Kungl. Maj.ts proposition nr 67.
1
Nr 67.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk; given Stockholms slott den 25 februari
19b9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Sammanfattning.
Bemyndigande begäres att under budgetåret 1949/50 reglera priserna å
fisk enligt i huvudsak samma grunder som tillämpats under innevarande
budgetår.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 samt. Nr 67.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 67.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 februari 19i9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng,
fråga rörande reglering av priserna på fisk samt anför därvid följande.
Inledning.
Genom beslut den 17 juni 1948 utfärdade Kungl. Maj :t förordning (nr
311) om viss reglering av handeln med fisk, m. in. Förordningen gäller för
liden den 1 juli 1948—den 30 juni 1950 och innefattar såväl bestämmelser
om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar
— som bestämmelser om prisregleringsavgift å fisk.
Tillika bemyndigade Kungl. Maj :t statens livsmedelskommission att för
tiden till och med den 30 juni 1949, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivits i proposition nr 48 till 1948 års riksdag, anordna
reglering av priserna å saltvattensfisk, innebärande bland annat visst stöd
åt tre s. k. prisregleringsföreningar, nämligen Ostkustfisk, centralförening
u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. och Sydkustfisk, förening u. p. a.,
ävensom att förordna om upptagande av prisregleringsavgift å fisk enligt 5
och 7 §§ nyssnämnda förordning.
Vidare föreskrev Kungl. Maj :t, att de lån å 500 000, 2 500 000 och 500 000
kronor, som genom särskilda beslut av Kungl. Maj :t beviljats respektive
föreningen Ostkustfisk, föreningen Västkustfisk och föreningen Sydkustfisk
för bedrivande av prisreglerande verksamhet på fiskets område och som enligt
Kungl. Maj :ts tidigare beslut innehafts räntefritt intill den 1 juli 1948,
finge innehavas räntefritt jämväl för tiden juli 1948—juni 1949.
I skrivelse den 11 februari 1949 har statens livsmedelskommission framlagt
förslag om prisreglering på fisk efter den 30 juni 1948.
Innan jag till behandling upptager livsmedelskommissionens förslag torde
jag i korthet få redogöra för grunderna för de prisregleringar å fisk,
som under innevarande budgetår anordnats med statligt stöd.
Kungi. Maj:ts proposition nr 67.
3
Nuvarande förhållanden.
Under innevarande budgetår har upprätthållits prisreglering å fisk enligt
samma principer, som gällt sedan våren 1946, ävensom en fortsatt reglering
av handeln med strömming.
Prisregleringen innebär i huvudsak, att livsmedelskommissionen, i samråd
med statens priskontrollnämnd, för västkusten och sydkusten efter
överläggningar med fiskareorganisationerna därstädes fastställer minirnipriser
på de viktigaste fiskslagen samt för ostkusten, enligt uppgörelser
med föreningen Ostkustfisk, godkänner garantipriser å saltströmming samt
partinoteringarna å färsk strömming. Regleringen förutsätter vidare, att
fisk, för vilken nämnda minimipriser eller garantipriser icke kunna utfås,
övertages såsom överskott och nyttiggöres av vederbörande regleringsförening.
Till denna verksamhet erhålla föreningarna av livsmedelskommissionen
vissa statliga bidrag, beträffande strömming prisutjämningsmedel
och i övrigt s. k. pristillägg. Ifrågavarande bidrag bestridas i huvudsak av
medel, som inflyta genom att prisregleringsavgifter upptagas för olika slag
av inhemsk fisk och importerad färskfisk. Enligt beslut av kommissionen
utgår bidraget för närvarande på väst- och sydkusten i princip oberoende
av sättet för fisköverskottets tillvaratagande. Däremot är bidraget på ostkusten
begränsat till prisutjämning på salt strömming och, under vissa förutsättningar,
på färsk strömming som användes till djurföda, samt, för
den händelse export av strömming i färskt tillstånd skulle bliva aktuell, på
strömming som säljes för dylik export. Ett bemyndigande för kommissionen
att utvidga prisregleringen å strömming till foder- och konservströmming
har hittills icke behövt tagas i anspråk. Icke heller ha förutsättningar
ännu inträtt för genomförande av sådan prisreglering å torsk på
ostkusten norr om Blekinge, som jämväl berörts i propositionen nr 48/1948.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsemedel täckes till stor del av
förut omförmälda statslån. Föreningen Västkustfisk åtnjuter, enligt Kungl.
Maj :ts beslut den 9 maj 1947, därutöver rätt att i riksbanken mot sedvanlig
ränta utbekomma lån å ett belopp av intill 2 500 000 kronor.
Livsmedelskommissionens skrivelse.
Till belysande av fiskprisernas utveckling efter införandet av nuvarande
prisregleringssystem under våren 1946, jämfört med tiden närmast dessförinnan,
har livsmedelskommissionen i sin skrivelse till en början sammanfattat
tillgängliga uppgifter om vissa genomsnittliga fiskpriser. Ifrågavarande
priser avse västkustfisk samt torsk och sill vid sydkusten — sammanställda
med minimipriserna på viktigare fiskslag — ävensom partipriserna
på strömming i Stockholm, allt kvartalsvis från och med tredje kvartalet
1945. Dessa uppgifter återgivas i en tablå, vilken torde få bifogas detta
protokoll såsom bilaga 1.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
Beträffande den prisutveckling, som belyses av tablån, har livsmedelskommissionen
anfört följande.
Av tablån framgår, bland annat, att ifrågavarande priser såsom allmänt
genomsnitt vid jämförelse mellan samma kalenderkvartal under ett vart
av de i tablån redovisade åren icke förete några avgörande förändringar. På
västkusten är en viss sänkning av genomsnittspriserna märkbar under en
längre tid efter övergången till det nya systemet. En tendens till någon
höjning av genomsnittspriserna gör sig därefter åter gällande från och med
andra kvartalet 1948. På sydkusten ha prisfluktuationerna i stort sett visat
samma tendenser som på västkusten. Den senaste tidens prisstegring på det
därstädes viktigaste fiskslaget, torsken, har dock varit skäligen obetydlig.
Av tablån kan vidare utläsas, att genomsnittspriserna under tiden närmast
före det nya systemet, under vilken tid minimipriserna voro höga
och även normalpriser rådde, i regel icke mycket överstego minimipriserna,
medan däremot minimipriset under nuvarande system i många fall rätt
starkt divergerade från genomsnittspriset. Endast beträffande den billigaste
massfisken, sydkusttorsken, västkustsillen och i någon mån makrillen,
har minimipriset närmat sig genomsnittspriset under respektive kvartal
och sålunda uppenbarligen skyddat prisnivån mot en ur fiskarenas synpunkt
oskälig nedpressning. För andra fiskslag ha minimipriser och prisgaranti
framför allt haft den betydelsen, att de skyddat fiskaren mot förluster
vid särskilt rikliga fångsttillfällen och därmed givetvis även stimulerat
till största möjliga ilandföring av fisk.
Minimipriserna ha, sasom tablån utvisar, under de gångna åren i stort
sett undergått endast obetydliga variationer. En mindre höjning har vidtagits,
bland annat, under det senast tilländalupna kvartalet för att i någon
män öka stimulansen för fiskarena att, så" långt fångstförhållandena
det medgåve, ilandföra de mängder fisk, som erfordrades såväl för en önskvärd
nedpressning av fiskpriserna i den inhemska fiskhandeln som för export.
I samband härmed ha fiskarena — såsom även angivits i livsmedelskommissionens
skrivelse den 3 december 1948 angående vissa förslag till
eventuell reglering av priserna på fisk i handeln — även beslutat tills vidare
slopa alla fångstbegränsningar på annan fisk än västkustsill. För västkustsill
måste alltjämt av tekniska skäl upprätthållas viss s. k. fångstransonering,
vilken dock är synnerligen rymlig.
Beträffande det ekonomiska resultatet av livsmedelskommissionens hittillsvarande
verksamhet med avseende å prisregleringen på fisk hair livsmedelskommissionen
hänvisat till en tablå, vilken torde få bifogas detta protokoll
såsom bilaga 2.
Såsom av tablån framgår förelåg på prisregleringsverksamheten per den
1 januari 1949 en behållning av något över 2,7 miljoner kronor, mot en behållning
av cirka 1,6 miljoner ett år tidigare. Livsmedelskommisionen har
härom anfört följande.
Förhållandet sammanhänger med att inkomsten av regleringsavgifter under
år 1948, framför allt på grund av de rikliga fiskena på väst- och sydkusten,
varit ej obetydligt större än föregående år. Härtill kommer, att utbetalningen
av pristillägg och prisutjämningsmedel för fisköverskott icke
visat motsvarande ökning, då avsättningsförhållandena för fisk, närmast
ifråga om exporten, varit relativt goda. På sydkusten, varifrån betydande
kvantiteter torsk avyttrats för export till priser, motsvarande minimipriset
eller däröver, ha sålunda endast relativt små överskott uppstått. På ost
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 67.
5
kusten ha prisutjämningsutgifterna för salt strömming, åtminstone jämfört
med summan av influtna regleringsavgifter — efter 2 öre per kilogram
— även varit relativt ringa. På västkusten, där särskilt sillfångsterna
under året varit synnerligen givande och ofta redan på grund av tekniska
svårigheter ej kunnat absorberas av handeln, har icke kunnat undvikas, att
fisköverskott uppstått, som i och för sig måste anses betydande. Överskotten
ha emellertid alltid kunnat tillgodogöras, mest till människoföda, varvid
de exporterats i färskt eller saltat skick, eller, i någon utsträckning, för
framställning av fiskmjöl och annat foder.
Livsmedelskommissionen har härefter berört frågan om grunderna för
prisregleringen å fisk efter utgången av innevarande budgetår. I skrivelsen
har till en början anförts, att kommissionen under den senaste tiden berett
representanter för vederbörande fiskareorganisationer samt för sammanslutningar
av fiskhandlare och saltsillhandlare in. fl. tillfälle att anföra
sina synpunkter i fråga om en fortsatt prisreglering å fisk efter utgången av
innevarande budgetår. Rörande vad som förekommit härvid har kommissionen
anfört följande.
Fiskareorganisationerna ha bestämt förordat, att även i fortsättningen
prisregleringar skulle upprätthållas enligt samma grunder, som innefattades
i nuvarande bemyndigande för livsmedelskommissionen, och att räntefrihet
även under det kommande budgetåret finge åtnjutas för prisregleringsföreningarnas
statslån (utom Västkustfisks riksbankskredit). Föreningen
Västkustfisk har särskilt upprepat ett från föreningens sida tidigare
framställt förslag om skattefrihet för prisregleringsföreningarnas
årsvinst, vilket motiverats med att föreningarna på detta sätt borde förhjälpas
att småningom bilda eget reservkapital, så att erforderligt kapital
icke behövde i annan form tillhandahållas av staten. Föreningen Ostkustfisk
har vid ifrågavarande överläggningar, bland annat, under hänvisning
till ett, närmast för tiden januari 1947—juni 1948 träffat arrangemang för
finansieringen av föreningens prisutjämningskostnader velat understryka,
att rätt till bidrag ur de prisregleringsmedel, som kommissionen disponerade
av clearingkassan för fisk och av inflytande importavgifter, måste tillkomma
även föreningen Ostkustfisk.
Färskfiskhandelns representanter ha i stort sett, liksom tidigare, vitsordat
lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet. Saltsillhandlare
och liknande företagare ha hänvisat till vad de för ett år sedan anfört i
ämnet (prop. 1948:48, s. 48). De ha i anslutning härtill givit uttryck åt
uppfattningen, all nuvarande prisregleringssystem i och för sig innebure
risker för en diskriminering av de enskilda salterierna och för en försämring
av samarbetet mellan dessa och fiskarena, i och med att varukostnaden
för salterierna till följd av minimipriser och regleringsavgifter
bleve högre än för vederbörande regleringsförening. Salteriidkarna ha därför
framhållit önskvärdheten av sådana direktiv för prisregleringen, att de
enskilda salterierna skulle äga tillfälle all på lika villkor konkurrera med regleringsföreningarna
på exportmarknaden. Sallsillhandlarna ha även upprepat
ett av dem förra året gjort uttalande av innehåll, atl de förutsatte sådana
direktiv för regleringen, att de enskilda salteriidkarna på samma ekonomiska
villkor som andra företagsformer finge konkurrera om fångsternas
beredning för regleringsföreningarnas räkning. De ha vidare understrukit
angelägenheten av att den under senaste tiden avsevärt förbättrade exportmöjligheten
lillvaratoges genom hästa möjliga utnyttjande av fiskets ka
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
paeitet och genom en sådan avvägning av minimipriserna, atl den svenska
fiskproduktionen erhölle ökad konkurrenskraft gentemot andra säljareländer.
Med hänsyn till det än mer komplicerade problem, som fastställandet
av minimipriser och pristillägg på grund härav utgjorde, borde fasta
former skapas för ett kontinuerligt utnyttjande av den sakkunskap, som
funnes inom handeln.
Livsmedelskommissionen har härefter framhållit, att den för egen del funnit
övervägande skäl tala för att prisregleringar å fisk även efter utgången
av budgetåret 1948/49 skulle upprätthållas i huvudsaklig överensstämmelse
med de för innevarande budgetår gällande grunderna. Kommissionen har
vidare anfört följande.
Även om avsättningsförhållandena under det gångna året varit relativt
gynnsamma, har, såsom av det föregående framgår, förelegat visst behov av
prisskydd för fiskarena. Detta behov kan sannolikt redan under nästa budgetår
komma att ytterligare öka. Viss anledning föreligger sålunda till antagande,
att den sista tidens goda exportkonjunkturer icke komma att fortfara.
Härjämte torde man böra taga med i beräkningen, att tillgången på
köttvaror längre fram kan komma att förbättras, varigenom möjligheterna
att avsätta fisk på den inhemska marknaden i motsvarande mån skulle försämras.
Såvitt nu kan bedömas, äro å andra sidan utsikterna till rikliga
fångster för den närmaste tiden icke ogynnsamma. Även beträffande strömmingsfisket,
som under de senaste åren givit dåligt utbyte, ha tendenser visat
sig till bättre fångster.
Med anledning av de från saltsillhandlarehåll anförda synpunkterna i hithörande
frågor framhåller kommissionen, liksom vid behandlingen av motsvarande
uttalanden under fjolåret, att det ej föreligger delade meningar
om att regleringsföreningarnas verksamhet bör utövas på ett lojalt sätt, så
att annans berättigade intressen icke kränkas. Vid behandlingen av uppkommande
frågor om fiskexport tillser livsmedelskommissionen regelmässigt,
att föreningarna med sina varor icke bedriva illojal konkurrens med de enskilda
exportörerna. Genom kommissionens medverkan ha också för behandlingen
av frågor om fiskexport rådgivande organ tillskapats, inom vilka
representanter för de enskilda exportörerna samarbeta med representanter
för regleringsföreningarna. Representanter för den berörda handeln bruka
vidare regelmässigt konsulteras av kommissionen i viktigare frågor angående
avvägning av fiskarenas minimipriser. I vad mån fasta former för
dylika konsultationer skola tillskapas, torde få bli föremål för kommissionens
övervägande efter ytterligare överläggningar med av frågan berörda
intressegrupper.
Livsmedelskommissionen har även till behandling upptagit vissa frågor
rörande prisregleringsföreningarnas ekonomiska förhållanden. Efter att ha
framhållit att, enligt vad kommissionen inhämtat, dessa föreningars ekonomiska
ställning alltjämt vore tillfredsställande, har kommissionen i denna
del anfört följande.
Med hänsyn till prisregleringsverksamhetens omfattning tillstyrker livsmedelskommissionen,
att regleringsföreningarna få åtnjuta hela det dem
tillerkända statliga lånekapitalet, däribland den till föreningen Västkustfisk
år 1947 beviljade riksbankskrediten, jämväl för tiden efter den 30 juni
1949 tills vidare. Plan för de egentliga lånens amortering torde böra fast
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 67. "
ställas först längre fram, sedan respektive lån av staten uppsagts till återbetalning.
Vad beträffar den av regleringsföreningarna begärda fortsatta räntefriheten
anser sig kommissionen liksom tidigare böra framföra vissa betänkligheter
ur principiell synpunkt mot att föreningarna erhålla en dylik form
av statssubvention. Med tanke på sannolikt förestående stora avsättningssvårigheter
synas emellertid föreningarna, så länge de icke själva bildat för
rörelsens bedrivande erforderligt kapital, alltjämt vara i behov av räntefrihet.
Kommissionen vill därför icke heller nu motsätta sig, att fortsatt räntelrihet
för regleringsföreningarnas lån (med undantag för Västkustfisks riksbankskredit)
beviljas för ännu ett budgetår.
Med anledning av det framställda förslaget om skattefrihet för regleringsföreningarnas
årsvinst, vill kommissionen endast erinra om att kommissionen
i yttrande över 1945 års fiskeriutrednings betänkande förordat skattefrihet
åt prisregleringsföreningarna för hos dem möjligen uppkommande
årsvinst. Föredragande statsrådet ansåg emellertid i förut omförmälda proposition
nr 48 till 1948 års riksdag detta spörsmål vara av sådan räckvidd,
att detsamma icke lämpligen borde upptagas till avgörande i det sammanhang,
varom i propositionen vore fråga.
Medelsbehovet för upprätthållande av prisregleringarna fram till den 1
juli 1950 har livsmedelskommissionen ansett kunna täckas av den behållning
å något över 2,7 miljoner kronor, som hittills uppkommit å prisregleringsverksamheten,
ävensom av de prisregleringsavgifter, som kunde inflyta
i fortsättningen. Enligt kommissionens mening erfordrades alltjämt bemyndigande
att upptaga regleringsavgifter efter i huvudsak samma grunder
som de nu gällande. I vad mån kommissionen i fortsättningen skulle kunna
nedsätta beloppet för regleringsavgifterna eller, i händelse av ytterligare
ökat medelsbehov, föranledas att upptaga avgift även å beredd importfisk,
finge bedömas med hänsyn till utvecklingen under här ifrågavarande
tidsperiod.
Under hänvisning till vad sålunda anförts i skrivelsen har livsmedelskommissionen
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte meddela beslut i fråga om prisregleringen
på fisk efter utgången av budgetåret 1948/49, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad kommissionen föreslagit.
Slutligen har livsmedelskommissionen anfört, att den i förevarande frågor
samrätt med statens priskontrollnämnd. Nämnden hade därvid i sak
biträtt vad kommissionen föreslagit men, liksom under föregående år, framfört
betänkligheter mot att även beredd importfisk skulle beläggas med regleringsavgifl.
Departementschefen.
I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att gällande system för
prisreglering bör tillämpas jämväl under budgetåret 1949/50. Även grunderna
för denna reglering torde böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Det
torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, vederbörande organ för prisregleringsverksamheten att hand
-
° Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
ha prisregleringen i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer, som godkänts
av riksdagen.
Kostnaderna för upprätthållande av en prisregleringsverksamhet i enlighet
med nu angivna principer torde, såsom livsmedelskommissionen anfört,
under nästa budgetår kunna täckas med inflytande regleringsavgifter
samt den till cirka 2,7 miljoner kronor uppgående behållningen på de medel,
som enligt gällande direktiv äro avsedda att utöver löpande regleringsavgifter
användas för den fortsatta prisregleringen. Något särskilt anslag
för ändamålet torde fördenskull icke behöva anvisas för budgetåret 1949/50.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att prisregleringsföreningarna
genom beslut av 1946 års riksdag tillerkänts statslån för prisregleringsverksamheten
å tillhopa 3,5 miljoner kronor. Härjämte har vid 1947 års riksdag
staten genom riksgäldskontoret ställt garanti å ett riksbankslån till Västkustfisk
förening u. p. a. å intill 2,5 miljoner kronor jämte ränta. I anslutning
till vad kommissionen föreslagit torde hinder icke böra möta för prisregleringsföreningarna
att jämväl under nästkommande budgetår få åtnjuta
ifrågavarande lån till deras hela belopp. Jag vill även på de av kommissionen
anförda skälen tillstyrka att föreningarna, i likhet med vad som medgivits
för löpande budgetår, för budgetåret 1949/50 beviljas räntefrihet å
lånen med undantag av berörda riksbankslån.
Vad angår frågan om skattefrihet för prisregleringsföreningarna vill jag
nämna att chefen för finansdepartementet, enligt vad jag inhämtat av denne,
torde komma att hos Kungl. Maj :t hemställa om framläggande för årets
riksdag av proposition om ändrade regler angående rätt till avdrag för medlemsavgifter
vid inkomsttaxeringen, in. in. Därvid torde bland annat frågan
om nyssnämnda föreningars skyldighet att såsom skattepliktig intäkt
redovisa medlemsavgifter och statsbidrag komma att behandlas.
Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
medgiva, att för tiden till och med den 30 juni 1950 reglering
av priserna på fisk må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som förordats i det föregående.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Liizell.
Bihang till riksdagens protokoll 19i9. t saml. Nr 67.
Bilaga 1.
Genomsnittliga fiskarepriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1945— december 1948. öre/kg.
T i d |
V ä s t k |
u s t |
e n 1 |
S y |
d k u |
s t e |
n |
Genomsnittet |
|||||||||
Genomsnittliga fiskarepriser |
Minimipriser3 |
Genomsnittliga fiskarepriser |
Minimipriser* |
||||||||||||||
All fisk2 |
Sill |
Torsk |
Vlakrill |
Annan fisk2 |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
Makrill'' (ej liten) |
Sill |
Torsk |
Sill |
Sill |
Torsk |
Torsk |
||
1945 |
|||||||||||||||||
3:e kv. |
74-9 |
84-3 |
639 |
61-4 |
66''9 |
— |
— |
55 |
45 |
55 |
62-2 |
40-1 |
65 |
33 |
43 |
— |
88-0 |
4:e kv. |
623 |
56-9 |
65''5 |
61-3 |
72-7 |
— |
— |
55 |
45 |
55 |
56-0 |
39-4 |
65 |
33 |
43 |
— |
96-3 |
1940 |
|||||||||||||||||
l:a kv. |
34''9 |
241 |
59-5 |
36-9 |
62-5 |
22 |
18 |
55 |
45 |
55 |
52''1 |
33-0 |
65 |
33 |
43 |
— |
100-0 |
2:a kv. |
52-3 |
31-7 |
50-7 |
46-8 |
590 |
40 |
— |
45 |
32 |
30 |
46-1 |
32-9 |
35 |
20 |
36 |
26 |
81-4 |
j 3:e kv. |
50-4 |
397 |
52-0 |
88-2 |
74-2 |
40 |
— |
45 |
32 |
30 |
73-5 |
28-5 |
35 |
20 |
36 |
26 |
79-5 |
4:e kv. |
484 |
341 |
68-2 |
83-2 |
64-2 |
40 |
22 |
45 |
32 |
30 |
47-5 |
32-2 |
35 |
20 |
36 |
30 |
86-2 |
1947 |
|||||||||||||||||
l:a kv. |
41-6 |
28-2 |
72-6 |
159-4 |
68-4 |
36 (27) |
22 (13) |
45 |
32 |
30 |
52-1 |
37-5 |
35 |
20 |
36 |
30 |
100-3 |
2:a kv. |
53'' 7 |
32-7 |
56-3 |
49-8 |
63-9 |
— (27) |
- (13) |
45 |
32 |
30 |
50" 0 |
30-4 |
35 |
20 |
36 |
28 |
87-2 |
| 3:e kv. |
49-6 |
38-1 |
611 |
82-6 |
75-6 |
49 (40) |
22 |
45 |
32 |
30 |
48-6 |
30-7 |
35 |
20 |
38 |
28 |
89-4 |
4:e kv. |
50-3 |
337 |
75-4 |
72-5 |
71-6 |
40 (29) |
22 (20) |
45 |
32 |
30 |
47l |
33-4 |
35 |
20 |
38 |
28 |
92-8 |
1918 |
|||||||||||||||||
j l:a kv. |
31-4 |
249 |
63-5 |
98-3 |
84-0 |
33(24) |
18(13) |
45 |
32 |
30 |
51-3 |
33-6 |
35 |
20 |
38 |
28 |
104-6 |
2:a kv. |
69-7 |
41-4 |
64''1 |
50-2 |
92-3 |
33 (24) |
18(13) |
50 |
32 |
40 |
56-2 |
31-6 |
35 |
20 |
38 |
28 |
92-6 |
3:e kv. |
57-9 |
44''7 |
97-8 |
88-4 |
77-6 |
49 (42) |
22 |
50 |
32 |
40 |
630 |
33-2 |
35 |
20 |
38 |
28 |
98-1 |
4:e kv. |
52-8 |
35-7 |
105-7 |
91-0 |
57-2 |
40 (33) |
22 |
50 |
35 |
40 |
61-7 |
40-6 |
45 |
20 |
39 |
30 |
100-0 |
1 Uppgifterna avse försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg, Gravarne, Smögen, Lysekil och Strömstad.
2 Skarpsill och skaldjur ej medtagna.
3 Miuimipriserna på sill och makrill avse orensad vara; minimipriserna på torsk avse rensad vara med huvud. T. o. m. första kv. 1946
sammanfalla minimipriserna till en del med garantipriserna.
1 Avser minimipriset vid försäljning på s. k. första auktion (för alla köpare). Inom parentes har angivits minimipriset vid försäljning på
s. k. andra auktion (för exportörer och beredare).
tD
Kungl. Maj:ts proposition nr 67.
4H7248. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.
o
Bilaga 2.
Tablå
över livsmedelskommissionens inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen å fisk under
tiden 15/4X 1946—-ai/is 1948 allt i kronor.
T i d |
Västkusten |
Sydkusten |
Ostkusten (strömming) |
Importfisk |
Överfört |
|||
prisreglerings- avgifter |
utgifter |
prisreglerings- avgifter |
utgifter |
prisreglerings- avgifter |
utgifter |
prisregle- ringsavgifler |
||
Utbetalt för |
||||||||
Pristillägg |
Pristillägg |
prisutjämn. 2 |
||||||
16/«1 2—31/ia 1916..... |
1 203 195:83 |
1 276 724:82 |
134 452:47 |
80 105: 36 |
126 917: 70 |
— |
110111:97 |
1000 000 |
Vi-31/» 1947....... |
1698 138:71 |
1512 361:40 |
212 309:35 |
223 655:04 |
179 679:36 |
180000: — |
283 580:93 |
— |
Vi—s,/ia 1948....... |
2 346 963:57 |
1 945 396: 08 |
375 220: 78 |
9 139: 26 |
252 198: 66 |
140 000: — |
274 533: 68 |
— |
kommissionens |
kommissionens |
kommissionens |
||||||
omkostnader |
omkostnader |
omkostnader |
||||||
16/4 * 1946—31/u 1948 |
70 368: 57 |
24 816:56 |
3 154:80 |
|||||
Summa |
5 250298:11 |
4 804 850: 87 |
721982:60 |
837 716: 22 |
558 795:72 |
323154:80 |
658226:58 |
1000 000 |
Behållning s,/is 1948 |
445 447: 24 |
384 266: 38 |
235 640: 92 |
658 226: 58 |
1000000 |
|||
2 723 581:12 |
1 Beträffande strömmingsregleringen 1/i.
2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kronor, vilka vid regleringssystemets införande ställdes till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag
och numera helt åtgått.
Kungl. Maj.ts proposition nr 67.