Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
1
Nr 43.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag till
bokföringsverksamheten inom jordbruket; given
Stockholms slott den 11 februari 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Sammanfattning.
Antalet i den jordbruksekonomiska undersökningen deltagande jordbruk
föreslås utökat. Vidare förordas vissa smärre ändringar av gällande bestämmelser
om statsbidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. 1
samband härmed föreslås, att de nuvarande anslagen till Befrämjande av
mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre jordbruk samt Jordbruksekonomisk
undersökning skola sammanföras till ett anslag, benämnt Bidrag
till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under sistnämnda anslagsrubrik
äskas ett anslag av 376 000 kronor.
Frågan om den framtida organisationen av ifrågavarande verksamhet
upptages ej i detta sammanhang.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 saml. Nr 43.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng.
Inledning.
Under anslagsrubrikerna Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring
vid mindre jordbruk samt Jordbruksekonomisk undersökning ha för
innevarande budgetår anvisats reservationsanslag av 12 000 respektive
265 300 kronor (prop. nr 32; r. skr. nr 310). Beträffande bestämmelserna
om anslagens användning hänvisas till statsliggaren s. 770.
I årets statsverksproposition (IX H. T. p. 59) har Kungl. Maj :t på min
hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1949/50 beräkna anslag å oförändrade belopp till berörda
ändamål.
Genom beslut den 18 juli 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens livsmedelskommission
och lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning
rörande de åtgärder, som borde vidtagas för att utvidga underlaget för den
jordbruksekonomiska undersökningen och för att ett fullt tillförlitligt räkenskapsmaterial
skulle kunna erhållas, samt rörande det sätt på vilket
bearbetningen av materialet borde ske. Vid utredningen skulle beaktas vad
i propositionen nr 75 till sagda års riksdag angående riktlinjerna för den
framtida jordbrukspolitiken in. in. ävensom i särskilda utskottets däröver
avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i ämnet anförts.
Utredningsarbetet har utförts av en särskild delegation, i vilken förutom
lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen även Sveriges lantbruksförbund
varit företrätt. Delegationen har utgjorts av ordföranden i statens
livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström, tillika ordförande,
byråchefen i lantbruksstyrelsen E. A. Granström och direktören i Sveriges
lantbruksförbund A. H. Stensgård.
Delegationen har den 24 januari 1949 till lantbruksstyrelsen och statens
3
Kungl. Maj ds proposition nr 43.
livsmedelskommission överlämnat en promemoria angående bokföringsverksamheten
på jordbrukets område. Vid promemorian har fogats ett särskilt
yttrande av direktören Stensgård.
Med skrivelse den 1 februari 1949 ha statens livsmedelskommission och
lantbruksstyrelsen överlämnat sagda promemoria samt hemställt, att åtgärder
för att utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket måtte vidtagas
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som förordats i
promemorian. Särskilda yttranden ha avgivits inom livsmedelskommissionen
av ledamöterna D. Svenson och G. Carlsson samt inom lantbruksstyrelsen
av ledamoten E. Själander.
Jag torde härefter få redogöra för det huvudsakliga innehållet av de
framlagda förslagen. Då, såsom jag i det följande kommer att närmare utveckla,
vissa av dessa icke torde böra prövas i nu förevarande sammanhang,
kommer jag därvid att utförligare ingå endast på de delar av desamma,
som nu synas böra upptagas till behandling.
Promemorian.
Delegationen har till en början uppehållit sig vid frågan om den framtida
omfattningen av den statsunderstödda bokföringsverksamheten inom jordbruket.
Härvid ha först lämnats vissa uppgifter beträffande den nuvarande
omfattningen av sagda verksamhet. Enligt dessa hade för bokföringsåret
1946/47 — vilket vore det sista för vilket fullständiga uppgifter förelåge
— räkenskapsutdrag från sammanlagt 1 889 brukningsdelar bearbetats.
Detta antal motsvarade 0,ss procent av landets samtliga brukningsdelar
med över 2 hektar åker. Arealen jordbruksjord vid de egendomar, som
deltagit i bokföringsverksamheten, utgjorde emellertid 2,5 procent av hela
åkerarealen vid brukningsdelar med mer än 2 hektar åker. Kring sistnämnda
procenttal förefunnes betydande variationer. Å Skånes och Hallands slättbvgder
innefattades sålunda 7 procent av åkerarealen i bokföringsmaterialet,
under det att i norra Sverige endast 0,6 procent av åkerarealen tillhörde
brukningsdelar, som deltoge i bokföringsverksamheten. En väsentlig skillnad
i fråga om anslutningen funnes även mellan brukningsdelar av olika
storlek. Anslutningen vore nämligen ytterst ringa bland småbruken, medan
8,5 procent av brukningsdelarna med mer än 50 hektar omfattades av
bokföringsverksamheten. Av nämnda 1 889 brukningsdelar hade 1 230 deltagit
i den särskilda representativa jordbruksekonomiska undersökningen,
medan 659 utgjorts av brukningsdelar, vilka varit anslutna till bokföringsbyråer
utan att deltaga i sagda undersökning.
Härefter har delegationen uttalat att det, även om bokföringsverksamheten
vunnit ökad utbredning inom jordbruket under senare år, måste fastslås,
att den nuvarande omfattningen icke vore tillräcklig för att närmare
belysa vare sig de ekonomiska förhållanden, under vilka jordbruket i olika
delar av landet arbetade, eller de varierande förutsättningar, som funnes
4 K lina l. Maj ds proposition nr 43.
vid brukningsdelar av olika storlekar: En utvidgning av bokföringsverksamhetens
omfattning framstode med hänsyn därtill såsom synnerligen
angelägen. Så vore framför allt förhållandet till följd av den betydelse,
som framdeles avsetts skola tillmätas bokföringsresultaten från de i verksamheten
deltagande jordbruken vid avvägningen av statens prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Även ur många andra synpunkter syntes
det önskvärt, att bokföringen skulle vinna ökad utbredning inom jordbruket.
För den enskilde jordbrukaren utgjorde bokföringen ett värdefullt
hjälpmedel vid jordbruksdriftens planläggning och anpassning till förhandenvarande
förutsättningar. För den jordbruksekonomiska och agrarpolitiska
forskningen samt för undervisningen i lantbruksekonomi vid jordbrukets
undervisningsanstalter ävensom för den allmänna undervisnings- och
upplysningsverksamhet på förevarande område, som bedreves av hushållningssällskapen,
utgjorde vidare det material, som ställdes till förfogande
genom bokföringsverksamhet, en mycket värdefull tillgång.
Vad särskilt angår bokföringsresultatens betydelse för utformningen av
de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område har delegationen bland
annat anfört följande.
Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet uttalade i proposition nr
75 till 1947 års riksdag angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
att storleken av det statliga prisstödet åt jordbruket lämpligen
borde bestämmas genom uppgörande av typjordbrukskalkyler för vissa storleksgrupper
och jordbruksområden. Härvid borde faktiska siffror införskaffas
rörande produktionskostnader och inkomster vid ett antal jordbruk,
vilka utvalts så, att de genomsnittligt motsvarade de i propositionen behandlade
basjordbruken. Med hänsyn till den betydelse, dylika typjordbrukskalkyler
finge vid avvägningen av det allmänna prisstödet, vore det
av vikt, att det material, på vilket de skulle grundas, vore tillräckligt omfattande
och tillförlitligt. Det antal jordbruk i den närmast berörda storleksgruppen,
10—20 hektar, vilka genom deltagande i den jordbruksekonomiska
undersökningen hade en fullständig inkomst- och kostnadsredovisning,
vore särskilt i vissa delar av landet alltför litet, för att deras driftsresultat
skulle kunna läggas till grund för dylika kalkyler. Det vore därför
angeläget, att en utvidgning av underlaget för densamma snarast komme
till stånd.
Vad departementschefen sålunda anfört gav enligt särskilda utskottets
av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i ämnet ej utskottet anledning till
erinran. Såsom framgår av detta uttalande, är det i synnerhet angeläget
att få till stånd en utökning av antalet bokförande brukningsdelar i storleksgruppen
10—20 hektar åker. Förutom nämnda storleksgrupp, vilken inrymmer
de s. k. basjordbruken, synes det emellertid önskvärt, att ökad anslutning
till bokföringsverksamheten jämväl vinnes inom den storleksgrupp,
som omfattar de närmast större jordbruken, d. v. s. sådana med
en åkerareal av 20—30 hektar. Under bokföringsåret 1946/47 omfattade den
jordbruksekonomiska undersökningen bland annat 368 brukningsdelar i
förstnämnda och 196 i sistnämnda storleksgrupp. Tillhopa ingingo sålunda
564 brukningsdelar i nämnda båda storleksgrupper i undersökningen. Därutöver
deltogo emellertid ett antal dylika brukningsdelar i den ordnade bokföringsverksamhet,
som bedrives vid sidan om undersökningen. Med de
fordringar, som måste ställas beträffande det i den senare ingående ma
-
Kunql. Maj:ts proposition nr 43.
5
terialets representativitet, om detsamma skall kunna få den förutsatta betydelsen
vid avvägningen på prisregleringsåtgärderna på jordbrukets område,
synes en utökning av antalet brukningsdelar i nyssnämnda båda storleksgrupper
till sammanlagt minst omkring 2 000 vara erforderlig. Av sagda
antal torde i runt tal 1 550 brukningsdelar böra tillhöra storleksgruppen
10—20 hektar åker samt 450 brukningsdelar storleksgruppen 20—30 hektar
åker. Då en utökning av bokföringsmaterialet av nämnda omfattning icke
torde kunna ske omedelbart, men det samtidigt framstår som ett angeläget
önskemål, att densamma kommer till stånd snarast möjligt, ha åtgärder
vidtagits för alt om möjligt redan under bokföringsåret 1948/49
uppnå anslutning från 1 000 jordbruk med 10—30 hektar åker. Medelsanvisningen
för ändamålet för budgetåret 1948/49 grundar sig sålunda på
nämnda förutsättning.
För närvarande föreligga mycket betydande skillnader med avseende å
den utsträckning, i vilken olika jordbruksområden äro representerade i den
jordbruksekonomiska undersökningen i förhållande till det inom vederbörande
område förefintliga antalet brukningsdelar i berörda storleksgrupper.
Deltagandet har sålunda hittills varit förhållandevis begränsat inom mellersta
Sveriges slättbygder, främst Mälar- och •Hjälmarbygden, samt Öland
och Gotland, medan Skåne—Hallands slättbygder uppvisa en såsom helhet
relativt livlig anslutning. Vid den nu beslutade utökningen av deltagarantalet
i undersökningen tillses med hänsyn härtill i görligaste mån, att förefintliga
skiljaktigheter med avseende å det relativa deltagandet i undersökningen
inom olika jordbruksområden utjämnas. Vidare måste emellertid
vid utökningen beaktas, att deltagarantalet inom varje jordbruksområde
blir så stort, att ett ur statistisk synpunkt tillfredsställande uttryck för
förhållandena inom området kan påräknas. För att de vid den jordbruksekonomiska
undersökningen framkomna resultaten skola kunna fylla denna
betydelsefulla uppgift är det vidare absolut ofrånkomligt, att utvidgningen
av undersökningen sker under noggrant beaktande av vad i nyssnämnda
proposition anförts beträffande urvalet av de deltagande brukningsdelarna.
Vid detta bör emellertid därjämte tillses, att de deltagande
brukningsdelarna vid sagda rationaliseringsgrad i genomsnitt kunna anses
typiska för respektive jordbruksområde med avseende å sina driftsekonomiska
förhållanden, varvid hänsyn icke minst synes böra tagas till ägosammansättning,
produktionsinriktning och ekonomiskt läge.
Delegationen har vidare framhållit, att även andra grupper av jordbruk
än de, som vore av särskild betydelse för avvägningen av de prisreglerande
åtgärderna, såvitt möjligt borde påverkas att i ökad omfattning ansluta
sig till bokföringsverksamheten. För nämnda avvägning syntes det exempelvis
vara av värde, att möjligheter skulle finnas till närmare jämförelse
mellan de ekonomiska förhållandena vid basjordbruken och vid övriga
jordbruk. En förutsättning därför vore emellertid, att även dessa senare
vore på ett tillfredsställande sätt företrädda inom bokföringsverksamheten.
Det syntes därvid främst önskvärt att jordbruk, som vore mindre än basjordbruken,
mera allmänt än hittills skulle deltaga i bokföringsverksamheten.
Beträffande den utvidgning av den jordbruksekonomiska undersökningen,
som borde eftersträvas under budgetåret 1949/50, har delegationen till slut
erinrat om att för innevarande budgetår antalet i denna undersökning del
-
6
Kungl. Mcij.ts proposition nr 43.
tagande brukningsdelar i storleksgruppen 10—30 hektar åker förutsatts
komma att öka med 500. För att den önskvärda totalanslutningen inom
nämnda storleksgrupp skulle uppnås, erfordrades emellertid en ökning av
motsvarande omfattning under vart och ett av de båda nästkommande budgetåren.
I anslutning därtill borde för budgetåret 1949/50 den jordbruksekonomiska
undersökningen beräknas omfatta tillhopa 2 250 brukningsdelar,
varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250 med 30—50 hektar åker.
Rörande den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten
ha uppställts två olika alternativ. Enligt det första skulle verksamheten helt
omhänderhavas av hushållningssällskapen. Vid dessa skulle i så fall inrättas
ett antal ekonomikonsulentbefattningar. Enligt det andra alternativet
skulle Sveriges lantbruksförbunds driftsbyrå genom sina bokföringskontor
ombesörja det egentliga bokföringsarbetet med viss medverkan från hushållningssällskapen.
Delegationens majoritet, bestående av hovrättsrådet Söderström
och byråchefen Granström, har förordat det förra alternativet,
medan direktören Stensgård anslutit sig till det senare.
Den centrala bearbetningen av bokföringsmaterialet har ansetts böra omhänderhavas
av ett statligt organ. Efter att ha framhållit, att tre organ därvid
främst syntes kunna komma i fråga, nämligen lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan
och det centrala prisreglerande organet på jordbrukets område,
har delegationen stannat för att förorda, att uppgiften skall anförtros
lantbruksstyrelsen. I anslutning härtill har delegationen föreslagit, att inom
lantbruksstyrelsen skall inrättas en särskild institution för ändamålet, kallad
lantbruksstyrelsens bokföringsinstitution. Denna institution skulle lyda
under styrelsens lantbruksbyrå. Institutionen har emellertid ansetts böra
förläggas till lantbrukshögskolan med hänsyn till värdet av en intim kontakt
med verksamheten därstädes. Till institutionen skulle knytas en särskild
rådgivande nämnd. I denna skulle samtliga de intressen, som i större
utsträckning beröras av bokföringsverksamheten, vara företrädda. Den närmaste
ledningen av arbetet vid institutionen skulle åligga en föreståndare.
Personalbehovet i övrigt vid institutionen har uppskattats till en förste assistent,
ett kanslibiträde och fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Med hänsyn till nuvarande personella och ekonomiska resurser har delegationen
ansett, att ntbgggnaden av bokföringsverksamheten inom jordbruket
måste ske successivt. Den har ej heller funnit det möjligt att genomföra
den ifrågasatta omorganisationen av den lokala ledningen av bokföringsverksamheten
redan från och med budgetåret 1949/50. Detta borde i
stället ske först från och med budgetåret 1950/51. Däremot borde den centrala
ledningen av verksamheten redan från och med den 1 juli 1949 utformas
enligt förut angivna riktlinjer.
Delegationen har härefter övergått till att beräkna medelsbehovet för
främjande av bokföringsverksamheten inom jordbruket under nästa budgetår.
Härvid har delegationen till en början behandlat frågan om en sam
-
Kungi. Maj.ts proposition nr 43.
7
manslagning av de nuvarande båda anslagen för detta ändamål. Under erinran
om att redan i propositionen nr 32/1948 gjorts ett uttalande i denna
riktning har delegationen förordat en sådan sammanslagning. Därigenom
skulle nämligen enligt dess mening vinnas en viss förenkling i handläggningen
av hithörande ärenden ävensom en förbättrad översikt över statens
ekonomiska medverkan till bokföringsverksamheten. Det nya anslaget har
föreslagits skola erhålla benämningen Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket.
Delegationen har vidare anfört, att man i samband med sammanslagningen
även borde närmare överväga frågan om ändring av bidragsgrunderna.
Därvid har delegationen ansett att, oavsett hur frågan om den framtida
bokföringsverksamheten inom jordbruket löstes, vissa ändringar borde
göras i kungörelsen nr 221/1939 angående statsbidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Sålunda borde det nuvarande
bidraget till bokföringskostnader — 250 kronor årligen till varje
bokföringsbvrå jämte därutöver visst belopp för varje upprättat bokslut —-ersättas av ett enligt andra grunder utgående bidrag, som kunde väntas
mera effektivt främja byråernas verksamhet. Enligt delegationen borde det
därvid främst ifrågakomma att höja det nu utgående bidraget för verkställt
bokslut med 10 kronor. I så fall skulle statsbidraget komma att utgöra 30
kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat byrån under sammanlagt
fem år, samt 20 kronor för varje bokslut, som därefter utfördes åt
samme jordbrukare. Beträffande villkoren för bidraget har föreslagits den
ändringen, att ortsbidrag'' icke längre skulle krävas. Vidare har anförts att
det belopp av 10 kronor, varmed bidrag till kostnader för upprättande av
räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut nu utgår, vore otillräckligt. Bidraget
borde höjas med 10 kronor till 20 kronor för varje dylikt utdrag.
Slutligen borde rätten att besluta om sådana bidrag, som avses i nyssnämnda
kungörelse, med hänsyn till de begränsade bidragsbeloppen kunna överflyttas
från Kungl. Maj :t till lantbruksstyrelsen.
Beträffande bidragen till den jordbruksekonomiska undersökningen har
delegationen ej ansett sig för budgetåret 1949/50 böra föreslå annan ändring
än att ersättningen för räkenskapsutdrag för jordbruk över 50 hektar
— vilken nu utgår med 25 kronor — skulle nedsättas till 20 kronor. Sänkningen
har motiverats med att denna ersättning borde utgå med samma
belopp, som föreslagits beträffande sådana brukningsdelar som deltaga i
övrig bokföringsverksamhet.
I anslutning till det anförda ha kostnaderna för bokföringsverksamheten
under budgetåret 1949/50 beräknats på följande sätt.
Kostnaderna för den jordbruksekonomiska undersökningen ha uppskattats
till sammanlagt 358 100 kronor enligt följande sammanställning.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
Kronor Kronor
1. Bokföringsmaterialets insamling:
ersättning till i undersökningen deltagande jordbrukare
....................................... 65 000
kostnad för den lokala ledningen och övervakningen
av undersökningen .......................... 112 500 177 500
2. Årsbokslut:
upprättande av bokslut för jordbruk om högst 50
hektar ........................................ 101 250
bokföringsmaterial ............................. 11 500
räkenskapsutdrag för större jordbruk ............ 2 400 115 150
3. Statistisk bearbetning:
bokföringsmaterialets statistiska bearbetning...... 53 950
bokföringsmaterialets publicering ................ 4 000 57 950
4. Kurser.................................................. 7 500
Summa kronor 358 100.
Vid beräkningarna har delegationen utgått från att den jordbruksekonomiska
undersökningen under nästa budgetår skulle utökas till att omfatta
tillhopa 2 250 brukningsdelar, varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250
med 30—50 hektar åker. I övrigt må beträffande sammanställningen nämnas,
att det under posten bokföringsmaterialets statistiska bearbetning upptagna
beloppet 53 950 kronor hänför sig till den ifrågasatta nya institutionen
för bokföringsverksamhetens centrala ledning. Av beloppet ha 48 950 kronor
avsetts för avlöningar till institutionens personal och 5 000 kronor till expenser.
Vad härefter angår kostnaderna för främjande av bokföringsverksamheten
i övrigt inom jordbruket har delegationen räknat med att under år
1949 antalet till verksamheten anslutna jordbruk med en åkerareal av högst
50 hektar skulle uppgå till omkring 500. Därutöver ha bidrag till räkenskapsutdrag
ansetts böra beräknas för ytterligare omkring 300 jordbruk.
Med ledning härav och av medelsåtgången under senare år har delegationen
för bidrag till bokföringskostnader under år 1949 upptagit ett belopp av
13 000 kronor. Vidare har såsom bidrag till kostnader för upprättande av
räkenskapsutdrag ansetts böra beräknas ett belopp av 16 000 kronor. För
inrättande av nya bokföringsbyråer inom sådana distrikt, där dylika nu icke
finnas, har ett belopp av 5 000 kronor beräknats vara erforderligt. Medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 skulle sålunda
uppgå till (13 000 -f- 16 000 -(- 5 000 =) 34 000 kronor. Med hänsyn till för
närvarande förefintlig reservation av i runt tal 2 300 kronor å anslaget till
Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre jordbruk
har emellertid delegationen funnit anslagsbehovet för budgetåret 1949/50
kunna begränsas till 31 700 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1949/50 till åtgärder för
främjande av bokföringsverksamheten inom jordbruket har sålunda uppskattats
till (358 100 -)- 31 700 =) 389 800 kronor. Kostnaderna för den
Kungl. Maj.ts proposition nr 43.
9
föreslagna bokföringsinstitutionen borde emellertid anvisas under lantbruksstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag. Dessa borde därför uppräknas
med 49 000 respektive 5 000 kronor. Övriga kostnader, 335 800 kronor, borde
anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket.
Livsmedelskommissionens och lantbruksstyrelsens skrivelse.
I sin förenämnda skrivelse ha statens livsmedelskommission och lantbruksstijrelsen
ingående behandlat de i promemorian framlagda alternativen rörande
den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten inom
jordbruket. Myndigheterna ha härvid, i likhet med delegationens majoritet,
ansett att den lokala statsunderstödda bokföringsverksamheten helt bör
omhänderhavas av hushållningssällskapen. Även i övrigt ha myndigheterna
förklarat sig dela de i promemorian framförda synpunkterna och förslagen.
Under åberopande härav ha de hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att
utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket i huvudsaklig överensstämmelse
med de i promemorian förordade riktlinjerna; samt att de härför
erforderliga medlen måtte ställas till förfogande.
Mot vad livsmedelskommissionen och lantbruksstyrelsen sålunda anfört
ha ledamöterna av livsmedelskommissionen D. Svenson och G. Carlsson samt
ledamoten av lantbruksstyrelsen E. Sjölander anmält reservation. Dessa ledamöter
ha förordat det andra alternativet för den lokala organisationen av
bokföringsverksamheten, innebärande att Sveriges lantbruksförbunds driftsbyrå
genom sina bokföringskontor skulle ombesörja det egentliga bokföringsarbetet
med viss medverkan från hushållningssällskapen.
Departementschefen.
Den promemoria rörande den statsunderstödda bokföringsverksamheten
inom jordbruket, som nu framlagts, innebär betydande ändringar i fråga
om organisationen och omfattningen av nämnda verksamhet. Promemorian
är för närvarande föremål för överväganden inom jordbruksdepartementet.
Beredningen av frågorna om den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten
och om inrättande av en särskild institution för den centrala
bearbetningen av bokföringsmaterialet torde emellertid, främst med
hänsyn till erforderlig remissbehandling, icke kunna slutföras inom sådan
tid, att förslag härom kunna föreläggas årets riksdag. Dessa frågor torde
därför icke nu böra upptagas till behandling. I enlighet härmed kommer
jag även i det följande att utgå från den förutsättningen, att ifrågavarande
verksamhet under nästa budgetår skall i organisatoriskt hänseende fortgå
enligt i huvudsak samma riktlinjer som under innevarande budgetår.
Däremot torde nu böra upptagas frågorna om en ytterligare utvidgning
2 Bihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 samt. Nr 43.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 43.
av den jordbruksekonomiska undersökningen samt om vissa ändringar i
grunderna för statsbidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Vad
den förra frågan angår finner jag det angeläget, att tillräckligt material för
upprättande av typjordbrukskalkyler snarast möjligt skall erhållas. Härför
erfordras emellertid, såsom framhållits i promemorian, en betydande ökning
av antalet deltagande jordbruk, framför allt i storleksgruppen 10—20 hektar.
Jag har därför intet att erinra mot vad i promemorian anförts angående
den anslutning till sagda undersökning, som bör eftersträvas under
nästa budgetår.
Jag anser mig vidare böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i bestämmelserna
om statsbidrag till den bokföringsverksamhet, som bedrives utöver
den jordbruksekonomiska undersökningen. Dylika bidrag böra sålunda till
en början utgå oberoende av om ortsbidrag erhålles eller ej. Statsbidrag till
bokföringskostnader bör från och med nästa budgetår utgå till bokföringsbyrå
med högst 30 kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat
byrån under sammanlagt fem år, samt med högst 20 kronor för varje bokslut
som därefter utföres åt samma jordbrukare. Bidraget till kostnader för
upprättande av räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut bör höjas till
högst 20 kronor för varje dylikt utdrag. Slutligen bör hinder ej möta, att
befogenheten att besluta om bidrag av Kungl. Maj :t överflyttas till lantbruksstyrelsen.
Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar,
som bliva erforderliga vid bifall till vad jag sålunda förordat.
Beräkningen av kostnaderna för bidrag till upprättande av räkenskapsutdrag
för större jordbruk, som deltaga i den jordbruksekonomiska undersökningen,
föranleder ingen erinran från min sida. Jämväl i övrigt kan jag
godtaga beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1949/50 för den
statsunderstödda bokföringsverksamheten inom jordbruket, dock med undantag
för det belopp, som avser den statistiska bearbetningen av bokföringsmaterialet.
Såsom jag i det föregående anfört bör förslaget om inrättande
av en särskild institution för denna bearbetning icke nu upptagas till
prövning. Med hänsyn härtill torde kostnaderna för denna bearbetning för
nästa budgetår böra beräknas enligt hittillsvarande grunder. För ändamålet
har för innevarande budgetår avsetts ett belopp av 35 000 kronor. Med hänsyn
till den ökade anslutningen torde medelsbehovet för nästa budgetår
kunna uppskattas till 40 000 kronor eller 13 900 kronor mindre än det belopp,
som i promemorian upptagits för den föreslagna institutionen. Med
beaktande av vad nyss sagts skulle alltså till den jordbruksekonomiska undersökningen
erfordras ett belopp av (358 100—13 900 =) 344 200 kronor.
Till främjande av bokföringsverksamheten i övrigt inom jordbruket skulle
avses det äskade beloppet, 31 700 kronor.
I promemorian har föreslagits, att dessa medel skola anvisas under ett
gemensamt anslag i stället för, såsom hittills, under två olika reservationsanslag.
Till detta förslag kan jag ansluta mig. Det nya anslaget, som likaledes
bör givas reservationsanslags karaktär, synes böra benämnas Bidrag
Kungl. Maj ds proposition nr 43.
11
till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Jag förordar alltså, att under
denna anslagsrubrik å riksstaten för budgetåret 1949/50 skall upptagas ett
reservationsanslag av (344 200 -j- 31 700 =) 375 900 eller avrundat 376 000
kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket
å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 376 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hanns Otto Duselius.