltal omkring 1 930 kronor för år, varjämte hon åtnjutit fritt
vivre, värderat till 1 400 å 1 500 kronor för år.

Dahlberg har hos Kungl. Maj :t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbraksförsök bär tillstyrkt
pension åt Dahlberg och därvid anfört bl. a., att, därest Ultuna egendoms
och lantbruksskolas befattningshavare varit inplacerade å statlig löneplan,
Dahlberg enligt styrelsens mening bort vara hänförd till lägst lönegrad
Ce 3 eller samma lönegrad, som gällde för hushållerskan vid Flyinge
hingstdepå och stuteri, vilken befattningshavare fullgjorde i stort sett samma
arbetsuppgifter som Dahlberg.

Statskontoret har förordat, att pension beredes Dahlberg med 1 320 kronor
för år, och därvid i fråga om pensionsbeloppets storlek anfört följande.

Med hänsyn till vad styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
uttalat om den löneställning, som bort tillkomma Dahlberg,
därest hon varit inplacerad å den statliga löneplanen, torde pensionen böra
bestämmas med utgångspunkt från ett pensionsunderlag enligt 1941 års
allmänna tjänstepensionsreglemente av 1 500 kronor. Enligt vad ämbetsverket
under hand inhämtat, kommer Dahlberg att lämna sin tjänst med utgången
av juni månad 1949. Da hon vid sistnämnda tidpunkt torde kunna
tillgodoräkna en tjänstetid av 21 år 8 månader, synes pensionen böra bestämmas
till (1 500— “/» X 1 500 = 1 500 — 412: 50 = 1 087: 50; 1 087: 50
_ 108: 75 =) 978: 75 eller, avrundat, 984 kronor. Efter omreglermg jämlikt
kungörelsen nr 657/1947 skulle pensionen uppgå till 1 320 kronor. Å pensionsbeloppet
bör utgå rörligt tillägg enligt senast fastställda grunder.

I överensstämmelse med statskontorets förslag hemställer jag, alt Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att husmodern vid Ultuna egendom och lantbruksskola
Matilda Dahlberg, född Johansson, må från och med månaden
näst efter den, varunder hon lämnar sin anställning,
under sin återstående livstid från anslaget till diverse pensioner
och understöd in. in. uppbära en årlig pension av
1 320 kronor.

Vad föredraganden under punkterna 1 :o—12:o hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller
Hans Maj :t Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

2 liihang till riksdagens protokoll 19i9. i samt. Nr 77.