Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
1
Nr 39.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronoegendomar m. m., gi\v,en Stockholms
slott den 11 februari 19U9.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—7 :o hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
11 februari 19^9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler vissa ärenden
angående försäljning av kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts
böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför följande.
1 :o.
Häringetorp l1 i Kronobergs län.
I skrivelse den 21 januari 1949 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj :ts prövning frågan om dispositionen av kronoegendomen Häringetorp
l1 i Bergunda socken, Kronobergs län. Vid skrivelsen ha fogats, bland annat,
ett vid saluvärdering av egendomen år 1948 av skogtaxatorn A. Hellström
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 39.
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
upprättat instrument, intyg enligt jordförvärvslagen samt en av extra lantmätaren
Erik Wahlberg vid laga skifte åren 1933—1937 upprättad karta.
Om fastighetens beskaffenhet m. in. uppgives i skrivelsen följande.
Fastigheten består av tre skiften, hemskifte, skogsskifte och madskifte,
belägna omkring två kilometer från varandra. Hemskiftet och skogsskiftet
äro belägna vid allmänna vägen Alvesta—Växjö. Avståndet från hemskiftet
till Gemla järnvägsstation är omkring 2 kilometer samt till Växjö omkring
11 kilometer.
Arealen framgår av nedanstående sammanställning.
Ägoslag |
Hem- skifte |
Skogs- skifte |
Mad- skifte |
Summa |
Tomt................ |
l-oo |
— |
— |
l-oo |
Åker................. |
8-00 |
1-95 |
— |
9-95 |
Ängsmark............ |
0''60 |
4-00 |
6-55 |
1115 |
Skogsmark........... |
1115 |
46-50 |
— |
57-65 |
Mossar o. d.......... |
0-25 |
7-80 |
— |
8-05 |
Summa fastmark |
21-00 |
60-25 |
6-55 |
87-80 |
Vatten............... |
4-00 |
o-io |
0-55 |
4-65 |
Summa areal hektar |
2500 |
60-35 |
7-10 |
92-45 |
Åkerjorden utgöres å hem- och skogsskiftena av mullblandad moränjord
och å madskiftet av dyjord på slamlera, allt av medelgod beskaffenhet. Av
ängsmarken på madskiftet beräknas 5 hektar kunna uppodlas till åker,
återstoden kan nyttjas såsom betesmark.
Å fastigheten finnas boningshus, stall (västra uthuslängan), ladugård
(östra uthuslängan) samt en hölada. Boningshuset är i gott skick. Stallet
och ladugården äro i mycket dåligt skick. Dessutom finnas vissa smärre arrendatorn
tillhöriga ekonomibyggnader.
Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet. Den ideala medelboniteten
har beräknats till 4,9 kubikmeter. Virkesförrådet har uppskattats till 5 761 m3
sk eller 100 in3 sk per hektar.
Skogsjordbruket Häringetorp, omfattande inägojorden å hemskiftet samt
hela madskiftet, är för tiden till den 14 mars 1964 utarrenderat till Helmer
Carlsson mot ett årligt arrende av 600 kronor, vilket, sedan ny ladugård
uppförts, skall höjas till 750 kronor. Carlsson har innehaft arrendet sedan
år 1943. Före honom ha hans far och farfar arrenderat egendomen.
Å skogsskiftet äro två åkerområden, omfattande omkring 1 hektar, utarrenderade
till Karl Ström för tiden till den 14 mars 1951 samt ett åkerområde,
omfattande omkring 1 hektar utarrenderat till Axel Johansson för
samma tid.
Fastigheten Häringetorp l1 har bildats vid år 1942 fastställt laga skifte.
I samband härmed har fastigheten påförts vissa kostnader för väganläggningar
inom skifteslaget. Av dessa kostnader, vilka för fastigheten uppgått
till 3 925 kronor, återstå nu att erlägga 2 575 kronor.
Fastighetens taxeringsvärde utgör 29 200 kronor, varav 15 300 kronor
egentligt jordbruksvärde, 3 700 kronor skogsmarksvärde och 10 200 kronor
skogsvärde.
Fastighetens jordbruk har med hänsyn till byggnadernas beskaffenhet
icke uppskattats till något värde. Skog och skogsmark ha uppskattats till
ett värde av 58 300 kronor. Med hänsyn till fastigheten åvilande kostnader
för vägbyggnad med mera har uppskattningsnämnden föreslagit ett saluvärde
av 52 000 kronor.
3
Kungi. Maj:ts proposition nr 39
U ppskattningsnämnden har tillstyrkt, att fastigheten skall säljas till Carlsson
till sist angivet pris med tillträde den 14 mars 1949 samt på vissa närmare
angivna villkor i övrigt.
Carlsson har förklarat sig villig inköpa fastigheten på föreslagna villkor.
Lantbruksnämnden har i yttrande den 9 september 1948 uttalat att, såsom
ifrågasatts, en avstyckning av endast hemskiftet och madskiftet icke
borde komma till stånd, då därigenom skogsmarken icke bleve tillräcklig.
Det skogsskifte om 60,35 hektar, som skulle bibehållas i kronans ägo, finge
ock anses vara otillräckligt för att bilda en självständig skogsfastighet.
Överlantmätaren har i yttrande den 28 september 1948 uttalat, att fastigheten
i odelat skick kunde anses utgöra ett lämpligt familjejordbruk samt
att en uppdelning av densamma på sådant sätt, att skogsskiftet behölles i
kronans ägo, icke kunde medgivas enligt nu gällande jorddelningslag.
Vederbörande jägmästare och över jägmästare ha i yttranden den 14 resp.
15 januari 1949 tillstyrkt försäljningen.
Domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 21 januari 1949 förklarat
sig icke hava något att erinra emot uppskattningsnämndens förslag
samt för försäljningen föreslagit följande villkor och bestämmelser:
Fastigheten tillträdes den 14 mars 1949 i då befintligt skick, därvid för
skogsjordbruket Häringetorp gällande arrendeavtal skall upphöra att gälla
och samtliga mellan Carlsson och kronan förefintliga, på arrendeavtalet
grundade fordringsanspråk med undantag av till äventyrs oguldna arrendeavgälder
och skatter skola anses vara reglerade i och genom försäljningen.
I köpet ingå icke andra å fastigheten befintliga byggnader och anläggningar
än sådana som tillhöra kronoegendomen. Köparen skall respektera arrendeavtal,
enligt vilka dels å fastighetens skogsskifte befintliga åkerområden utarrenderats
för tiden till den 14 mars 1951 till Karl Ström, Hettorp, Räppe,
och Axel Johansson, Skönnarbo, Räppe, dels även jakträtten å fastigheten
utarrenderats för tiden till den 30 juni 1949 till Erik Öhrn, Gemla. Innehavare
av över fastigheten med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk
ledning förbehålles rätt att ha ledningen kvarstående och nyttja densamma
utan rätt för köparen till annan ersättning än av ledningens innehavare
för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av ledningen, ävensom
för skada som förorsakas å kreatur. Köparen skall ensam svara för de
å fastigheten belöpande kostnader för dels Härensås—Öja invallningsföretag,
dels även anläggning av vägar, som föranletts av kronoegendomen berörande
laga skifte. Köparen skall vidare svara för å fastigheten för tiden
efter tillträdesdagen belöpande skatter och onera. I övrigt skola bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot domänstyrelsens
förslag och hemställer därför, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att kronoegendomen Häringetorp 1'' i Bergunda socken,
Kronobergs län, må försäljas till egendomens arrendator,
Helmer Carlsson för en köpeskilling av 52 000 kronor samt
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
2 ro.
Röinge 23 i Hallands län.
Kronoegendomen 9/20 mantal Röinge 23 i Snöstorps socken, Hallands län,
är utarrenderad till den 14 mars 1950. Årliga arrendeavgälden utgör 2 001
kronor.
Egendomen, som är belägen cirka 5 kilometer från Halmstad och cirka
3 kilometer från Snöstorps kyrka och skola, har en areal av 36,0045 hektar,
varav 30,7345 hektar åker, 3,9030 hektar hagmark, 0,8320 hektar avrösningsjord
och 0,5350 hektar impediment. Egendomen är synnerligen smal och långsträckt,
vilket avsevärt försvårar brukningen. Åkern består norr om landsvägen
Röinge—Halmstad av mycket torr, delvis svag sandmylla men söder
om landsvägen av godartad sandmylla till mycket god sandmylla på lerartad
botten. Åkerjorden är i god hävd. Hagmarken med enstaka träd- och
buskbestånd användes som betesmark. Skog saknas, över egendomen framgår
en Sperlingsholms elektriska distributionsförening tillhörig kraftledning.
Taxeringsvärdet utgör 56 400 kronor.
I skrivelse den 26 november 1948 har domänstyrelsen -— med överlämnande
av ärendet tillhörande handlingar, däribland en av förste lantmätaren
C. O. Fröman år 1908 över egendomen upprättad karta med beskrivning
— underställt Kungl. Maj :t frågan om försäljning av fastigheten.
Domänstyrelsen har i skrivelsen inledningsvis nämnt, att styrelsen med
anledning av den förestående arrendeledigheten hade införskaffat upplysningar
om egendomens disposition efter nämnda tid. I yttrande den 27 december
1947 hade domänintendenten i länet föreslagit, att egendomen skulle
säljas. I detta förslag hade överjägmästaren i södra distriktet instämt. Styrelsen
hade därefter uppdragit åt domänintendenten att föranstalta om uppskattningsförrättning
för saluvärdering av egendomen. Sådan förrättning
hade hållits den 20 september 1948.
Rörande vad som förekommit vid förrättningen och därefter uppgives i
skrivelsen bland annat följande.
Uppskattningsnämnden har anfört huvudsakligen följande. Nämnden hade
upptagit till behandling ansökan av Gottfrid Nilssons dödsbodelägare om
arrende eller förvärv av mark från egendomen för utökning av sökandenas
fastighet Röinge 2‘. Denna fastighet omfattar cirka 3,8 (rätteligen 3,os) hektar
åker och cirka 2 hektar hagmark och är bebyggd med boningshus om fyra
rum och kök med centralvärme, stall- och loglänga samt svinhus och brygghus.
Husen äro brandförsäkrade för sammanlagt 35 000 kronor. Av nämndens
besiktning av fastigheten har framgått, att den får anses som ett välbyggt
och välskött s. k. stödjordbruk. I frågan om eventuell utökning av
fastigheten hade yttranden till nämnden avgivits av överlantmätaren och
lantbruksnämndens delegation för yttre rationalisering.
Överlantmätaren hade anfört, att fastigheten med hänsyn till ägoinnehavet
vore att betrakta såsom ett lämpligt stödjordbruk med tillräckliga byggnader
för ändamålet. Därest en förstärkning av brukningsdelen skulle ske,
erfordrades nya ekonomibyggnader samtidigt som ekonomibyggnaderna å
Kungi. Maj.ts proposition nr 39.
5
fastigheten Röinge 2a kom me att bliva onödigt stora. Den åkerareal, som
skulle komma att avstyckas från Röinge 2a, utgjorde dessutom den bästa
åkerarealen, varför en stark försvagning av denna fastighet härigenom skulle
uppstå.
Med anledning härav hade delegationen ansett, att fastigheten Röinge 2*
även i fortsättningen borde bestå såsom ett stödjordbruk och att någon
avstyckning från fastigheten Röinge 2a icke borde ifrågakomma.
För egen del biträdde uppskattningsnämnden överlantmätarens och lantbruksnämndens
uppfattning, att avstyckning från egendomen icke borde
ifrågakomma. Nämnden hade därför värderat egendomen i dess helhet och
på det sätt, att egendomen förutsatts befinna sig i det skick, vari arrendatorn
hade att avlämna densamma vid kontraktstidens slut, samt att endast
kronans byggnader och anläggningar skulle ingå i försäljningen. Saluvärdet
hade under dessa förutsättningar uppskattats till i avrundat tal 64 500
kronor, varav 750 kronor för trädbeståndet enligt särskild värdering av
vederbörande jägmästare. Beträffande i värderingen ingående mosslotter om
0,832 hektar (ägofigurerna nr 35 och 36 å kartan), borde dessa ehuru av
allmänningsnatur medfölja vid försäljningen med den rätt, som kronan kunde
äga till desamma. Nämnden föresloge därför, att egendomen skulle säljas
till arrendatorn för 64 500 kronor med tillträdesrätt den 14 mars 1950.
A ett den 27 september 1948 dagtecknat instrument vid värdering av avrösningsjord
och växande skog å kronoegendomen har vederbörande jägmästare
meddelat huvudsakligen följande.
Äganderätten till mosslotterna kan enligt upplysningar av lantmäterikontoret
icke klargöras utan en ganska ingående undersökning. Rätt till torvtäkt
på lotterna föreligger dock under alla förhållanden. Rågångarna äro
ej heller klara. Lantmäteriförrättning erfordras eventuellt för utstakning av
desamma. På grund härav har skogsbeståndet i jägmästarens värderingsinstrument
kunnat angivas endast approximativt. Då emellertid kostnaderna
för nämnda undersökning och lantmäteriförrättning skulle kunna komma
att överstiga skogens värde, föreslås, att mosslotterna få ingå i försäljningen
med den rätt, som kronan kan äga till desamma.
över jägmästaren har i yttrande den 12 oktober 1948 förklarat sig icke
hava något att erinra mot försäljningsförslaget.
Arrendatorn har avgivit skriftlig förklaring, att han önskade förvärva
egendomen för 64 500 kronor.
Jämväl domänstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 26 november
1948 förklarat sig icke hava något att erinra mot den ifrågasatta försäljningen
liksom ej heller mot det föreslagna saluvärdet. Försäljningen borde
ske under huvudsakligen de villkor i övrigt, som funnes angivna i ett vid
styrelsens skrivelse fogat förslag till köpekontrakt. Dessa villkor hade Larsson
godkänt.
I remissutlåtande den 19 januari 1949 har lantbruksstyrelsen, med överlämnande
av yttrande av lantbruksnämnden, tillstyrkt domänstyrelsens
framställning.
Lantbruksnämnden har — under erinran om det förut återgivna yttrandet
av nämndens delegation för yttre rationalisering -—- i frågan om förstärkning
av fastigheten Röinge 2‘ framhållit, att denna fastighet finge be
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
traktas som lämpligt stödjordbruk med därför anpassad bebyggelse. Åkerarealen,
3,8 (3,08) hektar, kunde visserligen anses vara något för stor för ett
stödjordbruk, men en del av denna areal lämpade sig bättre för betesändamål
än som åker. Andra angränsande fastigheter vore att betrakta som
fullt bärkraftiga brukningsenheter. Vid dessa förhållanden hade nämnden
icke något att erinra mot en försäljning av fastigheten Röinge 23 till nuvarande
arrendatorn utan tillstyrkte bifall till domänstyrelsens hemställan.
I en till Kungl. Maj :t ställd skrift den 5 januari 1949 hava Gottfrid Nilssons
dödsbodelägare anhållit att för förstärkning av Röinge 24 vid försäljningen
av Röinge 2" erhålla viss del av den till sistnämnda fastighet hörande
åkerjorden, eventuellt även viss del av hagmarken. I en vid ansökningen
fogad promemoria har en av dödsbodelägarna, Knut Nilsson anfört,
att Röinge 24 brukats inom släkten sedan 60 år tillbaka. Från att tidigare
hava varit torplägenhet under Röinge 23 hade fastigheten förvärvats från
kronan år 1912, dock med mindre areal än den haft som torplägenhet. Fastigheten
födde 1 häst, 3 kor, 6 å 8 svin samt ett hundratal höns. Byggnaderna
vore förstklassiga. Brukarna hade vid uppskattningsnämndens besök
1948 erhållit de bästa vitsord för välskött jordegendom och åbyggnader. Enligt
nämndens förmenande skulle med nuvarande kostnader byggnaderna
icke kunna uppföras under 30 000 å 35 000 kronor. Därest 8 å 10 hektar tillskottsjord
kunde förvärvas, bleve enligt sökandens mening Röinge 24 ett
synnerligen bärkraftigt jordbruk, vilket kunde giva god försörjning åt en
familj. Skulle framställningen icke kunna bifallas anmälde Nilsson sig som
köpare av Röinge 23 till åsatt salupris.
I remissyttrande häröver den 21 januari 1949 har domänstyrelsen anfört
följande.
Vid uppskattningsförrättning på egendomen den 20 september 1948 hade
uppskattningsnämnden till behandling upptagit ansökan av förberörda
sterbhusdelägare om arrende eller förvärv av mark från egendomen för utökning
av dem tillhörig fastighet och fann sig därvid böra biträda av överlantmätaren
och lantbruksnämnden i länet uttalad uppfattning, att avstyckning
från egendomen icke borde ifrågakomma. Då frågan om nu ifrågavarande
upplåtelse avstyrkts av såväl överlantmätaren som lantbruksnämnden
samt uppskattningsnämnden biträtt detta avstyrkande, anser sig styrelsen
ej böra tillstyrka bifall till nu föreliggande ansökning. Styrelsen får härvid
även framhålla, att den av sökandena ägda fastigheten måste betraktas
som stödjordbruk av lämplig omfattning.
I den ansökningen bilagda promemorian har Knut Nilsson, för den händelse
avstyckning av en del av egendomen icke kunde bifallas, anmält sig
som köpare till hela egendomen för det åsatta priset. Nuvarande arrendatorn
av egendomen, Eric G. Larsson, har vid arrendeperiodens slut den 14
mars 1950 innehaft egendomen under endast tre år, men då han övertog
densamma från sin företrädare, som skulle tillträda en släktgård, lämnades
de bästa vitsord om Larsson. Nilsson har förut ej anmält sig som spekulant
å arrende eller inköp av egendomen. Det kunde ifrågasättas om egendomen
med hänsyn till den korta tid Larsson arrenderat egendomen borde utbjudas
till salu å auktion eller under hand, men anser styrelsen ej tillräckliga
skäl härför föreligga. Styrelsen får alltså anhålla om bifall till sin hemstäl
-
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
lan i skrivelsen den 26 november 1948 samt att nu förevarande ansökning
icke må till någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd föranleda.
Departementschefen. En utökning av lägenheten Röinge T med det öster
därom belägna området av kronoegendomen Röinge 23 torde icke vara tillrådlig,
då egendomen därigenom skulle frånhändas sitt enda betesområde.
Ett tillskott åter av kronoegendomens norr om lägenheten befintliga åkerareal
torde, såsom överlantmätaren framhållit, verka till försvagning av
kronoegendomen. Då därtill samstämmigt av myndigheterna uttalats att lägenheten
med dess nuvarande areal är att betrakta som ett stödjordbruk av
lämplig omfattning och bebyggelse, torde den av Gottfrid Nilssons dödsbodelägare
gjorda ansökningen icke böra föranleda vidare åtgärd. Vad angår
försäljningen av egendomen i dess helhet har jag icke annan erinran mot
domänstyrelsens förslag än att — då Larsson innehaft arrendet å egendomen
endast sedan den 14 mars 1947 och jämväl en av dödsbodelägarna uppträtt
som spekulant å egendomen — denna bör försäljas till den högstbjudande
för en köpeskilling icke understigande det åsatta saluvärdet 64 500
kronor samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t kan föreskriva.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen mantal Röinge 23 i Snöstorps socken,
Hallands län, må säljas till den högstbjudande för en
köpeskilling icke understigande 64 500 kronor samt på de villkor
i övrigt, som Kungl. Maj :t kan föreskriva.
3:o.
Kronoparken Kastellegården i Göteborgs och Bohus län.
Sedan fråga uppkommit om försäljning av bostadstomter inom ett för ändamålet
lämpligt område av kronoparken Kastellegården i Ytterby socken,
Göteborgs och Bohus län, har på domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning
å egendomen hållits år 1940. För ett område av egendomen
beläget 1 kilometer från Ytterby järnvägsstation och 5 kilometer från Kungälv
har länsstyrelsen i länet år 1938 fastställt avstyckningsplan. Inom området
ha avstyckats 44 tomter, vilka betecknats Kastellegården l117—11B0.
Efter framställning av domänstyrelsen förordnade Kungl. Maj :t den 16
april 1943 och den 28 april 1944 om försäljning av tomterna l163—1™ och
1''™—i19°. Samtliga dessa ha därefter sålts, med undantag av tomterna l1*1-—
I*8 och l173.
Den 16 mars 1948 uppdrog domänstyrelsen åt skogstaxatorn A. Hellström
att med Ytterby kommun underhandla om försäljning till kommunen av sistnämnda
sex ännu osålda tomter ävensom de till försäljning förut icke
utbjudna tomterna l147—l135 och l157—l182.
Domänstyrelsen har därefter med skrivelse den 26 november 1948 under -
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
ställt frågan om försäljning av dessa tomter Kungl. Maj :ts prövning. Vid
skrivelsen ha fogats bland annat ett av Hellström vid tomternas saluvärdering
år 1948 upprättat instrument samt en kopia av en av t. f. distriktslantmätaren
Y. Nylin år 1938 upprättad avstyckningskarta.
I skrivelse har inledningsvis framhållits, att tomterna lm och l178 inginge
i arrendet av den för tiden till den 14 mars 1954 upplåtna kronoegendomen
Kastellegården nr 1 och därför icke borde säljas för närvarande. Tomten
1M> som vore bebyggd med ett kronan tillhörigt boningshus med mera, vore
avsedd att behallas i kronans ägo för att användas som skogsarbetarlägenhet.
I fråga om beskaffenheten av de till försäljning avsedda tomterna har
därefter anförts.
De nu till försäljning ifrågasatta tomterna omfatta en areal av tillsammans
32 681 kvadratmeter. Tomterna äro obebyggda. De beröras ej av nyttjanderättsavtal.
Vid prissättningen har för de sex tidigare till försäljning utbjudna
tomterna l184—l168 och l173 bibehållits vid i november 1943 verkställd värdering
åsatta priser, vilka priser fastställts av Kungl. Maj:t genom beslut den 28
april 1944. Övriga tomter, r<7—1.1K och l167— l1®, vilka icke förut varit utbjudna
till försäljning, ha saluvärderats efter samma grunder, som kommit till användning
vid 1943 års värdering.
Saluvärdet har uppskattats till 44 644 kronor eller i medeltal 1 krona 37 öre
per kvadratmeter. Härtill komma av kronan förskotterade avstyckningskostnader
samt kostnader för undersökning rörande anläggning av vatten- och
avloppsledningar med mera, tillsammans 1 836 kronor. Saluvärdet utgör således
i avrundat tal inalles 46 500 kronor.
Förrättningsmannen har tillstyrkt, att tomterna skulle försäljas till Ytterby
kommun till ett pris av 46 500 kronor samt på vissa närmare angivna villkor
i övrigt.
Kommunen har förklarat sig villig inköpa tomterna till föreslaget pris.
Jägmästaren har i yttrande den 31 augusti 1948 tillstyrkt försäljningen.
Överjägmästaren i Västra distriktet har i yttrande den 3 september 1948
uttalat, att han ansåge priset vara lågt.
Bostadsstgrelsen har i yttrande den 15 november 1948 förklarat sig icke
hava något att erinra mot försäljningspriset.
Domänstyrelsen har tillstyrkt förrättningsmannens förslag samt föreslagit
att såsom villkor vid försäljningen skulle föreskrivas följande.
Fastigheterna tillträdas vid köpekontraktets underskrivande i då befintligt
skick. Köpeskillingen skall erläggas kontant till domänstyrelsen vid tillträdet.
Köparen har att ställa sig till efterrättelse de anvisningar och föreskrifter,
som stamfastighetens ägare kan komma att utfärda i fråga om
nyttjanderätten till de i en av länsstyrelsen den 31 maj 1938 godkänd avstyckningsplan
upptagna öppna platserna. Köparen har att svara för samtliga
kostnader, som kunna uppstå i samband med anläggning av avloppsledningar
och andra sanitära anordningar samt å styckningsplanen upptagna
vägar. Innehavare av över fastigheterna med vederbörligt tillstånd
framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående
och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan ersättning än
av ledningarnas innehavare för skada till följd av reparation, förändring
Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
9
eller tillsyn av ledningarna. Köparen svarar för uppförande och underhåll
av stängsel i gränserna mellan kronans mark och de försålda fastigheterna.
Köparen har att svara för samtliga å fastigheterna på tiden efter tillträdesdagen
belöpande skatter och onera. Köparen ensam betalar kostnaden för
lagfart och övriga med köpet förenade utgifter. I övrigt skola bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Departementschefen. Jag biträder försäljningsföirslaget och hemställer
fördenskull, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att av kronoparken Kastellegården i Ytterby socken, Göteborg
och Bohus län, fastigheterna Kastellegården l147—11K,
l157—l162, l164—116S och l173 må försäljas till Ytterby kommun
för en köpeskilling av tillhopa 46 500 kronor och på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
4:o.
Synnerål Anders Persgården 2'' i Skaraborgs län.
I skrivelse den 14 januari 1949 har domänstyrelsen framlagt förslag till
disposition av kronoegendomen f. d. sergeantbostället vid Kungl. Västgöta
regemente 3A mantal Synnerål Anders Persgården 21 i Saleby socken, Skaraborgs
län.
Om den förberedande handläggningen av ärendet har i skrivelsen anförts
följande.
Jämlikt ett den 14 mars 1930 av domänstyrelsen utfärdat kontrakt är
egendomen för närvarande utarrenderad till Knut Bertil Larsson för tiden
intill den 14 mars 1951 mot en arrendeavgift, som från den 14 mars 1947
utgår med 1 315 kronor.
Redan under 1943 gjorde dåvarande arrendatorn av egendomen, P. A.
Larsson, framställning om tillstånd att inköpa egendomen och föranstaltade
domänstyrelsen på grund härav efter hörande av lokalförvaltningen
om saluvärdering av egendomen. Uppskattningsförrättning ägde rum den
18 augusti 1944, därvid egendomens saluvärde uppskattades till 54 000
kronor. Sedan försäljningsförslaget delgivits arrendatorn, meddelade emellertid
denne, att han icke längre vore spekulant å egendomen, då han ansåge
saluvärdet för högt uppskattat. Med anledning härav förföll frågan om
egendomens försäljning under löpande arrendeperiod.
Efter emottagande av vissa i samband med egendomens förestående .arrendeledighet
den 14 mars 1951 från lokalförvaltningen införskaffade uppgifter
förordnade domänstyrelsen den 11 juni 1948 om överarbetning av
den tidigare hållna saluvärderingen för framläggandet av jämkat eller nytt
förslag till egendomens försäljning till nuvarande arrendatorn av egendomen.
På grund härav har ny saluvärdering av uppskattningsnämnden förrättats
den 22 juli 1948.
Om egendomens beskaffenhet m. m. lämnas i skrivelsen följande uppgifter.
10
Kungi. Maj:ts proposition nr 39.
Egendomen, som är belägen cirka 17 kilometer från Lidköping och 10 kilometer
från Kvänums järnvägsstation, innehåller i areal 42,841 hektar, därav
40,251 hektar tomt och åker, 0,766 hektar ängs- och betesmark samt 1,824 hektar
impediment.
Åkerjorden består av lermylla å lerbotten av god beskaffenhet. Ängs- och
betesmarken består av vägrenar och bäckstränder, som lämna ringa avkastning.
Åbyggnaderna äro i stort sett i medelgott skick, manbyggnaden i
behov av modernisering, ekonomibyggnaderna svagt uppförda och delvis
knappa. Bostad för arbetspersonal saknas. Brandförsäkringsvärdet för kronans
hus utgör 63 950 kronor. Egendomen är elektrifierad och tillhör anläggningen
arrendatorn. En flygel till manbyggnaden å egendomen tillhör en
släkting till arrendatorn. Egendomen är delaktig i »Basagårdens dikningsföretag
av år 1944» och har å egendomen belöpande kostnader för företagets
utförande, utöver beviljat statsbidrag 666 kronor 80 öre, kontant erlagts
av domänstyrelsen. En telefonledning till Synnerålsby korsar egendomen.
Den är taxerad till 46 800 kronor jordbruksvärde. Gården har brukats
från far till son sedan år 1871, därvid den väl vårdats och förbättrats.
Egendomen äger icke särskilt kulturhistoriskt intresse.
Uppskattningsnämnden har under förutsättning att egendomen tillträdes
i befintligt skick, därvid ömsesidiga rättsanspråk kvittas och ersättning för
förbättringsarbeten ej utgå till arrendatorn, saluvärderat egendomen till
58 000 kronor.
Arrendatorn har i yttrande över saluvärderingen hemställt om tillstånd
att inköpa egendomen till ett pris, motsvarande det föreslagna saluvärdet.
Lantbruksnämnden i Skaraborgs län, som beretts tillfälle taga del av försälj
ningsförslaget, har i yttrande den 15 november 1948 framhållit, att egendomen
vore ett typiskt slättbygdsjordbruk av mycket produktionskraftig
typ och synnerligen väl lämpat för mekaniserad drift. Frånstyckning av
mark från kronoegendomen för rationaliseringsändamål borde icke ske, då
angränsande fastigheter utgjorde bärkraftiga enfamilj sjordbruk samt eventuell
förstärkning av dylika jordbruk skulle medföra en icke önskvärd
stympning av kronoegendomen. Från nämndens synpunkter vore till följd
härav intet att erinra mot försäljning av kronoegendomen.
För egen del har domänstyrelsen i sin förenämnda skrivelse den 14 januari
1949 förklarat sig i likhet med uppskattningsnämnden anse arrendatorns
framställning om tillstånd att förvärva egendomen böra tillmötesgås.
Styrelsen hade icke något att erinra emot saluvärderingen. För försäljningen
borde i övrigt gälla följande villkor och bestämmelser:
Egendomen försäljes i befintligt skick med tillträdesrätt omedelbart, då
nu om egendomen träffade arrendekontraktet skall upphöra att gälla och
därvid samtliga mellan kronan och arrendatorn förefintliga på arrendekontraktet
grundade fordringsanspråk med undantag av till "äventyrs oguldna
arrendeavgälder och skatter skola i och genom försäljningen anses vara
reglerade. Försäljningen omfattar icke andra å egendomen befintliga byggnader
och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan. Innehavare av
över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning
förbehålles rätt att bibehålla och nyttja ledningen utan rätt för köpare till
annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom för skada som
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
förorsakas å kreatur. I övrigt skola bestämmelserna i förordningen den
25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Departementschefen. Jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen s/4 mantal Synnerål Anders Persgården
21 i Saleby socken av Skaraborgs län må försäljas till
egendomens arrendator Knut Bertil Larsson för en köpeskilling
av 58 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt,
som domänstyrelsen föreslagit.
5 :o.
Lindhult nr 3 i Örebro län.
Den 29 juni 1928 förordnade Kungl. Maj :t med riksdagen (prop. nr 210),
att kronoegendomen 1 mantal Lindhult nr 3, tidigare betecknad Linnehult
nr 1 och 2, i Viby socken, Örebro län, vilken egendom vid nämnda tid valr
upplåten på arrende till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 675 kronor,
skulle säljas i fyra, med litt. A, B, C och D betecknade lotter. Av dessa
skulle de två förstnämnda upplåtas såsom egnahemslägenheter enligt då
gällande grunder för upplåtelse av sådana lägenheter, lotten litt. C (huvudgärden)
säljas till den högstbjudande genom offentlig auktion samt lotten
litt. D, bestående av ett större skogsmarksområde, för en köpeskilling av
18 000 kronor säljas till Griimstens häradsallmänning, vars skogsinnehav
gränsade till kronoegendomen. I anslutning härtill uppdelades egendomen
genom en den 7 november 1929 fastställd avstyckningsförrättning i fyra
lotter, innehållande litt. A eller Lindhult 3‘ 14,oo hektar, litt. B eller Lindhult
33 9,624 hektar, litt. C. (huvudgården) eller Lindhult 31 78,154 hektar, samt
litt. D eller Lindhult 3‘ 63,747 hektar.
Genom köpehrev den 30 april 1931 förvärvades lotten litt. D av nämnda
häradsallmänning för den fastställda köpeskillingen, 18 000 kronor.
För försäljning av lotterna litt. A, B och C anställdes auktioner åren 1930,
1931 och 1935. Då antagbara anbud på lotterna icke avgåvos upplät domänstvrelsen
egendomen på fortsatt arrende till densammas innehavare alltsedan
den 14 mars 1908, Gustav Johansson, till en början på ett år från den
14 mars 1936 mot en avgäld av 750 kronor och därefter på fem år eller till
den 14 mars 1942 mot samma avgäld, dock delvis omräknad i naturapersedlar.
Den 16 augusti 1941 hölls under ordförandeskap av dåvarande domänintendenten
i länet, Gunnar Pettersson, uppskattningsförrättning å egendomen
i anledning av då förestående arrendeledighet. Under erinran om de
fåfänga försök som anställts för att få egendomen såld, förordade uppskattningsnämnden
fortsatt upplåtelse av egendomen till arrendatorn. Såsom
12
Kungi. Maj:ts proposition nr 39.
skälig arrendeavgäld föreslog nämnden 680 kronor, därvid emellertid förutsattes,
att vatten skulle anskaffas genom diamantborrning, hydroforanläggning
inrättas med ledningar till ekonomihus och mangårdsbyggnad samt avlopp
anordnas från sist nämnda byggnad.
I avbidan på lösningen av frågan om egendomens disposition efter den
14 mars 1942 har egendomen varit upplåten till Johansson genom arrendekontrakt
på allenast ett år i sänder mot en årlig avgäld av 750 kronor.
Sedan nuvarande domänintendenten i länet, B. Skjöldebrand, av domänstyrelsen
anmodats inkomma med förslag till lämplig användning av egendomen,
har denne i skrivelse den 20 maj 1946 anfört i huvudsak följande.
Lindhult är en anmärkningsvärt svag jordbruksgård. Äbyggnaderna äro
ytterst gammalmodiga och knapphändiga, särskilt i fråga om bostäderna.
Den vid 1941 års arrendeuppskattning föreslagna arrendeavgiften, 680 kronor,
kan synas låg, men egendomen torde vid förnyad utarrendering icke
kunna giva högre arrende, ens om bostadsbeståndet moderniseras och kompletteras.
Annan ändring av arrendeuppskattningen kan icke förordas än att
byggnadsbeståndet genom kronans försorg och utan större arrendeförhöjmng,
möjligen 5 % å sanitära anläggningen, förbättras för rätt avsevärda
belopp. Klart är, att de kostnader, som böra och måste nedläggas å egendomen
icke bli räntabla, men måste det ändock ske, om icke det trasiga
jordbruket skall bli ett öde torp. Sålunda anser jag mig kraftigt böra tillstyrka,
att mangårdsbyggnaden varmbonas och moderniseras med vattenledning,
avlopp och centraluppvärmning, att en arbetarbostad nyuppföres,
att gården förses med djupbrunn och vattenledningar till djurstallar och
bostäder samt att vagnslider med magasinsbotten uppföres. Då det är tviv_^abligt
om till Lindhult kan anskaffas arrendator, ens om ovannämnda
förbättringar bliva utförda, torde vara lämpligast att egendomen försäljes.
Arrendator Johansson har förklarat, att han under inga förhållanden
önskar fortsätta med arrendet. Johansson har verkat på gården i närmare
fyrtio år, allt sedan sitt trettionde levnadsår.
I yttrande den 27 december 1946 uttalade vederbörande jägmästare, att
det med hänsyn till jordens karga beskaffenhet icke längre torde vara lönande
att driva jordbruket. Han funne sig därför böra tillstyrka, att jordbruket
skulle nedläggas och att inägorna inplanterades med skog, varvid å
lämpliga platser ädla lövträd borde komma till användning.
I utlåtande den 23 januari 1947 anförde sammanfattningsvis öv^erjägmästaren
— efter att ha berört skilda men dock icke ekonomiskt tillrådliga
möjligheter att disponera egendomen — att man, då någon ny arrendator
knappast torde kunna anskaffas, i vart fall icke utan att lägga ner större
kostnader å byggnaderna, och då belägenheten ej svarade mot nutida krav,
eventuellt måste räkna med utvägen att helt lägga ner jordbruket. Detta
vore emellertid motbjudande med tanke på bland annat det stora arbete,
som förfädren och icke minst den nuvarande arrendatorn lagt ned på uppodlingen
och skötseln av det omfattande gamla kronobostället.
Efter det därefter domänintendenten för domänstyrelsen anmält, att han
hos länets jordbrukskommission hemställt om uttalande, huru kommissionen
skulle ställa sig till en eventuell nedläggning av jordbruket och
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
13
åkerns planterande med skog, meddelade domänintendenten i skrivelse den
11 februari 1947 bland annat följande.
Den 7 februari 1947 företog jordbrukskommissionen inspektion av egendomen.
Kommissionens ordförande, landstingsmannen Axel Jansson, Hällefors,
meddelade att han för sin del icke kunde finna motiven för ett nedläggande
av jordbruket nog starka. Arrendator Johansson har underställts
ett förlängningskontrakt, men har förklarat, att han icke längre ville bli
kvar vid arrendet. Att få annan person som arrendator under endast ett år
torde icke vara möjligt.
Därest man icke skall handla mot jordbrukskommissionens inställning i
frågan, torde det icke kunna undvikas, att åtminstone ny mangårdsbyggnad
uppföres och att gårdens vattenförsörjning ordnas genom djupbrunn
med pump och hydrofor och ledningar till såväl nya bostaden som ladugård
och stall. Ekonomibyggnaderna torde därefter kunna användas under en 10-års arrendeperiod. Utlovas detta i nytt kontrakt, torde kunna anskaffas en
arrendator till gården, vilken torde kunna betala en arrendeavgift av 1 200
—1 500 kronor per år.
Av ett utdrag ur jordbrukskommissionens protokoll den 13 mars 1947
framgår bland annat, att jordbrukskommissionen ansett, att det borde tagas
under omprövning att ombilda gården till en så kallad betesgård. Kulturbeten
borde i så fall anordnas å härför lämpliga skiften.
På uppdrag av domänstyrelsen har jägmästaren den 29 mars 1947 avgivit
förslag till skogsplantering av inägorna. Enligt förslaget skulle all åkerjord
nyttjas för börd av ädla lövträd. Det vore emellertid icke otänkbart
med olika kulturkombinationer av såväl löv- som barrträd.
I skrivelse till domänstyrelsen den 15 september 1947 bär ordföranden i
styrelsen för Grimstens häradsallmänning, godsägaren L. Erik Ahlin, Skä\id,
Vretstorp, under erinran om att allmänningen tidigare förvärvat en del
av egendomen, meddelat, att allmänningen vore spekulant på återstoden å
densamma. I anledning härav har på styrelsens föranstaltande å egendomen
avhållits ny uppskattningsförrättning den 5 november 1947. Av det vid förrättningen
förda protokollet med tillhörande skogsvärderingshandlingar
ävensom en av distriktslantmätaren B. Sandström år 1929 över egendomen
upprättad karta framgår bland annat följande.
Av sammanlagda arealen av de fastigheter, varav egendomen numera består
(Lindhult 31, 32, 3S), 101,778 hektar, utgörejs 25,97 hektar av åker, 4,ie
hektar av äng och 58,90 hektar av produktiv skogsmark.
Åkerjorden består av svag sandjord och sandmylla på en höjd över havet
av cirka 150 meter i ren skogsbygd med grunt matjordslager i branta sluttningar.
Den är mycket besvärad av berg- och backsyra. Skogsmarken bär
en ideal bonitet av 3,68 kubikmeter. Det totala virketsförrådet uppgår till
5 983 kubikmeter.
Av åbyggnaderna tillhör körhuset vid logen och elektriska anläggningen
arrendatorn.
Egendomen har del i Grimstens häradsallmänning. Utdelningen därifrån
har under senare år uppgått till i medeltal 537 kronor per år. Lantbrukarnas
Elektriska A/B, Hallsberg, har elektrisk högspänningsledning framdragen
över egendomens skogsmark och inägor.
Taxeringsvärdet utgör 19 900 kronor å jordbruksdelen och 37 200 kronor
å egendomen i övrigt.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
Under framhållande av att ett behållande av jordbruksdriften vid egendomen
skulle förutsätta uppförandet av ny manbyggnad för cirka 35 000
kronor, ordnande av vattenförsörjningen för cirka 8 000 kronor och nybyggnad
av vagnslider med magasinsbotten för cirka 9 000 kronor har uppskattning
snämnden förklarat sig icke kunna åsätta åkern och ängen högre pris
än respektive 700 och 300 kronor per hektar eller i avrundat tal 19 425 kro1-nor. Då skogsmarken och skogen representerade ett värde av 72 000 kronor
och utdelningen från allmänningen 13 425 kronor, bär uppskattningsnämnden
funnit det totala saluvärdet å egendomen böra fastställas till 104 850
kronor.
Nämnden har vidare uttalat att, därest egendomen icke bleve såld, densamma
i fortsättningen icke borde utarrenderas såsom jordbruk med skyldighet
för kronan att komplettera byggnadsbeståndet med mera. I stället
borde enligt uppskattningsnämndens åsikt bostäderna hyras ut som sommarnöjen
i befintligt skick och åkerjorden läggas igen. Mot nämndens uttalande
rörande jordbrukets igenläggning har en av uppskattningsmännen,
godsägaren O. Hedengren, Lanna bruk, reserverat sig under åberopande av
sitt ledamotskap i länets jordbrukskommiission.
I en till domänstyrelsen den 14 januari 1948 inkommen skrift har jämväl
lantbrukaren Oskar Sörman, Sandsjötorp, Bjuftjärn, meddelat sig vara spekulant
på egendomen under framhållande bland annat att han nu visserligen
vore över 50 år gammal men att han kunde påräkna hjälp med gårdens
skötsel av vuxna söner.
I skrivelse den 30 januari 1948 till Kungl. Maj :t har därefter domänstyrelsen
anfört.
Det med arrendator Johansson senast träffade arrendekontraktet utlöper
den 14 mars 1948.
Vid den auktion, som hölls på egendomen år 1930, avgavs enda anbudet
på lotten litt. C (huvudgården) av Johansson. Då Johanssons anbud, 25 000
kronor, avsevärt understeg lottens saluvärde, 40 310 kronor, förkastades
emellertid anbudet av Kungl. Maj :t den 11 oktober samma år.
År 1936 besiktigades egendomen av Statens jordnämnd, som emellertid
icke fann den lämplig för uppdelning till arrendeegnahem. Några år senare
eller år 1940 inledde domänstyrelsen skriftväxling med socialstyrelsen i anledning
av att fråga uppkommit om disposition av egendomen för skyddshemsändamål.
Påföljande år lämnade ock riksdagen medgivande till uppförande
av ett skyddshem på egendomen, varjämte riksdagen ställde erforderliga
medel till förfogande. Av särskild orsak kom någon byggenskap
emellertid icke till stånd vid Lindhult. De anslagna medlen kommo i stället
på inrådan av socialstyrelsen till användning vid utbyggnad av ett redan
befintligt skolhem (prop. nr 281/1943).
Sedan frågan om anordnande av skyddshem vid egendomen sålunda förfallit,
har på domänistyreliseins föranstaltande utredning verkställts av domänintendenten
om och i vad mån egendomen kunde lämpa sig för annat
socialt ändamål. Domänintendenten har sålunda efterhört, huruvida länsfängelset
i Örebro vore intresserat av att nyttja egendomen såsom underanstalt.
Domänintendenten bär vidare tillfrågat Föreningen för sinnesslöa
barns vård huruvida egendomen lämpade sig för dess verksamhet. Såväl
fångvårdsstyrelsen som sistnämnda förening ha emellertid uttalat, att de ej
funnit egendomen lämplig för ifrågasatt ändamål.
I skrivelse till allmänningsstyrelsen den 22 januari 1948 har domänstyrelsen
lämnat allmänningsstyrelsen upplysning om det saluvärde, som upp
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
15
skattningsnämnden åsatt egendomen, 104 850 kronor, ävensom meddelat
allmänningsstyrelsen de villkor i övrigt, varunder försäljning av egendomen
ansetts böra komma till stånd. Så snart svar ingått kommer domänstyrelsen
att föreslå de närmare villkor och bestämmelser, varmed egendomsöverlåtelsen
bör förbindas.
Lantbrukare Sörman i Sandsjötorp har av domänstyrelsen underrättats
om de förhandlingar, som enligt vad ovan angivits föras mellan verket och
allmänningsstyrelsen.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 februari 1948 återkallade domånstijrelsen
dock sitt i skrivelsen den 30 januari 1948 framlagda försäljningsförslag.
Såsom motivering för återkallandet uppgavs att allmänningen förklarat
sig icke vilja förvärva egendomen till det ifrågasatta priset.
Efter det härefter chefen för domänstyrelsen den 10 juni 1948 avlagt besök
å egendomen, har domånstijrelsen i skrivelse till Kungl. Maj :t den 13
oktober 1948 anfört att jordbruket å egendomen, såsom styrelsens skrivelse
den 30 januari 1948 gåve vid handen, vore av svag beskaffenhet. Vidare erfordrades
byggnadsarbeten för en kostnad av över 50 000 kronor. Den nuvarande
arrendatorn hade förklarat sig icke reflektera å förvärv av egendomen.
Egendomens utmarker angränsade ej annan kronoskog. Någon särskild
anledning för staten att behålla egendomen funnes icke. Fastigheten
gränsade till Grimstens häradsallmänning, som redan förvärvat cirka 64
hektar av egendomen. Då allmänningen hade sammanhängande skogsmarker
intill kronoegendomen, borde en sammanläggning av denna med allmänningens
marker vara lämplig med hänsyn till rationell drift och ägnad
att främja ett uthålligt skogsbruk. På grund av sagda omständigheter hade
underhandlingarna med allmänningsstyrelsen återupptagits. Allmänningsstyrelsen
hade därefter ingivit köpeanbud å 85 000 kronor. Vid beräkningen
av detta värde hade hänsyn tagits till jordens svaga beskaffenhet och till
de dryga kostnader, som erfordrades för byggnadernas iståndsättning. Med
hänsyn till förhållandena ansåge sig styrelsen böra förorda en försäljning av
egendomen för angivna pris till allmänningen.
Beträffande försäljningsvillkoren har i skrivelsen anförts.
Såsom villkor vid försäljningen torde böra föreskrivas, att egendomen
överlåtes i befintligt skick med tillträdesrätt den 14 mars 1949, att försäljningen
icke omfattar andra på egendomen befintliga byggnader och anläggningar
än sådana, vilka tillhöra egendomen, dock att, därest kronan nödgas
av egendomens arrendator inlösa en vid egendomen utförd elektrisk anläggning,
densamma skall ingå i försäljningen utan skyldighet för allmänningen
att gottgöra kronan för vad kronan kan få komma att utge i lösen, att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstand framdragen elektrisk
ledning förbehålles rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för
köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom
för skada, vilken förorsakas å kreatur, samt att i övrigt bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945, nr 262, angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom in. in. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
I ärendet har lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande den 8 december 1948
samt därvid överlämnat yttrande av lantbruksnämnden i Örebro län av in
-
16
Kungl. Maj.ts proposition nr 39.
nehåll att nämnden tillstyrkte egendomens försäljning i enlighet med domänstyrelsens
förslag. För egen del har lantbruksstyrelsen anfört.
Med hänsyn till storlek och ägosammansättning skulle ifrågavarande fastighet,
om hänsyn tages endast till arealerna, utgöra en bärkraftig brukningsenhet.
En stor del av åkerjorden är emellertid av sämre beskaffenhet
och splittrad i mindre områden, varjämte fastigheten är avsides belägen och
försedd med dåliga byggnader. På grund härav synes det icke sannolikt att
någon enskild jordbrukare skulle vilja inköpa fastigheten för att fortsätta
att nyttja den såsom självständig brukningsenhet. Lantbruksstyrelsen finner
det ej ur allmän synpunkt angeläget att bibehålla fastigheten som självständigt
jordbruk. Den kan icke heller lämpligen användas för komplettering
av jordbruk i trakten.
Grimstens häradsallmänning har enligt under hand lämnad uppgift för
avsikt att bygga nytt boningshus och att rusta upp ekonomibyggnaderna
för att å fastigheten placera en arrendator, som skulle erhålla arbete med
körslor å allmänningen. Avsikten är att bibehålla jordbruket å de bästa och
närmast tomtplatsen belägna åkrarna, medan den svaga och avsides belägna
åkerjorden igenlägges till skog. Allmänningen har även för avsikt att
fridlysa ett område om cirka 2 hektar skogsmark med bestånd av lind och
andra lövträd och med undervegetation av örter av delvis sällsynt art.
Med hänsyn till fastighetens belägenhet i förhållande till häradsallmänningen
och till det tänkta användningssättet synes förvärvet medföra ett ändamålsenligt
utnyttjande av fastigheten och bliva till nytta för jordbruket i
orten, varför lantbruksstyrelsen får tillstyrka försäljningen.
Departementschefen. Såsom framgår av den föregående redogörelsen har
frågan om den framtida dispositionen av ifrågavarande tre lotter av kronoegendomen
Lindhult nr 3 varit föremål för ingående överväganden. Den i
ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen, att fastigheterna med
hänsyn bland annat till jordbrukets beskaffenhet och byggnadsbeståndets
undermålighet icke lämpligen böra utarrenderas i fortsättningen. Någon användning
för kronans räkning eller för socialt ändamål av fastigheterna synes
ej kunna komma i fråga. Då vidare de två tidigare till upplåtelse som
egnahemslägenheter utbjudna fastigheterna ej funnit köpare och huvudfastigheten
ej heller lämpar sig för uppdelning till egnahem samt jord för
komplettering av angränsande jordbruk ej erfordras, vill jag tillstyrka, att
fastigheterna i enlighet med domänstyrelsens förslag försäljas till Grimstens
häradsallmänning, som tidigare förvärvat cirka 64 hektar av kronoegendomen
i fråga. Då allmänningen har sammanhängande skogsmarker intill försäljningsfastigheterna
torde, såsom domänstyrelsen framhåller, en sammanläggning
av dessa med allmänningens marker befordra rationell drift och
i övrigt vara ägnad att främja ett uthålligt skogsbruk. Fastigheterna hava
visserligen saluvärderats till sammanlagt 104 850 kronor. Med hänsyn till
föreliggande förhållanden, särskilt åkerjordens svaga beskaffenhet och de
stora kostnaderna för komplettering av byggnadsbeståndet, torde befogad
erinran dock icke kunna göras mot den erbjudna köpeskillingen, 85 000
kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
17
att kronan tillhöriga fastigheterna Lindhult 3l, 32 och 33
i Viby socken, Örebro län, om sammanlagt 101,778 hektar
må försäljas till Grimstens häradsallmänning för en köpeskilling
av 85 000 kronor och på i huvudsak de villkor i
övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
6:o.
Kronoparken Västerfärnebo i Västmanlands län.
I syfte att ernå bättre arrondering av vissa kronan samt Wirsbo aktiebolag
tillhöriga markområden inom Västerfärnebo socken, Västmanlands
län, har mellan domänstyrelsen, å kronans vägnar, samt bolaget upprättats
ett den 15 oktober respektive den 13 november 1948 dagtecknat bytesavtal.
Domänstyrelsen har därefter med skrivelse den 26 november 1948 underställt
ärendet Kungl. Maj :ts prövning. Vid skrivelsen ha fogats åtskilliga
handlingar i ärendet, däribland ett vid uppskattningen och värderingen av
bytesområdena upprättat instrument. Avalet har ingåtts under förutsättning
av dels Kungl. Maj :ts och riksdagen godkännande, dels vederbörligt tillstånd
för bolaget att förvärva det område, som skulle tillfalla bolaget genom
bytet.
Bytesområdena, vilka finnas närmare angivna å bytesavtalet vidfogade
kartor, äro belägna mellan Västerfärnebo kyrka och Virsbo järnvägsstation,
omkring 5 kilometer nordost om sagda station.
Genom bytesavtalet överlåter kronan av kronoparken Västerfärnebo ett å
kartorna med grön ytfärg och röda tvärstreck utmärkt område, betecknat
med A och utgörande del av fastigheten Norrål 3‘. På detta område (kronans
bytesområde) finnes uppförd en arbetarbarack. Bolaget överlåter till kronan
de å kartorna med skär ytfärg och gröna tvärstreck utmärkta områdena B,
C, D, E och E1. Området B utgör alla ägorna till fastigheten Svarvarbo T och
områdena C, D, E och E1 utgöra delar av fastigheten Norrål 51. Till bolagets
bytesområde hör ett å området beläget torp, Norra Gärdsjötorp.
Körande bytesområdena uppgives i domänstyrelsens skrivelse bland annat
följande.
Arealer, virkesförråd och värden ha uppskattats till:
Tomt
Bytes- område |
Åker ha |
och betes- mark ha |
Skogs- mark ha |
lmp. ha |
Vatten ha |
S:a areal ha |
Virkesförråd S:a mssk mssk/ha |
Värde kronor |
|
Kronans |
_ |
7M5 |
32-00 |
13-00 |
116-15 |
13 2051 |
185 |
145 000 |
|
Bolagets |
2-35 |
1-05 |
110-30 |
60-35 |
— |
174-05 |
13 3012 |
121 |
145 000 |
Skogsmarken utgöres beträffande kronans bytesområde av godartad, relativt
plan moränmark. I fråga om bolagets bytesområde utgöres skogsmarken
till vissa delar av liknande moränmark, medan andra delar bestå av
1 Härtill kommer virkesförråd å impediment 283 m3sk.
2 > » » > > 541 >
2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 39.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
starkt bergbundna och svaga moränmarker. Den ideala medelboniteten har
för bolagets bytesområde i sin helhet uppskattats till 4,n m3sk, medan motsvarande
bonitet för kronans bytesområde beräknats till 4,93 m3sk.
Ståndskogen är i fråga om kronans bytesområde samt även å vissa delar
av bolagets bytesområde av god typ, frisk och av god kvalitet och äro bestånden
välslutna. Å andra delar av bolagets bytesområden äro dock bestånden
mera ojämna samt luckiga och i de bergbundna delarna är även skogen
av mera kortvuxen och kvistig typ. Praktiskt taget samtliga bestånd å kronans
bytesområde ha en ålder av 60—80 år medan skogens fördelning på
åldersklasser å bolagets bytesområden är mera jämn med något överskott
av medelålders skog. Kubikmassan per hektar är på grund av det anförda
högre på kronans än på bolagets bytesområden.
Då värdena av bytesområdena uppskattats vara lika stora, skall enligt
bytesavtalet någon mellanavgift icke erläggas av någondera parten. Bytesavtalet
innehåller i övrigt följande bestämmelser:
I bolagets bytesområde ingår å området E1 vid uppskattning i september
månad 1948 befintlig rotstående stämplad skog. Parterna förbinda sig att
intill tillträdesdagen icke avverka skog på de områden, som ingå i bytet.
Kronan äger att utan annan ersättning till bolaget än deltagande i kostnaderna
för det framtida underhållet, vilket deltagande skall fastställas genom
förrättning enligt lagen om enskilda vägar den 3 september 1939, begagna
å bolagets mark utanför bytesområdet befintliga och å generalstabskartan
med blå färg angivna vägar.
Bolaget äger rätt att utan ersättning till kronan i samråd med jägmästaren
i Västerås revir anordna en basväg från Gärdsjön till vägen Lugnet—
Gärdsjötorp och att anordna upplagsplatser längs denna väg.
Kronan skall gottgöra bolaget för vad kronan kontant eller in natura uppburit
eller kan komma att uppbära i form av arrende eller annan avgäld för
till kronans bytesområde hörande mark för tid från och med tillträdesdagen,
liksom ock vara berättigad till motsvarande ersättning av bolaget, avseende
tiden före samma dag.
Genom bytesavtalet sker ej rubbning i de särskilda rättigheter å bytesområdena,
vilka kunna tillkomma andra. Parterna inträda från och med
tillträdesdagen i varandras ställe gentemot innehavarna av sådana rättigheter.
Parterna veterligt förefinnas inga andra sådana rättigheter än de, som
äro grundade på arrendeavtal.
Parterna skola å ömse sidor svara för alla å respektive bytesområden intill
tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär. Från och med tillträdesdagen
belöpande utskylder och besvär skola gäldas för kronans bytesområde
av bolaget och för bolagets bytesområde av kronan.
Kostnaderna för lagfart skola bestridas av parterna var för sig. Samtliga
avstyckningskostnader och övriga med bytet förenade utgifter skola lika fördelas
mellan parterna.
Områdena tillträdas den 1 juli 1949 och avlämnas i då befintligt skick.
Parterna förbinda sig å ömse sidor att lämna de i bytet ingående fastigheterna
fria från alla gravationer med undantag beträffande bolagets bytesområde
för inteckning i Norrål 5\ meddelad den 30 januari 1946, nr 124,
till säkerhet för kraftledningsservitut.
Revirförvaltaren har i yttrande den 25 oktober 1948 förklarat, att han
ansåge bytet vara till fördel för kronan och därför tillstyrkte detsamma. I
yttrandet har vidare anförts bland annat följande.
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
Kronoparken har sina förbindelser mot nordöst och Västerfärnebo, varåt
befintlig utfartsväg från Långbergsäng på skiftets mitt leder. Vederbörande
kronojägare är stationerad i Salbohed i Västerfärnebo socken. Genom det
föreslagna markbytet utbytes den ur förvaltnings- och drivningssynpunkt
sämst belägna delen av kronoparken mot i dessa hänseenden i huvudsak avsevärt
bättre belägna områden.
Mot en produktiv skogsmarksareal av 7l,is har med en uppskattad ideal
medelbonitet av 4,93 m3 (beräknad produktionsförmåga 351 in3) erhåller
kronan en produktiv skogsmarksareal av 110,30 bär med en uppskattad ideal
medelbonitet av 4,n in3 (beräknad produktionsförmåga 453 in3).
Med hänsyn till behovet av arbetskraft på kronoparken är det önskvärt att
erhålla ytterligare en fast skogsarbetare. För närvarande finnes endast ett
hästtorp. Genom bytet skulle kronoparken tillföras huggarstället Norra Gärsjötorp,
vilket skulle disponeras till hyreslägenhet för en huggare.
Även överjägmästaren har i yttrande den 26 oktober 1948 tillstyrkt bytet
under framhållande av att detsamma ur arronderingssynpunkt vore förmånligt
för såväl kronan som bolaget. Det hade alltid förelegat svårigheter
för reviret att anskaffa arbetskraft för området A, enär arbetskraften för
revirets del vore stationerad åt Västerfärnebohållet. Genom bytet tillförsäkrades
vidare kronan rätt att begagna de skogsbilvägar, som bolaget byggt
på egen mark. Därigenom skulle revirets virkestransporter underlättas och
förbilligas.
Överlantmätaren har i utlåtande den 22 oktober 1948 förklarat, att ur
lantmäteriteknisk synpunkt hinder icke förelåge för genomförande av bytet
enligt förslaget.
Jämväl domänstyrelsen bär i sin förenämnda skrivelse den 26 november
1948 tillstyrkt det föreslagna bytet. Styrelsen har vidare hemställt att proposition
i ärendet måtte avlåtas till riksdagen samt att Kungl. Maj :t, därest
propositionen bifölles, måtte dels uppdraga åt styrelsen att ombesörja de
för bytesavtalets fullgörande erforderliga åtgärderna, dels ock förordna, att
de områden, som genom bytet komme att tillfalla kronan, skulle omhändertagas
av skogsförvaltningen för att förvaltas enligt de grunder, som
gälla för förvaltning av kronoparker.
Departementschefen. På de skäl, som anförts i ärendet, tillstyrker jag det
ifrågasatta bytet. Därest riksdagen lämnar medgivande till detta, torde det
ankomma på bolaget att hos Kungl. Maj :t ansöka om tillstånd att förvärva
det område, som genom bytet tillfaller bolaget.
Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ett utbyte av markområden mellan kronan och Wirsbo
aktiebolag må äga rum i den omfattning och på de villkor,
som finnas angivna i förenämnda den 15 oktober och den
13 november 1948 dagtecknade bytesavtal.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
7 :o
Gammelbyn 62 i Västerbottens län.
Inom Burträsks municipalsamhälle i Burträsks socken, Västerbottens län,
äger kronan det s. k. jägmästarbostället Fredriksberg, utgörande ett friliggande
skifte (G II) av förra löjtnantsbostället “/*■ mantal Gammelby nr 6
(Gammelbyn 62). Å nämnda skifte finnes ett bostadshus med flera byggnader,
vilket jämte visst område av bostället är såsom tjänstebostad upplåtet
till jägmästaren i Burträsks revir.
I skrivelse till domänstyrelsen den 26 januari 1943 anhöll jägmästaren i
nämnda revir, Georg Nordfors, att få förvärva visst område av bostället.
Som stöd härför anförde Nordfors, att han hade för avsikt att vid bifall till
ansökningen uppföra ett bostadshus å området för att efter inträdet i pensionsåldern
den 1 februari 1950, vid vilken tidpunkt han innehaft lägenheten
under en tid av omkring 22 år, fortfarande kvarbo å platsen. Med
hänsyn till att det område, som Nordfors önskade förvärva, avsatts till park
enligt en av Kungl. Maj :t den 15 september 1939 fastställd stadsplan för
Burträsks municipalsamhälle, föranledde ansökningen icke annan åtgärd än
att domänstyrelsen förklarade sig villig att, om Nordfors så önskade, vidtaga
åtgärder för försäljning till honom av lämpligt område av för bebyggelse
avsedd kvartersmark. Någon försäljning har emellertid icke kommit
till stånd.
Sedan Burträsks kommun förklarat sig önska förvärva den till bostället
hörande obebyggda tomtmarken, uppdrog domänstyrelsen den 15 november
1946 åt skogstaxatorn A. Hellström att verkställa saluvärdering av bostället
med undantag av den tomtmark, som förutsåges kunna för framtiden bliva
behövlig för domänverkets och dess personals räkning. Enligt ett vid saluvärdering
år 1947 upprättat instrument föreslog Hellström — i samråd med
domänstyrelsen och efter underhandlingar med representanter för kommunen
och samhället samt Nordfors, vilken tillika är kommunalfullmäktig och
municipalnämndens ordförande — att det område, varå jägmästarboställets
bostadshus vore beläget, skulle behållas i kronans ägo samt att bostället i
övrigt skulle uppdelas i tre lotter för försäljning till Burträsks kommun,
Burträsks municipalsamhälle och jägmästaren Nordfors. Med hänsyn till att
anläggandet av gator och avloppsledningar inom området vore avsett att
ombesörjas av municipalsamhället ansågs det lämpligast, att samhället och
ej kommunen skulle förvärva den mark, som vore avsedd att exploateras
för enskild bebyggelse. Kommunen önskade dock förvärva visst område i
syfte att använda detta som tomt för en blivande kommunal mellanskola.
I skrivelse den 30 december 1948 har domänstyrelsen underställt Kungl.
Maj :ts prövning frågan om försäljning av vissa områden av fastigheten Gammelbyn
62 och därvid anfört bland annat följande.
Sedan ett för Jörns, Nordsjö, Malå och Burträsks revir nyinrättat centralkontor
förlagts till Skellefteå stad, är styrelsen av den uppfattningen, att
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
Skellefteå är lämpligaste bostadsorten för jägmästaren i Burträsks revir.
Ombyte av bostadsort bör doek ej ske förrän i samband med Nordfors avgång
ur tjänst. Vid sådant förhållande finner styrelsen anledning icke föreligga
att i kronans ägo behålla tjänstebostaden i Burträsk. Styrelsen har
därför den 23 februari 1948 uppdragit åt Hellström att verkställa saluvärdering
för försäljning jämväl av jägmästarbostaden med tillhörande tomt
och att i samband därmed dels undersöka möjligheten att avstycka nämnda
tomt med sådan omfattning, att denna lämpligen kunde försäljas till enskild
person, dels även föreslå de jämkningar i det förut avgivna förslaget, vilka
kunde finnas påkallade.
Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, varibland dels två
av Hellström vid saluvärdering åren 1947 och 1948 upprättade instrument
jämte samma år gjorda utdrag av 1932 års stadsplanekarta för Burträsks
municipalsamhälle, varå de till försäljning ifrågasatta områdena utmärkts,
dels ock ett exemplar av nämnda stadsplanekarta, får domänstyrelsen i ärendet
vidare anföra följande.
Bostället är beläget utmed allmänna vägen Burträsk—Skellefteå omkring
800 meter sydväst om Burträsks kyrka. Det har ett naturskönt läge vid sjön
Burträsket.
Arealen omfattar 8,3720 hektar, varav omkring 0,« hektar tomt och trädgård.
4,55 hektar åker, 0,7i hektar äng och 2,7020 hektar skogsmark.
Den till tjänstebostad upplåtna lägenheten, som å det handlingarna i ärendet
bifogade exemplaret av stadsplanekartan markerats med violett kantfärg,
omfattar 2,33 hektar. Området kring och närmast tjänstebostaden utgöres
av park med för Norrland delvis ovanliga trädslag, trädgård med
damm samt stenlagda gårdar med mera. Å området finnas boningshus, ekonomibvggnad,
garage och isbod, vilka tillhöra kronan.
Bostadshuset är uppfört år 1820 av timmer å granitsockel i två våningar
med yttertak av plåt. Grundförhållandena äro dåliga. Byggnaden moderniserades
år 1929, varvid omkring 7„ av bottenplanet utgrävdes till källare,
varjämte ledningar för vatten, avlopp och värme installerades. Nedre botten
är inredd till tre rum, kök, expeditionslokal, tambur och en mindre jungfrukammare.
I andra våningen finnas tre rum, badrum, hall och garderober.
Bostadshuset saknar vind, vedbod, tvättstuga med mera. Det är kallt och i
stort sett i dåligt skick. Till uppvärmning vintertid åtgår cirka 70 kubikmeter
ved. För att sätta byggnaden i stånd erfordras en genomgripande reparation,
som beräknas kosta omkring 55 000 kronor. Ekonomibyggnaden är
uppförd av timmer och resvirke under tak av plåt samt inredd till ladugård
för tre kor och stall för två hästar jämte biutrymmen. Byggnaden är i dåligt
skick. Garaget är uppfört av bräder. Det är i medelgott skick. Isboden är
värdelös.
Övriga delen av bostället, omfattande omkring 6,04 hektar, varav 3,69 hektar
åker, 0,58 hektar äng och 1,77 hektar skogsmark, har varit utarrenderad till
hemmansägaren Hugo Rönnblom för tiden till den 14 mars 1954 mot ett
årligt arrende av 254 kronor. Med anledning av den ifrågasatta försäljningen
har överenskommelse träffats med Rönnblom om kontraktets upphörande
den 14 mars 1949. Denna del av bostället är obebyggd frånsett fyra kronan
tillhöriga lador av bräder.
Å bostället finnes icke skog av nämnvärt värde. Bostället beröres av ett
sjösänkningsföretag, benämnt Burträskets vattenreglering. Domänstyrelsen
har i framställning till Norrbygdens vattendomstol den 5 april 1945 anmält
anspråk på ersättning för skada och intrång, som genom företaget
förorsakas bostället. Vattendomstolen har ännu icke meddelat dom i skade
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
ståndsfrågan. Boställets sammanlagda taxeringsvärde utgör 41 800 kronor,
varav byggnadsvärde 32 000 kronor.
Beträffande försäljningsvillkoren har i skrivelsen anförts följande.
Enligt det av Hellström år 1948 uppgjorda försäljningsförslaget har bostället
uppdelats i fyra lotter, vilka å den av Hellström nämnda år upprättade
kartan betecknats A, B, C och D.
Lotten A.
Arealen omfattar 1,43 hektar, som enligt stadsplanen avsatts till park.
Härav utgöras 1,174 hektar av skogsmark och 0,256 hektar av mark, som enligt
föreslagen ändring av stadsplanen avses till gatumark. Området är obebyggt
frånsett en lada. Saluvärdet har uppskattats till 9 000 kronor, varav
markvärde (1,174 hektar å 7 500 kronor =) 8 800 kronor och värde av ladan
200 kronor.
Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten försäljes till Burträsks kommun,
som önskar förvärva området för att använda detta som tomt för en
kommunal mellanskola.
Länsarkitekten har meddelat, att han anser hinder icke möta mot en
stadsplaneändring, som innebär att området tages i anspråk för angivet
ändamål.
Lotten B.
Lotten omfattar l,is hektar tomt, park och trädgård. Den motsvarar det
kvarter, som enligt stadsplanen fastställts för jägmästarens tjänstebostad,
med undantag av ett mindre område, lotten D, som ansetts böra behållas i
kronans ägo. Å lotten B finnas bostadshus, ekonomibyggnad och isbod. Saluvärdet
har uppskattats till 27 800 kronor, varav markvärde (1 ,is hektar å
10 000 kronor =) 11 800 kronor och 16 000 kronor värde av å lotten befintliga
byggnader (bostadshuset 14 000 kronor och ekonomibyggnaden
2 000 kronor).
I yttrande den 28 juni 1948 — vari länsarkitekten enligt uttalande den
30 i samma månad instämt — har förrättningsmannen för tomtmätning
inom Burträsks municipalsamhälle, distriktslantmätaren M. Forss anfört
att, därest en minskning av tjänstebostadens kvartersmark enligt stadsplanen
måste verkställas för möjliggörande av lägenhetens försäljning
till enskild person, borde frånskiljande av tomter från kvarteret ske med
försiktighet och pietet. Ur ren naturskyddssynpunkt och av estetiska skäl
borde den vackra gården'' med park och anläggningar bevaras. Nordfors hade
här under den långa tid han innehaft lägenheten själv nedlagt icke obetydliga
belopp och många års arbete, som icke borde ödeläggas. Enda möjligheten
att uppdela kvarteret vore att i dettas sydvästra del avskilja ett tomtområde,
motsvarande lotten D. Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten
försälj es till jägmästaren Georg Nordfors. I försäljningen vore avsett att
ingå förenämnt garage, vilket är beläget på den del av kvarteret, som avskilts
till lotten D.
Lotten C.
Arealen omfattar 5,532 hektar, varav 3,107 hektar kvartersmark, 0,775 hektar
gatumark och 1,650 hektar parkområde. Av kvartersmarken utgöres omkring
0,52 hektar av utmed sjön Burträsket belägen skogs- och ängsmark, som ej
får bebyggas. Området är obebyggt frånsett tre lador. Saluvärdet bär uppskattats
till 33 195 kronor, varav markvärde 32 595 kronor och värde av
ladorna 600 kronor. Av markvärdet belöper (0,52 hektar å 5 000 kronor=)
2 600 kronor å bältet utmed Burträsket, (2 587 hektar å 10 000 kronor =)
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
23
25 870 kronor å övrig kvartersmark och (1,65 hektar å 2 500 kronor =)
4 125 kronor å parkområdet.
Förrättningsmannen har föreslagit, att lotten försäljes till Burträsks municipalsamhälle.
För den händelse i lotten ingående parkmark ej skulle
åsättas särskilt värde, borde parkområdet undantagas från försäljningen
och i stället kostnadsfritt upplåtas till municipalsamhället samt köpeskillingen
nedsättas till i avrundat tal 29 000 kronor.
Lotten D.
Nämnda lott, som omfattar 0,23 hektar kvartersmark, är avsedd att behållas
i kronans ägo för att framdeles användas som tomt till tjänstebostad
åt kronojägare eller annat domänverkets ändamål.
Burträsks kommun, jägmästaren Nordfors och Burträsks municipalsamhälle
ha meddelat, att de äro villiga inköpa respektive lotterna A, B och C
till av förrättningsmannen föreslagna priser. Municipalsamhället har samtidigt
förklarat, att samhället hellre önskade köpa det i lotten C ingående
parkområdet än att detta skulle undantagas från försäljningen och avgiftsfritt
upplåtas till samhället med nyttjanderätt.
Överlantmätaren har i yttrande den 12 oktober 1948 meddelat, att hinder
icke syntes möta mot avstyckning av de till försäljning föreslagna lotterna.
Överjägmästaren har i yttrande den 1 november 1948 tillstyrkt försäljningarna
under framhållande dock att det lotten B åsatta priset syntes honom
lågt.
Bostadsstyrelsen har enligt yttrande den 22 november 1948 icke haft något
att erinra mot föreslagen försäljning av lotterna A och B till angivna
priser. Beträffande lotten C har bostadsstyrelsen — under åberopande av
bland annat att för municipalsamhället funnes fastställd stadsplan och med
hänvisning till innehållet i 70 § byggnadslagen — uttalat, att i lotten ingående
parkmark borde överlåtas med äganderätt samt icke åsättas något
värde. Mot prissättningen å övrig i lotten C ingående mark har bostadsstyrelsen
icke framställt någon erinran.
För egen del har domänstgrelsen i sin förenämnda skrivelse den 30 december
1948 tillstyrkt, att lotterna A, B och C skulle säljas till de priser
och på i huvudsak de villkor i övrigt, som förrättningsmannen föreslagit.
Dock borde i lotten C ingående parkområde överlåtas med äganderätt. Vidare
borde priset å sistnämnda lott reduceras med 4 195 kronor till 29 000
kronor med hänsyn till att i detta fall ersättning för parkområdet icke syntes
böra beräknas.
Vid försäljningarna bör enligt styrelsen i övrigt iakttagas
beträffande en var av samtliga lotter, att lotten tillträdes den 14 mars
1949 i då befintligt skick, att köpeskillingen erlägges till domänstyrelsen
kontant vid tillträdet, att i köpet icke ingå andra å lotten befintliga byggnader
och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan, att köparen är
skyldig att dels omedelbart efter köpets avslutande på egen bekostnad ombesörja,
att lotten avstyckas från Gammelbyn 62, dels ock tåla de ändringar
i lottens areal, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas
vid avstyckningen, att köparen betalar samtliga å lotten på tiden från och
med tillträdesdagen belöpande skatter och onera, att köparen ensam vid
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 39.
kännes kostnaden för lagfart och övriga med köpet föx-enade utgifter och
att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. in. skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse.
beträffande vardera av lotterna B och C att den ersättning, som av Norrbygdens
vattendomstol kan bliva utdömd på grund av kronans hos vattendomstolen
i skrivelse den 5 april 1945 gjorda framställning om ersättning
för oförutsedd skada genom sjösänkningsföretaget Burträskets vattenreglering,
skall uppbäras av kronan och att kronan i gengäld härför skall svara
för det försålda områdets andel i de kostnader som sjösänkningsföretaget
kan komma att vidkännas på grund av utav vattendomstolen ännu icke utdömda
ersättningar för oförutsedd skada, som föranletts av företaget, samt
beträffande lotten B att i köpet ingår ett å lotten D befintligt garage, vilket
köparen äger under sin återstående livstid hava kvarstående å dess nuvarande
plats, dock ej för längre tid än intill dess lotten D tages i anspråk
för bebyggelse eller av kronan försäljes, att köparen icke äger rätt att erhålla
ersättning för av köparen eventuellt gjorda förbättringar å den lägenhet,
som köparen innehaft såsom tjänstebostad, och att innehavare av över
lotten framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att hava ledningen
kvarstående och nyttja densamma utan rätt för köparen till annan ersättning
än av ledningens innehavare för skada till följd av reparation, förändring
eller tillsyn av ledningen.
Departementschefen. Med biträdande av försäljningsförslaget sådant detsamma
av domänstyrelsen förordats hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,
att av skiftet G II under fastigheten Gammelbyn 62 i Burträsks
socken, Västerbottens län, förenämnda med A, B och
C betecknade lotter, vilka finnas angivna å ett av skogstaxatorn
A. Hellström år 1948 verkställt utdrag av stadsplanekartan
för Burträsks municipalsamhälle, skola försäljas lotten
A om cirka 1,43 hektar till Burträsks kommun för en
köpeskilling av 9 000 kronor, lotten B om cirka 1,18 hektar
till jägmästaren Georg Nordfors för en köpeskilling av 27 800
kronor och lotten C om cirka 5,532 hektar till Burträsks municipalsamhälle
för en köpeskilling av 29 000 kronor; ävensom
att vid försäljningarna i huvudsak skola gälla de villkor
i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.
Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—
7 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hanns Otto Duselius.
497210. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.