Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
1
Nr 49.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa
byggnadsarbeten å Bogesunds egendom, m. m.; given
Stockholms slott den 11 februari 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Sammanfattning.
Bemyndigande begäres för Kungl. Maj :t att å Bogesunds egendom upplåta
mark till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog
för skogshögskolan, skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms
län samt övningsområde för sjökrigsskolan. I samband härmed äskas anslag
å 30 000 kronor till byggnadsarbeten å försöksfältet samt å 23 000 kronor
till byggnadsarbeten å övningsskogen. Slutligen hemställes om ett anslag
å 500 000 kronor till fortsatt upprustning av Bogesunds egendom. 1
1 Dihang till riksdagens protokoll 19h9. 1 samt. Nr 49.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern’''för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och folkhushållningsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Sträng, fråga om anslag till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds
egendom in. in. samt anför därvid följande.
Inledning.
Genom beslut den 30 mars 1946 förordnade Kungl. Maj :t med stöd av
lagen om tvångsinlösen av vanhävdad jordbruksegendom, att Bogesunds
egendom i Östra Ryds socken, Stockholms län, skulle mot lösen avstås till
kronan och att domänstyrelsen skulle för kronans räkning taga egendomen i
besittning. Sedan en särskild utredning verkställts rörande dispositionen av
egendomen (Bogesundsutredningen), framlade Kungl. Maj :t i propositionen
nr 128 till 1948 års riksdag på grundval av utredningen vissa förslag i
ämnet. Dessa inneburo i huvudsak, att jordbruket och skogsbruket skulle
iståndsättas. Någon slutgiltig plan för egendomens utnyttjande ansågs emellertid
icke böra framläggas med hänsyn till att de framtida behoven av mark
på egendomen icke kunde överblickas. Enligt vad som uttalades i propositionen
syntes emellertid vissa förutsättningar föreligga för att egendomens
huvudgård, säteriet Bogesund l1, skulle kunna användas för jordbrukets
försöksverksamhet. Det förutsattes dock att denna fråga skulle ytterligare utredas.
Vidare föreslogs i propositionen, att till inlösen av Bogesunds egendom
skulle anvisas ett investeringsanslag av 12 900 000 kronor och till kostnaderna
under budgetåret 1948/49 för iståndsättande av egendomen skulle anvisas
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor. Riksdagen framställde icke
någon erinran mot vad sålunda anförts samt anvisade de begärda anslagen
(skr. nr 312).
Den 30 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande
utnyttjande av huvudgården vid Bogesunds egendom i försöksverk
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
3
samheten. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga
överinspektören vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, professorn
Y. H. Gustafsson, tillika ordförande, byråchefen i domänstyrelsen
K. E. Holmström, professorn vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
N. Olsson samt agronomen K. A. örborn.
Med skrivelse den 19 november 1948 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen
försöksgårdsutredningen för Bogesund, överlämnat betänkande
i ämnet.
Över betänkandet ha remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.
I skrivelser den 5 november 1948 ha domänstyrelsen samt styrelsen för
skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut föreslagit, att västra delen
av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet.
Samma myndigheter ha i skrivelser den 20 januari 1949
även ifrågasatt, att å egendomen skulle upplåtas ett område till övningsskog
för skogshögskolan. Vidare har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 januari
1949 hemställt, att å egendomen måtte anordnas en skogsvårdsgård. Arméns
fortifikationsförvaltning har i skrivelse den 27 november 1948 anhållit, att
ett område av egendomen skulle upplåtas såsom övningsplats för sjökrigsskolan.
Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 äskat
medel för fortsatt upprustning av egendomen.
Jag torde få redogöra för de olika förslagen var för sig. Då enligt min
mening slutlig ställning nu ej bör tagas till frågan om inrättande av en försöksgård
å Bogesund, torde jag beträffande detta förslag få inskränka mig
till att i korthet angiva dess huvudsakliga innehåll.
Försöksgård å Bogesund.
Förslaget. Utredningen har funnit, att Bogesunds egendom är lämplig såsom
försöksgård på animalieproduktionens och speciellt mjölkproduktionens
område, samt att förutsättningarna för byggnadsförsök vid egendomen
äro gynnsamma. I anslutning härtill har utredningen föreslagit, att vid
Bogesund skola bedrivas dels byggnadstekniska och byggnadsfunktionsmässiga
försök, dels jordbruksekonomiska och jordbrukstekniska försök, dels
husdjursförsök och dels vissa andra mera speciella försök. Huvuduppgiften
för en dylik försöksverksamhet har utredningen ansett böra vara att söka
belysa sambandet mellan ekonomibyggnadernas utformning och animalieproduktionen.
Endast i den mån försöksarbetena inom detta område icke
stördes, borde andra problem rörande animalieproduktionens förutsättningar
upptagas till behandling.
I fråga om försöksgårdens omfattning har utredningen uttalat, att enbart
Bogesunds huvudgård icke vore tillräcklig för ändamålet. Försöksgården
borde omfatta, förutom huvudgården, gården Söderby-Sundby samt torpen
Ellboda och Myran, utgörande en total areal av omkring 250 hektar. Där
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
utöver har emellertid utredningen av särskilda skäl föreslagit, att även Kullön
skulle läggas till försöksgården. Å försöksgården har en kreatursbesättning
av cirka 100 mjölkkor och 75 ungdjur ansetts erforderlig.
Beträffande försöksgårdens organisation har utredningen funnit det mest
ändamålsenligt, att gården i likhet med övriga för söksgårdar på jordbrukets
ornråde skulle inordnas under lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Slutligen har utredningen föreslagit ett flertal byggnadsarbeten för försöksgårdens
behov. Det må framhållas, att vissa av dessa arbeten för de
berörda delarna av Bogesunds egendom innefatta ändring i den upprustningsplan
rörande egendomen, som uppgjorts av Bogesundsutredningen och
närmare redovisats i förenämnda proposition nr 128/1948.
Yttrandena. Utredningens förslag har i princip tillstyrkts av de flesta remissinstanserna.
Dessa ha emellertid samtidigt gjort förbehåll och erinringar
mot detsamma i olika avseenden. Sålunda har från flera håll understrukits,
att förslagets genomförande icke finge hindra redan tidigare planerad
försöksverksamhet eller minska den övriga försöksverksamhetens
möjligheter. Vidare har anmärkts att de av utredningen verkställda kostnadskalkylerna
troligen vore för låga. Även mot den föreslagna försöksgårdens
lämplighet för ändamålet ha vissa erinringar gjorts.
Helt avstyrkande yttranden ha avgivits av statskontoret, Sveriges lantbruksförbund,
Riksförbundet landsbygdens folk samt ledamoten av styrelsen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, lantbrukaren Brofalk.
Såsom huvudsakligt skäl för avstyrkandet har anförts de oproportionerligt
höga kostnader, som förslaget skulle medföra. Slutligen må nämnas,
att Sveriges lantbruksförbund anfört, att man i stället borde undersöka
möjligheterna att förlägga den ifrågasatta försöksverksamheten till institutet
för husdjursförädling vid Wiad.
Försöksfält för statens skogsforskningsinstitut.
Förslaget. Domänstyrelsen samt styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsforskningsinstitut ha i skrivelse den 5 november 1948 hemställt,
att ett område om cirka 400 hektar å västra delen av Bogesunds egendom
skulle upplåtas till föfsöksfält för skogsforskningsinstitutet. Områdets läge
har närmare angivits å en vid skrivelsen fogad karta. I särskild skrivelse
samma dag har sistnämnda styrelse anhållit, att till bestridande av vissa
kostnader i samband med förslagets genomförande måtte anvisas ett belopp
av 385 000 kronor.
Över framställningarna ha utlåtanden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Sveriges
skogsägareförbund.
Till motivering för ifrågavarande förslag har anförts, att skogsforskningsinstitutet
för sin vetenskapliga verksamhet sedan länge vore i starkt behov
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
av ett försöksfält i närheten av Stockholm. Denna fråga hade blivit särskilt
aktuell efter tillkomsten av den genetiska avdelningen år 1946. Försöksfältet
skulle vara lämpligt för plantskolor och skogsvetenskapliga försök och
måste därför uppfylla vissa elementära krav beträffande markbeskaffenhet,
lättillgänglighet och utvidgningsmöjligheter. En ingående rekognoscering
hade givit vid handen, att det för ändamålet bäst lämpade området i närheten
av Stockholm vore västra delen av Bogesund. Detta område innehölle
inalles cirka 400 hektar, varav omkring 90 hektar åker- och betesmark, samt
bestode av brukningsenheterna Holminge, omfattande Holminge 1\ samt
förra torpen Nybygget och Träsket, ävensom Röskär, omfattande Röskär l1,
Ernvik l1 och Sandvreten 1‘ (jämför prop. nr 128/1948).
Den försöksverksamhet, som skulle bedrivas å området, har sammanfattningsvis
angivits skola omfatta i huvudsak följande arbetsuppgifter, nämligen
anläggande av plantskolor, plantskolestudier, undersökningar rörande
de svenska skogsträdens ärftliga konstitution och samspelet mellan arv och
miljö, urvals- och korsningsarbete beträffande olika kvantitativa och kvalitativa
egenskaper, analys av proveniensskillnadernas genetiska underlag, anläggande
av modellplantager och i anslutning därtill analys av lämpliga korsningsförbindelser,
anläggande av arkiv för plusträd, studium av dessas genetiska
konstitution och reaktion mot miljöförändringar samt anläggande av
arboretum för främmande trädslag.
I framställningen har anförts, att samtliga dessa arbetsuppgifter funnes
upptagna i skogsforskningsinstitutets arbetsplaner, dock med undantag för
anläggandet av ett trädarkiv. Avsikten med ett dylikt arkiv vore att där
skulle sammanföras de värdefulla varianterna i de svenska skogarna. Dessa
skulle på så sätt kunna bevaras för all framtid och ständigt stå till förfogande
för växtförädlingen och skogsbruket genom distribution av ympkvistar
till olika intressenter. Domänverket, skogsvårdsstyrelserna och privata
företag'', anslutna till Föreningen för växtförädling av skogsträd och Sällskapet
för praktisk skogsodling, hade utvalt ett stort antal s. k. plusträd,
som skulle ställas till förfogande för arkiveringen. Arkivet hade avsetts att
omfatta omkring 25 000 ympar av cirka 5 000 träd, företrädesvis tall, gran
och björk.
I anslutning till det anförda har i skrivelsen angivits att det föreslagna
försöksområdet syntes böra disponeras sålunda, att vid Röskär med dess
särskilt lämpliga markbeskaffenhet skulle upprättas eu central lör plantskoledrift,
bänkgårdar och skuggård. Dit borde dessutom förläggas växthus,
trädgårdshus och bostad för trädgårdsmästare. I mån av behov kunde
plantskolor även anläggas vid Sandvreten. Området vid Ernvik med dess
mera kuperade terräng skulle tagas i anspråk för arboretet för främmande
trädslag, medan till Holminge borde förläggas arkivet för genetiskt värdefulla
träd. Området nära Träsket borde reserveras för vissa fröplantager.
Permanenta genetiska och andra försök syntes kunna utläggas på olika
platser inom försöksområdet. Försöksfälten vore avsedda att utbyggas successivt
under eu tidrymd av omkring tio år, varav huvuddelen under den
närmaste fyraårsperioden.
” Kungi. Maj.ts proposition nr 49.
Såsom villkor för upplåtelsen har föreslagits skola gälla, att inägoområdena
skulle upplåtas till skogsforskningsinslitutet från den 14 mars 1949
med skyldighet för institutet att respektera gällande avtal om nyttjanderätt
samt att från den tid, då institutet övertoge förvaltningen, svara för å
inägoområdena belöpande skatter och vägunderhåll m. m. Från sagda tid
skulle vidare domänfonden i enlighet med vad som uttalats i prop. nr 158/
1939 tillgodoföras ersättning för upplåtelsen genom särskilt å vederbörande
huvudtitel anvisat anslag. Skogen inom området borde alltjämt kvarstå
under domänstyrelsens förvaltning och intäkterna av den borde tillföras
domänfonden. Skogsforskningsinstitutet borde dock äga rätt att efter samråd
med domänstyrelsens lokalförvaltning verkställa av försöksverksamheten
betingade huggningar och andra åtgärder. Med hänsyn till den stora
betydelse, som ifrågavarande försöksverksamhet beräknades få för skogsbruket
i allmänhet, borde någon avgäld för dispositionen av skogsmarken
för försöksverksamhet ej utgå. Rätten till jakt och fiske å såväl inägor
som skogsmark borde alltjämt disponeras av domänstyrelsen med iakttagande
av att ifrågakommande upplåtelser ej bleve till hinder för institutets
verksamhet.
Såsom förut nämnts har ett belopp av 385 000 kronor ansetts erforderligt
för bestridande av vissa kostnader i samband med genomförandet av
ifrågavarande förslag. Av nämnda belopp ha 125 000 kronor avsetts för anläggande
av trädarkivet och 260 000 kronor för byggnadsarbeten. Härom
har anförts följande.
I olika sammanhang ha medel anvisats till kostnaderna för utförande av
samtliga de arbetsuppgifter, för vilka det föreslagna försöksfältet avsetts
att användas. Ett undantag härifrån utgör dock trädarkivet, varför särskilda
medel måste anvisas till detsamma, om det skall komma till stånd. Enligt
inom skogsforskningsinstitutet verkställda beräkningar uppgå kostnaderna
för arkivet till följande belopp,
Resor för insamling av ympris samt transporter av ris . . kronor 20 000
Arbetskostnader vid ympningen ...................... » 85 000
Utplantering och transporter i samband därmed ........ » 10 000
Diverse kostnader .................................. » jo 000
Summa kronor 125 000.
Förutom anläggnings- och underhållskostnader medför förläggandet av
ett skogsvetenskapligt försöksfält till Bogesund även vissa byggnadskostnader
in. m. Sålunda erfordras att trädgårds- och växthus samt vissa andra
för verksamheten nödvändiga byggnader ävensom hägnader uppföras. Med
hänsyn till att skötseln och bevakningen av anläggningarna fordra, att åtminstone
trädgårdsmästaren stadigvarande bor på platsen, måste även en
trädgårdsmästarbostad byggas. Däremot synas de praktikanter, som under
sommarhalvåret komma att arbeta på försöksfältet, kunna förläggas i de
på Holminge redan befintliga bostadshusen, vilka ursprungligen voro avsedda
att iståndsättas för uthyrning till sommargäster. De nödvändiga byggnaderna
och kostnaderna för deras uppförande in. in. framgå av följande
sammanställning.
Kungi. Maj.ts proposition nr 49.
Trädgårdshus, innehållande 3 arbetsrum, 1 planteringsrum
och 1 sorteringsrum samt vind och källare med pannrum kronor
Växthus ............................................ *
Redskapsskjul och iskällare .......................... »
Bänk- och skuggård ................................ »
Stängsel och hägnader ..................... »
Trädgårdsmästarbostad, även inrymmande expedition .... »
Reparation av bostadshusen på Holminge .............. »
Inredning och utrustning ..................... »
Summa kronor 260 000.
De sammanlagda nybyggnads- och reparationskostnaderna in. m. uppgå
till ungefär samma belopp, som beräknats för att förnya byggnadsbeståndet
på Holminge, 95 000 kronor, och Röskär, 150 000 kronor, därest dessa
brukningsenheter skulle fortbestå som jordbruk (jämför prop. nr 128 till
årets riksdag). Ett bifall till förevarande förslag medför således, att de för
iståndsättande av Bogesund beräknade och i princip av riksdagen godkända
beloppen skulle kunna minskas med omkring 250 000 kronor. Samtidigt
innebär förslaget, att investeringen i byggnader in. m. för statsverket blott
bleve obetydligt större än den tidigare avsedda.
Med hänsyn till den stora betydelse för skogsnäringen, som trädarkivet
skulle få, bar föreslagits, att kostnaderna för anläggande av detsamma
skulle utgå från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter för trävaror.
Däremot borde byggnadskostnaderna bestridas av statsmedel. Därest
detta emellertid befunnes icke böra ske, vore det motiverat att även dessa
kostnader finge bestridas av nyssnämnda fondmedel. Såväl kostnaderna för
trädarkivet som byggnadskostnaderna ha föreslagits skola fördelas på tre år.
I framställningen har slutligen i detta sammanhang framhållits att de
medel, som enligt vad förut nämnts stode till förfogande för ifrågavarande
försöksuppgifter, kunde beräknas bliva förbrukade under år 1952. Verksamheten
konime emellertid att även efter nämnda tidpunkt medföra utgifter
för en avsevärd tid framåt. Dessa utgifter, som huvudsakligen avsåge skogsforskningsinstitutets
genetiska avdelning, kunde uppskattas till 38 000 kronor
årligen. Man finge därför räkna med att denna avdelnings årsanslag för
undersökningar in. in. längre fram borde höjas med nyssnämnda belopp.
Yttrandena. Statskontoret har anfört följande.
Vid anmälan för 1948 års riksdag av åtskilliga anslagsfrågor framhöll
chefen för jordbruksdepartementet bland annat, att det ekonomiska läget
nödvändiggjorde en strängt restriktiv prövning av utgifter för annan statlig
eller statsunderstödd verksamhet än sådan, som vore av omedelbart
produktionsfrämjande natur eller medförde omedelbart verkande besparingar.
Dylika synpunkter måste anläggas bland annat på skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet, som i stor utsträckning vore av sådan art, att den gåve
resultat först i framtiden.
Den i föreliggande ärende berörda undersöknings-, försöks- och plantskoleverksamheten
är uppenbarligen en verksamhet pa mycket lång sikt.
Med hänsyn härtill måste, även om verksamheten i och för sig kan anses
värdefull, betänkligheter möta mot ett tillmötesgående av förslaget att för
7
80 000
75 000
15 000
5 000
25 000
45 000
5 000
10 000
ö Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
ändamålet disponera en del av Bogesundsområdet, detta icke minst som
byggnadsarbeten skulle erfordras i ungefär samma omfattning som om området
disponeras för jordbruksändamål. Huruvida förutsättningar finnas att
under den närmaste framtiden erhålla tillstånd till byggnationer för försöksverksamheten
i fråga, undandrager sig för övrigt statskontorets bedömande.
Därest emellertid Kungl. Maj :t skulle finna skäl medgiva upplåtelse till
skogsforskningsinstitutet av de i ärendet berörda delarna av Bogesundsområdet
för bedrivande därstädes av verksamhet för skogsvårdande ändamål,
böra enligt statskontorets mening samtliga kostnader härför belasta prisutjämningsavgifterna
för exporterade trävaror. Av dessa medel böra således
ersättas icke enbart beräknade utgifter för åstadkommande av ett trädarkiv
och för uppförande av vissa byggnader utan jämväl kostnaderna för
den för verksamheten erforderliga marken, vilka kostnader bestritts genom
ett särskilt investeringsanslag å kapitalbudgeten för innevarande budgetår.
Upplysningsvis vill statskontoret meddela, att per den 26 november 1948
disponerats 624 800 kronor av det för skogsvårdande ändamål avsatta beloppet
å 12 miljoner kronor samt att å diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter
sagda dag kvarstodo odisponerade 2 057 557 kronor 88 öre.
Riksräkenskapsverket har anslutit sig till vad som föreslagits i fråga om
villkoren för upplåtelsen.
Sveriges skogsägares riksförbund har till alla delar tillstyrkt ifrågavarande
förslag. Förbundet har tillika uttalat att förbundet toge för givet,
att fullt säkra garantier skulle givas för att försöksfältet komme att förbliva
intakt och oberoende av en eventuell framtida storstadsbebyggelse i trakten.
Sveriges skogsägareförbund har likaledes tillstyrkt framställningarna.
Förbundet har därvid särskilt understrukit betydelsen ur såväl vetenskaplig
som praktisk synpunkt av uppläggandet av ett trädarkiv och anordnandet
av fröplantager. Vidare har förbundet med stöd av erfarenheterna
från verksamheten inom de enskilda organisationerna vitsordat, att för
plantskoleverksamheten och den genetiska forskningen oundgängligen krävdes
ett trädgårdshus med arbetslokaler samt växthus och bänk- och skugggårdar
ävensom att en specialutbildad trädgårdsmästare måste vara bosatt
på platsen.
Övningsskog för skogshögskolan.
I skrivelse den 20 januari 1949 ha domänstyrelsen samt styrelsen för
skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut anhållit, att ett område
om cirka 215 hektar av Bogesunds egendom måtte upplåtas till skogshögskolan
såsom övningsskog. Området har närmare angivits å en vid skrivelsen
fogad karta. Tillika har sistnämnda styrelse i särskild skrivelse samma
dag hemställt, att till täckande av vissa kostnader i anledning av förslaget
måtte för budgetåret 1949/50 anvisas sammanlagt i runt tal 33 700 kronor.
Såsom motivering av förevarande förslag har anförts i huvudsak följande.
För närvarande disponerar skogshögskolan särskilda övningsskogar å
kronoparkerna Garpenberg, Kloten och Bjurfors. Under de fem terminer,
då undervisningen är förlagd till Stockholm, saknar emellertid högskolan
tillgång till en egen övningsskog. En intimare kontakt mellan den teoretiska
9
Kungl. Mcij.ts proposition nr 49.
och den praktiska utbildningen vid studierna i Stockholm har därför länge
varit ett önskemål.
Genom statens övertagande av Bogesund erbjuder sig ett tillfälle att i
Stockholms omedelbara närhet få tillgång till en för skogshögskolan särdeles
lämplig övningsskog. Representanter för skogshögskolans lärarråd ha
besett Bogesunds egendom och därvid funnit, att det för skogshögskolan
lämpligaste området är beläget öster och nordost om det område skogsforskningsinstitutet
begärt få disponera såsom försöksfält. Området omfattar
cirka 210 hektar övervägande produktiv skogsmark jämte cirka 4 hektar
inägor, de sistnämnda tillhörande torpet Stensängen i områdets västra del
intill Holmingeviken, samt ligger i kommunikationshänseende väl till genom
att landsvägen från Stockholm till Vaxholm bildar gräns för området i dess
nordöstra del. Inägorna vid Stensängen erbjuda gynnsamma förutsättningar
för anläggandet av plantskoleförsök samt för kulturer med högvärdigt
material. Det må även framhållas att enligt den för Bogesund uppgjorda
restaureringsplanen föreslås igenplantering av dessa inägor.
Fördelen för skogshögskolan av att äga tillgång till ifrågavarande område
såsom övningsskog höjes genom den nära kontakt, som härigenom erhålles
med skogsforskningsinstitutets verksamhet å dess förenämnda försöksfält.
Fn annan värdefull kontakt erhålles med skogsvårdsstyrelsen i Stockholms
län, därest dennas planer på att få disponera en närliggande del av Bogesunds
skogar för en skogsvårdsgård komma att förverkligas. Därjämte
skulle området utgöra ett synnerligen värdefullt komplement till befintliga
övningsskogar, vilka äro belägna på kronoparker i Bergslagen och förete
rätt ensartade naturförhållanden och skogsbrukstyper. Bogesundsområdet
erbjuder en härifrån avvikande, omväxlande natur och skogen har tidigare
ej underkastats rationell vård, vilket gör den mera instruktiv för sitt ändamål.
Som ytterligare motiv kan anföras fördelen av att i högskolans närhet
ha tillgång till en demonstrationsskog för besökande utlänningar. Slutligen
kunna de studerandes examensuppgifter med fördel i viss omfattning
förläggas till denna övningsskog liksom givetvis även lärarnas forskningsverksamhet.
Den föreslagna övningsskogen har förutsatts skola disponeras av skogshögskolan
under samma former, som gälla för skogshögskolans övriga från
kronoparker överlåtna övningsskogar. Skogshögskolan skulle alltså planlägga
och så vitt möjligt även leda skogsvårdsåtgärderna, medan domänverket
för dessas utförande skulle tillhandahålla behövlig arbetskraft och
material. Avverkning och försäljning av virke skulle äga rum i domänverkets
regi.
I framställningen har vidare anförts att det, om övningsskogen skulle
kunna skötas rationellt, vore nödvändigt att disponera en skogsskoleutbildad
person. Denne borde dels biträda vid övningar, dels efter anvisning leda
de stämplings- och kulturarbeten samt andra skogsvårdande arbeten, som
komme att bliva erforderliga på övningsskogen. Enär revirets personal näppeligen
kunde ställas till förfogande för ändamålet i erforderlig utsträckning,
syntes det ofrånkomligt, att härför skulle anställas en särskild person
på skogshögskolans stat. Denne skulle då även tjänstgöra på högskolans
andra övningsskogar, vilka nu av hrist på personal ej kunde skötas på önskvärt
sätt, samt på högskolan vid bearbetning av material från fältarbetena
å övningsskogarna, sammanställande av statistiska upgifter från dessa etc.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
Med hänsyn till de relativt höga kvalifikationer, som ifrågavarande person
borde besitta, har såsom kompetenskrav ansetts böra uppställas utöver
skogsskola även genomgång av statens skogsmästarskola. I anslutning härtill
har föreslagits samma lönegradsplacering som för motsvarande tjänstemän
vid statens skogsforskningsinstitut, nämligen Ce 19.
Vidare har föreslagits, att en enklare förläggning skulle uppföras å övningsskogen
vid Stensängen. Denna förläggning skulle inrymma ett större
arbets- och dagrum för de studerande samt ett mindre arbetsrum för lärare.
T illika borde av virke från den nuvarande ekonomibyggnaden uppföras
en mindre byggnad som förvaringsplats för cyklar, redskap, plantor,
etc. Den nuvarande bostadsbyggnaden kunde efter renovering användas
som logi för studerande, som vore sysselsatta med examensuppgifter eller
eljest önskade övernatta å skogen. En förutsättning för att Stensängen skulle
kunna användas som förläggningsplats vore emellertid, att den nuvarande
ofarbara vägen mellan Sundby och Stensängen, cirka en kilometer, iståndsattes
och underhölles för biltrafik. Enär denna väg även syntes vara behövlig
för ^transport av skogsprodukter, har denna fråga dock ansetts
bäst kunna lösas genom domänverkets försorg.
Kostnaderna för genomförande av det nu återgivna förslaget ha beräknats
på följande sätt. Till avlöning åt ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19
har upptagits ett belopp av i runt tal 8 700 kronor och till resekostnadsoch
traktamentsersättning till denne 2 000 kronor. Ifrågavarande medel ha
föreslagits skola anvisas under skogshögskolans avlönings- respektive omkostnadsanslag
för budgetåret 1949/50. Kostnaderna för uppförande av förläggning
vid Stensängen ha uppskattats till 15 000 kronor. Vidare har för
anläggande av plantskolor in. in. å inägorna vid Stensängen beräknats ett
belopp av 8 000 kronor. Dessa kostnader, tillhopa 23 000 kronor, ha föreslagits
skola anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag för nästa budgetår.
Slutligen må nämnas, att löpande driftskostnader vid utförande av
stämplings- och andra skogsvårdsåtgärder utöver kostnaderna för nyssnämnda
skogliga biträde förutsatts skola bestridas av domänverket. Sagda
verk skulle även i vanlig ordning ombesörja avverkning och försäljning av
det utstämplade virket.
I remissutlåtande den 9 februari 1949 har riksräkenskapsverket uttalat,
att ifrågavarande förslag icke givit ämbetsverket någon anledning till erinran.
Skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län.
Förslaget. Den 15 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt skogsstyrelsen att
i samråd med domänstyrelsen utreda möjligheterna att anlägga en skogsvårdsgård
på Bogesunds egendom. I skrivelse den 12 januari 1949 har skogsstyrelsen
efter samråd med domänstyrelsen framlagt förslag i ämnet. Förslaget
innebär, att den nordöstra delen av egendomen skall upplåtas såsom
11
Kungi. Maj:ts proposition nr 49.
skogsvårdsgård till skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län och att ett belopp
av 640 000 kronor skall anvisas till uppförande av undervisnings- och
förläggningslokaler å gården. Det föreslagna området, som angivits omfatta
en areal av omkring 468 hektar, har närmare utmärkts å en vid förslaget
fogad karta. Vid förslaget har fogats en skrivelse i ämnet till skogsstyrelsen
från skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län ävensom en av länsarkitekten
S. Häggblom, Gävle, verkställd kostnadsberäkning.
Utlåtanden över förslaget ha avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket
och byggnadsstyrelsen.
I sin skrivelse har skogsstyrelsen till en början motiverat behovet av den
föreslagna skogsvårdsgården. Styrelsen har härvid framhållit den betydelse,
som skogsvårdsstyrelsernas skogsvårdsgårdar hade för den skogliga undervisningen
och upplysningen, samt erinrat om att denna betydelse även understrukits
av bland andra de sakkunniga för yrkesutbildning inom jordbruk
och skogshantering i deras betänkande (SOU 1948: 49). Anskaffande
och iordningställande av dylika gårdar finge anses vara en allmän angelägenhet.
Det vore emellertid givet, att högklassiga skogsvårdsgårdar icke
kunde mera allmänt komma i fråga inom de smärre länen, innan behov
därav blivit klart styrkt. Sålunda syntes det icke för närvarande erforderligt
att inom ett vart av Stockholms, Uppsala och Södermanlands län skulle
uppföras en fullständig anläggning för kontinuerlig skoglig undervisning.
Däremot vore det av behovet påkallat att för det större område, som ifrågavarande
tre län tillsammans bildade, skulle inrättas en högklassig skogsvårdsgård,
där undervisning kunde bedrivas under alla årstider. Härvid
syntes det naturligt att denna gård skulle förläggas till Stockholms län.
I detta sammanhang har skogsstyrelsen vidare erinrat om förenämnda
sakkunnigas förslag att styrelsen skulle anordna och svara för fortbildningskurser
för skogligt utbildade personer. Styrelsen har framhållit, atl
det för dylik kursverksamhet skulle vara av mycket stort värde, om styrelsen
tidvis kunde disponera en skogsvårdsgård i Stockholms närhet, enär
vissa samlingar och instrumentuppställningar funnes tillgängliga enbart i
denna stad.
Såsom önskemål beträffande en skogsvårdsgård i Stockholms län har
skogsstyrelsen uppställt centralt läge, relativt stor skogsmarksareal samt
förläggnings- och skollokaler, som medgåve en kontinuerlig undervisningsverksamhet.
Härjämte vore det önskvärt, att med skogsvårdsgården följde
så litet jordbruk som möjligt, eftersom skogsvårdsstyrelsen icke gärna kunde
driva jordbruk. Skogsstyrelsen har funnit, att nämnda önskemål i huvudsak
kunde tillgodoses inom den angivna delen av Bogesunds egendom.
Beträffande formen för skogsvårdsstyrelsens disposition av området har
skogsstyrelsen föreslagit, att den vanliga ordningen vid upplåtelse från domänstyrelsen
till annan myndighet för särskilt ändamål av mark under statens
domäners fond skulle tillämpas. Fonden borde sålunda årligen genom
särskilt statsanslag beredas ersättning för upplåtelsen enligt grunderna i
prop. nr 158/1939. Denna upplåtelseform medförde den fördelen, att någon
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 49.
definitiv gräns för området icke behövde omedelbart uppdragas. Härigenom
bleve det möjligt att till en början låta upplåtelsen utöver vad i det föregående
föreslagits gälla även vissa ytterområden, intill dess dessa exploaterats
som tomtmark eller dylikt. Skogsstyrelsen har uttalat, att det syntes kunna
överlåtas åt domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen att för varje år överenskomma
om det område, som upplåtelsen skulle avse.
Vad angår övriga villkor för upplåtelsen har skogsstyrelsen anfört, att
skogsvårdsstyrelsen borde äga fri dispositionsrätt till skogen å området.
Skulle det befinnas lämpligt att lämna husbehovsvirke till domänverkets
jordbruksarrendatorer från skogsvårdsgården, kunde särskild överenskommelse
härom träffas mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Vidare
har skogsstyrelsen ansett upplåtelsen böra omfatta jakträtt, då undervisning
i jaktvård kunde komma att meddelas å gården. Då fiskerättsförhållandena
inom Bogesunds egendom icke vore helt reglerade, syntes upplåtelsen däremot
i vart fall för den närmaste tiden icke böra omfatta fiskerätt. Ä andra
sidan borde vid regleringen av fiskerättsförhållandena inom egendomen i sin
helhet även skogsvårdsgårdens önskemål om dylik rätt beaktas. Slutligen
har skogsstyrelsen framhållit att det, i enlighet med vad som tillämpades
vid andra upplåtelser av förevarande art, borde åligga skogsvårdsstyrelsen
att svara för fullgörandet av den kronan enligt lagen om enskilda vägar
åliggande väghållningsskyldigheten för det upplåtna området ävensom för
de på detta belöpande skatterna.
I sin förberörda skrivelse till skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelsen föreslagit
att de för skogsvårdsgården erforderliga byggnaderna skulle förläggas
till Ladvik i nordvästra delen av området. Kostnaderna för dessa byggnader
har skogsvårdsstyrelsen preliminärt beräknat till 700 000 kronor, därav i
runt tal 640 000 kronor till uppförande av dels elevhemsbyggnad avsedd för
28 elever samt inrymmande även bostad för husmor, lärarrum m. m., dels
en köks-, matsals- och skolbyggnad och dels en föreståndarbostad, samt
60 000 kronor för viss utrustning.
För sin del har skogsstyrelsen icke haft något att erinra mot att skogsvårdsgårdens
byggnader förlädes till Ladvik med hänsyn till de fördelar
denna plats erbjöde främst i fråga om kommunikationer, oaktat detta innebure
att byggnaderna skulle komma att ligga utanför det av skogsstyrelsen
föreslagna området för gården. Ej heller har skogsstyrelsen gjort någon invändning
mot de av skogsvårdsstyrelsen angivna byggnadskostnaderna, vilka
befunnits skäliga i betraktande av nuvarande priser ävensom den byggnadsstandard
som borde hållas. Då skogsvårdsstyrelsen icke hade möjlighet
att finansiera byggnadernas uppförande, har skogsstyrelsen hemställt, att
för ändamålet måtte anvisas ett särskilt anslag å 640 000 kronor. Däremot
borde enligt styrelsens mening frågan om anvisande av medel till utrustning
göras beroende av i vad mån skogsvårdsstyrelsens egna medel borde
anlitas härför. Skulle eventuellt statsmedel erfordras för ändamålet, borde
dessa anvisas från skogsvårdsstyrelsernas omkostnadsanslag. Med hänsyn
till att ifrågavarande utrustning icke behövde anskaffas förrän tidigast un
-
13
Kungl Maj:ts proposition nr 49.
der budgetåret 1950/51, har skogsstyrelsen emellertid ansett detta spörsmål
böra prövas först i samband med anslagsäskandena till skogsvårdsstyrelserna
för sagda budgetår. Även frågan om personalförstärkning för skogsvårdsstyrelsen
i anledning av nu framlagda förslag syntes behöva upptagas
till behandling först i nämnda sammanhang.
Beträffande tidpunkten för upplåtelsen har skogsstyrelsen föreslagit, att
överenskommelse därom borde träffas mellan domänstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen.
Därvid syntes lämpligt, att mark för byggnadsplats skulle
upplåtas snarast, så att byggnadsarbetena kunde igångsättas, samt att skogsmarken
upplätes först då byggnad för den för skogens skötsel erforderliga
personalen kunde tagas i bruk.
Yttrandena. Statskontoret har i princip icke haft något att erinra mot den
föreslagna upplåtelsen samt uttalat att kostnaderna för erforderliga nybyggnader
å området i enlighet med propositionen nr 158/1939 borde uppföras å
kapitalbudgeten under domänfonden. Härvid har ämbetsverket förutsatt, att
inflytande avkastning från området skulle tagas i beräkning vid avvägningen
av det av statsmedel utgående bidraget till skogsvardsstyrelsens verksamhet.
Emellertid har statskontoret tillika ansett det böra övervägas, huruvida
icke det för skogsvårdsgården föreslagna nybygggnadsprogrammmet med
hänsyn till situationen på byggnadsmarknaden borde inskränkas eller helt
ställas på framtiden. I sistnämnda fall skulle förslag i ämnet icke behöva
föreläggas innevarande års riksdag.
Riksräkenskapsverket har framhållit, att den i ärendet ifragasatta upplåtelseformen
närmast vore tillämplig vid upplåtelse till statlig myndighet.
Då emellertid skogsvårdsstyrelserna med hänsyn till den ställning de numera
intogo i förhållande till statsverket kunde likställas med statliga myndigheter,
syntes en upplåtelse i den form som föreslagits i budgettekmskt
avseende kunna godtagas. Ur statsfinansiell synpunkt skulle det emellertid
enligt verkets mening vara att föredraga att genom anvisande av anslag å
riksstaten eller genom ianspråktagande av reserverade prisutjämningsavgifter
för exporterade trävaror medel ställdes till förfogande för omedelbar
avskrivning ur domänverkets räkenskaper av bokförda värdet för det område,
som upplätes till skogsvårdsstyrelsen.
Byggnadsstyrelsen har ur de synpunkter styrelsen hade att företräda icke
funnit skäl till erinran mot upplåtelsen. Styrelsen har emellertid tillika
framhållit, att den i avsaknad av ritningar över de föreslagna nybyggnaderna
icke kunnat närmare granska byggnadskostnaderna.
Övningsplats för sjökrigsskolan.
Jag torde få erinra om att i förenämnda proposition nr 128/1948 även behandlades
en framställning från chefen för sjökrigsskolan om att få disponera
ett markområde om ca 135 hektar vid Sandviken mellan Frössvik och
Röskär å Bogesunds egendom såsom övningsområde för skolan. Därvid ut
-
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 49.
talade min företrädare i ämbetet, att med den ifrågasatta upplåtelsen borde
anstå, till dess frågan om indragning av flygflottiljen vid Hägernäs blivit
avgjord samt att, därest vid Hägernäs lämpliga områden för skolan icke erbjöde
sig, ärendet borde upplagas till förnyad prövning.
I skrivelse den 26 november 1948 har nu arméns fortifikationsförvaltning
hemställt, att berörda område, vilket närmare utmärkts å en vid skrivelsen
fogad karta, utan ersättning skulle upplåtas för angivna ändamål. Till motivering
av framställningen har anförts följande.
Med anledning av vad i prop. nr 128/1948 uttalats hemställde chefen för
sjökrigsskola11 hos chefen för Roslagens flygflottilj om yttrande, huruvida
för ändamålet lämpligt område funnes å flygvapnet tillhörig mark vid Hägernäs.
Av flottilj chefens yttrande, vilket sedermera bekräftats av chefen
för flygvapnet, framgår, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid
Hägernäs på grund av dess ringa areal och med hänsyn till omgivande bostadsbebyggelse
över huvud taget icke är lämpligt såsom övningsområde för
sjökrigsskolan, vilket gäller även sedan flygflottiljen omändrats till radarskola
och stamflygförarskola. Under åberopande härav har skolchefen hos
chefen för marinen hemställt, att denne måtte utverka, att det föreslagna
området upplätes till sjökrigsskolans disposition. Chefen för marinen bär
därefter överlämnat ärendet till fortifikationsförvaltningen för handläggning
och därvid anhållit, att då den av sjökrigsskolan disponerade övningsterrängen
på grund av påbörjad och planerad bebyggelse icke längre kunde
anses uppfylla rimliga anspråk på en övningsplats av här avsett slag, åtgärder
måtte vidtagas för att området snarast möjligt skulle kunna tagas i
bruk av sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolan disponerar för närvarande för övningar två i enskild ägo
varande områden om 51,2 och 2,9 hektar belägna i Näsby centralpark och
Viggbyholm. Tillståndet att begagna de två områdena gäller endast intill dess
marken skall styckas för bostadsbebyggelse. Då exploatering av vissa delar
av marken redan påbörjats, har det blivit angeläget att snarast möjligt skaffa
ett nytt övningsområde för utbildning i handvapen- och fälttjänst. Verkställda
undersökningar ha givit vid handen, att ifrågavarande område under
kronocgendomen Bogesund är det för ändamålet lämpligaste bland annat
på grund av tillgången till en relativt lång och för landstigningsövningar
lämplig strand. Den totala arealen utgör ca 135 hektar, varav ca 15 hektar
bestå av åker och äng och ca 120 hektar av skogsmark. Området är avsett
att huvudsakligen användas för skjututbildning (fältskjutning med handvapen),
handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst (bivackering,
orientering m. in.) samt simning och rekreation. Med utgångspunkt
från nuvarande förhållanden torde övningar komma att bedrivas med
högst 200 man i sänder och skjutning skulle i regel förekomma minst en
gång varje vecka året om. Hinder skulle icke behöva föreligga mot att under
tiden mellan skjutövningarna utnyttja inägojorden såsom bete. Stängsel
skulle icke uppföras omkring området. Därest icke några av de byggnader,
som finnas å områdets östra del, kunna få disponeras för skolans räkning,
torde därå böra uppföras ett enkelt förrådshus och en värmestuga, varjämte
eu brygga skulle anläggas vid Sandviken.
För egen del får fortifikationsförvaltningen framhålla, att det med hänsyn
till svårigheten att för rimliga kostnader erhålla lämpligt övningsområde
för sjökrigsskolan synes synnerligen önskvärt att, sedan Bogesunds
egendom förvärvats av kronan, för övningarna erforderligt område om möjligt
upplåtes å egendomen tillhörig mark. Det av chefen för sjökrigsskolan
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
15
föreslagna området synes väl lämpat för ändamålet. Vad angår villkoren för
upplåtelsen torde det böra uppdragas åt domänstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
att träffa avtal därom.
Riksräkenskapsverlcet har i remissutlåtande den 9 februari 1949 anfört,
att man beträffande formen för ifrågavarande upplåtelse kunde välja närmast
mellan två olika alternativ. Antingen kunde förvaltningen av området
överflyttas till fortifikationsförvaltningen och området i samband därmed
överföras till försvarets fastighetsfond, eller kunde upplåtelsen ordnas på
sätt i ärendet föreslagits. Ämbetsverket har förklarat sig icke ha något att
erinra mot sistnämnda alternativ.
Fortsatt upprustning av Bogesund.
Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 hemställt,
att för fortsatt upprustning av Bogesunds egendom måtte för budgetåret
1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Vid sin beräkning
av medelsbehovet har styrelsen tagit hänsyn till de ändringar i den av Bogesundsutredningen
uppgjorda upprustningsplanen, som ett genomförande av
förslagen att inrätta en försöksgård å egendomen och att upplåta ett område
därstädes till försöksfält åt skogsforskningsinstitutet skulle medföra.
Styrelsen har sålunda räknat med, att endast följande brukningsenheter
skulle kvarstå under styrelsens förvaltning, nämligen Tenö, Bullerholmen,
Broknäs, Nibble, Gåsvik, Ut-Eke, Ådalen och Frössvik. Vidare har styrelsen
förutsatt, att det för innevarande budgetår till upprustning av Bogesund anvisade
anslaget å 1 000 000 kronor skulle komma att helt disponeras under
budgetåret.
Med nu angivna utgångspunkter har domänstyrelsen uppgjort följande
specifikation av det äskade anslagsbeloppet.
Gåsvik
Nybyggnad av arrendatorsbostad........ Nybyggnad av djurstallar ............. Ombyggnad av lada ................... |
..... 31 000 ..... 10 000 |
38 000 41 000 |
|
Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod ..... Konservering av parstuga.............. Vatten och avlopp ..................... |
10 000 4 000 8 000 |
101 000 |
|
Nibble |
|||
Nybyggnad av ekonomibyggnad ......... Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod ..... Vatten och avlopp ..................... |
46 000 9 000 |
65 000 |
|
Sundby Ombyggnad av arrendatorsbostad ....... Vatten och avlopp ..................... |
30 000 9 000 |
39 000 |
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
Ådalen
Ombyggnad av arrendatorsbostad .................. 23 000
Nybyggnad av djurstallar................... 10 000
Ombyggnad av lada ........................ 5 000 15 OOO
Nybyggnad av vagn- o. redskapsbod ................ 8 000
Vatten och avlopp ................................ 7 000
Tenö
Reparation av arrendatorsbostad................... 10 000
Vatten och avlopp ................................ 4 000
Reparation av driftsbyggnaden .................... 1 800
Ut-Eke
Reparation av arrendatorsbostad................... 25 000
Vatten och avlopp ................................ 2 000
Elektrifiering av nämnda gårdar ävensom Frössvik och Rroknäs
Skogsarbetarbostäder och en kronojägarbostad i huvudsak enligt
Rogesundsutredningens förslag ......................
Vägarbeten ..............................................
I runt tal summa kronor
53 000
15 800
27 000
19 000
85 000
75 000
500 000.
Departementschefen.
Vad först angår förslaget om att inrätta en försöksgård å Rogesund torde
jag få erinra om att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på min hemställan
beslutat uppdraga åt lantbruksstyrelsen och statens lantbruksförsök att utarbeta
en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Därvid skulle bland annat prövas lämpligheten av att till Bogesund förlägga
en försöksgård av nu ifrågasatt typ. I avbidan på resultatet av denna
utredning torde ställning nu icke böra tagas till sagda förslag.
De framställningar, som gjorts om upplåtande av vissa delar av Bogesund
för olika skogliga ändamål, synas alla väl motiverade. Med hänsyn till den
stora betydelse, som skogsforskningsinstitutets verksamhet har, finner jag
det sålunda angeläget, att institutets behov av ett försöksfält i närheten av
Stockholm skall bliva tillgodosett. Även det trädarkiv, som skulle ingå i detta
försöksfält, synes kunna bliva av stor betydelse för skogsnäringen. Jag anser
det vidare önskvärt, att skogshögskolan skall äga använda viss del av skogsmarken
å egendomen såsom övningsskog, då utbildningen därigenom torde
kunna effektiviseras. Genom att förlägga en skogsvårdsgård till Bogesund
synes man slutligen kunna på ett tillfredsställande sätt lösa problemet att
finna en fast förläggningsplats för den skogliga upplysnings- och undervisningsverksamheten
inom Stockholms län. En dylik skogsvårdsgård torde
dessutom, såsom skogsstyrelsen framhållit, även kunna få stor betydelse
för sagda verksamhet inom Uppsala och Södermanlands län.
Jag kan alltså i princip ansluta mig till samtliga dessa i skogsvårdens
intresse framlagda förslag.
17
Kungi. Maj:ts proposition nr 49.
Vad härefter angår frågan om övningsområde för sjökrigsskolan har det
numera visat sig, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid Hägernäs
icke lämpar sig för detta ändamål. Av den förebragta utredningen framgår
vidare, att även andra förslag till lösning av förevarande spörsmål varit
på tal men av olika anledningar måst förkastas. Under sådana omständigheter
har jag intet att erinra mot att området vid Sandviken mellan Frössvik
och Röskär å Bogesunds egendom tages i anspråk för att tillgodose sjökrigsskolans
behov av mark för övningsändamål.
Det område, som föreslagits skola upplåtas för sistnämnda ändamål,
sammanfaller emellertid delvis med det område, vilket skogsforskningsinstitutet
önskar disponera som försöksfält. En jämkning av de ifrågasatta
gränserna för dessa områden blir därför nödvändig.
Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet i propositionen nr
128/1948 uttalade, att förvaltningen av Bogesunds egendom tills vidare borde
få kvarligga hos domänstyrelsen, vilken den 30 mars 1946 av Kungl.
Maj :t förordnats att taga egendomen i besittning för kronans räkning. Någon
erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Denna beviljade jämväl de i
propositionen begärda anslagen för budgetåret 1948/49, nämligen å kapitalbudgeten
under statens domäners fond ett investeringsanslag å 12 900 000
kronor för inlösen av egendomen samt a driftbudgeten under nionde huvudtiteln
ett reservationsanslag för iståndsättande av egendomen å 1 000 000
kronor.
Ett genomförande av de här förordade förslagen om upplåtelse av vissa
delar av egendomen torde ej böra föranleda någon ändring i fråga om förvaltningen
av egendomen i övrigt. För de upplåtna områdena torde ersättning
till domänfonden böra utgå enligt de grunder, som angivits i propositionen
nr 153/1939.
Enligt vad i ärendet anförts disponerar skogsforskningsinstitutet medel
till bestridande av utgifterna under de närmaste åren för verksamheten vid
det föreslagna försöksfältet, med undantag för kostnaden för anläggande
av ett trädarkiv. För detta ändamål har ett belopp av 125 000 kronor ansetts
erforderligt. Vidare har beräknats ett belopp av 260 000 kronor till uppförande
och reparation av nödvändiga byggnader och hägnader å försöksfältet.
Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas. Inrättandet av trädarkivet
torde, såsom styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet
framhållit, få anses vara en åtgärd av sådan beskaffenhet, att kostnaderna
därför böra kunna bestridas ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.
Enligt vad jag inhämtat har chefen för folkhushållningsdepartementet
för avsikt att upptaga detta spörsmål i ett senare sammanhang.
Engångskostnaderna för uppförande och reparation av vissa byggnader
och hägnader å försöksfältet torde däremot böra bestridas från ett
särskilt reservationsanslag å driftbudgeten, benämnt Statens skogsforskningsinslitut:
Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund. Dessa kost
2
11 ih(ing till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 49.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 49.
nader torde, såsom föreslagits, böra fördelas på tre år. Enligt vad institutet
under hand uppgivit erfordras under nästa budgetår icke högre anslag
för ändamålet än 30 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att Bogesundsutredningen i
sitt i propositionen nr 128/1948 anmälda betänkande beräknat utgifterna
för att upprusta byggnaderna å Holminge och Röskär för jordbruksändamål
till sammanlagt 245 000 kronor. Ett genomförande av nu förevarande
förslag skulle alltså, såvitt angår byggnadsverksamheten å brukningsdelarna,
medföra blott en obetydlig kostnadsökning i förhållande till förstnämnda
alternativ.
Jag har ej heller något att erinra mot skogshögskolans framställning om
anslag å 23 000 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten in. in. å övningsskogen
vid Stensängen. Beloppet torde böra upptagas å driftbudgeten
för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Skogshögskcdan:
Byggnadsarbeten å övningsskog vid Bogesund. Däremot är jag icke
för närvarande beredd att tillstyrka förslaget, att vid högskolan skulle anställas
ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19 med huvudsaklig uppgift att
sköta den nya övningsskogen. Tills vidare torde skötseln av denna skog
kunna ordnas med anlitande av högskolans tillgängliga resurser.
Vad angår framställningen om anslag till uppförande av byggnader å den
planerade nya skogsvårdsgården torde det väl, om denna skogsvårdsgård
skall komma till stånd, bliva nödvändigt att anslag av statsmedel beviljas
för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av dessa byggnadsarbeten kan
jag dock icke tillstyrka, att medel nu skola anvisas härför. Under sådana
förhallanden torde även böra ansta med upplåtandet av den mark, som är
avsedd att ingå i skogsvårdsgården. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas
till de i det föregående föreslagna upplåtelserna av mark till skogsforskningsinstitutet,
skogshögskolan och sjökrigsskolan. Likaså torde redan
nu böra begäras dylikt medgivande till att vid lämplig tidpunkt till skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län upplåta den för berörda skogsvårdsgård avsedda
marken. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndigheter att meddela närmare bestämmelser
rörande tidpunkten för upplåtelserna ävensom beträffande övriga
villkor för desamma. I samband därmed torde även spörsmålet om
den närmare gränsdragningen mellan det område, som bör disponeras av
skogsforskningsinstitutet, och det område, som bör upplåtas såsom övningsområde
för sjökrigsskolan, få upptagas till avgörande.
Den under innevarande budgetår påbörjade upprustningen av Bogesunds
egendom torde böra fortsättas under nästa budgetår. För detta ändamål
har domänstyrelsen begärt ett anslag å 500 000 kronor. Även sedan de förbättringsåtgärder
vidtagits, för vilka medel anvisades år 1948, återstå betydande
brister att avhjälpa å egendomen. Jag finner det angeläget att detta
skall ske snabbt och har intet att erinra mot de belopp som domänstyrelsen
beräknat för ändamålet. Med hänsyn till de här föreliggande speciella om
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 49-
19
ständigheterna torde, i likhet med vad som gällt under innevarande år, kostnaderna
allenast förskottsvis böra bestridas från domänfonden och denna
därefter erhålla ersättning för desamma genom ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
iståndsättande av Bogesunds egendom.
Beträffande den fortsatta upprustningen torde jag här få erinra om att
domänstyrelsen i sina nu framlagda kostnadsberäkningar utgått från att
förslaget att inrätta en försöksgård å Bogesund skulle genomföras. Några
medel för upprustning av de delar av egendomen, som beröras av detta
förslag, ha därför icke inräknats i det begärda anslaget. Såsom jag förut
anfört har jag emellertid icke ansett mig nu kunna tillstyrka nämnda förslag.
Då såsom en följd härav sagda delar av Bogesund tills vidare böra förvaltas
av domänstyrelsen på samma sätt som för närvarande, kunna upprustningsåtgärder
bliva erforderliga jämväl därstädes. Härvid bör dock givetvis
iakttagas att inga åtgärder vidtagas, som kunna föregripa det slutliga
ställningstagandet till frågan om försöksgårdens förläggning. Någon ökad
medelsanvisning för upprustning av Bogesund i anledning av vad nu anförts
torde icke vara erforderlig.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
1) godkänna vad i det föregående anförts angående upplåtelse
av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,
statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län samt sjökrigsskolan;
2) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten å övningsskog
vid Bogesund ett reservationsanslag av 23 000 kronor,
b) till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten
å försöksfält vid Bogesund ett reservationsanslag av 30 000
kronor, samt
c) till Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för inståndsättande av Bogesunds egendom ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hanns Otto Duselius.