Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

1

Nr 52.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om uppskov med allmän fastighetstaxering,
m. m.; given Stockholms slott den 18 februari 1959.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till förordning om uppskov med allmän
fastighetstaxering;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att den allmänna fastighetstaxering, som författningsenligt
skulle ha verkställts år 1950, i stället skall äga rum år 1951.

Vidare förslås, att för inventering av s. k. typskogar till den allmänna
fastighetstaxering, som jämlikt förslaget skall äga rum år 1951, skall i riksstaten
för budgetåret 1949/50 anvisas ett reservationsanslag å 200 000
kronor. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 52.

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 52.

Förslag

till

förordning om uppskov med allmän fastighetstaxering.

Härigenom förordnas, att den allmänna fastighetstaxering, som jämlikt
förordningen den 13 februari 1948 (nr 48) angående de tider, då allmän
fastighetstaxering skall äga rum, samt 2 § 1 mom. taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379)1 skall verkställas år 1950, i stället skail
äga rum år 1951. 1

1 Senaste lydelse, se 1948:49.

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 februari
19 49.

Närvarande:

Statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
uppskov med allmän fastighetstaxering, m. m. samt anför därvid.

Allmän fastighetstaxering skall jämlikt förordningen den 13 februari 1948
(nr 48) angående de tider, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, samt
2 § 1 mom. taxeringsförordningen verkställas år 1950 och därefter vart
femte år. Fråga har emellertid uppkommit om uppskov med taxeringen år
1950. Jag torde nu få anmäla denna fråga ävensom vissa i samband därmed
stående anslagsfrågor.

Uppskov med 1950 års allmänna fastighetstaxering.

Därest allmän fastighetstaxering skall äga rum år 1950, måste arbetet
därmed påbörjas i höst. Detta innebär att frågan om de normer, vilka skola
tillämpas vid taxeringen, måste behandlas och avgöras av riksdagen vid
pågående session.

Vad dessa normer angår är särskilt att märka, att nya bestämmelser om
taxering av skogsmark och växande skog (skogsvärderingsinstruktion) bruka
utfärdas till varje allmän fastighetstaxering. Reglerna angående bestämmande
av de virkespriser, efter vilka värderingen skall ske, in. in. kunna
nämligen knappast tillämpas annat än vid den allmänna fastighetstaxering,
för vilken de blivit meddelade.

Vid 1944 års riksdag framlades förslag till skogsvärderingsinstruktion, som
innebar att för skogstaxeringen skulle tillämpas en helt ny metod (prop.
nr 240). Riksdagen fann sig emellertid, i överensstämmelse med bevillningsutskottets
förslag, icke böra antaga den nya metoden för tillämpning vid
1945 års allmänna fastighetstaxering. Skogsvärderingen vid denna verkställdes
alltså enligt förut tillämpad metod.

Emellertid framhöll bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag (bet. nr 35,
s. 35), att utskottet funne den i nyssnämnda proposition föreslagna nya metoden
ur principiell synpunkt vara att föredraga framför den äldre och att
den nya metoden därför borde genomföras. Utskottet hyste dock av angivna
skäl betänkligheter mot ett genomförande därav redan vid 1945 års allmän -

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

na fastighetstaxering. Utskottet förordade därför ett uppskov med genomförande
av den nya metoden till den närmast efter 1945 års taxering följande
allmänna fastighetstaxeringen. Utskottet förutsatte att under den ytterligare
tid, som komme att stå till buds, detaljerna i den nya metoden överarbetades
och i den mån så kunde ske förenklades. Vidare borde enligt utskottets
mening ytterligare provtaxeringar äga rum för vinnande av ökad
kännedom om den nya metodens verkningar.

I anledning av vad utskottet sålunda anfört tillkallade jag jämlikt Kungl.
Maj :ts bemyndigande den 12 december 1947 särskilda sakkunniga (1947 års
skogstaxeringssakkunniga) för att verkställa en överarbetning av 1944 års
förslag till ändrade grunder för taxering av skogsmark och växande skog.
Genom särskilt beslut den 30 juni 1948 förordnade Kungl. Maj :t sedermera,
att provtaxering på sätt bevillningsutskottet vid 1944 års riksdag ifrågasatt
skulle under ledning av de sakkunniga äga rum i vissa angivna kommuner.

I början av sistlidna januari månad anmälde de sakkunnigas ordförande,
regeringsrådet C. W. U. Kuylenstierna, att viss del av utredningsarbetet
blivit försenat av olika anledningar, över vilka de sakkunniga icke kunnat
råda. Förberedelsearbetet för provtaxeringarna hade krävt uppläggandet
av ett synnerligen vidlyftigt tabellmaterial. För varje län, där en eller
flera provtaxeringskommuner voro belägna, hade erfordrats en uppgiftsinsamling
och en bearbetning, som ej så mycket skilde sig från den som
skulle erfordrats om hela länet eller större delen därav skulle ha taxerats.
Arbetet med provtaxeringarna hade därför dragit ut på tiden, och de sista
hade kunnat påbörjas först under veckan den 13—den 18 december 1948.
Längderna från en av provtaxeringskommunerna hade i början av januari
1949 ännu ej kommit de sakkunniga tillhanda. Den rätt vidlyftiga statistiska
bearbetning, som provtaxeringsmaterialet borde undergå, kunde givetvis
ej fullbordas, förrän hela materialet vore för handen. Vidare hade
statens skogsforskningsinstitut — som på våren 1948 av Kungl. Maj :t erhållit
i uppdrag att för de sakkunnigas räkning utföra en särskild bearbetning
av vissa hos institutet utarbetade skogsskötselprogram för erhållande
av jämförelsematerial för eventuell avstämning av de s. k. korrektionsfaktorerna
— av angivna orsaker ännu ej kunnat slutföra sitt uppdrag.
De sakkunniga befarade, att då så skett ytterligare utredningar kunde
bli erforderliga. De sakkunniga skulle finna det beklagligt, om de bleve
nödsakade framlägga ett betänkande utan sådana tabeller, att det överarbetade
förslagets reella innebörd kunde med tillförlitlighet bedömas av
remissinstanserna. På grund av svårigheter av tryckeriteknisk art kunde
någon bestämd utfästelse om tiden för betänkandets avlämnande icke göras
ens för det fall att betänkandet begränsades i fråga om tabellmaterialet.

Departementschefen. I det uppkomna läget får det anses uteslutet att proposition
med förslag till skogsvärderingsinstruktion enligt den nya metoden
skall kunna framläggas för riksdagen vid nu pågående session. Man har då att
välja mellan att genomföra allmän fastighetstaxering år 1950 med användning
av hittills gällande metod för skogstaxering eller att uppskjuta hela taxeringen.

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

För det senare alternativet talar önskvärdheten att, på sätt 1944 års bevillningsutskott
förutsatt, tillämpa den nya metoden redan vid nästa allmänna
fastighetstaxering. Därtill kommer att tiden är väl knapp för att nu medhinna
den översyn av den vid föregående fastighetstaxering gällande skogsvärderingsinstruktionen,
som skulle erfordras därest densamma skulle tilllämpas
vid ny allmän fastighetstaxering.

Även andra skäl kunna anföras för ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen.
Fråga har uppkommit om ändring jämväl av bestämmelserna
angående taxering av vattenfallsfastighet, och en utredning har
verkställts av för sådant ändamål särskilt tillkallade sakkunniga. Dessa ha i
början av december 1948 avlämnat betänkande med förslag till nya bestämmelser
om sådan taxering. I remissyttranden över betänkandet har från
vattenkrafttekniskt håll anmärkts att de beräkningar, på vilka detta förslag
i viss del grundats, borde ytterligare prövas. Detta kunde emellertid
icke medhinnas, om allmän fastighetstaxering skulle äga rum redan nästa
år. Utan att vilja i detta sammanhang yttra mig om betydelsen av nämnda
anmärkning, vill jag för egen del framhålla, att även denna fråga synes
vinna på att ytterligare tid erhålles för vidare utredningar i ämnet.

Mot ett uppskov talar å andra sidan, att de nuvarande taxeringsvärdena
åtminstone beträffande vissa slag av fastigheter sannolikt ligga avsevärt
under de allmänna saluvärdena. För det kommunala skatteunderlaget torde
detta förhållande emellertid just nu icke ha alltför stor betydelse, eftersom
de fastigheter, beträffande vilka skillnaden mellan marknadsvärdet och
taxeringsvärdet är störst, kunna antagas antingen giva så god avkastning,
att nettointäkten i allmänhet överstiger garantiskatteavdraget, eller vara belägna
i kommuner, för vilka fastighetsskatten har relativt liten betydelse.

Vid prövning av skälen för och emot ett uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen
finner jag övervägande skäl tala för att sådant uppskov nu
beslutes. Jag förordar sålunda, att den allmänna fastighetstaxering, som
författningsenligt skall äga rum år 1950, uppskjutes till år 1951. I författningstekniskt
hänseende innebär detta att en särskild förordning om dylikt
uppskov bör utfärdas på liknande sätt som skedde då 1948 års allmänna
fastighetstaxering uppsköts till år 1949.

I årets statsverksproposition (VII ht s. 76) har, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräknats ett förslagsanslag å 2 600 000 kronor for kostnader
för allmänna fastighetstaxeringen år 1950. Därest uppskov med denna
taxering beslutas på sätt jag nyss förordat, böra medel för ändamålet givetvis
ej upptagas å riksstaten för nästa budgetår. Tillkännagivande härom
torde lämnas riksdagen.

Anslag för typskogsinventering.

Inventering av typskogar, avsedda att utgöra jämförelseobjekt föi ledamöter
i de beskattningsnämnder, som ha att verkställa taxering av skog,
förekom första gången vid 1945 års allmänna fastighetstaxering. Sedan an -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

slag på sammanlagt 135 000 kronor, därav 50 000 kronor å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1943/44 och 85 000 kronor å riksstaten för budgetåret
1944/45, beviljats för ändamålet, verkställdes under sommaren 1944
genom statens skogsförsöksanstalts försorg en uppskattning av 398 typskogar
i Götaland och Svealand (utom Kopparbergs län), i vilka landsdelar behovet
av sådana typskogar ansågs störst. Uppskattningen skedde i huvudsak
genom stamräkning samt bonitets- och arealbestämning å de fastigheter
eller delar av fastigheter, som utvalts såsom jämförelseobjekt, ävensom utläggning
därå av som åskådningsmaterial för olika beståndstvper lämpade
mindre provytor.

1947 års skogstaxeringssakkunniga ha i skrivelse den 7 februari 1949 föreslagit,
att ytterligare typskogsinventering skall företagas med avseende å
nästa allmänna fastighetstaxering samt att arbetet med denna inventering
skall påbörjas redan år 1949 även om taxeringen uppskjutes ett år. De sakkunniga
framhålla bl. a., att de provtaxeringsnämnder, som anlitats för de
förenämnda, under de sakkunnigas ledning företagna provtaxeringarna,
med endast något undantag uttalat, att de ansåge behovet av typskogar
vara synnerligen stort. Vidare anföra de sakkunniga:

När 1944 års riksdag beviljade anslag till en typskogsinventering, torde
givetvis ej ha avsetts att fråga skulle vara om allenast en engångsåtgärd,
utan att, om denna inventering visade sig vara av värde, den skulle komma
att upprepas vid följande fastighetstaxeringar. Erfarenheterna i avseende å
den första typskogsinventeringen torde kunna antagas ha varit så gott som
uteslutande positiva. Behovet av typskogar torde ha framstått desto tydligare
som genom inventeringens egna resultat föregående taxeringars oriktighet
framträtt. Med nutida höjd på skatterna gör sig kravet på en riktig
uppskattning för vinnande av en såvitt möjligt rättvisande jämförelse de
skattskyldiga emellan med styrka gällande.

Det torde böra framhållas att en typskogsinventering blir lika behövlig
oavsett vilken av de ifrågakommande taxeringsmetoderna som kommer att
tillämpas, då numera en uppskattning av virkesförrådet är obligatorisk. Den
lärer böra genomföras på sådant sätt att typskogarna bli lika användbara
för sitt ändamål vid båda metoderna.---

Typskogar böra enligt de sakkunnigas mening utläggas i samtliga län och
ej, såsom vid den förra typskogsinventeringen, endast i de sydligare länen.
Riksskogstaxeringen kan visserligen lämna för fastighetstaxeringsändamål
vägledande uppgifter för delar av län bestående av ett eller flera fastighetstaxeringdistrikt,
men dessa siffror bliva, särskilt när det gäller virkesförrädsuppgifter,
mindre aktuella för varje ny fastighetstaxering intill dess
länen bliva föremål för ny riksskogstaxering. Vad beträffar lappmarksdelarna
av Västerbottens och Norrbottens län finnas för dessa hushållningsp
lianer upprättade beträffande flertalet fastigheter. Då tvånget att upprätta
hushållningsplaner i och med den nya skogsvårdslagens ikraftträdande
bortfallit komma emellertid i fortsättningen troligen endast ett fåtal fastigheter
att bliva föremål för förnyad enskild uppskattning, varför förrådsuppgifterna
i hushållningsplanerna bliva allt mindre användbara.--—

De sakkunniga vilja därför föreslå, att cirka 50 typskogar utläggas i vart
och ett av de sex nordligaste länen. I de sydligare länen, där tidigare 398
typskogar utlagts för 1945 års fastighetstaxering, lära omkring 200 sådana
skogar kunna efter vissa kompletterande arbeten utnyttjas jämväl vid kom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 52.

T

mande fastighetstaxering; ytterligare 200 typskogar, motsvarande cirka 12
skogar per län, böra dock utläggas.

Kostnaden för taxeringen (fältarbete och bearbetning) av dessa skogar
bär av de sakkunnigas ledamot, t. f. föreståndaren för statistiska avdelningen
vid statens skogsforskningsinstitut A. E. Hagberg, vilken hade ledningen
av 1944 års typskogsinventering, med stöd av erfarenheterna från
den företagna provtaxeringen beräknats till följande.

300 st. typskogar i de norra länen...................... kronor 210 000

200 st. nya typskogar i de sydligare länen .............. » 120 000

200 st. reviderade tvpskogar i de sydligare länen........ » 30 000

Summa kronor 360 000.

Mindre typskogar, under 50 hektar, böra stamräknas och provytor å dem
utläggas i överensstämmelse med förfarandet vid 1944 års typskogsinventering,
vilket torde ha varit fullt tillfredsställande. Större typskogar erfordras
måhända i de nordliga länen och må dessa i så fall uppskattas medelst
linjetaxering, varvid taxeringsprocenten avpassas så att medelfelet å kubikmassan
per hektar ej överstiger 2 % och det för övrigt iakttages att provytorna
å dessa skogar i sin helhet stamräknas ned till 0 cm vid brösthöjd.

Vid valet av typskogar bör liksom tidigare skogsvårdsstyrelsernas lokalkännedom
anlitas. Erfarenheten har visat, att typskogarna böra, med hänsyn
till nämndledamöternas resor och för att minska resekostnaderna för taxeringslagen,
utläggas i grupper om 2 å 3 och vara relativt lättillgängliga ur
kommunikationssynpunkt. Det torde kunna förutsättas att skogsvårdsstyrelserna
så följa avverkningarna å typskogarna, att dessa även framdeles
skola kunna utan helt ny uppskattning i huvudsak användas som jämförelsematerial.

Uppskattningen av skogarna bör utföras av en central myndighet för att
största möjliga likformighet i fråga om bedömningsgrunder och metoder
skall erhållas. Då jämförelse i stor utsträckning kommer att ske med medeltalssiffror
från riksskogstaxeringen, bör liksom vid föregående tillfälle uppdragas
åt statens skogsforskningsinstitut, som handhar riksskogstaxeringen
och för övrigt besitter den avgjort största erfarenheten på området, att mot
särskilda anslag verkställa inventeringen och tillställa länsstyrelserna uppskattningsresultaten.

De sakkunniga framhålla vidare att, om fastighetstaxeringen uppskötes
ett år och typskogsinventeringen sålunda borde vara avslutad i september
1950, man syntes böra överväga att fördela arbetet på två sommarsäsonger.
Mot detta talade, att beträffande de typskogar, som komme att inventeras under
sommaren 1949, inventeringen komme att avse förhållandena ett år tidigare
än hösten 1950, men om genom skogsvårdsstyrelsernas försorg registrering
av verkställda avverkningar skedde å dessa skogar, borde detta förhållande
dock ej medföra någon större olägenhet. För taxeringens genomförande under
en sommar erfordrades cirka 20 taxeringslag och därmed 20 lagledare,
en arbetsstyrka som det med den för närvarande rådande bristen på taxeringskunnig
personal torde ställa sig nära nog omöjligt att uppbringa. Det
skulle ur denna synpunkt vara eu avgjord fördel att få genomföra taxeringen
under två sommarsäsonger, därav sommaren 1949 lämpligen kunde användas
till uppskattning av 200 typskogar i de fyra nordligaste länen. Virkes -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 52.

förrådets ändring genom tillväxt vore mindre i dessa län än i de sydligare
länen, varför det i förstnämnda län hade mindre betydelse, att uppskattningen
verkställts ett år före det då siffermaterialet skulle användas. Härjämte
borde redan i år nya typskogar utläggas och äldre revideras i de län,
som då bleve föremål för riksskogstaxering, nämligen Göteborgs och Bohus
samt Älvsborgs län. Det syntes nämligen lämpligt att kombinera uppskattningarna,
i den mån det läte sig göra, för att minska resekostnaderna för
taxeringslagen och vid inspektionerna. Erforderliga medel -— 360 000 kronor
— borde enligt de sakkunniga ställas till förfogande i följande ordning.

För innevarande budgetår.

För iordningställande av kartmaterial m. m. samt start av taxering

under juni månad .......................................

För budgetåret 1959/50.

200 typskogar norra Sverige........................... 140 000

25 nya typskogar södra Sverige....................... 15 000

30 rev. » » » ....................... 5000

Start av taxering juni 1950 ........................ 50 000

Avgår juni 1949 .......................... 50 000

kronor

50 000

160 000

För budgetåret 1950/51.

100 typskogar norra Sverige........................... 70 000

175 nya typskogar södra Sverige....................... 105 000

170 rev. » » » ....................... 25 000

Avgår juni 1950 ........................ 50 000 150 000

Summa kronor 360 000

Departementschefen. Tillgång till ett lämpligt antal typskogar som jämförelsematerial
för nämndledamöter och andra, som ha att taga befattning
med taxeringen av skogsmark och växande skog, synes ägnad att i hög grad
befrämja en riktig taxering. Detta torde gälla såväl de norra som de södra
delarna av landet.

Jag förordar därför, att till den kommande allmänna fastighetstaxeringen
sådana typskogar utläggas i den utsträckning som de sakkunniga föreslagit.
Jag biträder även de sakkunnigas förslag att fördela inventeringsarbetet på
två somrar och att uppdraga ledningen därav åt statens skogsforskningsinstitut.

Vad angår anslagsfrågan torde det icke vara nödvändigt att något belopp
ställes till förfogande redan för innevarande budgetår. De intill nästkommande
budgetårs utgång erforderliga medlen, som vid nämnda förhållande
torde kunna beräknas till 200 000 kronor, böra alltså enligt min mening i
sin helhet anvisas för budgetåret 1949/50. För ändamålet synes ett reservationsanslag
böra upptagas under riksstatens sjunde huvudtitel.

Kungl. Majds proposition nr 52.

9

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer föredragande departementschefen
härefter att Kungl. Maj :t måtte

a) genom proposition förelägga riksdagen till antagande
ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning
om uppskov med allmän fastighetstaxering;

b) giva riksdagen tillkänna att proposition angående den
i årets statsverksproposition under sjunde huvudtiteln punkten
53 omförmälda frågan rörande anslag till Kostnader för
allmänna fastighetstaxeringen år 1950 icke kommer att avlåtas
till riksdagen, i följd varav medel för ändamålet ej
böra upptagas å riksstaten för budgetåret 1949/50; samt

c) föreslå riksdagen att till Kostnader för inventering av
tgpskogar för budgetåret 1949/50 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag å 200 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

2 B i han g till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 52.