Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

1

Nr 74.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anordnande av
lokaler för statens rättsläkarstation i Lund, m. in.;
given Stockholms slott den 25 februari 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Eif c Mossberg.

Propositionens innehåll.

I propositionen föreslås, att för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln
anvisas dels ett reservationsanslag av 60 000 kronor till anordnande
av provisoriska lokaler för den av 1944 års riksdag i princip beslutade statliga
rättsläkarstationen i Lund, dels ock ett reservationsanslag av 40 000
kronor till inredning och utrustning av stationen.

1 —Bilaga till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 74.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 7''i.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 februari 19W.

N ä r v a rande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

Sedan vid 1944 års riksdag i princip beslutats, att en statlig rättsläkarstation
skulle inrättas i Lund, har medicinalstyrelsen med skrivelse den
12 januari 1949 överlämnat en av medlemmen av styrelsens vetenskapliga
råd, professorn Wilhelm Bosseus på styrelsens uppdrag verkställd kompletterande
utredning angående inrättande av denna rättsläkarstation.

Över styrelsens framställning ha yttranden avgivits av statskontoret,
statens lönenäinnd, centrala sjukvårdsberedningen, universitetskanslern
efter hörande av medicinska fakulteten i Lund, länsstyrelsen i Malmöhus
län, Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning samt Malmö
stads sjukhusdirektion.

Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende.

Frågans tidigare behandling.

I ett år 1943 avgivet betänkande med förslag angående omorganisation
av rättsmedicinalväsendet i riket (SOU 1943:20) föreslog medicinalstyrelsens
rättsmedicinska nämnd bl. a., att de mera krävande rättsmedicinska
undersökningarna, främst obduktionerna, skulle koncentreras till ett fåtal
undersökningsstationer, där verksamheten skulle handhas av rättsmedicinskt
specialutbildade läkare. För ändamålet skulle riket indelas i fyra
rättsläkardistrikt och fyra rättsobducentdistrikt med var sin undersökningsstation.
Rättsläkarstationerna skulle förläggas till Stockholm, Uppsala,
Lund och Göteborg samt rättsobducentstationerna till Norrköping, Västerås,
Sundsvall och Umeå.

Rättsmedicinska nämndens förslag underställdes 1944 års riksdag (prop.
nr 223; riksd. skr. nr 277). Därvid beslöts inrättande fr. o. in. den 1
januari 1945 av en rättsläkarstation i Stockholm. Den av nämnden framlagda
organisationsplanen godtogs vidare i princip såsom grundval för in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 74. 3

rättande av rättsläkarstationer även i Lund och Göteborg, varemot förslaget
i övrigt ansågs böra göras till föremål för fortsatt utredning.

I fråga om stationen i Lund — där enligt rättsmedicinska nämndens förslag
befattningen som rättsläkare och föreståndare för stationen skulle vara
förenad med en professur i patologisk anatomi och rättsmedicin vid universitetet
därstädes — framhölls i propositionen, att, enligt vad universitetskanslern
upplyst i ett i ärendet avgivet yttrande, ett inrättande av stationen
mötte hinder såtillvida, att beslut fattats om förändring av nyssnämnda
professur. Förändringen innebure, att rättsmedicinen skulle utbrytas ur
professuren. Universitetskanslern hade ansett det knappast troligt, att efter
den medicinska undervisningens planerade omläggning komnie att erfordras
en ordinarie lärarbefattning i rättsmedicin vid universitetet, varför han
förordat, att i Lund skulle inrättas en ordinarie rättsläkarbefattning. Till
denna fråga syntes emellertid — framhölls vidare i propositionen — ställning
icke böra tagas, förrän beslut fattats angående den föreslagna omläggningen
av undervisningen i rätts- och statsmedicin. Med hänsyn härtill syntes
med inrättande av lundastationen böra tills vidare anstå.

Även med slutligt avgörande i fråga om stationen i Göteborg har tills
vidare fått anstå i avvaktan på lösningen av vissa med inrättandet av stationen
sammanhängande frågor.

Föreliggande förslag.

Bosaeus’ utredning.

Bosaeus upplyser inledningsvis, alt den i förenämnda proposition avsedda
omläggningen av undervisningen i rätts- och statsmedicin vid Lunds universitet
numera kommit till stånd. Universitetskanslern hade sålunda den
28 mars 1945 utfärdat bestämmelser i ämnet. Undervisningen handhades
av en lärare i rätts- och statsmedicin.1 Nämnda lärartjänst uppehölles f. n.
av f. d. professorn i patologisk anatomi och rättsmedicin Einar Sjövall.
Denne skötte därjämte den rättsmedicinska obduktionsverksamheten i de
län, som enligt rättsmedicinska nämndens förslag skulle ingå i Lunds rättsläkardistrikt.
Sjövall uppnådde emellertid den 7 juni 1949 en ålder av
70 år och hade för utredningsmannen uppgivit, att han efter den 30 juni
1949 icke längre konnne att kunna påräknas vare sig såsom lärare i rättsoch
statsmedicin eller såsom rättsobducent. Därest undervisning i delta
ämne skulle kunna givas vid Lunds universitet och den rättsmedicinska
obduktionsverksamheten uppehållas i de nyssnämnda länen efter den 30
juni 1949, vore det nödvändigt, att rättsläkarstationen i Land till dess vore
inrättad. Detta förutsatte, att proposition i ärendet förelädes 1949 års
riksdag.

1 För undervisningen i rätts- och statsmedicin vid Lunds universitet utgår jämlikt Kungl.
•Maj:ts beslut den 29 oktober 1948 under innevarande budgetår ett belopp av 2 000 kronor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Utredningsmannen framhåller emellertid vidare, att inrättandet av stationen
f. n. vore förenat med vissa svårigheter. De lokaler inom Lunds
universitets patologiska institution, som nu disponerades av universitetets
rättsmedicinska institution och i vilka rättsläkarstationen tills vidare skulle
inrymmas, vore otidsenliga och i hög grad otillräckliga för stationens verksamhet.
Inom byggnadsstyrelsen vore visserligen under utarbetande eu
plan för en nybyggnad för den patologiska institutionen med lokaler även
för rättsläkarstationen. Denna nybyggnad vore emellertid ännu icke beslutad
av statsmakterna och kunde följaktligen icke väntas bliva färdig
förrän efter avsevärd tid. Under denna tid erfordrades provisoriska lokaler
för stationen, varvid en temporär inskränkning av vissa delar av stationens
tillämnade verksamhet syntes bliva oundviklig. Beträffande läkarpersonalen
vid rättsläkarstationen syntes det vidare möta svårigheter att,
innan en hela riket omfattande plan för omorganisation av rättsmedicinalväsendet
förelåge och blivit av statsmakterna fastställd, inrätta ordinarie
läkarbefattningar. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser utredningsmannen
lämpligt, att den blivande rättsläkarstationen i Lund till
en början gives en provisorisk organisation, att gälla till dess att stationen
erhölle tillfredsställande lokaler och till dess att det förelåge en av statsmakterna
beslutad, hela riket omfattande plan för omorganisation av rättsmedicinaiväsendet.

Den nya rättsläkarstationens verksamhetsområde bör
enligt utredningsmannens mening i överensstämmelse med rättsmedicinska
nämndens förslag omfatta Malmöhus, Kristianstads, Blekinge, Hallands,
Kronobergs och Jönköpings län samt benämnas Lunds rättsläkardistrikt.
I analogi med statens rättsläkarstation i Stockholm borde vidare den blivande
stationen i Lund benämnas statens rättsläkarstation i Lund.

Vad beträffar den nya stationens lokaler anser utredningsmannen,
såsom tidigare antytts, att stationen bör inrymmas i de lokaler inom
Lunds universitets patologiska institution, som f. n. disponeras av universitetets
rättsmedicinska institution. Dessa vore emellertid, såsom även
tidigare framhållits, otidsenliga och i hög grad otillräckliga för stationens
verksamhet. Bättsmedicinska institutionen disponerade sålunda helt endast
ett medelstort rum, varjämte institutionen för sin obduktions- och undervisningsverksamhet
finge använda patologiska institutionens likförvaringsoch
obduktionslokaler samt föreläsningssal och ett mindre museiutrymme.
Med hänsyn härtill erfordrades under provisoriet för rättsläkarstationen
ytterligare en del lokaler. Dessa lokaler syntes, enligt vad utredningsmannen
erfarit, icke kunna anskaffas på annat sätt än genom att hyra någon i
närheten av patologiska institutionen liggande bostads- eller annan lägenhet.
Denna lägenhet, som på lämpligt sätt borde inredas för sitt nya ändamål,
borde enligt utredningsmannens beräkningar omfatta minst f> rum.

Vad angår den för rättsläkarstationen erforderliga

o

Kungl. Maj:ts proposition nr 7''i.

I» e r s o n a 1 e n bör enligt utredningsmannen i första hand vid stationen
anställas en rättsläkare och föreståndare. Utredningsmannen erinrar om
att rättsmedicinska nämnden förordat, att dennes tjänst skulle förenas med
professuren i patologisk anatomi och rättsmedicin. Sedan under remissbehandlingen
av nämndens förslag påpekats, att från denna professur skulle
utbrytas ämnet rättsmedicin, hade universitetskanslern för sin del förordat
inrättande av en rättsläkartjänst i A 24, vars innehavare skulle ombesörja
undervisningen i rättsmedicin, för vilken undervisning ett mindre
anslag skulle utgå. Utredningsmannen fortsätter:

Universitetskanslerns förslag synes innebära, att i samband med inrättandet
av rättsläkarstationen i Lund den nu befintliga rättsmedicinska institutionen
vid universitetet därstädes skulle nedläggas och rättsläkaren
vid rättsläkarstationen mot ett visst arvode ombesörja undervisningen (och
väl även examinationen) i rättsmedicin vid universitetet. Detta skulle betyda,
att den blivande rättsmedicinska inrättningen i Lund skulle få eu
principiellt annan organisation än den i Stockholm. Denna sistnämnda inrättning
är sammansatt av dels en under universitetsmyndigheterna stående
rättsmedicinsk institution, vars huvuduppgift är akademisk undervisning
och vetenskaplig forskning, och dels en under medicinalstyrelsen stående
rätt släkarstation, vars huvuduppgift är praktisk undersökningsverksamhet.
Genom en sådan organisation av de rättsmedicinska inrättningarna
i rättsmedicinsk institution och rättsläkarstation vinnes framför allt den
fördelen, att man erhåller en säkerligen icke obehövlig garanti för att såväl
undervisningens och forskningens som även den praktiska undersökningsverksamhetens
krav bliva behörigen tillgodosedda.

Enligt utredningsmannens åsikt bör organisationen av de till de medicinska''
högskolorna förlagda rättsmedicinska inrättningarna vara i möjligaste
mån likartad. Ur rättsmedicinalväsendels synpunkt vore det otvivelaktigt
lyckligast, om i Lund den rättsmedicinska institutionen kunde bibehållas
och, i likhet med vad som skett i Stockholm, förenas med en rättsläkarstation.
Ett nedläggande av rättsmedicinska institutionen skulle på
olika sätt försämra möjligheterna för vetenskaplig forskning inom rättsmedicinens
område, vilket lätt kunde leda till att denna forskning vid den
huvudsakligen på praktisk undersökningsverksamhet inriktade rättsläkarslationen
komme i efterhand, något som i många avseenden vore beklagligt
och säkerligen i längden skulle menligt inverka på kvaliteten av undervisningen.

Liksom i Stockholm bör givetvis den rättsmedicinska institutionen och
rättsläkarstationen ha gemensam chef. I Stockholm är dennes ordinarie
Ijänsl professuren i rätts- och statsmedicin, medan tjänsten såsom rättsläkare
och föreståndare för rättsläkarstationen utgör eu med professuren
förenad arvodesbefattning. Därest, såsom det synes, utsikter icke finnas
för att ett av lundafakulteten in. fl. uttalat önskemål om eu ordinarie lärartjänst
i rättsmedicin skall kunna inom den närmare framtiden realiseras,
torde, såsom universitetskanslern föreslagit, böra vid rättsläkarstationen
inrättas en ordinarie rättsläkartjänst. Med denna skulle då såsom arvodestjänst
vara förenad en befattning såsom lärare och examinator i rätts- och
statsmedicin. Skulle i eu framlid förutsättningar bliva för handen för inrättande
av eu ordinarie professur i rättsmedicin, torde vid icke alltför

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 1.

stora svårigheter behöva möta att ändra arvodestjänsten såsom lärare och
examinator till en ordinarie professorstjänst och den ordinarie rättsläkartjänsten
till en arvodestjänst, varigenom organisationen helt komme att
motsvara den i Stockholm.

Under provisorietiden bör emellertid enligt utredningsmannens mening
i stället för den ordinarie rättsläkartjänsten inrättas en dylik befattning
med arvode, med vilken skulle förenas den nuvarande befattningen som
lärare i rätts- och statsmedicin.

Vidare föreslår utredningsmannen, att förutom rättsläkaren vid stationen
anställes en assistent. Jämväl denne borde tills vidare åtnjuta arvode.
Därest universitetsmyndigheterna skulle finna nödigt att såsom biträde vid
undervisningen å den bibehållna rättsmedicinska institutionen anställa
någon amanuens, borde denne, i likhet med vad förhållandet vore i Stockholm,
beredas möjlighet att, ifall han därtill ägde kompetens, såsom extra
assistent deltaga i arbetet på rättsläkarstationen.

I enlighet med rättsmedicinska nämndens förslag föreslår utredningsmannen
härjämte, att vid stationen anställes ett tekniskt biträde. Vidare
hade man vid stationen att räkna med en hel del expeditions- och kontorsgöromål,
vilka icke gärna kunde läggas på ett tekniskt biträde utan krävde
en i kontors- och expeditionsarbete mera skolad person. Sannolikt komme
dessa göromål att taga i anspråk 3- 4 timmar om dagen, varför stationen
lämpligen tills vidare borde erhålla ett mot arvode å halvtid anställt kanslibiträde.
Det vore dessutom sannolikt, att rättsmedicinska institutionen och
rättsläkarstationen med tiden komme att tillsammans behöva en heltidsanställd
vaktmästare. Tills vidare syntes det vara till fyllest, att stationen
erhölle ett årligt anslag till arvode åt halvtidsanställd vaktmästare. Slutligen
borde rättsläkarstationen erhålla ett anslag till ersättning åt städhjälp.

Vad beträffar löneförmånerna till den föreslagna personalen
och kostnaderna härför anför utredningsmannen i
huvudsak följande:

Föreståndaren för rättsläkarstationen hör i likhet med de arvodesanställda
läkarna vid statens rättsläkarstation i Stockholm åtnjuta dels ett
fast arvode och dels särskild ersättning enligt taxa för utförda tjänsteförrättningar.

I fråga om det fasta arvodets storlek må först erinras om att enligt
universitetskanslerns förslag den ordinarie rättsläkartjänsten skulle placeras
i A 24 i likhet med vad rättsmedicinska nämnden tidigare föreslagit beträffande
rättsläkartjänsten i Göteborg. Nämnden hade därvid framhållit,
att orsaken till att den placerat denna tjänst i en så jämförelsevis låg lönegrad
varit, att innehavaren av tjänsten avsågs skola komma att erhålla
särskild ersättning för av honom utförda tjänsteförrättningar. Den taxa,
som nämnden föreslagit för denna särskilda ersättning, var emellertid ej
oväsentligt högre än den av Kungl. Maj :t fastställda taxan för tjänsteförrättningar
vid statens rättsläkarstation i Stockholm. Därest denna sistnämnda
taxa kommer att gälla även för förrättningar vid statens rättsläkar -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 74.

7

station i Lund, bör rättsläkartjänsten följaktligen placeras i högre lönegrad
än den, som universitetskanslern föreslagit, och det fasta arvodet för
den befattning, som avses skola provisoriskt ersätta rättsläkartjänsten, beräknas
efter denna högre lönegrad.

Vidare må framhållas, att vid statens rättsläkarstation i Stockholm de
fasta arvodena för assistenterna utgöra 9 000 kronor, samt att inkomsterna
av särskild ersättning för utförda förrättningar för dessa assistenter är
betydligt större än som kan antagas bliva fallet för föreståndaren och
assistenten vid statens rättsläkarstation i Lund. Till belysande härav kan
nämnas, att enligt uppgifter, som utredningsmannen erhållit av professor
emeritus Sjövall, över förrättningar, vilka under de senare åren utförts
av läkare vid rättsmedicinska institutionen i Lund inom de län, som avses
skola bilda Lunds rättsläkardistrikt, det sammanlagda antalet därstädes
verkställda rättsmedicinska obduktioner, fullständiga dödsintygsobduktioner
och dödsbevisundersökningar eller därmed jämförbara förrättningar
utgjort under år 1945 148, under år 1946 179 och under år 1947 200. Motsvarande
siffror för statens rättsläkarstation i Stockholm utgöra för år
1945 672, för år 1946 759 och för år 1947 804. Av dessa siffror att döma
är antalet förrättningar, som utförts av läkarna vid statens rättsläkarstation
i Stockholm, omkring 4 gånger så stort som antalet förrättningar, vilka
kunna antagas komma att utföras av läkarna vid statens rättsläkarstation
i Lund. Inkomsterna genom särskild ersättning för utförda tjänsteförrättningar
torde därför komma att bliva betydligt mindre för de bägge läkarna
vid lundastationen, vilka bägge skulle bli heltidsanställda, än för läkarna
vid stockholmsstationen, i varje fall de bägge heltidsanställda assistenterna
därstädes, vilka utföra största delen av de förekommande förrättningarna.
Om skillnaden i inkomster mellan läkartjänsterna vid stockholmsstationen
och lundastationen icke skall bli alltför stor, något som givetvis skulle
komma att menligt inverka på rekryteringen av de senare tjänsterna, böra
de fasta arvodena för de senare sättas relativt högt.

Med hänsyn till dessa förhållanden synes det utredningsmannen, att det
fasta arvodet för föreståndaren vid statens rättsläkarstation i Lund icke
bör sättas lägre än 14 000 kronor.

För assistenten synes det fasta arvodet icke böra sättas lägre än assistenternas
vid stockholmsstationen eller 9 000 kronor.

Den tekniska biträctestjänsten bör placeras i Ce 11. I ortsgrupp 3, vartill
Lund hör, skulle detta innebära en lön, inklusive rörligt tillägg å 12 r/c, av
5 724 kronor.

Arvode motsvarande lön till ett kanslibiträde i Ce 11, anställt å halvtid,
skulle utgöra i runt tal 2 850 kronor.

Arvode motsvarande lön till vaktmästare i Cell, anställd å halvtid,
skulle likaledes utgöra 2 850 kronor.

Kostnaden för vikariatsersättningar samt arvoden till tillfälligt anställd
personal in. in. torde kunna beräknas till 1 200 kronor.

För bedömande av kostnaden för den särskilda ersättningen för utfärda
tjånstcförrättningar, som skulle utgå till läkarna vid lundastationen, må
omnämnas, alt enligt av professor emeritus Sjövall lämnade uppgifter
under åren 1945— 1947 följande antal obduktionsförrättningar utförts av
läkarna vid rättsmedicinska institutionen inom de till det blivande Lunds
rättsläkardistrikt hörande länen, nämligen resp. 43, 60 och 67 rättsmedicinska
obduktioner eller därmed jämförliga förrättningar, resp. 20, 21 och

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

26 fullständiga dödsintygsobduktioner eller därmed jämförliga förrättningar
och resp. 85, 98 och 107 dödsbevisobduktioner.

Av dessa uppgifter framgår, att antalet förrättningar för varje år ökat.
Vill man beräkna antalet förrättningar under de närmaste åren, bör man
därför lämpligen utgå från siffrorna för år 1947 och avrunda dessa uppåt.
Med en sådan avrundning av siffrorna torde man för budgetåret 1949/50
kunna uppskatta antalet rättsmedicinska obduktioner till ca 75, antalet
fullständiga dödsintygsobduktioner till ca 30 och antalet enkla dödsbevisundersökningar
till ca 115.

Förutom de nämnda förrättningarna komma vid rättsläkarstationen att
utföras ett antal andra förrättningar. Beräknar man dessa till omkring */4
av antalet vid stockholmsstationen, skulle för budgetåret 1949/50 antalet
förrättningar bliva omkring 47.

Det synes utredningsmannen, att ersättningsbeloppen för utförda tjänsteförrättningar
böra vara lika vid samtliga rättsläkarstationer, och att i överensstämmelse
därmed den för tjänsteförrättningar vid statens rättsläkarstation
i Stockholm fastställda taxan bör bli gällande även för statens rättsläkarstation
i Lund.

I enlighet med sålunda gjord uppskattning och efter nämnda taxa beräknar
utredningsmannen ersättningarna för tjänsteförrättningar till sammanlagt
i runt tal 10 500 kronor.

I enlighet härmed skulle enligt utredningsmannen de sammanlagda kostnaderna
för avlöning ar för helt budgetår uppgå till (14 000 + 9 000 + 5 724 +
2 850 + 2 850 + 1 200 + 10 500) 46 124 kronor.

Vad angår o in k o s t n a d e r n a för stationens verksamhet har utredningsmannen
för helt budgetår för reseersättningar beräknat 4 150 kronor,
för expenser 6 500 kronor, varav för hyra av lokal 2 500 kronor, för liktransporter
700 kronor och för ersättningar för handräckning vid obduktioner
utom Lund 2 850 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt utredningsmannen
för omkostnader för helt budgetår erfordras (4 150 + 6 500
+ 700 + 2 850) 14 200 kronor.

Utredningsmannen har vidare för inredning av den lägenhet, som
skulle förhyras för stationens räkning, upptagit ett belopp av förslagsvis
30 000 kronor.

Slutligen borde enligt utredningsmannen för utrustning beräknas
52 000 kronor, varav för stationen i Lund ca 40 000 kronor, för den rättsmedicinska
verksamheten i Malmö ca 9 000 kronor samt för reseutrustning
ca 3 000 kronor.

Utredningsmannen framhåller avslutningsvis, alt rättsläkarstationen i
Lund, om den koinme att beslutas av 1949 års riksdag, likväl icke syntes
kunna träda i verksamhet redan den 1 juli 1949 utan först vid en något
senare tidpunkt. Innan stationen började sin verksamhet, måste nämligen
vid densamma anställas personal och för densamma hyras vissa lokaler.
Dessa lokaler måste inredas och den för stationen erforderliga utrustningen
anskaffas. Detta syntes taga i anspråk en tid av några månader. På grund
härav syntes det vara lämpligt att vid inrättandet av rättsläkarstationen i

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

Lund förfara på liknande sätt, soin skedde vid inrättandet av rättsläkarstationen
i Stockholm, nämligen att endast föreståndaren förordnades
fr. o. in. den 1 juli 1949 och att denne finge i uppdrag att organisera rättsläkarstationen.
Organisationen borde kunna medhinnas på en tid av fyra
månader, varför stationen skulle kunna börja sin undersökningsverksamhet
den 1 november 1949, fr. o. m. vilken dag stationens övriga befattningshavare
skulle träda i tjänst. Under tiden 1 juli—31 oktober 1949 skulle
rättsobducentverksamheten i de län, som skulle ingå i det blivande Lunds
rättsläkardistrikt, liksom f. n. vore fallet, bestridas på frivillighetens väg.
Enligt vad utredningsmannen erfarit, funnes möjlighet att erhålla kompetent
kraft för denna verksamhet. Kostnaden för densamma syntes liksom
nu böra bestridas ur anslaget för medikolegala besiktningar. Rättsläkarstationen
skulle under sådana förhållanden under budgetåret 1949/50 vara
i verksamhet endast fr. o. in. den 1 november 1949 eller under 8 månader.
Till följd härav kunde under ifrågavarande budgetår samtliga löpande kostnader
utom arvodet till föreståndaren och lokalhyran reduceras till två
tredjedelar av förut angivna belopp.

Medicinalstyrelsens förslag.

Medicinalstyrelsen anser liksom utredningsmannen, att med rättsläkarstationens
definitiva organisation måste anstå, till dess stationen erhållit tillfredsställande
lokaler och till dess det förelåge en av statsmakterna beslutad,
hela riket omfattande plan för omorganisationen av rättsmedicinalväsendet
samt att i avvaktan därpå stationen borde påbörja sin verksamhet
provisoriskt. Styrelsen framhåller, att vissa skäl talade för att Malmö vore
lämpligare som förläggningsort för rättsläkarstationen än Lund. Vid avgivandet
av sitt nu förevarande förslag till en provisorisk organisation hade
styrelsen dock utgått från den tidigare föreslagna och av statsmakterna i
princip godtagna planen, som räknade med Lund såsom förläggningsort.
Innan en definitiv organisation av stationen beslutades, syntes emellertid
en förnyad prövning av den lämpligaste förläggningsorten böra ske. Det
förslag till lokalanskaffning för stationen, som styrelsen i det följande framlade,
innebure också endast en provisorisk lösning, som icke utgjorde något
hinder för en framtida flyttning av stationen.

Styrelsen förklarar sig vidare instämma i utredningsmannens förslag, att
föreståndaren för rättsläkarstationen i Lund skulle erhålla uppdraget såsom
lärare i rätts- och statsmedicin vid Lunds universitet.

Vad härefter beträffar frågan om lokale r f ö r r ä 11 s 1 ä k arst al
i o n c n framhåller medicinalstyrelsen, att det, enligt vad den under hand
inhämtat från byggnadsstyrelsen, syntes komma alt dröja minst tem år
med uppförandet av eu nybyggnad för patologiska institutionen vid Lunds
universitet, inrymmande lokaler jämväl för rättsläkarstationen. Man måste
alltså räkna med provisoriska lokaler för stationen under mer än fem år.

10

Kungl. Maj. ts proposition nr 7''/.

I patologiska institutionens nuvarande lokaler kunde rättsläkarstationen
under provisorietiden endast få disponera obduktionslokaler och förvaringsrum
för lik, varför övriga lokaler måste erhållas annorstädes. Vad anginge
utredningsmannens förslag om förhyrande av en lägenhet för stationens
räkning hade, sedan utredningen avlämnats till styrelsen, räntmästaren
vid universitetet i Lund meddelat, att ansökningar till hyresnämnden
om hyrande av privatvåningar i staden för universitetets räkning
i ett flertal fall avslagits, och därför föreslagit uppförande av ett monteringsfärdigt
trähus (barack) för ändamålet. Sedermera hade räntmästaren
under hand till styrelsen överlämnat bl. a. en av universitetets byggnadssakkunnige
utarbetad planskiss till en sådan barack. Styrelsen hade emellertid
tunnit utrymmena i den föreslagna baracken i flera avseenden feldisponerade
och även för knappt tilltagna för sina ändamål samt därför uppdragit
åt assistenten vid statens rättsläkarstation i Stockholm, docenten Hjalmar
Sjövall att verkställa viss omarbetning av planskissen till baracken. Härjämte
hade styrelsen uppdragit åt honom att utarbeta förteckning å den
fasta inredning, som skulle erfordras. Ett av docenten Sjövall utarbetat
skisserat förslag hade därefter överlämnats till byggnadsstyrelsen med hemställan
om kostnadsberäkning och preliminära skisser.

Med anledning härav hade — fortsätter medicinalstyrelsen — byggnadsstyrelsen
med skrivelse den 23 december 1948 till medicinalstyrelsen överlämnat
ett med utgångspunkt från det av docenten Sjövall utarbetade lokalprogrammet
upprättat ritningsförslag till den föreslagna byggnaden. I sin
skrivelse hade emellertid byggnadsstyrelsen förklarat, att den funne det
föga lämpligt att tillgodose ifrågavarande lokalbehov genom uppförande av
ytterligare eu provisorisk byggnad på universitetet tillhörig mark eller inom
område, som till följd av pågående förhandlingar med Malmöhus läns landsting
kunde komma att övergå i universitetets ägo. Då man med all säkerhet
måste räkna med att en dylik byggnad konnne att kvarstå en längre tid,
skulle i sådant fall eu framtida disposition av universitetet tillhöriga markområden
komma att bindas. Under sådana omständigheter ville byggnadsstyrelsen
erinra om att, när det under uppförande varande barnsjukhuset
färdigställts, vilket beräknades ske i början av år 1950, en till det nuvarande
sjukhuset hörande isoleringspaviljong frigjordes, vilken i den av byggnadsstyrelsen
gjorda generalplaneutredningen förutsattes icke komma att tagas
i anspråk för något särskilt ändamål utan kunna disponeras för något
vid tidpunkten för dess frigörande aktuellt lokalbehov. För att undvika
uppförande av ytterligare provisoriska byggnader hade byggnadsstyrelsen
föreslagit, att nämnda isoleringspaviljong toges i anspråk för här berört
ändamål, även om därigenom tidpunkten för rättsläkarstationens färdigställande
skulle något förskjutas. Byggnadsstyrelsen hade vidare meddelat,
att det större akademiska konsistoriet i Lund i skrivelse den 18 december
1948 biträtt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 71.

It

Den av medicinalstyrelsen föreslagna provisoriska byggnaden hade —
anför styrelsen vidare — av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 90 000
kronor, i vilket belopp kostnaderna för anslutningsledningar för värme,
vatten, avlopp, gas och elektricitet emellertid ej inräknats. Byggnadsstyrelsen
hade nämligen uppgivit, att, då universitetsmyndigheterna vid förfrågan
icke ansett sig kunna biträda förslaget till provisorisk byggnad, byggnadsstyrelsen
på nuvarande stadium icke kunnat beräkna sistnämnda kostnader.

Beträffande kostnaderna för ombyggnaden av isoleringspaviljongen hade
— fortsätter medicinalstyrelsen — byggnadsstyrelsen anfört, att då endast
obetydliga ingrepp i byggnadens stomme behövde vidtagas och då ledningar
för värme, vatten, avlopp, gas och elektricitet funnes framdragna till byggnaden,
inredningen för avsett ändamål kunde genomföras för relativt låga
kostnader. Byggnadsstyrelsen hade beräknat desamma till 60 000 kronor,
varav för inredning 15 000 kronor. Omfattningen av de föreslagna byggnadsåtgärderna
hade bedömts med utgångspunkt från att provisoriet kunde
beräknas bli av längre varaktighet.

Med hänsyn till de skäl byggnadsstyrelsen sålunda anfört emot uppförande
av den av medicinalstyrelsen ifrågasatta provisoriska byggnaden
och då det större akademiska konsistoriet i Lund motsatt sig detta förslag
och förordat byggnadsstyrelsens, anser medicinalstyrelsen sig för egen del
ej böra vidhålla sitt förslag. För lundastationen syntes då ej återstå annan
möjlighet att erhålla lokaler under provisoriet än på sätt byggnadsstyrelsen
föreslagit i en ombyggnad av isoleringspaviljongen till nuvarande
pediatriska kliniken vid lasarettet i Lund. Enligt vad medicinalstyrelsen
under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen syntes för ombyggnad av
paviljongen erfordras omkring två månader. Man syntes därför icke böra
räkna med att byggnaden skulle kunna tagas i bruk av rättsläkarstationen
förrän den 1 juli 1950. Stationen skulle sålunda icke kunna påbörja sin
verksamhet förrän under budgetåret 1950/51. Med anledning härav hade
styrelsen under hand tillfrågat professorn Einar Sjövall, huruvida han med
hänsyn till den uppkomna situationen ville ställa sig till förfogande för
utförande av rättsmedicinska obduktioner och andra förrättningar på frivillighetens
väg även under budgetåret 1949/50. Denne hade därvid hänvisat
till att han tidigare framhållit, att han ansåge det principiellt oriktigt
att stå kvar efter fyllda 70 år, men förklarat, att han, utan att frångå sin
sålunda angivna principiella uppfattning, likväl med hänsyn till den nu i
anledning av lokalfrågan uppkomna situationen icke ville motsätta sig fortsättandet
av verksamheten i fråga under budgetåret 1949/50 samt bal landet
av kurs i rätts- och statsmedicin under våren 1950.

1 anledning av professorn Sjövalls medgivande anser sig medicinalstyrelsen
böra förorda byggnadsstyrelsens förslag till lösning av stationens lokalfråga.

Vad härefter beträffar personalorganisationen vid sta -

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

tionen och kostnaderna h ti r f ö r instämmer styrelsen i utredningsmannens
förslag, att läkarpersonalen skulle hestå av en rättsläkare
och föreståndare samt en assistent. Styrelsen förordar vidare utredningsmannens
förslag, att dessa båda befattningshavare under provisorietiden
skulle vara arvodesanställda, att det fasta arvodet ej skulle sättas lägre än
till 14 000 resp. 9 000 kronor samt att läkarna dessutom skulle erhålla
särskild ersättning för utförda tjänsteförrättningar enligt den för stockholmsstationen
gällande taxan. Styrelsen framhåller dock beträffande
befattningen såsom rättsläkare och föreståndare som sin bestämda uppfattning,
att, så snart en av statsmakterna fastställd, hela riket omfattande
plan för omorganisationen av rättsmedicinalväsendet förelåge, i stället för
denna arvodesbefattning borde inrättas en pensionsgrundande tjänst. Om
ett snabbt inrättande efter nyssnämnda tidpunkt av dylik tjänst ej kunde
ställas i utsikt, syntes möjligheterna att erhålla innehavare av befattningen
minska i hög grad. Styrelsen ville även understryka, alt stora svårigheter
förelåge för rekryteringen i avseende å läkarbefattningar inom rättsmedicinens
område, beroende på framför allt osäkerheten beträffande hur den
definitiva organisationen av rättsmedicinalväsendet kunde komma att gestalta
sig och tidpunkten för dess ikraftträdande samt de säkrare utsikterna
och möjligheterna till bättre inkomster, som gällde beträffande läkarbefattningar
inom patologien och än mer andra läkarbefattningar. Ehuru
styrelsen förklarat sig instämma i utredningsmannens förslag om fasta arvoden
åt läkarna, ville stjTelsen vidare likväl framhålla som sin mening,
att arvodet åt föreståndaren borde ha salts högre. Med hänsyn till det statsiinansiella
läget ville styrelsen dock f. n. icke föreslå högre arvodesbelopp
än utredningsmannen.

Det av utredningsmannen beräknade beloppet för ersättning enligt taxa
för utförda tjänsteförrättningar har styrelsen ansett kunna avrundas till
10 000 kronor. Om man räknade med att detta belopp skulle fördela sig
med 7 000 kronor å föreståndaren och 3 000 kronor å assistenten, skulle de
sammanlagda löneförmånerna per år bli för föreståndaren (14 000 + 7 000)
21 000 kronor och för assistenten (9 000 + 3 000) 12 000 kronor. Härtill
skulle för föreståndaren komma arvode såsom lärare i rätts- och statsmedicin
med 2 000 kronor för kurs. F. n. hölles endast eu kurs årligen.

Slutligen borde enligt styrelsen för vikariatsersättningar, avseende läkarpersonalen,
beräknas ett belopp av 1 000 kronor.

I enlighet härmed anser styrelsen, att under en anslagspost till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, bör upptagas (14 000
+ 9 000 + 10 000 + 1 000 ) 34 000 kronor.

Styrelsen tillstyrker vidare utredningsmannens förslag om anställande
vid stationen av ett tekniskt biträde i Ce 11 samt ett kanslibiträde och en
vaktmästare, de båda senare på halvtid och mot arvoden å 2 850 kronor
vardera. Härjämte borde för vikariatsersättningar beräknas ett belopp av

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

1 200 kronor. l)å grundlönen till det tekniska biträdet uppginge till 5 112
kronor, skulle anslagsbehovet för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppgå till (5 112 + 2 850 + 2 850 + 1 200) 12 012 kronor eller i runt
tal 12 000 kronor.

Slutligen har styrelsen för rörligt tillägg beräknat 000 kronor.

För avlöningar skulle i enlighet härmed för ett helt budgetår erfordras
(34 000 + 12 000 + 600) 46 600 kronor.

Medelsbehovet för omkostnade r har styrelsen för helt budgetår
uppskattat till sammanlagt 12 000 kronor, varav för sjukvård in. in. 100
kronor, för reseersättningar 4 000 kronor, för expenser 4 000 kronor och för
övriga utgifter 3 000 kronor.

Styrelsen har vidare beräknat kostnaderna för lös inredning av
rättsläkarstationen till i runt tal 6 000 kronor.

Härjämte upplyser styrelsen att docenten Hjalmar Sjövall på styrelsens
uppdrag utarbetat ett förslag till utrustning för stationen. Denne
hade därvid beräknat kostnaderna för verksamheten i Lund till 38 995
kronor, varav 9 195 kronor för diktafonanläggning. För eventuella prishöjningar
hade upptagits en marginal av 1 005 kronor. Kostnaderna för
verksamheten i Malmö hade beräknats till 8 617 kronor, varav för diktafonanläggning
2 860 kronor. En marginal av 383 kronor hade tillagts för eventuella
prishöjningar. För reseutrustningen hade kostnaderna beräknats till
3 350 kronor, varav för portfölj med ställ för diktafonrullar in. in. 100
kronor. Enligt docenten Sjövalls förslag skulle med nuvarande priser kostnaderna
för utrustningen sålunda uppgå till sammanlagt (38 995 + 8 617 +
3 350) 50 962 kronor. Medicinalstyrelsen anser för egen del, att i nuvarande
läge med installerandet av diktafonanläggningar borde kunna anstå, medan
styrelsen i övrigt förordar docenten Sjövalls förslag. Kostnaderna föi utrustning
borde alltså beräknas till sammanlagt [(38 995 — 9 195) + (8 617 -

2 860) + (3 350 — 100)] 38 807 kronor eller med hänsyn till eventuella prisstegringar
40 000 kronor.

Styrelsen framhåller vidare, att den i likhet med utredningsmannen ansåge,
att innan verksamheten vid rättsläkarstationen påbörjades, föreståndaren
borde anställas för organiserandet av densamma. Föreståndaren
borde anställas fr. o. in. den 1 juli 1950. En tid av två månader för organiserandet
syntes styrelsen tillräcklig. Verksamheten vid rättsläkarstationen
skulle då påbörjas den 1 september 1950. Innan stationen trädde i
verksamhet, syntes de rättsmedicinska undersökningarna böra såsom hittills
utföras på frivillighetens väg. Dessa undersökningar syntes böra utföras
av föreståndaren, varvid kostnaderna därför borde belasta anslaget
till medikolegala besiktningar.

Slutligen anför styrelsen, att något anslag för inredning och utrustning
icke syntes erfordras förrän under budgetåret 1950/51. Med hänsyn till den
långa leveranstid, som man nu i allmänhet maste räkna med, ca 6 mana -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 74.

der, förutsätter emellertid styrelsen, att medgivande erhölles att få göra beställningar
före ingången av sistnämnda budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer styrelsen, att för budgetåret
1949/50 måtte anvisas ett anslag av 60 000 kronor för iordningställande
av isoleringspaviljongen till nuvarande pediatriska kliniken vid lasarettet i
Lund lör statens rättsläkarstation i Lund.

Beträffande det föreslagna beloppet till inredning och utrustning av rättsläkarstationen
å sammanlagt 46 000 kronor hemställer styrelsen, i enlighet
med vad nyss nämnts, om medgivande att inom nämnda kostnadsram få
göra beställningar före ingången av budgetåret 1950/51.

Yttranden.

Vid remissbehandlingen har medicinalstyrelsens förslag, att åtgärder nu
skulle vidtagas för att bereda den redan i princip beslutade rättsläkarstationen
i södra Sverige möjlighet att provisoriskt börja sin verksamhet, icke
mött erinringar från något håll.

I fråga om stationens förläggning och lokaler förklarar
sig medicinska fakulteten i Land — till vars yttrande universitetskanslern
anslutit sig icke ha något att erinra mot att den till nuvarande pediatriska
kliniken hörande isoleringspaviljongen, sedan densamma frigjorts
efter färdigställandet av det nya barnsjukhuset, skulle tagas i anspråk för
att bereda provisoriska lokaler för rättsläkarstationen och rättsmedicinska
institutionen utöver de utrymmen, som kunde tillhandahållas av patologiska
institutionen. Fakulteten betonar emellertid det önskvärda i att omkostnaderna
för detta provisorium icke måtte betraktas som så stora, att de
därigenom skulle komma att stå hindrande för inrättandet av permanenta
lokaler inom en relativt snar framtid i den patologiska institutionens planerade
nybyggnad.

Fakulteten har vidare utförligt diskuterat frågan om den framtida förläggningsorten
för rättsläkarstationen. Fakulteten yttrar härom följande:

Statsmakterna ha vid den tidigare behandlingen av frågan om den framtida
förläggningsorten för rättsläkarstationen godtagit eu plan, som icke
räknat med någon annan plats än Lund som förläggningsort. Medicinalstyrelsen
har också utgått härifrån vid avgivande av sitt nu framlagda förslag
till provisorisk organisation. Men samtidigt har medicinalstyrelsen
framhållit, att vissa skäl tala för Malmö som den lämpligare förläggningsorten,
på grund varav denna fråga borde upptagas till förnyad prövning,
innan en definitiv organisation av stationen beslutas. Medicinalstyrelsen
nämner intet om de skäl, som här kunna förtjäna beaktande, och då synpunkter
av för fakulteten angelägen art här kunna göras gällande, kan
fakulteten icke underlåta att beröra också detta spörsmål; fakulteten utgår
härvid från den uppfattningen, som säkerligen icke av någon bestrides,
nämligen att rättsläkarstationen och den rättsmedicinska institutionen
måste vara lokalt förenade.

Kungl. Maj.ts proposition nr 7''i. 15

Beaktas härvid först undervisningens intresse är det en avgjord fördel
för de studerande att bekvämt till tid och plats kunna kombinera kursen i
rätts- och statsmedicin med andra studier till medicine licentiatexamen.
Det är tillåtet att kombinera denna kurs med sammanlagt högst två andra
kurser, nämligen i oftalmiatrik, öron-, näs- och halssjukdomar, psykiatri,
pediatrik eller hygien. Undervisningen i dessa ämnen är förlagd till Lund
och för kombinationsmöjligheten är det av vikt att icke den tid som åhörandet
av föreläsningsserien i rätts- och statsmedicin tar i anspråk (35 timmar,
fördelade under kurstiden med 1 föreläsningstimme 4 dagar i veckan)
förlänges genom tåg- och spårvägsresor. Det kan också framhållas, att även
juris studerande bruka åhöra föreläsningarna i rättsmedicin, något som
givetvis endast är möjligt om undervisningen är förlagd till Lund.

Den lokala närheten till de olika teoretiska medicinska institutionerna i
Lund är för den rättsmedicinska forskningen och även för undersökningsverksamheten
i mer svårtolkade fall av stort värde. Rättsmedicinen har
vittutgrenad anknytning till annan medicinsk yrkesverksamhet och samråd
är ofta till gagn och stöd vid rättsmedicinska bedömanden. Som ett uttryck
härför — och även som praktisk lämplighetsåtgärd — har vid uppgörandet
av ritningarna till nybyggnad för den patologiska institutionen i
Lund i byggnadskroppen inrymts även den rättsmedicinska institutionen
och rättsläkarstation. Också kan framhållas betydelsen av den nära tillgången
på serologisk expertis för de ej sällan angelägna blodgruppsbestämningarna,
som den bakteriologiska institutionen i Lund kan erbjuda. Härutöver
vill fakulteten erinra om att den i sitt yttrande år 1943 över belänkandet
med förslag angående omorganisationen av rättsmedicinalväsendet
i riket påpekat betydelsen av att för brådskande rättskemiska analyser
kunna hänvända sig till medieinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
i Lund.

För Malmö som förläggningsort skulle kunna tala frekvensen av rättsliga
liksyner och enkla dödsbevisundersökningar inom denna stad samt
åliggandet för läkarpersonalen vid rättsläkarstationen att utföra undersökning
av levande personer i fall, där större rättsmedicinsk erfarenhet är
nödvändig. Antalet av dessa förrättningar är emellertid icke så stort, att
resorna till och från Malmö kunna påräknas komma att utgöra någon besvärande
tidsbelastning för läkarpersonalen vid rättsläkarstationen. Dödsbevisobduktionerna
i Malmö befinna sig visserligen i stigande men ha ännu
icke nått upp till 100 årligen; ej sällan kunna två och stundom flera obduktioner
utföras vid samma tiilfälle med motsvarande reduktion av antalet
resor. Undersökning av levande personer kommer - med ledning av
erfarenheten vid rättsläkarstationen i Stockholm att i huvudsak gälla
fall av sedlighetsförbrytelser och yttre våld (t. ex. vid motstånd mot polis),
och dylika fall torde även i relation till befolkningssiffran förekomma avgjort
mindre ofta i Malmö än i Stockholm med dess mera utpräglade storstadskaraktär.
Vidare torde man kunna utgå ifrån att, när ett undersökningsfall
förekommer i Malmö, eu transport till det närbelägna Lund (med
tåg eller i polisbil) säkerligen i regel icke skulle vara förbunden med några
svårigheter. Slutligen bör ock framhållas, att den väsentliga delen av rättsläkarens
praktiska verksamhet hitintills varit förlagd icke till Malmö utan
till vilt skilda delar av det stora område, som rättsläkardistriktet omfattar
och att säkerligen så även i framtiden kommer att bliva fallet.

Fakultetens uppfattning är således den, att de praktiska fördelarna vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 i.

IB

ett förläggande av rättsläkarstationen till Malmö måste anses som ganska
måttliga och att de alldeles icke kunna anses vara så stora, att de skulle
kunna uppväga de nyss anförda fördelarna ur forsknings- och undervisningssynpunkt
vid en förläggning till Lund. Ett uppskjutande, såsom medicinalstyrelsen
föreslagit, av frågan om rättsläkarstationens slutliga förläggningsort,
tills beslut tattats om stationens definitiva organisation, kan
fakulteten icke ansluta sig till. Redan har omnämnts, att nybyggnad planeras
för den patologiska institutionen; den nuvarande är helt föråldrad,
synnerligen trångbodd, och den skall i samband med evakueringen av det
södra lasarettsområdet vara utrymd, med nybyggnaden utförd på reserverad
plats invid norra lasarettsområdet. Ritningarna för nybyggnaden omfatta,
såsom likaledes nyss nämnts, även lokaler för den rättsmedicinska
verksamheten, en kombination som är naturlig och för Lunds vidkommande
den enda möjliga. Redan vid planläggningen av den nya institutionsbyggnaden
måste lokaler för den rättsmedicinska verksamheten infogas.
Det är fakultetens bestämda förhoppning, att patologiska institutionen
skall vara inflyttad i sin nya byggnad inom den tidrymd, som stipulerats
för utrymningen av det södra lasarettsområdet, alltså före utgången
av år 1954. Vid förläggningen av rättsläkarstationen till Lund, vilket"fakulteten
sålunda bestämt tillstyrker, måste därför beslut om förläggningsorten
fattas redan nu eller under alla omständigheter inom en snar framtid.

Ln av fakultetens ledamöter, professorn Genell, har anfört reservation
mot fakultetens yttrande, i vad avser frågan om stationens framtida förläggning,
och har därvid anfört följande:

Då en stor del av den blivande rättsläkarstationens förrättningar — icke
minst de som ligga till grund för undervisningen — komma att basera sig
på material från Malmö, finner jag medicinalstyrelsens tveksamhet om
rättsläkarstationens definitiva förläggning till Lund eller Malmö fullt förklarlig.
Jag finner det troligt, att de första årens verksamhet vid rättsläkarstationen
kommer att lämna ledning på denna punkt och vill sålunda föreslå,
att frågan om rättsläkarstationens slutliga förläggning till Malmö eller
Lund om möjligt tills vidare lämnas öppen.

Då emellertid den blivande rättsläkarstationen och rättsmedicinska institutionen
av lämplighetsskäl bör infogas i eu patologisk institution och
nybyggnader för eu dylik institution planeras i såväl Lund som Malmö, kan
det av detta skäl bliva nödvändigt att redan inom något år träffa avgörande
om rättsläkarstationens definitiva förläggning. Jag hemställer emellertid
att fakulteten, även om erfarenheten av den nya stationens provisoriska
förläggning till Lund kan komma att bli relativt kort, blir satt i tillfälle
att ånyo få yttra sig i frågan om den definitiva förläggningen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län beklagar, att den förnyade prövning av
frågan om den lämpligaste förläggningsorten för stationen, som medicinalstyrelsen
ansett böra ske, icke kommit till stånd, redan innan det nu föreliggande
förslaget om inrättandet av ett provisorium utarbetades. Frågan
om förläggningsorten syntes nämligen böra tillmätas väsentlig betydelse,
icke endast då det gällde att utforma den slutliga organisationen utan även
vid planerandet av ett provisorium. Ett beslut, som fattades rörande en

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 7\.

provisorisk organisation, innan resultatet av en förnyad utredning rörande
förläggningsorten förelåge, syntes kunna komina att på ett olyckligt sätt
föregripa ett framtida beslut om stationens definitiva förläggning och organisation.
Länsstyrelsen anser sig emellertid kunna biträda medicinalstyrelsens
förslag, att stationen under provisoriet skulle vara förlagd till Lund.
Till stöd härför åberopar länsstyrelsen dels de synpunkter, medicinska
fakulteten vid Lunds universitet anfört i sitt utlåtande över förslaget, vilket
utlåtande länsstyrelsen varit i tillfälle att taga del av, och dels de goda
erfarenheter länsstyrelsen haft av den verksamhet på ifrågavarande område,
som hittills utövats och alltjämt utövades av läraren i rätts- och statsmedicin
vid universitetet. Länsstyrelsen förutsätter emellertid, att de anordningar,
som för förslagets genomförande måste vidtagas, icke, vare sig
med hänsyn till storleken av därå nedlagda kostnader eller av andra skäl,
komme att tillmätas någon avgörande betydelse vid det framtida bedömandet
av frågan om rättsläkarstationens definitiva förläggning och organisation.
I sin egenskap av högsta polismyndighet i länet understryker länsstyrelsen
vidare vad medicinska fakulteten, såsom argument för stationens
slutliga förläggning till Lund, framhållit om betydelsen dels av den tillgång
på serologisk expertis, som bakteriologiska institutionen i Lund kunde
erbjuda, dels ock av att för brådskande rättskemiska analyser kunna hänvända
sig till medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna därstädes.
Det vore enligt länsstyrelsen uppenbarligen av största värde för
att en brottsutredning med erforderlig snabbhet skulle kunna slutföras, att
här avsedda undersökningar kunde utföras utan onödig omgång och tidsspillan.

Malmöhus låns landstings hälso- och sjukvårdsberedning säger sig icke
ha något att erinra mot medicinalstyrelsens förslag rörande anordnande av
provisoriska lokaler för rättsläkarstationen i den till nuvarande barnsjukhuset
vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund hörande isoleringspaviljongen.
Enligt kontrakt med huvudentreprenören för uppförande av nybyggnad
för barnsjukhus skulle berörda nybyggnad vara färdig den 1 mars
1950. Även om landstinget vore angeläget om alt arbetet skulle vara utfört
nänmda dag, vore det dock nu icke möjligt att med säkerhet angiva,
när inflyttning i det nya sjukhuset kunde äga rum.

Beredningen framhåller vidare, att det syntes vara uppenbart, att betydliga
fördelar vore förenade med alt rättsläkarstationen placerades i Lund.
Man skulle därigenom vinna, att stationen komme i omedelbar kontakt med
forskningsverksamheten vid universitetet. En dylik placering syntes också
så mycket mera lämplig, som befattningen såsom chef för stationen avsåges
komma att förenas med befattningen som lärare i rättsmedicin vid universitetet.
Även ur undervisningens synpunkt vore därför eu placering i
Lund den lämpligaste. Självfallet borde vissa obduktioner och andra un‘1
Bilaga till riksdagens protokoll /!)''i9. 1 sand. Nr 7L

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

dersökningar företagas i därför lämpad lokal å andra orter inom rättsläkarstationens
verksamhetsområde, men detta borde, såvitt beredningen kunde
finna, icke inverka på frågan om stationens placering. Med hänsyn härtill
och till möjligheten att framdeles anordna lokaler för stationen i anslutning
till patologiska institutionen i Lund borde det enligt beredningens
uppfattning icke föreligga anledning att avvika från det av medicinalstyrelsens
rättsmedicinska nämnd avgivna förslaget, att stationen skulle vara
placerad i Lund.

Ej heller Malmö stads sjukhusdirektion har något att erinra mot att provisoriska
lokaler för stationen ställas till förfogande i isoleringspaviljongen
vid pediatriska kliniken i Lund. Då en stor del av den blivande stationens
förrättningar — icke minst de, som låge till grund för undervisningen —
komme att basera sig på material från Malmö, ville sjukhusdirektionen
dock av praktiska skäl föreslå, att frågan om huruvida stationen slutgiltigt
skulle förläggas till Malmö eller Lund tills vidare lämnades öppen.

Vad angår stationens personal framhåller statskontoret, att
det av medicinalstyrelsen föreslagna arvodet å 14 000 kronor till föreståndaren
vore väsentligt högre än avlöningen i den lönegrad (A 24, dvs. nuvarande
Ca 27), till vilken tjänsten hänförts av universitetskanslern och
rättsmedicinska nämnden. Enligt ämbetsverkets mening borde arvodesbeloppet
avpassas efter begynnelseavlöningen i Ca 27, till vilken lönegrad
tjänsten syntes komma att hänföras vid en eventuell omändring av densamma
till ordinarie befattning. Det för assistenten föreslagna arvodet av
9 000 kronor anser statskontoret böra jämkas till 8 400 kronor med hänsyn
till att Lund tillhörde ortsgrupp 3.

Statens lönenämnd anför bl. a. följande:

Nämnden ifrågasätter, huruvida vad medicinalstyrelsen anfört såsom
skäl för inrättande av allenast en arvodestjänst för rättsläkaren och föreståndaren
utgör tillräckligt motiv för att icke redan nu lönegradsplacera
tjänsten i fråga. Lönenämnden vill i sammanhanget erinra, att universitetskanslern
i remissutlåtande över rättsmedicinska nämndens betänkande
på anförda skäl funnit det oundgängligt, att en ordinarie rättsläkartjänst
i dåvarande lönegraden A 24 inrättades vid Lunds universitet. Det må vidare
framhållas, att allmänna lönenämnden i sitt utlåtande över nämnda
betänkande ansett sig icke böra framställa någon erinran mot en inplacering
i dåvarande lönegraden A 24 av den föreslagna rättsläkartjänsten i
Göteborg. Med hänsyn till ovissheten om och när en professur i stats- och
rättsmedicin vid Lunds universitet kan komma att inrättas, vill statens
lönenämnd förorda, att rättsläkartjänsten redan nu lönegradsplaceras och
hänföres till 27 lönegraden. Försiktigheten bjuder emellertid att uppföra
tjänsten på extra ordinarie stat (Ce). Därest emellertid en pensionsgrundande
tjänst nu ej anses böra komma till stånd, bör enligt lönenämndens
mening en extra tjänst i Cg 27 inrättas. Lönenämnden har intet att erinra
mot det föreslagna arvodet till assistenten, 9 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att kanslibiträdet och vaktmästaren,
som avses skola tjänstgöra på halvtid, skola vara arvodesanställda. Löne -

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

nämnden vill förorda, att ifrågavarande tjänstemän anställas såsom extia
tjänstemän med halvtidstjänstgöring.

Medicinska fakulteten i Lund ansluter sig livligt till förslaget, att rättsläkaren
vid stationen samtidigt skulle fungera som lärare i rätts- och statsmedicin
vid universitetet och att den blivande inrättningen alltså skulle få
principiellt samma organisation som i Stockholm. Fakulteten har vidare
icke något att erinra mot att föreståndaren under provisorietiden skulle
vara arvodesanställd men ansluter sig till medicinalstyrelsens uppfattning,
att, så snart en av statsmakterna fastställd, hela riket omfattande plan för
omorganisationen av rättsmedicinalväsendet förelåge, en pensionsgrundande
tjänst borde inrättas för föreståndaren. Det vore därvid lyckligt, om
denna ordinarie tjänsteställning erhölle akademisk karaktär. I så fall syntes
den akademiska tillsättningsvägen ligga klar. Men även för tillsättningen
under provisorietiden borde med den föreslagna organisationen det
akademiska intresset tillgodoses. Medicinalstyrelsen hade icke ingått på
frågan om tillsättningsproceduren. För fakulteten vore det därför i särskild
grad angeläget att uttrycka en bestämd önskan att som instans få tillfälle
att yttra sig vid befattningens tillsättande.

Universitetskanslern har anslutit sig till vad fakulteten sålunda anfört.

Förslagen till lös inredning och utrustning av stationen
ha granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som ansett de av medicinalstyrelsen
beräknade kostnaderna härför kunna begränsas till 39 590
kronor, varav för lös inredning 3 923 kronor, för utrustning i Lund 27 500
kronor, för utrustning i Malmö 5 000 kronor och för reseutrustning 3 167
kronor.

Departementschefen.

Vid 1944 års riksdag fattades med anledning av ett av medicinalstyrelsens
rättsmedicinska nämnd framlagt förslag principbeslut om inrättande
av eu statlig rättsläkarstation i Lund. Anledningen till att slutligt avgörande
i frågan då icke träffades var att, sedan rättsmedicinska nämnden
framlagt sitt förslag, beslut fattats om förändring av den professur i patologisk
anatomi och rättsmedicin vid universitetet i Lund — med vilken
enligt nämndens förslag befattningen som rättsläkare och föreståndare för
rättsläkarstationen skulle vara förenad — till professur allenast i patologisk
anatomi samt att ovisshet rådde om huru undervisningen i rätts- och
statsmedicin för framtiden skulle vara ordnad vid universitetet.

Klarhet i frågan om undervisningen i rätts- och statsmedicin vid Lunds
universitet vanns redan våren 1945 i och med att universitetskanslern da
utfärdade bestämmelser i ämnet. Undervisningen i dessa ämnen handhas
av eu särskild lärare, som härför åtnjuter ett arvode av 2 000 kronor. I och
för sig skulle alltså redan tidigare slutgiltigt beslut ha kunnat fattas om

20

Kunr/l. Maj.ts proposition nr 74.

inrättande av rättsläkarstationen i Lund. Något direkt behov härav har
emellertid icke förelegat. Den rättsmedicinska obduktionsverksamheten i
det område, som enligt rättsmedicinska nämndens förslag skulle ingå i
Lunds rättsläkardistrikt, har nämligen på frivillighetens väg skötts av f. d.
professorn i patologisk anatomi och rättsmedicin vid Lunds universitet,
Einar Sjövall, vilken även uppehållit befattningen som lärare i rätts- och
statsmedicin vid universitetet. Sjövall, som instundande juni uppnår en
ålder av 70 år, har emellertid nu förklarat sig icke längre kunna stå till
förfogande för dessa uppgifter.

Någon annan tillräckligt kvalificerad person, som på frivillighetens väg
skulle kunna fullgöra den rättsmedicinska undersökningsverksamheten
inom nyssnämnda område, finnes icke att tillgå. Det torde ej heller böra
ifrågasättas, att man skulle återgå till att låta verksamheten omhänderhas
av vederbörande tjänsteläkare, som visserligen författningsenligt ha alt
fullgöra hithörande arbetsuppgifter men sakna den härför nödvändiga specialutbildningen.
Som enda möjlighet återstår i detta läge, att den i princip
beslutade rättsläkarstationen för södra Sverige snarast får börja sin
verksamhet. Jag vill därför förorda, att åtgärder nu vidtagas för att göra
detta möjligt.

Den första frågan gäller då, på vilket sätt stationen skall kunna erhålla
lokaler för sin verksamhet. I den patologiska institutionen vid Lunds universitet
kan, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, stationen erhålla
tillgång till obduktionslokaler och förvaringsrum för lik. Härutöver erfordras
emellertid vissa ytterligare utrymmen. Dessa skulle enligt föreliggande
förslag erhållas på så sätt, att man toge i anspråk en till den nuvarande
pediatriska kliniken vid lasarettet i Lund hörande isoleringspaviljong.
Denna kommer att frigöras och övergå i universitetets ägo (jfr prop.
nr 107/1948; riksd. skr. nr 215/1948), sedan den nu under uppförande varande
nya pediatriska kliniken färdigställts, vilket beräknas ske under våren
1950. Mot denna lösning av stationens lokalfråga, vilken emellertid,
såsom medicinalstyrelsen framhållit, torde få betraktas som ett provisorium,
har jag för egen del intet att erinra. Kostnaderna för ombyggnad av
isoleringspaviljongen för detta ändamål ha av byggnadsstyrelsen beräknats
till 60 000 kronor. Denna beräkning torde kunna godtagas. Beloppet i fråga
torde böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

1 enlighet med det anförda skulle stationen under de första verksamhetsåren
vara förlagd till Lund. Medicinalstyrelsen har emellertid för sin del
betraktat en förläggning av stationen till denna stad allenast som ett provisorium
och ansett frågan om stationens definitiva förläggning böra hållas
öppen. Enligt styrelsens mening talade nämligen vissa skäl för att Malmö
vore lämpligare som förläggningsort än Lund. Med anledning härav har
medicinska fakulteten i Lund i sitt remissutlåtande till ingående diskussion
upptagit frågan om den framtida förläggningsorten för stationen. De skäl
som fakulteten — med instämmande av universitetskanslern — anfört till

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 74.

stöd för sin åsikt, att stationen icke blott provisoriskt utan även för framtiden
borde vara förlagd till Lund, synas mig så vägande, att jag icke anser
mig böra ifrågasätta att frångå det av 1944 års riksdag fattade beslutet om
stationens förläggning till denna stad. Såsom fakulteten framhållit är det
f. ö. med hänsyn till planläggningen av den blivande nybyggnaden för patologiska
institutionen vid Lunds universitet nödvändigt, att redan nu klarhet
föreligger om var universitetets rättsmedicinska institution och den
därmed lokalt förenade rättsläkarstationen för framtiden skola vara förlagda.

Vad härefter angår frågan om inredning och utrustning för stationen ha
kostnaderna härför av medicinalstyrelsen beräknats till sammanlagt 46 000
kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har efter granskning av förslaget
ansett det av styrelsen sålunda beräknade beloppet kunna nedsättas till

39 590 kronor. För egen del ansluter jag mig till sistnämnda beräkning
och föreslår alltså, att för ändamålet avses ett belopp av i avrundat tal

40 000 kronor, vilket torde böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Då stationen icke kan träda i verksamhet redan under nästa budgetår,

erfordras däremot icke nu någon medelsanvisning för de löpande kostnaderna
för stationen. Med hänsyn härtill kan med prövningen av frågorna
om stationens personalbehov och dess behov av medel för avlöningar och
omkostnader tills vidare anstå. Jag vill dock redan nu uttala, att jag ansluter
mig till förslaget, att den blivande rättsmedicinska inrättningen i
Lund skall vara sammansatt av en rättsmedicinsk institution och en rättsläkarstation
samt att som chef för rättsläkarstationen skall finnas en heltidsanställd
rättsläkare, vilken samtidigt mot särskilt arvode bör tjänstgöra
som lärare och examinator i rätts- och statsmedicin vid universitetet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Anordnande av lokaler för statens rättsläkarstation
i Lund ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

b) till Inredning och utrustning av statens rättslåkarstalion
i Lund ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, alt proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet.
Börje Lang ton.