Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1949/50 till avlöningar vid de allmänna
läroverken; given Stockholms slott den 18 februari
1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

I propositionen föreslås i huvudsak:

1) inrättande av en ny 5-årig samrealskola i Blackeberg i Stockholm,

2) överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan för gossar i
Malmö till Johannes samrealskola därstädes,

3) upprättande av en 5-årig realskollinje vid samrealskolan i Lund och
samtidig indragning av en 7-årig linje vid kommunala flickskolan därstädes,

4) ny avlöningsgruppering för rektorerna vid de allmänna läroverken och
de högre kommunala skolorna, att gälla från den 1 juli 1949 intill utgången
av juni 1955,

5) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster vid läroverken,
nämligen 2 rektors-, 10 lektors-, 261 adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster
samt 10 övningslärartjänster, av vilka tjänster sammanlagt 55 tillsättas
genom överflyttning av lärare från under förstatligande varande
kommunala mellanskolor.

Anslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar föreslås för budgetåret
1949/50 uppfört med 59 105 000 kronor, innebärande en anslagshöjning
med 3 223 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19//9. 1 saml. Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 februari 1949.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld,
Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna till Allmänna läroverken:
Avlöningar ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, torde jag få ånyo anmäla detsamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I. Organisationsfrågor.

Framställningar om upprättande av nya statliga
gymnasier. I propositionen 1947: 151 lämnades (s. 2 ff.) en redogörelse
för gymnasiefrågans läge i landsorten, till vilken redogörelse torde få hänvisas.
I 1948 års åttonde huvudtitel (s. 177) anmäldes vidare, att, sedan
förutnämnda proposition framlagts för 1947 års riksdag, framställningar
gjorts om inrättande av statliga gymnasier i Borlänge, Karlskoga, Piteå,
Åmål och Ängelholm. Framställningarna rörande gymnasier i de sistnämnda
två städerna utgjorde upprepningar av tidigare inkomna ansökningar.
Under år 1948 ha ytterligare framställningar i samma syfte inkommit, nämligen
från Värnamo, Älmhult, Söderhamn och Ljungby.
Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över framställningarna erinrat, att 1946
års skolkommission hade i uppdrag bland annat att utreda frågan om
eventuell utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen, varför ansökningarna
syntes böra överlämnas till kommissionen för beaktande i samband
med nämnda uppdrag. Beträffande Värnamo och Älmhult har överstyrelsen
vidare anfört, att de där befintliga samrealskolornas lokaler icke
vore tillfredsställande och att eventuella framställningar om kommunala
gymnasier å dessa orter icke skulle av överstyrelsen kunna tillstyrkas,
förrän samrealskolornas lokalfrågor bragts närmare en tillfredsställande
lösning.

Upprättande av samrealskola i Blackeberg i Stockholm.
Genom statsmakternas beslut har från och med innevarande budgetår
upprättats en samrealskola i Brännkyrka. I den skrivelse från Stockholms
stad, vari framställning gjordes om inrättande av sagda läroverk,
anhölls även att Kungl. Maj:t ville föranstalta om sådan förstärkning av
läroverksorganisationen inom de södra och västra förortsområdena, som i
övrigt påkallades av huvudstadens befolkningsutveckling. I utlåtande den
10 november 1947 över framställningen framhöll överstyrelsen, efter att
ha förordat upprättande av en samrealskola i Brännkyrka, att även inom
de västra förorterna realskoleproblemet vore brännande och att ett starkt
behov förelåge av en ny realskola i detta område för att avlasta Ängbyläroverket,
som eljest snart skulle bli oformligt stort. Överstyrelsen förklarade
sig emellertid icke beredd att då framlägga något konkret förslag
i ämnet, men hade för avsikt att hos Stockholms stad begära ett preciserat
förslag härutinnan. Sedan dylik begäran framställts, ha stadsfullmäktige i
Stockholm, i skrivelse den 19 maj 1948 hemställt, att Kungl. Maj:t ville
vidtaga åtgärder för upprättande senast från och med hösten 1949 av ett
nytt samläroverk i Blackeberg. Framställningen har tillstyrkts av överståthållar
ämbetet.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 2 september 1948 över framställningen
föreslagit, att en samrealskola med fyra 5-åriga linjer måtte successivt
från och med det budgetår, då Stockholms stad ställt lämpliga lokaler
till förfogande, dock tidigast budgetåret 1949/50, upprättas i Blackeberg,
att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster måtte inrättas vid
skolan från och med det budgetår då den börjar sin verksamhet, samt att
för nämnda budgetår måtte anvisas i runt tal 72 000 kronor för ändamålet.

Överstyrelsen framhåller, att behovet av en ny realskola för avlastning
av nya elementarskolan i Ängby nu framträdde med än större styrka än
tidigare. Nämnda läroverk hade vid början av höstterminen 1948 987 lärjungar.
Då gymnasiet ännu endast omfattade två ringar, komme läroverket
att automatiskt växa under de närmaste åren till mer än 1 200 lärjungar.
Läroverket skulle då bli landets största, mer än 200 lärjungar större än
det närmast följande. Det vore uppenbart, att denna situation icke borde
få inträda. Åtminstone två linjer av den 5-åriga realskolan borde därför
flyttas från läroverket.

Överstyrelsen framhåller vidare, att även i fråga om antalet godkända
inträdessökande, som icke kunnat beredas plats i klass 1° i de båda statliga
läroverken i Bromma, visade erfarenheterna från våren 1948 en försämring.
Då avvisades nämligen 158 godkända (80 gossar och 78 flickor) mot
82 året förut. En del av de icke intagna flickorna torde vara placerade i
kommunala flickskolor och en del av de avvisade torde också ha intagits
i de klasser inom folkskolan, där försök med inbyggd s. k. engelsklinje
pågår. Under alla omständigheter vore dock antalet avvisade godkända
inträdessökande så stort, att underlag funnes för åtminstone två nya avdelningar
av klass l5 (maximalt 70 lärjungar). Överstyrelsen räknade därför
med att det nya läroverket borde organiseras med fyra 5-åriga realskollinjer.
Något behov av 4-årig realskollinje förelåge icke, då denna linje
vid högre allmänna läroverket i Bromma vore mer än tillräcklig för det
förefintliga behovet inom de västra förorterna.

Kostnaderna för den nya samrealskolan ha av överstyrelsen beräknats
till i runt tal 72 000 kronor under första året och till i runt tal 327 000
kronor vid fullt genomförd organisation. Överstyrelsen förutsätter, att för
skolans upprättande uppställas sedvanliga villkor rörande tillhandahållande
av lokaler m. m. samt beviljande av ett engångsanslag å 10 000 kronor till
undervisningsmateriel och bibliotek vid skolan.

Överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan
i Malmö till Johannes samrealskola därstädes.
Vid realskolan i Malmö (endast för gossar) har genom Kungl.
Maj:ts beslut den 13 augusti 1948 under läsåret 1948/49 fått upprättas en
femte avdelning av klass l5. På grund av bristande utrymme i realskolans
lokaler har denna avdelning förlagts till Johannes samrealskola i Malmö.
Sistnämnda skola, som från och med budgetåret 1947/48 står under om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 55. 5

bildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast med 4-årig
realskollinje.

I skrivelse den 29 oktober 1948 ha stadsfullmäktige i Malmö anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en 5-årig realskollinje överflyttas från
realskolan i Malmö till Johannes samrealskola på så sätt, att från och med
läsåret 1949/50 en avdelning av klass l5 och en av klass 25 upprättas vid
samrealskolan och följande år successivt följande klasser av linjen och att
samtidigt den från och med innevarande läsår nyinrättade linjen vid realskolan
indrages. Staden har samtidigt gjort vederbörliga åtaganden rörande
tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
för den föreslagna nya linjen vid samrealskolan.

I en gemensam skrivelse till lokalstyrelserna vid ifrågavarande skolor
ha skolornas rektorer framhållit bland annat följande.

Såvitt nu kunde bedömas kunde den från och med innevarande läsår
upprättade avdelningen av klass l5 vid realskolan i Malmö icke heller
kommande år få lokaler i denna skolas byggnad och ännu mindre kunde
plats där beredas för efterföljande avdelningar i den nu påbörjade serien.
En anordning som den nuvarande med avdelningen placerad i en skolas
byggnad men administrerad av en annan skola medförde stora olägenheter
såväl för skolans ledning som för avdelningens lärare och lärjungar. Skolornas
arbetsordningar måste delvis samordnas framförallt med avseende på
specialrummens utnyttjande, vilket erbjöde stora svårigheter, så mycket
mera som arbetsordningarna i sig själva vore komplicerade. Rektors tillsyn
över undervisningen försvårades. Vidare kunde det ej undvikas, att vissa
lärare finge undervisa i båda byggnaderna.

Skolöverstyrelsen fann i utlåtande den 29 november 1948 starka skäl
tala för bifall till framställningen. Några ekonomiska konsekvenser vore,
framhöll överstyrelsen, icke förknippade därmed, ej heller andra konsekvenser,
som kunde inge tvekan.

Statskontoret anförde för sin del, att ett bifall till framställningen skulle,
såvitt statskontoret kunde finna, innebära ett principiellt vittgående
ingrepp i den bestående läroverksorganisationen i Malmö, vilket förutsatte
riksdagens medverkan. Då statskontoret icke heller vore övertygat om
lämpligheten att särskilt i nuvarande läge utbygga Johannes samrealskola
med en 5-årig linje, ansåge sig ämbetsverket icke böra förorda bifall till
framställningen.

I förnyat utlåtande den 30 december 1948 har skolöverstyrelsen i anledning
av vad statskontoret anfört erinrat om att en organisationsändring
av samma slag vidtagits, då samrealskolan i Solna från och med hösten
1944 erhöll en 5-årig realskollinje genom överflyttning från Vasa realskola
i Stockholm. Liknande skäl som för denna omorganisation skulle kunna
anföras för den nu ifrågavarande. Men överstyrelsen ansåge, att frågan
låge ännu enklare till i detta fall. I realiteten vore nämligen organisationsändringen
redan vidtagen och det gällde endast att på ett ändamålsenligt

Kungl. Maj:ts -proposition nr 55.

sätt ordna sambandet mellan de båda skolorna. Det måste givetvis, framhåller
överstyrelsen slutligen, vara en rationellare anordning, att de i Johannes
samrealskolas lokaler läsande klassavdelningar, som hörde till Malmö
realskola, organisatoriskt inordnades i den förra skolan.

Lpprättande av en 5-å rig reals kollinje vid sam realskolan
i Lund och samtidig indragning av en 7-å r i g
linje vid kommunala flickskolan därstädes. Den kommunala
flickskolan i Lund omfattar dels en 7-årig linje, som bygger på
folkskolans fjärde klass, dels ock en 6-årig linje, byggande på folkskolans
sjätte klass. Övergång kan ske till första ringen av 4-årigt gymnasium från
klass 57 respektive klass 4°, varvid prövning fordras i matematik och kemi.
På den 7-åriga linjen finnas för närvarande dubbla avdelningar av klasserna
1‘—57. — Samrealskolan i Lund, som från och med budgetåret 1948/49
står under ombildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast
med 4-årig linje. Kommunala flickskolan och samrealskolan (kommunala
mellanskolan) äro inrymda i samma byggnad och ha gemensam rektor. —
\ idare må här nämnas, att katedralskolans i Lund realskola är organiserad
med 5-årig linje och upplåten endast för gossar.

I skrivelse den 29 juni 1948 ha stadsfullmäktige i Lund anhållit, antingen
att en 5-årig realskollinje för flickor upprättas vid samrealskolan i Lund
och att samtidigt en av de 7-åriga flickskollinjerna indrages, eller att flickor
i viss närmare angiven utsträckning få tillträde till den 5-åriga realskolan
vid katedralskolan.

I eu skrivelse, som tillställts stadsfullmäktige från en av fullmäktige tillsatt
kommitté för utredning angående ordnandet av det högre flickskoleväsendet
i Lund, har anförts bland annat följande.

Först har framhållits den stora brist i den nuvarande skolorganisationen
i staden, som låge däruti, att ej någon 5-årig reallinje stode öppen för flickor.
Detta innebure, att flickor, som inriktade sig på gymnasiestudier,
måste gå ett år längre än gossar, nämligen till och med klass 57 i flickskolan
i stället för annars klass 45 i realskolan, vilket medförde ökade utgifter
icke bara för föräldrarna utan även för det allmänna. Det låge vidare
en uppenbar orättvisa däri, att flickor, som ginge från kommunala flickskolans
femte klass till gymnasiet, måste pröva i två ämnen, medan gossar
från realskolan intoges utan prövning. Kommittén funne det därför önskvärt,
att även flickorna finge tillträde till en 5-årig realskollinje. Detta kunde
ske på två sätt. Det ena vore att vid samrealskolan (kommunala mellanskolan)
upprätta en 5-årig linje, tillgänglig för flickor. Samtidigt skulle en
av de 7-åriga flickskollinjerna indragas. Den andra utvägen vore att öppna
katedralskolans realskola, nu organiserad med tre realskolavdelningar, för
flickor. För att förhindra, att flickor skulle tränga ut pojkarna — någon
ytterligare parallellavdelning vore icke möjlig att inrätta på grund av lokalsvårigheter
— skulle man tills vidare nöja sig med att endast taga in så
många flickor i realskolans första klass, som motsvarade 1/3 av hela antalet
intagna elever, d. v. s. 30—35 av 100—105.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Skolöverstyrelsen har anfört följande:

Huvudförslaget innebär, att de flickor, som avse att övergå till gymnasium,
vinna ett år genom att klasserna l7—57 utbytas mot 1°—4°. Ett
sådant utbyte medför minskat lärarbehov, vilket är av betydelse vid nuvarande
lärarbrist, och minskat behov av lokaler, vilket också är önskvärt
med hänsyn till skolans lokalutrymmen. Även från° ekonomisk synpunkt
innebär utbytet en besparing för det allmänna. Då staten icke betalar
lärarlönerna vid de högre kommunala skolorna helt, blir det för staten
en mindre utgiftsökning. Besparingen kommer alltså kommunen till del.

Några invändningar mot den föreslagna omorganisationen synas icke
kunna göras.

Överstyrelsen anser sig dock icke kunna tillstyrka, att ifrågavarande linje
vid samrealskolan skall förbehållas flickor, såsom föreslagits.

Även det alternativa förslaget synes vara acceptabelt. Dock är det avgjort
mindre lämpligt än huvudförslaget med hänsyn till katedralskolans
lokalutrymmen.

Överstyrelsen har i anslutning härtill tillstyrkt, att en 5-årig realskollinje
upprättas vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de 7-åriga
linjerna vid kommunala flickskolan i Lund indrages. Organisationsändringen
borde successivt ske med en klass om året, börjande med 1° respektive
l7 från och med läsåret 1949/50. Såsom villkor för organisationsförändringen
borde föreskrivas, att Lunds stad åtager sig att för den nya
realskollinjen tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning. Sedvanligt villkor angående rektors och vaktmästarpersonalens
bostäder hade kommunen redan åtagit sig i samband
med samrealskolans upprättande.

Beräkning av antalet klassavdelningar m. m. Antalet
lärjungar och klassavdelningar vid de allmänna läroverken för nästa läsår
beräknas av skolöverstyrelsen på sätt framgår av följande tabell, varvid
hänsyn endast tagits till sådana organisatoriska förändringar, som föranledas
av det fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor:

	Lärjungar	Klassavdelningar
	i nybörjaravdelningar	Totalt	nybörj aravdelningar	Totalt
	realskolan	gymnasiet	antal	realskolan	gymnasiet	antal
Läsåret 1948/49.......	IS 507	4 458	73747	572	187	2 782
Ökning 1949/50: a) Läroverk utom de kom-munala mellanskolor, som beräknas komma under förstatligande från och med 1949/50 .......	923	222	5 503	22	7	166
b) Kommunala mellanskolor, som beräknas komma un-der förstatligande från och med 1949/50 .......	40		40	2		2
Summa	19 470	4 G80	79 290	596	194	2 950

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överstyrelsen har alltså beräknat det totala antalet klassavdelningar
nästa läsår till 2 950, innebärande en ökning med 168 avdelningar. Tages
hänsyn även till den föreslagna samrealskolan i Blackeberg samt den förordade
5-åriga linjen vid samrealskolan i Lund, ökas dessa siffror med 3 till
2 953 respektive 171 avdelningar.

Genom beslut den 4 juni 1948 har Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att intagning
av elever i första kretsen, ringen eller klassen vid följande läroverkslinjer
icke finge äga rum, därest icke Kungl. Maj:t efter särskild framställning
så medgåve, nämligen de treåriga latinlinjerna vid högre allmänna
läroverken i Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Västerås, högre allmänna
läroverken för gossar i Malmö samt å Norrmalm och å Södermalm
i Stockholm ävensom karolinska högre allmänna läroverket i Örebro,
lyceilinjen vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt den fyraåriga
realskollinjen vid samrealskolan i Trelleborg, dels ock att vid högre
allmänna läroverken i Kristinehamn och Strängnäs intagning av elever i
första ringen av det fyraåriga latingymnasiet finge ske först vid ett lärjungeantal
av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda
bestämde.

Genom beslut den 9 juli 1948 har därefter Kungl. Maj:t medgivit återupptagande
av verksamheten vid den treåriga latinlinjen i Halmstad. Beträffande
latinlinjerna i Kristinehamn och Strängnäs framhåller överstyrelsen,
att linjerna detta år med ett antal inträdessökande av 12 å vardera
linjen uppfyllt villkoret för fortsatt verksamhet. Överstyrelsen anser, att
utfärdandet av särskilda föreskrifter för intagning i sistnämnda båda läroverks
första latinring åtminstone tills vidare kan anstå.

Överstyrelsen har fäst uppmärksamheten på ytterligare två mindre väl
besökta utbildningslinjer, nämligen den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna
läroverket i Boden och den treåriga latinlinjen vid högre allmänna
läroverket i Skara. En översikt över dessa linjer lämnas i följande tablå.

Linje	Lärju n geantal
Höstterminen 1947	Höstterminen 1948
	9 +12+ 6 + 5= 32 9 + 14 + 13 = 36	5 + 12 + 12 + 6 = 35 7 + 12 + 11 = 30
Skara: 3-årig latinlinje............

Beträffande latinlinjen i Boden föreslår överstyrelsen, att intagning av
elever får ske under samma förutsättningar som för innevarande läsår angivits
för motsvarande linjer i Kristinehamn och Strängnäs. Intagning å den
treåriga latinlinjen vid läroverket i Skara har av överstyrelsen förutsatts
skola kunna ske endast efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, varvid
överstyrelsen räknat med att sådant medgivande skall lämnas, om vid
höstterminens början antalet godkända inträdessökande uppgår till
minst 10.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I fråga om övriga för innevarande budgetår meddelade restriktioner beträffande
lärjungemaximum i realskolans högsta klass m. m. förutsätter
överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår.

Departementschefen.

Under de senaste åren ha statsmakterna, då fråga varit om upprättande
av nya statliga gymnasier, intagit den ståndpunkten, att en utvidgning
av gymnasieorganisationen borde undvikas för att man så litet som möjligt
skulle föregripa en allmän översyn av denna organisation i samband
med en kommande skolreform. Då skälen för en avvaktande hållning i
denna fråga alltjämt kvarstå, är jag icke beredd att nu till prövning
upptaga de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit
till Kungl. Maj:t, sedan motsvarande spörsmål förra året framlades
för riksdagen, nämligen ansökningarna beträffande Värnamo, Älmhult,
Söderhamn och Ljungby. Det må framhållas, att av dessa städer för
närvarande endast Söderhamn har kommunalt gymnasium. Till detta utgar
sedan flera år statligt understöd.

Genom att från och med innevarande budgetår en samrealskola upprättats
i Brännkyrka har, såvitt gäller Stockholms södra förorter, det mest
trängande behovet av läroverksplatser i realskolan blivit åtminstone för
närvarande i huvudsak tillgodosett. Vad som nu närmast påkallar uppmärksamhet
från statsmakternas sida är situationen i de västra förorterna.
Den alltjämt fortgående befolkningstillväxten i dessa delar av Stockholm
har medfört, att gränsen för det relativt nyupprättade Ängby-läroverkets
kapacitet redan nu får anses överskriden. Den kraftiga tillströmningen till
realskolan har föranlett, att intagningen i klass l5 vid nämnda läroverk
under de senaste budgetåren gjorts väsentligt större än vad som enligt de
ursprungliga planerna avsetts. Trots att gymnasiet innevarande läsår endast
är uppbyggt till ungefär hälften, är läroverket för närvarande landets
största med icke mindre än omkring 990 elever. Denna siffra kan om ett
par år, när gymnasiet är färdigorganiserat, beräknas överstiga 1 200, vilket
skulle innebära, att läroverket skulle bli mer än dubbelt så stort som
vad man sedan länge ansett som en ur pedagogiska och andra synpunkter
godtagbar maximiorganisation för ett läroverk. Det synes uppenbart, att
detta är en utveckling, som bör förhindras. Därtill kommer, att antalet
avvisade godkända inträdessökande till klass 1° i de västra förorterna, trots
Ängby-läroverkets ansvällning, är mycket stort. Sålunda måste våren 1948
158 godkända inträdessökande avvisas i klass 1° av de båda statliga läroverken
i Bromma. Motsvarande antal våren 1947 var 82.

Nu angivna omständigheter motivera enligt min uppfattning att ytterligare
ett läroverk inrättas i dessa delar av Stockholm. Detta synes, såsom
överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till Blackeberg, d. v. s.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

det bostadsområde, som vidtager omedelbart väster om Ängby. Läroverket,
som tills vidare endast bör organiseras som samrealskola, torde böra omfatta
fyra 5-åriga linjer. Jag förutsätter därvid, att två av dessa linjer skola
överflyttas från nya elementarskolan i Ängby. Den nya samrealskolan
torde, därest lokalfragan kan ordnas, böra träda i verksamhet instundande
hösttermin. Sedvanliga villkor om tillhandahållande av lokaler m. m. böra
givetvis uppställas, varjämte bör fordras, att Stockholms stad beviljar ett
engångsanslag för undervisningsmateriel och bibliotek. Överstyrelsen har
i sistnämnda hänseende föreslagit 10 000 kronor. Erfarenheten under de
senare åren har emellertid visat, att detta belopp med gällande priser för
materiel och böcker är otillräckligt. Jag anser mig därför böra föreslå, att
som villkor uppställes, att Stockholms stad beviljar ett engångsanslag av
20 000 kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid den nya samrealskolan.

Statens kostnader för läroverket har överstyrelsen beräknat till i runt
tal 72 000 kronor under det första budgetåret och omkring 327 000 kronor
vid fullt genomförd organisation. Dessa beräkningar ha icke givit mig anledning
till erinran.

I likhet med skolöverstyrelsen har jag icke funnit några principiella betänkligheter
mot den av stadsfullmäktige i Malmö ifrågasatta överflyttningen
av en 5-årig realskollinje från realskolan i Malmö till Johannes samrealskola
därstädes. Med hänsyn till lokalförhållandena vid de båda skolorna
synes den föreslagna anordningen, som egentligen endast är en administrativ
konsekvens av en redan vidtagen organisationsändring, ändamålsenlig.
Jag anser mig därför böra tillstyrka förslaget samt förutsätter, att
linjen efter överflyttningen skall stå öppen även för flickor. Några ekonomiska
konsekvenser föranledas icke av överflyttningen.

Det i framställningen från stadsfullmäktige i Lund berörda problemet,
nämligen avsaknaden av möjligheter för den kvinnliga ungdomen i staden
att studera på 5-årig realskollinje, möter i ett flertal av landets större städer,
där man vid genomförandet av 1927 års läroverksreform nödgades förbehålla
läroverkens realskolor för gossar. På sina håll har man sökt fylla denna
lucka i utbildningsmöjligheterna genom att vid den kommunala flickskolan
upprätta en 3-årig realskollinje, byggd på klass 27 respektive 1° i
flickskolan och efter tre år förande fram till realexamen. Jag vill erinra att
statsunderstöd numera utgår till sådana realskollinjer i Karlstad och Uppsala.
I Lund har man tänkt sig spörsmålet löst antingen genom inrättande
vid den där befintliga kommunala mellanskolan, vilken nu står under ombildning
till samrealskola, av en 5-årig realskollinje med samtidig indragning
av en för närvarande icke fullständig 7-årig linje vid flickskolan eller
genom att katedralskolans realskola göres tillgänglig även för flickor. Sist -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

nämnda utväg torde med hänsyn till lokalförhållandena vid katedralskolan
vara mindre lämplig. Däremot torde några invändningar icke kunna riktas
mot den förstnämnda anordningen, vilket skulle innebära, att de flickor,
som avse att övergå till gymnasium, skulle kunna göra detta från 4° i stället
för som nu från 57 och därmed alltså vinna ett år. Dock synes som
överstyrelsen uttalat den nya realskollinjen icke böra förbehållas enbart
flickor. Då elevantalet i klass 55 förmodligen icke blir större än att denna
klass kan undervisas tillsammans med klass 44, skulle ett genomförande av
förslaget medföra minskat lärarbehov och minskat behov av lokaler. Ekonomiskt
skulle anordningen rent allmänt medföra en besparing men ur statens
synpunkt någon utgiftsökning, enär staten betalar endast 78 procent
av lärarlönerna vid den kommunala flickskolan. Denna utgiftsökning måste
dock bli förhållandevis obetydlig.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra i likhet med skolöverstyrelsen
förorda, att en 5-årig realskollinje successivt, med början
budgetåret 1949/50, upprättas vid samrealskolan i Lund och att samtidigt
den för närvarande icke fullständiga 7-åriga linjen vid den kommunala
flickskolan indrages. Såsom villkor för organisationsändringen bör föreskrivas,
att Lunds stad åtager sig att för den nya linjen tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning.

Jag ansluter mig till vad överstyrelsen föreslagit angående intagning av
elever å den 4-åriga latinlinjen i Boden och den 3-åriga latinlinjen i Skara.
Jag förutsätter således, att intagning i första ringen av latinlinjen i Boden
må ske först om lärjungeantalet vid höstterminens början uppgår till minst
8, såvida ej Kungl. Maj:t efter särskild framställning annorlunda bestämmer,
och att intagning å den sistnämnda linjen må ske endast efter Kungl.
Maj:ts medgivande. I övrigt torde för innevarande budgetår meddelade
restriktioner rörande intagning å vissa andra läroverkslinjer, med undantag
för den 3-åriga latinlinjen i Halmstad, samt rörande lärjungemaximum
i realskolans högsta klass m. m. böra tillämpas även nästa budgetår.

Enligt överstyrelsens beräkningar skulle det totala antalet klassavdelningar
komma att läsåret 1949/50 uppgå till 2 950, varav 790 skulle utgöra
nybörjaravdelningar. Därvid har emellertid hänsyn ej tagits till den förordade
samrealskolan i Blackeberg eller den föreslagna 5-åriga realskollinjen
vid samrealskolan i Lund, varför i händelse av bifall till dessa förslag nämnda
siffror böra ökas med 3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

II. Avlöningsgruppering för rektorerna vid
vissa läroanstalter.

Den indelning i olika avlöningsgrupper av rektorsbefattningarna vid de
allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna, som för närvarande
gäller, bygger på beslut av 1943 års riksdag (proposition 1943:150 och
riksdagens skrivelse 1943:229). Lönegruppsindelningen har avsetts skola
gälla intill utgången av juni 1949, då samtliga rektorsförordnanden vid
dessa skolor utlöpa. Förändringar i den år 1943 fastställda indelningen ha
vidtagits endast i samband med omorganisationer. Då alltså från den 1 juli
1949 nya rektorsförordnanden skola utfärdas vid samtliga nu ifrågavarande
läroanstalter, torde i enlighet med vad som förutsattes i samband med 1943
års beslut indelningen i avlöningsgrupper nu böra göras till föremål för
omprövning med hänsyn till under den gångna sexårsperioden inträdda förändringar
i läroanstalternas storlek och organisation. Skolöverstyrelsen har
i skrivelse den 6 november 1948 framlagt utredning och förslag i ämnet.

Nuvarande indelning i avlöningsgrupper.

Till grund för den nuvarande indelningen ligger en poängberäkning av
de olika läroanstalterna. För varje fullt 25-tal elever har beräknats 1 poäng,
för varje klassavdelning inom realskolan utom avslutningsklassen, inom
flickskolan utom de två högsta klasserna samt inom de högre folkskolorna
likaledes 1 poäng och för varje klassavdelning inom gymnasiet, realskolans
avslutningsklass och flickskolans båda högsta klasser 1% poäng. Vid de
allmänna läroverken motsvaras varje lönegrupp av en viss löneklass i statens
löneplan 1. Vid de högre kommunala skolorna erhåller rektor lön efter
löneklass, som överstiger numret å den löneklass han tillhör såsom lärare
med lika många enheter, som innefattas i numret å den lönegrupp, vartill
rektorsbefattningen blivit hänförd.

Gruppindelningen och löneställningen framgå av nedanstående tablå.

Högre allmänna läroverk.

Grupp I

Cb 11 löneklass 37
Högst 46 poäng

Grupp II

Cb 12 löneklass 38
46,5—63 poäng

Realskolor.

Grupp III

Cb 13 löneklass 39
Lägst 63,5 poäng

Grupp I

Cb 7

löneklass 33
Högst 11

Grupp II

Cb 8

löneklass 34
11,5 — 18

Grupp III

Cb 9

löneklass 35
18,5—35,5

Grupp IV

Cb 10

löneklass 36
Lägst 36

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Kommunala flickskolor, kommunala och praktiska mellanskolor.

Grupp III Grupp IV Grupp V Grupp VI Grupp VII

Högst 11 11,5—18 18,5—35,5 36—47 Lägst 47,5

Högre folkskolor.

Grupp I Grupp II Grupp III

Högst 8 9—11 Lägst 12

För undvikande av alltför svagt grundade upp- och nedflyttningar av
rektorsbefattningar beslöt 1943 års riksdag, att läroanstalt skulle uppflyttas
till högre grupp, endast om dess poängtal vid tiden för regleringen med mer
än en enhet översteg det för den högre gruppen gällande lägsta poängtalet,
och nedflyttas först om det på samma sätt med mer än en enhet understeg
det för den lägre gruppen gällande högsta poängtalet.

Skolöverstyrelsens förslag.

Överstyrelsen framhåller inledningsvis, att nagra sadana förändringar i
läroverkens organisation och arbetssätt, som kunde föranleda ändrade principer
för lönegrupperingen, icke inträtt under den gangna sexårsperioden.
Överstyrelsen har därför utgått från under nämnda period gällande grunder.
Vid fråga om upp- eller nedflyttning av läroanstalt har överstyrelsen tagit
hänsyn till den marginal av 1 poäng, som tillämpats vid senaste gruppering,
vid gränsfallen har också undersökts i vad mån årets siffra kan bero på tillfälligheter
eller är uttryck för en mera konstant tendens. Dessa principer
jämte den fortgående ökningen av de högre skolornas lärjungeantal ha medfört,
att enligt överstyrelsens förslag inga läroanstalter kommit att ligga
vid den fixerade nedre gränsen för varje grupp, utan poängtalet för de
minsta skolorna ligger över denna gräns på sätt framgår av följande översikt
av poängtalet för den minsta skolan inom de viktigare grupperna (de
fastställda gränsvärdena inom parentes).

Högre allmänna läroverk (hänsyn ej tagen till provårsläroverk och statens
normalskola): III 65 (63,5); 1150,5 (46,5).

Realskolor: IV 38 (36); III 20 (18,5); 1113 (11,5).

Kommunala flickskolor: VII 50,5 (47,5); VI 37 (36); V 21 (18,5); IV 13
(11,5). . ,

Praktiska mellanskolor: VII 49,5 (47,5); VI 39,5 (36); V 24,5 (18,5);
IV 14,5 (11,5).

Högre allmänna läroverk. Överstyrelsen utgår ifrån, att provårsläroverken
och statens normalskola oberoende av dessa skolors storlek
alltjämt skola i enlighet med statsmakternas tidigare beslut hänföras till
högsta gruppen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Till uppflyttning i grupp III föreslås:

Högre allm. läroverket i Västerås.............. 81 poäng

Nya elementarskolan i Ängby.................. 81 »

Högre allm. läroverket i Östersund............. 69 »

» » » i Enskede.............. 67 »

» » » i Jönköping ............ 65 »

» » » i Skellefteå ............ 65 »

För de ännu icke färdigbildade läroverken i Ängby och Enskede har räknats
med minimisiffror vid fullständig organisation. Av de läroverk, som
befinna sig närmast den undre gränsen, har, såsom framgår av efterföljande
sammanställning, läroverket i Jönköping de tre sista åren haft poängtal
över gruppens minimisiffra, medan läroverket i Skellefteå befinner sig i en
mycket stark utveckling, som överstyrelsen räknat med kommer att fortsätta: -

1942 1946 1947 1948

Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng

Jönköping..... 648 61,5 654 64 679 65 690 65

Skellefteå...... 708 57,5 708 59 759 62 800 65

Till uppflyttning i grupp II föreslås:

Högre allm. läroverket i Vänersborg............ 58 poäng

» » » för flickor å Södermalm

i Stockholm............................... 57,5 »

Högre allm. läroverket för flickor i Göteborg..... 56 »

» » » i Skövde ............... 51,5 »

» » » » Landskrona............ 50,5 »

» » » » Motala ............... 50,5 »

Till nedflyttning i grupp I föreslås högre allmänna läroverket i Kristinehamn: 1942

1946 1947 1948

Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng Elever Poäng

514 49 490 45 476 45 476 43,5

Skolöverstyrelsens förslag beträffande de högre allmänna läroverken innebär,
att till de olika grupperna skulle hänföras följande antal läroverk,
varvid som jämförelse anges även den nuvarande grupperingen.

Grupp III II I

1948/49.......... 22 21 24

1949/50.......... 28 20 19

Överstyrelsens förslag skulle innebära en kostnadsökning av omkring
5 500 kronor.

Kungl. Mai ds proposition nr 55. 15

Realskolor. Till uppjlyttning i grupp IV föreslås samrealskolan i
Solna (45 poäng) och Katarina realskola i Stockholm (38 poäng).

Till uppjlyttning i grupp III föreslås följande samrealskolor:

Samrealskolan i	Poäng	Samrealskolan i	Poäng
Oskarshamn.............	26,5	Ulricehamn.............	22,5
Karlskoga..............	25,5	Malmberget . . . ......	21
Sandviken..............	25,5	Hörby................	2!
Bollnäs..............	24,5	Filipstad...............	20,5
Nederkalix..............	24	Tomelilla ..............	20

Av dessa skolor är samrealskolan i Hörby nu placerad i grupp I och
övriga i grupp II. För Hörby-skolan ter sig utvecklingen under de sista
åren, jämförd med läget vid föregående gruppering, sålunda:

	1942	1946	1947	1948
Elever ......	...... 102	218	215	253
Poäng.......	..... 8,5	19	20	21

Till uppjlyttning i grupp II föreslås följande samrealskolor:

Samrealskolan i	Poäng	Samrealskolan i	Poäng
Kungälv...............	19,5	Bräcke ................	13,5
Köping...............	17	Flen................ .	13,5
Norrtälje...............	16	Mellerud...............	13,5
Finspång ...............	16	Vimmerby..............	13,5
Ljungby ...............	14,5	Åstorp................	13,5
Lycksele...............	14,5	Överkalix...............	13,5
Torsby................	14,5	Arboga ................	13
Mjölby................	14	Bengtsfors..............	13
Molkom...............	14

Till nedjlyttning i grupp I från grupp II föreslås samrealskolan i Munkfors: 1942

1946 1947 1948

Elever............ 134 123 120 127

Poäng............ 11,5 8,5 11,5 10,5

Antalet realskolor i de olika grupperna nu och enligt överstyrelsens förslag
framgår av följande sammanställning:

Grupp IV III II I

1948/49 ............... 7 24 37 83

1949/50 ............... 9 32 44 66

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Överstyrelsens förslag beträffande realskolorna skulle medföra en kostnadsökning
av omkring 15 000 kronor.

Kommunala mellanskolor. De kommunala mellanskolor, som
äro under förstatligande eller föreslagits därtill, ha i hela sin omfattning
inräknats bland samrealskolorna. Av de övriga föreslås skolan i Älvsbyn
(15,5 poäng) placerad i grupp IV och resten i grupp III.

Kommunala flickskolor. Till uppflyttning i grupp VII föreslås
Vasa kommunala flickskola i Göteborg (50,5 poäng).

Till uppflyttning i grupp VI föreslås:

Kommunala flickskolan i Borås.............. 42 poäng

Nya elementarläroverket i Göteborg.......... 40,5 »

Kommunala flickskolan i Uppsala............ 40 »

» » i Karlstad ........... 38 »

» » i Norrköping ......... 37,5 »

Till nedflyttning i grupp V från grupp VI föreslås kommunala flickskolan
i Linköping:

1942 1946 1947 1948

Elever........ 475 477 468 432

Poäng........ 39 38 37 33,5

Till uppflyttning i grupp V föreslås:

Kommunala flickskolan i Kalmar............. 24 poäng

» » i Kristianstad ........ 23 »

» » i Växjö .............. 20 »

Till nedflyttning i grupp III föreslås flickskolorna i Luleå, Skara och
Strängnäs. Överstyrelsen framhåller, att beträffande de minsta kommunala
flickskolorna regeln om mer än en poängs marginal för upp- eller nedflyttning
lett till att skolor, som en längre följd av år haft samma storlek och
organisation, kommit att placeras i olika grupper: Hudiksvall i grupp III
samt Luleå, Skara och Strängnäs i grupp IV:

1942 1946 1947 1948

	Elever	Poäng	Elever	Poäng	Elever	Poäng	Elever	Poäng
Hudiksvall . ..	.... no	12	85	11	94	11	109	12
Luleå ........	____ in	12	103	12	95	11	90	11
Skara .........	. ... 107	12	93	11	105	12	113	12
Strängnäs .....	.... 100	12	104	12	105	12	116	12

Dessa skolor måste, framhåller överstyrelsen vidare, uppenbarligen jämställas,
och, då bland annat samrealskolor och kommunala mellanskolor med
omkring 150 elever och 12,5 poäng måst föras till lägsta gruppen, synas de
böra hänföras till grupp III.

Praktiska mellanskolor. Till uppflyttning i grupp VII föreslås
praktiska mellanskolan i Örebro (50,5 poäng) och tekniska mellanskolan i
Stockholm (49,5 poäng).

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Till uppflyttning i grupp IV föreslås skolorna i Eskilstuna (16 poäng) och
Kristianstad (14,5 poäng).

De under organisation varande skolorna i Borås, Kalmar och Västerås
ha med utgångspunkt från den beräknade storleken vid full utbyggnad föreslagits
placerade i respektive grupp V, grupp V och grupp IV.

Högre folkskolor. För det stora antal högre folkskolor, som ännu
icke äro fullt utbyggda, har en approximativ beräkning av deras blivande
storlek fått göras. Överstyrelsen föreslår, att skolan i Pajala, som icke kan
väntas få mindre än 150 elever och minst 11—12 poäng, placeras i grupp II
och övriga i grupp I.

Antalet högre kommunala skolor i de olika grupperna nu och enligt överstyrelsens
förslag framgår av följande sammanställning:

Grupp VII VI V IV III II I

1948/49 ................... 5 13 16 24 19 3 51

1949/50 ................... 8 14 17 22 17 3 50

Överstyrelsens förslag beträffande de högre kommunala skolorna skulle
innebära en kostnadsökning av omkring 7 500 kronor.

Övergångsanordningar. I samband med 1943 års reglering av
rektorernas avlöningsgrupper tillerkändes rektor vid statens normalskola en
personlig lönefyllnad av 500 kronor per år, att utgå intill dess han komme
i åtnjutande av särskilt arvode såsom pro vårsföreståndare. Enahanda
lönefyllnad tillerkändes rektor vid nya elementarskolan i Stockholm i samband
med läroverkets begynnande avveckling och därav följande nedflyftning
i grupp I; denna lönefyllnad skall utgå så länge elementarskolan kvarstår
i nämnda avlöningsgrupp. Vidare tillerkändes i samband med inrättande
av en ny lägre avlöningsgrupp för de minsta realskolorna dåvarande
rektorer vid dessa en liknande lönefyllnad att utgå så länge de innehade
samma rektorstjänst som den 30 juni 1943 och denna tillhörde grupp I,
dock längst intill utgången av juni 1949.

Skolöverstyrelsen har utgått ifrån att lönefyllnaderna vid statens normalskola
och nya elementarskolan i Stockholm alltjämt skola utgå under
samma villkor som hittills. Överstyrelsen har vidare ansett billighetsskäl
tala för att de ännu kvarstående av de rektorer, som 1943 nedflyttades i
lönegrupp, må tillerkännas lönefyllnad även för instundande förordnandeperiod
.

Remissyttranden.

Statskontoret har — under erinran om sitt i samband med 1943 års lönegruppering
framlagda förslag om en utbyggnad nedåt av det då till fyra
föreslagna antalet avlöningsgrupper för realskolorna — förordat, att dessa
gruppers antal nu utökas från 4 till 5. Härigenom skulle en önskvärd likställighet
vinnas med de kommunala mellanskolorna. Enligt ämbetsverkets

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

mening kunde nämligen icke några bärande skäl anföras för ett mindre antal
lönegrupper vid realskolorna än vid de högre kommunala skolorna. Av
följande sammanställning framgår statskontorets förslag i förhållande till
skolöverstyrelsens förslag:

Grupp	Poäng	Antal	skolor	Löncklass
SO.	Stkt.	SO.	Stkt.
I	Högst 11.........	66	66	33	32
II	11,5-18..........	44	44	34	33
III	18,5—3",5.........	32	32	35	34
IV	36—47 ...........	9	6	36	35
V	Lägst 47,5........	—	3	—	36

Statskontoret föreslår vidare, att i händelse av bifall till statskontorets
förslag samma övergångsanordning fastställes som då antalet avlöningsgrupper
1943 ökades från 3 till 4, innebärande att rektor, som nedflyttas till
nu icke förefintlig avlöningsgrupp, övergångsvis får åtnjuta en personlig
lönefyllnad av 500 kronor för år. Detta skulle alltså gälla de rektorer vid
till grupp I i förslaget hänförda 66 skolor, vilka efter den 1 juli 1949 inneha
samma tjänst som omedelbart före nämnda dag.

Statskontoret har icke velat motsätta sig oförändrad lönefyllnad efter
den 1 juli 1949 till rektorerna vid statens normalskola och nya elementarskolan
i Stockholm; däremot har statskontoret beträffande övriga nu utgående
lönefyllnader ansett, att det med hänsyn till principerna för bestämmandet
av löneförmåner till ifrågavarande förordnande-tjänstemän borde
vara uteslutet, att lönefyllnaden finge behållas längre än under den närmaste
förordnandeperioden. Efter denna periods utgång syntes motivet för
lönefyllnaden icke längre äga relevans. Det borde jämväl uppmärksammas,
att statsmakterna begränsat lönefyllnaden att utgå »högst intill utgången
av juni 1949». I realiteten skulle ett bibehållande av lönefyllnaden under
längre tid medföra, att rektor, som tidigare nedflyttats i avlöningsgrupp,
skulle komma i bättre ställning i lönehänseende än senare nedflyttad rektor
(jfr den förordade nedflyttningen av rektor vid samrealskolan i Munkfors).

Statens lönenämnd har icke för närvarande ansett sig böra biträda statskontorets
förslag i syfte att bringa lönevillkoren för rektorerna vid realskolor
och kommunala mellanskolor i närmare överensstämmelse med varandra.
Vidare har lönenämnden tillstyrkt överstyrelsens förslag, att kvarstående
rektorer vid sådana realskolor, som 1943 nedflyttades till den nyinrättade
lägsta lönegruppen, skulle få jämväl under nästa förordnandeperiod
behålla till dem nu utgående lönefyllnad. Lönenämnden har i dessa
frågor närmare anfört följande.

Även enligt lönenämndens mening kunna skäl anföras för att lönevillkoren
för de av statskontoret berörda rektorskategorierna bringas i när -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

mare överensstämmelse med varandra. Lönenämnden anser sig emellertid
böra erinra om de motiv, som tidigare åberopats till förmån för en differentiering.
1936 års lärarlönesakkunniga erinrade härvidlag (SOU 1937:27 s.
32) om de olikheter, som förefunnos i fråga om tillsättningen av de kommunala
rektorsbefattningarna i förhållande till vad som i sådant avseende
gällde beträffande rektorer vid statliga realskolor. Detta uttalande åberopades
sedermera av 1941 års lärarlönesakkunniga (SOU 1942: 26 s. 15), som
förklarade sig anse, att det skiljaktiga tillsättningsförfarandet och de därav
följande mindre urvalsmöjligheterna vid de kommunala skolorna utgjorde
ett bestämt hinder för tillmötesgående av framställda önskemål om likställdhet.
Då de av sistnämnda sakkunniga angivna skiljaktigheterna alltjämt
äga bestånd, anser sig lönenämnden icke för närvarande böra biträda
statskontorets förslag. Lönenämnden vill vidare erinra, att lönenämnden i
utlåtande den 23 september 1948 angående lönereglering för lärarna vid de
statsunderstödda privatläroverken förordade övergång för de kommunalanställda
rektorernas del till det system med särskilda lönegradsplacerade
tjänster, som tillämpas vid de statliga läroverken. Det förefaller lönenämnden
lämpligt, att det av statskontoret väckta spörsmålet upptages till övervägande
i samband med prövningen av detta förslag. Då de nuvarande lönegruppsbeteckningarna
för högre kommunala skolor vid bifall till detsamma
icke längre skulle tjäna syftet att utmärka den löneklass, efter vilken rektor
skall äga åtnjuta lön, torde samtidigt en översyn av beteckningarna böra
äga rum. Framhållas må, att de båda lönegrupperna III, som tillämpas för
högre folkskolor och för övriga högre kommunala skolor, icke begränsas av
samma poängtal.

Vid 1943 års lönegruppering medgavs, att rektorer vid sådana realskolor,
som nedflyttades till den nyinrättade lägsta lönegruppen IV (numera benämnd
I), finge uppbära personlig lönefyllnad med 500 kronor för år så
länge de innehade samma tjänst som den 30 juni 1943 och tjänsten kvarstode
i lägsta gruppen. Lönefyllnaden skulle utgå högst intill den 1 juli 1949.
Skolöverstyrelsen hemställer nu, att de bland ifrågavarande 23 rektorer,
vilka fortfarande fr. o. m. sistnämnda dag komma att inneha samma tjänster
i lägsta gruppen, av billighetsskäl måtte få bibehållas vid hittills utgående
lönefyllnad under instundande förordnandeperiod. Lönenämnden får
erinra, dels att allmänna lönenämnden i utlåtande den 24 februari 1943
förordade den sedermera genomförda övergångsanordningen, men utan begränsning
till perioden 1943/49, dels ock att antalet rektorer, som kan beröras
av överstyrelsens förslag, med ledning av statskalenderns uppgifter
synes kunna beräknas till högst 11. Med beaktande härav anser sig lönenämnden
böra tillstyrka bifall till överstyrelsens hemställan i förevarande
del.

Departementschefen.

Den år 1943 verkställda lönegrupperingen av rektorerna vid de allmänna
läroverken och de högre kommunala skolorna avsågs att gälla under en
sexårsperiod eller intill utgången av juni 1949. Vid slutet av denna period
förutsattes en ny översyn av grupperingen skola komma till stånd. I anledning
härav har inom skolöverstyrelsen en dylik översyn verkställts, vars
resultat nu föreligger.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Såsom överstyrelsen framhållit ha några sådana förändringar i läroverkens
eller de högre kommunala skolornas organisation och arbetssätt, som
borde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke inträtt under
den gångna sexårsperioden. Man synes därför vid nu ifrågavarande översyn
böra utgå från samma grunder för poängberäkningen och indelningen i
grupper för olika slag av läroanstalter, som fastställts av 1943 års riksdag
och vilka närmare framgå av den föregående redogörelsen. Detta innebär,
bland annat, att jag icke nu anser mig böra förorda den utbyggnad av
gruppsystemet för realskolorna, som av statskontoret ifrågasatts. Visserligen
torde skäl kunna anföras för den av statskontoret intagna ståndpunkten,
men i anslutning till vad lönenämnden anfört finner jag att det
väckta spörsmålet lämpligen bör upptagas till övervägande i annat sammanhang.

Frågan gäller alltså nu endast en omprövning av de särskilda läroanstalternas
placering i lönegrupp med hänsyn till sedan år 1943 inträffade förändringar
beträffande antal elever och klassavdelningar. Överstyrelsens förslag
härutinnan innebär, att å ena sidan ett flertal läroanstalter skulle uppflyttas
i högre avlöningsgrupp, medan å andra sidan även några skolor ha
ifrågasatts nedflyttade i lägre avlöningsgrupp. Jag har vid mitt övervägande
av de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i nuvarande lönegruppering
funnit dem samtliga väl motiverade och anser mig därför böra
utan modifikationer tillstyrka desamma. Den nya grupperingen torde böra
gälla under nästa sexårsperiod, räknat från den 1 juli 1949, eller intill
utgången av juni 1955.

Den i samband med 1943 års lönegruppering beslutade lönefyllnaden till
rektor vid statens normalskola och vid nya elementarskolan i Stockholm
torde böra utgå med samma belopp och under oförändrade villkor även
efter den 1 juli 1949. Vad angår den lönefyllnad, som tillerkändes rektorerna
vid de realskolor, vilka år 1943 nedflyttades till den då nyinrättade
lägsta lönegruppen, vill jag erinra, att denna övergångsanordning motiverades
med att ifrågavarande rektorer, ehuru de icke kunde göra några
rättsanspråk på lönekompensation gällande, dock av billighetsskäl borde
erhålla viss kompensation för den nedflyttning i lönegrupp, som av dem icke
kunnat förutses. I anslutning därtill förutsattes det uttryckligen i propositionen
1943: 150, att denna lönefyllnad skulle få utgå högst intill utgången
av juni 1949. Riksdagen biföll detta förslag. Då motivet för lönefyllnaden
icke längre är förhanden och rektorerna icke heller kunnat sväva i tvivelsmål
om begränsningen i tiden av lönefyllnaden finner jag mig i likhet med
statskontoret icke böra tillstyrka, att densamma skall utgå även under
nästa förordnandeperiod.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

III. Anslagsberäkningar.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Ifrågavarande anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med
37 000 000 kronor.

Ämneslärare. Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit
inrättande av ett antal nya ämneslärartjänster dels till följd av upprättande,
omorganisation eller förstatligande av vissa läroverk och dels i syfte att
ernå en gynnsammare proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare
och en bättre lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Överstyrelsens förslag
framgår sammanfattningsvis av följande sammanställning:

Motivering	Rektorer	Lektorer	Adjunkter	Ämnes- lärarinnor
I. På grund av upprättande eller omorganisa-tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande av kommunala mellanskolor.........	i	4	22
II. På grund av förstatligandet av kommunala mellanskolor..................	i	—	101	10
III. För ernående av bättre proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för-månligare lektorsrepresentation .......		6	140
Summa	2	10	263	10

Av de under I. föreslagna nya tjänsterna avses rektorstjänsten, vilken
skulle placeras i lönegraden Cb 9, för den nya samrealskolan i Blackeberg
samt de 4 lektors- och 22 adjunktstjänsterna för följande läroverk:

Lektorer Adjunkter

Högre allm. lärov, i Haparanda................... — 2

» » » » Ludvika.................... 1 —

» » » för gossar i Malmö.............. — 1

» »»i Motala...................... — 1

» » » i Sollefteå..................... 1 2

» » » för flickor å Södermalm i Stockholm — 2

» » » i Enskede.................. 1 3

Nya elementarskolan i Ängby.................... 1 4

Samrealskolan i Brännkyrka..................... — 3

» » Blackeberg...................... — 3

» » Piteå........................... — 1

Därjämte har överstyrelsen i detta sammanhang föreslagit, att av de å
personalförteckningen upptagna, för statens normalskola avsedda lektorsbefattningarna,
vilka nu icke må uppehållas, ytterligare en lektorstjänst

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

må besättas från och med nästa budgetår. Beträffande den under avveckling
varande nya elementarskolan i Stockholm räknar överstyrelsen med
att 2 lektors- och 4 adjunktstjänster skola kunna överflyttas till andra
läroverk, nämligen en lektorstjänst och två adjunktstjänster till högre allmänna
läroverket i Enslcede samt likaledes en lektorstjänst och två
adjunktstjänster till nya elementarskolan i Ängby. Sistnämnda läroverk beräknas
få ytterligare 2 adjunktstjänster genom överflyttning från Brommaläroverlcet.

De på grund av förstatligandet av kommunala mellanskolor förordade
nya tjänsterna fördela sig på olika grupper av sådana skolor sålunda:

Kommunala mellanskolor, förstat-ligade från och med	Rektors- tjänster	Adjunkts- tjänster	Ämneslärarin- netjänster	Summa
1944/45................	—	16	—	16
1945/46 ................	—	30	—	30
1946/47 ................	—	27 1	I8	28
1947/48 ................	—	138	l8	14
1948/49 ................	—	148	88	22
1949/50................	1	l3	—	2
Summa	1	101	10	112

1 Härav tillsättas 7 genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.
8 Tillsättas genom överflyttning av lärare från respektive kommunala mellanskolor.

3 Skall tills vidare icke uppehållas.

Såsom av sammanställningen torde framgå räknar överstyrelsen med att
från och med nästa budgetår ytterligare 1 kommunal mellanskola skall
komma under förstatligande.

Överstyrelsens förslag till nya ämnesl är artjänster för ernående av en
bättre proportion mellan antalet ordinarie och icke-ordinarie lärare grundar
sig på en av överstyrelsen verkställd undersökning1 av lärarbeståndet vid
de olika läroverken. Därav framgår att ytterligare 148 nya ordinarie tjänster
skulle behöva inrättas utöver de av organisationsskäl förordade tjänsterna,
för att antalet icke-ordinarie lärare vid varje läroverk skulle kunna
nedbringas till högst 12 procent. Av dessa 148 tjänster räknar överstyrelsen
med att 2 kunna erhållas genom överflyttning från annat läroverk, nämligen
från samrealskolorna i Ystad och Tomelilla. Av de återstående 146
behövliga tjänsterna föreslås 140 inrättade som adjunktstjänster och 6
som lektorstjänster. Genom sistnämnda tjänster skulle — förutom en gynnsammare
proportion mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare — även vinnas
en förmånligare lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Av lektorstjänsterna
föreslås två inrättade vid högre allmänna läroverket för flickor
i Göteborg samt en vid ett vart av Vasa högre allmänna läroverk i Göte -

1 Beträffande undersökningsresultatets detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

borg, högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm i Stockholm och
högre allmänna läroverken i Umeå och Visby. Beträffande den föreslagna
placeringen av de 140 adjunktstjänsterna torde få hänvisas till handlingarna
i ärendet. Överstyrelsen framhåller, att vissa ändringar i den angivna
placeringsplanen kunna komma att visa sig erforderliga.

Liiroverkslärarnas riksförbund har i skrivelse den 29 juni 1948 anhållit,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels besluta om införande av
reglerad befordringsgång för icke-ordinarie läroverkslärare i enlighet med
1944 års personalutrednings förslag, dels ock inrätta 150 nya ordinarie
lärartjänster för budgetåret 1949/50.

Vidare har Sveriges yngre läroverkslärares förening i skrivelse den 9 november
1948 föreslagit inrättande under budgetåren 1949/52 av, förutom
de tjänster, som motiveras av organisatoriska förändringar, sammanlagt
450 nya ordinarie lärartjänster, varav 250 nästa budgetår.

Statskontoret har icke ansett sig kunna förorda ytterligare förstärkning
av den ordinarie lärarkadern vid läroverken i Ludvika och Motala. Vid
läroverken i Haparanda och Sollefteå syntes det tillräckligt med inrättande
av ytterligare en ordinarie lärartjänst. Vad anginge statens normalskola
ansåge statskontoret, att en adjunktstjänst borde inrättas i stället för att
ytterligare en av de vakanta lektorstjänsterna skulle tillsättas. I fråga om
de adjunktstjänster, som föreslagits för ernående av bättre proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie lärare, har statskontoret funnit påkallat
med en mera restriktiv prövning av förhållandena vid de skilda läroverken.
Ett försök härtill hade lett statskontoret till antagandet, att högst 49 ickeordinarie
tjänster nu borde ordinariesättas. Statskontoret har vidare ansett,
att överflyttning av tjänster borde ske, förutom från skolorna i Ystad
och Tomelilla, även av en tjänst från vardera samrealskolan i Alvesta och
Ljusdal. Slutligen har statskontoret funnit tveksamt, om läroverken i Umeå
och Visby nu borde erhålla ytterligare lektorstjänster.

Övningslärare. Med hänsyn till nuvarande läge ifråga om övningslärarnas
lönereglering har överstyrelsen för nästa budgetår endast såtillvida
ansett sig böra förorda nya ordinarie övningslärartjänster, att vissa dylika
tjänster vid under förstatligande varande kommunala mellanskolor föreslagits
överflyttade till vederbörande samrealskolor, nämligen till Burgårdens
samrealskola i Göteborg en lärartjänst i teckning, en i musik och två
i gymnastik, till Johannes samrealskola i Malmö en tjänst i teckning och
en i gymnastik samt till vardera av S:t Görans och Högalids samrealskolor
i Stockholm en tjänst i gymnastik och en i kvinnlig slöjd.

Vaktmästare. Överstyrelsen har föreslagit

dels omändring av fyra vaktmästartjänster i Ce 9 till ordinarie i Ca 10
(högre allmänna läroverken i Boden, Örnsköldsvik och för flickor å Södermalm
i Stockholm samt samrealskolan i Tranås),

dels uppflyttning av tre tjänster i Ca 10 till Ca 11 (högre allmänna läro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

verken i Majorna i Göteborg och å Kungsholmen i Stockholm samt samrealskolan
i Karlskoga),

dels ock inrättande av följande nya tjänster, nämligen tre i Ca 11 (Burgårdens
samrealskola i Göteborg samt S:t Görans och Högalids samrealskolor
i Stockholm), en i Ca 10 (samrealskolan i Änge), en i Ca 9 (samrealskolan
i Tierp), två i Ce 10 (högre allmänna läroverken i Landskrona
och Västerås) samt 16 i Ce 9 (högre allmänna läroverken i Halmstad,
Hudiksvall, Hässleholm, för gossar i Hälsingborg och för flickor därstädes,
katedralskolan i Lund, högre allmänna läroverken i Nyköping, Sollefteå,
Bromma i Stockholm, Västervik, Växjö och karolinska högre allmänna läroverket
i Örebro samt samrealskolorna i Gislaved, Rättvik, Undersåker och
Svenljunga).

Vid högre allmänna läroverket för flickor i Hälsingborg och vid karolinska
högre allmänna läroverket i Örebro förutsättes samtidigt indragning
av en vid vartdera läroverket befintlig halvtidstjänst i Ce 9.

Statskontoret anser de ekonomiska förhållandena lägga hinder i vägen
för löneförhöjningar och inrättande av nya statliga vaktmästartjänster, där
så icke är oundgängligen nödvändigt. Detta syntes vara fallet beträffande
skolorna i Hässleholm, Ånge, Gislaved, Rättvik, Undersåker, Tierp samt
beträffande Burgårdens samrealskola i Göteborg och S:t Görans och Högalids
samrealskolor i Stockholm. Vad överstyrelsen föreslagit beträffande
vaktmästartjänsterna vid dessa skolor har således icke föranlett erinran
från statskontorets sida. I övrigt kunde statskontoret icke på annat sätt
förorda överstyrelsens förslag än att befattningarna i lönegrad Ce 9 i
Tranås, Örnsköldsvik och Boden samt vid högre allmänna läroverket för
flickor å Södermalm i Stockholm överfördes till ordinarie stat. I samtliga
fall förutsättas kommunerna tillhandahålla bostäder åt vaktmästarna eller
utgiva däremot svarande hyresersättning.

Heltids anställda skolsköterskor. I enlighet med statsmakternas
beslut inrättades från och med budgetåret 1944/45 9 skolskötersketjänster
i dåvarande lönegraden Ex 7 (nu Cg 11) med heltidstjänstgöring
vid de allmänna läroverken. Av ifrågavarande befattningar avsågos
5 för de allmänna läroverken i Stockholm och Lidingö, 2 för läroverken i
Göteborg, 1 för läroverken i Hälsingborg och Höganäs samt 1 för läroverken
i Malmö. Sedermera ha dessa sköterskor erhållit extra ordinarie
anställning, 8 från och med den 1 juli 1946 och den nionde från och med
den 1 januari 1947, och äro nu placerade i lönegraden Ce 12.

Då överstyrelsen ansett skäligt, att ifrågavarande skolsköterskor med
sin kvalificerade utbildning och tjänstgöring efter 3 års anställning å extra
ordinarie stat överflyttas å ordinarie stat, har överstyrelsen föreslagit, att
de nio sköterskebefattningarna måtte förändras till ordinarie i Ca 12. —
Statskontoret har på närmare anförda skäl avstyrkt förslaget.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Anslagsberäkning. Kostnaderna för de nu befintliga ordinarie
tjänsterna vid de allmänna läroverken ha av skolöverstyrelsen beräknats
till 39 677 000 kronor. För budgetåret 1949/50 ha dessa kostnader vid bifall
till av överstyrelsen framlagda, i det föregående redovisade förslag beräknats
till 42 919 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av följande belopp under de
olika arvodesposterna (inom parentes angives ökning eller minskning i förhållande
till för innevarande budgetår anvisade belopp):

Kronor

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga .......... 500

b) Arvoden åt tillsynslärare .................. 15 300 (+ 1 300)

c) Personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor 600

d) Arvoden åt skolläkare m. m............... 367 000 (+ 47 000)

e) Arvoden åt bibliotekarier.................. 175 000 (+ 60 000)

f) Arvoden åt sekreterare m. m............... 737 000 (+ 520 000)

g) Särskilda arvoden vid provårsläroverk ...... 127 200 (— 97 000)

h) Särskilda arvoden vid statens aftonskola .... 7 700 (+ 1 600)

i) Arvoden åt biträdande föreståndarinna...... 1 200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer ...... 8 000 (— 2 000)

1 439 500 (+ 530 900)

Förändringarna under b), h) och j) äro väsentligen av automatisk natur.

Av det under delposten till arvoden åt skolläkare m. m. för
innevarande budgetår anvisade beloppet a 320 000 kronor avses 227 700
kronor till arvoden åt skolläkarna och 92 300 kronor till arvoden åt de deltidsanställda
skolsköterskorna. Vid oförändrade grunder men under hänsynstagande
till utgiftsökningar av automatisk natur har överstyrelsen för
nästa budgetår beräknat dessa belopp till 238 000 kronor respektive 95 500
kronor. Emellertid har överstyrelsen upprepat sina i anslagsäskandena för
innevarande budgetår framförda förslag, att timarvodet för skolsköterskornas
deltidstjänstgöring måtte höjas från 3 kronor 75 öre till 4 kronor 75 öre
samt att omfattningen av heltidstjänstgörande läroverkssköterskas arbetsuppgifter
måtte begränsas till att avse övervakningen av 1200—1700 elever
mot för närvarande 1 500—2 500 elever, varigenom ett ökat antal deltidstjänstgörande
sköterskor skulle behöva anställas. Ett genomförande av
dessa förslag skulle enligt överstyrelsens beräkningar för nästa budgetår
medföra en merkostnad av i runt tal 25 000 kronor. — Statskontoret har
avstyrkt överstyrelsens förslag, enär de skäl, som nu anförts för ändrade
beräkningsgrunder för skolsköterskornas arvoden, icke motiverade någon
ändring i den ståndpunkt statsmakterna föregående år intagit i samma
fråga.

26 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

De nuvarande arvodena åt bibliotekarier utgöra vid

Kronor.

högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar ............... 1 080

högre allmänt läroverk med mindre än 600 lärjungar men med

minst 400 lärjungar ....................................... 900

högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar............ 720

realskola med minst 400 lärjungar ............................ 540

» » mindre än 400 lärjungar........................ 360

Den nu ifrågasatta ökningen av delposten till arvoden åt bibliotekarier
hänför sig huvudsakligen till av överstyrelsen föreslagen höjning av de förutnämnda
arvodena med 40 procent, vilket motiverats med svårigheterna
att med nuvarande arvodessättning — motsvarande en timersättning av endast
2—3 kronor — erhålla kvalificerade och i övrigt lämpade personer
å de för skolarbetet allt viktigare bibliotekariebefattningarna. Överstyrelsen
har vidare med hänsyn till tillkomsten av ett antal större realskolor
förordat införande av ytterligare en arvodesgrupp för dessa skolor, omfattande
realskolor med minst 600 lärjungar och med samma arvode som vid
de minsta högre allmänna läroverken. Enahanda förslag om höjning av
bibliotekariearvodena framfördes av överstyrelsen i anslagsäskandena även
för innevarande budgetår men föranledde då ingen åtgärd från statsmakternas
sida. — Läroverkslärarnas riksförbund har hemställt om en höjning
med 50 procent av ifrågavarande arvoden. — Statskontoret har förklarat
sig sakna anledning att i princip frångå sin tidigare uttalade uppfattning,
att frågan om uppräkning av bland annat dessa arvoden borde omprövas
först i samband med en allmän översyn av bisysslearvodena. Emellertid,
uttalar statskontoret vidare, torde den av Kungl. Maj:t under innevarande
budgetår beslutade höjningen av arvodena för s. k. övertimmar komma
att medföra ökade svårigheter att få kompetenta lärare att åtaga sig uppdrag
såsom bibliotekarier. Med hänsyn härtill kunde statskontoret icke
motsätta sig en mindre höjning av dessa arvoden, förslagsvis med 25 procent.
Mot förslaget om uppförande av en särskild arvodesgrupp för realskolor
med mer än 600 lärjungar har statskontoret icke haft någon erinran.

Av det under delposten till arvoden åt sekreterare m. m.
för innevarande budgetår anvisade beloppet å 217 000 kronor avses 159 600
kronor till arvoden åt sekreterare och 57 400 kronor till arvoden åt andra
biträden än sekreterare å vissa rektorsexpeditioner. De närmare föreskrifterna
angående anslagsmedlens disposition återfinnas å s. 586 f. i statsliggaren.

De för utredning rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter tillkallade sakkunniga
ha den 20 december 1947 avgivit betänkande med förslag i ämnet.
Över detta förslag har överstyrelsen den 13 februari 1948 avgivit utlåtande

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

och därvid med vissa relativt obetydliga jämkningar tillstyrkt detsamma.
Under hänvisning härtill har nu överstyrelsen för nästa budgetår beräknat
medelsbehovet till 737 000 kronor. Beträffande detaljerna i förslaget torde
få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Under delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk
har överstyrelsen upprepat sina i anslagsäskandena för innevarande
budgetår framlagda förslag, syftande till en icke oväsentlig förbättring
av anställningsförhållandena för lärarpersonalen vid provårsläroverken.
En översikt av förslagen lämnas i följande tablå:

	Ersättni	ngens storlek
Slag av ersättning	enligt nuvarande bestämmelser	enligt överstyrelsens förslag
1. Ersättning till föreståndare för provårskurs............ 2. Ersättning till ord. och e. o. äm-neslärare vid provårsläroverk . .	1 500: — 360: —	2 000: — Lärarna placeras en lönegrad högre än vid övriga läroverk: alltså lektoT Ca 31, adjunkt Ca 27, ämneslärarinna Ca 25 och e. o. adjunkt Ce 25
3. Ersättning till handledare ....	Vid samtliga provårs-läroverk: 300: — för entermins-kandidat 180: —/termin för två-terminskandidat	Vid samtliga provårsläroverk utom i Umeå: 450: — resp. 300: — I Umeå: 900: — resp. 600: —
4. Ersättning för föreläsningar och övningar..............	Föreläsning: 30: — Övning: 15: —	Föreläsning: 40: — Övning: 20: —

Ett bifall till dessa förslag skulle — med hänsyn till att ersättningarna
åt ordinarie och extra ordinarie ämneslärare skulle utgå i form av förhöjd
lönegradsplacering och därigenom avföras från anslagsposterna till avlöningar
till ordinarie tjänstemän respektive avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal — enligt överstyrelsens beräkningar medföra en minskning
av medelsbehovet under förevarande delpost med 97 000 kronor. Överstyrelsen
har ansett sig böra ånyo understryka nödvändigheten av att förmedelst
vissa ekonomiska fördelar stimulera lärarna att söka tjänst vid
pro vårsanstalter. De särskilda svårigheter härutinnan, som länge förefunnits
beträffande pro vårsläroverk et i Umeå, förelåge alltjämt och hade under
trycket av den allmänna lärarbristen ytterligare ökats.

Statskontoret har under hänvisning till vad ämbetsverket föregående år
anfört i samma fråga (se 1948 års åttonde huvudtitel, s. 189 f.) anyo avstyrkt
överstyrelsens ifrågavarande förslag. — Statens lönenämnd har i och
för sig ansett lämpligast, att frågan om uppräkning av utgående särskilda
arvoden till rektorer och lärare vid provårsläroverken löstes i samband med
en allmän översyn av gruppen »arvoden för särskilda uppdrag». I den av

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

lärarbrist kännetecknade situation, vari undervisningsväsendet för närvarande
befunne sig, syntes dock skäl tala för att åtgärder redan nu vidtoges,
som kunde främja en tillfredsställande rekrytering till provårsläroverken.
Lönenämnden ville därför icke motsätta sig, att de ifrågavarande lärarkategoriernas
särskilda förmåner förbättrades fr. o. m. budgetåret 1949/50.
Arvodet till provårsföreståndare syntes böra fastställas till 2 004 kronor.
Lönenämnden har på de av statskontoret tidigare anförda skälen icke ansett
sig kunna tillstyrka någon särskild lönegradsplacering för ordinarie och
extra ordinarie ämneslärare vid provårsläroverk men har icke haft något
att erinra mot en höjning av det till dessa lärare nu utgående arvodet å
360 kronor till förslagsvis 504 kronor. Mot förslaget om höjda arvoden för
handledning vid provårsläroverken i allmänhet har lönenämnden icke haft
något att erinra, dock att beloppet 450 kronor syntes böra fastställas till
456 kronor. Däremot har lönenämnden icke ansett sig kunna tillstyrka
några speciella förmåner vid provårsläroverket i Umeå.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost är nu uppförd med 12 500 000 kronor.

Ämneslärare. Mot den av överstyrelsen motsedda ökningen av
antalet klassavdelningar med 171 svarar enligt överstyrelsens beräkningar
en ökning av de erforderliga undervisningstimmarna med så mycket som
motsvarar 213 ämneslärare med full tjänstgöring. Därvid har den undervisning,
som kan beräknas komma att fullgöras av rektorerna vid nyinrättade
läroverk, frånräknats. Vid bifall till överstyrelsens förslag om inrättande
av nya ordinarie ämneslärartjänster skulle behovet av icke-ordinarie
ämneslärare med full tjänstgöring, för närvarande 644, kunna antagas nedgå
till 577. Överstyrelsen har därvid räknat med att som en följd av övergången
till engelska som begynnelsespråk i realskolan undervisning i tyska
och engelska av ungefär samma omfattning som för innevarande läsår kommer
att bli erforderlig för elever i klass 4r>, vilka på grund av kvarsittning
eller eventuell överflyttning från klass 34 icke erhållit tillräcklig föregående
undervisning i dessa ämnen. Vidare har överstyrelsen räknat med enahanda
minskning av undervisningsskyldigheten för lärarna vid nya elementarskolan
i Stockholm, som medgivits för innevarande läsår, ävensom med en
konfirmationsundervisning genom lärare av i huvudsak samma omfattning
som nämnda läsår.

I detta sammanhang har överstyrelsen föreslagit anordnande försöksvis
under nästa läsår av hjälpundervisning för vissa elever vid de allmänna
läroverken. Överstyrelsen framhåller, att bland de uppslag, som 1946 års
skolkommission i sitt betänkande framfört i syfte att bereda hjälp åt de
lärjungar som av någon anledning icke kommit till rätta på vald utbildningslinje
eller på grund av sjukdom eller andra giltiga skäl fått allvar -

Kungl. Maj ds proposition nr 55.

liga luckor i kunskapsinhämtandet, intar inrättandet av en s. k. fri klass
en uppmärksammad ställning. Uppslaget, som visserligen siktade på klass 9
i den föreslagna enhetsskolan med denna klass’ olika utbildningslinjer, hade
givit överstyrelsen anledning överväga, huruvida icke i form av försöksverksamhet
och inom ramen för nu gällande skolordning en motsvarande
anordning borde åstadkommas. Främst borde beaktas, att många lärjungar
— såväl i realskola som gymnasium — på grund av långvarig sjukdom eller
av annan därmed jämförlig anledning icke utan kännbar ekonomisk uppoffring
från målsmännens sida kunde återvinna sin ställning i kunskapshänseende
bland kamraterna. För dylik ofrivillig eftersläpning skulle bot
kunna rådas, därest lärarkraft ställdes till överstyrelsens förfogande att
fördelas mellan de skolor, som efter rektors framställning prövades ha behov
därav. Överstyrelsen har i anslutning härtill hemställt, att för läsåret
1949/50 lärarkraft, svarande mot 10 tjänster med full tjänstgöring, måtte
för angivna ändamål ställas till överstyrelsens förfogande. Kostnaderna härför
kunde uppskattas till omkring 100 000 kronor.

Under icke-ordinarieposten har för innevarande budgetår anvisats ett belopp
av 4 200 kronor för föreläsningar i sexuella frågor för lärjungar i det
differentierade gymnasiet. Föreläsare är i regel skolläkare eller lärare i
biologi med hälsolära. Överstyrelsen har nu — liksom i anslagsäskandena
för innevarande budgetår — ifrågasatt ett genomförande av de förslag, som
1943 års sexualundervisningssakkunniga i sitt betänkande rörande sexualundervisningen
i högre skolor (SOU 1946: 55) framlagt, vilket skulle innebära
att föreläsningar av detta slag skulle anordnas för lärjungarna på högre
stadiet vid samtliga högre allmänna läroverk samt att viss sexualundervisning
skulle meddelas även på mellanstadiet, nämligen i de fall då ämnet
biologi icke förekommer på schemat för högsta klassen (inbyggda tekniska
eller merkantila linjer) eller biologiläraren icke lämpligen kan handha
undervisningen. Det sammanlagda medelsbehovet för denna utvidgade
sexualundervisning har överstyrelsen beräknat till 16 000 kronor.

För närvarande stå 2 500 kronor till överstyrelsens förfogande att utgå
som särskilda ersättningar till lärare, vilka utfört mera omfattande arbeten
för planläggning och inredning av institutioner, ordnande av samlingar och
liknande arbeten. Medelsbehovet för detta ändamål har av överstyrelsen
för nästa budgetår beräknats till 3 500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 juni 1948 må under innevarande budgetår
vid de allmänna läroverken finnas 475 extra ordinarie adjunkter i
Ce 24, 58 extra ordinarie ämneslärarinnor i Ce 22 och 1 extra ordinarie
övningsskollärare i Ce 22. I fråga om adjunkter i Ce 24 och övningsskollärare
föreslår överstyrelsen ingen ändring för nästa budgetår men räknar
med hänsyn till den starka omsättningen inom förstnämnda grupp, att i
medeltal 40 adjunktstjänster skola stå vakanta. De extra ordinarie ämneslärarinnornas
antal skulle enligt överstyrelsens beräkningar ökas med 5 i

Kungl. May.ts proposition nr 55.

samband med förstatligandet av kommunala mellanskolor. I detta sammanhang
må vidare nämnas, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948
den, som i egenskap av extra lärare i läroämnen eller extra övningsskollärare
innehaft anställning vid de allmänna läroverken under minst 532 dagar och
därvid tjänstgjort minst 425 dagar, må kunna antagas till extra ordinarie
lärare. Detta innebär beträffande adjunkterna en omplacering från Cg 21
till Ce 21.

Övningslärare. Av nedanstående sammanställning framgår dels
omfattningen av undervisningen i övningsämnen innevarande budgetår, i
den mån den bestrides av icke-ordinarie lärare, dels ock den ökning av
denna undervisning, som av överstyrelsen beräknats för nästa budgetår.
Därvid ha automatiska ökningar i egentlig mening — en direkt följd av
läroverksorganisationens utvidgning — och vissa andra ökningar, som av
överstyrelsen angivits som önskvärda, redovisats för sig.

Övningsämne	Antal veckotimmar
1948/49	beräknad ökning 1949/50	Summa 1949/50
automatisk	annan
Teckning och välskrivning......	5 692	398	—	6 090
Musik .................	3104	222	100	3 426
Gjmnastik med lek och idrott . . .	6 262	448	159	6 869
Manlig slöjd..............	1937	201	—	2138
Kvinnlig slöjd.............	2 482	272	30	2 784
Hushållsgöromål............	848	152	100	1 100

Beträffande den föreslagna ökningen, utöver den rent automatiska, av
undervisningen i vissa ämnen inhämtas av överstyrelsens framställning i
huvudsak följande.

Musik. Överstyrelsen erinrar, att överstyrelsen vid upprepade tillfällen
sökt utverka anslag till den utvidgning av musikundervisningen, som förutsattes
i 1933 års undervisningsplan för detta ämne. För att täcka de av
rektorerna innevarande år anmälda behoven skulle ytterligare 270 veckotimmar
behövt stå till förfogande. För att i någon mån kunna tillgodose
rektorernas önskemål och för att stärka instrumentalmusikens ställning har
överstyrelsen ånyo anhållit om höjning av musikanslaget med så mycket
som svarar mot 100 veckotimmar.

Gymnastik. Överstyrelsen framhöll i sina petita för budgetåret 1947/48,
att antalet gymnastiktimmar under de närmaste tre budgetåren borde ökas
med 900 timmar utöver vad den rent automatiska ansvällningen av undervisningen
kunde komma att kräva, varvid 500 timmar borde anvisas redan
för budgetåret 1947/48 och ytterligare 200 timmar för ett vart av åren
1948/49 och 1949/50. Genom den föreslagna ökningen skulle möjliggöras
ett avskaffande av de s. k. biandavdelningarna (avdelningar med både
gossar och flickor) och en nedskärning av avdelningarnas storlek, vilket
framhölls såsom särskilt angeläget i fråga om nybörjarundervisningen. En -

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

ligt propositionen 1947: 151 förklarade sig departementschefen icke beredd
att tillstyrka överstyrelsens förslag i dess helhet men ansåg en viss ökning
av timantalet under alla omständigheter vara önskvärd samt förordade att
medel anvisades för ytterligare 250 veckotimmar utöver den rent automatiska
ökningen. Denna förstärkning avsåg i första hand ett avskaffande av
de blandade gymnastikavdelningarna å högre åldersstadier än klass 1J.
— 1 sina petita för innevarande budgetår föreslog överstyrelsen en ökning
av gymnastikundervisningen med 246 veckotimmar utöver den rent automatiska,
vilket förslag emellertid icke föranledde någon statsmakternas åtgärd.
Överstyrelsen framhåller nu, att på grund härav rektorernas äskanden
för innevarande läsår hade måst reduceras med cirka 300 veckotimmar.
Överstyrelsen, som ansåge, att nuvarande ekonomiska situation tvingade
till återhållsamhet även i förevarande hänseende, ansåge sig emellertid nödsakad
att för avhjälpande av de största bristerna i fråga om gymnastikundervisningen
göra framställning om en relativt ringa ökning av antalet
veckotimmar. Detta avsåge läroverk, där förhållandena för närvarande vore
sådana, att överstyrelsen icke längre ansåge dem kunna försvaras.

Överstyrelsen liar i en tabell närmare angivit vid vilka läroverk en ökning
av timantalet vore oundgängligen nödvändig. Därav framgår bland annat,
att utöver den rent automatiska ökningen erfordras ytterligare 159 veckotimmar
för gymnastikundervisningen, för vilket ändamål erforderliga medel
föreslagits anvisade för budgetåret 1949/50.

I några fall gäller det läroverk med i och för sig orimligt stora gymnastikavdelningar
— över 90 lärjungar i varje avdelning — medan i åtskilliga
andra fall gymnastikavdelningarna äro alltför stora i förhållande till gymnastiklokalernas
storlek, varigenom utrymmet per elev blir mindre än vad
man annars anser sig böra räkna med, nämligen 4 m2. Av den föreslagna
ökningen med 159 timmar hänföra sig i runt tal 80 veckotimmar till läroverk,
där förhållandena nu framtvinga så stora gymnastikavdelningar, att
det individuella utrymmet blir mindre än 3 m''2, i vissa fall endast 1,5 m2.

I detta sammanhang har överstyrelsen hemställt om bemyndigande —
eventuellt efter riksdagens hörande — att i fråga om lärarbefattning i gymnastik
med lek och idrott vid högre samläroverk eller samseminarium pröva
och avgöra, huruvida befattningen skall förbehållas sökande av visst kön
eller, alternativt, om enahanda bemyndigande, där mer än en ordinarie
tjänst av ifrågavarande slag är inrättad vid dylik läroanstalt.

Hushållsgöromål. Från och med läsåret 1941/42 ha de manliga eleverna
i klass 34 vid kommunala mellanskolan i Göteborg (Burgårdens samrealskola)
åtnjutit undervisning i hushållsgöromål. Läsåret 1949/50 blir denna
klass förstatligad. Överstyrelsen har därvid ifrågasatt, huruvida ett förstatligande
borde beröva gossarna nämnda i hög grad samhällsnyttiga förmån.
Överstyrelsen har förordat, att ett antal timmar, högst 100, ställes
till överstyrelsens disposition för frivillig undervisning i hushållsgöromål
för gossar såväl i nyssnämnda läroverk som i andra, där intresse finnes
för denna undervisning samt lokaler och lärarkraft stå till förfogande.

V a ktmäst ar personalen. Beträffande överstyrelsens förslag
härutinnan hänvisas till redogörelsen i samband med anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän.

S k o 1 s k ö t e r s k o r. Under erinran om överstyrelsens i det föregående
redovisade förslag om överförande på ordinarie stat av de nio heltidsan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

ställda skolsköterskorna i Ce 12 framhåller överstyrelsen, att vid bifall härtill
skulle ur icke-ordinarieposten endast behöva utgå statligt bidrag till
två kommunalt anställda skolsköterskor i Ce 12, den ena vid Burgårdens
samrealskola i Göteborg och den andra vid S:t Görans och Högalids samrealskolor
i Stockholm. Kostnaden härför för statsverket beräknas till cirka

3 000 kronor.

Skolpsykologer och skolkuratorer. Genom beslut den

4 juni 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att ur icke-ordinarieposten må till
den vid högre allmänna läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna
läroverket å Kungsholmen anställde skolkuratorn Sigvard Bruce enligt
överstyrelsens närmare bestämmande under läsåret 1948/49 utgå ersättning
med högst 800 kronor för månad räknat. Kostnaden härför under
hela läsåret har beräknats till högst 7 200 kronor. Vidare har genom Kungl.
Maj:ts beslut den 2 juli 1948 medgivits, att för avlönande läsåret 1948/49
av en social kurator vid högre allmänna läroverket för gossar å Södermalm
i Stockholm må ur samma anslagspost utgå 2 700 kronor. Sammanlagda
kostnaden för dessa båda skolkuratorer är alltså ungefär 9 900 kronor.

Överstyrelsen föreslår att, utöver nämnda anslagsmedel, till överstyrelsens
förfogande för nästa budgetår ställas ytterligare dels 3 240 kronor för
beredande av ersättning åt en på de båda förstnämnda läroverkens rektorsexpeditioner
tjänstgörande praktikant, dels ock 20 000 kronor att användas
för arvoden till skolpsykologer och kuratorer även vid andra än förutnämnda
läroverk eller till vikarier för lärare, som för bestridande av dylik
befattning erhölle nedsättning i undervisningsskyldigheten.

Anslagsberäkning. Enligt överstyrelsens beräkning skulle medelsbehovet
under icke-ordinarieposten för nästa budgetår utgöra:

för avlöningar åt icke-ordinarie ämneslärare i teoretiska
och praktiska läroämnen................... kronor 9 281 000

därutöver vid förhöjd lönegradsplacering för extra ordinarie
adjunkter vid provårsläroverk .............. » 40 000

därutöver vid genomförande av reglerad befordringsgång
enligt 1944 års personalutrednings förslag .... » 200 000

därutöver för hjälpundervisning åt viss kategori av elever
(motsvarande 10 fulla tjänster) .............. » 100 000

för sexualundervisning för läroverksungdom ......... » 16 000

för institutionsarbeten av större omfattning......... » 3 500

för examinationer efter läsårets slut................ » 500

för avlöningar åt icke-ordinarie övningslärare........ » 2 550 000

därutöver vid viss utvidgning av musikundervisningen » 10 000

därutöver vid viss utvidgning av gymnastikundervisningen
. ....... » 29 000

därutöver vid viss utvidgning av undervisningen i

kvinnlig slöjd.................................... » 4 000

därutöver vid viss utvidgning av undervisningen i hushållsgöromål
.................................. » 18 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

för avlöningar år skolsköterskor.................... kronor

för avlöningar åt två skolkuratorer ................ »

för anställande av skolpsykologer och kuratorer ...... »

för avlöning åt e. o. vaktmästare och deras vikarier . . »_

Summa kronor

3 000
9 900
20 000
439 000

12 723 900.

Departementschefen.

Ordinarieposten. Vid den föreslagna samrealskolan i Blackeberg bör inrättas
en rektorstjänst i lönegraden Cb 9. Vidare bör vid den kommunala
mellanskola, vars förstatligande är avsett att pabörjas nästa ar, inrättas en
rektorstjänst med lönegradsplacering enligt av 1944 års riksdag fastställda
principer.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att sammanlagt 10 nya lektorstjänster
skola inrättas samt att en vakant lektorstjänst vid statens normalskola skall
återbesättas. Jag anser mig böra tillstyrka överstyrelsens förslag.

Beträffande överstyrelsens förslag om nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster
tillstyrker jag, att 20 adjunktstjänster inrättas vid läroverk under
uppbyggnad eller omorganisation i andra fall än da fråga är om förstatligade
kommunala mellanskolor. Jag har därvid i motsats till överstyrelsen
räknat med blott en ny adjunktstjänst vid vartdera läroverket i Haparanda
och Sollefteå. I likhet med överstyrelsen räknar jag vidare med, att 101
adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster komma att inrättas på grund av det
fortgående förstatligandet av kommunala mellanskolor. Av sistnämnda
adjunktstjänster avses en för den kommunala mellanskola, vars förstatligande
beräknas komma att påbörjas nästa år. I enlighet med tillämpade principer
torde denna tjänst böra avses för rektor vid den nya samrealskolan
och tills vidare icke återbesättas. Då slutligt förslag ännu ej föreligger
beträffande nämnda förstatligande, torde den nya rektorstjänsten och
adjunktstjänsten vid skolan tillsvidare ej böra uppföras på personalförteckningen.
Därest någon av de tillstyrkta nya adjunktstjänsterna skulle tillsättas
med icke-adjunktskompetent lärare torde denne i enlighet med hittills
tillämpad praxis — jämför riksdagens skrivelse 1937:469, s. 21 — böra
placeras i 25 lönegraden.

Vidkommande därefter överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare
140 nya adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion
mellan ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att det redan
på grund av den fortgående kraftiga ansvällningen av läroverken synes
erforderligt att inrätta ett icke ringa antal ordinarie tjänster utöver de
förut av organisatoriska skäl föreslagna, för att icke balansen mellan ordinarie
och icke-ordinarie ämneslärare skall försämras. Därutöver vill jag
som min uppfattning uttala, att ett av de verksammaste medlen för att med
nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde
3 — Bihang till riksdagens protokoll 191^9. 1 saml. Nr 55.

Kungl. Maj:ts yr expo sition nr 55.

vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en
snabbare befordran än vad som nu är fallet. Medelåldern för dem som
erhålla ordinarie lärartjänst är alltjämt så hög som 39 år. Med hänsyn till
nu angivna förhållanden har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka
överstyrelsens förslag i denna del. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa
tjänster.

Mot den av överstyrelsen beräknade överflyttningen av lärartjänster från
vissa läroverk till andra har jag icke funnit anledning till erinran. Det synes
mig dock i anslutning till vad statskontoret uttalat kunna ifrågasättas, om
icke överflyttning borde kunna ske även av en tjänst från vardera samrealskolan
i Alvesta och Ljusdal.

Jag tillstyrker vad överstyrelsen föreslagit rörande överflyttning av vissa
ordinarie övningslärartjänster från under förstatligande varande kommunala
mellanskolor till vederbörande samrealskolor.

Överstyrelsen har, liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår,
förordat inrättande av ett betydande antal ordinarie och extra ordinarie
vaktmästartjänster vid läroverken. Förslaget, som bygger på de principer,
som varit vägledande vid 1939 års lönereglering för vaktmästarpersonalen,
synes i och för sig icke böra föranleda till några väsentliga erinringar. Med
hänsyn till rådande förhållanden nödgas jag dock alltjämt förorda viss
återhållsamhet och anser mig nu endast såtillvida kunna biträda förslaget,
att jag förordar inrättande av en tjänst i Ca 11 vid envar av Burgårdens
samrealskola i Göteborg samt S:t Görans och Högalids samrealskolor i
Stockholm, en tjänst i Ca 10 vid samrealskolan i Ånge, en i Ca 9 vid samrealskolan
i Tierp samt en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Gislaved,
Rättvik, Undersåker och Svenljunga. Samtliga dessa skolor äro ombildade
eller stå under ombildning från kommunala mellanskolor och ha ännu icke
erhållit någon statsanställd vaktmästare.

Överstyrelsens förslag om ordinariesättning av de nio skolsköterskebefattningarna
med heltidstjänstgöring i Ce 12 anser jag mig böra biträda.
Jag har under hand inhämtat, att de nuvarande tjänsteinnehavarna innehaft
sina befattningar ända sedan dessa inrättades år 1944. Jag vill framhålla,
att det vid eventuellt ombyte av befattningshavare kan vara lämpligt
att, innan konstitutorial meddelas, tjänsterna uppehållas på förordnande
i den utsträckning, som kan befinnas erforderlig för att pröva vederbörandes
lämplighet för tjänsten.

I personalförteckningen för de allmänna läroverken böra de ändringar
vidtagas, som föranledas av vad jag i det föregående anfört. Därjämte böra
å denna uppföras de av 1948 års riksdag i princip beslutade rektors-,
adjunkts- och ämneslärarinnetjänsterna vid de kommunala mellanskolor,
som innevarande budgetår börjat förstatligas. Vidare må erinras om att
Kungl. Maj:t genom beslut den 9 april 1948 medgivit, att rektors adjunkts -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

tjänst vid envar av de från och med budgetåret 1945/46 förstatligade kommunala
mellanskolorna — sammanlagt 19 — finge återbesättas från och
med den 1 juli 1948. Härav samt av beslut om ombildning av adjunktstjänst
till ämneslärarinnetjänst eller av ämneslärarinnetjänst till adjunktstjänst
betingade ändringar i personalförteckningen torde likaledes böra vidtagas.
Därest ytterligare beslut om återbesättande av rektors adjunktstjänst
vid förstatligade kommunala mellanskolor skulle komma att meddelas
före personalförteckningens fastställande torde härav föranledda ändringar
i denna ävenledes böra vidtagas.

Medelsbehovet under ordinarieposten beräknar jag till i runt tal
JO 500 000 kronor.

Arvodesposten. Delposterna till arvoden åt kvinnliga sakkunniga, arvoden
åt tillsynslärare, personliga tilläggsarvoden åt första lärarinnor, särskilda
arvoden vid statens aftonskola samt arvode åt biträdande föreståndarinna
torde i enlighet med skolöverstyrelsens förslag böra uppföras med respektive
500, 15 300, 600, 7 700 och 1 200 kronor. Delposten till personlig lönefyllnad
åt vissa rektorer bör med hänsyn till vad jag förordat under avsnitt
II i det föregående minskas med 7 000 kronor i förhållande till skolöverstyrelsens
förslag och således uppföras med 1 000 kronor.

Beträffande delposten till arvoden åt skolläkare m. m. är jag icke heller
i år beredd att tillstyrka vare sig en höjning av timarvodet för skolsköterskornas
deltidstjänstgöring eller en minskning av omfattningen av de heltidstjänstgörande
sköterskornas arbetsuppgifter. Posten torde därför, under
hänsynstagande endast till automatiska utgiftsökningar, böra för nästa
budgetår uppföras med 333 300 kronor, varav 238 000 kronor till arvoden
åt skolläkare och 95 300 kronor till arvoden åt deltidstjänstgörande skolsköterskor,
vilket innebär en ökning med 13 300 kronor.

Ehuru en viss höjning av bibliotekariearvodena i och för sig får anses
motiverad, är jag dock icke beredd att för närvarande framlägga något
förslag härom. Jag utgår därför vid medelsberäkningen från nuvarande
grunder för dessa arvoden, dock med den ändringen, att för realskolor med
minst 600 lärjungar bör införas en särskild arvodesgrupp, för vilken arvodet
bör bestämmas till samma belopp som för den lägsta gruppen inom de högre
allmänna läroverken eller 720 kronor. Till följd härav och för att möjliggöra
automatiska utgiftsökningar torde delposten till arvoden åt bibliotekarier
böra uppräknas med 8 000 kronor till 123 000 kronor.

Såsom jag i samband med anmälan i årets åttonde huvudtitel av frågan
om folkskoleseminariernas anslagsbehov uttalat, har jag i nuvarande ekonomiska
läge icke ansett mig böra för riksdagen framlägga något förslag
i anledning av sakkunnigbetänkandet rörande organisationen av arbetet på
rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. Delposten
till arvoden åt sekreterare m. in. bör därför även för nästa budgetår
beräknas enligt oförändrade grunder. Jag förordar för ändamålet en medels -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

anvisning av 222 000 kronor, innebärande en ökning av automatisk natur
med 5 000 kronor.

Beträffande folkskoleseminarierna har jag förklarat mig icke heller i år
beredd att tillstyrka en eljest i och för sig välmotiverad förbättring av
arvodena vid pro vårsseminarierna. Under hänvisning härtill nödgas jag
även för provårsläroverkens vidkommande avstå från att nu framlägga
något förslag om förbättrade arvoden. Jag ifrågasätter därför ingen annan
ändring beträffande delposten till särskilda arvoden vid provårsläroverk
än att densamma med hänsyn till ökat antal lärare vid provårsläroverken
bör höjas med i runt tal 2 800 kronor till 227 000 kronor.

Hela arvodesposten bör alltså uppföras med (500 + 15 500 + 600 +
+ 7 700 + 1 200 + 1 000 + 333 300 + 123 000 + 222 000 + 227 000 =)
931 600 kronor, innebärande en höjning med 23 000 kronor.

Icke-ordinarieposten. Genom beslut den 30 december 1948 har Kungl.
Maj:t lämnat utan bifall en framställning av skolöverstyrelsen om anordnande
under vårterminen 1949 av hjälpundervisning för vissa elever vid
de allmänna läroverken. Jag anser mig icke heller kunna biträda det förslag
till anordnande av dylik undervisning under läsåret 1949/50, som av överstyrelsen
i förevarande sammanhang framlagts.

Jag är icke beredd att nu förorda någon utbyggnad av föreläsnings verksamheten
i sexuella frågor i anslutning till 1943 års sexualundervisningssakkunnigas
förslag. För ändamålet torde därför böra anvisas samma belopp
som för innevarande budgetår eller 4 200 kronor.

Till särskilda ersättningar åt lärare för institutionsarbeten m. m. torde
i enlighet med överstyrelsens beräkningar böra anvisas 3 500 kronor.

Då ställning ännu icke tagits till 1944 års personalutrednings förslag till
reglerad befordringsgång för icke-ordinarie ämneslärare vid läroverken torde
några särskilda medel för ändamålet icke behöva beräknas i detta sammanhang.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om det beräknade antalet extra
ordinarie adjunkter och ämneslärarinnor under nästa läsår har icke givit
mig anledning till erinran.

Jag har icke funnit något att erinra mot överstyrelsens beräkningar rörande
omfattningen av undervisningen i övningsämnen nästa läsår, såvitt
densamma bestämmes av rent automatiskt verkande förhållanden. Däremot
nödgas jag intaga en restriktiv hållning till den ytterligare ökning av
timantalet i vissa ämnen, som av överstyrelsen ifrågasatts. Beträffande
musiken och den kvinnliga slöjden är jag sålunda icke beredd att förorda
någon ökning utöver den rent automatiska. I fråga om gymnastiken har
den av överstyrelsen nu framlagda utredningen ådagalagt, att förutsättningar
för en någorlunda effektiv gymnastikundervisning på flera håll saknas,
därest icke en viss ökning av timantalet kan komma till stånd. Då jag
funnit förhållandena beträffande gymnastikundervisningen vid vissa läro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

verk vara sådana, att de icke längre böra fortbestå, har jag ansett mig böra
såtillvida biträda överstyrelsens förslag, att jag förordar anvisande av
medel för ytterligare 80 veckotimmars gymnastikundervisning utöver vad
jag förut tillstyrkt.

För möjliggörande av fortsatt undervisning i hushållsgöromål för gossar
i klass 34 vid kommunala mellanskolan (Burgårdens samrealskola) i Göteborg
även efter skolans förstatligande torde erforderligt timantal böra ställas
till överstyrelsens disposition. Däremot kan jag icke tillstyrka, att dylik
undervisning nu skulle kunna igångsättas även vid andra läroverk.

I anledning av överstyrelsens hemställan om bemyndigande att i fråga
om lärarbefattning i gymnastik vid samläroverk eller samseminarium avgöra,
huruvida befattningen skall förbehållas sökande av visst kön, i vart
fall där mer än en ordinarie gymnastiklärartjänst är inrättad vid läroanstalten,
vill jag framhålla, att gällande behörighetslagstiftning lägger hinder
i vägen för ett dylikt generellt bemyndigande. Föreskrift i angivet hänseende
torde därför böra liksom hittills meddelas av Kungl. Maj:t för varje
särskilt fall.

Vid de allmänna läroverken finnas för närvarande varken ordinarie eller
extra ordinarie lärartjänster i manlig slöjd. Överstyrelsen har emellertid vid
upprepade tillfällen under senare år hemställt om inrättande av extra ordinarie
dylika tjänster i lönegraden Eo 15. I avvaktan på ikraftträdandet av
den blivande löneregleringen för övningslärare ha dock dessa framställningar
ej föranlett någon statsmakternas åtgärd. I skrivelse den 29 december 1948
har skolöverstyrelsen i anledning av en framställning från extra läraren i
manlig slöjd vid högre allmänna läroverket å Östermalm i Stockholm
K. A. V. Forsberg hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen inhämta
medgivande att Forsberg må, räknat från och med den 1 januari 1949, anställas
som extra ordinarie lärare i manlig slöjd vid de allmänna läroverken
med placering i lönegraden Eo 15. Av handlingarna i ärendet inhämtas
bland annat, att Forsberg, som är född den 27 augusti 1888, läsåren 1920/39
varit anställd som timlärare och från och med läsåret 1939/40 som extra
lärare i manlig slöjd vid nyssnämnda läroverk samt att han under hela
denna tid, delvis genom fyllnadstjänstgöring vid annan skola, haft över
30 veckotimmars tjänstgöring. Överstyrelsen framhåller, att det vid de
allmänna läroverken icke finnes någon annan slöjdlärare över 60 år med
så långvarig och omfattande tjänstgöring som Forsberg, varför överstyrelsen
ansett, att speciella åtgärder böra vidtagas för att bereda denne en
tryggare ställning.

Det må erinras om att den lönereglering för övningslärare, som i princip
beslutats av 1948 års riksdag men som ännu icke trätt i kraft och icke
heller avses träda i kraft nästa budgetår, förutsätter, att extra ordinarie
anställning automatiskt skall beredas lärare i övningsämnen efter viss före -

Kungl. Maj ds proposition nr 55.

gående minimitjänstgöring och därest tjänstgöringen uppgår till minst 15
veckotimmar. Med tillämpning av dessa bestämmelser skulle Forsberg under
alla förhållanden vid löneregleringens ikraftträdande komma att erhålla
extra ordinarie anställning. Då tidpunkten härför emellertid ännu är oklar
och med hänsyn till de speciella förhållanden, som i detta fall föreligga, har
jag funnit skäligt, att Forsberg redan nu beredes den tryggare ställning i
form av pensionsrätt och förbättrade sociala förmåner, som skulle medfölja
en extra ordinarie anställning. Därest riksdagen ej framställer erinran däremot,
torde därför Kungl. Maj:t få förordna, att Forsberg må, räknat från
och med den 1 januari 1949, anställas som extra ordinarie lärare i manlig
slöjd vid de allmänna läroverken i lönegraden Eo 15.

Till överstyrelsens förslag om inrättande av nya extra ordinarie vaktmästartjänster
har jag redan tagit ställning i samband med behandlingen
av ordinarieposten.

Medel torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra även för nästa
budgetar beräknas för anställande av en skolkurator vid högre allmänna
läroverket för gossar å Norrmalm och högre allmänna läroverket å Kungsholmen
samt av en social kurator vid högre allmänna läroverket för gossar
å Södermalm. Jag vill vidare erinra att Kungl. Maj:t genom beslut den 14
januari 1949 ur förevarande anslagspost anvisat 1 800 kronor till ersättning
under vårterminen 1949 åt en vid förstnämnda båda läroverks kuratorsexpeditioner
tjänstgörande praktikant. För nästa budgetår torde i runt
tal 3 300 kronor böra beräknas för detta ändamål. I övrigt är jag icke
beredd att nu förorda anvisande av ytterligare medel till utbyggnad av
skolkurators- och skolpsykologverksamheten vid läroverken. Jag vill emellertid
liksom förra året framhålla, att därest särskilda skäl skulle föreligga
för att tillmötesgå framställning om anställande av skolkurator eller skolpsykolog
vid ytterligare ett eller annat läroverk, Kungl. Maj:t torde få anvisa
medel för ändamålet ur förevarande anslagspost.

Vad överstyrelsen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och föreslagit
har icke föranlett annan erinran från min sida än att — med hänsyn
till mitt ställningstagande till frågan om inrättande av ordinarie lärartjänden
av icke-ordinarie ämneslärare bestridda undervisningen bör
beräknas till ett timantal, motsvarande 579 lärare med full tjänstgöring.

Medelsbehovet under icke-ordinarieposten beräknar jag för nästa budgetår
till 12 200 000 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde för nästa budgetår böra uppföras
med oförändrat belopp, 6 JjOO 000 kronor.

Särskilda upphör dsmedel. I avlöningsstaten för de allmänna läroverken
äro nu uppförda särskilda uppbördsmedel till ett belopp av 926 600 kronor.
Någon ändring av detta belopp ifrågasätter jag icke.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

Sammanfattning. Vad jag i det föregående föreslagit innebär, att anslaget
till Allmänna läroverken: Avlöningar för nästa budgetår skulle uppföras
med (40 500 000 + 931 600 + 12 200 000 + 6 400 000 — 926 600 =)
59 105 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 3 223 000 kronor.

IV. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt
från och med budgetåret 1949/50 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Blackeberg
i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager sig
att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt
erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag
av minst 20 000 kronor till bestridande av
kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och
bibliotek vid samrealskolan;

2. besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade
5-åriga realskollinjen vid realskolan för gossar
i Malmö skall överflyttas till Johannes samrealskola i
Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken överflyttning
skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50
en avdelning av klass l5 och en av klass 2® överflyttas
till Johannes samrealskola och de följande läsåren successivt
upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande
såsom villkor för oganisationsändringen gälla, att Malmö
stad för den ombildade samrealskolan tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal; 3.

besluta, att en 5-årig realskollinje skall upprättas
vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de
7-åriga linjerna vid kommunala flickskolan därstädes
skall indragas, vilken organisationsändring skall ske successivt
med en klass om året, börjande med 1® respektive
l7 från och med läsåret 1949/50; skolande såsom

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 55.

villkor för organisationsändringen gälla, att Lunds stad
åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal; 4.

bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de
ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad jag i det föregående
anfört;

5. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1949/50, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

6. godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis.............. kronor 40 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt k vinn -

liga sakkunniga.	kronor	500
b) Arvoden åt till-synslärare.....	)	15 300
c) Personliga till-läggsarvoden åt första lärarinnor		600
d) Arvoden åt skol-läkare m. m., för-slagsvis .......	»	333 300
e) Arvoden åt biblio-tekarier .......		123 000
f) Arvoden åt sekre-terare m. m. . . .		222 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

g) Särskilda arvo den

vid provårsläroverk.
......kronor 227 000

h) Särskilda arvo den

vid statens
aftonskola..... » 7 700

i) Arvode åt biträ dande

föreståndarinna
....... » 1200

j) Personlig löne fyllnad

åt vissa
rektorer....... »_1 000 kronor 931 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis........... s 12 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »_6 400 000

Summa kronor 60 031 600

Särskilda uppbärdsmedel:

1. Bidrag från Stockholms
stad.......kronor

2. Av kommuner och

lärare erlagda hyresersättningar
och
hyror........... »

3. Avkastning av do nationer

från kronan
m. m........ »

4. Av vaktmästare erlagda
hyror samt ersättning
för bränsle

och lyse......... »

5. Bidrag ur läroverks

ljus- och vedkassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning. . »

15 000

274 000

37 600

120 000

480 000 kronor 926 600
Nettoutgift kronor 59 105 000;

7. bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden
av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av ombildningen av kommunala inellanskolor till samrealskolor; 4

— Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. Nr 55.

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

8. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av. . 59 105 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Ekströmer.

Stockholm 1949 Ivar Hjeggströms Boktryckeri A. B.

490530