Kungl. Maj:ts proposition nr 24.
1
Nr 24.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni
i923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker; given Stockholms slott
den 28 januari 1949.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Förslag
till
förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.
Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker,* 1 vilken jämlikt förordning
den 30 januari 1948 (nr 18) gäller intill utgången av juni månad 1949, skall
äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1950.
1 Senaste lydelse av förordningen se 1933: 399, 1937: 246, 1941: 254, 1943: 257 och 316 samt
1948: 18.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 24—25.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 24,
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
28 januari 19W.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,
Weijne, Kock, Andersson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om
fortsatt giltighet av förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, m. m. samt anför därvid följande.
Bestämmelserna rörande omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
ha plägat av riksdagen antagas allenast för ett år i sänder och
gälla för närvarande till utgången av juni månad 1949.
Vid 1948 års riksdag behandlades frågan om fortsatt giltighet av denna
lagstiftning — för tiden från och med den 1 juli 1948 till och med den 30
juni 1949 —• såsom ett led i den då aktuella frågan om skärpt indirekt beskattning
i syfte att överbalansera budgeten. Med anledning härav torde jag
till en början få erinra om vad i nämnda hänseende förekom vid 1948 års
riksdag.
Skärpningarna i den indirekta beskattningen i syfte att överbalansera
budgeten.
Vid 1948 års riksdag (vårsessionen) behandlades ett flertal förslag till
skatteskärpningar på den indirekta beskattningens område, genom vilka
skatteskärpningar åsyftades att uppnå en överbalansering av budgeten för
budgetåret 1948/49. Dessa förslag hade i första hand utarbetats inom 1947
års lconsumtionsskatteberedning. Enligt direktiven för denna beredning
borde eftersträvas att ernå en överbalansering av budgeten för budgetåret
1948/49 av sådan storleksordning, att utgifterna å kapitalbudgeten
därigenom täcktes. I beredningens förslag, vilka framlades i särskilda skrivelser
till Kungl. Maj :t den 20 december 1947 och den 18 mars 1948, uttalades
under hänvisning till vad i direktiven sålunda anförts, att beredningen
vid fullgörandet av sitt uppdrag ansett, att ett belopp om cirka
500 miljoner kronor borde för budgetåret 1948/49 tillföras statsverket genom
skärpt indirekt beskattning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 24.
3
Beträffande den närmare innebörden av de på grundval av konsumtionsskatteberedningens
förslag genomförda skatteskärpningarna må här nämnas
följande.
1) Spritdrycker. I propositionen den 3 januari 1948, nr 7, föreslogs sådan
ändring i förordningen angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker, att omsättningsskattens grundavgift skulle höjas från 7
till 9 kronor för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.
2) Vin. I nyssnämnda proposition förordades vidare, att beskattningen
av vin skulle skärpas på så sätt att omsättningsskattens procentavgift höjdes
från 50 till 60 procent samt att minimiavgifterna för starkvin höjdes
med en krona 50 öre per liter. Även detta förslag bifölls av riksdagen.
3) Maltdrycker. I samma proposition föreslogs, att skatten å maltdrycker
skulle höjas från 30 till 39 öre per liter beträffande maltdrycker av
andra klassen samt från 54 till 72 öre per liter i fråga om maltdrycker av
tredje klassen. Vidare föreslogs, att en särskild beskattning skulle införas
i fråga om viss maltdryck av första klassen, nämligen i fråga om s. k.
lagrat svagdricka. Denna skatt skulle enligt förslaget utgå med 18 öre för
liter. Förslaget i dessa delar godkändes av riksdagen, dock med den jämkningen
att skatten för lagrat svagdricka bestämdes till 9 öre för liter.
4) Läskedrycker. I samma proposition föreslogs en höjning av skatten å
läskedrycker från 12 till 18 öre för liter. Förslaget bifölls av riksdagen.
Samtliga de under 1)—4) angivna förslagen behandlades i bevillningsutskottets
betänkande nr 2 och i riksdagens skrivelse nr 16 (jfr sv. förf.saml.
1948: 18—22). Dessa skatteskärpningar trädde i kraft den 1 februari 1948.
5) Tobaksvaror. I propositionen den 3 januari 1948, nr 6, förordades,
att tobaksskatten (myckenhetsskatten) för inom riket tillverkade varor
skulle höjas för cigarrer från 0,8 till 2,o öre, för cigarrcigarretter från 0,4
till l,o öre och för cigarretter från 0,2 till 0,45 öre, allt per styck, samt för
röktobak från 1,50 till 2,75 kronor, för tuggtobak från l,oo till 2,oo kronor och
för snus från 0,75 till l,oo krona, allt per kilogram, ävensom att skatten för
importerade cigarretter skulle höjas från 1,3 till 1,7 öre per styck. Enligt vad
i propositionen vidare uttalades borde de nya skattesatserna träda i
kraft den 1 februari 1948. Detta förslag antogs av riksdagen (bevillningsutskottets
betänkande nr 1, riksdagens skrivelse nr 15, sv. förf.saml. 1948:
17).
6) Nöjesskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 8, förordades att
nöjesskatten för biografföreställning — som enligt 1945 års förordning om
nöjesskatt utgick med 15 procent, om biljettpriset icke översteg en krona,
och eljest med 15 procent av en krona och 30 procent av återstoden av biljettpriset
— skulle höjas till 30 procent, om biljettpriset icke översteg en
krona, och eljest till 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden
av biljettpriset. Vidare föreslogs i samma proposition den ändringen, att nöjesskatten
för biografföreställningar skulle fördelas med tre fjärdedelar till
staten och en fjärdedel till kommunen. Dessa förslag antogos av riksdagen,
4
Kiingl. Maj:ts proposition nr 24.
som fastställde dagen för ikraftträdandet till den 2 februari 1948 (bevillningsutskottets
betänkande nr 3, riksdagens skrivelse nr 17, sv. förf.saml.
1948: 24).
7) Varuskatt. I propositionen den 3 januari 1948, nr 10, föreslogs bland
annat vissa höjningar av de sedan år 1941 gällande skattesatserna för ett
flertal varuskattepliktiga varor. Sålunda föreslogs en höjning av skattesatserna
för choklad- och konfityrvaror från 40 till 60 procent av beskattningsvärdet,
för essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga
drycker, från 75 till 100 procent av nämnda värde samt för vissa
kemisk-tekniska preparat — såsom parfym, hårvatten samt preparat för
behandling av naglar, ögonhår och ögonbryn — från 20 till 40 respektive
75 procent av nyss angivna värde. Dessa förslag antogos, med vissa jämkningar
i fråga om beskattningens omfattning in. m., av riksdagen. De
sålunda beslutade ändringarna trädde i kraft den 1 mars 1948 (bevillningsutskottets
betänkande nr 9, riksdagens skrivelse nr 50, sv. förf.saml. 1948:
66).
8) Bensin och brännoljor. I propositionen den 3 januari 1948, nr 5, framlades
förslag om skärpt beskattning av motorfordon och drivmedel till sådana
fordon. Sålunda föreslogs uttagandet av en särskild skatt å personbilar
och motorcyklar, avsedda för personbefordran, för tiden den 1 mars
1948—den 28 februari 1949. Vidare föreslogs, att särskilda tilläggsskatter
skulle uttagas för tiden från och med den 1 mars 1948 med 20 öre litern för
bensin och 15 öre litern för sådana brännoljor som användes för drivande
av automobil. Därjämte föreslogs uttagande av en lagerskatt å bensin som
fanns inom riket den 1 mars 1948 med 20 öre för liter. Riksdagen avslog
förslaget om uttagandet av en särskild skatt å personbilar och motorcyklar.
Beträffande beskattningen av drivmedel fastställde riksdagen tilläggsskatten
å bensin till 27 öre för liter och tilläggsskatten å brännoljor till 20 öre
för liter, varjämte lagerskatten å bensin bestämdes till 27 öre för liter. Den
skärpta drivmedelsbeskattningen trädde i kraft den 1 april 1948. (Se bevillningsutskottets
betänkande nr 8 och memorial nr 14, riksdagens skrivelse
nr 61, sv. förf.saml. 1948: 81—83.)
9) —11) Totalisator-, tips- och lotterimedel. I propositionen den 3 januari
1948, nr 9, hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens bemyndigande att vidtaga
åtgärder för ökning av statsverkets andel i totalisator, tips- och lotterimedlen
på nedan angivna sätt, nämligen
a) genom överföring till statsverket av — utöver de belopp som enligt
dittills gällande föreskrifter skulle till statsverket överföras — ytterligare
10 procent av insatserna vid totalisatorspel, vilken ändring borde träda i
tillämpning den 1 april 1948;
b) genom höjning av priset för deltagande i av Aktiebolaget Tipstjänst anordnade
tippningstävlingar från 25 till 30 öre för varje rad, vilken höjning
borde genomföras från och med den 1 juli 1948; samt
c) genom höjning av priset för lottsedel i Svenska penninglotteriet aktiebolag
från 10 till 12 kronor för varje lottsedel, vilken höjning borde gälla
Kungl. Maj.ts proposition nr 24. 5
i fråga om lottsedlar som försåldes till dragningen i maj 1948 och senare
dragningar.
Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande nr
6, riksdagens skrivelse nr 26).
12. Pappersskatt. I propositionen den 16 april 1948, nr 215, föreslogs uttagandet
av en tillverkningsskatt — med 15 öre för kilogram — å papp och
papper, som inom riket tillverkades för avsalu, samt å papp och papper som
hit infördes. Denna beskattning skulle enligt propositionen träda i kraft den
1 juli 1948. Propositionen bifölls av riksdagen (bevillningsutskottets betänkande
nr 48, riksdagens skrivelse nr 292, sv. förf.saml. 1948: 283).
I de under 1)—12) omnämnda propositionerna framhölls särskilt att de
däri föreslagna skatteskärpningarna, som åsyftade att åstadkomma den
överbalansering av budgeten som i dåvarande läge finge anses ofrånkomlig,
vore av tillfällig natur och att frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd
med hänsyn härtill borde prövas av 1949 års riksdag. Såvitt angår den under
12) omnämnda propositionen anfördes därutöver att i författningen i
ämnet borde uttryckligen angivas — för att pappersskattens tillfälliga natur
skulle särskilt understrykas — att skatten skulle utgå för endast ett
år, räknat från och med den 1 juli 1948. Samtidigt uttalades dock, att genom
en sådan tidsbegränsning det alternativet icke uteslötes att frågan
om skattens fortbestånd efter nyssnämnda dag upptoges till prövning av
1949 års riksdag. Vid riksdagsbehandlingen av nu ifrågavarande propositioner
underströk bevillningsutskottet dessa uttalanden, och riksdagen godkände
vad utskottet anfört härutinnan.
Frågan om skatteskärpningarnas fortbestånd för tiden efter juni 1949.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen underströk 1948 års
riksdag att nu ifrågavarande skatteskärpningar vore av tillfällig natur och
att frågan om deras fortbestånd borde prövas av 1949 års riksdag.
Beträffande nämnda fråga torde jag få hänvisa till mina uttalanden till
statsrådsprotokollet den 3 januari 1949 i samband med framläggandet av
finansplanen och beräkningen av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1949/50. Enligt vad jag då uttalade i fråga om den samhällsekonomiska
balansen och budgeten (se Bilaga 1 till 1949 års statsverksproposition s. 7)
förutsattes i budgeten för budgetåret 1949/50, att de vid 1948 års riksdag
beslutade extra ordinära skattehöjningarna — med ett ur statsfinansiell
synpunkt oväsentligt undantag (totalisatormedlen) — skulle bibehållas,
varemot några ytterligare höjningar av dessa skatter icke föresloges i statsverkspropositionen.
Enligt vad jag vidare uttalade kunde erfarenheterna av
den ekonomiska utvecklingen under den närmaste tiden avvaktas, innan
definitiv ståndpunkt toges till frågan om en överbalansering skulle anses
nödvändig i vidare omfattning än den i budgetförslaget upptagna.
Enligt min uppfattning böra de vid 1948 års riksdag beslutade skattehöj -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 34.
ningarna — med nyssnämnda undantag — oförändrade fortbestå under
nästkommande budgetår. De ifrågavarande skatteskärpningarna äro i flertalet
fall formellt icke tidsbegränsade utan ha fastställts att gälla tills vidare.
Endast skatterna å spritdrycker och papper äro tidsbegränsade och gälla
till och med den 30 juni 1949. Med undantag för sistnämnda båda skatter
erfordras sålunda intet formligt beslut av riksdagen för ett fortsatt uttagande
av de skärpta skatterna. I enlighet med vad som förutsattes av 1948
års riksdag bör emellertid årets riksdag — i samband med prövning av det
förslag om fortsatt uttagande av skärpt skatt å spritdrycker, som jag i det
följande framlägger — jämväl taga ställning till frågan om bibehållande
under nästkommande budgetår av de skattehöjningar, som formellt äro fastställda
att gälla tills vidare. Såsom jag inledningsvis erinrat genomfördes
de ifrågavarande skattehöjningarna för att få till stånd en sådan överbalansering
av budgeten, som i dåvarande läge ansågs nödvändig. Den fråga,
som riksdagen nu har att taga ställning till, avser sålunda i själva verket
huruvida för nästkommande budgetår en överbalansering av budgeten av
den storleksordning, som förutsatts i statsverkspropositionen, skall anses
erforderlig.
Jag torde i detta sammanhang vidare få nämna, att jag avser att framlägga
förslag om förlängning av giltighetstiden för förordningen om pappersskatt
först vid ett senare tillfälle i samband med att jag framlägger förslag
till vissa jämkningar i nämnda förordning.
Vad slutligen angår frågan om fördelningen av totalisatormedlen avser jag
att, såsom i statsverkspropositionen omnämnts, för innevarande års riksdag
framlägga förslag om vissa ändringar härutinnan. Detta ärende kommer
jag att anmäla senare denna dag.
Frågan om fortsatt giltighet av beskattningen av spritdrycker.
Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt. Gällande bestämmelser i ämnet
innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch
utskänkningsskatt å spritdrycker sådan densamma lyder enligt förordningarna
den 26 juni 1933 (nr 399), den 21 maj 1937 (nr 246), den 25 maj
1941 (nr 254), den 28 maj 1943 (nr 257), den 11 juni 1943 (nr 316) samt
den 30 januari 1948 (nr 18).
Enligt dessa bestämmelser upptages omsättningsskatt:
l:o) vid detaljhandelsbolagens (systembolagens) inköp av spritdrycker,
därvid skatten utgår dels med en grundavgift av 9 kronor för liter och dels
med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp
av dryckerna i butelj er åt skick;
2:o) för spritdrycker, som jämlikt bestämmelserna i två särskilda kungörelser
den 18 december 1918, nr 987 och 989, inköpas hos partihandelsbolaget
eller importeras för användning till vetenskapligt, medicinskt, far
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 24.
7
maceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål, därvid skatten utgår
med en grundavgift av 1 krona 40 öre för liter.
Utskånkningsskatt upptages för spritdrycker, som utskänkas, samt utgår
med 4 kronor för liter renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt,
6 kronor för liter annat egentligt brännvin och 8 kronor för liter andra
spritdrycker.
Enligt förordningen den 30 januari 1948, nr 18, gälla bestämmelserna angående
omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker intill utgången
av juni månad 1949.
Enligt vad som framgår av statsverkspropositionen till innevarande års
riksdag har omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker i riksstaten
för budgetåret 1949/50 beräknats till 450 miljoner kronor.
I enlighet med vad i det föregående anförts förordar jag, att 1923 års förordning
angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker i oförändrat
skick förlänges för tiden intill utgången av juni månad 1950. Förslag
till förordning om sådan förlängning har upprättats inom departementet.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga förenämnda förslag
till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)
angående omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker.
• Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi
trädda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
‘••V •
; ’irjpnnt
i- b jiu
.■■■»fsniAim
ii.r{> -i