Kungi. Maj ds proposition nr 212.

1

Nr 212.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
sgfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 22 april 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående fortsatt giltighet
av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde
och ost;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

1

Bihang till riksdagens protokoll 19A9. 1 samt. Nr 212.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Sammanfattning.

Med hänsyn till det samband, som åtgärderna i prisreglerande syfte på
jordbrukets område ha med den allmänna ekonomiska stabiliseringspolitiken,
har Kungl. Maj :t ansett slutlig ställning ej redan nu böra tagas till frågan
om prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1949/50. Kungl.
Maj :ts beslut i prisfrågan gäller därför i första hand endast andra produkter
än mjölk och mejeriprodukter. Frågan om en definitiv prisavvägning för
sistnämnda produktslag och därmed den definitiva prisavvägningen i dess
helhet för jordbrukets produkter anses böra upptagas först längre fram.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär i stort sett ingen förändring
i nu gällande priser. Även nu utgående pristillägg avses skola bibehållas i
stort sett oförändrade i avbidan på den slutliga prisavvägningen.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område har nu
beräknats till 123 miljoner kronor, därav omkring 79 miljoner kronor för
mjölkpristillägg och särskilda mjölkbidrag, 33 miljoner kronor för pristilllägg
för slaktdjursprodukter, 6 miljoner kronor för bidrag till förbättring av
mjölkhandelns marginaler och 5 miljoner kronor för bestridande av diverse
kostnader i samband med jordbruksregleringen. Med hänsyn till förefintliga
reservationer äskas nu 103 miljoner kronor för ändamålet. Vidare begäres
ett reservationsanslag å 20 miljoner kronor till kostnader i samband med
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

3

Förslag

till

förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 10 juli
1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas, att förordningen den 10 juli 1947 om viss avgift
å mjölk, grädde och ost, vilken jämlikt förordningen den 30 juni 1948 (nr
428) gäller till och med den 31 augusti 1949, skall äga fortsatt giltighet
till och med den 31 augusti 1950.

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 22 april 1949.

N ärVa rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna dels (p. 84) till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 125 000 000
kronor, dels (p. 86) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet eft reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 19
april 1949 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter
för regleringsåret 1949/50. Vid kommissionens skrivelse fanns bland annat
fogad en den 25 februari 1949 dagtecknad skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget.
Statens priskontrollnämnd har denna dag avgivit yttrande
över kommissionens förslag. I anledning av kommissionens framställning
har Kungl. Maj :t denna dag meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t frågan om utformningen i övrigt
av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret
1949/50.

Översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med första kvartalet 1948, hänvisas, utöver vad i det följande
anföres, till propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944,
303/1945, 267/1946, 280/1947 och 275/1948.

Brödsädsregleringen. Oaktat skörden av vete och råg år 1948 var god har
korn även under innevarande regleringsår i viss utsträckning måst användas
till människoföda. Enligt livsmedelskommissionens cirkulär nr 3157 gäl -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

ler sålunda även för regleringsåret 1948/49 beträffande korn och blandsäd,
vari ingår minst 70 procent korn, utfodringsförbud inom Götaland, Svealand
och Gävleborgs län med undantag av vissa socknar i norra delen av
området.

I sarnband med mjöl- och brödransoneringens upphävande den 2 oktober
1948 ha vissa utvidgningar i rätten att förfoga över beslagtagen spannmål
av brödsäd och korn medgivits. Sålunda får numera sådan spannmål utan
förmalningskort eller förmalningslicens vid kvarnar förmalas till mjöl och
gryn för tillgodoseende av husbehovet för odlaren och vissa hos denne anställda.
Odlare får nu även överlåta brödspannmål till anställda för dessas
husbehov. I övrigt har ransoneringens hävande icke medfört ändringar i
bestämmelserna om rätt att förfoga över beslagtagen brödspannmål.

Förra året har inleverans av brödsäd och korn genom försäljning till handeln
och kvarnarna skolat ske senast den 1 mars. För innevarande år har
däremot den 1 april satts som sista leveransdag.

För regleringsåret 1948/49 ha på liknande sätt som skett alltsedan regleringsåret
1944/45 fastställts normalpriser på brödsäd, utformade efter en
stigande skala. Denna har i fråga om brödsäd och korn givits en något ändrad
utformning med förhållandevis lägre ingångspriser och högre slutpriser
i syfte att stimulera lagring hos jordbrukare. Prisstegringen har, såvitt
försäljning från odlare angår, i år avbrutits den 16 mars. Under den tid
skalan omfattar, har priset stigit med 10 öre per deciton för varje tiodagarsperiod
mot 5 öre förra året. Utgångspriset den 1 september var för vårvete av
normalkvalitet 33 kronor 90 öre per deciton samt för höstvete och råg av
normalkvalitet 28 kronor 90 öre per deciton. Dessa priser ligga 2 kronor
65 öre respektive 85 öre högre än motsvarande priser föregående regleringsår.
Även för korn ha fastställts normalpriser, som stigit med 10 öre per deciton
och tiodagarsperiod under tiden 1 september—16 mars. Utgångspriset
den 1 september var för korn av normalkvalitet 26 kronor 90 öre per deciton,
d. v. s. 85 öre högre än föregående regleringsår. Prissättningen innebär, att
medelpriset i jämförelse med föregående år höjts med 3 kronor per deciton
för vårvete och med 1 krona per deciton för annan spannmål. För icke fullgod
spannmål av vete och råg samt för sådan spannmålsblandning eller
blandsäd, som varit att betrakta såsom brödsäd och som kan iordningställas
till fullgod fodervara, har gällt ett minimipris, som med en krona per
deciton understigit det vid leveranstillfället gällande normalpriset på korn.
fbn sådan vara uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd
med det undantaget, att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, skall
dock, om priset därigenom blir högre, betalning erläggas efter den prisreglermgsskala,
som anknyter till priset på fullgod spannmål. I detta fall skall
sålunda avdrag för mältningsgrad göras även för halten mältade kärnor utöver
5 procent efter samma grunder som för fullgod brödsäd. Priset på
fullgod brödsäd har icke fått understiga det vid leveranstillfället gällande
Priset på icke fullgod brödsäd. Systemet med prisorter för södra och mellersta
Sverige har bibehållits. I norra Sverige gälla normalpriserna vid för -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

säljning från odlare fritt av köparen anvisad mottagningsplats. Vid överlåtelse
av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktiebolaget och från
auktoriserad spannmålshandlare är priset 90 respektive 50 öre högre än
priset till odlare. Vid nu avsedda försäljningar får vidare en successiv stegring
av priset ske ända fram till den 31 augusti 1949. Leverans från spannmålsbolaget
sker fraktfritt eller eif lcvarnort. Vid leverans från spannmålshandlare
skall kvarnen ersätta säljaren den del av fraktbeloppet, som icke
erlägges av spannmålsbolaget. Bolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,
som överstiger 30 öre per deciton, dock högst 1 krona 40 öre per
deciton. Vid nu avsedda försäljningar fortgår den successiva stegringen av
priset ända fram till den 31 augusti 1949 (cirkulär nr 3157).

De under regleringsåret 1947/48 gällande bestämmelserna om kvalitetsfordringar
och prisregleringsskalor för brödsäd äro i stort sett oförändrade.
De vidtagna ändringarna innebära i huvudsak att såsom vårvete nu endast
räknas vara, vari ingå högst 2 procent höstvete och/eller råg mot tidigare
5 procent (cirkulär nr 3152).

I likhet med vad tidigare gällt vid övergången från ett regleringsår till
ett annat har med hänsyn till den successiva prisstegringen under regleringsåret
1947/48 genom spannmålsbolaget verkställts prisreglering beträffande
kvarvarande lager av spannmål hos handeln och kvarnarna den 31
augusti 1948. Härvid har hänsyn tagits till den för regleringsåret 1948/49
genomförda höjningen av prisnivån för spannmål.

I bestämmelserna om förmalning av brödsäd ha fr. o. m. den 1 juni 1948
vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas (cirkulären
nr 3098, 3155, 3177, 3187, 3238 och 3262). Från nämnda dag borttogs inblandningen
av havrekärna och majs vid brödsädsförmalningen. I fråga om
utmalningsprocenten ha vidare vissa sänkningar kunnat ske. Sålunda ha de
genomsnittliga minimiprocenttalen ändrats, för siktat vetemjöl utom kex- och
makaronimjöl den 1 september från 82,5 till 81,5 och den 1 november till 80,5
samt för samsikt den 1 september från 85 till 80. Även för makaronimjöl
(grynmjöl) bär viss sänkning av utmalningsprocenten skett. Enligt de bestämmelser,
som gällde den 1 mars 1949, hade det mjöl, som i handeln går
under namn av vetemjöl, i regel följande procentuella sammansättning
(inom parentes sammansättningen den 1 mars 1948): vete 78 procent (78),
råg 15 procent (12,5) och korn 7 procent (7 samt 2,5 havre). Fr. o. m. den
11 april 1949 må förutom förut tillåtna mjölsorter även framställas rågsikt.

Mallönen har varit oförändrad sedan den 1 januari 1948.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. På grund av relativt gynnsamt
skördeutfall 1948 och tämligen goda utsikter för kraftfoderimport ha
de ålägganden att till det allmänna avstå fodersäd, som under eu följd av år
åvilat jordbrukare i södra och mellersta Sverige, kunnat slopas i vad avser
annan fodersäd än korn. Vidare har ransoneringen av annan fodersäd än
korn och samtidigt därmed även av foderbröd, sopmjöl och maltgroddar

Kungl. Maj.ts proposition nr 212. ‘

upphävts från och med den 1 september 1948. Från och med den 20 oktober

1948 har ransoneringen av rågkli och betfor hävts samt sedermera från och
med den 1 februari 1949 även ransoneringen av melass. Från och med den
14 mars 1949 har även försäljningen av vetekli, vetegroddar, vetefodermjöl
och glutenfoder blivit fri. I och med att ransoneringen av standardiserade
hönsfoderblandningar och foderblandningar för pälsdjur samt av luzernmjöl,
tillhörande vissa högre kvalitetsklasser upphävts fr. o. in. den 11
april 1949 kvarstå i fråga om fodermedel ransonering endast för oljekraftfoder
och fiskmjöl. —- Liksom under förra året har — såsom tidigare nämnts
■— korn i stor utsträckning måst användas till människotoda.

Trots bättre skörd av fodersäd och trots ökad tillgång hos jordbrukarna
även på andra fodermedel har rätt stor knapphet på fodersäd rått i marknaden.
Jordbrukarnas utbud ha — särskilt i de områden, där animalieproduktionen
är som störst — varit relativt små, och efterfrågan på fodersäd
liar varit stor. Saluförda kvantiteter ha därför mycket snabbt gått åt. Till
stöd för foder sädsför sörj ningen ha företrädesvis i landets sydligare delar tillhandahållits
betydande myckenheter majs. Vidare har livsmedelskommissionen
vid två olika tillfällen, nämligen i oktober 1948 (cirkulär nr 3183)
samt i januari 1949 (cirkulär nr 3224) ställt betydande kvantiteter vetekli
till kristidsstyrelsernas förfogande att efter prövning i varje enskilt fall tilldelas
sådana jordbrukare, vilkas tillgångar på fodersäd under året varit för
knappa i förhållande till kreatursantalet på brukningsdelen. Tack vare god
tillgång på foderrotfrukter samt även på överskottspartier av potatis och
tämligen tillfredsställande skörd av hö kan dock foderläget under regleringsåret
betraktas som förhållandevis gott.

Sedan fodersädsransoneringen upphävts, ha under året allmänna och i
regel kvartalsvis utgående tilldelningar av fodermedel slopats för andra djur
än fjäderfän. Bestämmelserna om tilldelning för fjäderfän ha meddelats för
tiden 1 september—31 december 1948 i kommissionens cirkulär nr 3159 och
för tiden 1 januari—30 april 1949 i cirkuläret nr 3207. Bestämmelserna om
slopandet av ransoneringen av hönsfoderblandningar fr. o. in. den 11 april

1949 meddelades i cirkulär nr 3261. Någon engångstilldelning av kli för
rnodersuggor såsom kompensation för avstådda fodersädskvantiteter har i
år — sedan skyldigheten att avstå fodersäd upphört — icke förekommit.
För digivande rnodersuggor har utgått en extra tilldelning av 50 kilogram
vetekli för varje grisning.

För fodersäd bär liksom för brödsäd fastställts normalpriser efter en successivt
stigande skala. Prisnivån bär höjts från föregående år. Utgångspriset
lör annan fodersäd än korn ligger sålunda 1 krona per deciton högre än förra
året. Prishöjningen för korn bär som tidigare angivits utgjort 85 öre. Vidare
ha liksom beträffande brödsäd vissa bestämmelser om prisreglering
uH''ärdats.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under de
härmast föregående åren. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävle -

° Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

borgs län ha således erhållit dels en viss kvantitet oljekraftfoder per mjölkko
(oberoende av mjölkavkastningens storlek) och dels en tilldelning av
oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion, som legat
över en viss fastställd grundkvantitet per ko, I de fyra nordligaste länen ha
vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande
för utdelning (cirkulär nr 3151). Den ordinarie tilldelningen av oljekraftfoder
är något lägre än under föregående regleringsår. Den ordinarie
tilldelningen av kli har varit ungefär hälften så stor. En extratilldelning av
kli inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län med viss myckenhet per
ko har sedermera lämnats (cirkulär nr 3224). Till kristidsstyrelsernas förfogande
inom de områden kring Vänern, där 1948 års höskörd på grund av
stark försommartorka blev särskilt låg, ha ställts vissa myckenheter oljekraftfoder
att efter styrelsernas prövning utdelas till särskilt behövande
innehavare av kor inom respektive områden. Som tidigare nämnts bär därefter
ransoneringen av vetekli upphävts den 14 mars i år. — Även under
innevarande regleringsår ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild
tilldelning av oljekraftfoder i form av extraherat rapsmjöl och/eller
extraherat senapsmjöl (cirkulär nr 3151).

Någon allmän tilldelning av melass har under regleringsåret icke utgått.
För tilldelning inom de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län ha emellertid till respektive kristidsstyrelsers
förfogande ställts vissa mindre kvantiteter melass. Så bär också
varit fallet beträffande de kristidsstyrelser inom vänernområdet, vilka enligt
vad i föregående stycke nämnts även fått disponera över särskilda kvantiteter
oljekraftfoder. Melassransoneringen bär som tidigare nämnts upphävts
den 1 februari i år.

Bestämmelserna om handels- och prisregleringen beträffande stråfoder ha
upphävts från och med den 24 maj 1948 (cirkulär nr 3093). Stråfoder får
sålunda fritt överlåtas och transporteras, och beslaget på stråfoder -—- vilket
alltjämt kvarstår — hindrar icke innehavaren av sådant foder att förfoga
över varan även på annat sätt än genom överlåtelse och transport. För stråfoder
gälla nu ej heller några bestämmelser om normalpris eller allmänt
prisstopp. Vidare har förbudet att bränna stråfoder upphävts från och med
den 29 juli 1948 (cirkulär nr 3140). Genom lag den 20 februari 1948 om
rätt för arrendator att bortföra stråfoder bär arrendator beretts möjlighet

att liksom under år 1948 och tidigare--efter anvisning av kommissionen

eller lokal kristidsmyndighet bortföra stråfoder från av honom arrenderad
fastighet utan hinder av vad i arrendeavtalet eller eljest finnes stadgat rörande
förbud mot sådant bortförande. Lagen gäller till och med den 30 juni
1949.

Fodertran får alltjämt säljas utan emottagande av inköpsbevis. I fråga
om kvalitetskontrollen på fodertran har någon ändring icke skett sedan
föregående regleringsår.

9

Kungl. Mctj.ts proposition nr 212.

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1948/49.

Priset på potatis, som inköpes för tillverkning av stärkelse eller brännvin,
har liksom tidigare enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare bär kommissionen, i likhet med vad tidigare tillämpats, för tillverkningsåret
1948/49 träffat ett av Kungl. Maj:t sedermera godkänt avtal
med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. angående föreningens
inköp och försäljning av potatisstärkelse. Viss del av avtalet har därjämte
av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande. I avtalet bär kommissionen
under förutsättning av statsmakternas godkännande åtagit sig att
hereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris
per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl
med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader
i avseende på inneliggande lager. Bestämmelserna i ämnet för tillverkningsåret
1948/49 återfinnas i Kungl. Maj :ts brev den 24 september
1948.

Beslagen på potatismjöl och vissa andra potatisprodukter ävensom på
stärkelsesirap ha hävts från och med den 25 mars 1949. Samtidigt har handelsregleringen
beträffande dessa varor helt avvecklats. Beslaget på potatis
kvarstår däremot alltjämt.

1948 års potatisskörd, som enligt preliminära uppskattningar beräknats
utgöra 2 165 000 ton, är en av de största som erhållits här i landet. Den
stora skörden har medfört, att producentpriset på matpotatis under den
gångna delen av konsumtionsåret varit lägre än under de närmast föregående
åren. Kommissionen har därför icke haft anledning fastställa något
normalpris på potatis. Kommissionen har emellertid genom underhandsöverenskommelser
sökt få till stånd en viss justering av konsumentpriserna inom
ett antal större konsumtionsorter. Då potatisodlarna icke kunnat få avsättning
för hela skörden för konsumtion och utfodringsändamål bär kommissionen
i syfte att bereda större avsättningsmöjligheter låtit tillverka en större
kvantitet potatisstärkelse än som tillverkats under något tidigare år. Tillverkningen
av potatisstärkelse kommer att uppgå till cirka 40 000 ton. Efterfrågan
på potatisstärkelse har efter mjölransoneringens upphävande visat
eu tydlig nedgång. Avsättningen av stärkelse för industriella ändamål är
alltjämt mycket stor. Den högt uppdrivna tillverkningen torde dock komma
att medföra att stärkelseföreningen till hösten kommer att ligga med ett
större övergångslager än under tidigare år. Genom den rikliga tillgången på
Potatis har kommissionen vidare kunnat lämnat tillstånd till tillverkning av
chka 21 miljoner liter potatisbrännvin av normalstyrka. Denna kvantitet
iorde komma att utökas genom nya tillstånd för särskilda fall.

Då flertalet länder i Europa hade en god potatisskörd under föregående år
{lar efterfrågan på potatis för export varit avsevärt mindre än tidigare. Exporten
av potatis bär därför inskränkt sig till några enstaka mindre partier.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Slutligen kan nämnas, att livsmedelskommissionen enligt överenskommelse
med Sveriges bränneriidkareförening — mot det att potatisodlarna i
bränneridistrikten bibehöllo den tidigare odlingen under år 1948 — förbundit
sig att vid en totalskörd av 1 800 000 ton potatis bereda avsättning för
170 000 ton tor andra ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring.
För den händelse skörden skulle uppgå till 1 900 000 ton respektive
2 000 000 ton har avsättningsgarantien förklarats skola omfatta 200 000
respektive 240 000 ton.

Mjölk- och malfettsregleringen. Kungörelsen den 20 december 1940 angående
reglering av handeln med matfett har upphävts från och med den 25
mars 1949. I samband härmed ha vidtagits vissa ändringar i de prisreglerande
åtgärderna. Ändringarna redovisas i olika sammanhang här nedan
Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande förordningen
den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffan<
e denna forfattnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnane
om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats. Accisen
pa margarin har från och med den 25 mars 1949 sänkts från 38 till
8 ore per kilogram av varans nettovikt. Samtidigt hav tullen på margarin
nedsatts med 30 öre till 23 öre per kilogram. Beträffande tullen och accisen
pa konstister har däremot ingen förändring skett. Från och med den 1
januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel budgeten enligt beslut vid
urtima riksdagen 1939 (skrivelse nr 109).

Enligt kungörelsen den 11 juni 1948 (nr 323) om producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk utgå sådana bidrag för
iden från och med den 1 juli 1948. Från samma dag upphörde vad i kungörelsen
den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för mjölk
m. in. sags i fråga om producentbidrag och lantsmörsbidrag att gälla.

Beträffande de nya bidragen till vissa innehavare av mindre jordbruk
galler i korthet följande. Sådant bidrag skall i regel utgå såsom producentbidrag
i forhållande till den mängd mjölk och grädde, som brukare levererar
till mejeri. Till mjölkproducent, som på grund av brukningsdelens läge under
hela eller större delen av året är förhindrad leverera mjölk till mejeri
eller som levererar mjölk till annan än mejeri för att tillgodose lokalt behov,
vilket ej kan täckas genom leverans från annan brukningsdel eller
från mejeri, kan bidrag dock utgå såsom kontanlbidrag i förhållande till
det antal kor, som genomsnittligt fanns på brukningsdelen under åren 1944
—1941).

Rätt till bidrag tillkommer i allmänhet jordbrukare, som den 1 juli
1948 innehade brukningsdel, vars åkerareal ej översteg 10 hektar eller, om
ruknmgsdelen ar storre, vars avkastningsförmåga var så låg, att den motsvarade
avkastningsförmågan hos eu genomsnittlig fastighet i orten med en
akerareal av högst 10 hektar och utan annan naturtillgång. Med åker jämstalles
till åker omräknad ängs- och betesmark.

Producentbidrag utgår för kalenderår med 12 öre per kilogram av den

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under året producerats på brukningsdelen
och levererats till mejeri, dock högst för 4 000 kilogram mjölk
och till mjölk omräknad grädde, då det sammanlagda bidragsbeloppet alltså
uppgår till 480 kronor. Sistnämnda bidragssumma är oförändrad vid leverans
upp till och med 7 000 kilogram men minskas med 3 öre för varje kilogram
mjölk och till mjölk omräknad grädde, som levererats utöver nyssnämnda
7 000 kilogram.

Kontantbidrag utgår med belopp för kalenderår räknat som framgår av
följande tablå.

Genomsnittligt
antal kor åren

1944-1946

1 ...........

Årligt

bidragsbelopp
i kronor

.............. 0

2 ............

.............. 160

3 ..............

.............. 320

4-5 ..............

.............. 480

0 .............

.............. 360

.............. 240

8 ..........

.............. 120

.............. 0

De nya bidragen handhavas av lantbruksstyrelsen med hjälp av lant-bruksnämnderna och Svenska mejeriernas riksförening.

Genom kungörelse den 26 augusti 1948 (nr 632) angående pristillägg för

mjölk m. m. har kungörelsen den 28 november 1941 i samma ämne upphävts.
Den äldre kungörelsen omfattade i sin senaste lydelse följande mjölkbidrag,
nämligen mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag, producentbidrag, utjämningsbidrag
och missväxtbidrag. Nyss har angivits, att kungörelsens bestämmelser
angående producentbidrag och lantsmörsbidrag upphörde att gälla
den 1 juli 1948. Missväxtbidraget utgjorde viss ersättning för den inkomstminskning,
som blev en följd av det dåliga skördeutfallet år 1947, och utgår
icke för tiden efter den 31 augusti 1948. På grund härav avser den nya
kungörelsen endast mjölkpristillägg och utjämningsbidrag.

Från och med den 25 mars 1949 ha tidigare gällande föreskrifter om auktoriserade
lantsmörshandlare och om handeln med lantsmör upphört att
gälla. I samband härmed ha även bestämmelserna angående vissa garantipriser
på lantsmör upphävts.

Mjölkpristillägg utgår enligt nu gällande bestämmelser till mejeri med
visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad bestämt belopp
för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i den vid mejeriet
under månaden från mjölkproducenter invägda mjölken och grädden. Mjölkpristillägg
utgår dock endast, därest mejeriet under månaden för beredande
till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt mjölk eller grädde
till en myckenhet, innehållande minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen
kan bestämma, att mjölkpristillägg skall utgå med olika be -

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

lopp i olika delar av landet. Vidare tiger livsmedelskommissionen föreskriva,
att mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och grädde,
som av mejeriet försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för
beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad
till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från producenterna. Livsmedelskommissionen
kan besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå
till mejeri, vilket i väsentlig män åsidosatt i kungörelsen den 26 augusti 1948
angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg och utjämningsbidrag
eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av livsmedelskommissionen,
eller vilket i viss deklaration, som det åligger mejeriet afl
avgiva, lämnat oriktig uppgift rörande förhållande av betydelse för beräknande
av mejeriet enligt kungörelsen tillkommande medel. Livsmedelskommissionen
äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut. Vidare kan
kommissionen föreskriva skyldighet för mejeri, som åsidosatt villkor som i
kungörelsen den 26 augusti 1948 angivits för erhållande av mjölkpristilllägg
och utjämningsbidrag, att återbetala vad mejeriet kan liava uppburit
i mjölkpristillägg och utjämningsbidrag för den tid åsidosättandet avser.

I propositionen nr 280/1947 har redogjorts för de grunder, enligt vilka
mjölkpristillägg vid tiden för propositionens avgivande utgingo. Av redogörelsen
framgår, att mjölkpristillägg från och med den 1 januari 1947 utgick
endast inom Norrland och vissa delar av Svealand och Götaland. Enligt
riksdagens beslut utgår för tiden från och med den 1 september 1948
förutom Norrlandstilläggen inom hela landet ett allmänt mjölkpristillägg.
Detta tillägg har intill den 25 mars 1949 utgått med 70 öre per kilogram
mjölkfett i all mjölk och grädde, som vid mejeri invägts från producenter.
Samtidigt med att normalpriserna på smör från och med den 25 mars 1949
höjts med 40 öre per kilogram, har beträffande fett i mjölk och grädde, som
användes för smörberedning, det allmänna mjölkpristillägget sänkts till 22,2
ore per kilogram. De redan tidigare inom Norrland och vissa delar av Svealand
och Götaland utgående mjölkpristilläggen benämnas numera extra
mjölkpristillägg (cirkulär nr 3167 och 3255).

Utjämningsbidrag utgår enligt kungörelsen den 26 augusti 1948 i den
oidning och enligt de grunder, som livsmedelskommissionen bestämmer.
Kommissionen har i cirkuläret nr 3167 utfärdat närmare bestämmelser angående
utjämningsbidraget. Enligt dessa bestämmelser utgår bidraget med
visst belopp per kilogram fett i den mjölk, som inväges vid mejeri direkt
från producenter. Genom utbetalande av utjämningsbidrag fördelas de medel,
som inflyta genom upptagande av utjämningsavgift å mjölk, grädde
och ost.

I proposition nr 275/1948 har redogjorts för syftet med och innebörden
av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde
och ost (utjämningsavgift). Förordningen har genom förordning den 30
juni 1948 (nr 428) erhållit fortsatt giltighet till och med den 31 augusti
1949 och i samband därmed även delvis ändrad lydelse. Härigenom har
åstadkommits, att utjämningsavgift skall kunna uttagas för mjölk, grädde

13

Kungl. Maj ds proposition ur 212.

och ost, som — utan att ha varit föremål för överlåtelse från mejeri till annan
än mejeri — användes för andra ändamål än smör-, grädd- eller osttillverkning,
sålunda även för mjölk, som användes för tillverkning av exempelvis
torrmjölk och kondensmjölk. Vidare kan numera utjämningsavgift
uttagas för margarinost, som säljes av annan tillverkare än mejeri.

Livsmedelskommissionens med stöd av nämnda förordningar meddelade
bestämmelser (cirkulär nr 3116) om utjämningsavgift innebära alt avgifter
för mjölk och grädde för framställning av torr- och kondensmjölk skola utgå
med belopp, som motsvarar mjölkens eller gräddens
gångspunkt från 2 öre per liter vid 3 procents fetthalt. För annan mjölk
och grädde skall avgiften utgå med 2 öre per liter för mjölk, 40 öre per kilogram
för färsk grädde och 35 öre per kilogram för steriliserad grädde. For
margarinost och annan ost skall avgiften utgå med 30 öre per kilogram.

I enlighet med beslut av 1948 års riksdag (skrivelse nr 423) har Kungi.
Maj :t liksom under tidigare år medgivit, att till mejerierna få utbetalas
vissa särskilda mjölkbidrag. Under budgetåret 1948/49 ha för detta andamål
anvisats högst 5,5 miljoner kronor. De bidrag, som här avses, äro dels de

s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa mjolkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av
konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera mjölk till
de större konsumtionsorterna, dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av minskad mjölkproduktion
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda
bidrag utgår i Norrland med undantag av Gästrikland samt i Särna och
Idre socknar av Kopparbergs län för tiden 1 juli 1948—30 juni 1949 samt
i övriga delar av riket för tiden 1 oktober 1948—31 maj 1949. Ivörlinjebidraget
utbetalas månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden
för intransport av mjölk till mejeriet under månaden öveistigit 1,2 öie
per kilogram, samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa,
varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.
Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj :t erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp ä 5,5 miljoner kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Sedan riksdagen lämnat utan erinran det i propositionen nr 275/1948 framlagda
förslaget om anvisande av ett belopp av 6 miljoner kronor för bidrag
till förbättring av mjölkhandelns marginaler under budgetåret 1948/1949,
har livsmedelskommissionen med vederbörligt bemyndigande utfäidat bestämmelser
(cirkulären nr 3162 och 3220) om sådana bidrag för tiden fr. o. in.
den 1 september 1948. Bestämmelserna innebära i huvudsak, att priset på
mjölk och grädde vid försäljning från mejeri til! detaljhandlare sankes samt
att en motsvarande kompensation tillföres mejerierna av statsmedel.

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om import av hithörande varor gäller
alltjämt.

De åtgärder, som under konsumtionsåren 1940/41—1947/48 vidtagits i

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av
matjctt och om vilka förmäles i propositionerna nr 278/1941 319/1942 246/
1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947 och 275/1948, ha bibehållits
oförändrade intill den 2o mars 1949. Den ordinarie tilldelningen av matfett till
enskilda förbrukare har under tiden den 22 maj—den 9 oktober 1948 utgått i
valfritt slag av matfett. Från och med sistnämda dag har halva ransonen utgått
i form av annat matfett än smör. Mjölkproducenter ha dock även efter den 9
oktober 1948 ägt rätt att uttaga hela sin matfettsranson i form av smör. Från
och med den 25 mars 1949 har som tidigare nämnts matfettsransoneringen
upphävts. Beslaget på mejerismör gäller fortfarande. De bestämmelser angåemletegränsning
av fetthalten i ost, för vilka redogjorts i propositionen nr
267/1946, galla alltjämt. Likaså kvarstår förbudet mot försäljning av tjock
grädde ävensom bestämmelserna om mjölkstandardisering. Något allmänt
medgivande till framställning av ost med högre fetthalt i torrsubstansen än
oo procent liar fortfarande icke lämnats.

Bestämmelserna om beslag å samt reglering av handeln med tran, för
vilka redogjorts i propositionen nr 275/1948, äro som tidigare nämnts oför nrmvnrlo -

Slaktdjursregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946
amnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,
ott av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller
av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående
s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 ‘(nr 173) genomförda reglering 611

o^oUkmngen aV köttvaror ä§er alltjämt bestånd. Av propositionen
nr 275/1948 framgår vilka ändringar kungörelsen undergått. Livsmedelskommissionens
på kungörelsen grundade bestämmelser ha icke undergått
någon ändring av större betydelse under tiden efter avgivandet av propositionen
nr 275/1948. P P

Vad i propositionen nr 280/1947 sägs om beslag å tarmar samt hundelsoch
införselreglering beträffande tarmar gäller alltjämt.

Från och med den 25 mars 1949 har handelsregleringen beträffande fettrayaror
havts i vad den avser andra animaliska fettvaror än härdat animahskt
tett. Livsmedelskommissionen har fr. o. in. samma dag medgivit fritt
torfogande over nämnda varor samt fetthaltigt avfall av nötkreatur, svin
och hastar. Samtidigt ha bestämmelserna om auktoriserade uppköpare av
lettvaror upphävts.

t.11I.likh!t med föregående år ha under år 1948 utbetalats vissa statliga pris1
agg för kött och fläsk. Livsmedelskommissionen har sålunda under tiden
fr. o m. den 1 maj 1948 utbetalat pristillägg för kött av storboskap, kalv
oc hast samt for fläsk. Pristilläggen för nötkött ha emellertid utgått allenast
till och med den 27 mars 1949. För pristilläggen disponeras av anslaget
i * prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret 1948/49
ett belopp av 30,5 miljoner kronor. Vidare bär Kungl. Maj :t genom beslut

15

Kungl. proposition nr 212.

den 26 juni 1948 bemyndigat livsmedelskommissionen att av anslaget till
prisreglérande åtgärder på jordbrukets område under budgetåret 1947/48
disponera 3,6 miljoner kronor för pristillägg på kött och fläsk under sommaren
1948. Därjämte bär med jordbrukets organisationer överenskommits
att som pristillägg på kött och fläsk skall utbetalas ett belopp motsvarande
skillnaden mellan, å ena sidan, 2,6 miljoner kronor och, å andra sidan, beloppet
av den restitution av tilläggsskatt på bensin, som jordbruket kan
komma att erhålla för budgetåret 1947/48. Nyssnämnda belopp å 3,6 miljoner
kronor samt sistnämnda skillnadsbelopp utgöra en del av den kompensation,
som jordbruket skulle tillgodoföras på grund av bl. a. bensinpi isnöj
ningen.

Statsbidrag till ullproduktionen. Sedan riksdagen lämnat utan erinran det
i propositionen nr 275/1948 framlagda förslaget om statsbidrag intill ett
belopp av 200 000 kronor under budgetåret 1948/49 till främjande av ullproduktionen,
har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1948 meddelat
vissa föreskrifter om sådant bidrag. Med stöd av Kungl. Maj :ts beslut ha
industrikommissionen och livsmedelskommissionen härefter utfärdat närmare
föreskrifter om statsbidrag till ullproducenter (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3221). Bestämmelserna om sådant bidrag innebära i huvudsak
följande.

Bidrag utgår tills vidare endast för sådan inom landet producerad, otvättad
ull, som av producent levereras till Kontrollhudar, andelsslakteriernas
förening u. p. a., Ullspinneri- och väver iför eningen eller till uppköpare anlitade
av dessa föreningar. Bidraget utgör 50 öre per kilogram otvättad ull
och utbetalas för sådan ull, som härrör från fårklippning efter den 1 september
1948 och som klassificerats efter den 1 oktober samma år. Ullens
vikt vid klassificeringen är avgörande för bidragets storlek. Däremot är detta
ej beroende av ullens kvalitet. Bidraget utbetalas av den uppköpare, som
mottagit ullen.

Prisbildningen vid köp av klassificerad ull från producent äi i princip fxi.
Däremot bär industrikommissionen i samråd nied priskontrollnämnden
fastställt försäljningspriser på klassificerad svensk ull till förbrukare.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln
av ägg in. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, för vilka redogjorts i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i
kraft.

Sedan svensk äggnotering (= producentpriset på ägg i de viktigare produktionsområdena
i Götaland) i december 1948 sjunkit till 2 kronor 50 ore
per kilogram och priset därmed nått den nivå, då detsamma enligt beslut av
1948 års riksdag skulle stödjas genom prisreglerande åtgärder, hai inlagring
av ägg i kylhus samt konservering m. in. med statligt stöd förekommit. Den
inlagrade kvantiteten uppgick i början av april 1949 till över 3 miljoner
kilogram.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 212-

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 19 april 1949 fogat
vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under eu
följd av år fram t. o. m. första kvartalet 1949. Dessa sammanställningar
torde såsom särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande
uppgifter rörande produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade
från kommissionens skrivelse.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de fr. o. in. år
1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,
som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1948
äro preliminära.

År

Areal i hektar

Höstvete

Vårvete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

! 1938 ............

240 460

68 014

308 474

181 569

6 558

188 127

496 601

1939 ............

253 507

83 639

337 146

168 646

6 296

174 942

512 088

i 1940 ............

216 770

91 998

308 768

163 735

7 196

170 931

479 699

1941............

177 039

109 371

286 410

198 477

8 171

206 648

493 058

! 1942 ............

164 009

114 535

278 544

241 236

8 263

249 499

528 043

1 1943 ............

153 342

115 223

268 565

212 247

7 690

219 937

488 502

1 1944 ............

190 296

83 137

273 433

195 383

6 006

201 389

474 822

1945 ............

203 891

87 105

290 996

162 824

5 358

168 182

459 178

1946 ...........

212 323

90 477

302 800

152 595

4 143

156 738

459 538

1947 ............

140 862

151 633

292 495

110 394

4 771

115 165

407 660

1948 ............

172 805 |

142 814 |

315 619

155 517

4 288

159 805

475 424 |

Den år 1947 skördade brödsädsarealen var den lägsta som redovisats på
mycket länge. I förhållande till nämnda år medförde år 1948 en arealökning
med 17 procent. Den sammanlagda brödsädsarealen år 1948 är av
ungefär samma storlek som motsvarande areal åren 1943—46.

Bestämmande för storleken av skördade arealer är huvudsakligen dels
såddens omfattning och dels utvintringen. Storleken av denna senare kan
numera direkt angivas. Fr. o. m. år 1940 ha nämligen arealinventeringar
företagits såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna ha
uPPgifter bl. a. lämnats om de arealer, som vid inventeringstiilfället besätts
med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits om
skördad areal av olika växtslag. Fn jämförelse mellan eu höstinventering
och påföljande sommarinventering visar alltså den omfattning, i vilken
utvintring förekommit. I efterföljande tabell har en sådan jämförelse
gjorts i fråga om höstvete och höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte
uppgifter även lämnats från den senaste höstens arealinventering.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande
utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen
klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.
Utvintring av höstvete och höstråg.

17

Höstvete

-----

Höstråg

Höstvete och höstråg

^körde-

år

Besådd

Differens

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

Differens

Differens

areal

ha

areal

ha

ha

x %

av be-sådd
areal

ha

i %

av be-sådd
areal

Besådd

areal

ha

Skördad

areal

ha

ha

i %

av be-sådd

1941.

1942

1943

1944 "
1945.
1946
1947.
1948..
1949.

230 216
189 701
157 028
194 288
207 802
217 307
180 298
201 224
172 990

176 386
163 402
152 706
191 247
207 180
211 844
140 308
172 282

53 830
26 299

4 322
3 041

622

5 463
39 990
28 942

23-4

13- 9
2-8
1-6
0-3
2-5

22-2

14- 4

203 404
250 332
221 625
202 988
173 772
157107
127 465
164130
134 578

197 416
243 151
210 857
195 847
165 230
152104
109 832
155156

5 988
7181
10 768

7 141

8 542
5 003

17 633
8 974

2-9

2- 9
4''9

3- 5

4- 9
3-2

13-8

5- 5

433 620
440 033
378 653
397 276
381 574
374 414
307 763
365 354
307 568

373 802
406 553
363 563
337 094
372 410
363 948
250 140
327 438

59 818
33 480
15 090
10182
9164
10 466
57 623
37 916

13-8

7-6

4’0

2-6

2-4

2-8

18-7

10-4

—1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete
mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den
besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde
däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent
a\ höstrågarealen måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde
i fråga om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av
e besådda arealerna. Dessa procenttal ligga visserligen lägre än motsvarande
siffror för 1946/47 men få ändock betecknas som ganska ogynnsamma,
om jämförelse göres med de föregående åren.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande
^PPgifter ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för år 1948
äro preliminära).

År

Skörd i kilogram per hektar

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

1938 .........

2 740

2 010

2 010

1 440

1939 .........

2 780

1 860

2 040

1 460

1940 .........

1 250

1 630

1 570

1 200

1941.........

1 070

1290

1 370

910

1942 .........

1 780

1 580

1 820

1 120

1943 .........

2 330

1 450

1 870

1 060

1944 .........

2 180

1 480

1 780

1 100

1945 .........

2 230

1540

1 660

1 110

1946 .........

2 470

1 740

1 860

1 190

1947 .........

1 250

1 470

1 250

940

1948 .........

2 460

1850

1990

1 130

Medan 1947 års hektarskördar voro mycket låga kan för 1948 noteras
mrhållandevis gynnsamma resultat. Hektarutbytet för samtliga brödsädsslag
nämnda år var sålunda större än skörden per hektar under nå«ot av
e redovisade krigs- och efterkrigsåren om man bortser från höstvete och
vårråg 1946 samt vårråg 1940. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 212.

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens
uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1938. Uppgifterna för
1948 äro preliminära.1

Å r

Skörd i ton

Höst-

vete

Vår-

vete

Summa

vete

Höstråg

Vårråg

Summa

råg

Summa

brödsäd

1938 .........

667 532

136 600

804 132

365 231

9 422

374 653

1 178 785

1939 .........

704 978

155 880

860 858

344 401

9 169

353 570

1 214 428

1940 .........

270 669

150 060

420 729

257 290

8 603

265 893

686 622

1941.........

189 929

141 128

331 057

271 848

7 395

279 243

610 300

1942 .........

291 486

180 545

472 031

438 841

9 248

448 089

920 120

1943 .........

356 956

167 259

524 215

396 640

8 113

404 753

928 968

1944 .........

418 512

124 202

542 714

350 108

6 674

356 782

899 496 |

1945 .........

454 452

133 811

588 263

270 326

5 946

276 272

864 535 i

1946 .........

523 695

157 157

680 852

284 222

4 949

289 171

970 023 !

1947 .........

176 247

222 783

399 030

138 098

4 502

142 600

541 630 i

1948 ..........

424 372

264 858

689 230

310 251

4 847

315 098

1 004 328 1

Brödsädsskörden år 1948 visar nästan en fördubbling från 1947 och en
så stor skörd har ej erhållits sedan 1939. I jämförelse med sistnämnda år
märkes en betydande förskjutning från odling av höstvete till odling av
vårvete.

Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna
följande sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur
den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1948. 1 2

Å r

Areal i

hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Vall till
slätter2

1938........

101 518

660 839

252 838

1 015 195

70 985

1 390 569

1939........

104 240

660 030

252 037

1 016 307

67 600

1 375 732

1940........

106 847

635 045

284 259

1 026 151

63 645

1 357 915

1941........

99 184

629 266

290 627

1 019 077

67 695

1 315 882

1942........

111777

597 230

278 387

987 394

67 982

1 320 475

1943........

113162

574 834

276 804

964 800

64 566

1 329 394

1944........

95 950

550 634

277 502

924 086

65 968

1 317 675

1945........

93 286

542 727

277 378

913 391

65 582

1 342 671

1946........

89 556

531215

277 040

897 811

65 372

1 347 826

1947........

100 033

529 156

287 610

916 799

60 933

1 352 230

1948........

87 932

490 458

281625

860015

60 791

1318 500

1 Det bör anmärkas, att de definitiva skördesiffrorna i fråga om såväl brödsäd som flertalet
andra grödor torde komma att ligga något högre än de här och i det följande angivna preliminära
talen.

2 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbniksräkning 336 186 hektar och enligt 1944
års jordbruksräkning 239 052 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

19

År

Skörd i kilogram per hektar

Korn

Havre

Blandsäd

Foderrot-

frukter

Hö från
odlad jord

Hö från
naturlig äng

1938 .......

2 370

2 080

2 480

39 740

3 950

1 290

1939 .......

2 220

1 930

2 350

37 680

3 360

1 330

1940 .......

1 770

1 480

1 680

36 860

2 250

980

1941.......

1 590

1 230

1 450

33 330

1 610

910

1942 .......

1 970

1 550

1 900

33 760

3 000

1 100

1943 .......

2 060

1 480

1 790

35 120

2 930

1 130 1

1944 .......

1 840

1 310

1 690

29 660

3 770

1 270

1945 .......

1 810

1390

1 670

32 140

3 880

1 400

1946 .......

2 040

1 470

1 860

32 550

4 000

1 380

1947 .......

1 760

1 280

1 500

27 820

2 490

1180

1948 .......|

2 200

1600

2 030

35110

3 090

1 210

År

Skörd

i ton

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Foderrot-

frukter

Hö

1938 .......

240 140

1 374 885

627 802

2 242 827

2 820 846

5 924 707

1939 .......

231 723

1 271 083

591 373

2 094 179

2 547 143

5 072 968

1940 .......

189 281

937 128

478 136

1 604 545

2 346 244

3 387 970

1941.......

157 697

775 733

420 966

1 354 396

2 256 312

2 424 970

1942 .......

220 103

926 039

528 415

1 674 557

2 295 302

4 331 312

1943 .......

232 (521

850 306

494 682

1 577 609

2 267 356

4 272 643

1944 .......

175 294

730 037

470 469

1 375 800

1 960 190

5 485 249

1945 .......

168 750

754 895

462 660

1 386 305

2 107 809

5 537 352

1946 .......

182 770

782 750

515 051

1 480 571

2 127 674

5 715 087

1947 .......

175 967

678 181

432 069

1 286 217

1 695 293

3 644 045

1948 .......

193 264

782 970

571310

1 547 544

2 134 335

4 369 018

Medan 1947 års skörd av fodersäd var den lägsta som redovisats under
den betraktade tidsperioden uppnåddes år 1948 den största fodersädsskörden
sedan år 1943. Höskörden det gångna året låg visserligen betydligt över
*947 års skörd men kom dock icke upp till 1944—46 års skördetal.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och LK-delegationen beräknade
inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli (av såväl inhemskt som
utländskt ursprung, jfr tab. 11) redovisas i följande tablå produktionsårsvis.

Förbrukning i ton

Produktionsår

--

Oljekraftfoder

Kli

1939/40 .........

205 000

203 000

1940/41 ........

158 000

174 000

1941/42 .............

125 000

151000

1942/43 .................

90 000

126 000

1943/44 ......................

105 000

158 000

1944/45 .................

179 000

168 000

1945/46 ......................

175 000

199 000

1946/47 ..................

156 000

272 000

1947/48 ......................

183 000

247 000

1948/49 (prognos).............

175 000

278 000

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli beror
främst på fluktuationer i importen. Med de senaste årens ökning av den inhemska
oljeväxtodlingen har emellertid följt ett minskat beroende av utlandet
i fråga om vår försörjning med oljekraftfoder.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för år 1948 äro preliminära.

Å r

Areal,

hektar

Skörd per
hektar,
kilogram

Skörd,

ton

1935/39 ............

131 711

13 770

1 813 408

1940 ..............

134 816

17 020

2 294 417

1941..............

137 375

15 080

2 071 086

1942 ..............

142 096

12 950

1 840 136

1943 ..............

147 307

14 740

2 171 118

1944 ..............

138 174

10 340

1 434 574

1945 ..............

145 252

11 420

1 658 874

1946 ...............

143 297

13 550

1 941 019 5

1947 ...............

142 292

12 360

1 758 251

1948 ...............

147 848

14 640

2 164 904

Av tablån framgår, att 1948 års potatisskörd blev förhållandevis stor, medan
1947 års skörd var förhållandevis klen. Uppgången från 1947 till 1948
utgör inemot 25 procent.

Beträffande konsumtionen av inatpotatis föreligga icke några direkta
statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsurntionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och LKdelegationen
verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna
konsumtion.

1938/39 .............. 755 000 ton

1939/40 .............. 755 000 »

1940/41 .............. 810 000 »

1941/42 ........ 975 000 »

1942/43 .............. 1 000 000 >

1943/44 .............. 950 000 »

1944/45........

...... 900 000

ton

1945/46........

...... 900 000

1946/47........

»

1947/48........

...... 900 000

»

1948/49........

...... 900 000

Fram t. o. m. 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning, främst
orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen av
matpotatis åter ha gått något tillbaka per capita räknat, även om den under
senare år antages ha hållit sig oförändrad totalt sett.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. m. konsumtionsåret 1938/39
uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 .............. 273 000 ton

1939/40 .............. 267 000 »

1940/41 .............. 255 000 »

1941/42 .............. 202 000 »

1942/43 .............. 230 000 »

1943/44 .............. 270 000 »

1944/45 .............. 60 000 ton

1945/46 .............. 177 000 »

1946/47 .............. 200 000 »

1947/48 .............. 169 000 »

1948/49 (prel.)........ 310 000 »

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

21

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Inom LK-delegationen
utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts
i efterföljande tablå.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 595 000 »

1940/41 ............. 4 084 000 »

1941/42 ............. 3 658 000 »

1942/43 ............. 3 840 000 »

1943/44 ............. 4 180 000 >

1944/45 ............. 4 350 000 ton

1945/46 ............. 4 627 000 »

1946/47 ............. 4 610 000 »

1947/48 ............. 4 361 000 »

1948/49 (prognos) .... 4 502 000 »

Verkningarna av det dåliga skördeutfallet år 1947 ha som synes ännu
icke kunnat övervinnas. Mjölkproduktionen under produktionsåret 1948/49
beräknas ligga 4,5 procent lägre än under år 1938/39. Medelkoantalet år
1948/49 uppskattas till 1 760 000 djur mot 1 920 000 djur år 1938/39. Skillnaden
utgör här 8,3 procent. Att nedgången av den totala mjölkproduktionen
icke blir större än nyss angivna 4,5 procent beror på att produktionen
per ko sedan förkrigsåret 1938/39 ökat från 2 455 kilogram till 2 558 kilogram
eller med 4,2 procent.

Under kalenderåret 1948 har mjölkinvägningen vid mejerierna i jämförelse
med närmast föregående år minskat från 3 423 till 3 361 miljoner
kilogram eller med 1,8 procent. I förhållande till år 1939 föreligger dock
en uppgång med 4,9 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer
betydligt ökat. (Jfr tabell 6.) Jämsides härmed har försäljningen
av mjölk från producent direkt till förbrukare successivt minskat liksom
tillverkningen och försäljningen av lantsmör. Av följande uppställning
framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa andel av den totala
mjölkproduktionen.

Invägning i %

År av totalproduk tionen 1938/39

.................... 66-4

1939/40 .................... 67-7

1940/41 .................... 67 2

1941/42 .................... 690

1942/43 .................... 70-8

Invägning i %

År av totalproduk tionen 1943/44

.................... 73-4

1944/45 .................... 7 5 0

1945/46 .................... 76-0

1946/47 .................... 76-4

1947/48 .................... 76-0

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande
två tablåer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212-

1

Å r

Invägd

mjölk

ton

Därav

använd för
produktbered-ning
ton

försåld

såsom konsum-tionsmjölk 1
ton

försåld grädde
(omräknad till
mjölk)samt svinn

ton

1939 ..................

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

1940 ..................

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

1941..................

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

1942 ..................

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

1943 ..................

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

1944 ..................

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213 i

1945 ...................

3 375 019

2 421 439

939 628

170 025

1946 ...................

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

1947 ...................

3 422 935

2 449 500

954 365

189 848

1948 ...................

3 361 485

2 359 026

978 588

195 247 i

Å r

Produktmjölk

Konsum tionsrnj ölk1 2

Grädde (i mjölk)
samt svinn

Summa k-mjölk
o. grädde

1939 =
100

i % av
invägn.

1939 =
100

i % av
invägn.

1939 =
100

i % av
invägn.

1939 =
100

i % av
invägn.

1939 .........

100-o

74-7

lOO-o

15-1

100-O

9-9

100-O

25-3

1940 .........

92-o

73-7

105-1

17-1

84-1

8-9

97-o

26-3

1941.........

81-0

73-0

120-6

22-4

38-9

4-6

88-7

27-0

1942 .........

72-6

69-1

144-5

28-4

20-1

2-5

96-0

30-9

1943 .........

82-0

68-8

165-1

28-6

22-9

2*5

109-7

31-2

1944 .........

91-2

70-3

159-0

25-3

43-7

4-4

114-0

29-7

1945 .........

101-1

71-7

158-5

23-2

53-s

5-i

117-6

28-3

1946 .........

107-1

72-8

156-3

21-9

58-1

5-2

118-0

27-2

1947 .........

102-3

71-6

158-5

22-9

60-0

5*5

120-1

28-4

1948 .........

98''5

7

163-3

24-0

61-8

5-s

123-7

29-8

Av tablaerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes
minimum under 1943, varefter skett en ökning. År 1947 var kvantiteten
produktmjölk, 2 450 miljoner kilogram, 2,3 procent högre än motsvarande
tal år 1939. Under år 1948 användes för produktframställning en kvantitet
av 2 359 miljoner kilogram eller 3,7 procent under föregående års siffra. Nedgången
får sin förklaring om man ser på den samtidiga utvecklingen mellan
de båda åren i fråga om försåld konsumtionsmjölk. Denna har tidigare visat
en mycket kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under
de följande åren höll sig försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram
för att år 1947 stiga till 954 miljoner kilogram. Stegringen har fortsatt även
år 1948, då den hittills högsta siffran, 979 miljoner kilogram, uppnåddes.
Detta tal ligger 98 procent över 1939 års tal. Det bör anmärkas, att den sedan
november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad
och hållit en fetthalt av 3 mot tidigare omkring 3,5 procent. Den ökning av
försäljningen av konsumtionsmjölk, som här redovisats, motsvaras endast
delvis av en verklig konsumtionsstegring, enär som förut påpekats sam -

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

2 Mjölk av verklig medelfetthalt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212-

23

tidigt ägt rum en nedgång i försäljningen av mjölk från producent direkt
till konsument. Av betydelse är vidare, att jordbruksbefolkningens konsumtion
har avtagit i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av
delegationens uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av konsumtionsmjölk
i riket beräknas ha ökat med omkring 27 procent sedan 1939.
Per invånare räknat stannar ökningen vid i genomsnitt omkring 14 procent.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt (liksom den under tiden M/u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen
av grädde) har medfört att för gräddförsäljning tagits i anspråk en betydligt
mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen
har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens
andel av invägningen stigit relativt måttligt sedan förkrigstiden.

Mejeriernas produktion av smör har under 1948 visat en nedgång men
produktionen av ost en uppgång sedan år 1947, vilket framgår av följande
sammanställning.

Å r

Produktion ton

Smör

Ost

1939 ..........

83 735

43 653

1940 ..........

80 760

35 328

1941..........

77 687

22 383

1942 ..........

71 926

14 991

1943 ..........

79 263

21 296

1944 ..........

87 304

29 924

1945 ..........

94 058

38 102

1946 .........

99 622

44 412

1947 ..........

94 954

47 690

1948 ..........

89 687

51 695

Trots nedgången i förhållande till år 1947 var smörproduktionen år 1948
betydligt högre än före kriget. Från 1939 utgör ökningen nära 6 000 ton eller
7 procent. Lantsmörsproduktionen beräknades emellertid samtidigt ha sjunkit
från 16 200 till 5 600 ton, varför totalproduktionen av smör visar en nedgång
med 4 500 ton. Det bör här anmärkas att år 1939 förekom en smörexport
av icke mindre än i runt tal 26 000 ton, varför smörkonsumtionen inom
landet totalt sett ökat ganska väsentligt sedan sistnämnda år.

Ostproduktionen under år 1948 är den största som hittills förekommit
och överträffar 1939 års tal med 18 procent. Osttillverkningen under år 1939
avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan tillverkningen under de
senaste åren i huvudsak omfattat halvfet ost.

Att den för landets fettförsörjning så viktiga smörproduktionen kunnat
hållas så väl uppe att den trots ökad försäljning av konsumtionsmjölk, grädde
och ost icke blott kunnat vidmakthållas vid förkrigsnivå utan till och med
kunnat öka därutöver, beror på att väsentliga smörtillskott erhållits genom
fetthaltsbegränsande åtgärder för dessa senare produkter. Genom standardisering
av konsumtionsmjölken och sänkning av fetthalten hos grädde och
ost vanns sålunda år 1948 ca 17 800 ton smör, motsvarande nära 20 procent
av mejeriernas totala smörtillverkning nämnda år.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.
I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.

!

Å r

Hushålls-

margarin

ton

Bageri-

margarin

ton

Summa

ton

1939 ..............

51 390

8 609

59 999

1940 ..............

29 174

9 548

38 722

1941..........

18 263

7 947

26 210

1942 ..............

35 444

5 391

40 835

1943 ..............

31 578

5 424

37 002

1944 ..............

30 582

8 378

38 960

1945 ..............

36 580

12 343

48 923

1946 ..............

14 703

9 556

24 259

1947 ...............

22 708

9 983

32 691

1948 ...............

38 004

12 730

50 734

Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk
råvara) år 1948 legat cirka 18 000 ton högre än år 1947, varigenom den samtidiga
nedgången av smörproduktionen mer än uppvägts.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10.) I efterföljande tablå ha sammanställts
uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt som hemslakt)
av nötkreatur, svin, får och getter samt häst. Kvantiteterna för åren
1937—41 äro upptagna enligt beräkningar verkställda inom 1942 års jordbrukskommitté,
för efterföljande år enligt ransoneringsstatistiken samt
inom livsmedelskommissionen utförda beräkningar. Som synes av tablån
har slakten av nötkreatur år 1948 sjunkit starkt i förhållande till slakten år
1947. Nedgången utgör 23,6 procent. Som bekant förorsakade den felslagna
foderskörden år 1947 en betydande utslagning av nötkreatur, vilken medfört
en undernormal slakt under det sistförflutna året. Svinslakten visar
mellan 1947 och 1948 en uppgång med 9,3 procent, vilket dock ej kompenserar
den samtidiga minskningen av nötkreatursslakten. Den sammanlagda
slakten visar mellan åren 1947 och 1948 en nedgång från 279,o till 253,4 miljoner
kilogram. Minskningen utgör 9,2 procent.

År

Total slakt, milj. kg

Stor-

boskap

Större

kalv

Mindre

kalv

Summa

nöt-

kreatur

Svin

Summa
nötkreatur
och svin

Får och
getter

Häst

Samtliga

djurslag

1937/39 .

89-7

33-0

12-9

135-6

151-2

286-8

3-1

ll-o

300-9

1940.....

110-5

31-0

13-7

155-2

150-2

305-4

2-0

13-6

321 o

1941.....

103-6

23-2

12-9

139-7

124-9

264-6

2-0

13-6

280-1

1942.....

46* 1

11-7

11-1

68-9

93-8

162-7

2-0

6-5

171-2

1943.....

56-9

12-2

15-3

84-4

118-0

202-4

3-4

7-6

213-4

1944.....

70-1

13-9

16-3

100-3

141-9

242-i

4''1

9-4

1945.....

69-6

13-7

13-7

970

126-2

223-2

4*C

9-9

237-1

1946.....

79-5

19-8

13-9

113-2

128-8

242-0

3-9

12-8

258-7

1947.....

97-2

19-3

14-5

131-0

127-5

258-5

3''8

16-7

279-0

1948.....

69''4

15-8

14-9

100-1

139-3

239-4

30

11-0

253-4 |

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

25

Med ledning av statistiken över betäckta suggor kan man för en tid av
ett år framåt med tämligen stor säkerhet beräkna, hur fläsksituationen kommer
att gestalta sig. Under 1947 betäcktes i Svea- och Götaland enligt den
löpande betäckningsstatistiken 195 122 suggor. År 1948 var antalet betäckningar
202 596 eller 3,8 procent fler än året förut. Under förutsättning av
oförändrad slaktvikt skulle man alltså ha att vänta en motsvarande ökning
i fläskproduktionen till 1949. På grund av den under vintern 1947/48 ovanligt
stora slakten av smågrisar (ca 74 000 djur mot normalt ett eller annat
tusental) torde emellertid den ökning, som man har anledning vänta, bli
något större än vad betäckningsstatistiken tyder på.

Importen av kött och fläsk —- räknad i vara med ben — har under 1948
uppgått till 8 300 ton, vilket är 5 800 ton mindre än 1947. Någon nämnvärd
export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren. Åren
1937—39 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal 8 900
ton. I de senaste årens import har nöt- och hästkött dominerat, medan förkrigsexporten
till huvudsaklig del omfattade fläsk.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och LK-delegationen
verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen
redovisas i följande tablå.

Å r

Antal

värphöns

Äggproduktion
per höna, st.

Äggproduktion

ton

1938/39 ............

9 210 000

112

60 860

1939/40 ............

9 249 000

no

60 026

1940/41 ............

8 542 000

103

51 910

1941/42 ............

6 298 000

101

37 530

1942/43 ............

5 689 000

106

35 579

1943/44 ............

6 650 000

112

43 943

1944/45 ............

7 600 000

112

50 220

1945/46 ............

9 025 000

112

59 640

1946/47 ............

9 840 000

112

65 000

1947/48 ............

10 640 000

114

71 600

1948/49 (prognos) ...

12 275 000

116

84 000

Produktionen av ägg har som synes stigit snabbt under de senaste åren
och ligger för närvarande bortåt 40 procent högre än under det sista förkrigsåret.
Vad utrikeshandeln beträffar redovisades för åren 1938 och 1939
en nettoexport av 5 300 respektive 4 700 ton ägg, medan under åren 1947
och 1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive 1 900 ton ägg. Den
inhemska marknaden har alltså på senare år absorberat en betydligt större
kvantitet än före kriget.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—48.

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

År

Invägning

År

Invägning

absoluta tal
ton

index

1938 = 100

absoluta tal
ton

index
1938 = 100

1938........

27 570

10O0

1944

17 90^

1939........

28 025

101*7

1945

99 ^Q7

1940........

26 658

96''7

1946

81*2

1941........

18 960

68-8

1947

9.R £7^

JJ 5

97-5

1942........

10 538

38*2

1948

31176

1943........

11767

42-7

113 1

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1948 visat en uppgång med 16 procent sedan närmast föregående år. Partihandelns
inköp under år 1948 äro de största som någonsin förekommit.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 19
april 1949 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu
gällande priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets
behov.

Spannmål. (Jfr tabell 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla
från och med september 1948 följande normalpriser i fråga om vete, råg
och korn i kronor per deciton.

Leveranstid

Vårvete

Höstvete
och råg

Korn

1—15 september
16—30 ,

1948.............

33- 90

34- 00
34-10
34-20
34-30
34-40
34-50
34-60
34-70
34-80

34- 90

35- oo
35-10
35-20

26-90

1948.............

1—15 oktober

1948..............

Ci o uu

16—31 »>

1948..............

29-20

29-30

29-40

29-50

29-60

29-70

29-80

29- 90

30- 00
30-10
30-20

1—15 november

1948.............

16—30 »

1948............

1-—15 december

1948............

16—31 *

1948............

Ct 4 * D U

1—15 januari
16—31 »

1949............

1949...........

1—15 februari

1949............

16—28 »

1949.............

1—15 mars

1949.............

fr. o. m. den 16 mars 1949 ........

28-20

För foder säd, annan än korn, gälla följande normalpriser i kronor per
deciton.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

27

Leveranstid

Vithavre

Svart-

havre

Strå-

blandsäd

Vicker o.
foderärter

1—15 september

1948 ...............

21-30

20-80

22-30

28-30

16—30

1948 ...............

21-10

20-90

22-10

28-10

1—15

oktober

1948 ...............

21-50

21-00

22*50

28-50

16—31

»

1948 ...............

21-60

21-10

22-60

28-60

1—15

november

1948 ...............

21-70

21-20

22-70

28-70

16—30

»

1948 ...............

21-80

21-30

22-80

28-80

1—15

december

1948 ...............

21-90

21-10

22-90

28-90

16—31

»

1948 ...............

22-00

21-50

23-00

29-00

1—15

januari

1949 ...............

22-10

21-60

23-10

29-10

16—31

»

1949 ...............

22-20

21-70

23-20

29-20

1—15

februari

1949 ...............

22-30

21-80

23-30

29-30

16—28

»

1949 ...............

22-10

21-90

23-10

29-10

1—15

mars

1949 ...............

22-50

22-00

23-50

29-50

fr. o. m. den 16

mars 1949 ..........

22-60

22-10

23-60

29-60

Samtliga angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod
vara av annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För försäljning
av utsädesspannmål från odlare har det dock icke ansetts erforderligt
att utfärda särskilda pris- och kvalitetsbestämmelser.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare gällde intill den 24 maj

1948 ett normalpris av 20 kronor per deciton. Från och med nämnda dag
upphävdes normalpriset på hö. Härmed har normalprisregleringen i fråga
om stråfoder helt avvecklats. Enär enligt särskilt beslut ej heller de allmänna
bestämmelserna om prisstopp gälla för stråfoder är prisbildningen
för hö och halm helt fri.

Producentpriset å hö enligt lantbruksförbundets noteringar utgjorde i genomsnitt
per månad i september och oktober 1948 14 kronor 25 öre per deciton,
i november 13 kronor 68 öre och i december 13 kronor 25 öre. I januari

1949 var motsvarande pris 13 kronor 14 öre och i februari 12 kronor 91 öre.
Producentprisnoteringen avser pressad vara vid leverans mellansvensk station.

Motsvarande producentpris på halm av höstsäd utgjorde i november 1948
3 kronor 30 öre och följande månad 3 kronor 13 öre. I januari och februari
var priset 3 kronor 13 öre respektive 3 kronor 3 öre.

Kraftfodermedel. I en särskild tablå ha sammanställts uppgifter om de
sedan 1948 års ingång gällande normalpriserna på kraftfodermedel vid försäljning
till förbrukare.

De angivna priserna gälla i flertalet fall vid leverans viss plats (prisbas,
kvarnplats eller annan tillverkningsort) och tillägg får sålunda göras för
transport av varan från dylik plats till köparens ort. Majspriset gäller vid
leverans efter köparens val fritt ombord, fritt å banvagn eller annat fordon
på den ort, där varan avlämnas av säljaren.

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har livsmedelskommissionen
för tillverkningsåret 1948/49 fastställt de priser, som tillverkare av

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Varuslag, period m. m.

Pris

kr/dt

Varuslag, period m. m.

Pris

kr/dt

Oljekraflfoder

Oljekaksblandning */i —S1/s 1948
7® 1948—

Linkakmjöl och lin fröexpeller.

.......*/i —s''/8 1948

\/9 1948—

Rapsmjöl och senapsmjöl.
.........''/8 1948—

Kli

Vetekli.......

Rågkli

Havrekli och korn
kli.............

Vi —s% 1948
7? —s7s 1948
79 1948-7i —so/o 1948
7 7 —s>/8 1948
79 1948—

7i —“/e 1948
7v-s7s 1948
79 1948—

Standardiserade foderblandningar för
fjäderfän
Ovitaminiserad

hönsfoderblandning 1j\ —s''/8 1948
79 1948—io/i 1949
"/» 1949—
Vitaminiserad hönsfoderblandning
____Vi —8 7» 1948

79 1948—''0/i 1949
u/4 1949—

j Vitaminiserad kyckI
lingf.blandning .... */i —s''/8 1948
79 1948—10A 1949

n/4 1949—

! Blodmjöl............7, —''m/,o 1948

25/io 1948-

Dikalciumfosfat
med lägst 38''0 %

fosforsyra.........''/. 1948—

med 36 0—37 9 %

fosforsyra.........''/'' 1948—

med 34‘0—359 %
fosforsyra.........7® 1948—

Maltgroddar 7i —24/n> 1948

26/io 1948—

Betfor, inom s:a o. m:a Sverige]

7i —»Ao’1948
27io 1948—

inom norra Sverige

7i —24/io 1948
27.o 1948-

Melass..............''/, _24/10 494g

aV>o 1948-

Betmassa

våt ..............i/, 1948-

ensilerad..........''7 194g _

Fiskensilage.........1/1 1948_

36:-36:15

36: —
36:15

34: —

21: —
21:15
22:15
18: —
18:15
21: 15

14: —
14: 15
15:15

50

50

50

35

37

39

37

39

41

37

39

41

45

55

39: —
36: 50

34: —

17: —
18:15

21:50

22:50

22: —
23: —

14: —
20: —

Foderjäst............J/i 1948—

Foderbenmjöl........in 494g

Prisklass I m. lägst 31 % fosforsyra:
Götaland o. Svealand......

d:o Norrland....................

Annat av prisklass I ...... ... '''' .

Prisklass II.......

Költfodermjöl och valmjöl

Prisklass I........l/i

26/.<

Prisklass II.......''/i

26/io

Prisklass III......]/i

Luzernmjöl,
råproteinhalt:

18''0 % och däröver 7i
*7s 1948

15-0—17-9 %.......in

n/s 1948

13-5—14-9 %.......1/1

27s 1948

11-5—13-4 %.......>/,

27s 1948
ll-4 % och därunder ''/i
27 5 1948

—37io 1948
1948—

—24/io 1948
1948—
1948—

Fältlorkat hömjöl.... 7i ■
37 5 1948-

Klöverfröagnar (malda)

7<-87s 1948-

Foderbröd...........7i -

26/io

Sopmjöl.............7,

25/i<

Vetefodermjöl........1/I

Vetegroddar....... Vi

S5Ao

ii7a/s...............J/i -

,6/i -

7»-

I6/a -

7® -

>73-

7«-

7®-

“/•-

7io 7nU/n~


7.2-I6/.2-7. -

16/i 7®

-’7» -7» -

Fr. o. in. den

—27s 1948
'' 19491

—27s 1948
i—,0/4 1949''
—27s 1948
!—’7* 1949''
—2% 1948
-’7i 1949''
-27s 1948
-10A 1949''

-*75 1948
-''74 1949''

1948
1949''
1948

—24/.« 1948

-37s

-I0/4

-27io

1948

/''«
1948-1948-

''/■

1948

-''7.

-8''/i

-''7a

-2Va

-''7®

-81/s

-s7®

-''7®

-s7e

-''7io

■''7.1

-s7»

■''7.2

■s''/ia

•''7.

-S1/i

•''»/a

■28/a

''7s

—27.o 1948

1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948
1948

1948

1949
1949
1949
1949
1949
1949

55:-

30

33

26

24

40

44

35

38

30

35

31
35
28

32
26
29
24
22
16

22

15

50

50

50

50

50

50

23: —
16:50
24: 50
25: 65
20: 50
21:65
20: 50
27: —
28:15
25:80
25: 90
26: —
26:10
26: 20
26:30
26: 40
26: —
26: 10
26: 20
26: 30
26:40
26: 50
26: 60
26:70
26:80
26:90
27: —
27:10
27: 20
27:30

Normalpriset upphävt fr. o. m. den 11 april 1949.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

29

potatisstärkelse eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis för fabriksändamål
av normalkvalitet erlägga till leverantören. Priserna äro under
tiden från kampanjens början till och med 31 oktober 1948 35 öre, 1 november—31
december 1948 36 öre, 1—31 januari 1949 37 öre samt från och
med den 1 februari 1949 till kampanjens slut 38 öre, allt räknat per stärkelseprocent
och hektoliter fritt fabriken.

Mjölk- och mejeriprodukter m. m. (Jfr tab. 1 och 2.) Riksnoteringen på
runmärkt smör stod oförändrad i 4 kronor 55 öre per kilogram fram till den
25 mars 1949, då den höjdes till 4 kronor 95 öre per kilogram. Normalpriset
på mejerismör och lantsmör vid försäljning till förbrukare höjdes samtidigt
från 5 kronor 20 öre till 5 kronor 60 öre per kilogram och priset vid
försäljning till detaljhandlare från 4 kronor 70 öre till 5 kronor 10 öre per
kilogram. Priserna på osaltat mejerismör ligga 10 öre över nyss angivna
priser. Från och med den 25 mars 1949 slopades vidare normalpriserna på
s. k. restaurangblandning och margarin. Priset på sistnämnda vara utgjorde
före den 25 mars 1949 vid försäljning till förbrukare 3 kronor pér kilogram
(normalpris) och utgör därefter högst 2 kronor 60 öre per kilogram (överenskommelsepris).

Normalpriserna på svensk ost ha icke undergått några förändringar under
den behandlade tiden.

Priset på konsumtionsmjölk undergick den 16 juni 1948 vissa lokala höjningar.
Tillägget till normalpriserna på mjölk, när mjölken levereras i med
kapsyl tillsluten flaska, höjdes inom hela landet fr. o. in. den 1 juni 1948
till högst 4 öre per flaska.

Den 1 juni 1948 höjdes normalpriset på grädde inom vissa områden, varigenom
det lägsta normalpriset kom att utgöra 2 kronor 20 öre per liter.
Vidare upphävdes fr. o. in. samma datum prisstoppsbestämmelserna för
skummjölk och kärnmjölk och infördes normalpriser, vilka inneburo en
viss höjning av tidigare tillämpade priser. Fr. o. in. den 20 december 1948
gäller slutligen ett i jämförelse med tidigare med högst 20 öre per liter höjt
deciliterpris vid försäljning av grädde i löst mått i annan kvantitet än soin
motsvarar helt antal halvliter.

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t
livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa
normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av
handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen
normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,
större kalv, häst och svin att gälla fr. o. m. den 19 maj 1942. Dessa normalprisbestämmelser
utvidgades fr. o. m. den 29 juni 1942 att omfatta även
spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta även hela och halva
kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl ha sedermera
upphävts från och med den 23 september 1946. I fråga om de normalpriser

30

Kungl. Maj.-ts proposition nr 212.

på hela och halva kroppar av olika köttslag, som gällt fram till den 19
januari 1948, hänvisas till propositionerna nr 253/1944, 303/1945, 267/1946
280/1947 och 275/1948. Från och med nämnda datum sänktes normalpriserna
på hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur och svin vid
partiförsäljning med ungefär 4 procent. Normalpriserna gälla dock endast
fryshuslagrade varor samt färska varor under tid, då statligt stöd lämnas
för infrysning av ifrågavarande varugrupp. I övrigt äro normalpriserna upphävda,
dock att efter nämnda datum skola gälla vissa högsta priser. De
högsta priser, som sålunda få uttagas, motsvara den vid försäljningstillfället
av Sveriges slakteriförbund i Stockholm tillämpade partiprisnoteringen med
vissa avdrag eller tillägg inom olika prisområden.

Den 28 mars 1949 höjdes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels
kroppar av storboskap med i genomsnitt 26 öre, större kalv med 30 öre och
mindre kalv med 20 öre per kilogram. Normalpriserna på hela, halva och
fjärdedels kroppar av svin sänktes från samma datum med 20 öre per kilogram
beträffande gödsvin och med 30 öre per kilogram i fråga om suggor
och galtar. I övrigt gäller det prissystem, som infördes den 19 januari 1948,
oförändrat.

Från och med den 28 mars 1949 gälla följande normalpriser på fryshuslagrade
varor inom l:a prisområdet (putsad vara i öre per kilogram). I

Klass

Ko,

Kviga,

stut,

Tjur

Gräs-

Göd-

Späd-

oxe

ungtjur

kalv

kalv

kalv

I.......

196

211

193

251

318

191

III.......

159

164

164

227

260

172

Klass

Galt-

fläsk

Hel eller
halv kropp
av göd svin
med huvud
och fotter

Hel eller
halv kropp
av göd svin
utan huvud
och fotter

Prima ....

152

226

235

Klass

Suggfläsk, icke

renskuret

I.........

167

I samband med prisuppgörelsen våren 1948 bestämdes, att vissa statliga
pristillägg för kött och fläsk skulle utgå. Pristillägg har i enlighet härmed
utgått för storboskap med 10 öre under tiden 1 maj—13 juni 1948 och 4
oktober 1948 27 mars 1949, med 30 öre under tiden 14 juni—19 september
1948 och med 20 öre per kilogram under tiden 20 september—3 oktober
1948. För större kalv har tillägget utgjort 10 öre under tiden 1 maj—13 juni
1948 och 30 öre per kilogram under tiden 14 juni 1948—27 mars 1949. För

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

31

mindre kalv har utgått ett tillägg med 10 öre under tiden 1 maj—13 juni
1948 samt med 40 öre per kilogram under tiden 14 juni 1948—27 mars
1949. För häst har tillägget utgjort 10 öre per kilogram under tiden 1 maj
1948—27 mars 1949 och för svin har utgått 10 öre under tiden 14 juni 1948
-—11 juli 1948 och 5 öre per kilogram under tiden 12 juli 1948—27 mars
1949.

I samband med de ändringar i normalpriserna på hela, halva och fjärdedels
kroppar av nötkreatur och svin, som företogos den 28 mars 1949, borttogs
det statliga pristillägget för kött av storboskap, större kalv, mindre kalv
och häst samt höjdes pristillägget för fläsk till 25 öre per kilogram.

Ägg. (Jfr tab. 2.) Normalpriserna på ägg upphävdes den 5 april 1948,
varefter prisbildningen varit fri. Svensk äggnotering (== producentpriset på
ägg i de viktigaste produktionsområdena i Götaland enligt Sveriges lantbrulcsförbund)
utgjorde nämnda dag 2 kronor 80 öre per kilogram och
kvarstod oförändrat vid detta belopp fram till den 10 maj, då den höjdes
till 3 kronor per kilogram. Den 17 i samma månad höjdes noteringen till
3 kronor 10 öre per kilogram och den 21 juni till 3 kronor 20 öre per kilogram.
Den 2 augusti följde så en höjning till 3 kronor 25 öre och den 30 augusti
till 3 kronor 45 öre per kilogram. Sistnämnda pris kvarstod till den 6 december
1948, då en sänkning till 3 kronor företogs. Efter en ytterligare sänkning
från och med den 20 december har noteringen stått oförändrad vid 2 kronor
50 öre per kilogram.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under år 1948/49 framgå av följande sammanställning.

Kronor per deciton vid

leverans under

Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser

Varuslag

l:a tilldelnings-perioden

(X6/7_S0/9 1948)

2:a tilldelnings-perioden

(Vio 1948—S1/i 1949)

3:e tilldelnings-perioden
(V»-so/« 1949)

Superfosfat............

It: 25 pr Vio 48

11: 70 pr »/o

49

12:15 pr1/. 49

fabrikshamn

11:50 * Vs 49

11:90 * »/o

49

12:45 » Vn 49

>

Superfosfat, kornad ....

12:15 * Vw 48

12:60 * Vs

49

13:05 » V. 49

>

12:40 » Vs 49

12:80 » l/.

49

13:35 * Vn 49

»

Thomasfosfat .........

10:45 » Vio 48

10:85 . Vs

49

11:45 » V. 49

Domnarvet

10:70 * Vs 49

11:05 » Ve

49

11: 75 » Vn 49

>

Kali, 40 %...........

19:60 * Vi» 48

20:15 » Vs

49

20:80 . Ve 49

tariffhamn

20:— » Vs 49

20: 50 » Ve

49

21:20 » Vu 49

>

Kalksalpeter...........

—

22:15 kontant

22: 85 kontant

»

Kalkkväve, 18 %......

Ljunga- och köping-

22: 30 kontant

22:70 »

23:40 *

Svartvik

salpeter .............

17:65 *

18: 10 »

18:65 »

fabrik

Ammoniumsulf åt.......

—

—

24:80 *

Ljungaverk

Normalpriset på chilesalpeter står sedan april 1947 oförändrat i 23 kronor
per deciton banfritt tariffhamn.

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster

och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krisåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden
som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare
(genom sin statistiska hyra) latit bearbeta ca It 000 av jordbrukare

avgivna självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940__1946.

Efter vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna
undersökning genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer
för år 1947. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse
i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 torde få fogas
till detta protokoll. I det följande återgivas endast vissa av undersökningens
huvudresultat.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan
samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive
område och storleksgrupp. Här skall vidare framhållas, att arealerna
enligt 1937 års jordbruksräkning kommit till användning vid uppräkning
av 1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för 1946 och 1947
års uppgifter. Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord har
ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i den officiella jordbruksstatistiken
redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens avkastning.
För 1938 års uppgifter har avkastningen under åren 1936—1940 lagts
till grund och för åren 1946 och 1947 avkastningen under åren 1941—1945.
Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna respektive
utgifterna ha bland annat jordbrukarnas nettointäkter samt den jordbrukarefamiljerna
tillkommande arbetslönen framräknats med ledning av uppgifterna
på självdeklarationerna.

Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen ingående
egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre
produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen
för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga
uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade förändringarna
i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att
ange dessa posters absoluta storlek.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

33

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det
bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:

1938

1946

1947

Samtliga kontanta inkomster, miljoner kronor.......

1 506-7

2 982-1

3 005-2

Index ............................................

100-0

197-9

199-5

Därav för försålda jordbruksprodukter, miljoner kronor

1161-1

2 231-1

2 320-7

Index.............................................

1000

192-2

199-9

Samtliga kontanta utgifter, miljoner kronor..........

1 090-0

1 951-5

2 046-7

Index.............................................

100-0

179-0

187-8

I jämförelse med år 1938 ha de kontanta inkomsterna för riket i dess
helhet år 1947 stigit med 99,5 procent, medan stegringen av de kontanta utgifterna
stannat vid 87,s procent. Av de olika inkomstposterna utvisar försäljningen
av skog och skogsprodukter den starkaste stegringen nämligen
med 109,2 procent, medan inkomststegringen för själva jordbruket uppgår
till 99,9 procent. Orsakerna till stegringen i intäkterna från skogsbruket äro
att söka i de förbättrade priserna på skogsprodukter efter prisstoppets upphävande
den 1 juli 1946 och de på grund härav ökade avverkningarna.

Jordbrukarnas kontanta utgifter ha, som tidigare nämnts, stigit med 87,s
procent mellan åren 1938 och 1947. Starkast är utgiftsökningen för underhåll
av inventarier och byggnader, vilken post stigit med 147,5 procent sedan
förkrigsåret 1938. Arbetslönerna visa en ökning med 92,4 procent, medan
ränteutgifterna sjunkit med 3,7 procent.

Mellan åren 1946 och 1947 ha jordbrukarnas inkomster av försålda jordbruksprodukter
ökats med 4,o procent. Försäljningen av animaliska produkter
ökade med 6,s procent, medan inkomsterna av försålda vegetabiliska
produkter minskade med 3,9 procent. Denna minskning beror huvudsakligen
på det genom torkan under år 1947 försämrade skördeutfallet. Ökningen av
inkomsterna från försålda animaliska produkter sammanhänger delvis med
det försämrade skördeutfallet och den därav föranledda stora utslaktningen
av nötkreatur. Intäkterna från skogsbruket sjönko under samma tid med
9,3 procent.

Mellan åren 1946 och 1947 ha jordbrukarnas kontanta utgifter stigit med
4,9 procent. Denna ökning beror framförallt på stegrade underhållskostnader.
Arbetskostnaderna ha sjunkit med 4,7 procent, vilket torde bero på dels
den minskade skörden och det goda bärgningsvädret sommaren 1947 och
dels de i förhållande till år 1946 något minskade skogsavverkningarna. Givetvis
har även den fortgående mekaniseringen inverkat och särskilt den
kraftiga ökningen av traktorbeståndet.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit i
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där den från år 1938
räknat uppgår till 112,3 procent. För norra Sverige redovisas en ökning av
de kontanta inkomsterna med 102,9 procent, medan för slättbygderna i södra

3 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt Nr 212.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

och mellersta Sverige inkomststegringen stannar vid 91,3 procent. För alla
tre områdena har under denna tid inkomstökningen varit större än utgiftsökningen,
och relationen mellan dessa poster har år 1947 varit gynnsammast
för norra Sverige.

1938

1946

1947

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................

100-O

186-0

191-3

» > s t skogs- och dalbygder.......

lOO-o

210-6

212-3

Norra Sverige ........................................

100-0

214-5

202-9

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................

lOO-o

183-9

189-1

» » » <■ skogs- och dalbygder.......

100-0

191-7

202-0

Norra Sverige ........................................

lOO-o

275-8

297-4

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................

ioo-o

176-8

187-5

n s » » skogs- och dalbygder.......

100-0

185-0

194-8

Norra Sverige ..........................................

ioo-o

175-9

174-4

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket
ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter
bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i
detta sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten
sammanfattas i följande sammanställning.

1938

1946

1947

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................

lOO-o

199-6

196-8 ;

» * » » skogs- och dalbygder.......

lOO-o

232-7

228-4

Norra Sverige .......................................

100-O

250-0

232-2

Hela riket

lOO-o

222-1

215-51

Det framgår av denna sammanställning, att nettointäkterna av jordbruksfastighet
från år 1938 till år 1947 i genomsnitt stigit med 115,5 procent.
Stegringen är störst i norra Sverige, där den uppgår till 132,2 procent, och
lägst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige, 96,8 procent. I skogsoch
dalbygderna uppgår stegringen till 128,4 procent. Det är skillnaderna i
skogsbrukets omfattning i olika delar av landet och den starkt markerade
stegringen i skogsskötselns lönsamhet åren 1946 och 1947 i förhållande till
tidigare år, som givit jordbruket i skogsbygderna denna gynnsamma ställning.
I jämförelse med år 1946 konstateras för år 1947 en påtaglig minskning
av nettointäkterna av jordbruksfastighet.

Kungl. Maj ds proposition nr 212.

35

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under regleringsåret 1949/50.

Prisfrågan under regleringsåret 1948/49.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 19 april 1949 redogjort
för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets område,
som tillämpats under regleringsåret 1948/49. Härvid har kommissionen
anfört bland annat följande.

Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för regleringsåret
1948/49 aktuella prisfrågorna utarbetade den s. k. LK-delegationen
i början av år 1948 på sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets
inkomster och kostnader. Denna kalkyl anslöt sig i metodiskt hänseende i
huvudsak till de kalkyler, som på motsvarande sätt upprättats under de närmast
föregående åren. Den av delegationen upprättade samt av kommissionen
och dess råd granskade och godkända förkalkylen utvisade för år 1948/
49 ett kalkylmässigt inkomstunder skott av 174,7 miljoner kronor. Härtill lädes
i enlighet med uttalande av rådet en i kalkylen ej beaktad ökning av
slakteriernas kostnader för biltransporter. Ökningen uppskattades till 3 miljoner
kronor, varigenom kalkylunderskottet steg till i runt tal 178 miljoner
kronor.

Efter överläggningar mellan representanter för livsmedelskommissionen
samt Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk träffades
i slutet av mars 1948 uppgörelse rörande prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter under regleringsåret 1948/49, innebärande
i huvudsak att jordbrukets representanter avstodo från att påfordra
täckning för större del av det kalkylmässiga underskottet än 163 miljoner
kronor.

Kungl. Maj :ts beslut i prissättningsfrågan meddelades den 9 april (beträffande
vårvetepriset) och den 14 maj 1948. Sistnämnda beslut innebar
dels godkännande av nyssnämnda uppgörelse mellan livsmedelskommissionen
och jordbrukarorganisationerna, dels bemyndigande för kommissionen
att under regleringsåret 1948/49 handha regleringen av priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter i huvudsaklig överensstämmelse med
vad kommissionen föreslagit. Av inkomstunderskottet på 163,o miljoner kronor
förutsattes emellertid 90,o miljoner kronor skola täckas genom utbetalande
av allmänt mjölkpristillägg med i genomsnitt 70 öre per kilogram
mjölkfett samt 30,5 miljoner kronor genom utbetalning av statliga pristilllägg
för slaktdjursprodukter. (Härutöver avsågos 6,o miljoner kronor utgå
som statligt bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler.) Sammanlagt
120,5 miljoner kronor av underskottssumman 163,o miljoner kronor
skulle alltså täckas genom statliga subventioner och resterande 42,5 miljoner
kronor genom höjningar av produktpriser. Innebörden av Kungl. Maj :ts
beslut i fråga om täckningen av inkomstunderskottet var, att konsumentprisnivån
för mjölk, smör, ost, grädde, kött, charkuterivaror samt hudar
skulle hållas i stort sett oförändrad.

Kungl. Maj :ts beslut av den 9 april och den 14 maj 1948 delgåvos riksdagen
i proposition nr 275/1948. I propositionen anförde föredragande statsrådet,
att man i likhet med föregående år syntes böra hålla möjligheten öppen för

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

en omprövning av jordbrukspriserna 1948/49 i enlighet med den s. k. 4-procentregeln
på grundval av i augusti 1948 eller därefter, så snart skörderesultatet
kunde överblickas, företagen omräkning av jordbrukskalkylen. Därest,
såsom ett led i strävandena att uppnå ekonomisk stabilitet, överenskommelse
träffades med jordbrukets organisationer om ändring i grunderna för kompensation
till jordbruket eniigt 4-procentregeln, skulle emellertid hinder
härför icke föreligga. Vad statsrådet sålunda anförde föranledde ej någon
riksdagens erinran (r. skr. nr 423/1948).

I början av juli 1948 träffades vid överläggningar mellan regeringen samt
Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk en överenskommelse,
enligt vilken grunderna för prissättningen under år 1948/49
delvis ändrades. I strävandena att åstadkomma stabilisering på det ekonomiska
området förklarade sig nämnda organisationer beredda att medverka
i så måtto att —• därest inga löneregleringar uppåt ifrågakomme fram till
utgången av år 1948 — skulle, vad på jordbrukarna ankomme, några ytterligare
prisstegringar å jordbrukets produkter ej heller ske intill utgången
av år 1948 utöver vad prisuppgörelsen våren 1948 innebure. Kunde samma
återhållsamhet fortsätta även år 1949, vore jordbrukarna villiga att medverka
på angivet sätt under hela regleringsåret 1948/49. Utfästelsen innebar,
att — även om det ekonomiska utfallet av årets skörd blev sämre än beräknat
— jordbrukarna voro beredda att låta den i augusti vanligen förekommande
omräkningen anstå till efter årsskiftet 1948/49 och att någon
ändring av prisregleringen icke heller då skulle ifrågakomma, därest lönelaget
tor ar 1949 bleve oförändrat. I den mån utfästelsen innebure förlust
over 4 procent utgingo organisationerna ifrån att jordbruket, då skördeutfallet
sa möjliggjorde utan prishöjning, skulle återfå vad som utöver sagda
4 procent förlorades produktionsåret 1948/49. Organisationerna förutsatte
vidare, att ett belopp, motsvarande den del av de av statsmakterna våren 1948
beslutade Tillskotten av statsmedel till priserna på jordbrukets produkter
som icke enligt beräkningarna vore en följd av 1947 års svaga skörd, skulle
tillföras jordbruket via prisbildningen, därest sagda tillskott skulle upphora
och beloppet icke täckas av större skörd eller minskade kostnader Härigenom
skulle jordbrukets framtida möjligheter till förbättrad ekonomisk
standard bibehållas i enlighet med statsmakternas tidigare uttalanden och

Enligt vad livsmedelskommissionen framhållit skedde icke någon fullständig
omräkning av kalkylen i augusti 1948. Skälen härtill voro, att skörden
enligt då föreliggande preliminära skördeuppskattningar i stort sett
motsvarade normskörden och att det ej heller i fråga om kostnaderna förekommit
förskjutningar av sådan storleksordning, att en omräkning av jordbrukskalkylen
skulle giva till resultat att 4-procentregeln bleve tillämplig
Med beaktande av bland annat den betydelse, som kalkylen hade såsom underlag
för en bedömning av utvecklingen av jordbrukets ekonomiska läge i
förhållande till andra näringar, företogs emellertid sedermera i novem&ber
1948 en ny beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader under re°leringsåret
1948/49. Den sålunda upprättade kalkylen, som icke kommit "till
användning vid behandlingen av jordbrukets prisfrågor, hade visat ett överskott
av 24 miljoner kronor mot det underskott av 15 miljoner kronor, som
normkalkylen våren 1948 utvisat, sedan de av jordbruksuppgörelsen föranledda
prisförändringarna beaktats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212. 37

Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1949/50.

I syfte att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen
på jordbrukets produkter regleringsåret 1949/50 har livsmedelskommissionen
på samma sätt som under tidigare år låtit genom LK-delegationen
utarbeta en förkalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
sagda regleringsår. I detta delegationens arbete ha deltagit kommissionens
ordförande, hovrättsrådet O. Söderström, organisationschefen i Kooperativa
förbundet fil. lic. M. Bonow, byråchefen i statens priskontrollnämnd
E. Carbell, direktören i Sveriges lantbrulcsförbund A. H. Stensgård samt
överdirektören i lantbruksstyrelsen G. R. Ytterborn. I sitt slutgiltiga skick
redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Beträffande innebörden av förkalkylen har kommissionen uttalat, att densamma
i metodiskt hänseende anslöte sig till de under senare år utförda
inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för den preliminära
prissättningen på jordbruksprodukter. Förkalkylen hade karaktären
av en normkalkyl såtillvida, att den avsåge att belysa inkomst- och kostnadsläget
under det kommande produktionsåret under förutsättning av
normala väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser samt
oförändrade priser på jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de
fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget
kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

Kommissionen har härefter först till behandling upptagit kalkylens
inkomstsida. Härvid har kommissionen framhållit, att till grund för
inkomstkalkylen som vanligt lagts en beräkning av skörden, företagen med
utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealer och hektaravkastning
för olika grödor. De antagna arealerna och hektarskördarna ha redovisats i
de å ss. 98 och 100 intagna tabellerna. I anslutning till tabellerna har kommissionen
anfört följande.

De för produktionsåret 1949/50 (1949 års skörd) kalkylerade arealerna
ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med ledning'' av arealinventeringen
i oktober 1948, varvid från de enligt denna inventering besådda arealerna
gjorts avdrag för »normal utvintring». De för år 1949 (höstsådden
1948) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra liksom förra året för
vete 8 procent och för råg 4 procent. I tabellen å s. 98 ha angivits de arealer
av olika växtslag, med vilka räknats i kalkylen för år 1949. Såsom jämförelse
ha i tabellen medtagits de faktiska (skördade) arealerna vissa tidigare
år. Delegationen har som synes räknat med en betydande minskning
av brödsädsarealen, nämligen från 475 400 hektar år 1948 (skördad areal)
till 438 000 hektar år 1949. Nedgången beror helt på den minskning i höstsädsodlingen,
som framträdde vid arealinventeringen i oktober 1948. Eftersom
den totala skördade arealen åkerjord kan förutsättas bli praktiskt taget
oförändrad från år 1948, har minskningen av brödsädsarealen vid prognosens
uppgörande kompenserats genom arealökningar på andra håll. Den
kraftigaste ökningen har förutsatts för oljeväxter^, nämligen från 80 000
till 100 000 hektar. I övrigt kunna de väntade arealförskjutningarna betecknas
som ganska obetydliga.

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har beträffande
flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare. Den tillämpade prognosmetoden
innebär i korthet, att de observerade hektarskördarna med tillhjälp
av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas till normerade hektarskördar.
Med ledning av dessa senare sker därefter en uppskattning av
normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning av normala
väderleksförhållanden kunna förväntas det år prognosen avser. De
normerade hektarskördarna utjämna de årliga skördefluktuationerna till
följd av växlingarna i väderleksförhållandena, varför de på ett tillförlitligare
sätt än de observerade återge sekulära förändringar i avkastningen,
exempelvis till följd av växtodlingens landvinningar, förbättrad gödsling
etc. De lämpa sig därför bättre som underlag för en prognos än de observerade
skördarna.

Vid fastställandet av skördesiffrorna i prognosen har delegationen dock
funnit det nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år
utan även de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen. Sålunda
ha de våren 1948 antagna normskördarna med hänsyn till utvecklingen
på längre sikt och förbättrad tillgång på kväve- och fosfatgödsel höjts med
50 kilogram per hektar för vårvete, höstråg, havre och ärter. I fråga om
höstvete kunna nyss anförda skäl visserligen anses tala för eu liknande höjning,
men delegationen har dock funnit det befogat att avvakta ytterligare
etl årsresultat, innan ställning tages till förhöjning av normskörden för
denna gröda. För sockerbetor bär delegationen icke gjort någon omprövning
av den i föregående års totalkalkyl tillämpade normskörden, vilket beror
på att delegationen icke velat föregripa de samtidigt pågående förhandlingarna
mellan staten och sockerbetsodlarna.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har skiljts mellan vegetabilier
och animalier. Beträffande inkomsterna från den vegetabiliska produktionen
har livsmedelskommissionen anfört.

På grundval av de i tabellerna å ss. 98 och 100 redovisade arealerna och
hektarskördarna har beräkning företagits av den vegetabiliska produktionen.
Kvantiteterna brödsäd ha därvid framkommit sedan den erhållna totalskörden
reducerats för lagringsförluster, avrens och utsäde. Av korn har i kalkylen
utöver husbehovsförmalningen endast medtagits de kvantiteter, som
beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar, bryggerier och brännerier. På
motsvarande sätt har av havre, hö och halm medtagits endast den beräknade
förbrukningen av havre vid grynkvarnarna, arméns och åkeriernas
inköp av fodersäd och stråfoder, användningen av dessa varuslag för skogskörslor
samt den industriella förbrukningen av halm. Härutöver har exporten
av hithörande varuslag beaktats.

Beträffande priserna på brödsäd må först nämnas, att dessa nu beräknats
enligt en ny metod. Den nya beräkningsmetodiken har medfört, att
kalkylpriserna bättre än förut överensstämma med de verkliga producentpriserna.
Omläggningen har medfört sänkning av prisnivån utan att dock
prisutvecklingen sedan basåret nämnvärt påverkats. — Priserna å brödsäd
år 1949/50 ha beräknats med utgång från de för innevarande år fastställda
priserna för säd av normalkvalitet och med justering för »normal» avvikelse
från denna kvalitet. Beträffande korn har den extra höjning av priset härpå,
som företogs för åren 1947/48 och 1948/49 då korn jämställdes med
brödsäd, icke medtagits vid beräkningen av priset för 1949/50. Priserna på
havre och ärter ha upptagits till samma belopp som under innevarande år.

Jordbrukets sammanlagda inkomster av brödsäd (inklusive ersättning för
av jordbrukare tidigare burna fraktkostnader) år 1949/50 beräknas till

39

Kunpl. Maj:ts proposition nr 212.

^06,7 miljoner kronor mot 250,5 miljoner kronor 1948/49. Nedgången beror
nå att 1948 års skörd var större än den normskörd som insatts i kalkylen
för nästa år. För övrig spannmål räknas likaledes med en nedgång, nämligen
från 67,i till 54,i miljoner kronor. Minskningen här beror på kvanUtets-
och prisreduktioner för korn sammanhängande med att detta sädesslag
under det kommande året förutsatts ej längre komma att jämställas

med brödsäd. .... „

Hö- och halmförsäljningen beräknas tillföra jordbruket 9,4 miljoner kronor
år 1949/50 mot i0,i miljoner kronor under innevarande år.

Den inhemska förbrukningen av matpotatis har för år 1949/50 upptagits
oförändrat till 900 miljoner kilogram, vartill kommer en mindre export.
Priset på matpotatis bär för år 1948/49 beräknats till 10,so kionoi pei ttvCy
ton, medan motsvarande pris 1949/50 under förutsättning av normala väderleksförhållanden
under vintern antagits stiga till 12,oo kronor per deciton.
Därest den antagna normskörden erhålles beräknas 255 miljoner kilogram
potatis komma att användas för industriella ändamål, varav 155 miljoner
kilogram för tillverkning av potatismjöl och 100 miljoner kilogram för
brännvinstillverkning. Priset år 1949/50 upptages oförändrat från ar 1948/

49 till 9,oo kronor per deciton och 17,5 procents stärkelsehalt. Inkomstsumman
för all potatis (mat- och fabrikspotatis) utgör i kalkylen 131,6 miljoner
kronor 1949/50 mot 120,i miljoner kronor innevarande år.

På grundval av de i tabellerna å ss. 98 och 100 anförda uppgifterna rörande
areal och normskörd per hektar har skörden av sockerbetor beräknats till
1 608 miljoner kilogram 1949/50 mot 1 808 miljoner kilogram innevarande
år. Sockerhalten antages bli 17,5 procent, vilket vid oförändrade prisbestämmelser
innebär ett genomsnittspris av 5,90 kronor per deciton. Värdet av
sockerbetsprodulctionen beräknas i kalkylen till 94,9 miljonei kionor 1949/

50 mot 106,7 miljoner kronor 1948/49.

Såsom förut anförts väntas oljeväxtodlingen år 1949/50 omfatta en ca
25 procent större areal än under innevarande år, då den ändock var den
största som förekommit. Oljeväxtodlingen beräknas år 1948/49 tillförai jordbruket
ett sammanlagt belopp av 94,4 miljoner kronor. For ar 1949/50 raknas
med en ökning till 113,2 miljoner kronor. Jordbrukets inkomster av
spånadsväxter upptagas till 5,2 miljoner kronor 1949/50 mot 4,9 miljoner

kronor innevarande år. ,

Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter blevo i sambancl
med vårkalkylen 1948 för första gången beaktade vid kalkylens tillämpning
vid prissättningen. Nu utförda beräkningar utvisa en inkomstsumma foi
år 1948/49 av 47,9 miljoner kronor. På grund av den stora osäkerhet, som
vidlåder en förhandsberäkning av dessa inkomster, har icke verkställts någon
speciell beräkning för år 1949/50, utan har i stället för detta år insatts
årets summa, 47,9 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier beräknas under innevarande
år uppgå till 701,7 miljoner kronor. För år 1949/50 väntas motsvarande
inkomstsumma utgöra 663,o miljoner kronor eller 38,7 miljoner kronor
mindre än under år 1948/49. Såsom framgått av det föregående beror
minskningen nästan helt på den förhållandevis kraftiga nedgången av spannmålsposten.

I fråga om jordbrukets inkomster av den animaliska produktionen har
kommissionen anfört.

Medelantalet mjölkkor har av delegationen antagits förete en mindre ökning
från år 1948/49 till 1949/50, nämligen från 1 760 000 till 1 770 000
stycken. Enär grundförutsättningen för normkalkylen är normal tillgång

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

på foder för mjölkkorna, har ansetts föreligga anledning att räkna med att
den på längre sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko skall
fortsätta även under år 1949/50. Med hänsyn härtill har produktionen per
ko för det kommande året upptagits till 2 595 kilogram mot 2 558 under
innevarande år. Den beräknade produktionen per ko år 1949/50 överstiger
motsvarande tal 1938/39 med endast 140 kilogram eller 5,7 procent.

Den totala mjölkproduktionen år 1949/50 beräknas av delegationen till
4 593 miljoner kilogram mot 4 502 miljoner kilogram år 1948/49. Ökningen
utgör 2,o procent. Prognosårets siffra ligger 2,6 procent under motsvarande
tal basåret 1938/39. Invägningen vid mejerier under åren 1948/49 och 1949/
50 beräknas uppgå till 3 470 respektive 3 554 miljoner kilogram. Sistnämnda
tal ligger 13,6 procent över motsvarande basårssiffra. Av de anförda uppgifterna
framgår mejerimjölkens sedan förkrigstiden starkt ökade ande! av
den totala mjölkproduktionen.

Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda
mjölken bygga på statistiken över mejeriernas avräkningar. Emellertid har
även utförts en beräkning av inkomsterna av mejerimjölk med användning
av priserna på konsumtionsmjölk, grädde och smör, varjämte upptagits merinkomsten
vid osttillverkning samt olika statliga eller andra pristillägg. Genom
denna inkomstberäkning infångas den allra största delen av mejeriernas
mjölklikvider; vissa inkomstposter komma emellertid ej med vid ifrågavarande
beräkning. Den del av mjölklikviderna, som kommer på dessa
poster, har för ett antal år beräknats som skillnaden mellan de faktiskt utbetalda
likviderna och de på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna.
De framkomna skillnadsposterna tjäna till ledning vid framräknandet av
inkomsterna för de följande år, för vilka uppgifter om mejeriernas mjölklikvider
ännu icke föreligga.

De nu utgående producent- och kontantbidragen ha för åren 1948/49 och
1949/50 upptagits till 75 miljoner kronor.

Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk- och mejeriprodukter
under år 1949/50 utgör 1 191,4 miljoner kronor mot 1 259,9 miljoner
kronor under innevarande år. Nedgången med 68,5 miljoner kronor trots
den ökade produktionen beror på att i kalkylen för det kommande året icke
räknats med något allmänt pristillägg — tillhopa 90 miljoner kronor — av
det slag som f. n. utgår enligt för innevarande år speciellt gällande bestämmelser.

Hönsstammen väntas enligt den föreliggande kalkylen något öka. Antalet
värphöns beräknas under innevarande år utgöra 12 275 000 djur och år
1949/50 12 800 000 djur. Äggproduktionen per höna och år väntas stiga
från 116 till 118. Den produktionsökning, varmed man alltså har att räkna
för det kommande året, motväges emellertid av ett förutsatt prisfall från
280 till 250 öre per kilogram. Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä
sjunka i kalkylen från 204,5 miljoner kronor år 1948/49 till 195.r»
miljoner kronor år 1949/50.

Beträffande jordbrukets inkomster av slaktdjur väntas däremot, trots
att i förkalkylen givetvis bortfalla de under innevarande år utgående statliga
pristilläggen å tillhopa 30,5 miljoner kronor, en uppgång mellan 1948/
49 och 1949/50, nämligen från 641,s till 680,2 miljoner kronor. Uppgången
är närmast en följd av en förutsatt ökning av fläskproduktionen. Antalet
slaktsvin väntas sålunda stiga från 1 633 000 till 1 865 000 stycken.

Jordbrukets inkomster av försäljning av militärhästar och ull beräknas
uppgå till 4,8 miljoner kronor 1948/49 och 4,3 miljoner kronor 1949/50.

Exporten av levande djur beräknas under innevarande år tillföra jordbruket
11,7 miljoner kronor. För år 1949/50 har delegationen på grund av oviss -

Kungl. Maj:ls proposition nr 212.

41

heten om omfattningen av en eventuell export icke upptagit något belopp i

I frå"a om samtliga husdjur utom hästar väntas under det kommande
året en° fortsatt ökning från innevarande år. Kreaturskapitalets uppgång
(räknat i basårets priser) värderas i kalkylen till 4,2 miljoner kronor under
år 1949/50. . ...

Jordbrukets totala inkomster av animalier (inklusive förändringar i kreaturskapitalet)
utgöra enligt de utförda beräkningarna 2 127,9 miljoner kronor
1948/49 och väntas sjunka till 2 075,7 miljoner kronor 1949/50. Denna
nedgång, vilken sålunda noteras trots produktionsökningen för de viktigare
produkterna, beror främst på att i prognosen för det kommande året icke
medtagits de pristillägg å 120,5 miljoner kronor för mjölk samt slaktprodukter,
vilka utgå särskilt under innevarande år.

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang slutligen framhållit,
att jordbrukets sammanlagda inkomster aren 1948/49 och 1949/50 i föikalkylen
beräknats till 2 829,6 respektive 2 738,7 miljoner kronor. Sistnämnda
tal låge 101,o procent över basårssumman, vilken utgjorde 1 362,7 miljoner
kronor.

Vad härefter angår beräkningarna av jordbrukets kostnader har
livsmedelskommissionen anfört, att dessa beträffande flertalet postei grundade
sig på samma principer som de, vilka tillämpats i föregående jordbiukskalkyler.
Liksom i förkalkylen våren 1948 hade dock beträffande vissa poster
tillämpats ändrade beräkningsmetoder. I de viktigaste fallen, såsom i fråga
om arbets- och räntekostnader, hade ändringarna föranletts av undersökningar,
som utförts av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. I fråga om de särskilda
kostnadsposterna i kalkylen har kommissionen yttrat bland annat följande.

Vad beträffar posten handelsgödsel (inklusive jordbrulcskalk) må namnas,
att den visar en ökning från 133,7 miljoner kronor innevarande ar til
152,i miljoner kronor år 1949/50. Kostnadsökningen beror helt pa att okade
mängder, särskilt av kalksalpeter och kalisalt, beräknas kunna stallas til
jordbrukets förfogande under det kommande året. Då kalken som jord!orbättringsmedel
har en relativt långvarig verkan har delegationen lr o. in.
denna gång funnit det lämpligt att beräkna jordbrukets ar liga kostnader
härför som ett glidande medeltal för de fem senaste aren. Samtidigt me
denna omläggning har skett en viss komplettering av det vid kostnadsberäkningarna
använda primärmaterialet. , .

Kostnaderna för inköpt utsäde (handelsmarginaler in. fl. merkostnader)
upptagas till samma belopp 1948/49 och 1949/50, nämligen 6,5 miljoner

I fråga om kostnaderna för köpfodermedel väntas en mindre nedgång från
1948/ 49 till 1949/50, i det för de båda åren redovisas 154,2 resp. 149,5miljoner
kronor. Förändringarna beträffande de olika delposterna mellan de bada
åren äro förhållandevis obetydliga. I fråga om animaliskt foder ha gjorts
vissa kompletteringar, vilka medfört en bättre redovisning an forut av framförallt
de tidigare årens kalkylkostnader. Avdrag har gjorts för de kostnader
för köpfodermedel, som beräknas falla på äggproduktionen utanfoi

^ Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivningsoch
underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

av maskinparkens volym under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid,
de senare upptagas i enlighet med resultaten från livsmedelskommissionens
deklarationsundersökningar. Till följd av de senaste årens stora maskininköp
—- framförallt sker traktoranskaffningen i snabbt tempo — beräknas
jordbrukets kostnader för maskiner och redskap stiga från 202,6 miljoner
kronor 1948/49 till 213,2 miljoner kronor 1949/50.

Till följd av den alltmera utvidgade traktordriften visa även kostnaderna
för driv- och smörjmedel en fortsatt uppgång, nämligen från 56,i miljoner
kronor i år till 66,o miljoner kronor år 1948/49.

Samlingsposten »diverse kostnader» väntas enligt den föreliggande kalkylen
öka något mellan 1948/49 och 1949/50, nämligen från 187,2 till 189,o miljoner
kronor. En av delposterna, nämligen elkostnaderna, har denna gång
beräknats etter en ny metod enligt förslag av de sakkunniga. På grund av
att viss del av de kostnader, som i tidigare beräkningar inkluderats i ifrågavarande
post — nämligen kostnader för gårdsnät, för installation av belysning
samt för anslutning av motorer — numera ängå i beräkningarna av
byggnadskostnaderna, upptages under rubriken elkostnader endast utgifter
för förbrukad elström samt övriga abonnemangskostnader. Dessa kostnader
följas med användning av resultaten från livsmedelskommissionens deldarationsundersökningar.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader beräknas
med utgångspunkt från vissa inom statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
utförda undersökningar rörande storleken av dessa kostnader
år 1946. Kostnadssumman för detta år följes med ledning av kommitténs
och Sveriges lantbruksförbunds byggnadskostnadsindex. Byggnadsoch
darmed avskrivnings- och underhållsvolymen antages vara konstant
1 den föreliggande kalkylen upptagas jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader
till 139,5 miljoner kronor 1948/49 och 140,6 miljoner kronor under
pafolj ande år.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader och under"a11
av ®t0^re °PPna diken) visar eia endast obetydlig ökning mellan de båda
jamforelsearen, nämligen från 16,7 till 16,8 miljoner kronor

Vidkommande härefter den ojämförligt största kostnadsposten, arbetskostnaderna,
har kommissionen anfört att förenämnda sakkunniga prövat frågan,
efter vilka principer dessa kostnader borde beräknas, sedan statlönesystemet
för de enligt kollektivavtal anställda lantarbetarna avskaffats fr.

o. in. den 1 november 1945 och den förut tillämpade beräkningsmetodiken
darmed omöjliggjorts. Redan vid upprättandet av förkalkylen våren 1947
hade förelegat eu preliminär utredning i saken, vars resultat insatts i kalkylen.
Ett år senare hade utformats den beräkningsmetodik, som kommit
till användning vid närmast föregående och nu föreliggande förkalkyl. Enligt
kommissionen byggde beräkningarna på uppgifter om dels arbetsförbrukningen
per hektar jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade gårdarna,
dels storleken av arealen jordbruksjord och dels lönen per timme
för olika yrkeskategorier och löneformer enligt lönestatistiken. Den successiva
minskningen av jordbrukets arbetskraftsvolym beräknades under åren
1938/39- 1945/46 motsvara 1,2 procent per år av arbetsförbrukningen under
basåret 1938/39. För varje efterföljande år förutsattes en årlig minskning
av samma volym med 1,5 procent räknat i förhållande till närmast

43

Kungl. Mcij.ts proposition nr 212.

föregående år. I anslulning till det anförda har kommissionen rörande arbetskostnadsposten
vidare yttrat följande.

De nu utförda beräkningarna av jordbrukets arbetskostnader utvisa för
år 1948/49 en ökning i förhållande till motsvarande kostnader enligt den
för ett år sedan upprättade förkalkylen med 8,6 indexenheter, motsvarande
ej mindre än 71,7 miljoner kronor. Härav representera 3,6 enheter ett särskilt
avdrag med 30 miljoner kronor, som uppskattades till förkalkylen för år
1948/49. Återstoden, 5,o indexenheter, innehåller dels en kostnadsminskning
av lönen för år 1945/46 och efterföljande år (beroende huvudsakligen
på ändring av vägningstalen vid fastställande av timlönen) uppgående till

2.3 enheter (= 19,i milj. kronor), dels vissa kostnadsökningar. För det
första har nu konstaterats en större lönestegring mellan år 1945/46 och år
1946/47 än vad uppskattningen för ett år sedan utvisade (de faktiska timlönerna
för avtalsåret 1946/47 voro ej kända våren 1948) uppgående till

2.3 enheter (= 20,3 miljoner kronor). För det andra verkar en i systemet
för löneberäkningen inbyggd eftersläpning (beroende på att man vid upprättandet
av vårkalkylen 1948 ej kände den avtalsenliga lönen för hela år
1948/49) höjande med 4,8 enheter (= inklusive avrundningsfel 40,o miljoner
kronor). Tillsammantagna innebära nu nämnda kostnadsökningar en
höjning med (2,5 -f- 4,s =) 7,3 enheter, från vilken alltså skall dragas kostnadsminskningen
på 2,3 enheter.

LK-delegationen framhåller i fråga om beräkningarna av arbetskostnaderna,
att de icke kunna göra anspråk på någon större precision. Beräkningarna
äro osäkra i vad avser såväl arbetskraftsvolymen som timlönen.
Såsom särskilt vansklig vid ett skiftande läge på arbetsmarknaden betecknas
den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna,
som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga för
senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats såväl av de sakkunniga
som inom delegationen samt dessutom varit föremål för uppmärksamhet
från rådets sida i samband med dess granskning av den föreliggande
kalkylen. Någon ny metod i förhållande till den tidigare använda procentuella
framskrivningen har emellertid icke kunnat förordas utan man har
fått nöja sig med att konstatera, att ifrågavarande metod under tidigare år
med brist på arbetskraft inneburit en undervärdering av lönekostnadsökningen,
men att den vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes kan
tänkas komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.

I den föreliggande kalkylen utvisar arbetskostnadsposten en nedgång
mellan 1948/49 och 1949/50 från 2 000,i till 1 974,3 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen
har framhållit, att denna minskning förklaras av att
den förut omtalade reduktionen av arbetskraftsvolymen endast till en mindre
del motverkas av den samtidigt väntade ganska obetydliga timlöneökningen.

Vad till sist angår räntekostnaderna har kommissionen anfört, att även
spörsmålet om de principer, efter vilka dessa kostnader borde beräknas,
prövats av nyssnämnda sakkunniga. Rörande beräkningen av denna kostnadspost
har kommissionen framhållit följande.

De sakkunniga ha till livsmedelskommissionen överlämnat eu av dem utförd
undersökning beträffande räntekostnaderna inom jordbruket. Den huvudsakliga
innebörden av de av de sakkunniga utförda beräkningarna är,
att lantbrukskapitalet, vilket — om man bortser från ett provisoriskt tillägg
fr. o. m. år 1945/46 — hittills hållits oförändrat sedan basåret 1938/39,

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 212-

fastställts med hänsynstagande till sedan sistnämnda år företagna investeringar.
Härvid har beaktats icke blott de förändringar i kapitalvolymen,
som förekommit, utan även den fördyring som kännetecknat anskaffningen
(åter- och nyanskaffningen) av kapitalföremål av olika slag under den behandlade
perioden. De sakkunniga ha varit eniga på alla punkter av utredningen
utom vad beträffar fastighetskapitalet. Sakkunnigmajoriteten har
ansett, att detta kapital bör fastställas på grundval av utjämnade taxeringsvärden,
medan minoriteten har föreslagit att taxeringsvärdena skola användas
utan någon dylik utjämning.

Beträffande delegationens arbete har livsmedelskommissionen till slut
framhållit, att delegationen vid uppgörandet av den föreliggande kalkylen
hade insatt resultatet av de sakkunnigas beräkningar av räntekostnaderna
i kalkylen vid sidan av kostnaderna, fastställda enligt hittills tillämpad
metod. Delegationen hade ansett det vara ur företagsekonomisk synpunkt
riktigt att beräkna jordbrukets räntekostnader på sätt gjorts i de sakkunnigas
undersökning. Den hade emellertid icke tagit ställning till frågan,
huruvida jordbruket i nuvarande läge borde kompenseras för den höjning
av räntekostnadsposten, som erhölles vid tillämpning av den av de sakkunniga
använda beräkningsmetoden. I denna fråga hade dock delegationsmedlemmarna
herrar Carbell och Stensgård avgivit särskilda yttranden. Herr
Carbell hade sålunda framhållit, att frågan om uppjustering av räntekostnaderna
enligt hans mening borde få anstå till dess motsvarande förändringar
kunnat vidtagas beträffande näringslivet i övrigt eller den nuvarande
spänningen på det ekonomiska området mildrats. Herr Stensgård hade
däremot anfört, att man enligt hans mening icke längre kunde underlåta
att taga hänsyn till lantbrukskapitalets stegring sedan basåret och att räntekostnaderna
därför redan nu borde beräknas med tillämpning av den av de
sakkunniga föreslagna metodiken.

Enligt vad kommissionen uppgivit visade jordbrukets räntekostnader,
beräknade enligt de sakkunnigas majoritetsalternativ (alt. A), mellan 1948/
49 och 1949/50 en stegring från 279,7 till 283,9 miljoner kronor. Motsvarande
tal enligt sakkunnigminoritetens förslag (alt. B) utgjorde 290,o, respektive
294,2 miljoner kronor. Räntekostnaderna beräknade enligt hittills använd
metod (alt. C) visade en nedgång från 199,9 till 199,6 miljoner kronor.
Basårsbeloppet enligt de olika alternativen utgjorde 208,o, 211,9 resp. 202,3
miljoner kronor.

Totalsumman av jordbrukets kostnader 1948/49 och 1949/50 har, med
tillämpning av de olika alternativen för räntekostnaderna, sammanställts
i följande tablå.

Alt. A
Alt. B
Alt. C

1948/49
milj. kr
3 176-3
3 186-6
3 096-5

1949/50 Ökning

milj. kr inilj. kr.

3191-9 15-6

3 202-2 15-6

3107-6 ll-l

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Av kalkvlen framgår slutligen, att för 1949/50 beräknats uppstå ett
kalkylmässigt inkomstunderskott å 235,i, 236,9 respektive 167,9 miljoner
kronor enligt nyssnämnda tre alternativ. Därest i likhet med vad som avsetts
för innevarande regleringsår, statliga pristillägg skulle utgå till ett
belopp av 120,5 miljoner kronor, minskas underskottet till 114,6, 116,4 respektive
47,4 miljoner kronor. Kalkylen för regleringsåret 1948/49 utvisar,
därest räntekostnaderna beräknas enligt hittills tillämpade grunder, ett kalkylmässigt
inkomstunderskott av 61,2 miljoner kronor.

Jordbrukskalkylen bär som förut nämnts granskats av livsmedelskommissionens
och priskontrollnämndens råd vid gemensamt sammanträde den
18 mars 1949. Enligt vad som framgår av kommissionens skrivelse hade
råden därvid godkänt inkomstsidan i stort sett oförändrad. Ledamoten av
kommissionens råd herr Ekström hade emellertid yrkat dels att vissa avdrag
skulle göras för stimulansinkomster av oljeväxtodling, dels att de särskilda
producent- och kontantbidragen för mjölk, vilka borde betraktas
som sociala bidrag, icke skulle inräknas i kalkylen. Vid behandlingen av
kostnadssidan hade delade meningar yppats i frågan, hur man med hänsyn
till den ekonomiska stabiliseringspolitiken borde ställa sig till beräkningarna
av jordbrukets räntekostnader. Flertalet jordbruksrepresentanter hade
därvid anslutit sig till den av delegationsmedlemmen herr Stensgård förordade
linjen, medan övriga rådsledamöter på några undantag när bitratt
delegationsmedlemmen herr Carbells uppfattning. Vidare hade ledamoten
av kommissionens och nämndens råd herr Axel Johansson som sin mening
uttalat, att man i den föreliggande kalkylen räknat med en högre arbetslön
än som i verkligheten utginge. Lantarbetarförbundet komme vid
höstens avtalsförhandlingar att för lantarbetarnas räkning kräva deras andel
av jordbrukets lönesumma enligt kalkylen. Om de i kalkylen insatta
lönerna för det kommande året föranledde prishöjningar, vore han vidare
övertygad om att industriarbetarna komme att framställa krav på löneökning.

Överläggningarna mellan representanter för regeringen och delegerade för
jordbrukets riksorganisationer.

Sedan kalkylen framlagts och granskats, upptogos i början av april 1949
överläggningar mellan å ena sidan representanter för regeringen samt å andra
sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet
landsbygdens folk. Från regeringsrepresentanternas sida anfördes
därvid, att det enligt deras uppfattning för stabiliseringspolitikens fullföljande
vore önskvärt, att avgörandet om prisregleringarna för produktionsåret
1949/50, närmast vad beträffade mjölk och mejeriprodukter, skulle
uppskjutas till hösten. Därigenom skulle den för närvarande viktigaste prisregleringsfrågan
på jordbrukets område kunna behandlas i samband med
ställningstagandena på andra områden av betydelse för stabiliseringssträvandena.
I fråga om prisregleringarna för andra jordbruksprodukter än

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

mjölk och mejeriprodukter borde beslut däremot fattas under våren. Jordbrukets
förhandlingsdelegerade uttalade åter, att en utjämning av det enligt
deras uppfattning föreliggande inkomstunderskottet borde kunna ske inom
stabiliseringspolitikens ram samt att prisfrågan, i likhet med vad som skett
under senare år, borde i sin helhet avgöras redan på våren.

Då parternas ståndpunkter icke syntes kunna förenas, föreskrev Kungl.
Maj :t genom beslut den 8 april 1949, att livsmedelskommissionen nu skulle
avgiva förslag till prissättning och därmed sammanhängande åtgärder
för nästa regleringsår allenast beträffande andra jordbruksprodukter än
mjölk och mejeriprodukter. I beslutet angavs även, att prisförslag rörande
sistnämnda båda produktslag skulle av kommissionen avgivas först efter
särskild anmaning av Kungl. Maj:t.

I skrivelse den 13 april 1949 lämnade jordbrukets förhandlingsdelegerade,
efter att ha underställt saken organisationernas styrelser, slutligt besked
angående organisationernas ståndpunkt.

I skrivelsen har till en början framhållits, att styrelserna för jordbrukets
organisationer ansett sig böra fästa stort avseende vid de skäl, som anförts
för uppskov med avgörandet om prissättningen, men att de likväl icke funnit
sig kunna biträda förslaget härom. Till motivering av denna ståndpunkt
har i skrivelsen anförts följande.

Mot ett tillfälligt utbytande av vårprissättning mot höstprissättning resa
sig icke minst starka principiella betänkligheter. Enligt förslaget skulle uppskovet
visserligen endast avse prissättningen å mjölk. Organisationerna finna
det dock angeläget, att denna viktiga produkt icke utbrytes ur sitt sammanhang
med andra produkter, och anse förty, att prisregleringsfrågorna
böra behandlas i ett sammanhang. Detta synes vara så mycket mera angeläget,
då stark olust som bekant råder beträffande mjölkproduktionen, vilket
tar sig påtagliga uttryck i strävan att övergå till annan produktion. Avangivna
skäl vidhålla organisationerna med bestämdhet, att vårprissättning''
bör vinna tillämpning även i år. Detta bör också enligt deras mening kunna
ske, utan att stabiliseringssträvandena, till vilkas fortsättande jordbruksorganisationerna
ansluta sig, äventyras. Organisationerna finna sig ha anledning
nu framställa vissa enligt deras mening berättigade anspråk på
prisförbättringar åt jordbruket, men dessa prisförbättringar böra kunna
rymmas inom stabiliseringspolitikens ram. Det synes sålunda icke vara erforderligt
att med hänsyn till stabiliseringspolitiken uppskjuta avgörandet
till hösten, så vitt angår prissättning, som betingas av nu rådande och kända
förhållanden. Om prissättningens grunder bestämmas nu under förutsättning
av att stabiliseringsprinciperna vinna fortsatt allmän tillämpning, förutsätta
vi emellertid, att prissättningsfrågorna för jordbruket upptagas till
förnyad behandling, därest stabiliseringssträvandena under produktionsåret
hrytas på andra områden, varvid jordbruksorganisationerna förbehålla sig
full frihet att ställa anspråk på ersättning för kostnader, som nu ej bliva ersatta
eller kunna tillkomma på grund av lönehöjningar inom jordbruket.

De förhandlingsdelegerade ha därefter i skrivelsen ingått på frågan om
storleken av det kalkylmässiga underskottet och de prisförbättringar, som
redan nu borde ske. De ha därvid till en början framhållit, att de icke funnit
anledning till direkt anmärkning mot de i prognosen gjorda beräkning -

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

arna som sådana. En fixerad prisreglering på grundval av en totalkalkyl, efter
vilken jordbrukets olika slag av inkomster skulle tillsammans inrymmas
i en av kostnadsutvecklingen bestämd totalsumma, ledde emellertid
till egenartade konsekvenser, som fordrade en viss justering vid kalkylens
tillämpning. Beträffande dessa konsekvenser bär i skrivelsen anförts följande.

Därest priset på en viss produkt ökas mera än kostnadsstegringen föi
denna eller om nya inkomster, som ej äro hänförliga till viss produkt, tillkomma
samt dessa inkomstökningar i sin helhet skola inrymmas i kalkylsumman,
så leder det till att priserna på andra produkter i stallet maste
hållas nere och icke få anpassas efter produktionskostnaderna for desamma.
Som exempel skall anföras att äggpriserna under några år legat pa eu sa
hög nivå att inkomsterna för ägg otvivelaktigt tagit i ansprak en storre del
av den totala inkomstsumman än som svarar mot de i kalkylen ingående
kostnaderna för desamma, vilket medfört att andra produkter i stallet ha -lits i motsvarande grad lägre. Detta förhållande kan existera till en tid, åtminstone
då, såsom i detta fall, produktionen av den bättre betalda produkten
är mycket spridd och inkomsten av densamma kan tor de enskilda
jordbrukarna kompensera lägre inkomster av andra produkter. Sedan aggpriset
nu starkt fallit på grund av uppkommen överproduktion, kvar star
emellertid priset på de andra produkterna oförändrat, och jordbrukarna erhålla
sålunda härefter icke täckning för sina kostnader.

Andra produkter för vilka relativt höga priser i forhallande till produktionskostnaderna
tillämpats, äro oljeväxterna, vilkas pris bestämts med «yite
att snabbt få till stånd en ökad odling. Oljeväxtodling förekom ej ar 1938,
och någon anpassning av priset efter ökning av dess produktionskostnader
sedan 1938 har sålunda ej kunnat äga rum. Medräknandet av hela inkomsten
av oljeväxtodlingen, vilken är väsentligt högre än vad andra alternativa
odlingar skulle givit, leder till sådana ogynnsamma verkningar beträffande
prissättningen å andra produkter som förut berörts. Oljeväxtproduktionen
är emellertid ej spridd på samma sätt som äggproduktionen utan
huvudsakligen begränsad till områden med gynnsamma produktionsforutsättningar.
De ogynnsamma verkningarna bli därför i detta fall mera svaiartade
och äro av den beskaffenhet, att ett hänsynstagande härtill maste
framstå såsom avgjort berättigat. Företagna undersökningar ha dessutom
givit vid handen, att sådana merkostnader, som angivas vara torenade med
oljeväxtodlingen i förhållande till kostnaderna för andra grödor, vilka i stallet
skulle ha odlats, endast till viss del finnas medtagna på kalkylens kostnadssida,
vilket beror på kalkylmetoderna. Den starka ökning av oljevaxtodlingen,
som kom till stånd under 1948 jämfört med den i normalkalkylen
samma år beräknade odlingen och som medförde en avsevärd inkomstökning,
har sålunda endast i ringa grad lämnat spår efter sig uti den nu verkställda
nya kostnadsberäkningen för samma år. Ej heller har i kalkylen för
1949/50 full hänsyn tagits till angivna merkostnader vid den ytterligare ökade
odling, som förutses för detta år. Här föreligger sålunda det förhållandet att
såväl stimulansinkomster uppstå som ock att merkostnaderna för denna
odling endast delvis komma till uttryck bland kalkylens kostnader.

De delegerade ha därefter anfört att, enligt inom Sveriges lantbruksförhund
verkställda beräkningar, skillnaden mellan å ena sidan bruttointäkten
för oljeväxter samt å andra sidan de i kalkylen förefintliga merkostnaderna
för oljeväxter vid den för 1949/50 uppskattade odlingen uppginge till sam -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

manlagt omkring 35 miljoner kronor. De delegerade funne det önskvärt, att
en oljeväxtodling av relativt stor omfattning skulle uppehållas. De trodde
även, att på grund av odlingens vansklighet relativt goda priser erfordrades
för detta ändamål. De ville emellertid samtidigt understryka, att främjandet
av oljeväxtodlingen icke finge tillåtas nedbringa priserna å andra produkter
under vad som vore motiverat av dessas produktionskostnader. Å kalkylens
inkomstsida borde därför göras ett avdrag motsvarande merintäkten
utöver redovisade merkostnader. Detta utgjorde icke någon ny princip. Under
kriget hade årligen gjorts ett avdrag för stimulansinkomster av oljeväxtodling.
Detta avdrag hade emellertid slopats år 1945, då priserna på oljefröer
sänkts väsentligt. Sedan de nu åter höjts betydligt samt oljeväxtodlingen
fått större omfattning än någonsin förut, borde ett dylikt avdrag
åter ske.

I de delegerades skrivelse har härefter behandlats frågan om det belopp,
med vilket producent- och kontantbidragen till vissa mindre jordbruk borde
upptagas i kalkylen. Enligt de delegerade borde det i prognosen å inkomstsidan
upptagna beloppet, 74 miljoner kronor, minskas med 39 miljoner
kronor och sagda inkomstpost sålunda upptagas med endast 35 miljoner
kronor. Till motivering av detta yrkande har i skrivelsen anförts följande.

En liknande verkan som inkomsterna av oljeväxter har producent- och
kontantbidragens medtagande som inkomst i kalkylen. Enligt uttalande av
1947 års riksdag vid behandlingen av riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
skola ifrågavarande bidrag utgå såsom särskilt stöd vid sidan
av det allmänna prisstödet åt jordbruket. Dock torde därvid ha förutsatts,
att det allmänna prisstödet skulle avvägas med hjälp av typjordbrukskalkyler,
vilka ännu icke kunnat komma till stånd. Det skall icke
bestridas, att utgångsläget för bedömandet av frågan om producentbidragets
inräknande är ett annat, så länge det allmänna prisstödet avväges med
hjälp av totalkalkylen. Den beslutade omläggningen av de tidigare producentbidragen
har emellertid genomförts. Denna har medfört väsentliga
ändringar, vilka fått betydande indirekta återverkningar även på den allmänna
prisregleringen. Dels ha nämligen de bidrag, som förut utgingo till
jordbruk över 10 hektar, borttagits, dels har totalbeloppet av dessa bidrag
betydligt ökats, varefter dessa uteslutande utbetalas till jordbruk under 10
hektar. Jordbruken på 10—15 hektar åker ha därigenom förlorat det belopp
på omkring 10 miljoner kronor, som de enligt en inom Svenska mejeriernas
riksförening verkställd beräkning erhöllo 1947/48, vilket motsvarar
en prissänkning på 1,9 öre per kilogram levererad mjölk. Samtidigt
ha jordbruken under 10 hektar erhållit en inkomstökning, som markeras
av att producentbidraget till dessa jordbruk för 1947/48, innan omläggningen
ägde rum, beräknas ha uppgått till något över 36 miljoner kronor,
medan kalkylen nu för 1949/50 upptoge en totalsumma för producentbidrag
och kontantbidrag av 75 miljoner kronor, sålunda en ökning med
nära 39 miljoner kronor. Sistnämnda ökade belopp kunna uppenbarligen
icke motsvaras av en plötslig större kostnadsökning vid just dessa jordbruk
i förhållande till kostnadsökningen vid andra utan avser en förbättring
av ifrågavarande jordbruks såväl nu som tidigare dåliga ekonomiska
förhållanden. Beloppet är emellertid i sin helhet inräknat bland inkomster -

Kungl. Mai:ts proposition nr 212.

49

na och medför därigenom en minskning av de priser, som andra jordbruk
erhålla som ersättning för sina kostnader. Även här bör göras ett avdrag,
som torde böra i huvudsak motsvara den nämnda ökningen i bidragens totalbelopp
till jordbruk under 10 hektar eller omkring 39 miljoner kronor.

De delegerade ha vidare anfört, att det måhända kunde invändas, att det av
delegationen påyrkade hänsynstagandet till inkomsterna av oljeväxtodlingen
och de ökade producentbidragen skulle innebära, att jordbrukarna i strid
med stabiliseringssträvandena skulle tillföras större inkomster än dem, som
de erhöllo, då utfästelse om medverkan i stabiliseringen gjordes. Mot ett
dylikt påstående kunde emellertid anföras, att oljeväxtodlingen efter sagda
tidpunkt fått en då ej förutsedd omfattning med resultat, som då ej kunnat
överblickas, samt att de nya producent- och kontantbidragsreglerna införts
först under år 1948 och att deras verkningar för jordbruket framträtt
tydligt först senare. En underlåtenhet att beakta de av de delegerade berörda
förhållandena skulle medföra, att de ur produktionens synpunkt viktigaste
grupperna inom jordbruket och sådana grupper, som i stor omfattning
arbetade under relativt ogynnsamma förhållanden, skulle få nöja sig
med sänkta nettoinkomster. Jordbruksorganisationerna kunde icke biträda
en fortsättning av stabiliseringspolitiken under villkor, som skulle få
detta till konsekvens. Det borde i detta sammanhang beaktas, att jordbruket
på grund av det årliga avdraget för minskad arbetskraftåtgång icke
finge automatiskt tillgodoräkna sig den förbättring av inkomsterna, som
inom flera andra näringar utan hinder av stabiliseringssträvandena kunde
åstadkommas och tillgodogöras genom rationalisering och ökade prestationer
vid ackordsarbete.

Det belopp, som jordbruket enligt de delegerades mening borde vara berättigat
att erhålla i form av förbättrade inkomster till täckning av föreliggande
kostnadsökningar, har av de delegerade angivits på följande sätt.

Inkomstunderskott enl. alternativ A och B i kalkylen

(avrundat) .................................. 116 miljoner kronor

Merintäkter av oljeväxter utöver medtagna merkostnader
.................................... 35 » »

Ökning och överflyttning av producent- och kontant bidrag

...................................... 39 » »

Summa 190 miljoner kronor.

De delegerade ha emellertid framhållit att de, vad räntekostnaderna anginge,
vore medvetna om att delade meningar rådde beträffande det berättigade
i att inom stabiliseringspolitikens ram medgiva ersättning för den
räntekostnadsökning på omkring 69 miljoner kronor, som framkommit på
grund av att nya principer tillämpats vid beräknandet av denna kostnadspost.
Däremot hade det icke bestritts, att här förelåge en kostnadsökning
och att ersättning för denna i och för sig vore berättigad. Även om delade
meningar sålunda rådde beträffande medtagandet av sagda räntekostnads4
Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 212.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

ökning i förevarande sammanhang, borde enligt de delegerades mening hänsyn
under alla förhållanden tagas till den ökning i räntekostnaderna, som
belöpte på produktionsåret 1949/50 i förhållande till produktionsåret 1948/
49 och berodde på ökade kostnader för gjorda investeringar under förstnämnda
år. Denna ökning hade i kalkylen (alt. A och B) beräknats till
4,2 miljoner kronor. Därtill borde komma drygt 3 miljoner kronor för icke
beaktad ökning av maskinkapitalet. Nyssnämnda ökning uppginge sålunda
sammanlagt till omkring 7 miljoner kronor. Under dessa förutsättningar
reducerades det förut angivna underskottet till 129 miljoner kronor.

I skrivelsen har vidare anförts, att ett närmare bedömande torde giva vid
handen, att en höjning av jordbrukets produktpriser i nyss angiven omfattning
kunde ske utan att livsmedelskostnaderna höjdes över den genomsnittsnivå,
som betingades av de vid vårprissättningen 1948 angivna priser, utifrån
vilka jordbruksorganisationerna givit sin anslutning till stabiliseringssträvandena.
Det förutsattes då, att statliga pristillägg skulle utgå i samma
omfattning som beräknats för innevarande år. I jordbrukskalkylen hade för
år 1949/50 räknats med ett äggpris till producenterna av 2 kronor 50 öre per
kilogram mot det i fjolårets prisregleringsproposition för år 1948/49 upptagna
priset av 3 kronor 30 öre per kilogram. Detta innebure en sänkning
med 80 öre per kilogram. Vid en förbrukning av 80 000 ton motsvarade denna
sänkning 64 miljoner kronor. För potatis vore motsvarande prissänkning
2,5 öre per kilogram, vilket vid en förbrukning av 900 000 ton gjorde 22,s
miljoner kronor. Vid dessa beräkningar hade hänsyn icke tagits till att
sänkningen av producentpriserna medfört en större sänkning av konsumentpriserna.
I fråga om matfett kunde, såsom redan vidtagna åtgärder visade, en
prisförbättring å smöret kombineras med en lämplig anpassning av margarinpriset
så att större kostnadsökningar undvekes.

De delegerade ha till slut i skrivelsen framhållit, att enligt räkenskapsresultaten
från svenska jordbruk under det senaste år, för vilket uppgifter
vore tillgängliga, nämligen år 1946/47, inträtt en påtaglig försämring av räntabiliteten
inom nästan alla områden och storleksgrupper. För år 1947/48,
då verkningarna av 1947 års missväxt gjort sig starkt gällande, kunde resultaten
säkerligen antagas ha blivit ännu sämre. Då kostnaderna sedan
dess stigit, vore det icke ägnat att förvåna, om jordbrukarna nu begärde skäliga
förbättringar. Dessa förbättringar borde i första rummet avse produkter
av nötkreatur sskötseln, dvs. mjölk och kött. Olika förhållanden tydde på
att denna produktionsgren för närvarande vore den minst lönande och minst
lockande. Detta berodde icke på att priserna hade höjts mindre för dess
produkter än för andra utan snarast därpå, att minskning av arbetsförbrukningen
och andra besparingsåtgärder här vore svårare att genomföra än på
andra områden. Lönehöjningarna för lejd arbetskraft vore här stora, och
bland jordbrukarna samt deras familjemedlemmar framträdde en stigande
olust mot att fortsätta ladugårdsarbetet mot låg betalning. Samtidigt vore
de flesta jordbruk i stora delar av landet genom naturförhållandena hän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

51

visade till denna produktionsgren såsom sin viktigaste inkomstkälla. En prishöjning
å dess produkter, så att priserna bättre motsvarade produktionskostnaderna,
vore därför en viktig angelägenhet för hela jordbruket. Den
skulle samtidigt för de mindre jordbruken bereda ersättning för det försämrade
utbytet av äggproduktionen.

De delegerade hade icke funnit sig böra framlägga bestämda förslag rörande
prissättningen men ville påpeka, att det utrymme för prisförbättringar, som
enligt vad de anfört borde finnas inom stabiliseringens ram, motsvarade en
genomsnittlig prishöjning av omkring 3 öre per kilogram mjölk. De vore
beredda att vid överläggningar närmare precisera sin uppfattning rörande
prisregleringarna. De ville dock nu framhålla angelägenheten för att icke
säga nödvändigheten av att möjlighet skulle skapas till större prisrörlighet
för jordbruksprodukterna, även under loppet av ett produktionsår, än den
som hittills funnits. Detta vore angeläget av flera skäl och främst för att
man under mera fria marknadsförhållanden skulle få en bättre anpassning
mellan produktion och efterfrågan. Risk förelåge vid nuvarande stela prissättning
för en olämplig inriktning av produktionen. Det vore vidare av
behovet påkallat att en av marknadsförhållandena nödvändiggjord prissänkning
för viss produkt skulle kunna få kompenseras av prishöjning å en
annan vara.

Livsmedelskommissionens förslag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 19 april 1949 bland annat
berört det allmänna livsinedelsläget. Kommissionen har därvid inledningsvis
framhållit, att detta avsevärt förbättrats under det senaste året. Världsproduktionen
av livsmedel hade under år 1948 ökat med omkring 6 procent
jämfört med år 1947 och därmed för första gången efter år 1939 kommit
upp till förkrigsnivån. Trots denna produktionsökning låge konsumtionsstandarden
i stora delar av världen dock ännu betydligt under sagda nivå.
Detta sammanhängde i första hand med att världens befolkning sedan förkrigstiden
ökat med ett par hundra miljoner eller omkring 10 procent. Folkökningen
hade medfört, att en betydande del av produktionsökningen i överskottsområdena
tagits i anspråk för befolkningen därstädes och följaktligen
icke kommit underskottsområdena till godo. Även om sålunda ett icke obetydligt
underskott av livsmedel alltjämt förelåge i vissa delar av världen
jämfört med förkrigstiden, hade produktionsökningen under det senaste
året medfört, att spänningen mellan tillgången och efterfrågan på jordbruksprodukter
avtagit märkbart. De utländska priserna på jordbrukets produkter
och förnödenheter hade sålunda kulminerat under år 1948 och betydande
prisfall hade kunnat registreras för de varuslag, vilka tidigare betalats med
onormalt höga priser. Under den hittills gångna delen av år 1949 hade priserna
i allmänhet visat en fortsatt nedåtgående tendens.

Till belysande av prisutvecklingen i fråga om brödsäd har livsmedelskommissionen
nämnt, att Chikagonoteringen på vete (fob-priser) i början

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

av år 1948 utgjorde 313 V, cents per bushel (41,44 kronor per deciton) men
i slutet av mars 1949 nedgått till 217 cents per bushel (28,?o kronor per deciton)
. Kommissionen har i detta sammanhang även erinrat om att i det innevarande
år ingångna, ännu icke ratificerade internationella veteavtalet maximipriset
för vete fastställts till 180 cents per bushel (23,8i kronor per deciton)
samt att minimipriset enligt avtalet utgjorde 150 cents per bushel (19,84
kronor per deciton) under 1949/50, vilket pris skulle minskas med 10 cents
per bushel under vart och ett av de följande åren av avtalets giltighetstid och
följaktligen skulle uppgå till 120 cents per bushel (15,87 kronor per deciton)
det sista avtalsåret, dvs. år 1952/53/ Även i fråga om priserna på fodersäd
och andra fodermedel hade en märkbar omsvängning ägt rum på världsmarknaden.
Prisfallet hade varit särskilt starkt i fråga om majs och kli. Betydande
svenska inköp av råg, havre och kli hade kunnat företagas till cifpriser,
som legat i nivå med eller understigit de inhemska priserna. Priserna
på socker samt vissa oljehaltiga fröer in. in. hade fallit tämligen starkt under
år 1948 och jämväl därefter visat en fortsatt nedåtgående tendens. Priserna
på ägg hade under den senare tiden reducerats mycket kraftigt. Sålunda
bjödes för närvarande på den brittiska marknaden för svenska ägg ett pris av
180 å 190 öre per kilogram, motsvarande ett pris till producenter i Sverige av
140 å 150 öre per kilogram.

Kommissionen har beträffande den sålunda angivna prisutvecklingen för
jordbrukets produkter och förnödenheter utomlands framhållit, att det inträffade
prisfallet givetvis finge ses mot bakgrunden av den onormalt höga
internationella prisnivå, som rått under de senaste åren. Det vore emellertid
av intresse att konstatera, att den press på världsmarknadspriserna, som
nu började bliva märkbar, hade inträtt innan förkrigstidens balans mellan
tillgången och efterfrågan på jordbruksprodukter åter uppnåtts. Med all
säkerhet hade därvidlag bland annat de europeiska betalningssvårigheterna
gentemot dollarområdet spelat en betydelsefull roll. Skäl talade för att —
därest fredliga förhållanden bleve rådande under de närmaste åren — konkurrensen
mellan de länder, som exporterade jordbruksprodukter, komme
att gradvis hårdna med ytterligare prisfall som följd. Den senaste fasen i
utvecklingen kunde i korthet karakteriseras av att priserna på världsmarknaden
började stabiliseras vid en sådan nivå, att det svenska jordbruket icke
utan statligt skydd kunde i tillräcklig omfattning uppehålla en lönsam produktion.
Kommissionen ville i detta sammanhang understryka, att utlandspriserna
på flertalet viktigare jordbruksprodukter redan nu hade nedgått
till och för vissa varuslag till och med underskridit de inhemska priserna.

Beträffande det inhemska försörjningsläget har livsmedelskommissionen
framhållit, att det allmänna försörjningsläget här i landet under loppet av
innevarande regleringsår förbättrats avsevärt till följd av 1948 års förhål- 1

1 De i veteavtalet angivna priserna, som gäila fritt magasin vissa kanadensiska hamnar, äro
i stort sett jämförbara med Chikagonoteringen. Motsvarande cif-priser exklusive tull livga 6 å 7
kronor högre än de till svenska kronor per deciton omräknade noteringarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

53

landevis goda skörd. Det gynnsamma skördeutfallet i förening med de tämligen
goda utsikterna för kraftfoderimporten hade gjort det möjligt att vid
ingången av regleringsåret 1948/49 slopa de åligganden att avstå fodersäd
till det allmänna, som åvilat jordbrukarna i södra och mellersta delen av
landet. Samtidigt hade ransoneringen av annan fodersäd än korn samt foderbröd,
sopmjöl och maltgroddar upphävts. Under den hittills gångna delen
av regleringsåret hade ytterligare lättnader kunnat vidtagas i ransoneringen
av fodermedel. I tur och ordning hade sålunda ransoneringarna av rågkli,
betfor, melass, vetekli, vetegroddar, vetefodermjöl, glutenfoder och hönsfoderblandningar
avvecklats. Liksom under förra året hade emellertid korn
i stor utsträckning måst tagas i anspråk för kvarnändamål.

Beträffande de större konsumtionsregleringarna har livsmedelskommissionen
erinrat om att mjöl- och brödransoneringen upphävts den 2 oktober
1948. Vidare hade ransoneringen av matfett av alla slag upphävts den 25
mars 1949. Den senare avvecklingen hade möjliggjorts av att försörjningsläget
i fråga om vegetabiliskt fett avsevärt förbättrats under det nu löpande regleringsåret,
i första hand tack vare den inhemska oljeväxtodiingen men i
viss mån även till följd av lättnader på den internationella fettmarknaden.
Det rådande läget nödvändiggjorde emellertid alltjämt standardisering av
konsumtionsmjölken till 3 procents fetthalt samt maximering av ostens och
gräddens fetthalt.

Vad angår kött och fläsk har livsmedelskommissionen framhållit, att
slakten av nötkreatur ännu icke på långt när svarade mot konsumtionsbehovet.
Försörjningsläget på detta område torde dock komma att förbättras
betydligt under nästkommande regleringsår till följd av en väntad ökning av
fläskproduktionen. I fråga om köttet kunde tillgången emellertid beräknas
bliva knapp under tiden fram till dess höstslakten foge sin början. Försörjningsläget
i fråga om socker bleve i icke ringa mån avhängigt av sockerbetsodlingens
omfattning och skörden per hektar under det kommande skördeåret.

Livsmedelskommissionen har anfört, att man mot bakgrunden av vad
nu framhållits icke med säkerhet kunde uttala sig om, när de återstående
handels- och förbrukningsregleringarna beträffande livsmedel och jordbruksförnödenheter
kunde slopas. Kommissionen funne det emellertid synnerligen
önskvärt, att regleringarna skulle avvecklas så snart som möjligt..
Detta önskemål finge en särskild tyngd, om man beaktade att regleringarna
i viss grad medverkat till en snedvridning av produktionen och konsumtionen
och därigenom även utgjort ett hinder för den produktionsstegring, som
förhållandena eljest skulle ha möjliggjort. Det borde även framhållas, att
regleringarna bunde arbetskraft i ganska betydande omfattning och att det
måste anses angeläget, att denna arbetskraft snarast skulle frigöras.

Livsmedelskommissionen har härefter erinrat om innehållet i Kungl. Maj :ts
förut omförmälda beslut den 8 april 1949. Kommissionen har anfört, att den
ansåge sig böra tolka detta beslut så, att kommissionen nu icke hade att av -

54

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

giva förslag till utjämning av det underskott, som förelåge i normkalkylen
för 1949/50. Det vore nämligen mycket svårt att åstadkomma en sådan utjämning
utan att mjölkpriset berördes därav. Mjölken vore jordbrukets viktigaste
avsaluprodukt och den relativa lönsamheten av mjölkproduktionen
vore sådan, att en förbättring av densamma måste te sig mycket önskvärd.
Ur försörjningssynpunkt spelade mjölken och mejeriprodukterna också en
central roll. Möjlighet borde vidare stå öppen att låta huvuddelen av den
inkomstförbättring, som beräkningarna av jordbrukets inkomster och kostnader
kunde giva anledning till för nästa regleringsår, falla på mjölk och
mejeriprodukter. Med hänsyn till nu anförda förhållanden komme kommissionens
prisförslag för andra jordbruksprodukter endast att avse sådana
justeringar, som betingades av försörjningspolitiska skäl.

Eftersom det alltså nu icke vore fråga om att avgiva förslag till utjämning
av det underskott, som normkalkylen för nästa regleringsår utvisade,
ansåge sig livsmedelskommissionen vidare sakna anledning att taga ställning
till de skiljaktiga meningar beträffande olika poster i kalkylen, som
framkommit vid granskningen av densamma inom kommissionens och priskontrollnämndens
råd. Kommissionen utginge härvid från att kommissionen
vid en senare tidpunkt skulle erhålla anmodan av Kungl. Maj :t att avgiva
ett fullständigt prisförslag. Då det finge förutsättas, att avsikten vore
att ett sådant förslag icke skulle uppgöras förrän till hösten, när skördeutfallet
kunde överblickas, syntes det vara lämpligast, att förslaget skulle baseras
på en ny inkomst- och kostnadskalkyl, upprättad med ledning av då
föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet. Det vore icke omöjligt, att
den nya kalkylen kunde komma att så avsevärt avvika från normkalkylen,
att de poster, som nu vore föremål för tvist, komme att framstå i en annan
belysning. För den händelse kommissionen anmodades att avgiva prisföx--slag vid en senare tidpunkt än augusti, syntes den omräkning av kalkylen,
som brukade företagas i augusti, kunna anstå till tidpunkten för förslagets
avgivande.

Livsmedelskommissionen har härefter anfört att den, eftersom den nu ej
hade att avgiva prisförslag för mjölk och mejeriprodukter, förutsatte att
de mjölkbidrag av olika slag, som för närvarande lämnades, skulle i stort
sett utgå från början av regleringsåret 1949/50 till dess priserna definitivt
fastställts. I sina i skrivelsen intagna beräkningar av anslagsbehovet för
nästa regleringsår hade kommissionen emellertid utgått ifrån att grunderna
för mjölkbidragen komme att vara oförändrade under hela regleringsåret.

Med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena kunna komma att gestalta
sig i fortsättningen, borde Kungl. Maj:t även för nästa regleringsår
erhålla samma befogenheter med avseende å jordbruksregleringen som under
det nu löpande regleringsåret. Nu gällande regleringsfullmakt avsåge tiden
intill utgången av innevarande regleringsår, d. v. s. intill den 1 september
1949. Den nya regleringsfullmakten borde gälla hela nästa regleringsår,
d. v. s. tiden från och med den 1 september 1949 till och med den 31

55

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

augusti 1950. Sagda fullmakt borde innefatta de bemyndiganden, som riksdagen
tidigare lämnat beträffande jordbruksregleringen och som icke begränsats
till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde vidare äga befogenhet
att under regleringsåret vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i
jordbruksregleringen.

På tal om de allmänna riktlinjerna för den prisreglerande verksamheten
under nästkommande regleringsår har livsmedelskommissionen slutligen
ingått på frågan, om statligt stöd även i fortsättningen borde lämnas åt säsongmässig
lagring av animaliska produkter. Kommissionen har härom inledningsvis
framhållit, att i 1947 års principbeslut angående riktlinjerna
för den framtida jordbrukspolitiken förutsatts, att detta stöd skulle avvecklas
vid en återgång till normala förhållanden. Vid sammanträde med
kommissionens råd den 23 mars 1949, därvid frågan om säsongmässig lagring
av animaliska produkter diskuterats, hade från rådets sida uttalats
önskemål om ett fortsatt lagringsstöd under år 1949/50 för de animaliska
produkter, som nu finge säljas fritt, nämligen ägg och smör. Sedermera
hade frågan diskuterats vid överläggningar den 4 april 1949 mellan representanter
för jordbrukets riksorganisationer. Därvid hade preciserats den
ståndpunkt som organisationerna för närvarande intoge till frågan om en
med statligt stöd bedriven lagringsverksamhet i prisreglerande syfte. Deltagarna
i dessa överläggningar hade uttalat, att avsättningen för jordbruksprodukter
så fort ske kunde borde omhändertagas av jordbruksorganisationerna
enligt de i förenämnda riksdagsbeslut angivna riktlinjerna och med
tillämpande av det däri avsedda stödet åt den inhemska prisnivån. Förutsättningar
för en dylik övergång måste emellertid vara dels att ransoneringarna
upphävts, dels att frihet medgåves för sådan prisrörlighet, att prissvängningarna
för viss vara kunde giva utrymme för täckande av de med
lagringen förenade kostnaderna ävensom att av marknadsförhållandena
föranledda prisfall å en produkt finge kompenseras av prishöjning å andra,
dels att i fråga om produkter, för vilka överskott uppkomme, organisationerna
skulle ha rätt att efter eget bedömande avgöra om och när export
skulle äga rum eller inlagring för framtida behov ske, dels att den förutsatta
centraliseringen av exporten och importen genomfördes. De särskilda
föreningar, som avsetts bliva bildade för sistnämnda ändamål, borde med
det snaraste komma till stånd.

Vid överläggningen hade vidare uttalats att, om de nu angivna förutsättningarna
icke kunde uppfyllas, borde marknadsregleringarna tills vidare
handhavas på liknande sätt som för närvarande. Dock borde därvid medgivas
större prisrörlighet samt eftersträvas en övergång till den ordning,
som angåves i riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken. Övergången
borde förberedas genom fortsatta överläggningar med jordbruksorganisationerna.

Representanterna för sagda organisationer hade vidare uttalat vissa önskemål
om statligt stöd till finansieringen av en av organisationerna bedri -

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

ven lagring. Rörande innebörden av dessa önskemål har kommissionen
lämnat följande redogörelse.

Vad lagringen beträffar uttalade sagda representanter, att utvecklingen
under kristiden medfört en ökning av de säsongmässiga variationerna i den
animaliska produktionen, särskilt mjölk och därav framställda produkter.
Detta förhållande hade jämte andra omständigheter medfört ett ökat behov
av utjämnande lagring beträffande ifrågavarande produktion. En sådan
ökad utjämnande lagring syntes vara av stor betydelse icke blott ur
jordbrukets synpunkt utan även för det allmänna, i det att därigenom undvekes
ur ekonomisk synpunkt ofördelaktiga kastningar mellan export till
låga och import till höga priser samt vunnes bättre trygghet för det inhemska
konsumtionsbehovets tillgodoseende under lågproduktionsperioder.
Denna lagring ställde emellertid betydande finansiella anspråk på jordbruksorganisationerna
samt förutsatte, för att därmed förenade kostnader
skulle bliva täckta, i fråga om vissa produkter större prisvariationer mellan
låg- och högproduktionsperiod än som ur andra synpunkter vore önskvärda.
Då dessa förhållanden icke syntes ha blivit tillräckligt beaktade vid
uppgörandet av förenämnda riktlinjer, borde övervägas att principerna för
de prisreglerande åtgärderna i så måtto modifierades, att visst stöd från
det allmännas sida måtte lämnas för ifrågavarande lagring även på annat
sätt än genom den hjälp till finansiering, som angivits i riktlinjerna. Därest
från statens sida krävdes en mera omfattande lagring än den organisationerna
ur handels- och företagsekonomisk synpunkt funne riktig och försvarlig,
borde staten i varje fall bära kostnaderna och stå förlustriskerna
för denna. Även borde staten lämna prisfallsgaranti för lagrade varupartier
för det fall att genom statliga åtgärder en nedsättning skedde av den prisnivå,
som tillämpades vid jordbruksprodukternas avsättning.

För egen del har livsmedelskommissionen anfört, att den delade riksorganisationernas
åsikt att frågan, huruvida lagringsstöd i fortsättningen
skulle utgå eller ej, måste bliva beroende av den grad av frihet, som kunde
medgivas i fråga om prisbildningen på de animaliska produkterna. Ingen
meningsskiljaktighet rådde om att ett fortsatt lagringsstöd behövdes för
sådana produkter, soin alltjämt vore ransonerade. Så länge ransoneringen
bibehölles på kött och fläsk, borde följaktligen nu gällande regler för inlagring
med statligt stöd tillämpas. Emellertid hoppades kommissionen, att
kött- och fläskransoneringen skulle kunna slopas under loppet av nästa
regleringsår. Lagringsfrågan kunde därför väntas bliva aktuell för samtliga
animaliska produkter under 1949/50.

Beträffande innebörden av 1947 års principbeslut angående det statliga
lagringsstödet och förutsättningarna för tillämpning av detta beslut bär
livsmedelskommissionen vidare anfört följande.

I 1947 års riksdagsbeslut har förutsatts, att statens medverkan till upplagring
av överskott under normala förhållanden skulle begränsas till viss
prisfallsgaranti vid förändring av den prisnivå, som statsmakterna beslutat
stödja för viss grupp av animaliska produkter. I gengäld skulle prisbildningen
på ifrågavarande slag av produkter lämnas fri inom en viss ram.
Statsmakterna skulle sålunda för varje grupp av jordbruksprodukter fastställa
en viss importgräns. Så länge den inhemska prisnivån låge under
denna gräns, skulle jordbruket ha full frihet att ordna sina avsättningsförhållanden
på det sätt, som funnes mest ägnat att leda till ett för jordbru -

Kungl. Maj.ts proposition nr 212. 01

ket fördelaktigt resultat. Härvid skulle jordbruket även äga rätt att självt
avgöra om hela produktionen skulle avsättas å den inhemska marknaden
eller om viss del därav skulle exporteras, exempelvis för att avlasta ett
överskott, som eljest kunnat verka pristryckande på den inhemska marknaden.
Om de inhemska priserna skulle tendera att överskrida importgränsen,
förutsattes att myndigheterna skulle medge import till lägre priser i
sådan utsträckning, att balans mellan tillgång och efterfrågan vid gränsnivån
åter skapades, varigenom den inhemska producentprisnivån åter
skulle komina att gå ned under importgränsen. Befunne sig emellertid
prisnivån å världsmarknaden beträffande något slag av jordbruksprodukter
över importgränsen, saknades denna möjlighet att reglera den inhemska
producentprisnivån. I dylikt fall borde det allmänna vidtaga åtgärder för
att begränsa exporten i den män detta behövdes för att hindra att knapphet
skulle uppstå på den inhemska marknaden och driva den inhemska
producentprisnivån över importgränsen. Medlet för en dylik expoi treglering
skulle vara en licensiering av exporten.

Det bör erinras om att i förenämnda riksdagsbeslut förutsattes ett sådant
handelspolitiskt läge, att multilateral handel kunde ske tämligen obehindrat.
För närvarande äro emellertid utsikterna till sådan handel mycket avlägsna.
Det nu tillämpade bilaterala systemet medför ej blott att samma produkt
betingar olika priser på olika marknader utan också att exporten till skilda
länder ur Sveriges synpunkt har ett högst varierande värde, beroende på
valutaförhållandena och de motprestationer, som vi kunna erhålla för exporten.
Import från länder med relativt låg prisnivå kan i många fall icke
medgivas med hänsyn till valutasituationen. Export till s. k. mjukvalutaländer
av så värdefulla varor som jordbruksprodukter måste vidare prövas
av vederbörande myndighet med hänsyn till värdet av de varor, som vi
kunna erhålla i utbyte mot exporten. Under sådana förhållanden synes man
för närvarande icke kunna medge organisationerna rätt att efter eget bedömande
avgöra om och i vilken utsträckning export skall få ske till olika
länder. Även importen måste bli föremål för omsorgsfull prövning ur valutasynpunkt.
Såvitt kommissionen kan bedöma, måste redan med hänsyn
till svårigheten att vid varje tidpunkt få till stånd import för att täcka en
uppkommen brist en viss lagring för utjämning av säsongmässiga fluktuationer
bli nödvändig under det kommande regleringsåret. Till exemplifiering
härav må nämnas att, därest lagring av smör ej kommer till stånd i sommar,
man får räkna med en brist på denna vara under hösten.

Livsmedelskommissionen har vidare erinrat om att sagda beslut innebure,
att en importgräns av angivet slag skulle fastställas lör varje varugrupp
för sig. Organisationerna skulle således enligt detta beslut icke äga rätt att
kompensera ett av marknadsförhållandena föranlett prisfall å eu produkt
genom en prishöjning å eu annan produkt, därest denna prishöjning skulle
föranleda ett överskridande av importgränsen för produkten i fråga. Organisationernas
vid överläggningen den 4 april 1949 gjorda uttalande på denna
punkt syntes därför icke förenligt med riksdagsbeslutet och syntes för övrigt
icke kunna accepteras, så länge den nuvarande stabiliseringspolitiken
uppehälles. Ett medgivande åt organisationerna att vid prisfall på exempelvis
ägg under loppet av ett regleringsår höja priset på andra produkter så
mycket som behövdes för att inkomsterna skulle bliva oförändrade i joidbrukskalkylen,
skulle kunna tänkas få till följd att mycket betydande pris -

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

stegringar inträffade för sådana produkter som exempelvis konsmntionsinjölk
eller nötkött.

Livsmedelskommissionen har till slut framhållit att den med hänsyn till
vad den nu anfört funne det bäst stå i överensstämmelse med organisationernas
uttalande, att marknadsregleringarna under nästa regleringsår skulle
handhavas på i stort sett samma sätt som för närvarande. Kommissionen
biträdde emellertid organisationernas uppfattning, att man under det nya
regleringsåret borde eftersträva en övergång till den ordning, som angåves
i nämnda riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Såsom organisationerna
uttalat borde denna övergång förberedas genom fortsatta överläggningar
med dem. Vid dessa överläggningar borde även finansieringsproblemet
vid lagring i organisationernas egen regi upptagas till övervägande. Resultatet
av överläggningarna borde redovisas till Kungl. Maj :t i samband med
att kommissionen avgåve förslag till prisreglerande åtgärder för regleringsåret
1950/51. Vad anginge organisationernas önskemål om att de särskilda
föreningar, som enligt 1947 års riksdagsbeslut centralt skulle handhava
export och import av animaliska produkter, snarast skulle inrättas, ville kommissionen
framhålla att redan 1948 års riksdag förklarat sig icke ha någonting
att erinra mot att äggorganisationen omedelbart komme till stånd. I
överensstämmelse därmed hade kommissionen upptagit överläggningar med
berörda parter om inrättande av denna organisation. Kommissionen delade
riksorganisationernas uppfattning, att en motsvarande organisation för kött
och fläsk snart komme att behövas. Om riksdagen icke gjorde någon erinran
däremot hade kommissionen därför för avsikt att snarast inleda förhandlingar
om bildande även av sistnämnda organisation.

Livsmedelskommissionen har därefter i skrivelsen ingått på frågan om
prissättningen för de olika grenarna av jordbruksproduktionen samt om utformningen
i övrigt av regleringsåtgärderna.

Brödsädsregleringen. Om försörjningsläget beträffande brödsäd har livsmedelskommissionen
anfört följande.

Lagren av brödsäd beräknas vid slutet av innevarande regleringsår komma
att uppgå till omkring 150 000 ton, vartill kommer kvarnarnas normala
mnrgangslager l frågi! om förutsättningarna för försörjningen med brödsäd
U.f r,F19f/80 må daru °ver följande framhållas. Sådden av höstsäd i
nket hosten 1948 for skörd 1949 omfattade, sedan avdrag gjorts för normal

a5snnnmngmndaxT °™kring 290 000 hektar mot en skördad areal år 1948 av
S i } Nedgången torde i viss mån få sättas i samband med den

betydande prisskillnad, som för narvarande uppehälles mellan priserna på
hostvete och vårvete. Såvitt hittills kan bedömas har höstsäden i allmänhet
övervintrat val Sasom vanligen är fallet torde dock på sina håll omsådd av
smärre arealer komma att visa sig erforderlig. *

*Ven,0111,man ^rutsätter en vårveteodling av minst samma omfattning
som under fjolåret, kan 1949 års skörd av brödsäd icke väntas helt täcka
det nuvarande konsumtionsbehovet. Med hänsyn till önskvärdheten av att
ett beredskapslager av brödsäd bibehålies i tillfredsställande omfattning torde

59

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

eu viss import av bi*ödsäd icke kunna undvikas under nästa legleringsar.
Kommissionen får i detta sammanhang hänvisa till att det förut omnämnda
veteavtalet (under förutsättning att detsamma ratificeras) för vårt vidkommande
innebär, att Sverige erhåller rätt att — i män av behov årligen
under avtalsperioden inköpa 75 000 ton vete. Kommissionen har icke
räknat med att inblandning av korn i brödsäd skall bliva erforderlig under
nästa regleringsår.

Vad angår prissättningen å brödsäden har livsmedelskommissionen först
anfört, att kommissionen icke ville föreslå någon ändring av genomsnittspriserna
å höstvete och råg. I fråga om priset å vårvete har kommissionen
erinrat om att skillnaden mellan ingångspriserna på höstvete och vårvete av
normalkvalitet för närvarande utgjorde 5 kronor per deciton. Det förhållandevis
betydande pristillägget på vårvete hade medfört vissa olägenheter,
bland annat ökade risker för inblandning av höstvete i vårvete. Prisskillnaden
hade vidare sannolikt i viss mån medverkat till den nedgång i höstsädsodlingen,
som ägt rum under, det sista året. Kommissionen ansåge det önskvärt,
att man så småningom skulle komma tillbaka till ungefärligen samma
proportioner mellan höst- och vårvetearealerna som de, vilka förelegat före
kriget. Med hänsyn till angelägenheten av att en betydande vårveteodling
skulle komma till stånd även i år ville emellertid kommissionen för närvarande
icke föreslå någon justering av genomsnittspriset på vårvete.

Livsmedelskommissionen har vadare understrukit önskvärdheten av att
priserna på höstvete, höstråg samt vårvete för regleringsåret 1950/51 skulle
fastställas redan före sådden hösten 1949. Kommissionen ville därför förorda,
att Kungl. Maj :t skulle erhålla bemyndigande av riksdagen att fastställa
nämnda priser redan instundande sommar. Det borde då övervägas att sänka
vårvetepriset till en nivå, motsvarande priset för höstvete av normalkvalitet
med tillägg endast för de högre kvalitetsegenskaper, som vårvetet normalt
hade i jämförelse med höstvetet. Med hänsyn till att rågen för närvarande
hade en större andel av odlingen än som motsvarade dess vikt i totalkonsumtionen
av brödsäd, borde en viss differentiering av höstvete- och
höstrågpriserna samtidigt komma under diskussion. Även priserna på de
oljeväxter, som skulle sås hösten 1949, borde fastställas redan före sådden.

Ehuru livsmedelskommissionen som nyss nämnts icke föreslagit någon
ändring av genomsnittspriserna för brödsäd, har kommissionen dock ifrågasatt
vissa jämkningar i prisskalorna. Kommissionen har hänvisat till att
spannm ålsaktiebolaget i sin skrivelse den 25 februari 1949 framhållit, att
den allt vanligare övergången till direkt tröskning med användning av skördelröskor
medverkat till att jordbrukarnas leveranser av brödsäd under
senare år alltmera koncentrerats till de tidiga höstmånaderna. Spannmålsbolaget
hade med hänsyn därtill uttalat önskemål om att det system med fasta,
under året successivt stigande priser på brödsäd, vilket gällt under de senare
regleringsåren, skulle ändras så, att jordbrukarna i görligaste mån komme
att "hålla sina utbud av spannmål tillbaka under den mest bråda tiden
under hösten. I anledning därav hade bolaget föreslagit, att under oktober
och november månader den successiva prisstegringen på brödsäd skulle ut -

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

göra 25 öre per deciton och halvmånad. I övrigt borde prisstegringen liksom
hittills utgöra 10 öre per deciton och halvmånad samt börja utgå och upphöra
enligt samma grunder, som gällt under nu löpande regleringsår. För
sin egen del kunde kommissionen biträda detta förslag. Det kunde förväntas,
att ändringen skulle medverka till att en de! av jordbrukarnas leveranser
förskötes från höstmånaderna till en senare tidpunkt och att påfrestningen
av lagerutrymmena under hösten alltså skulle minskas. Emellertid
borde den starkare prisstegringen under oktober och november icke föranleda
någon ändring av genomsnittspriserna för brödsäd. Om förslaget genomfördes,
borde därför ingångspriserna sänkas så att genomsnittsnivån i stort
sett bibehölles. Om så skedde, komme även kvarnindustriens råvarupriser
att bliva i det närmaste oförändrade. Den närmare utformningen av detaljerna
beträffande prissättningen på brödsäden borde i övrigt kunna anstå
till i augusti. Ett särskilt skäl härför vore att kommissionen under hand blivit
underrättad om att spannmålsbolaget i anledning av utvecklingen inom
spannmålshandeln och rationaliseringen av densamma för närvarande vore
sysselsatt med en översyn av de hittills tillämpade kvalitetsbestämmelserna
och prisregleringsskalorna.

Vid övergången från ett regleringsår till ett annat har livsmedelskommissionen
tidigare erhållit bemyndigande att utbetala prisfallsersältning
(motsvarande den successiva prisstegringen under året) för viss del av de
hos kvarnarna inneliggande lagren av brödsäd. Livsmedelskommissionen har
uttalat, att en dylik prisreglering borde vidtagas även vid regleringsårsskiftet
den 1 september 1949. Med avgivande av förslag till närmare föreskrifter
rörande reglerna för prisfallsersättningen borde emellertid kunna anstå till
hösten.

Livsmedelskommissionen har slutligen på tal om hrödsädsregleringen redogjort
för vissa av spannmålsaktiebolaget ifrågasatta ändringar i nu gällande
bestämmelser angående handelsmarginalen å brödsäd samt framhållit, att
det syntes få ankomma på kommissionen att i samråd med priskontrollnämnden
senare besluta i denna fråga.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel. Enligt vad livsmedelskommissionen
anfört uppgick skörden av fodersäd (korn, havre och blandsäd)
år 1948 enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt
1 548 000 ton. I jämförelse med 1947 års skörd innebär den angivna kvantiteten
en ökning med 261 300 ton. I förhållande till medelskörden åren 1930
—39 föreligger emellertid en nedgång med omkring 413 000 ton. Kommissionen
bär dock framhållit, att 1948 års fodersädsskörd med all sannolikhet
underskattats i den statistiska redovisningen.

Beträffande priserna på fodersäd under nästa regleringsår har kommissionen
till en början anfört, att korn under nästa regleringsår åter borde betraktas
som fodersäd. Detta skulle innebära, att bestämmelsen om utfodringsförbud
för korn i södra och mellersta Sverige samt de i samband med
förbudet utfärdade bestämmelserna om att kornet skulle inlevereras till

Kungl. Ma]:ts proposition nr 212. 61

handeln och kvarnarna icke skulle gälla under nästa år. Under sådana
förhållanden borde det nu utgående särskilda pristillägget for korn med 2
kronor per deciton borttagas. Kommissionen har uttalat, att det vore önskvärt
att fodersädspriserna fritt finge anpassa sig efter animalie-priserna och
att normalpriserna för fodersäd därför borde upphävas. Möjligheterna härtill
vore emellertid beroende av skördeutfallet. Skulle skörden bliva svag
bjöde försiktigheten att bibehålla normalpriserna. Kommissionen har rörande
denna fråga anfört bland annat följande.

Under innevarande regleringsår ha vissa svårigheter förefunnits i fråga
om fördelningen av fodersäden mellan olika områden. Sedan ransoneringen
av fodersäd i höstas upphävdes har det icke kunnat undvikas, att delvis
ganska utpräglade bristområden för fodersäd uppkommit. Till väsentlig del
torde svårigheterna ha sammanhängt med att normalpriserna legat lagre
än som svarat emot fodersädens värde vid förädling till animalier. Man har
sålunda kunnat förmärka en ganska tydlig tendens hos fodersadsodlarna
att kvarhälla fodersäden på de egna gårdarna för att i största utsträckning
tillgodogöra sig dess mervärde vid användning i animalieproduktion^!..boi
att i möjlig män undanröja de uppkomna svårigheterna har spannmalsbolaget
sökt överföra fodersäd från överskottsområden till bristområden, vilket
föranlett relativt stora kostnader för statsverket. Vidare har bolaget sokt
täcka uppkommande brister medelst import. Det har emellertid icke lyckats
bolaget att annat än delvis komma till rätta med missförhållandena.
Såvitt kommissionen kan bedöma, kunna dessa icke helt undanröjas pa
annat sätt än att fodersädspriserna fritt få anpassas till animaliepriserna. Det
synes därför önskvärt, att normalpriserna på fodersäd upphävas, så snart
detta låter sig göra utan svårare störningar på andra närliggande områden.
Inom kommissionens råd ha också önskemål i samma riktning framförts.
Emellertid måste man taga hänsyn till att, om årets fodersadsskord skulle
bli svag, en viss risk förefinnes för att fodersädspriserna vid en fri prisbildning
komma upp i nivå med brödsädspriserna. Ett sådant resultat måste givetvis
anses såsom mycket otillfredsställande, då det utan tvivel skulle medföra
att brödsäden i ökad utsträckning användes till utfodring. På grund
härav anser kommissionen, att ställning till frågan om att införa en fri pi isbildning
på fodersäd bör tagas först vid en senare tidpunkt, när man kan
överblicka fodersädsskördens storlek. Skulle denna bliva tillfredsställande,
synes det sålunda av nyss anförda skäl riktigt att den fria prisbildningen
återinföres, medan försiktigheten bjuder att behålla normalpriserna, om
fodersädsskörden blir svag.

Kommissionen har härefter anfört att man, om det skulle visa sig att
fodersädsskörden icke täckte behovet, måste räkna med att spänningen mellan
fodersäds- och animaliepriserna kunde komma att öka ytterligare, såvida
icke normalpriserna på fodersäd justerades uppåt. Med hänsyn därtill
ansåge kommissionen det böra övervägas att i dylikt fall höja normalpriserna
på fodersäd med förslagsvis 1 krona per deciton. Genomsnittspriserna
skulle i så fall bliva följande:

Kronor per deciton

Korn .................................. 2G’50

Vithavre .............................. 2^’°°

Svarthavre ............................ 22,so

Stråblandsäd .......................... 2i,oo

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

I fråga om vicker och foderärter syntes skäl förefinnas att slopa normalprisregleringen,
även om fodersädsskörden skulle bliva mindre god. Skörden
av dessa spannmålsslag användes nämligen i regel icke som kärnfoder
utan huvudsakligen för utsädesändamål. Med hänsyn därtill ville kommissionen
förorda, att normalpriserna å vicker och foderärter skulle slopas
från och med ingången av regleringsåret 1949/50.

Livsmedelskommissionen har vidare anfört att, om priserna på fodersäd
höjdes med 1 krona per deciton, borde samma höjning vidtagas på majs.
Priset på vete- och rågkli borde däremot bibehållas oförändrat. Som skäl härför
har kommissionen anfört följande.

Vad beträffar vetekli skulle det med hänsyn till dess fodervärde i förhållande
till andra fodermedel i och för sig vara befogat att höja priset även
på denna vara. Emellertid finnas i nuvarande läge flera skäl, som tala emot
en sådan höjning. Det tyngst vägande skälet torde vara att kli för närvarande
kan importeras till ett pris, som är relativt lågt. Kommissionen anser det
på grund härav ur valutasynpunkt angeläget att kliet användes i så stor utsträckning
som möjligt. Det är vidare ett önskemål, särskilt med tanke på
det mindre jordbruket, att ett relativt billigt importfoder kan tillhandahållas
över hela landet. Av nu anförda skäl anser kommissionen, att normalpriset
pa vetekli bör bibehållas tills vidare. Det bör då ej heller ifrågakomma
att höja priset på rågkli.

I fråga om oljekraftfoder har livsmedelskommissionen uttalat, att ransoneringen
av denna vara borde slopas och priset på varan höjas med 2
kronor per deciton. Kommissionen har till motivering härför anfört följande.

Sedan kommissionen beslutat slopa ransoneringen av hönsfoderblandningar,
är oljekraftfoderransoneringen numera den "enda kvarstående fodermedelsransoneringen.
Ur försörjningssynpunkt måste det anses önskvärt
att denna ransonering avvecklas så snart som möjligt. Kommissionen är nämligen
av den uppfattningen, att ransoneringen av oljekraftfoder — liksom
övriga nu upphävda foderransoneringar — inverkat hämmande på produktionsutvecklingen,
beroende på att det är praktiskt taget ogörligt att genom
ransonering uppnå en sådan fördelning av fodret att bästa möjliga effektivitet
uppnås. Ett annat skäl till en relativt snabb avveckling av ifrågavarande
ransonering är att kommissionen hoppas kunna redan "i höst påbörja
en avveckling av den lokala krisadministrationen. Ett bibehållande av ransoneringen
ännu ett regleringsår skulle kunna fördröja slopandet av kristidsnämnderna
en ganska avsevärd tid. Därest ransoneringen häves, måste
man utgå ifrån att efterfrågan på oljekraftfoder kommer att ökas, om priset
bibehålies på nuvarande nivå. Tillgången på oljekraftfoder är emellertid
begränsad och torde med hänsyn till valutasituationen icke kunna nämnvärt
utökas. Vid fri försäljning torde det därför bli nödvändigt att vidtaga
en sådan .justering av priset på oljekraftfoder, att balans uppnås mellan tillgång
och efterfrågan. Såvitt nu kan bedömas bör eu sådan balans kunna
skapas vid ett pris, som ligger omkring 2 kronor per deciton högre än nu
gällande normalpriser. Kommissionen vill därför föreslå, att priset höjes
med nämnda belopp.

Livsmedelskommissionen har framhållit att den ifrågasatta höjningen av
priserna på fodersäd med 1 krona per deciton icke medförde någon kost -

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

nadsfördyring för jordbruket i dess helhet, enär det har i huvudsak vore
fråga om en intern handel mellan jordbrukarna. I den mån fodersäd såldes
för annat än jordbruksändamål, tillgodofördes jordbruket i stället en
inkomsthöjning, som kunde skattas till i runt tal 2 miljoner kronoi. Höjningen
av normalpriserna på majs och oljekraftfoder komme däremot att
medföra en kostnadsbelastning för jordbruket. Denna komme vid de i jordbrukskalkylen
upptagna kvantiteterna att uppgå till 0,8 miljoner kronor för
majs och 3,5 miljoner kronor för oljekraftfoder. Det syntes därför riktigt,
att jordbruket i samband med prishöjningen på importfodret skulle tillföras
ett inkomstbelopp av omkring 4 miljoner kronor. Eftersom höjningen
av priset på majs och oljekraftfoder i första hand komme att drabba fläskoch
mjölkproduktionen, syntes det lämpligt, att de för dessa produktionsgrenar
nu utgående subventionsbeloppen skulle ökas med sistnämnda belopp.
En dylik åtgärd skulle icke innebära någon ökad belastning av budgeten,
eftersom spannmålsaktiebolagets kostnader samtidigt skulle minskas
med omkring 4 miljoner kronor. Den närmare användningen av det ifrågasatta
tillskottet till subventionsbeloppen borde få bestämmas senare i samråd
med jordbrukets riksorganisationer.

I livsmedelskommissionens skrivelse har vidare föreslagits att det pris,
som spannmålsaktiebolaget skall betala vid inköp av inhemskt oljekraftfoder,
skulle sänkas från 50 till 40 kronor per deciton. Kommissionen har
härom anfört följande.

Beträffande oljekraftfodret har spannmålsbolaget i sin skrivelse bland
annat framhållit, att bolaget för inhemskt oljekraftfoder för närvarande erlägger
betalning efter 50 kronor per deciton. Sedan numera priserna i utlandet
nedgått väsentligt anser bolaget att detta pris bör reduceras. En omständighet,
som enligt bolagets åsikt talar i samma riktning, är att svårigheter
för närvarande föreligga att inom landet avsätta hela produktionen av
inhemskt oljekraftfoder. På grund av de dietiska verkningarna av pressad
raps kan inhemskt oljekraftfoder nämligen endast till en begransad del ingå
i oljekraftfoderblandningar. Bolaget föreslår med hänsyn till dessa omständigheter,
att det pris, som bolaget har att betala för oljekraftfoder,
framställt av inhemska fröer, från och med nästa regleringsår skall sänkas

till 30 kronor per deciton. „

Även livsmedelskommissionen anser, att priset pa inhemskt oijekrattfoder
bör reduceras. Emellertid vill kommissionen framhålla, att linfröproduktionen,
som lämnar ett fullgott oljekraftfoder som biprodukt, under
1949/50 synes komma att upptaga en betydligt större del av den totala
produktionen av oljeväxtfröer än tidigare. Vidare synes det rimligt, att
spanmålsbolaget i nuvarande valutasituation betalar ett något högre pris
för det inhemska oljekraftfodret än som motsvarar dess värde jämfört med
priset på fullgott utländskt oljekraftfoder. Under beaktande härav vill
kommissionen för sin del förorda, att spannmålsbolagets inköpspris från
och med nästa regleringsår fastställes till 40 kronor per deciton.

Livsmedelskommissionen har även behandlat frågan om en avveckling
av det nu tillämpade systemet med statliga fraktbidrag för vissa slag av
fodermedel. Härom har kommissionen anfört följande.

64

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Spannmålsbolaget anför i sin skrivelse att förutsättningar för överförande
till handel och industri av importen av spannmål och fodermedel
icke synas föreligga så Lidigt som från det nya regleringsårets början. Bolaget
anser dock, att ett sådant överförande så snart som möjligt bör försökas.
Till underlättande av ett överförande av importen till handeln och
industrien men framför allt till en förenkling av de nuvarande bestämmelserna
för handeln med spannmål och fodermedel böra vidare förutsättningarna
för en friare handel med dessa varor undersökas. Bortsett från allt
det omfattande extra arbete, som de nu gällande bestämmelserna för handeln
med spannmål och fodermedel åsamkar ifrågavarande företagare, utgöra
de även för bolaget en belastning ur arbetssynpunkt. Sålunda torde
bortåt två tredjedelar av bolagets till omkring 150 personer uppgående personal
vara sysselsatt med det arbete, som är att hänföra till krisregleringarna.

Spannmålsbolaget har ansett att en betydande förenkling av bolagets arbete
med regleringsanordningarna skulle uppnås, om nu utgående fraktbidrag
för fodersäd (däri inräknat majs), oljekraftfoder, kli och betfor slopades.
Enligt vad kommissionen under hand inhämtat sysselsätter utbetalandet
av dessa transportersättningar ej mindre än ett 25-tal personer. Bolaget
erinrar om, att normalpriserna på dessa varor äro enhetliga över hela
landet, vilket möjliggjorts av att bolaget ersätter praktiskt taget alfa transportkostnader
för dessa varor inom riket. För att undgå utbetalande av
transportbidrag har bolaget tänkt sig en omläggning av prissystemet för nu
ifrågavarande fodermedel. För majs skulle man enligt bolagets förslag införa
en zonindelning i fråga om förbrukarpriserna av ungefär samma art
som nu gäller beträffande matärter. De lägsta förbrukarpriserna skulle
med detta system förekomma inom det mellansvenska överskottsområdet.
Prisavvägningen inom och mellan zonerna skulle sedan bli sådan, att därigenom
täcktes dels transportkostnaderna, dels handelsmarginalerna. Vad
angår oljekraf tfoder innebär spannmålsbolagets förslag, att denna vara i
fortsättningen skulle tillhandahållas till enhetliga priser endast i de större
importhamnarna. I fråga om kli skulle såsom prisbaser gälla de större importhamnarna
och kvarnplatserna. Priset på betfor skulle vidare gälla
fritt fabrik, vilket innebär att köparna skulle belastas med transportkostnaderna
från fabrik till försäljningsorten. Från huvudregeln att bola«et i
fortsättningen icke skulle betala några transportkostnader bör emellertid
enligt bolagets mening gälla det undantaget, att fraktbidrag lämnas för
transporter till Norrland av såväl fodersäd som oljekraf tfoder och kli. Bolaget
har erinrat om att en sådan anordning fanns genomförd redan undertiden
före senaste världskriget.

Livsmedelskommissionen delar spannmålsbolagets åsikt att man snarast
möjligt bör komma bort ifrån den mycket invecklade reglering, som fraktbidragen
för ovannämnda fodermedel innebär. Kommissionen vill i detta
sammanhang meddela, att kostnaderna för ifrågavarande fraktbidrag under
nästföregående regleringsår uppgingo til! sammanlagt 8,4 miljoner kronor,
därav 2,8 miljoner för fodersäd, 1,3 miljoner för majs, 1,9 miljoner för
oljekraftfoder, 2,i miljoner för kli och 0,3 miljoner kronor för betfor. Fraktregleringen
har alltså, bortsett från den dyrbara administrationen, medfört
en rätt avsevärd belastning av statsverket. Därest fraktbidragen slopas, kan
det givetvis icke undgås, att priserna på fodermedel inom underskottsområdena
komma att stiga. Hur stor prisstegringen kan komma att bli är
emellertid svårt alt på förhand avgöra. Emellertid torde det vara klart, att
prisstegringen icke kommer att motsvara en så hög totalkostnad som det
nyss angivna beloppet 8,4 miljoner kronor. Det nuvarande systemet med

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

fraktbidrag torde nämligen ha medfört, att fodermedlen icke alltid transporterats
den billigaste vägen. Detta är i och för sig naturligt, eftersom
handeln vid detta system icke kan ha haft större intresse att rationalisera
transporterna.

Med hänsyn till vad nu anförts finner sig kommissionen i princip böra
biträda bolagets förslag att ''fraktbidragen för fodersäd, oljekraftfoder, kli
och betfor till andra landsdelar än Norrland borttagas från och med nästa
regleringsår. Kommissionen är emellertid icke beredd att för närvarande
taga ställning till förslaget i detalj utan anser, att detsamma bör bli föremål
för närmare övervägande i samråd med handeln och representanter för jordbruket.
Vilken form bidragen vid transport till Norrland böra få, bör då
också bli föremål för undersökning. Framhållas bör i detta sammanhang,
att om normalpriserna på fodersäd slopas det blir tekniskt omöjligt att
fortsätta med den hittillsvarande fraktregleringen för fodersäd.

Fn avveckling av fraktbidragen på sätt spannmålsbolaget förordat kommer
såsom förut antytts att medföra en viss kostnadsökning för jordbruket.
Hur stor denna kostnadsökning kan komma att bli, kan på nuvarande stadium
icke fastställas. Kommissionen vill för sin del föreslå, att denna fråga
göres till föremål för undersökning i samband med omräkning av jordbrukskalkylen
i höst. Man bör då också taga ställning till på vad sätt jordbruket
inom ramen för jordbrukskalkylen bör erhålla täckning för kostnadsökningen.

Även om handeln med fodersäd in. in. lämnas fri på sätt ovan ifrågasatts
torde spannmålsbolaget böra ha möjlighet att ingripa på marknaden för
att vid behov befordra en överflyttning av fodersäd in. in. från överskottstid
underskottsområden eller för att tillgodose militära eller industriella ändamål.
Kommissionen anser därför i likhet med spannmålsbolaget att systemet
med auktoriserad handel tills vidare bör bibehållas även för de varor
som försäljas fritt.

Potatisregleringen. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t i brev den 24
september 1948 har livsmedelskommissionen med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande föreningens inköp
och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1948—30 september
1949. Avtalet innebär bland annat, att föreningen inköper den mängd
potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å
högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras till husbehov för
tillverkaren och dennes potatisleverantör varjämte, i den mån livsmedelskommissionen
så påfordrar, föreningen är villig att verkställa import av stärkelse
och stärkelseprodukter samt att utan anspråk på handelsvinst försälja importerad
vara. Enligt § 8 i avtalet åtager sig kommissionen — under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1949/50 — att vidtaga eller föranstalta om
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla
dels minst 68 kronor 75 öre per deciton för den 1 oktober 1949 inneliggande
lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag
av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt
i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknat från och med den 1 oktober 1949.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 212.

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda
avtal har Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 8 § i avtalet gjorda utfästelsen
vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen har nu hemställt, att sådant
godkännande måtte inhämtas.

1 detta sammanhang har livsmedelskommissionen tillika meddelat, att
kommissionen träffat överenskommelse med Sveriges bränneriidkareförening
rörande potatisodlingen under år 1949. Kommissionen hade därvid förbundit
sig att för regleringsåret 1949/50 lämna samma avsättningsgaranti,
som gällt för innevarande år. Garantin innebär en utfästelse från statsmakternas
sida att, om potatisskörden blir av viss storlek och för sörj ningsläget
ej föranleder till annat, en angiven kvantitet skall beredas avsättning för
andra ändamål (närmast potatismjöltillverkning, bränning eller export)
än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid en totalskörd av 1 800 000
ton skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda ändamål beredas för
170 000 ton. Vid en skörd av 1 900 000 ton utsträckes garantien att gälla
200 000 ton. Vid en skörd av 2 000 000 ton utgör den garanterade avsättningskvantiteten
240 000 ton. Den statliga avsättningsgarantien är förbunden
med en utfästelse från bränneriidkareföreningens sida att lämna sin
medverkan till att potatisodlingen vidmakthålles samt i viss omfattning inriktas
på potatissorter, som lämpa sig för såväl direkt konsumtion som industriella
ändamål. Enligt nyssnämnda överenskommelse har kommissionen
jämväl förbundit sig att tillse, att potatisodlarna under tiden före den 1
januari 1950 skola ha möjlighet att exportera eller till stärkelsefabriker
eller brännerier leverera hälften av de potatiskvantiteter, för vilka kommissionen
garanterat avsättningsmöjlighet.

Beträffande avsättningsmöjligheterna för potatis under nästkommande
regleringsår har livsmedelskommissionen slutligen framhållit, att tillverkningen
av potatisstärkelse under innevarande år torde komma att uppgå till
omkring 400 000 deciton. Till jämförelse kunde nämnas, att licenser för tillverkning
av potatisstärkelse före kriget normalt utlämnades endast för en
kvantitet av 225 000 deciton stärkelse. Anledningen till att kommissionen
i år beviljat licenser i så stor utsträckning hade varit, att skörden av potatis
i år blivit rekordartat stor och att det befunnits angeläget att tillse, att icke
någon del av skörden ginge till spillo. Till följd av den stora tillverkningen
komme emellertid övergångslagret av potatisstärkelse den 1 oktober 1949
att bliva mycket stort, sannolikt omkring 150 000 deciton. Utvecklingen under
tiden efter mjöl- och brödransoneringens slopande hade vidare givit vid
handen, att förbrukningen av potatisstärkelse nedgått ganska avsevärt. Med
hänsyn därtill och då möjligheterna till export av potatisstärkelse vore ovissa
ansåge kommissionen, att man under nästa regleringsår borde iakttaga
försiktighet vid beviljandet av tillverkningslicenser för stärkelse. Det vore
under sådana förhållanden önskvärt, att bränning av potatis skulle få ske
i normal omfattning. Detta skulle innebära, att medgivande för tillverkning
av potatissprit under nästa år, såvida ej exceptionella förhållanden föran -

67

Kungt. Maj.ts proposition nr 212.

ledde till annat, borde lämnas för en kvantitet av 24 miljoner liter. Sistnämnda
kvantitet överensstämde med den myckenhet, som kommissionen i
sitt utlåtande över 1946 års spritutrednings betänkande angående den svenska
spritfabrikationen och dess avsättningsförbållanden ansett sig böra tillstyrka
under fredsmässiga förhållanden. Kommissionen ville i detta sammanhang
understryka, alt kommissionen, såvida icke utsikterna till export av
potatis eller potatisprodukter märkbart förbättrades, i nu rådande läge icke
ansåge sig kunna ställa i utsikt statlig medverkan till en större avsättning
av potatis för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring
än som angåves i nyssnämnda överenskommelse med Sveriges bränneriidkareförening
u. p. a.

Äggregleringen. Livsmedelskommissionen har erinrat om, att under regleringsåret
1948/49 för ägg tillämpats ett system, innebärande att priset fått
fritt svänga mellan ett lägsta pris av 2 kronor 50 öre per kilogram och ett
högsta pris av 3 kronor 50 öre per kilogram till producenter i södra Sverige.
Mot slutet av år 1948 hade äggproduktionen ökat kraftigt och trots
att priset sänkts till den nyss angivna bottennivån hade stora överskott av
ägg uppkommit. Alltsedan senare hälften av december 1948 hade äggpriset
legat å bottennivån. Då exportmöjligheterna varit starkt begränsade, hade
det blivit nödvändigt att lagra de uppkomna överskotten. Lagret av ägg hade
den 16 april 1949 uppgått till icke mindre än 3 400 ton. Denna lagring kunde
komma att medföra relativt stora kostnader för statsverket, eftersom
det självfallet vore nödvändigt att realisera lagren, innan kvaliteten på äggen
försämrades. Hitintills hade det lyckats kommissionen att hålla den
fastställda bottenprisnivån. Utvecklingen kunde emellertid givetvis längre
fram bliva sådan, att detta icke vore möjligt. Kommissionen ville emellertid
i detta sammanhang understryka, att förhållandena på äggmarknaden under
innevarande år i många avseenden måste anses såsom exceptionella.

Kommissionen har förklarat sig vara av den bestämda uppfattningen, att
svårigheterna att vinna avsättning för den inhemska produktionen till mycket
stor del berodde på att det för närvarande förelåge en överproduktion på
ägg. Denna sammanhängde säkerligen med det relativt höga bottenpriset.
För att i fortsättningen balans skulle kunna ernås mellan tillgång och efterfrågan
kunde det ur vissa synpunkter synas lämpligt att helt slopa det statliga
stödet för en viss bottenprisnivå. Emellertid måste det av flera skäl anses
mindre lämpligt med mycket tvära kastningar i priser och produktion,
särskilt som dessa i mycket hög grad skulle drabba det mindre jordbruket.
Med hänsyn därtill hade kommissionen ansett det rimligt, att myndigheterna
även under nästa regleringsår skulle lämna visst stöd åt äggpriset, om detta
tenderade att understiga en nivå, som ur lönsamhetssynpunkt måste anses
oskäligt låg. Den bottenprisnivå, som statsmakterna därvid borde stödja,
syntes lämpligen kunna fastställas till 2 kronor per kilogram till producenter
i södra Sverige (= den inom Sveriges lantbruksförbund fastställda
svenska äggnoteringen). Myndigheternas skyldighet att stödja denna nivå

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

borde dock icke vara ovillkorlig utan bland annat begränsas till sådana åtgärder,
som ur allmänt ekonomiska synpunkter kunde anses försvarbara, i
första hand export och säsongmässig lagring. Kommissionen utginge från
att den centralorganisation för export och import av ägg, som nu vore under
bildning, så långt sig göra läte skulle handhava de stödåtgärder, som ansåges
böra ifrågakomma.

Rörande den närmare utformningen av prissystemet har livsmedelskommissionen
uttalat, att fri import borde medgivas, så snart svensk äggnotering
tenderade att överstiga 3 kronor per kilogram. Vid detta prisläge (importgränsen)
borde export icke äga rum utan att särskilda förhållanden föranledde
därtill. Mellan de nu angivna prisgränserna 2 kronor och 3 kronor
per kilogram skulle däremot export jämförelsevis fritt få ske. Det måste
dock förutsättas, att exporten i varje fall skulle prövas ur handelspolitisk
synpunkt. Exporttillstånd borde därför liksom för närvarande sökas för varje
särskilt parti. Kommissionen har slutligen framhållit, att normalpris eller
högstpriser icke syntes behöva ifrågakomma vid tillämpning av det nu föreslagna
systemet.

Regleringen av kött och fläsk m. m. Livsmedelskommissionen har anfört,
att den ansåge det lämpligt, att de prisreglerande åtgärderna i fråga om handeln
med köttvaror skulle bibehållas i stort sett oförändrade, så länge ransoneringen
av köttvaror bestode. Detta innebure bland annat, att en viss statlig
medverkan borde lämnas till infrysning och lagring. Denna medverkan
borde dock, i överensstämmelse med vad som gällt under innevarande regleringsår,
endast avse nötkött, fläsk och hästkött.

För innevarande regleringsår har anvisats ett belopp av 30,s miljoner kronor
att utbetalas till producenterna i form av pristillägg för kött och fläsk.
Med anlitande av dessa medel utbetalas för närvarande vissa pristillägg för
fläsk (25 öre per kilogram). Detta har möjliggjort att fläskproduktionen
kunnat stimuleras samtidigt som konsumentpriset kunnat hållas på en rimlig
nivå. Livsmedelskommissionen har ansett sig böra räkna med att ifrågavarande
tillägg skulle utgå, så länge ransoneringen bibehölles. Även om
ransoneringen skulle slopas kunde vidare utbetalande av statliga pristillägg
för fläsk anses motiverat för att bereda stimulans åt fläskproduktionen utan
att konsumentpriserna påverkades därav. I anslutning härtill har kommissionen
föreslagit, att även under nästa regleringsår skulle utgå pristillägg
med 25 öre per kilogram marknadsfört fläsk. Kostnaderna härför ha beräknats
till omkring 33 miljoner kronor.

I detta sammanhang har livsmedelskommissionen vidare erinrat om att
kommissionen i sitt förslag angående prissättningen på jordbrukets produkter
för regleringsåret 1948/49 ifrågasatt, att priserna på vissa organ och inälvor
skulle höjas redan före ransoneringens slopande. De skäl, som motiverat
detta förslag, gällde alltjämt. Med hänsyn till att försörjningsläget för
köttvaror förbättrats hade emellertid kommissionen ansett prishöjningarna
kunna begränsas till att avse tunga, lever och njure, d. v. s. varor av mera

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

69

umbärlig natur. Därest Kungl. Maj :t ansåge, att priserna på dessa varor
kunde höjas, borde det få ankomma på kommissionen att efter samråd med
näringslivets organisationer fastställa storleken av prishöjningarna på de
olika produkterna.

Livsmedelskommissionen bär vidare övervägt vilka prisreglerande åtgärder
som borde företagas, när försörjningsläget medgåve att ransoneringen
slopades. Härom har kommissionen anfört följande.

Enligt kommissionens uppfattning blir det nödvändigt att efter slopande
av ransoneringen upphäva det nuvarande normalprissystemet på kött och
fläsk. Fråga uppkommer då, huruvida man skall slopa samtliga prisreglerande
åtgärder (bortsett från ett gränsskydd) eller, i likhet med vad som
föreslagits beträffande ägg, införa ett system, som tillförsäkrar producenterna
en viss skälig prisnivå men å andra sidan begränsar möjligheterna för
dessa att uppnå allt för stora prishöjningar. I anslutning till vad som tidigare
anförts rörande statens medverkan till säsongmässig lagring under regieringsåret
1949/50 finner sig kommissionen böra förorda det senare alternativet.
I detta sammanhang vill kommissionen erinra om att utsikterna till
import av nötkött även under det nya regleringsåret torde komma att bli
starkt begränsade. Det synes emellertid mindre lämpligt att redan nu i detalj
utforma det prisregleringssystem, som bör tillämpas, sedan ransoneringen
upphävts. I stort sett skulle emellertid detta kunna utformas så, att stöd för
infrysning och lagring lämnas, om den genomsnittliga partiprisnivån på köttvaror
skulle komma att med vissa procent, exempelvis 15, understiga den
prisnivå, med vilken man räknat i jordbrukskalkylen. Samtidigt bör en övre
prisgräns (importgräns) gälla, ovanför vilken import av köttvaror bör äga
rum. Importgränsen bör ligga vid en nivå, som med samma procenttal överstiger
den i kalkylen upptagna prisnivån. Liksom i fråga om ägg bör export
kunna medges så länge prisläget icke tenderar att överstiga importgränsen.
Regleringsåtgärderna torde i så stor utsträckning som möjligt böra anförtros
den tilltänkta centralorganisationen för import och export av kött och
fläsk. *

Den frågan uppställer sig huruvida statliga pristillägg även böra komma
i fråga, sedan ransoneringen upphävts och hur administrationen av utbetalningen
i dylikt fall skall ordnas. Det naturliga är, att vid upphävd ransonering
konsumtionen och produktionen få anpassas efter varandra med
hjälp av en fri prisbildning. I nu rådande läge kan emellertid utbetalande
av statliga pristillägg anses motiverat för att bereda stimulans åt fläskproduktionen
utan att konsumentpriserna påverkas därav. Med hänsyn härtill
vill kommissionen föreslå, att ett belopp, motsvarande 25 öre per kilogram
marknadsfört fläsk, anvisas för nästa regleringsår.

För närvarande lämnas de statliga pristilläggen per kilogram marknadsfört
fläsk, alltså såväl för sådana svin, som slaktas på offentliga slakthus
och kontrollslakterier eller besiktigas på besiktningsbyråer, som för sådana
svin som, utan att besiktigas, stämplas av de nuvarande s. k. stämplingskontrollanterna.
Detta system måste givetvis ändras efter ransoneringens slopande,
eftersom stämplingskontrollanternas verksamhet då upphör. Med
hänsyn till att över 98 procent av det totala antalet svin, som marknadsfördes
under 1948, hade slaktats på offentliga slakthus och kontrollslakterier
eller besiktigats på besiktningsbyråer, anser kommissionen att bidragen efter
ransoneringens upphörande kunna begränsas till att gälla sådana svin,
som slaktas på offentliga slakthus och kontrollslakterier eller besiktigas på
besiktningsbyråer. Bidrag bör endast utgå för hela kroppar. Ur kontrollsyn -

70

Kungl. Mnj:ts proposition nr 212.

punkt stöter det, såsom även finnes angivet i 1942 års jordbrukskommittés
betänkande, på stora svårigheter att utbetala bidragen per kilogram
slaktad vikt. Med hänsyn bärtill anser kommissionen att bidragen böra utgå
per slaktad, saluförd gris. En begränsning bör i så fall ske, så att grisar med
lägre slaktvikt än 50 kilogram icke äro bidragsberättigade.

I skrivelsen anföres vidare, att den omläggning och skärpning i fråga om
ransoneringen av köttvaror, som livsmedelskommissionen företagit i början
av 1948, medfört en förbättring av ransoneringsmoralen. Enligt samstämmiga
uppgifter från olika företrädare för köttbranschen, såväl slakterier
som parti- och detaljhandeln, hade emellertid ransoneringsmoralen på detta
område försämrats under senaste halvåret. Särskilt stora svårigheter förelåge
i fråga om upprätthållandet av kontrollen över handeln med levande
djur och förändringarna i kreatursbesättningarna. Med hänsyn till dessa
förhållanden ansåge kommissionen det synnerligen önskvärt, att man vid
det slutgiltiga ståndpunktstagandet till prissättningen på jordbrukets produkter
under regleringsåret 1949/50 toge hänsyn till att medelst prissättningen
sådana betingelser skapades, som möjliggjorde ett upphävande av
ransoneringen. Härför erfordrades icke någon prishöjning på fläsk. Snarare
vore det möjligt att en mindre prissänkning skulle bliva följden, om
ransoneringen av köttvaror slopades. Å andra sidan vore det emellertid otvivelaktigt,
att priset på nötkött måste höjas ytterligare, om balans skulle ernås
mellan tillgång och efterfrågan på denna vara. Om en dylik prishöjning
av stabiliseringsskäl icke ansåges böra i sin helhet slå igenom i konsumentledet,
borde det övervägas att höja det subventionsbelopp av 33 miljoner kronor,
som kommissionen föreslagit skola utgå under nästa regleringsår.

Ullproduktionen. Beträffande verksamheten för främjande av ullproduktionen
har livsmedelskommissionen föreslagit, att kommissionen skulle erhålla
fortsatt bemyndigande att handha densamma under regleringsåret
1949/50 efter oförändrade grunder. Kostnaderna för verksamheten ha av
kommissionen beräknats till omkring 200 000 kronor, eller sålunda samma
belopp, som avsetts för ändamålet för innevarande regleringsår.

Regleringen av handeln med mejeriprodukter och fettvaror. Livsmedelskommissionen
har anfört, att de nu gällande statliga regleringsåtgärderna
på detta område, vilka främst avsåge att reglera fetthalten i mjölk och mejeriprodukter,
i stort sett borde bibehållas oförändrade. Liksom tidigare
syntes det få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen
av försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta bestånd
eller om de ändringar däri, som kunde anses påkallade.

I skrivelsen har framhållits, att den ökade spänning mellan priset på
smör och margarin, som kom till stånd i samband med att ransoneringen
på matfett slopades, visat sig tillräcklig för att begränsa efterfrågan på
smör vid nuvarande tillgång på denna vara. Förhållandet kunde emeller -

71

Kunfjl. Maj:ts proposition nr 212.

tid komma att ändras till hösten, då smörproduktionen säsongmässigt nedginge.
För att man såvitt möjligt skulle undvika, att brist på smör då
skulle uppstå, syntes det bliva nödvändigt att lagra vissa kvantiteter under
sommaren. Med hänsyn till vad tidigare anförts rörande statligt stöd
åt lagringen av animaliska produkter under regleringsåret 1949/50 hade
kommissionen funnit det lämpligt, att sådant stöd skulle utgå även för smör.
Att för nästa regleringsår vidtaga några jämkningar i nu gällande stödåtgärder
vid lagring av smör syntes dock knappast vara påkallat.

Kommissionen har vidare framhållit, att frågan angående lagringen av
smör sammanhängde med frågan om en eventuell differentiering av priserna
på mejerismör med hänsyn till kvaliteten. Möjligheterna att på ett
tillfredsställande sätt lagra smör i fryshus hade under de senaste åren betydligt
ökats. Fortfarande gällde dock, att kvaliteten i vissa fall vore lägre
på fryshuslagrat smör än på färskt smör. Enligt kommissionens mening
vore det därför önskvärt, att prissystemet skulle uppmjukas så, att det
medgåve en differentiering av priserna på mejerismör med hänsyn till kvaliteten.
Det borde sålunda exempelvis vara tillåtet att för runmärkt smör
uttaga ett något högre (t. ex. 5 öre per kilogram) pris än det nuvarande normalpriset
på mejerismör och samtidigt sänka priset på omärkt smör. Härvid
borde givetvis tillses, att det vägda genomsnittspriset bleve oförändrat.

I övrigt borde, enligt vad livsmedelskommissionen anfört, det nuvarande
prissystemet på fettvaror bibehållas oförändrat. Detta innebure bland annat
att importen av fett och fettråvaror fortfarande skulle vara föremål för
prisutjämning. Denna prisutjämning skedde för närvarande genom upptagande
av rörlig clearingavgift eller utbetalande av clearingbidrag vid import
av fettämnen. Clearingavgiften motsvarade i varje särskilt fall skillnaden
mellan det s. k. clearingpriset och den faktiska anskaffningskostnaden
för varan i fråga. Enligt kommissionens mening borde det, liksom
under innevarande regleringsår, stå Kungl. Maj :t fritt att, i den mån så
prövades lämpligt, genomföra en omläggning av systemet med acciser och
rörliga clearingavgifter på så sätt, att fasta importavgifter i stället kunde
uttagas på olika slags fett och fettråvaror. Kommissionen hade för avsikt
att inkomma med närmare förslag i frågan, så snart försörjningsläget och
prisutvecklingen på världsmarknaden tydde på att en sådan förändring av
clearingsystemet kunde komma till stånd.

Kommissionen har vidare anfört, att den utgått från att systemet med
allmänna mjölkpristillägg konime att tillämpas även under nästkommande
regleringsår. Enligt kommissionens mening borde dock en viss förändring
kunna företagas på så sätt att mjölk, som användes för tillverkning av
torr- och kondensmjölk etc., i fråga om det allmänna mjölkpristilläggel
jämställdes med mjölk för tillverkning av smör. För att jordbruket icke
skulle bliva lidande på en sådan förändring, borde givetvis priserna på
torrmjölk, kondensmjölk och liknande produkter höjas i motsvarande grad.
Resultatet bleve, att avnämarna av torr- och kondensmjölk (chokladfabriker
etc.) finge betala minskningen i mjölkpristillägget. Den sänkning av

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

mjölkpristillägget för smörmjölken från 70 till 22,2 öre per kilogram mjölkfett,
som genomförts från och med den 25 mars 1949, hade medfört att av
det för innevarande regleringsår anvisade beloppet av 90 miljoner kronor
omkring 20 miljoner kronor icke behövde tagas i anspråk. Om, såsom kommissionen
ifrågasatt, även tillägget för torr- och kondensmjölk sänktes
till 22,2 öre per kilogram mjölkfett, kunde anslagsbehovet för 1949/50 för
ifrågavarande tillägg beräknas uppgå till i runt tal 50 miljoner kronor.

I fråga om de mjölkpristillägg, som i norra samt vissa delar av mellersta
Sverige utgå med varierande belopp per kilogram mjölkfett i den vid mejeri
invägda mjölken, har livsmedelskommissionen förordat, att desamma skulle
utgå enligt oförändrade grunder under nästa regleringsår. Kostnaderna härför
ha beräknats till 19,5 miljoner kronor.

För närvarande utgår ett belopp av 6 miljoner kronor till förbättring av
mjölkhandelns marginaler. Livsmedelskommissionen har anfört, att detta
subventionssystem ur administrativ synpunkt vore mycket tungrott och
borde avskaffas, så snart tillfälle därtill yppades. Då emellertid systemet
icke kunde omläggas utan att normalpriserna på konsumtionsmjölk höjdes,
utginge kommissionen från att 6 miljoner kronor skulle anvisas för ändamålet
även för nästa regleringsår.

Om någon generell höjning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde,
smör eller ost icke komme att företagas, saknades det enligt livsmedelskommissionens
uppfattning anledning att göra några genomgripande ändringar
i de allmänna bestämmelser, som för närvarande gälla angående uttagande
av utjämningsavgift och lämnande av utjämningsbidrag. Kommissionen har
dock funnit det lämpligt, att utjämningsavgiften på konsumtionsmjölk
skulle sänkas. Kommissionen har härom anfört, att en sänkning av avgiften,
som nu utgjorde cirka 1,7 öre per kilogram, skulle möjliggöra en viss
höjning av avräkningspriserna till mjölkleverantörerna inom de områden,
som i större utsträckning försåge de större konsumtionsorterna med mjölk.
Det torde i detta sammanhang framhållas, att transporterna av konsumtionsmjölk
från långt bort belägna produktionsområden till framför allt
Stockholm vore förbundna med stora kostnader. Självfallet skulle en sådan
ändring av utjämningsavgiften innebära, att utjämningsbidraget bleve lägre.

I skrivelsen har föreslagits, att det tillägg till normalpriserna på mjölk
och grädde, som enligt gällande bestämmelser får uttagas, då varan levereras
i en med kapsyl försluten flaska, från och med nästkommande regleringsår
i Stockholm och Göteborg skulle få höjas med 1 öre till 5 öre per flaska.
Höjningen har motiverats med att kostnaderna — framför allt distributionskostnaderna
— vore högre i dessa båda städer än i övriga delar av riket.
Kommissionen har beträffande den föreslagna höjningen även framhållit att
man, om prisstabiliseringspolitiken skulle lägga hinder i vägen för densamma,
kunde lämna de mejerier, som sålde sådan mjölk eller grädde, motsvarande
ersättning genom subventionering. Kostnaderna härför hade av kommissionen
beräknats komma att belöpa sig på omkring 1,3 miljoner kronor.

Beträffande slutligen körlinjebidrag och merfrakttillägg har kommissio -

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

73

nen uttalat, att dessa bidrag borde utgå efter oförändrade grunder. Kostnaderna
härför ha för regleringsåret 1949/50 beräknats till 6,9 respektive 0,5
miljoner kronor. Vidare vore det för lösande av mjölkförsörjningsproblemet
nödvändigt att även under nästkommande regleringsår bibehålla de s. k.
regleringskostnadstilläggen och ersättningen för behandling av supplementär
konsumtionsmjölk. Härför kunde i likhet med innevarande regleringsår
väntas åtgå cirka 1 miljon kronor.

Med hänsyn till svårigheterna att bedöma och med säkerhet beräkna medelsåtgången
för nu nämnda särskilda mjölkbidrag har kommissionen funnit
det lämpligt att dessa bidrag på samma sätt som tidigare skett skulle
sammanföras till ett anslag. Detta borde för nästa regleringsår upptagas till
i runt tal 9 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år borde
Kungl. Maj:t äga möjlighet att disponera anslaget även för andra ändamål
av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

Konstgödselregleringen. Livsmedelskommissionen har förklarat, att den icke
funnit anledning att nu föreslå någon ändring av priserna på konstgödselmedel.
Kommissionen har emellertid framhållit, att den inhemska prisnivån
i någon mån kunde komma att påverkas av utvecklingen av världsmarknadspriserna,
särskilt i fråga om kali men även i fråga om kvävegödselinedel.

I skrivelsen har vidare uppgivits, att kommissionens clearingkassa för
konstgödsel måst användas för täckande av kostnader för elektrisk stödkraft
vid Stockholms superfosfatfabriksaktiebolags anläggningar vid Stockvik
och Ljunga verk i sådan utsträckning, att kassans behållning sjunkit
avsevärt sedan föregående år. Huruvida något tillskott till kassan komme att
bliva erforderligt för nästa budgetår kunde för närvarande ej med säkerhet
bedömas. Om så skulle bli fallet, borde medel för ändamålet få disponeras
ur det anslag till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen,
som kommissionen avsåge att äska.

I övrigt har kommissionen icke nu ifrågasatt någon ändring av gällande
regleringsanordningar beträffande konstgödsel.

Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader. I sin förut omnämnda skrivelse
till livsmedelskommissionen den 25 februari 1949 har Svenska spannmålsaktiebolaget
redogjort för kostnaderna i samband med sin verksamhet regleringsåren
1947/48 och 1948/49 samt upptagit till behandling jämväl frågan
om motsvarande kostnader år 1949/50.

Bolaget har meddelat, att enligt godkänt bokslut förelåge ett underskott
å 98,8 miljoner kronor för verksamhetsåret 1947/48. Kostnaderna under
innevarande år hade uppskattats till i runt tal 55 miljoner kronor i enlighet
med följande sammanställning (samtliga belopp angivna i miljoner
kronor).

74

Kungl. Maj ds proposition nr 212.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd.......................... 8 0

2. » » » fodersäd......................... 4''0

3. Kostnader och förluster vid import och försäljning av

vete 45 000 ton............................... 6 0

råg 15 000 » 0''5

havre 32 000 » 1''0

majs 106 000 » 10''0 17-5 29 5

B- Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av
oljekraftfoder

utländskt, 134 000 ton........................... 6 0

svenskt, 42 000 » ........................... 8''0 14 0

2. Kostnader och förlust vid import och försäljning av kli,

95 000 ton............................................ 5''0 19''0

C. Oförutsedda kostnader......................................... 2''5

D. Ränta........................................................ 2*2

E. Allmänna kostnader........................................... 1*8

Summa 550

I anslutning till sammanställningen har framhållits att bolaget, vad anginge
importen av spannmål och fodermedel, vilken omfattade de utan
jämförelse största posterna, med någorlunda säkerhet kunnat bedöma kostnaderna
i den mån köpeavtal redan träffats. Kostnaderna för import av
de ytterligare kvantiteter, som bolaget enligt erhållna direktiv och meddelade
planer beräknade att importera under året, hade kalkylerats med ledning
av nuvarande läge på varu- och fraktmarknaderna.

Vad härefter beträffar kostnaderna för verksamhetsåret 1949/50 har
bolaget anfört, att enligt en i augusti 1948 gjord uppskattning ett belopp
av 18 miljoner kronor borde förslå för upprätthållande av spannmålsregleringen
inom landet och i samband därmed stående administrationskostnader
och ränteutgifter ävensom till hållande av vissa beredskapslager.
Om emellertid även för det kommande verksamhetsåret hänsyn skulle tagas
till kostnader för förlust å import av spannmål och fodermedel samt
vid inköp av oljekraftfoder av inhemskt frö, borde kostnaderna beräknas
till omkring 50 miljoner kronor. Bolaget hade ansett sig böra även vid avlåtandet
av förevarande skrivelse utgå från att import av spannmål och
fodermedel komme att äga rum under verksamhetsåret 1949/50. Med hänsyn
till de vikande priserna på världsmarknaden hade bolaget emellertid
antagit, att förlusten på bolagets importverksamhet skulle bliva mindre
under verksamhetsåret 1949/50 än under det innevarande året. Även på
grund av de av bolaget ifrågasatta förenklingarna i regleringssystemet (slopande
av fraktbidrag in. in.) komme bolagets kostnader i övrigt att minskas.
På grund av nu ifrågavarande omständigheter ansåge bolaget det rimligt,
att man för år 1949/50 räknade med ett underskott av omkring 30

75

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

miljoner kronor eller samma belopp, som återstode disponibelt av de medel,
vilka riksdagen anslagit för täckande av bolagets kostnader under åren
1947/48 och 1949/50. Uppskattningen av bolagets kostnader för år 1949/
50 måste emellertid betraktas som osäker. Av denna anledning syntes försiktigheten
bjuda, att det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade
anslaget å 25 miljoner kronor skulle anvisas för budgetåret 1949/50.

Livsmedelskommissionen har för sin del erinrat om att kommissionen förordat
prishöjningar bland annat å majs med 1 krona per deciton samt å
oljekraftfoder med 2 kronor per deciton. Om förslaget bifölles skulle de av
bolaget beräknade kostnaderna för import av majs och oljekraftfoder minskas
med omkring 4 miljoner kronor. Ett godtagande av kommissionens
förslag, att bolagets inköpspris för oljekraftfoder av inhemskt frö skulle
bestämmas till 40 kronor per deciton i stället för 30 kronor, som bolaget
föreslagit, skulle å andra sidan medföra en ökning av bolagets beräknade
kostnader med i runt tal 8 å 10 miljoner kronor. Trots detta ansåge kommissionen,
att det av spannmålsbolaget äskade beloppet för år 1949/50 kunde
begränsas till 20 miljoner kronor.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
i det föregående framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen
föreslagna åtgärderna, skulle medelsbehovet för nästa regleringsår uppgå
till sammanlagt omkring 142 miljoner kronor. Denna summa fördelar sig
på olika regleringsåtgärder på sätt framgår av följande sammanställning
(beloppen angivna i miljoner kronor).

Allmänt mjölkpristillägg ......................................

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet ......................

Särskilda mjölkbidrag (körlinjebidrag m. in.) ....................

Bidrag till förbättring av mjölkhandelns marginaler ..............

Pristillägg för slaktdjursprodukter ..............................

Kompensation för föreslagna prishöjningar på oljekraftfoder och

maj s ......................................................

Pristillägg för ull ............................................

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ....................

50.0
19,5

9.0

6.0

33.0

4.0
0,2

20,0.

Summa 141,7.

Utöver nämnda belopp av omkring 142 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett, att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för
bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av
dessa medel skulle bland annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringarna
sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till mjölkpropagandan
samt ersättning för förluster i samband med lagring och annat omhändertagande
av animaliska produkter. Kommissionen har föreslagit, att för
ifrågavarande ändamål skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor

76

Kiingl. Maj:ts proposition nr 212.

d. v. s. samma belopp, som stått till förfogande för diverse utgifter under
innevarande regleringsår.

Därest Kungl. Maj :t beslöte, att det av kommissionen föreslagna pristilllägget
för kapsylmjölk skulle utgå i form av statligt bidrag, ökades det
sammanlagda medelsbehovet med 1,3 miljoner kronor till omkring 148 miljoner
kronor. Då emellertid å andra sidan det allmänna pristillägget för
mjölk, som användes för smörtillverkning, från och med den 25 mars 1949
sänkts från 70 till 22,2 öre per kilogram mjölkfett uppstode, såsom förut
nämnts, en viss besparing på det anslag, som anvisats för jordbruksregleringen
1948/49. Enligt kommissionens beräkningar komme, såvitt nu kunde
bedömas, av de för innevarande regleringsår anvisade medlen omkring 20
miljoner kronor icke att förbrukas under året. Medelsbehovet för prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1949/50 borde
därför minskas med motsvarande belopp.

Särskilda yttranden. Vid livsmedelskommissionens skrivelse ha fogats
särskilda yttranden av vissa ledamöter av kommissionen.

Sålunda har herr Daniel Svenson anmält avvikande mening mot kommissionens
uttalande att utjämningsavgiften på konsumtionsmjölk lämpligen
borde sänkas. En dylik åtgärd skulle enligt hans mening få till följd,
att de mejerier, som hade liten försäljning av konsumtionsmjölk, bleve
lidande. Detta skulle leda till att man måste räkna med att intresset för
mjölkproduktionen inom de områden, som hade liten konsumtionsmjölkförsäljning,
komme att ytterligare nedgå. Ur försörjningssynpunkt kunde
detta icke anses önskvärt.

Herr Georg Carlsson har åter ansett, att frågan om storleken av utjämningsavgiften
för grädde borde omprövas och att utjämningsavgiften för
konsumtionsmjölk vid nuvarande prisläge borde helt slopas. Till närmare
motivering av sin ståndpunkt har ifrågavarande ledamot yttrat följande.

Efter införandet av prisutjämning på konsumtionsmjölk och grädde har
det visat sig omöjligt för de konsumtionsmjölkdistribuerande mejerierna
att hålla avräkningspriserna till sina leverantörer. Det måste också ur allmänna
ekonomiska synpunkter anses synnerligen betänkligt, att en majoritet
skall kunna tilltvinga sig en utjämning från ett annat ekonomiskt företag,
för vars ekonomiska och samhällsnyttiga utveckling de ej bär ansvar,
och detta till och med med statligt stöd. Fara föreligger med nuvarande
system att leverantörerna till ett konsumtionsmjölkdistribuerande mejeri
kunna få ett lägre pris för sin mjölk än en leverantör till ett rent produktmejeri.
Med de höga krav man måste ställa på konsumtionsmjölkens kvalitet
och hygieniska beskaffenhet, måste en sådan utveckling anses otillfredsställande.
Prisutjämningen inverkar därjämte menligt på de enskilda mejeriföretagens
rationaliseringssträvanden och hämmar sålunda utvecklingen
på mejerihanteringens område.

Ansträngningarna från ett mejeriföretag, som har till uppgift att förse en
tätort med prima konsumtionsmjölk, komma härigenom att minska. I samma
mån komma statens regleringskostnader att öka, då statsmakterna måste
ingripa för att förse orten med supplementärmjölk. Ett sådant förhållande
skulle i möjligaste mån kunna undvikas genom minskad utjämning. Med

Kungi. Maj.ts proposition nr 212.

77

andra ord skulle konsumtion smjölkproduktionen stimuleras så nära konsumtionsorterna
som möjligt. Detta var förhållandet före de statliga regleringarnas
tid och måste enligt min mening vara en sund princip, så länge ej
leverantörerna kring konsumtionsorten ställa så höga krav på pris, att det
stimulerar till konkurrens från andra orter.

Genom åtagandet att förse ett samhälle med konsumtionsmjölk följer en
hel del nackdelar för mejerileverantörerna. Bland annat blir återtaget av
den billiga skummjölken synnerligen ojämnt och under lågproduktionstider
markant knappt. Detta inverkar menligt på svin- och kalvuppfödning och
måste kompenseras av ett högre mjölkpris till leverantörerna.

I gemensamt yttrande ha nyssnämnda båda ledamöter vidare anfört, att
de funnit det ur försörjningssynpunkt oroväckande, att prisförslag ej nu
framlades rörande mjölk och mejeriprodukter. Detta kunde leda till en felaktig
inriktning av jordbruksproduktionen. Särskilt borde framhållas det
brydsamma läge, som mjölkproduktionen befunne sig i, speciellt med tanke
på den jämförelsevis gynnsamma prisbildning som rådde i fråga om oljeväxter.
Hade en överenskommelse träffats om en förbättring av mjölkproduktionens
ekonomi, skulle givetvis tillförsikten bliva större. Ifrågavarande
ledamöter ville därför framhålla angelägenheten av att eu överenskommelse
träffades inom den allra närmaste tiden. Beträffande jordbruksorganisationernas
önskemål om rätt att vid prisfall å en vara höja priserna på
andra varor tillräckligt för att inkomsterna för jordbruket i sin helhet
skulle bliva oförändrade, ha ledamöterna uttalat, att de delade denna uppfattning.
De vore dock fullt införstådda med nödvändigheten av att i nuvarande
ekonomiska läge återhållsamhet visades i fråga om prishöjningar.
Möjlighet borde emellertid föreligga för jordbruket att, i fall priset skulle
gå ned på en vara, få höja priset på någon annan jordbruksprodukt.

Fru Nordgren har förklarat, att hon icke kunde biträda förslagen om höjning
av priserna på kapsylerad mjölk ävensom vissa organ och inälvor,
samt ställde sig tveksam beträffande de ifrågasatta prishöjningarna på fodersäd,
majs och oljekraftfoder. Härom har fru Nordgren anfört följande.

Alla förslag till prisförändringar på mjölk och mejeriprodukter böra tagas
upp till behandling i ett sammanhang längre fram, då lättare kan överblickas,
vilka konsekvenser dylika prisförändringar kunna medföra i fråga
om möjligheterna att fullfölja den ekonomiska stabiliseringspolitiken under
produktionsåret 1949/50. Det bör vidare understrykas att tillägget för kapsyleringen
skulle komma att beröra barnfamiljerna, vilka i stor utsträckning
använda sig av den, av hygieniska skäl, mera begärliga flaskmjölken. En
stor del av prishöjningen skulle även komma att drabba industriarbetarna,
särskilt i Stockholm och Göteborg, vilka av praktiska skäl föredraga att medtaga
flaskmjölk i stället för lösmjölk till arbetsplatserna.

Som skäl för prishöjningarna på lever, tunga och njure ha anförts de
stora svårigheter, som föreligga beträffande fördelningen av varorna, så att
de komma även konsumenterna i underskottsområdena till del. Det kan
icke bestridas, att sådana svårigheter föreligga, men dessa torde kunna övervinnas
på annat sätt, liksom tidigare skett. Det torde dessutom kunna ifrågasättas,
huruvida en ytterligare höjning av de redan nu mycket höga priserna
kunna avhjälpa dessa svårigheter. Huvudparten av de ifrågavarande
produkterna distribueras för övrigt till läkemedelsfabrikerna och sjukhusen,

78

Ilungl. Maj:ts proposition nr 212.

varför en prishöjning på dessa varor bland annat skulle medföra en höjning
av det allmännas kostnader. Prishöjningen på särskilt lever skulle
dessutom komma att drabba sjuka personer, i vars dietföreskrifter lever
ingår. Detta livsmedel anses också vara av stor betydelse i barnens kost,
varför även barnfamiljerna beröras av ytterligare prisstegringar på detsamma.
Härtill kommer att prishöjningen på lever sannolikt kömme att återverka
på priserna på leverkorv och leverpastej.

Beträffande prishöjningarna på oljekraftfoder, majs och foder säd torde
följderna av dessa prishöjningar främst komma att drabba det stora antal
småbrukare, som icke kunna odla tillräckligt med foder säd för eget behov,
utan för sin produktion av bland annat mjölk och fläsk äro nödsakade att
köpa såväl fodersäd som övriga fodermedel. Som ett av skälen för de föreslagna
prishöjningarna på dessa varuslag anföres, att prishöjningarna skulle
eliminera de svårigheter, som kunna uppstå ur fördelningssynpunkt. Genom
att låta reglerna om auktorisation av fodermedelshandlare kvarstå, vilket
också i år förordas av kommissionen, kan man emellertid bereda spannmålsbolaget
möjlighet att i fortsättningen dirigera fodermedel till platser,
där de oundgängligen behövas för att tillgodose samhällsviktiga ändamål.

Jag vill tillägga, att även om ett belopp, motsvarande den minskning av
spannmålsbolagets kostnader, som prishöjningarna på oljekraftfoder och
majs skulle föranleda, får i enlighet med kommissionens förslag komma
produktionen av mjölk och fläsk till godo, så torde den del av detta belopp,
som tillföres småbrukarna, icke komma att uppväga deras merkostnader för
fodermedel.

Slutligen ha fru Nordgren samt herrar Bonow och O. Wilh. Olsson i
gemensamt yttrande anfört, att enligt deras mening de redan bestående organen
Sveriges äggimportförening och Sveriges slaktvaruimportförening —
sedan stadgarna på lämpligt sätt omarbetats — borde kunna användas såsom
sådana import- och exportorgan, som förutsatts i propositionen nr 75/
1947. Den närmare utformningen av nämnda organ och preciseringen av
deras arbetsuppgifter borde ske efter förhandlingar med samtliga berörda
intressenter.

Statens priskontrollnämnds yttrande.

Statens priskontrollnämnd har i sitt yttrande över livsmedelskommissionens
skrivelse förklarat, att nämnden med undantag för två frågor icke funnit
anledning till erinran mot det huvudsakliga innehållet i kommissionens
förslag. Undantagen avse dels prissättningen å mjölk, som saluföres i med
kapsyl tillsluten flaska, dels tidpunkten för ett eventuellt slopande av normalpriserna
på kött och fläsk.

Vad den förra frågan angår har nämnden förklarat att den, eftersom prisförslag
för mjölk och mejeriprodukter skulle avlämnas först längre fram
och på anmodan av Kungl. Maj :t, icke funnit sig böra tillstyrka, att priset
på dylik flaskmjölk för närvarande skulle höjas. Nämnden har dessutom
framhållit, att prisstabiliseringspolitiken enligt nämndens mening utgjorde
hinder för den av kommissionen föreslagna prisändringen. Vad angår normalpriserna
på kött och fläsk har nämnden erinrat om att kommissionen i

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

sin skrivelse förklarat, att det enligt dess uppfattning bleve nödvändigt att
upphäva dessa priser, då ransoneringen slopades. Enligt nämndens mening
borde emellertid denna fråga upptagas till prövning först efter en mera
ingående undersökning av möjligheterna till fortsatt priskontroll på området.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.

Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis nämnts, förut denna dag meddelat
beslut rörande vissa av de i livsmedelskommissionens skrivelse berörda
prisfrågorna. Jag torde här få erinra att Kungl. Maj :t i beslutet till en början
förklarat Sig vilja framdeles, sedan kommissionen efter anmaning av
Kungl. Maj :t avgivit förslag därom, meddela beslut angående prissättningen
å mjölk och mejeriprodukter för regleringsåret 1949/50. 1 avbidan därpå
har förutsatts, att nu gällande grunder för den statliga prisregleringen ä
mjölk och mejeriprodukter tills vidare skola tillämpas i stort sett oförändrade
och att pristillägg skola utgå enligt i huvudsak nu gällande grunder.
Vad angår övriga jordbruksprodukter innebär beslutet, att genomsnittspriserna
å brödsäd skola vara desamma som de, vilka gällt under innevarande
regleringsår, ävensom att jämväl priset å fabrikspotatis skall vara oförändrat.
I fråga om äggpriset har Kungl. Maj :t godkänt livsmedelskommissionens
förslag, att producentpriset bör få fritt svänga mellan ett bottenpris av två
kronor per kilogram och ett högsta pris av tre kronor per kilogram. Beträffande
priserna å kött och fläsk har någon ändring i den nuvarande genomsnittliga
prisnivån ej för närvarande ifrågasatts. Pristillägg för slaktprodukter
har avsetts skola utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka
beräknats för sagda ändamål för innevarande regleringsår.

Till övriga i skrivelsen berörda frågor angående prisavvägningen och därmed
sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj :t förklarat Sig vilja senare
taga ställning.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1948/49 har medgivits, att ett belopp
av 900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1949/50 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder å

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Departementschefen.

Livsmedelslaget i världen har under det senaste året på det hela taget
förbättrats avsevärt. Den faktor, som främst medverkat härtill, har varit det
gynnsamma utfallet av 1948 års skörd. Som en följd härav ha även importmöjligheterna
ökat och beträffande åtskilliga slag av jordbruksprodukter
ha priserna på världsmarknaden sjunkit kraftigt under den mycket höga
nivå, på vilken de legat under de senare åren. Denna förbättring har framträtt
tydligt även i vårt land och gjort det möjligt att genomföra stora
lättnader i fråga om livsmedelsransoneringen. Här må sålunda erinras om
att ransoneringen av bröd och mjöl upphävdes hösten 1948 och matfettsransoneringen
i slutet av mars 1949. Även åtskilliga regleringar beträffande
fodermedel samt andra förnödenheter för jordbruket ha under det senaste
året satts ur kraft.

Vad angår utsikterna för vårt lands del för det kommande året är det
önskvärt att de förbättringar i livsmedelsläget, som kunnat genomföras under
det senaste året, skola vidmakthållas samt att om möjligt ytterligare lättnader
i ransoneringarna skola kunna genomföras. Samtidigt gör det ekonomiska
läget det angeläget, att importen av livsmedel och förnödenheter för
jordbruket icke tar mer valuta i anspråk än som är oundgängligen nödvändigt.
Försörj ningsprogrammet för nästa år bör därför utformas med utgångspunkt
från önskemålen att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning
skall täckas av inhemsk produktion samt att denna produktion
skall hållas vid eller, om möjligt, höjas över 1948 års nivå. Det förtjänar
i detta sammanhang erinras, att även det utrikespolitiska läget gör en god
försörjningsberedskap angelägen.

Rörande möjligheterna att förverkliga de nu angivna önskemålen må här
först nämnas, att den år 1948 med höstsäd besådda arealen, delvis till följd
av ogynnsamma väderleksförhållanden, ligger ej oväsentligt under motsvarande
areal närmast föregående år. Det är därför av vikt, att odlingen av vårvete
skall utvidgas. Även om så sker torde emellertid en viss import av
vete bliva nödvändig. Såvida skörden ej skulle slå fel eller eljest några oförutsedda
omständigheter skulle inträffa, synes det dock ej finnas anledning
att räkna med att ransoneringen å mjöl och bröd skall behöva återinföras
Det bör även bliva möjligt att upphöra med användningen av korn för kvarnändamål.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att Kungl. Maj:t denna dag
på min hemställan beslutat avlåta propoisition till riksdagen med förslag att
Sverige skall biträda ett internationellt veteavtal. Genom detta avtal skulle
Sverige bland annat tillförsäkras rätt att under de närmaste fyra åren
inköpa vissa kvantiteter vete på förhållandevis förmånliga villkor.

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Vad sockerförsörjningen angår torde den tecknade sockerbetsarealen innevarande
år visserligen bliva något större än 1948 års men dock betydligt
lägre än den genomsnittliga arealen under krigsåren. Även om skörden
skulle bliva god, kan utbytet av den inhemska sockerbetsodlingen innevarande
år förutses komma att ej oväsentligt understiga vad som motsvarar
den inhemska konsumtionen redan enligt nuvarande sockerransonering. Eftersom
sockerkonsumtionen kan beräknas komma att öka, om ransoneringen
skulle hävas eller mildras, måste därför möjligheterna att genomföra några
ransoneringslättnader i fråga om denna vara bliva helt beroende av dels
den inhemska skördens storlek och dels de belopp, som ur valutasynpunkt
kunna ställas till förfogande för import av socker.

Beträffande mjölkproduktionen har livsmedelskommissionen under förutsättning
av normal skörd räknat med en obetydlig ökning av kostammen
och även med en viss ökning av avkastningen per ko. Av stor betydelse för
försörjningen med matfett är vidare att oljeväxtodlingen innevarande år
synes bliva väsentligt mer omfattande än någonsin tidigare. Den tecknade
arealen uppgår nämligen till över 120 000 hektar eller drygt 50 procent mer
än 1948 års odling, vilken i sin tur var den största som dittills förekommit.
Med hänsyn särskilt till det tillskott till matfettsförsörjningen, som denna
odling kan beräknas giva, torde man, såvitt nu kan förutses, icke behöva
befara, att matfettsransoneringen skall behöva återinföras. Däremot torde
det bliva nödvändigt att bibehålla standardiseringsförfarandet beträffande
mjölkens fetthalt och sannolikt också begränsningen av ostens och gräddens
fetthalt.

Vad till slut angår försörjningen med köttvaror synes, därest foder sädsskörden
blir normal, en relativt tillfredsställande produktion av fläsk kunna
erhållas. Nötköttsproduktionen kan däremot väntas bliva mindre än den
genomsnittliga produktionen före kriget. Tidpunkten för ransoneringens upphävande
kan icke nu fixeras.

Sammanfattningsvis kan alltså beträffande försörjningsläget i fråga om
livsmedel under nästkommande regleringsår sägas att man, förutsatt att
skörden blir normal och att importmöjligheter stå till buds i ungefärligen
samma omfattning som under innevarande år, bör kunna räkna med att de
hittills genomförda lättnaderna skola kunna bibehållas. Det är vidare ej uteslutet,
att ytterligare lättnader skola kunna genomföras. Att redan nu göra
något bestämt uttalande rörande de sistnämnda synes dock ej möjligt.

Under åren 1943—1948 har Kungl. Maj :t varje vår meddelat beslut angående
prissättningen på jordbrukets produkter för nästkommande regleringsår.
Besluten ha byggt på särskilda prognoser angående jordbrukets inkomster
och utgifter under sagda regleringsår, vilka upprättats av en för ändamålet
tillsatt delegation och granskats bland annat inom livsmedelskommissionen
och dess råd. Prognoserna ha omräknats en eller flera gånger under
regleringsårets lopp, sedan det faktiska skörderesultatet kunnat överblickas.
Justering av de på våren fastställda priserna har därvid i allmänhet kun 6

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 212.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

nät ske under vissa i besluten om vårprissättningen angivna förutsättningar.

Kungl. Maj :t har, såsom förut nämnts, tidigare denna dag meddelat beslut
angående prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret
den 1 september 1949—den 31 augusti 1950. Beslutet avviker dock från de tidigare
år meddelade såtillvida, att den definitiva prissättningen såvitt angår
mjölk och mejeriprodukter och därmed även den definitiva prisavvägningen
beträffande jordbruksproduktionen i dess helhet uppskjutits till en senare
tidpunkt.

För bedömande av skälen till detta beslut torde jag först få erinra om
att samtliga större yrkesgrupper under år 1948 i syfte att skapa bättre balans
mellan tillgång och efterfrågan på varor och därigenom underlätta en ekonomisk
stabilisering förklarade sig villiga att avstå från inkomst- eller
löneökningar. Till denna stabiliseringspolitik lämnade jordbrukets fackliga
och ekonomiska organisationer sin medverkan på så sätt att de vid uppgörelsen
våren 1948 angående prissättningen på jordbrukets produkter för
regleringsåret 1948/49 avstodo från att fordra täckning för viss del, 15 miljoner
kronor, av det då föreliggande kalkylmässiga inkomstunderskottet.
Sommaren 1948 förklarade sig vidare jordbruksorganisationerna vid överläggningar
med regeringen beredda att ytterligare medverka till den ekonomiska
stabiliseringen på så sätt att, därest inga löneregleringar uppåt ifrågakomme
fram till utgången av år 1948, skulle, vad på jordbrukarna ankonnne,
ej heller några prisstegringar på jordbrukets produkter ske intill
utgången av år 1948 utöver vad prisuppgörelsen våren 1948 innebure. Kunde
samma återhållsamhet fortsätta även år 1949, vore jordbrukarna villiga
att medverka på angivet sätt under hela regleringsåret 1948/49.

Jämväl de stora löntagargrupperna ha medverkat till den ekonomiska
stabiliseringen. Den fackligt organiserade arbetskraften accepterade sålunda
som bekant vid avtalsuppgörelserna för år 1949 ett oförändrat löneläge och
statstjänstemännen avstodo från att påfordra den höjning av dyrtidstillägget,
som med hänsyn till levnadskostnaderna i och för sig skolat utgå.

Bland annat till följd av dessa åtgärder har det ekonomiska läget tydligt
förbättrats under den senaste tiden. Läget är emellertid alltjämt sådant,
att fortsatta åtgärder i återhållande riktning framstå som erforderliga. Ett
fullföljande av den stabiliseringspolitik, som nu föres, framstår som ett av
de främsta villkoren för att en naturlig balans skall ernås mellan tillgång
och efterfrågan på varor och därmed en verklig sanering av det ekonomiska
läget kunna åstadkommas. Om det skall bliva möjligt att fortsätta denna
politik, är det emellertid nödvändigt, att den biträdes av samtliga befolkningsgrupper.

Till grund för prissättningsbeslutet har även denna gång legat eu prognos
angående jordbrukets inkomster och utgifter under det kommande regleringsåret.
Prognosen har i sedvanlig ordning upprättats av den s. k. L.K.-delegationen samt granskats inom livsmedelskommissionen och dess råd.
Den bygger som vanligt bland annat på antagande om normalt skördeutfall.

83

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Anmärkas må även, att på inkomstsidan icke räknats med de statliga pristillägg
å tillhopa 120,5 miljoner kronor, vilka i kalkylen för innevarande år
upptagits för mjölk och köttvaror.

Enligt prognosen föreligger ett kalkylmässigt inkomstunderskott, uppgående
till 167,9 miljoner kronor, därest räntekostnadsposten beräknas helt
enligt hittills tillämpade grunder, samt 235,i — alternativt 236,9 — miljoner
kronor, därest räntekostnadsposten beräknas med hänsynstagande till den
fördyring, som inträtt efter basåret 1938/39. Om de för innevarande regleringsår
beräknade pristilläggen skulle bibehållas, skulle alltså kvarstå ett
underskott av i förra fallet 47,4 miljoner kronor och i senare fallet 114,6
eller 116,4 miljoner kronor.

Beräkningarna i prognosen ha i och för sig i huvudsak accepterats vid
granskningen. Representanter för jordbrukarna ha emellertid anmärkt, att
två betydande poster å inkomstsidan, nämligen producent- och kontantbidrag
ävensom inkomst av olj eväxtodling, borde upptagas med reducerade belopp.
Som skäl härför har anförts beträffande den förra posten att nämnda
bidrag hade social karaktär och icke borde i sin helhet medräknas vid
regleringen av priserna på jordbrukets produkter samt i fråga om den senare
posten att den del av inkomsten av oljeväxtodlingen, som finge anses
utgöra ett särskilt stimulanstillägg, borde utgå ur kalkylen, i likhet med vad
som skett under vissa föregående år. Jordbrukets representanter ha även
hävdat, att räntekostnadsposten borde beräknas med hänsynstagande till den
fördyring, som inträtt efter basåret.

Med utgångspunkt från den sålunda upprättade prognosen upptogos i början
av april 1949 överläggningar mellan å ena sidan representanter för regeringen
samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lanitbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid uttalades från
regeringens sida den uppfattningen att man, med hänsyn till prisfrågans
nära samband med hela den ekonomiska stabiliseringspolitiken, tills vidare
borde inskränka sig till att meddela beslut angående prissättningen på andra
varor än mjölk och mejeriprodukter ävensom uppskjuta det definitiva avgörandet
av frågan i dess helhet till hösten. I anslutning härtill meddelade
Kungl. Maj :t den 8 april 1949 beslut av innebörd, att livsmedelskommissionens
förslag rörande prisregleringen och därmed sammanhängande åtgärder
för regleringsåret 1949/50 tills vidare skulle avse allenast andra jordbruksprodukter
än mjölk och mejeriprodukter och att prisförslag beträffande
sistnämnda båda produktslag skulle avgivas först efter särskild anmaning
av Kungl. Maj :t. Jordbrukets delegerade förklarade emellertid under överläggningarna,
att enligt deras uppfattning systemet med vårprissättning
borde tillämpas för samtliga grenar av jordbruksproduktionen. Såsom framgår
av den redogörelse, vilken tidigare lämnats för innehållet av en av sagda
delegerade den 13 april 1949 avlåten skrivelse, har vidare under överläggningarna
från jordbrukets sida yrkats, att vid vårprissättningen skulle täckas
ett kalkylmässigt inkomstunderskott av omkring 249 eller, om för innevarande
regleringsår beräknade pristillägg antagas komma att utgå även un -

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

der nästa regleringsår, 129 miljoner kronor. Sistnämnda belopp överstiger
med 82 miljoner kronor det inkomstunderskott, som erhålles, därest prognosen
upprättas helt enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder. Av skillnaden
hänföra sig 7 miljoner kronor till krav på ersättning för räntekostnader,
förorsakade av nyinvestering efter regleringsåret 1948/49, samt 39
respektive 35 miljoner kronor till kravet, att vid prisregleringen hänsyn ej
skall tagas till viss del av producent- och kontantbidragen för mjölk eller
till den del av inkomsterna för oljeväxtodlingen, som kan anses utgöra särskilt
stimulanstillägg.

Väd från jordbrukets sida anförts om att vissa belopp borde utgå ur
prognosernas inkomstsida är enligt min uppfattning i och för sig icke motiverat
vid en tillämpning av de principer, som hittills legat till grund för
prognosen. Vad angår producent- och kontantbidragen till vissa innehavare
av mindre jordbruk må framhållas att dessa bidrag — vilka utgå till
de nuvarande innehavarna av jordbruk under en viss arealgräns utan någon
som helst behovsprövning -— i vart fall under ett antal år framåt i sak
icke komma att nämnvärt skilja sig från de tidigare producentbidragen i
vidare mån än att de giva mer än de förutvarande bidragen åt de mindre
brukningsdelarna. Dessa brukningsdelar äro enligt vad allmänt erkänts
i allmänhet de ekonomiskt svagaste och erhålla en förhållandevis ringa del
av inkomsterna enligt den allmänna prisregleringen. Ej heller synes det tillräckligt
motiverat att betrakta någon de! av priserna på oljeväxtfröer som
särskilda stimulanstillägg. Det förtjänar erinras om att något dylikt avdrag
ej gjorts i kalkylen för innevarande regleringsår samt att de för 1949 års
skörd fastställda eller föreslagna priserna ligga ej oväsentligt under dem,
som gällde för frö av 1948 års skörd. Då jordbrukets förhandlingsdelegerade
hänvisat till att det avdrag för stimulansinkomst, som gjorts under vissa av
krigsåren, upphörde år 1945 i samband med att priserna å oljeväxtfrö då
sänktes, må det även påpekas, att skillnaden mellan priserna på frö av 1945
års skörd och de nu fastställda eller föreslagna priserna för frö av 1949 års
skörd ej på långt när är så stor, att den motsvarar det yrkade avdraget
för stimulansinkomst, och detta även om ingen hänsyn tages till de kostnadsökningar
för odlingen, som inträtt efter år 1945.

Vad vidare angår jordbrukets räntekostnader är det — oberoende av det
principiellt berättigade eller oberättigade i den princip för beräknande av
dessa kostnader, som jordbrukets representanter ansett böra tillämpas —
tydligt, att införandet av denna princip skulle medföra en faktisk inkomstökning
för jordbruket i förhållande till innevarande år. Jag torde i detta
sammanhang få erinra om att omkring hälften av den i prognosen alternativt
beräknade höjningen av räntekostnadsposten är föranledd av en uppräkning
av värdet av levande inventarier samt att denna uppräkning ej motsvarar
någon verklig kostnad för jordbruket som företag betraktat.

De anspråk på åtgärder för utjämning av ett prognosmässigt inkomstunderskott,
som jordbrukets representanter framställt, måste alltså enligt
min uppfattning, såvitt de avse belopp överstigande omkring 168 miljoner

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

kronor, bedömas såsom åsyftande en faktisk inkomstökning för jordbruket
i förhållande till innevarande år. Vad angår det i och för sig befogade i en
sådan inkomstökning vill jag erinra om att i de av riksdagen år 1947 fastställda
riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken uttalades, att en viss
inkomstklyfta alltjämt förelåge mellan större delen av jordbruksbefolkningen,
å ena, och jämförliga befolkningsgrupper, å andra sidan, samt att det
närmaste målet för statsmakternas jordbrukspolitik borde vara att bereda
jordbruksbefolkningen möjlighet att uppnå och bevara jämställdhet i inkomsthänseende
med andra befolkningsgrupper. I proposition till samma års
riksdag angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret
1947/48 uttalade jag emellertid i anslutning härtill, att den takt,
i vilken denna målsättning kunde förverkligas, måste förutsättas bliva beroende
av det ekonomiska läget och utvecklingstendenserna i allmänhet inom
näringslivet. Jag framhöll vidare, att i nämnda sammanhang särskilt borde
observeras den tilltagande spänning mellan den för konsumtionsändamål
och investeringar tillgängliga köpkraften, å ena, samt disponibla varutillgångar
och produktionsmedel, å andra sidan, som under det senaste året
av skilda orsaker inträtt.

De synpunkter, som jag sålunda anförde år 1947, ha i dagens läge minst
lika stor giltighet som då. Såsom jag redan antytt, synes det vara av utomordentligt
stor vikt, att den under innevarande år förda stabiliseringspolitiken
fortsättes till dess en naturlig balans i det ekonomiska läget uppnåtts.
Detta kan emellertid icke tänkas bliva möjligt, med mindre samma återhållsamhet
visas av alla berörda samhällsgrupper. Utsikterna att vinna anslutning
till en dylik politik från löntagarnas sida måste vidare i väsentlig
grad bliva beroende av om levnadskostnaderna kunna hållas nere så att en
sänkning av reallönen kan undvikas.

Då från jordbrukets sida nu gjorts anspråk på prisförbättringar, vilka
enligt vad nyss anförts skulle innebära en faktisk inkomstökning, är det
enligt min mening nödvändigt, att dessa anspråk prövas först vid en tidpunkt,
då man bättre än vad som nu är möjligt kan sätta in dem i deras samband
med den ekonomiska stabiliseringspolitiken i dess helhet och överblicka
deras inverkan på denna politik. En dylik samordning ter sig desto
angelägnare, som jordbrukets representanter velat förbehålla jordbruket
rätt att redan för nästkommande regleringsår erhålla ytterligare prisjusteringar
utöver de nu påyrkade, därest lönerna skulle komma att höjas för
andra yrkesgrupper.

Ur jordbrukarnas synpunkt är det tydligen angeläget, att grunderna för
regleringen av priserna på jordbrukets produkter skola fastställas på våren,
innan planeringen för den kommande produktionssäsongen sker. I de
grunder angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken, som godkändes
av 1947 års riksdag, har även fastslagits, att ett system med vårprissättning
skall tillämpas. De nya principer och metoder för prisavvägningen,
som 1947 års riksdagsbeslut innebär, ha dock av olika skäl ännu ej kunnat
realiseras. Ett sådant uppskov med den definitiva prissättningen, som fordras

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

för den önskade samordningen med den ekonomiska stabiliseringspolitiken i
övrigt, kan under sådana förhållanden ej anses stå i strid med 1947 års beslut.
Detta beslut kan ju för övrigt ej givas den innebörden att det skulle vara
Kungl. Maj .t och riksdagen betaget att under speciella förhållanden vidtaga
de modifikationer i detsamma, som kunna anses nödvändiga. I nu föreliggande
fall synes man ha att väga olägenheterna av att uppskjuta fastställandet
av grunderna för prisregleringen mot nackdelarna av att frågan om
inkomstnivån för jordbruksbefolkningen behandlas helt fristående från motsvarande
frågor rörande andra befolkningsgrupper och från det ekonomiska
stabiliseringsprogrammet i dess helhet. En dylik isolerad behandling av jordbrukets
prisfrågor kan befaras få allvarliga återverkningar på hela den
ekonomiska stabiliseringspolitiken och därigenom bliva till skada för samtliga
befolkningsgrupper, jordbrukarbefolkningen icke undantagen. Med vidhållande
av det principiellt önskvärda i systemet med vårprissättning synes
det darfor i nuvarande extraordinära läge befogat, att man gör ett tillfälligt
avsteg från detta system.

Ett sådant uppskov, som nu angivits, behöver ej innebära, att jordbrukets
prisfrågor i deras helhet nu lämnas olösta. Jordbrukets representanter ha,
såväl vid överläggningarna inom livsmedelskommissionen och dess råd som
vid överläggningarna med regeringen, angivit att enligt deras uppfattning
de begärda prisjusteringama helt eller så gott som helt borde komma mjölkproduktionen
till godo. Under sådana förhållanden synes hinder ej möta att
beslut nu med beaktande av huvudsakligen försörjningsmässiga synpunkter
fattas angående prissättningen på andra jordbruksprodukter än mjölk
och mejeriprodukter ävensom därmed sammanhängande frågor, under det
att den definitiva prissättningen å sistnämnda båda produkter och därmed
det definitiva avgörandet av jordbrukets prisfrågor i deras helhet uppskjutes
till en senare tidpunkt.

Sedan de överläggningar, som förts mellan regeringen och jordbrukets representanter,
visat sig resultatlösa, bär Kungl. Maj:t tidigare denna dag
på min hemställan meddelat det beslut i prisfrågan, för vars innehåll förut
redogjorts. Beslutet innebär bland annat att, i överensstämmelse med den
nyss uttalade uppfattningen, prissättningen å mjölk och mejeriprodukter
under regleringsåret 1949/50 tills vidare till dess annorlunda bestämmes
skall ske med tillämpning av de principer, som gälla för innevarande regleringsår,
samt att frågan om fattande av definitivt beslut i jordbrukets prisfrågor
för sagda regleringsår skall upptagas av Kungl. Maj:t först längre
fram. Dylikt definitivt beslut torde ej kunna meddelas, förrän skörderesultatet
åtminstone i huvudsak är känt. En omräkning av kalkylen bör därför
göras i augusti eller senare, så snart skörderesultatet kan överblickas, och
resultatet av denna omräkning bör läggas till grund för det definitiva beslutet.
I samband härmed förutsättes att jordbruket genom sina organisationer
beredes tillfälle till överläggningar i prisfrågan. Vidare förutsättes, att
frågan därefter kommer att underställas riksdagen så snart ske kan.

87

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för jordbruksprodukterna får jag
hänvisa till den nyss lämnade redogörelsen för Kungl. Maj :ts beslut ävensom
till vad i det följande kommer att anföras beträffande utformningen av
regleringarna för de olika produktslagen.

I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten
rörande det framtida försörjningsläget förordar jag, att Kungl. Maj .t
liksom hittills skall erhålla befogenhet att, inom den anslagsram som kan
komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen och vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas erforderligt
att taga i anspråk statsmedel utöver vad som av riksdagen ställts till
förfogande, bör frågan givetvis underställas riksdagen. Likaså bör, såsom
nyss nämnts, det definitiva beslutet angående grunderna för prisregleringen
underställas riksdagen.

Då prognosen angående jordbrukets inkomster och kostnader avser tiden
från och med den 1 september 1949 till och med den 31 augusti 1950 torde,
på sätt livsmedelskommissionen föreslagit, Kungl. Maj:ts nu nämnda befogenheter
böra gälla till och med sistnämnda dag. Erinras må i detta sammanhang
att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna,
med undantag av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift
å mjölk, grädde och ost, gälla tills vidare. Till frågan om förlängning
av nämnda förordning, vars giltighetstid utgår den 31 augusti 1949, återkommer
jag på tal om utformningen av mjölk- och nxatfettsregleringen.

Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden, vilkas giltighet utgår vid
slutet av innevarande regleringsår, torde, liksom hittills skett, där ej annat
särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 19 april 1949 bär berörts frågan,
om det nu utgående statliga stödet åt säsongmässig lagring av smör,
kött och fläsk samt ägg bör bibehållas eller avvecklas, Av de skäl, som
kommissionen anfört, och särskilt då olägenheterna av att i rådande läge
medgiva sådana säsongmässiga variationer i prisnivån, som erfordras för
att helt täcka kostnaderna för dylik lagring, finner jag det nödvändigt, att
detta stöd bibehålies tills vidare. Dock böra de förberedelser vidtagas, som
erfordras för att stödet skall kunna avvecklas, så snart förutsättningarna
härför föreligga. Det synes sålunda lämpligt, att förhandlingar upptagas
med de organisationer, vilka enligt 1947 års beslut kunna tänkas ingå som
medlemmar i de avsedda export- och importföreningarna. Hinder bör ej
möta att vid dessa förhandlingar även behandlas frågan om sättet för finansieringen
av lagring i föreningarnas egen regi. Såsom uttalades redan av
1948 års riksdag synes intet vara att erinra mot att den avsedda exportoeh
importföreningen för ägg omedelbart kommer till stånd. Den tidpunkt,
då en motsvarande förening för kött och fläsk bör bildas och tiäda i verksamhet,
synes få bliva beroende på beslut av Kungl. Maj :t.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
spörsmålen övergår jag till att behandla de grunder, som i fortsättningen
synas böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Brödsädsregleringen.

Vad livsmedelskommissionen anfört om utformningen av prisregleringsskalorna
å brödsäd föranleder icke någon erinran från min sida. Prisfallsersättning
för viss del av de lager av brödsäd, som vid utgången av regleringsåret
1948/49 inneligga hos kvarnarna, torde böra utgå enligt i huvudsak
samma bestämmelser, som tidigare gällt.

Med framhållande av önskvärdheten av att priserna på höstvete, höstråg
och vårvete skola fastställas redan före höstsådden har livsmedelskommissionen
föreslagit, att Kungl. Maj :t skulle erhålla bemyndigande att redan sommaren
1949 fastställa priserna å dessa produktslag för regleringsåret 1950/
51. I stort sett delar jag kommissionens uppfattning härvidlag. Framför allt
synes det önskvärt, att priserna på höstvete och höstråg skola kunna faststallas
före höstsådden. Huruvida det kan anses erforderligt eller lämpligt
att vid sagda tidpunkt fastställa priset jämväl å vårvete av nästa års skörd
synes nagot mera tveksamt, då storleken av den önskade vårvetearealen ju
bland annat blir beroende av omfattningen av den areal, som besåtts med
hostsad, samt av eventuell utvintring. Emellertid kan det vara önskvärt att
idigare fixera prisrelationen mellan höstvete och vårvete och att sålunda
beslut härom fattas före höstsådden. Det av kommissionen föreslagna bemyndigandet
torde därför böra utverkas av riksdagen.

De i livsmedelskommissionens skrivelse berörda frågorna om vissa omläggningar
av handelsmarginalerna för brödsäd torde fä upptagas av kommissionen
i samråd med priskontrollnämnden.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.

Då möjligheterna till import av fodermedel av valutaskäl äro begränsade,
blir, såsom tidigare framhållits, försörjningsläget i fråga om fodersäd under
det kommande regleringsåret i huvudsak beroende av det inhemska
skördeutfallet. Ett återinförande av skyldigheten att avstå fodersäd ävensom
av regleringen av handeln med denna vara torde emellertid om möjligt
böra undvikas. Kungl. Maj :t och livsmedelskommissionen böra äga vidtaga
de åtgärder på detta område, som kunna påkallas av omständigheterna.

Såsom redan förut antytts bör, om tillgången på brödsäd det medgiver,
korn under nästkommande regleringsår åter behandlas som fodersäd. De
särskilda bestämmelserna för denna vara, däri inbegripet pristillägget å 2
kronor per deciton, böra då även upphöra att gälla. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta i denna fråga.

Jag delar kommissionens uppfattning om det i och för sig önskvärda
i att fri prisbildning skall återinföras å fodersäd. I likhet med kommissionen
anser jag emellertid, att ställning till denna fråga bör tagas först vid en
senare tidpunkt, då man kan överblicka fodersädsskördens storlek. I detta
sammanhang vill jag vidare som min uppfattning framhålla att en höjning
av fodersädspriserna om möjligt bör undvikas. Den spänning som, om fo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

89

dersädsskörden skulle bliva svag, vid nuvarande prisnivå kan uppstå mellan
tillgång och efterfrågan, bör man därför ej i första hand söka övervinna
genom en prishöjning. Med hänsyn bland annat till det mindre jordbrukets
behov av att kunna köpa fodersäd till ett ej alltför högt pris torde
man i stället, på samma sätt som skett under innevarande år, i första
hand böra söka bemästra svårigheterna genom att på lämpligt sätt fördela
tillgängliga salukvantiteter på under skottsområdena. Jag förutsätter härvid,
att systemet med auktoriserade handlande med fodermedel kommer att bibehållas
även under nästa regleringsår. Vad kommissionen anfört om upphävande
av normalprissättningen å vicker och foderärter föranleder dock
ingen erinran från min sida.

De synpunkter, som anförts beträffande frågan om prishöjning å fodersäd,
torde även böra gälla den av livsmedelskommissionen ifrågasatta
prishöjningen å majs.

Av de ransoneringar beträffande olika slag av fodermedel, som införts
under krigsåren, återstår nu endast ransoneringen av oljekraftfoder. En avveckling
av denna ransonering är önskvärd ur flera synpunkter. Även här
synes det emellertid angeläget, att en prishöjning om möjligt skall undvikas.
Kungl. Maj :t torde därför längre fram få pröva, huruvida det med hänsyn
till försörjningsläget i fråga om oljekraftfoder, den inverkan ett bibehållande
av ransoneringen kan ha för avvecklingen av kristidsorganisationen
samt övriga omständigheter kan anses lämpligt att slopa ransoneringen av
oljekraftfoder ävensom vilken inverkan en dylik åtgärd bör få på prisbestämmelserna
i fråga om denna vara.

Med hänsyn till vad nyss anförts angående frågan om ändring av normalpriserna
på majs och oljekraftfoder anser jag det ej erforderligt att man
nu, såsom livsmedelskommissionen föreslagit, vid äskande av anslag till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område skall räkna med något belopp
som kompensation för kostnadsökning till följd av dylik prishöjning.

Vad kommissionen anfört angående de priser, som spannmålsbolaget bör
betala vid inköp av inhemskt oljekraftfoder ävensom angående en omläggning
av systemet med fraktbidrag för vissa fodermedel föranleder ingen
erinran från min sida.

Potatisregleringen.

Jag torde få erinra att Kungl. Maj :t den 24 september 1948 bemyndigat
livsmedelskommissionen att med Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1948—30 september 1949 i huvudsaklig
överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj :t har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 8 § av kommissionen
gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet inne -

so

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

bär, bland annat, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som
framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton,
med undantag av vad som erfordras till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer, varjämte, i den mån livsmedelskommissionen så
påfordrar, föreningen är villig att verkställa import av stärkelse och stärkelseprodukter
samt att sälja importerad vara utan anspråk på handelsvinst.
Enligt 8 § i avtalet åtager sig kommissionen — under förutsättning av statsmakternas
godkännande och om avtalet icke skulle komma att förnyas för
tillverkningsåret 1949/50 — att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från
statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 68 kronor
75 öre per deciton för den 1 oktober 1949 inneliggande lager av extra
prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton,
dels ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna
grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima, prima och ej
fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader, räknat
från och med den 1 oktober 1949. De enligt 8 § av kommissionen gjorda
åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Vad kommissionen anfört angående användande av potatis för tillverkning
av sprit under nästa regleringsår föranleder ingen erinran från min
sida.

Äggregleringen.

I fråga om äggproduktionen innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan,
såsom förut nämnts, att äggpriset bör få fritt svänga mellan ett bottenpris
av 2 kronor per kilogram och ett högsta pris av 3 kronor per kilogram. Vad
livsmedelskommissionen anfört angående den närmare utformningen av
prisstödet föranleder i stort sett ingen erinran från min sida. Ehuru myndigheternas
skyldighet att stödja nysisnämnda bottenpris, såsom kommissionen
framhållit, icke bör vara ovillkorlig, vill jag emellertid understryka,
att det får anses angeläget, att bottenprisnivån skall kunna uppehållas. Detta
bör enligt min mening också bliva möjligt, såvida ej exceptionella förhållanden
skulle inträffa.

Köttvaruregleringen m. m.

Den mest brännande frågan beträffande försörjningen med köttvaror är
otvivelaktigt spörsmålet om ett upphävande av ransoneringen av köttvaror.
Såsom jag förut antytt torde det icke vara möjligt att nu taga ställning till
detta spörsmål. Så länge ransoneringen bibehålies, torde någon ändring i nu
gällande regleringsanordningar icke böra ifrågasättas.

Enligt livsmedelskommissionen bör, därest ransoneringen slopas, även
det nuvarande systemet med normalpriser å köttvaror slopas och prisbildningen
lämnas fri. Statens priskontrollnämnd har på denna punkt uttalat

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

91

en avvikande uppfattning och ansett, att denna fråga bör upptagas till prövning
först efter en mera ingående undersökning av möjligheterna till fortsatt
priskontroll på området. Mot livsmedelskommissionens förslag, att priserna
skulle — på samma sätt som gäller i fråga om ägg — få utveckla sig
fritt mellan en lägre och en övre gräns och att prisstegringar över sistnämnda
gräns skulle kunna hindras genom att medgivande lämnades till
import, synes kunna göras den invändningen, att man, även om ransoneringen
å köttvaror skulle slopas, i vart fall beträffande kött torde ha att
räkna med en markerad brist och att vidare möjligheterna till import särskilt
på grund av valutaläget torde komma att bliva mycket begränsade. Det
finns därför enligt min uppfattning anledning befara, att den av kommissionen
avsedda övre gränsen i praktiken icke skulle komma att fungera. Med
hänsyn bland annat härtill anser jag en övergång till fri prisbildning böra
övervägas endast om densamma kan ske utan risk för oförutsedda prisstegringar.

Såsom angivits i Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan torde även för nästa
regleringisår böra beräknas medel till utbetalande av statliga pristillägg på
slaktprodukter. Mot livsmedelskommissionens beräkning av medelsbehovet
för detta ändamål bär jag intet att erinra. Frågan om fördelningen av beloppet
på olika slag av köttvaror torde i första hand få upptagas av livsmedelskommissionen
i samråd med vederbörande organisationer. Skulle ransoneringen
upphävas, torde därvid även få diskuteras frågan om de ändringar
i u t l>e ta In in g.s sy ste in e t m. in., som kunna föranledas av att vissa
kontrollmöjligheter då bortfalla.

Någon prishöjning å vissa organ och inälvor synes nu ej böra företagas.
Frågan torde få prövas i samband med det definitiva ställningstagandet till
p ri sa v vä gn in gen för jordbrukets produkter.

Stöd till ullproduktionen torde böra lämnas enligt samma grunder, som
gällt under innevarande regleringsår. För ändamålet torde, såsom livsmedelskommissionen
föreslagit, böra beräknas ett oförändrat belopp av 200 000
kronor.

Regleringen av handeln med mjölk, mejeriprodukter och fettvaror.

Såsom förut antytts torde de nu gällande statliga regleringsåtgärderna på
detta område, vilka främst avse att reglera fetthalten i mjölk och mejeriprodukter,
i stort sett böra bibehållas oförändrade. Liksom tidigare bör det
emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till utvecklingen
av försörjningsläget besluta om åtgärdernas fortsatta bestånd
eller om de ändringar däri, som kunna anses påkallade.

Kungl. Maj :t bör vidare alltjämt äga bemyndigande dels att uttaga tillläggsaccis
å sådana varor, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr
259) om accis å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50
öre per kilogram av varans nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig clearingavgift
vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden
mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för va -

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

rån i fråga. Liksom för innevarande regleringsår bör det även stå Kungl.
Maj :t fritt att, i den mån så prövas lämpligt, genomföra en omläggning av
systemet med acciser och rörliga clearingavgifter, så att fasta importavgifter
kunna uttagas på olika slag av fett och fettråvaror för framställning av
margarin och matnyttigt fett.

Sedan ransoneringen av matfett numera upphört, måste efterfrågan på
de olika slagen av matfett, främst smör och margarin, regleras genom prissättningen.
De åtgärder, som vidtagits härutinnan, ha, såsom livsmedelskommissionen
anfört, visat sig tillräckliga vid nuvarande tillgång på smör.
En viss lagring av smör bör emellertid ske under sommaren för att möta
den efterfrågan, som kan väntas komma att göra sig gällande vid den säsongmässiga
nedgången av smörproduktionen på hösten. För sådan lagring
bör stöd utgå enligt nu gällande regler.

Livsmedelskommissionen har på tal om smörlagringen även berört frågan
om en differentiering av priserna på mejerismör med hänsyn till kvaliteten.
För min del ställer jag mig tveksam till möjligheten att vinna något
resultat av en sådan differentiering, såvida denna ej blir ganska stor.
En kraftig differentiering möter åter betänkligheter med hänsyn till den
ekonomiska stabiliseringspolitiken. Kungl. Maj :t bör emellertid äga befogenhet
att vidtaga de åtgärder i detta hänseende, som kunna befinnas lämpliga.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan innebär att mjölkpristillägg tills vidare
under regleringsåret] 1949/50 böra utgå enligt nu gällande grunder.
Detta avser såväl det allmänna mjölkpristillägget som de pristillägg, vilka
utgå i Norrland samt vissa delar av mellersta Sverige. Livsmedelskommissionen
har emellertid ifrågasatt en mindre jämkning i dessa grunder, innebärande
att mjölk, som användes för tillverkning av torr- och kondensmjölk
och dylikt, i fråga om storleken av det allmänna mjölkpristillägget
skulle jämställas med mjölk, som användes för tillverkning av smör. För
den sänkning av pristillägget, som detta skulle innebära, borde jordbruket
erhålla kompensation genom en motsvarande höjning av priserna på torrmjölk,
kondensmjölk och liknande produkter. Häremot synes icke något
vara att erinra.

Liksom för år 1948/49 torde vidare för nästa regleringsår böra beräknas
ett belopp av 6 miljoner kronor till förbättring av mjölkhandelns marginaler.

Förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och
ost, vars giltighetstid utgår den 31 augusti 1949, torde böra erhålla förlängd
giltighet under ytterligare ett år. I anledning härav har inom jordbruksdepartementet
utarbetats förslag till förordning om fortsatt giltighet av nyssnämnda
förordning. Förslaget torde böra föreläggas riksdagen till antagande.

Livsmedelskommissionen har ifrågasatt att den utjämningsavgift, som nu
uttages för konsumtionsmjölk, skulle sänkas. För min del finner jag vissa
skäl tala för en sådan sänkning. Jag är dock icke beredd att redan nu taga

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

ställning till denna fråga. Frågan torde i första hand böra behandlas av
Svenska mejeriernas riksförening och livsmedelskommissionen.

Frågan om höjning av pristillägget för viss mjölk och grädde som levereras
i med kapsyl försluten flaska synes icke böra prövas förrän ställning tagits
till spörsmålet om den definitiva avvägningen av priserna på mjölk och
mej eriprodukter.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, isom leverera mjölk till Stockholm, dels
bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn
till svårigheten att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen,
på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till ett
anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde, såsom livsmedelskommissionen
föreslagit, böra beräknas till 9 miljoner kronor. Kungl. Maj:t synes böra
äga disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av annat ändamål
än förut berörts, därest detsamma är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens
ordnande. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande
Kungl. Maj :t.

Konstgödselregleringen.

Såsom framgår av det förut anförda har livsmedelskommissionen icke för
närvarande funnit anledning att föreslå någon ändring av priserna på konstgödselmedel.
Icke heller jag finner skäl att nu förorda en sådan åtgärd.
Kommissionen har emellertid framhållit, att den inhemska prisnivån i någon
mån kan komma att påverkas av utvecklingen av världsmarknadspriserna,
särskilt i fråga om kali men även beträffande kvävegödselmedel.

Om ett tillskott till clearingkassan skulle erfordras, torde, såsom livsmedelskommissionen
föreslagit, medel för ändamålet få disponeras ur det anslag
till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen, som jag i
det följande ämnar föreslå.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

I årets statsverksproposition har, med utgångspunkt från en av spannmålsbolaget
gjord och av livsmedelskommissionen granskad uppskattning,
till kostnader för bolagets verksamhet för budgetåret 1949/50 upptagits ett
beräknat belopp av 25 miljoner kronor. I sin skrivelse den 25 februari 1949
till livsmedelskommissionen har bolaget dels angivit, att utav tidigare av
riksdagen anvisade medel i runt tal 85 miljoner kronor funnes disponibla
för täckande av bolagets kostnader under åren 1948/49 och 1949/50. Kostnaderna
för sagda båda verksamhetsår har bolaget uppskattat till 55 respek -

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

tive 30 miljoner kronor eller således sammanlagt till det belopp, som redan
funnes tillgängligt. Då uppskattningen av kostnaderna för verksamhetsåret
1949/50 finge betraktas som osäker, har bolaget emellertid ansett försiktigheten
bjuda, att det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade
beloppet av 25 miljoner kronor skulle anvisas för budgetåret 1949/50.

Livsmedelskommissionen har för sin del ansett ett anslag av 20 miljoner
kronor tillräckligt. Härvid är att märka att kommissionen å ena sidan räknat
med en ökning av bolagets omkostnader med 8—10 miljoner kronor, beroende
på att kommissionen ansett bolagets inköpspris för inhemskt oljekraftfoder
böra bestämmas till 40 kronor per deciton, samt å andra sidan
räknat med en ökning av bolagets inkomster med omkring 4 miljoner kronor
till följd av de av kommissionen föreslagna prishöjningarna å oljekraftfoder
och majs.

I det föregående har jag förklarat mig anse sistnämnda prishöjningar om
möjligt böra undvikas. I enlighet härmed anser jag, att man ej heller vid
uppskattningen av kostnaderna för spannmålsbolaget bör räkna med den
inkomstökning, som dessa höjningar skulle medföra. Det oaktat bör enligt
min uppfattning ett anslag å 20 miljoner kronor vara till fyllest.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för
produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt
de delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är
i stort sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de nio senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda
syfte utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör
från nämnda anslag få disponeras samma belopp.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförandet av de av mig nu förordade förslagen till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till
i runt tal 123 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 50 miljoner kronor
på allmänt mjölkpristillägg, 19,5 miljoner kronor på mjölkpristillägg i vissa
delar av landet, 9 miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag
m. m., 6 miljoner kronor på bidrag till förbättring av mjölkliandelns
marginaler, 33 miljoner kronor på pristillägg för slaktdj ursprodukter,
200 000 kronor på kostnader för främjande av ullproduktionen samt
5 miljoner kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad
livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas för ersättning
till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa
med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande uppgifter, till bestridande
av vissa bidrag till Mjölkpropagandan samt till utgifter för er -

95

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

sättande av förluster vid lagring och annat omhändertagande av andra livsmedel
än spannmål. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande
av vissa återstående tryckningskostnader för 1942 års jordbrukskommitté
ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen till
särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Enligt vad livsmedelskommissionen anfört torde emellertid av de medel,
som anvisats för prisreglerande åtgärder under innevarande regleringsår,
komma att uppstå en reservation av omkring 20 miljoner kronor. Med beaktande
härav torde till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1949/50 böra anvisas ett reservationsanslag av 103 miljoner kronor.
Till bestridande av kostnaderna för Svenska spanmnålsaktiebolagets
verksamhet torde i enlighet med vad jag förut förordat för budgetåret 1949/
50 böra anvisas ett reservationsanslag av 20 miljoner kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag
angivit i det föregående;

dels å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde
huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
reservationsanslag av 103 000 000 kronor;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor; 2)

att förslaget till förordning angående fortsatt giltighet
av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å
mjölk, grädde och ost måtte genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

»

.nl .*

» Å f J*>< f! ''»**■ ,;

••••. 1 ^ * i'': i ■ * -*

. • ■: .»t; -

■•■/M-i

•r i''!! ", i £''[ >ir.‘»i ->;»•• : <i • <-

■■ • i''

I,-'' ..''i/.''

1 -d !iT

-

• .v \

\ .''i ''■ >\m\

: i/d

rf 7 •

it) M 1

i-< ■ i i '' .f

Kungl. Mcij:ts proposition nr 212.

97

Bilaga 1.

PM

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1948/49 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1949/50.1

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare
undersökningar (jfr Kungl. Maj:ts proposition 275/1948, bilaga 1), dock med
vissa i det följande angivna ändringar (närmare härom under rubrikerna
Jordbrukets inkomster och Jordbrukets kostnader). Liksom dessa tidigare
undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på den
procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp.
kostnader undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid
i princip endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.
Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla
utanför densamma. Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av körslor utanför
jordbruket uteslutits. På motsvarande sätt ha sådana kostnader, som icke
beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Helt har
en dylik uppdelning dock icke kunnat genomföras. Sålunda ingå i beräkningarna
bl. a. kostnaderna för jordbrukets hästar, även i den mån dessa användas
för skogskörslor eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Kostnaderna i jordbrukskalkylen äro mera fullständigt redovisade än inkomsterna.
Härav följer, att de absoluta talen för inkomster respektive kostnader
icke kunna direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan inkomster
och kostnader inom jordbruket måste i stället grunda sig på indextal
för inkomster respektive kostnader. Då den ojämförligt största delen av
såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften ingår
i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort sett riktigt mått på
förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1946/47 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, har det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående
redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och
kostnader under dessa år hänvisas till Kungl. Maj :ts propositioner 319/1942,
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947 och 275/1948.) I den
följande framställningen redovisas dels inkomst- och kostnadsberäkningarna
för åren 1938/39, 1947/48 och 1948/49 (siffrorna för produktionsåret 1948/49
äro givetvis preliminära) och dels en förkalkyl över jordbrukets förväntade
inkomster och kostnader år 1949/50.

1 Promemorian färdigställdes den 7 mars 1949. Därefter inträdda förändringar i inkomstoch
kostnadsutvecklingen äro här ej beaktade.

7 Bihang till riksdagens protokoll 19U9. 1 saml. Nr 212.

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.

V ä x t s 1 a g

År

1936/40

hektar

År 1944
hektar

År 1945
hektar

År 1946
hektar

År 1947
hektar

År 1948
hektar
(prel.)

År 1949
hektar
(prognos)

Höstvete...................

231 297

190 296

203 891

212 323

140 862

172 805

160 000

Vårvete....................

75 644

83 137

87 105

90 477

151 633

142 814

145 000

Höstråg....................

181193

195 383

162 824

152 595

110 394

155 517

129 000

Vårråg....................

8 020

6 006

5 358

4143

4 771

4 288

4 000

Summa brödsäd

496154

474 822

459178

459 538

407660

475 424

438000

Korn......................

102 344

95 950

93 286

89 556

100 033

87 932

90 000

Havre.....................

656 769

550 634

542 727

531 215

529 156

490 458

490 000

Blandsäd..................

259 793

277 502

277 378

277 040

287 610

281 625

285 000

Summa todersäd

1018 906

924 0S6

913391

S97811

916 799

860 015

865 000

Matärter...................

24 038

20 055

17 232

15 650

14 632

15 000

Foderärter.................

/ i.& t 4 i

5 042

5 736

5 527

5 886

6 533

6 700

Häst- och bondbönor.......

819

374

345

376

286

243

300

Vicker.....................

4 777

4 372

4 735

4 282

4 544

3 467

4 000

Summa trindsäd

25 323

33826

30 871

27417

26 366

24875

26 000

Summa säd

1 540 383

1432 734

1 403 440

1 384 766

1 350 825

1 360 314

1 329 000

Potatis....................

132 847

138 174

145 252

143 297

142 292

147 848

145 000

Sockerbetor................

52 514

54 990

54 633

54 787

48 240

47 551

48 000

Foderrotfrukter............

69 684

65 968

65 582

65 372

60 933

60 791

60 000

Summa potatis och rotfrukter

255 045

259 132

265 467

263 456

251 465

256 190

253 000

Säd till grönfoder..........

98 752

127118

117 776

121 377

122 498

131 504

125 000

Vall till slåtter.............

1317 675

1 342 671

1 347 826

1 352 230

1318 500

1330 000

Vall till fröskörd...........

33 715

33 128

39 200

42 053

37 604

40 000

Vall till bete och grönfoder.

231191

270 877

282 853

306 342

330 180

332 808

335 000

Summa foderväxter

1 709 387

1 749 385

1 776 428

1 814 745

1 846 961

1 820 416

1 830 000

Oljeväxter.................

|

47 687

39 676

29 698

44 209

80 040

100 000

Spånadsväxter.............

6 236

6 831

6 076

5 612

5 592

6 000

Köksväxter................

9161

9 899

7 954

7 562

8711

8 500

Andra växtslag............

1

6 641

6 326

7 603

7 567

9 211

10 500

Summa specialodlingar

9 492

69 725

62 732

51 331

64 950

103 554

125 000

Summa skördad areal

3 514307

3510976

3 508067

3 514 298

3 514201

3 540 474

3 537 000

Träda och obrukad åkerjord

223 040

203 668

209 112

205 433

208 005

181 732

186 000

Summa åkerjord

3 737 347

3 714644

3 717 179i3 719 731

3 722 200

3 722 200

3 722 000

Grunderna för den för produktionsåret 1949/50 upprättade förkalkylen.

Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1949/50, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i metodiskt
hänseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,
vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.
Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida, att den
avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande produktionsåret
under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade
löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter
och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar
med hänsyn till marknadsläget kunna förutses med en viss

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

99

grad av säkerhet. LK-delegationen har i likhet med föregående år icke företagit
någon särskild beräkning av stimulansinkomster. Delegationen har
därmed icke tagit ställning till frågan hur dylika inkomster skola tagas i
beaktande, när kalkylen lägges till grund för prissättningen på jordbrukets
produkter.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen.

I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren
1936/40 (medeltal), 1844—1948 samt prognos för år 1949. I fråga om samtliga
år, med undantag givetvis för det sistnämnda, avse uppgifterna de enligt
jordbruksstatistiken skördade arealerna. De i tabellen för år 1949 angivna
arealerna ha för höstvete och höstråg beräknats med ledning av arealinventeringen
i oktober 1948, varvid från de enligt denna inventering besådda
arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring». De för år 1949 (höstsådden
1948) gjorda avdragen för normal utvintring utgöra liksom förra
året för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1949 må i övrigt följande
framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar delegationen
som synes med en betydande minskning av brödsädsarealen, nämligen från
475 400 hektar år 1948 (skördad areal) till 438 000 hektar år 1949. Minskningen
från år 1948 beror helt på den nedgång i höstsädsodlingen, som kunde
konstateras vid arealinventeringen i oktober 1948. Vad angår vårvetet
har delegationen räknat med en areal av 145 000 hektar, vilken är något högre
än föregående års areal men lägre än den areal, som besåddes med vårvete
missväxtåret 1947.

Eftersom den totala skördade arealen åkerjord kan förutsättas bil praktiskt
taget oförändrad från år 1948, har minskningen av brödsädsarealen vid
prognosens uppgörande kompenserats genom arealökningar på andra håll.
Den kraftigaste ökningen har förutsatts inträffa för oljeväxterna. Oljeväxtarealen
antages sålunda öka från 80 000 till 100 000 hektar. Även i fråga om
foderväxtarealen — vall till slätter och vall till bete och grönfoder — väntas
en mindre ökning. Beträffande säd till grönfoder antages en nedgång,
vilken emellertid kompenseras av en mindre uppgång för korn och blandsäd.
Arealen potatis och rotfrukter samt trindsäd antages bli i stort sett oförändrad
från år 1948. Slutligen kan nämnas, att med hänsyn till den utvidgning
av frukt- och bärodlingen på åkern, som äger rum, har en ökning av
arealen för »andra växtslag» under rubriken specialodlingar antagits.

Uppskattningen av det kommande årets hektar skördar har beträffande
flertalet växtslag skett på samma sätt som tidigare. De vid uppgörandet av
prognosen använda hektarskördeuppgifterna ha sammanställts i tabell 2.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade
hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas
till normerade hektarskördar. Med ledning av dessa senare sker därefter
en uppskattning av normskördarna, d. v. s. de hektarskördar, som under
förutsättning av normala väderleksförhållanden kunna förväntas det
år prognosen avser. De normerade hektarskördarna äro befriade från de årliga
skördefluktuationerna till följd av växlingarna i väderleksförhållandena,
varför de på ett tillförlitligare sätt än de observerade återge sekulära förändringar
i avkastningen, exempelvis till följd av växtodlingens landvinningar,
förbättrad gödsling etc. De lämpa sig därför bättre som underlag för en
prognos än de observerade skördarna. Vid fastställandet av skördesiffrorna
i en prognos är det å andra sidan nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna
från tidigare år utan även de aktuella förutsättningarna för vegetabilieproduktionen.

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1948 samt antagna normskördar 1946—1949.

Växtslag

Observerade hektarskördar

Normerade hektarskördar1

Antagna normskördar

1921/

30

1931/

40

1941/

45

1946

1947

-T948

1921/

SO

1931/

40

1941/

45

1946

1947

1948

1946

1947

1948

1949

Höstvete..........

2190

2 350

1920

2 470

1250

2 460

2180

2 360

2 220

2 390

2 210

2 310

2 300

2 300

2 250

2 250

Vårvete ..

1480

1820

1470

1740

1470

1850

1430

1750

1680

1860

1 840

1850

1750

1 750

1700

1750

Flöstråg ..........

1640

1880

1700

1860

1250

1990

1 620

1820

1850

1 920

1970

1930

1 850

1 850

1800

1 850

Vårråg...........

1140

1340

1060

1190

940

1130

1100

1320

1 300

1 370

1340

1 300

1200

1200

1200

1200

Korn ....

1 760

2 020

1 850

2 040

1 760

2 2< 0

1 760

2 010

1 970

2 040

1 960

2 060

2 000

2 000

2 000

2 000

Havre ....

1590

1800

1390

1 470

1 280

1 600

1580

1 790

1 630

1 700

1 670

1660

1 550

1600

1600

1 650

Blandsäd.........

1940

2 130

1700

1860

1500

2 030

1910

2 140

1 880

1 990

1880

1970

1 900

1 900

1900

1900

Ärter. . .

1420

1510

1 280

1400

1170

31360

1430

1 530

1 520

1 620

1530

1400

1450

1400

1 450

Potatis........

11400

14 300

12 900

13 550

12 360

314640

12 200

13 900

14 200

14 020

14 830

14 000

14 000

14 000

14 000

Sockerbetor ......

28 000

35 300

34 000

32 420

30 950

36 700

28 900

33 900

34 100

33 540

35 710

31 460

35 000

33 500

33 500

83 500

Foderrotfrukter . ..

32 200

37 700

32 800

32 550

27 820

335 no

33 400

37 100

35 500

34 880

36 290

36 000

36 000

34 000

34 000

Hö från odlad jord

3 520

3 480

3 040

4 000

2 490

3 090

3 310

3 610

3 220

3 530

3 400

3 430

3 400

3 400

3 400

3 400

1 För åren 1941—1918 ha de observerade skördarna omräknats etter skördesiffran o''0. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter
de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1948.

8 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag
beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att tioårsmedeltalet 1938/47 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran
3-0. Om skördeutsikterna år 1948 inom ett visst län och för en viss gröda är 2 5, erhålles den beräknade skörden genom multiplika .

. . 25

tion av tioårsmedeltalet med 5-r

o 0

o. s. v.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

101

Vid uppgörandet våren 1948 av inkomstkalkylen för år 1948/49 ansåg
delegationen det med anledning av bl. a. försämring i konstgödseltillgången
motiverat med vissa sänkningar av normskördarna. Sänkningarna gällde höstvete,
vårvete, höstråg, ärter och foderrotfrukter. Vid sina överväganden i
frågan om de normskördar, vilka böra upptagas i inkomstkalkylen för år
1949/50, har delegationen ansett, att normskördarna för vissa växtslag böra
höjas något i förhållande till de i normkalkylen för år 1948/49 begagnade.
Med hänsyn till utvecklingen på längre sikt samt den förbättrade tillgången
på kväve- och fosfatgödsel ha sålunda normskördarna för vårvete och höstråg
höjts med 50 kg. Även för havre och ärter har delegationen av liknande
skäl funnit en höjning motiverad. I fråga om höstvete, där samma skäl kunna
tala för en liknande höjning, har delegationen ansett det befogat att avvakta
ytterligare ett årsresultat, innan man tar ställning till om en höjning
av normskörden bör ske. Vid detta kalkyltillfälle upptages sålunda en från
år 1948 oförändrad normskörd för denna gröda, medan normskördarna för
havre och ärter höjts med 50 kg.

Jordbrukets inkomster.

Vegetabilier.

Brödsäd.

År 19k7/48. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädeshandeln)
av 1947 års skörd har uppgått till följande kvantiteter.

Försålt till „

spannmåls- de större handels- . burn™a
handeln kvarnarna saluoverskott

milj. kg. milj. kg. milj. kg.

Höstvete............ 116 3 119

Vårvete............ 143 4 147

Råg................ 86 3 89

Summa 345 10 355

Löneförmalningen1 har under produktionsåret 1947/48 uppgått till 42
milj. kg vete och 22 milj. kg råg. Löneförmalningen av vete antages fördela
sig på höst- och vårvete i samma proportioner som saluöverskottet. Sammanställas
uppgifterna om saluöverskott och löneförmalning erhållas följande
kvantiteter försåld och för eget behov förmald brödsäd år 1947/48.

Salu-

överskott

Löne-

förmalning

Summa

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

Höstvete............

119

19

138

Vårvete ....

147

23

170

Råg................

89

22

in

Summa brödsäd

355

64

419

År 19b8/b9. Under tiden t. o. m. december 1948 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1948 års skörd levererats till spannmålshandeln (exklusive utsädeshandeln)
och kvarnarna.

1 Egentligen förmalning vid andra kvarnar än större handelskvarnar. Förmalningen vid dessa
kvarnar utgöres till omkring 80 procent av löneförmalning och 20 procent av handelsförmalning.
Denna senare förmalning ingår icke under rubriken saluöverskott.

102

Kung!. Maj:ts proposition nr 212.

Försålt t,

. o. m. december

Summa

1948 till

saluöverskott av

spannmåls-

kvarnarna

1948 års skörd

handeln

t. o. m. dec. 1948

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

Höstvete............

274

6

280

Vårvete ............

150

5

155

Råg................

180

4

184

Summa brödsäd

604

15

619

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året
under åren 1945/46—1947/48 samt med hänsyn till de under senare år successivt
inträdda förändringarna hos denna fördelning (innebärande att en
allt större del av saluöverskottet levereras månaderna närmast efter skörden)
kunna brödsädsleveranserna under tiden januari—augusti 1949 beräknas
till 111 milj. kg, varav 45 milj. kg höstvete, 35 milj. kg vårvete och
31 milj. kg råg. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år
1948/49 kan sålunda beräknas till 730 milj. kg, fördelat på följande sätt:
höstvete 325 milj. kg, vårvete 190 milj. kg och råg 215 milj. kg.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden
september—december 1948. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående
år en uppgång med 45 procent för vete och 60 procent för råg. (Uppgången
hänför sig i huvudsak till tiden efter mjölransoneringens slopande.)
Antages dessa förändringar i stort sett respresentativa för hela året, erhålles
under år 1948/49 en löneförmalning av 62 milj. kg vete och 35 milj. kg råg.
Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma
proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott
och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas
i kalkylen.

Salu-

Löne-

överskott

förmalning

Sill!] lllct

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

Höstvete............

325

39

364

Vårvete ............

190

23

213

Råg................

215

35

250

Summa brödsäd

730

97

827

År 19Å9/50. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd
beräknats till 857,i milj. kg, varav 360,o milj. kg höstvete, 253,7 milj. kg
vårvete, 238,6 milj. kg höstråg och 4,8 milj. kg vårråg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt
utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1949/50) har räknats med
samma besådda arealer som för 1949 års skörd samt med en utsädeskvantitet
per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg
(utsädeskvantiteterna per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning
av utsädesmängderna år 1946). Beräkningen av den till försäljning
och löneförmalning disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

103

Höstvete
milj. kg.

Skörd................... 360''0

Avgår: lagringsförlust .... 7''2

avrens........... 28''8

utsäde........ 38''2

Kvarstår till försäljning och
löneförmalning........ 285‘8

Vårvete

Summa

vete

Råg

Summa

brödsäd

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

milj. kg.

253T

613-7

243-4

857-1

5-1

12''3

4''9

17-2

20-3

49-1

24-3

73-4

32’6

70-8

27-8

98''6

195-7

48P5

186-4

667-9

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen
av saluöverskottet visat sig, att en förskjutning från vårvete till höstvete
äger rum i förhållande till den på skördesiffrorna grundade förkalkylen. Den
viktigaste anledningen härtill synes vara, att vissa kvantiteter vårvete försålts
och betalats som höstvete. Denna förskjutning synes under de båda
senaste åren ha avtagit i omfattning, dock utan att helt upphöra. Liksom
tidigare har därför viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (nu
5 procent mot tidigare 15 procent) förts som höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten
till 296 milj. kg, medan vårvetekvantiteten minskas till 186
milj. kg. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats till 186 milj. kg.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
år 1938/39 samt åren 1946/47—1949/50.

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938

1945

1947

19481

19492

Höstvete.........

668

524

176

424

360

Vårvete..........

137

157

223

265

254

Höstråg.........

365

284

138

310

238

Vårråg..........

9

5

5

5

5

Summa brödsäd

1179

970

542

1 004

857

Saluöverskott och löneförmalning, in

ilj. kg.

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49 1

1949/50 2

Vete ............

664

520

308

577

482

Råg.............

247

189

in

250

186

Summa brödsäd

911

709

419

827

668

Justering av beräkningarna av brödsädspriserna. Priserna på brödsäd ha
hittills beräknats med användning av uppgifter rörande de av kvarnarna för
varje månad erlagda genomsnittspriserna (med avdrag för handelsmarginal
och frakter) för mottagna kvantiteter. Då emellertid kvaliteten hos den av
kvarnarna mottagna spannmålen är högre (bl. a. till följd av att spannmålen
blivit föremål för torkning i handeln) än hos den av jordbrukarna levererade,
ha priserna för samtliga år med det använda beräkningssättet kommit
att mer eller mindre överstiga de verkliga producentpriserna. För att
erhålla bättre överensstämmelse med sistnämnda priser ha inom spannmålsbolaget
med utgång från bl. a. lagringssvinnet (till följd av torkning m. m.)

1 Preliminära beräkningar.
8 Prognos.

104

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

enligt bolagets statistik verkställts beräkningar över de korrektioner av de
hittills i kalkylen använda priserna, som äro erforderliga för varje år. De reducerade
priserna motsvara genomsnittskvaliteten på den vara, som levererats
enligt spannmålsbolagets statistik, och de korrespondera helt med den
i jordbrukskalkylen tillämpade kvantitetsredovisningen i vad denna avser
leveranserna till spannmålshandeln. Ett bättre uttryck för jordbrukets faktiska
inkomster av brödsäd erhålles sålunda, om de i kalkylen tidigare använda
priserna utbytas mot de reducerade priserna. I princip bör denna förbättring
även komma till uttryck vid upprättandet av prognoser på ifrågavarande
område.

Justering för »normal» avvikelse i fråga om kvaliteten har vid upprättande
av tidigare normkalkyler endast gjorts för vårvete (höjning med 1
kr/dt). En jämförelse mellan genomsnittet av de korrigerade producentpriserna
och fastställda genomsnittspriserna för normalkvalitet åren 1941/
42—1948/49 visa att avvikelser på längre sikt förekommit även för höstvete
och råg. Med utgång från dessa genomsnittliga avvikelser ha i prognosen
för 1949/50 priserna på höstvete och vårvete av normalkvalitet ökats med
respektive 0,io och 0,60 kr/dt och priset på råg av normalkvalitet minskats
med 0,25 kr/dt.

De ny
(kr/dt).

i priserna för brödsäd

för olika

år redovisas

i följande tablå

År

Höstvete

Vårvete

Råg

1938/39.................

. 16-95

18-80

15-96

1939/40.................

. 20-13

20-60

19-49

1940/41.................

. 27-58

29-03

26-51

1941/42.................

. 27-95

30-82

26-73

1942/43.................

. 25-64

27-35

24-32

1943/44.................

. 25-85

29-07

25-17

1944/45.................

. 26-58

28-55

25-44

1945/46.................

. 26-11

27-88

24-82

1946/47.................

. 25-76

28-11

25-63

1947/48.................

. 30-43

34-51

29-19

1948/49 (prel.)..........

. 28-54

34-57

28-91

1949/50 (prognos).......

. 29-35

35-10

29-00

Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

Åren 1947/48—1949/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som
ägt rum i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval
av vissa inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen
utförda beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för
saluöverskottet av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång från
detta värde och saluöverskotten ha de inbesparade fraktkostnaderna för
brödsäd beräknats till följande belopp. Saluöverskottet år 1949/50 har härvid
beräknats under antagande av att löneförmalningen detta år blir av samma
omfattning som år 1948/49.

Saluöverskott Fraktersättning
milj. kg milj. kr

1947/48 ............... 355 0-4

1948/49 ............... 730 0-7

1949/50 ............... 571 0-6

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

105

Arealtillägg.

År 1947/48. I syfte att stimulera till ökad odling av brödsäd ha särskilda
bidrag utgått till odlare för de arealer, som hösten 1947 besåtts med vete
eller råg. Bidragets belopp utgjorde 6 kr för varje 1/10 hektar, som besåtts med
vete och 4 kr för varje 1/''i0 hektar, som besåtts med råg. Enligt uppgifter
från livsmedelskommissionens sektion för administrativa ärenden har det
sammanlagda bidragsbeloppet uppgått till 17,6 milj. kr. I enlighet medKungl.
Maj ris beslut hösten 1947 rörande prissättningen för regleringsåret
1947/48 har nämnda belopp upptagits som inkomst för detta år.

Kora.

År 1947/48. Förbrukningen av korn vid gryn- och mjölkvarnar uppgick
till 55 milj. kg samt bryggeriernas, mälteriernns och bränneriernas inköp
till 24 milj. kg. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmålningen i Norrland
om 25 milj. kg, erhålles en totalkvantitet av (55 + 24 + 25 =) 104
milj. kg. Priset på korn har under produktionsåret uppgått till 26,so kr/dt.

År 1948/49. Vid gryn- och mjölkvarnarna beräknas åtgå 60 milj. kg. Bryggeriernas
och mälteriernas förbrukning beräknas till 33 milj. kg, varav
dock 7 milj. kg redan lämnats som förskott av 1947 års kornskörd. I kalkylen
upptages sålunda för år 1948/49 endast 26 milj. kg. Vid brännerierna
beräknas förbrukningen till 5 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland
har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I
kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet korn av (60 + 26 + 5
+ 25 =) 116 milj. kg. Genomsnittspriset på korn är fastställt till 27,so
kr/dt.

År 1949/50. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 10 milj.
kg. Någon förbrukning vid mjölkvarnar upptages icke, enär inblandningen
av korn antagits upphöra år i949/50. I fråga om bryggerierna och mälterierna
räknas med en förbrukning av 35 milj. kg och i fråga om brännerierna
6 milj. kg. Härtill kommer husbehovsförmalningen i Norrland, vilken liksom
tidigare antagits uppgå till 25 milj. kg.

Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir
sålunda (10 + 35 + 6 + 25 =) 76 milj. kg. Priset på korn upptages till
25,50 kr /dt. Den extra höjning av kornpriset med 2 kr/dt, som företogs för
åren 1947/48 och 1948/49 i samband med att korn jämställdes med brödsäd,
bär sålunda icke medräknats i det angivna priset.

Havre, hö oeli halm.

Åren 1947/48—1949/50. Försäljningen av havre, hö och halm bär i samråd
med livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter
och sektion för utrikes- och licensärenden samt arméförvaltningen beräknats
på följande sätt.

Havre, milj. kg.

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50

Grynkvarnarna............ 40 62 55 55

Armén.................... 25 12 11 11

Åkerier................... 15 10 10 10

Skogskörslor .............. 50 45 50 50

Export.................... 2___3 6__—

Summa 132 132 132 126

106

Kungl. Mctj:ts proposition nr 212.

Hö, milj.

kg.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Armén.........

........... 10

20

15

15

Åkerier........

........... 20

15

15

15

Skogskörslor ...

........... 40

55

40

40

Export.........

........... 18

1

1

—

Summa 88

91

71

70

Halm, milj. kg.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Armén.........

........... 10

10

11

11

Åkerier........

........... 10

7

7

7

Skogskörslor .. .

........... 20

20

20

20

Industriell förbrukning..... —

2

2

2

Export.........

........... 2

5

1

—

Summa 42

44

41

40

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)
har under år 1947/48 uppgått till 20,75 kr/dl. För år 1948/49 utgör genomsnittet
21,75 kr/dt. Samma pris upptages även för år 1949/50.

Noteringen på hö har under år 1947/48 uppgått till 18,09 kr/dt. Efter
avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt 0,eo kr/dt kan
det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 17,so kr/dt för år
1947/48. För år 1948/49 synes producentpriset med utgång från föreliggande
noteringar kunna anges till 12,ss kr/dt. För år 1949/50 bär priset
beräknats till 12 kr/dt.

Priset på halm bär på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm
och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt
0,60 kr/dt beräknats till 3,so kr/dt för år 1947/48 och 2,55 kr/dt för år
1948/49. Sistnämnda pris upptages även för år 1949/50.

Matärter.

åren 1947/48—1949/50. Skörden av ärter uppgick år 1947 till 25,i milj.
kg och beräknas för år 1948 till 28,s milj. kg. Med ledning av arealuppgifterna
kan skördarna fördelas på 18,3 respektive 19,9 milj. kg matärter och
6,s respektive 8,9 milj. kg foderärter. På grundval av de i tabellerna 1 och 2
anförda uppgifterna rörande areal och antagen norm skörd per hektar har
skörden av matärter år 1949/50 beräknats till 21,s milj. kg. Med tillämpningav
tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning och hemmaförbrukning
disponibla kvantiteterna matärter åren 1947/48—1949/50 beräknats
på följande sätt.

1947/48

1948/49

1949/50

milj. kg

milj. kg

milj. kg

Skörd .......................

..... 18-3

19-9

21-8

Avgår: lagringsförlust, 1%.....

..... 0-2

0-2

0-2

avrens, 7 % ...........

..... P3

1-4

1-5

utsäde................

3-6

3-6

Kvarstår.....................

..... 13-3

14-7

16-5

Genomsnittspriserna för matärter åren 1947/48 och 1948/49 ha på grundval
av lantbruksförbundets noteringar beräknats till respektive 40,55 och
44,44 kr/dt. För år 1949/50 antages priset oförändrat från år 1948/49, d. v. s.
44,44 kr/dt. Härvid förutsattes att uppkommande överskott får exporteras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

107

Matpotatis.

Åren 1947/48—1949/50. Liksom tidigare räknas för år 1947/48 med inhemsk
förbrukning av 900 milj. kg matpotatis. Härtill kommer eu export
av 19,s milj. kg. Den sammanlagda matpotatiskvantiteten uppgår sålunda
för år 1947/48 till i runt tal 920 milj. kg. Några väsentliga förändringar i
förbrukningen av matpotatis synas av tillgängliga uppgifter icke ha inträffat
under de senaste åren. Några skäl att vänta några större förändringar
under det närmaste året synas för närvarande ej heller föreligga.
Den inhemska matpotatisförbrukningen under åren 1948/49 och 1949/50
upptages sålunda oförändrat till 900 milj. kg. Härutöver räknas med en
export av 5 milj. kg under vartdera året.

Priset på matpotatis har för år 1947/48 beräknats till 14,53 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning
av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av
året, som erhållits vid en av 1942 års j ordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).

För år 1948/49 synes priset på matpotatis för närvarande med utgång från
den hittills kända utvecklingen och normala säsongvariationer kunna beräknas
till 10,30 kr/dt. Priset under år 1949/50 har antagits uppgå till 12,oo
kr/dt. Delegationen bär därvid bl. a. förutsatt normala väderleksförhållanden
under vintern 1949/50.

Fabrikspotatis.

År 1947/48. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1947/48 uppgått
till 169 milj. kg, varav 168 milj. kg för tillverkning av potatismjöl och
1 milj. kg för framställning av brännvin. Stärkelsehalten har beräknats till
18,7 procent. Priset har utgjort i genomsnitt 33 öre per hektoliter och stärkelseprocent
eller 8,82 kr/dt. De tillverkade kvantiteterna potatisstärkelse
och potatisbrännvin utgöra respektive 33,3 milj. kg och 0,2 milj. normalliter.

År 1948/49. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för ärenden
rörande potatis m. m. beräknas för närvarande för år 1948/49 en förbrukning
av 310 milj. kg fabrikspotatis, varav 220 milj. kg för tillverkning
av potatismjöl och 90 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis
beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Då stärkelsehalten preliminärt beräknas till 16,9 procent, erhålles ett pris
per deciton av 8,69 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin
beräknas till respektive 39 milj. kg och 21 milj. normalliter.

År 1949/50. Vid normal skörd beräknas enligt uppgifter från livsmedelskommissionens
byrå för potatis m. m. 255 milj. kg potatis komma att användas
för industriella ändamål, varav 155 milj. kg för tillverkning av potatismjöl
och 100 milj. kg för brännvinstillverkning. Stärkelsehalten beräknas
normalt uppgå till 17,s procent, och priset upptages oförändrat från
år 1948/49 till 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Härvid erhålles
ett pris per deciton av 9,oo kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och
potatisbrännvin beräknas till respektive 27,5 milj. kg och 25 milj. normalliter.

Sockerbetor.

År 1938/39. Vid en översyn av inkomstberäkningarna för sockerbetor har
det visat sig, att priset för basåret 1938/39 upptagits till 3,05 kr/dt enligt en
preliminär beräkning i statistiska centralbyråns publikation Årsväxten. Det

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

av Svenska sockerfabriksaktiebolaget beräknade slutgiltiga priset, som är
jämförbart med de i kalkylen för de följande åren tillämpade, utgör 2,99
kr/dt. Detta pris har nu införts i kalkylen.

År 1947/48. Skörden av sockerbetor år 1947 uppgick till 1 493,i milj. kg
med en genomsnittlig sockerhalt av 17,8 procent. Den härur erhållna råsockermängden
uppgick till 242,7 milj. kg. Grundpriset för betor av en sockerhalt
av 16 procent uppgick till 5,oo kr/dt. För varje tiondels procent, varmed
sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med 7,,„ av grundpriset. Vid
den angivna medelsockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,57 kr/dt.
Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles ett
pris av 5,63 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1948/49. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppgick
arealen till 47 550 hektar. Skörden per hektar har av sockerbolaget angivits
till 38 000 kg och totalskörden till 1 808 milj. kg med en genomsnittlig
sockerhalt av 17,5 procent. Råsockermängden uppgick till ca 292 milj. kg.
Grundpriset för betor med en sockerhalt av 16 procent utgör 5,30 kr/dt. Vid
anförda medelsockerhalt erhålles ett genomsnittspris av 5,79 kr/dt. Lägges
härtill arealtillägg och täckningskostnadsersättning, erhålles ett pris av 5,90
kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.

År 1949/50. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande areal och antagen normskörd per hektar har skörden av sockerbetor
beräknats till 1 608 milj. kg. Sockerhalten antages bli 17,5 procent. Vid
oförändrade prisbestämmelser erhålles ett genomsnittspris av 5,90 kr/dt. Med
utgång från angivna sockerbetsskörd och sockerhalt kan råsockermängden
beräknas till ca 260 milj. kg.

Oljeväxter.

År 1947/48. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits rörande dess
sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1947 års skörd samt däremot
svarande betalningsbelopp. Livsmedelskommissionens byrå för prisclearing
in. m. har lämnat uppgifter om utvinningen av olja och foder ur
1947 års skörd av oljeväxtfrö.

Fröslag

Frökvantitet,

ton

1 000-tal
kronor

Utvinning

olja,

av

foder,

ton

ton

Höstraps ........

............ 2 781

2 216 1

1

Höstrybs ........

260

5 398

8 572

Vårraps..........

11 348 |

Vitsenap.........

12 672 I

l 3 695

10 402

Fiskeby senap ....

............ 14

11 j

Vallmo ..........

............ 32

27

—

—

Summa 31404

26 534

9 093

18 974

Oljelin...........

Diverse..........

14 709
21

5 549

10 677

Totalt 48 271

41 264

14 642

29 651

År 1948/49. Beträffande 1948 års skörd av oljeväxtfrö ha uppgifter om
skördade arealer och preliminära uppgifter om skörden samt beräknad utvinning
av olja och foder erhållits från Oljeväxtcentralen. Beräkningarna
framgå av följande sammanställning.

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

109

Fröslag

Areal,

ha

Skörd
kg/ha
(9 % vat-tenhalt)

Skörd, ton

Pris
öre/kg
(18 %
vatten-halt)

Värde

milj.

kr

Utvinning av

9 % vattenhalt

18 % vat-tenhalt
exkl.
utsäde

olja,

ton

foder,

ton

Inkl.

utsäde

Exkl.

utsäde

Höstraps.........

14 310

1915

27 400

27 035

30 002

90

27-0

12 165

13 790

Höstrybs........

1020

922

940

900

999

90

0-9

380

485

Vårraps.........

23 592

1046

24 680

24 360

27 034

90

24'' 3

9 745

13 640

Vitsenap ........

18 019

1018

18 335

18170

20 164

78

15-7

5 270

13 175

Fiskebysenap ____

119

750

90

80

89

83

0-1

25

50

Summa

57 060

—

71445

70 545

78 288

—

68-0

27 585

40140

Oljelin...........

216G9

1326

28 735

27 935

31001

85

26-4

10 055

16 760

Totalt

78 729

—

100 ISO

98480

109289

—

94-4

87 640

56900

År 1949/50. Beträffande arealen oljeväxter till 1949 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1948 företagna arealinventeringen redovisades 37 893 respektive 3 663
hektar. Enligt uppgifter från Öl j eväxtcentr al en hade emellertid vid kontraktstidens
utgång endast tecknats 35 999 hektar höstraps och 3 412 hektar
höstrybs. Dessa arealer ha före beräkningen av skörden och värdet på denna
reducerats för utvintring med i runt tal 10 procent. Arealerna vårsådda
oljeväxter ha uppskattats i anslutning till dels de aktuella utvecklingstendenserna,
dels till de av livsmedelskommissionen föreslagna prisförändringarna.
Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som i den
på våren 1948 upprättade normkalkylen för år 1948/49. Beträffande priserna
föreligger beslut i fråga om de höstsådda oljeväxterna. Vad angår de vårsådda
oljeväxter^ har i kalkylen upptagits de av livsmedelskommissionen
för 1949 års skörd föreslagna priserna. Samtliga priser avse vara med 18 %
vattenhalt. Beräkningen av inkomsterna av olj eväxtodlingen framgår av
följande sammanställning.

Fröslag

Höstraps....
Höstrybs....
Vårraps ....
Vitsenap....

Areal,

ha

32 000

3 000
30 000
10 000

Skörd, kg/ha1
(18 % vatten-halt)

1 600

1 300

1 200
1200

Skörd, ton
(18 % vatten-halt)

51 200

3 900

36 000

12 000

Pris,

öre/kg

90

90

85

70

Värde,
milj. kr

46-1

3-5

30-6

8-4

Utvinning av
olja, foder,

lön ton

18 500 26 300

1 400 2 000

12 300 19 100

2 900 7 600

Summa

75 000

—

103 100

—

88-6

35100

55 000

Oljelin......

25 000

1200

30 000

82

24-6

9 200

16 500

Totalt

100 000

—

133 100

—

113 2

44 300

71500

Spånadsväxter.

År 1947/4-8. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)
beräknats till 4,5 milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 1,8 milj. kr
på linhalm, 1,2 milj. kr på linfrö, 1,3 milj. kr på hamphalm och 0,2 milj. kr
på hampfrö.

År 1948/49. Värdet av 1948 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

1 Exkl. utsäde.

Ilo

Kungl. Maj ds proposition nr 212.

Värdet av linhalm beräknas till 2,5 milj. kr, av linfrö till 1,2 milj. kr, av
hamphalm till l,i milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av lin- och
hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda värdet
av 1948 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 4,9 milj. kr.

År 1949/50. Arealerna lin och hampa beräknas år 1949 bli ungefär desamma
som år 1948 eller 3 700 respektive 2 000 hektar. Avkastningen per
hektar har beräknats efter samma grunder som i den. på våren 1948 upprättade
kalkylen för år 1948/49. Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen
år 1949/50 framgår av följande sammanställning. De använda
priserna äro i fråga om lin- och hamphalm samt hampfrö de för normalkvalitet
av 1948 års skörd gällande och i fråga om linfrö det av livsmedelskommissionen
för 1949 års odling föreslagna priset.

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

ha kg milj. kg öre/kg milj. kr

Lin. Halm........ 3 700 3 000 1P1 23-1 2-6

Frö.......... 3 700 1450 P7 82-0 1-4

Hampa. Halm......... 2 000 3 500 7''0 14-4 Do

Frö.......... 2 000 H5 0-2 98-0 0''2

Summa 5-2

Fältmässigt odlade köksväxter.

Joidbi ukets inkomster av fältmässigt odlade köksväxter blevo i samband
med vårkalkylen 1948 lör första gången beaktade vid kalkylens tillämpande,
sedan de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan på
jordbrukets arbetskostnader m. in. låtit verkställa speciell utredning.

Delegationen har nu justerat de beräkningar, som i förra normkalkylen
voro införda beträffande produktionsåren 1947/48 och 1948/49. Däremot
bär delegationen på grund av den synnerligen stora osäkerhet, som alltid
vidlåder en förhandsberäkning av dessa inkomster, icke ansett sig kunna
verkställa någon speciell beräkning för produktionsåret 1949/50 utan har i
stallet för detta år i enlighet med principer, som bruka tillämpas i dylika
fall, insatt de för 1948/49 beräknade inkomsterna även för produktionsåret
1949/50. 1

f,1''eaIe1''- Uppgifter om arealerna av fältmässigt odlade köksväxter åren
1J47 respektive 1948 ha erhållits från livsmedelskommissionens statistiska
hyra, som bearbetat grundmaterialet till arealinventeringarna de båda nämnda
åren. Arealerna ha enligt dessa undersökningar uppgått till 8 382 ha år
1947 och 10 742 ha år 1948 (7 954 ha år 1946). Som synes ökades arealen
^sevärt under år 1948. I vårkalkylen 1948 räknades för produktionsåret
1948/49 med en areal av 7 375 ha. Den verkliga arealen blev sålunda avsevärt
större än den i prognosen förutsatta.

Hektarskördar. I den speciella utredning, som omnämndes i Kimsl. Mai ds
proposition nr 275/1948, fixerades storleken av normalskördar samt skördar
under år 1946. Detta gjordes med utgångspunkt från uppgifter rörande
nektai skördarnas storlek inhämtade från dels trädgårdskonsulenterna i de
iramsta grönsaksproducerande hushållningssällskapsområdena, dels ett antal
konservfabriker. Konservfabrikernas uppgifter äro baserade på den inkomna
skörden (rån kontraktsarealerna. Sedan vissa uppgifter om 1948 års
skörd nu kunnat erhållas, har justering av den i vårkalkylen 1948 relaterade
beräkningen kunnat göras. För flertalet av de fältmässigt odlade köksvaxierna
erhölls under år 1948 god skörd. Priserna voro till följd härav i
allmänhet avsevärt lägre än för 1947 års skörd.

1 Exkl. utsäde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

111

Priser. Prisberäkningarna äro liksom förut baserade på primäruppgifter
från Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse (fortlöpande rapporter),
Konsums grönsakscentral i Stockholm (vägda månadspriser), Skånecentralen
i Kristianstad (vägda säsongpriser) samt ett antal konservfabriker.
Medelpriserna under säsongen enligt priserna från dessa olika uppgiftslämnare
reduceras till producentpriser och sammanvägas till ett genomsnittspris.
Prisuppgifterna för 1947 års skörd äro nu definitiva. För 1948
års skörd äro medelpriserna fortfarande preliminära, enär försäljning ännu
pågår. Uppgifter ha dock erhållitis t. o. m. januari 1949. Genomsnittspris för
säsongen 1948/49 har preliminärt beräknats genom jämförelse mellan priserna
under hittills gångna månader med priserna under motsvarande månader
ett år tidigare. Under år 1947 voro priserna på grund av det dåliga
skörderesultatet exceptionellt höga. Priserna för 1948 års skörd ha däremot
på grund av det goda skörderesultatet varit avsevärt lägre och synas under
hittills gångna månader av försäljningssäsongen ha utgjort i medeltal ungefär
70 procent av priserna under motsvarande tid 1947/48. För enstaka
produkter, av vilka under år 1947 erhölls en god skörd, medan 1948 års
skörd var svag eller medelmåttig, ha priserna däremot varit högre under
1948/49 än under 1947/48 (gurkor, sockerärter).

De nu beräknade inkomstsummorna av fältmässigt odlade köksväxter
uppgå för år 1947/48 till 39,5 milj. kr (36,s milj. kr enligt vårkalkylen 1948)
samt för produktionsåret 1948/49 till 47,9 milj. kr (38,8 milj. kr enligt vårkalkylen
1948). Ökningen i de beräknade inkomstsummornas storlek år
1948/49 står helt i samband med den vidgade arealen samt större hektarskördar
än de i förra vårkalkylen förutsatta. Priserna äro nämligen, som
redan omnämnts, för produktionsåret 1948/49, i regel lägre än vad som
räknades med i vårkalkylen 1948. Endast för blomkål, syltlök, vita gurkor
och spenat ha priserna blivit högre än vad som räknades med i nämnda
vårkalkyl.

I följande översikt ha de nu beräknade inkomstsummorna för 1947/48
och 1948/49 redovisats tillsammans med de i den speciella utredningen erhållna
inkomstsummorna för basåret samt för år 1946/47. Som tidigare omnämnts,
har för produktionsåret 1949/50 insatts samma inkomstsumma som
för år 1948/49.

Milj. kr

Index 1938/39
= 100

193S/39.........

..... 13-9

ioo-o

1946/47 .........

..... 28''5

205-0

1947/48 .........

..... 39''5

284-2

1948/49 .........

..... 47-9

344-G

1949/50 .........

..... 479

344-G

Animalier.

Mjölk.

År 194-7/48. Beräkningarna rörande mjölkproduktionen och dess användning
under år 1947/48 ha nu kunnat slutföras. Desamma ha resulterat i en
total mjölkproduktion av 4 361 milj. kg. Fördelningen på olika användningsområden
framgår av en längre fram i denna promemoria återgiven tablå.

År 194-8/49. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under
år 1948/49 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen vid mejerierna
t. o. m. januari 1949. Under månaderna september 1948—januari 1949 har
mjölkinvägningen uppgått till 1 286 milj. kg mot 1 229 milj. kg samma tid
1947/48, vilket innebär en uppgång med 4,7 procent. För den återstående

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

delen av produktionsåret torde man kunna räkna med att uppgången kommer
att bli av ungefär samma relativa omfattning. Härvidlag får hänsyn
bl. a. tagas till att antalet mjölkkor den kommande sommaren beräknas bli
obetydligt högre än under sommaren 1948 och att mjölkproduktionen under
den kommande betesperioden i denna kalkyl skall bedömas under förutsättning
av normala växt- och väderleksförhållanden. Med hänsynstagande
till nu nämnda omständigheter har mjölkinvägningen vid mejerierna under
år 1948/49 uppskattats till 3 470 milj. kg. Med hänsyn till bl. a. att nyanslutningen
till mejerier numera är tämligen ringa, ha kvantiteterna utanför
mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk bibehållits oförändrade
från år 1947/48. Kvantiteten hemmaförbrukad mjölk har liksom
tidigare beräknats nedgå med 8 milj. kg per år. I fråga om fodermjölk räknas
till följd av minskad gödkalvsuppfödning med en nedgång från 270
milj. kg år 1947/48 till 265 milj. kg år 1948/49.

År 1949/50. Som framgår av beräkningarna rörande slakten längre fram
i denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en mindre ökning
under år 1949/50. Medelantalet beräknas dock bli betydligt lägre än under
år 1947/48. Enär grundförutsättningen för denna kalkyl är normal tillgång
pa foder för mjölkkorna, har man anledning att räkna med att den på läng~-re sikt fortgående stegringen i mjölkproduktionen per ko skall fortsätta även
under år 1949/50.1 Delegationen har med hänsyn härtill uppskattat mjölkproduktionen
per ko under år 1949/50 till 2 595 kg. Denna kvantitet inne^
oknmg jämfört med år 1948/49 med 1,5 procent och jämfört med år
1 J4o/47 med 4,6 procent (d. v. s. 1,5 procent per år). Det kan tilläggas, att
den^ beräknade produktionen per ko år 1949/50 överstiger produktionen per
ko ar 1938/39 med endast 140 kg eller 5,7 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen åren 1938/39 och 1946/47_-

1949/50 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen
vid mejerier. J ö

Medelkoantal, 1 000-tal............

Procentuell förändring sedan föregående
år ....................

Produktion per ko, kg...........

Procentuell förändring sedan föregående
år.....................

Total mjölkproduktion, milj. kg ..
Procentuell förändring sedan föregående
år.....................

Invägning vid mejerier, milj. kg ..
Procentuell förändring sedan föregående
år.....................

1938/39

1 920

1946/47

1 858

1947/48

1 795

1948/49

1 760

1949/50

1 770

2 455

- 0-7

2 481

- 3-4

2 430

— P9

2 558

+ 0-6
2 595

4 714

+ 0-4

4 610

- 2-1

4 361

+ 5-3

4 502

+ 1-5
4 593

3 129

- 0-4

3 522

- 5-4

3 316

+ 3''2

3 470

+ 2-0
3 554

+ 3-6

+ 0-2

- 5-8

+ 4''6

+ 2-4

kvantiteterna utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk och lantsmörmjolk
ha lor år 1949/50 behållits oförändrade från år 1948/49. Kvantiteten
hemmaförbrukad mjölk har antagits nedgå med 8 milj. kg från år 1948/49.
I fråga om fodermjölk har räknats med en uppgång under år 1949/50, beroende
på en ökad uppfödning av rekryterings- och gödkalvar.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/
39 samt under åren 1946/47—1949/50 sammanfattas i följande tablå
(milj. kg).

1 Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år under
ttden efter 1880 och till omkring 1,5 procent per år under mellankrigsperioden

Kungl. Maj:ts proposition nr 212■ 113

1938/39

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

Invägning vid mejerierna........

3 129

3 522

3 316

3 470

3 554

därav konsumtionsmjölk......

794

967

998

1 011

1 031

produktmjölk..........

2 335

2 555

2 318

2 459

2 523

Konsumtionsmjölk utanför mejeri
Konsumtionsmjölk till hemmaför-

240

170

170

170

170

brukning ....................

537

473

465

457

449

Mjölk till lantsmör.............

420

140

140

140

140

Fodermjölk....................

388

305

270

265

280

Total mjölkproduktion

4 714

4 610

4 361

4 502

4 593

Nedan lämnas vidare för de senaste åren en sammanställning över mejeriernas
försäljning och produkttillverkning. För 1947/48 är den baserad på
föreliggande statistik, medan för de två följande åren anföras beräknade
siffror, allt i milj. kg.

1947/48

1948/49

j949/50

Standardiserad mjölk...............

990-0

i oio-o

Grädde ....................

49-0

50-0

Mjölk till osttillverkning............

..... 242-5

260-0

265-0

» » smörtillverkning..........

..... 2 021-9

2 139-0

2 198-0

» » andra produkter .........

..... 54-1

60-0

60-0

Tillverkning av salufärdig ost.......

..... 46-0

49-0

500

» » smör...............

..... 88-4

94-2

97-1

Vid beräkningen av de anförda kvantiteterna för de två sista åren har
hänsyn tagits icke blott till den uppskattade mjölkinvägningen utan även
till förändringarna i mjölkens fetthalt.

Jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda mjölken bygga liksom
i kalkylen våren 1948 på statistiken över mejeriernas avräkningar. Liksom
i kalkylen 1948 har även utförts en beräkning av inkomsterna av mejerimjölk
med användning av priserna på konsumtionsmjölk, grädde och smör,
varjämte upptagits merinkomsten vid osttillverkning (till största delen bestående
av den därvid använda skummjölkens förädlingsvärde) samt olika
statliga eller andra pristillägg. Genom dessa beräknade inkomster och statliga
tillägg infångas den allra största delen av de belopp, som av mejerierna
utbetalas såsom likvid för mjölken. Emellertid ha mejerierna även en
del andra inkomster, som icke kunna i detalj närmare beräknas men som
också böra medtagas i kalkylen. Den del av mjölklikviderna, som härrör
härifrån, har för ett antal år beräknats såsom skillnaden mellan de faktiskt
utbetalda likviderna och mejeriernas på ovannämnt sätt beräknade
nettoinkomster. Dessa skillnadsposter tjäna till ledning för framräknandet
av inkomsterna under de följande år, för vilka uppgifter om mejeriernas
mjölklikvider ännu icke föreligga. Metoden framgår av tabell 3.

Den nu uppgjorda kalkylen innehåller vissa justeringar i förhållande till
fjolårets kalkyl. Det har befunnits, att efterlikviderna från mejerierna i
befintlig statistik lagts till förskottslikviderna under det år, då utbetalning
skett. Efterlikviderna, som utbetalas under ett visst år, hänföra sig emellertid
till föregående års resultat. De böra lämpligen inläggas på det år,
vartill de höra. En sådan ändring har nu verkställts, -varigenom totalsummorna
för mejeriernas likvider blivit något ändrade. Härigenom ha också
differenserna mellan utbetalda likvidbelopp samt jordbrukarnas på annat
sätt beräknade mjölkinkomster blivit jämnare för olika år. Det bör omnämnas
att efterlikviderna per kg mjölk härigenom också utjämnats och
8 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 212.

114 Kungl. May.ts proposition nr 212.

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr).

1938/39! 1945/46! 1946/47

1947

1948

1947/48

!

1948/49

1949 50

Beräknade inkomster.

K-mjölk (1938,39 k-mjölk o.
grädde, fr. o. m. 1945/46
standard, mjölk)1 ........

136-5

191-5

211-1

216-4

218-5

217-4

220-4

224-7

Grädde1....................

—

54-5

63-2

63-G

66-4

65-4

69-2

70-6

Merinkomst av grädde......

7-0

—

—

—

—

—

—

—

P-mjölk....................

247''7

421-0

480-6

459-5

436-2

429-9

457-0

470-3

Merinkomst av ost.........

15-8

27-8

30-1

27-2

30-4

28-5

30-8

311

Mjölkpristilläga.............

—

65-7

36-7

17''5

44 6

17-3

107-3

19-5

Differentieringsbidrag.......

—

3-8

—

11-9

15-6

27-4

—

—

Allmänt missväxtbidrag ....

—

—

—

15-0

34-3

49-2

—

—

Utjämningsbidrag 1 2..........

17-4

—

—

19-3

53-6

56-7

50-0

51-0

Merfrakttillägg.............

—

0-6

0-5

0-4

0-4

0-4

0-5

0-5

Kompensation för utebliven
prishöjning...............

_

1*2

0-4

_

4-7

—

—

—

Körlinjebidrag..............

—

3''4

3-4

3-1

4-4

6*5

6-9

Prishöjningar å skummjölk..

—

—

—

—

0-6

0-2

l-o

l-o

Summa beräknade inkomster

4-24-4

770-4

80Ö-0

833-9

905-3

890-8

942-7

8<5‘6

Mejeriernas mjölklikvider.3

798-5

889-7

859-7

920-1

909-0

Skillnad mellan mjölklikvider
och beräknade inkomster .

28-1

33-7

25-8

20-8

(12-2)

26-0

27-0

Tillägg i prognosberäkningen

—

—

—

—

—

Prognosens summa

—

—

—

-

—

—

968-7

902-C

befinnas utgöra för 1941 0,29 öre, för 1942 och 1943 0,45, för 1944 0,60, för
1945 0,58 och för 1946 0,6i öre per kg. Enligt preliminära uppgifter skulle
efterlikviderna för 1947 uppgå till 0,58 öre per kg. De beräknade inkomsterna
av mejerimjölk påverkas i övrigt av flera olika faktorer såsom fetthalten,
ökningen av ost- och konsumtionsmjölksförsäljningen, mejerikostnaderna,
av vissa prishöjningar samt av de statliga bidragen, vilka faktorer skola
något beröras.

Fetthalten uppskattades i fjolårets normkalkyl för 1947/48 till 3,66 %
och för 1948/49 till 3,67 %. Statistiken visar nu en medelfetthalt för 1947/48
av endast 3,62 %, en nedgång som uppenbarligen stått i samband med 1947
års svaga beten och foderskörd. Denna visserligen ringa nedgång mot beräknad
fetthalt har medfört en sänkning av det genomsnittliga mjölkpriset
med ca 0,25 öre/kg och en minskning av totalinkomsten med mellan 8 och
9 milj. kr. Fetthaltssänkningen kan sägas representera en produktionsminskning
av detta värde. Då denna verkan av den svaga fodérskörden i
huvudsak bör ha övervunnits under produktionsåret 1948/49, har nu för
detta produktionsår räknats med samma medelfetthalt som 1946/47 eller
3,65 %. För 1949/50 räknas med en medelfetthalt av 3,66 %.

Vad försäljningen beträffar hänvisas till föregående tablå. Då försäljningen
av konsumtionsmjölk, grädde och ost inbringar högre nettopriser än
tillverkningen av smör, bidrager försäljningsökningen för nämnda produkter
till att inkomsterna stegras.

1 Exkl. prishöjningarna den 10 juni 1947.

2 Motsvaras för åren från 1947 av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk,
grädde och ost. Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 aug. 1947 ingår under regleringsåret
1947/48 samt kalenderåret 1948. Kvarstående saldo fråndraget.

8 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

Kmvjl. Maj:ts proposition nr 212.

115

Mejerikostnaderna, som avdragas från de uppnådda försäljningspriserna,
ha stigit, särskilt på grund av prishöjningar å bensin och fasta bränslen
samt löneökningar. Dessa beräknade kostnadsökningar ha beaktats i kalkylen.
Vid beräkningen av mejerikostnaderna har hänsyn däremot icke tagits
därtill, att mjölkmängderna sjunkit från 1946, vars kostnadsläge tjänat
till utgångspunkt för framskrivning. Då mejerikostnaderna säkerligen icke
kunnat nedbringas i proportion till minskningen av mjölkmängden, måste
detta ha medfört en ytterligare ökning av genomsnittskostnaden per kilogram.
Det kan uppskattas, att den del av mejerikostnaderna, som på grund
av denna omständighet icke blivit beaktad, för produktionsåret 1947/48
samt kalenderåret 1948 uppgår till 3 ä 4 milj. kr, medan den för 1948/49
på grund av ökning i mejeriinvägningen uppgår till mindre belopp. Denne
omständighet har man emellertid tagit hänsyn till i kalkylen på annat sätt,
varom mera nedan.

Som bekant företogs den 10 juni 1947 vissa generella prishöjningar för
mjölk- och mejeriprodukter. Dessa höjningar, som användas till prisutjämning,
redovisas särskilt i tablån såsom utjämningsbidrag, för 1947/48
med belopp, som utgått t. o. m. augusti månad. Häri ingår icke extra (intern)
utjämning av förut rådande priser. Vissa mindre prishöjningar ha
sedan företagits, och värdet härav har inräknats i inkomsterna för respektive
produkter. De statliga bidragen redovisas för 1947/48 med belopp, som
utgått t. o. m. augusti månad och för åren 1948/49 samt 1949/50 med belopp,
som enligt fastställda utbetalningsgrunder belöpa på den för dessa år
beräknade invägningen.

Såsom förut nämnts ha till de beräknade inkomsterna lagts vissa belopp,
som skola motsvara inkomster, som ej kunnat särskilt beräknas men som
erhållits genom jämförelse mellan av mejerierna redovisade likvider och
på ovan angivet sätt beräknade inkomster under de närmast föregående åren.
Denna jämförelse har givit till resultat, att likviderna under 4 år överstigit
de beräknade inkomsterna med i genomsnitt ca 27 milj. kr per år. Vid denna
medeltalsberäkning har produktionsåret 1947/48, som visar ett abnormt
läge, ej medtagits. För sistnämnda produktionsår har framkommit en skillnad
av endast 12,2 milj. kr. Till stor del beror nedgången detta år säkerligen
på en eftersläpning i utbetalningen av de pristillägg och bidrag, som
utgå till mejerierna, samt på en under senare tid företagen omläggning av
betalningspolitiken, som innebär, att priserna hållas relativt låga under
sommarmånaderna för att höjas under höstmånaderna i syfte att stimulera
produktionen under denna tid. Det är också sannolikt, att variationerna i
skillnaden mellan mejerilikviderna och de beräknade mjölkinkomsterna
under de tidigare åren sammanhänga med dylika större eller mindre eftersläpningar
i utbetalningen av bidrag, vilka mejerierna själva erhålla i efterhand.
Den berörda skillnaden bör därför bli stor under år, då vissa
mjölkpristillägg avvecklats, och eftersläpningen sålunda upphört såsom 1946/
47, medan skillnaden bör minska när dylika bidrag återinförts, såsom under
kalenderåret 1947 och produktionsåret 1947/48. Ett belägg för att nämnda
faktorer haft en sådan verkan har man däri att skillnaden för kalenderåret
1948 (vilket omfattar större delen av produktionsåret 1947/48) åter
stigit till 20,8 milj. kr. Härtill kommer att efterlikviderna för 1948 icke
äro kända utan inräknats med samma belopp som 1947 men väl kunna vara
högre. Slutligen erinras om att i beräkningarna hänsyn ej tagits till den
kostnadsökning per kg omsatt vara, som är en följd av minskningen i
mjölkmängden och som medfört att de på basis av produktförsäljningarna
för 1948 beräknade inkomsterna upptagits 3 å 4 milj. kr för högt. Avdrages
detta belopp från de för 1948 »beräknade inkomsterna», ökas skillnaden

116

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

gentemot de betalda likviderna till nära 25 milj. kr. På grund härav bar
delegationen icke ansett sig kunna fästa större avseende vid föreliggande
uppgifter om avräkningarna från mejerierna under 1947/48. Däremot har
i prognosen för 1948/49 hänsyn tagits till nyss berörda stegring av mejerikostnaderna
per kg mjölk. Detta har skett på så sätt, att tillägget till de beräknade
inkomsterna sänkts till 26 milj. kr i stället för de 27 milj. kr, som
erfarenheterna från de föregående åren eljest skulle ha motiverat. För 1949/
SO, då invägningen väntas bli av samma storleksordning som 1946, har tilllägget
däremot satts till 27 milj. kr.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren anförts
huru stor del av likviden, räknad i öre per kilogram invägd mjölk, som
är beroende av de genom försäljningen utvunna produktpriserna respektive
olika former av bidrag.

Likvider i öre per kilogram mejerimjölk 194-6/4-7—1949/50.1

Likvid exkl. nedanstående

1946/47

1947

1948

1947/48

1948/49

1949/50

bidrag ................

22-80

23-26

23-15

22-87

23-39

23-41

Mjölkpristillägg..........

P04

0-51

1''33

0-52

3-09

0-55

Allmänt missväxtbidrag ..

■-

0-44

1-02

1"48

—

—

Differentierade bidrag ...

—

0-35

0''46

0-83

—

—

Utjämningsbidrag1 2 ......

—

0-50

1-59

1-71

1-44

1-44

Total likvid

23-84

25-12

27-55

27-41

27-92

25-40

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har beräknats
på följande sätt.

1938/39

Minutpris enligt SMR:s statistik, öre/l 24‘79
Avgår försäljningskostnader netto,

öre/l........................... 3‘42

Avgår mjölkavgift, öre/l............ 1"55

Återstår, öre/l.....................

19-82

30-90

31-03

31-03

Återstår efter korr. för svinn, öre/l..

19-43

30-29

30-42

30-42

Producentpris, öre/kg..............

18-87

29-41

29-54

29-54

Som pris på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har t. o. m.
december 1947 liksom tidigare använts det enligt särskilda beräkningar
framräknade priset på produktmjölk med tilllägg av skummjölksvärdet.
Värdet av denna mjölk har sin motsvarighet på kostnadssidan i beräkningen
av värdet av den i naturalönerna ingående mjölken. Enligt det nya lantarbetaravtalet
skall mjölk, som försäljes till lantarbetare fr. o. m. januari
1948 betalas enligt för respektive län (»länet i övrigt») gällande normalpris
på konsumtionsmjölk vid utminutering. Då vid beräkningen av arbetskostnaderna
hänsyn tagits till nämnda förändring i löneförmånerna, har
priset på hemmaförbrukad mjölk upptagits enligt nyssnämnda avtal. Eu
sammanvägning av normalpriserna på konsumtionsmjölk för »länet i öv 1

Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthait
exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

2 Motsvaras av prishöjningarna fr. o. m. 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk, grädde och
ost. Värdet av prishöjningarna 10 juni—31 augusti 1947 ingår under regleringsåret 1947/48
samt kalenderåret 1948.

1947/48 1948/49 1949/50

33-40 33-53 33-53

2-50 2-50 2-50

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

117

rigt» med jordbruksbefolkningen i olika län enligt 1940 års folkräkning
ger till resultat ett genomsnittspris för landet av för tiden januari—augusti
1948 30,75 öre/kg (31,67 öre/l) ocli för tiden efter den 15 juni 1948, då vissa
smärre förändringar i normalpriserna på konsumtionsmjölk företogos, 30,82
öre/kg (31,74 öre/l).

De i förevarande kalkyl använda priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk
framgå av följande sammanställning (öre/kg).

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50

13-86 28-82 30-82 30''S2

Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats på grundval
av ett enkelt medeltal av producentpriserna på lantsmör av klass I och II
och en mjölkåtgång av 25 kg per kilogram lantsmör. T. o. in. år 1947/48 ha
olika producentpriser gällt i Norrland och övriga Sverige beroende på en
differentiering av de särskilda lantsmör sbidragen. Riksmedeltal ha härvid
erhållits genom att sammanväga priserna i olika delar av landet med den
geografiska fördelningen av lantsmörsförsälj ningen som vikter. I samband
med att de nya bestämmelserna om producentbidrag på mjölk och kontantbidrag
till vissa jordbruk trädde i kraft den 1 juli 1948, upphörde de särskilda
lantsmörsbidragen, varför beräkningen nu grundar sig på priser,
som gälla hela riket. De beräknade priserna uppgå till följande belopp i öre
per kilogram mjölk.

1938/39 1947/48 1948/49 1949/50

10-77 20-33 18-00 18-00

Producent- och konfanthidrng för mjölk.

Uppgifter rörande det hittillsvarande producentbidraget ha erhållits från
Svenska mejeriernas riksförening. I fråga om de fr. o. in. 1 juli 1948 utgående
producent- och kontantbidragen ha för såväl år 1948/49 som år
1949/50 insatts det belopp som preliminärt anvisats av statsmakterna för
budgetåret 1948/49.

1947/48

1948/49

1949/50

P r oducentbidr ag,

milj. kr.......... 45-9 1

75-0

75-0

Kontantbidrag,

» » .......... 3-4 |

Summa, milj. ki 49"3

75-0

75-0

Ägg och fjäderfä.

Åren 194-7/48—1949/50. Hönsantalet 1947/48 upptogs i novemberkalkylen
1948 till 11 200 000 äldre djur, varav som vanligt 95 procent eller
10 640 000 förutsattes vara värphöns och resten tuppar. Med utgång från
detta djurantal och med ledning av påläggets storlek enligt hönsräkningarna
i april och juni 1948 beräknades antalet höns stiga till 12 920 000 djur
(varav 12 275 000 värphöns) år 1948/49.

Uppskattningen av hönsantalet under produktionsåret 1949/50 har som
vanligt företagits under beaktande av dels utgallringen av äldre höns, dels
påläggets storlek. Vid bedömningen av dessa båda faktorer har delegationen
haft att taga hänsyn till att producentpriset på ägg redan vid slutet av
1948 nedgick till det för innevarande produktionsår fastställda bottenpriset
av 2,50 kr/kg och att detta pris sedan dess kvarstått oförändrat. Det synes
ännu vara för tidigt att uttala sig om producenternas reaktion inför
prisnedgången. Såvitt kunnat utrönas har man ,i allmänhet hittills ställt sig
avvaktande inför den kommande utvecklingen och icke slaktat ut äldre

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

höns i större omfattning än vad som kan betecknas som normalt med hänsyn
till hönsstammens storlek. Kycklingkläckningen synes hittills under säsongen
ha varit av ungefär samma omfattning som närmast föregående år.
Det förefaller emellertid troligt, att man längre fram har att vänta sig en
viss avmattning i kläckningsverksamheten. Med hänsyn härtill anser delegationen
sig försiktigtvis böra räkna med ett något mindre pålägg år 1949/
50 än under innevarande produktionsår. Sistnämnda års pålägg beräknades
.i. november kalkylen på grundval av hönsräkningarna våren 1948 till
6 milj. djur. För år 1949/50 har kalkylerats med ett pålägg av 5,5 milj. djur.
Med utgång från nämnda pålägg och under förutsättning av normal''utgallring
av äldre höns kommer man fram till ett hönsantal 1949/50 av
13 475 000 äldre djur (12 800 000 värphöns). Detta antal ligger 4,3 procent
över motsvarande tal för innevarande produktionsår.

Under mellankrigsperioden beräknas avkastningen per höna ha stigit
med ca 17, procent per år.1 Under krigsåren räknades på grund av den
knappa fodertillgången icke med någon uppgång i avkastningen per höna.
För vissa ur foderförsörjningssynpunkt svåra år förutsattes tvärtom en nedgång
med upp till 10 procent. Avkastningen per höna beräknades 1938/39
ha utgjort 112 st ägg per år, med vilket antal även räknats så sent som år
1946/47. För åren 1947/48 och 1948/49 har tidigare kalkylerats med 114
st. Med hänsyn till de förbättrade utfodringsmöjligheterna har delegationen
antagit, att den på längre sikt fortgående stegringen numera åter gör
sig gällande, vilket föranlett en höjning till 116 st för 1948/49 och 118 st
för 1949/50. Sistnämnda avkastningssiffra ligger endast 5,4 procent över
motsvarande tal för 1938/39 (112 st). Avkastningsökningen från 1938/39
till 1949/50 motsvarar ungefär tre års ökning under mellankrigstiden, då
den långsiktiga stegringen som nämnts uppgick till 17, procent per år.
Med hänsyn till att utfodringstekniken torde ha ganska avsevärt förbättrats
sedan 1938/39 samt att utgallringen torde ske efter mera rationella
principer än tidigare får den kalkylerade avkastningsökningen betecknas
som ganska blygsam. Det saknas emellertid underlag för någorlunda säkra
uppskattningar i fråga om den stegring i avkastningen, som otvivelaktigt
skett, varför delegationen ansett det riktigast att tills vidare räkna försiktigt
på ifrågavarande punkt. Delegationen anser sig i detta sammanhang
böra framhålla önskvärdheten av att en undersökning rörande avkastningsförhållandena
genomföres inom en ej alltför avlägsen framtid, enär osäkerheten
i fråga om de använda talen för hönsens produktionsförmåga tydligtvis
blir allt större med varje år som går.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vagningstal)
utgjorde år 1947/48 317 öre/kg. För år 1948/49 räknades i novemberk
al kylen med ett pris av 320 öre/kg. Med hänsyn till det förut omtalade
Prisfallet i december 1948 räknar delegationen nu med ett pris av 280 öre/kg.
För år 1949/50 har insatts ett pris av 250 öre/kg.

Vid beräkningen av fjäderfäslakten har antagits, att densamma kommer
att stå i gängse proportion till de i hönsstammen ingående årsklasserna under
de behandlade produktionsåren. I och för beräkning av kycklingslakten
1949/50 har måst göras ett antagande om pålägget 1950/51. Detta pålägg har
förutsatts bli av sådan storlek, att detsamma — under antagande av normal
utgallring av äldre höns — medger bibehållande av hönsstammen vid oförändrad
storlek 1950/51 i förhållande till 1949/50. Priserna på slaktfjäderfä
grunda sig på uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.

1 Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande den animaiiska
produktionen 1927/28 och 1937/38.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

119

Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt, vilken beräknas
med ledning av hönsantalet vid aprilräkningarna, utgjorde 1947/48 78,5
procent. För de efterföljande åren har räknats med samma procenttal.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas
i efterföljande tablå.

Äggproduktionens storlek och värde.

År

Värp-

Ägg per

höna

höns,

och

år,

1 000 st.

! st.

i^g

1938/39..

.. 9 210

112

6-61

1947/48..

.. 10 640

114

6-73

1948/49..

.. 12 275

116

6-84

1949/50..,

.. 12 800

118

6-96

Äggproduktion,

Värde,

milj. kr

milj.

kg

Pris,

Totalt

Jord-

Tolalt

Jord-

bruket

öre/kg

bruket

60-9

53-3

141

85-8

75-1

71-6

56-2

317

227-0

178-2

84-0

65-9

280

235-2

184-6

89-1

69-9

250

222-8

174-8

Utgallringshönsens antal och värde.

År

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Antal till
slakt,
milj. st.

Pris per st.,

kr

Värde, milj. kr
Totalt Jordbruket

1-61

1-50

2-4

2-1

3-37

3-04

10-2

8-0

3-16

3-65

11-5

9-0

3-65

3-50

12-8

10-0

Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.

År

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Antal till

Pris

per st.

slakt,

Ung-

Kyck-

milj. st.

tuppar

lingar

2-95

1-50

1-00

6-00

2-83

1-86

5-50

3-55

1-95

5-48

3-45

1-95

M:tal (l/i
ungtupp,

7‘ kyckl.)

Värde,

Totalt

milj. kr
Jord-bruket

1-13

3-3

2-9

2-10

12-6

9-9

2-35

12-9

10-1

2-32

12-7

10-0

Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.

År

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Antal till
slakt,
milj. st.

Pris per st.,

kr

Värde, milj. kr
„ , ,, Jord-

Totalt bruket

1-00

1-00

1-0

0-9

0-50

1-86

0-9

0-7

0-50

1-95

1-0

o-s

0-50

1-95

1-0

0-8

Sammanfattning av fjäderfåslaktens värde

för jordbruket (milj. kr).

Utgallringshöns..........

Kycklingar och ungtuppar

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

.... 2-1

8-0

9-0

10-0

....... 3-8

10-6

10-9

10-8

Summa 5-9

18-G

19-9

20-8

120

Kung!. Maj:ts proposition nr 212.

Köttproduktionen.

1947/48. Uppgifterna rörande den marknadsförda slakten ha hämtats
ur livsmedelskommissionens veckostatistik. Husbehovsslakten har beräknats
med utgång från livsmedelskommissionens statistik över behållen hemslakt
enligt utlämnade slaktlicenser. För får, i fråga om vilket djurslag endast
uppgifter om antalet besiktigade djur förelegat, ha beräkningarna verkställts
med utgång från totalantalet slaktdjur enligt livsmedelskommissionens
statistik under senast helt redovisade år samt de relativa förändringarna
i antalet besiktigade djur enligt veterinärstyrelsens statistik över antalet
besiktigade slaktkroppar. Även i fråga om häst har för tiden intill den 1
mars 1948 (da ransoneringen på hästkött och därmed även redovisningsskyldigheten
till livsmedelskommissionen återinfördes) förfarits nå motsvarande
sätt. 1

Medel slaktvikterna för storboskap samt större och mindre kalv ha framraknats
med ledning av livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktvikten
for får har beräknats med ledning av slaktvikterna enligt livsmedelskomnnssionens
statistik för senast kända år och förändringarna i
siaktvikterna därefter enligt Sveriges slakteriförbunds statistik över medelvikterna
inom slakteriföreningarna. I fråga om medelslaktvikten för häst
bär t. o. m. den 29 februari 1948 använts samma beräkningssätt. Fr. o m
den 1 mars 1948 beräknas medelslaktvikten på häst med ledning av livsmedelskommissionens
veckostatistik.

Resultaten av beräkningarna framgå av tabellen på följande sida.

På grundval av dessa lcvantitetsberäkningar och de på vanligt sätt beräk,
n?de. «laktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg på nötkreatur och
nast) kunna inkomsterna från den redovisade slakten av nötkreatur, får och
hast angivas på följande sätt.

Djurslag Kvantitet, Pris, Värde,

milj. kg öre/kg milj. kr

Storboskap.................... 88-0 198 174-2

Större kalv.................... 16-7 299 49-9

Mindre kalv................... 14-3 204 30-2

Får...........*................ 3-7 365 13-5

Hast.......................... 13-2 126 16-6

Summa 136-4 284-4

En jämförelse mellan å ena sidan den i ovanstående tabell redovisade slakten
jamte exporten av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som
kan beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet
från 1947/48 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala
slakten av nötkreatur under år 1947/48 — liksom under de närmast föregaende
aren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken redovisade.
Dmerensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade och den redovisade
slakten kan sålunda anges till 156 000 djur. Under år 1946/47 uppgick
motsvarande differens till 187 000 djur. Differensen har sålunda
minskat med 17 procent.

Av en jämförelse mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet
nötkreatur och å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska
hudar och skinn under tiden oktober 1947—september 1948, för vilken
tid nu fullständig statistik föreligger, framgår, att en under år 1947/48
fortsatt differens föreligger mellan de båda materialen. Differensen har i
jämförelse med samma period ett år tidigare minskat med 12 procent. Beräkningarna
enligt båda de här angivna metoderna ge sålunda vid handen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 212. 121

Tabell 4. Den redovisade köttproduktionen år 1947/48.

Djurslag

Antal djur

Medelslaktvikt,

kg

Total slaktvikt,
ton

Storboskap.

Marknadsförd slakt......

460 619

190-7

87 833

Hemslakt...............

1197

105-3

126

Summa

401816

190-5

87 959

Större kalv.

Marknadsförd slakt......

336 819

48-8

16 436

Hemslakt...............

6 492

42-1

273

Summa

343 311

48-7

16 709

Mindre kalv.

Marknadsförd slakt......

664 202

19-8

13174

Hemslakt...............

90 457

17-5

1585

Summa

754 659

19-6

14 759

Får och getter.1

Marknadsförd slakt......

193 600

16-5

3194

Hemslakt...............

47 300

11-2

529

Summa

240 900

15-5

3 723

Häst.1

Marknadsförd slakt......

41200

321-0

13225

att en viss mindre nedgång i den illegala slakten sannolikt bär ägt rum
under det senaste året. Liksom tidigare torde ett tillägg för denna slakt böra
göras. Tillägget har liksom tidigare gjorts i enlighet med resultaten från den
först gjorda jämförelsen. Den utanför ransoneringen verkställda slakten av
nötkreatur har sålunda upptagits till 156 000 djur. En bedömning av bland
annat avgången ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger idd handen,
att ca 20 000 storboskap under år 1947/48 icke torde ha redovisats
i slaktstatistiken. Återstoden, 136 000 djur, har fördelats på större och
mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt värdet
av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och priser
som vid beräkningen av den redovisade slakten. Den kvantitets- och
värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nötkreatur under
år 1947/48 framgår av följande sammanställning.

Djurslag

Storboskap ......

Större kalv......

Mindre kalv.....

Antal djur

........ 20 000

........ 44 000

........ 92 000

Kvantitet,
milj. kg

3-8

2-1

1''8

Värde,
milj. kr

7-5

6''3

3-7

Summa 156 000

7-7

17-5

År 1948/49. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen (jfr
Kungl. Majrts prop. 275/1948) med utgång dels från överväganden rörande
nötkreatur sstammens storlek vid början och slutet av år 1948/49 och förutsatta
förändringar under året i stammens ålderssammansättning samt dels
från en viss kalvprocent (89 % av koantalet vid årets slut). Med ledning av

1 Enligt särskilda beräkningar; se härom i texten.

122

Kungl. Mcij:ts proposition nr 212.

de preliminära resultaten av husdjursräkningen den 1 juni 1948, den för
tiden 1 juni—15 september redovisade slakten av storboskap samt en under
samma tid antagen rekrytering kan koantalet beräknas bli 1 754 000 djur vid
böljan av år 1948/49 eller 46 000 djur lägre än vad som antogs i normkalkylen.
Uppgifterna från kreatursräkningen samt utvecklingen av slakten
under sommaren och hösten 1948 föranleda vissa justeringar av de i normkalkylen
gjorda uppskattningarna av slakten under år 1948/49 och djurantalet
vid samma års slut.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1948/49 har bedömts komma
att uppgå till 390 000 djur. Med utgång från rekryteringen och avgången
under åren 1946/47 och 1947/48 har vidare ungnötsantalet beräknats
stiga med 31 000 och koantalet med 11 000 djur under år 1948/49 och
vid årets slut uppgå till 530 000 respektive 1 765 000 djur. Slakten av storboskap
har därvid bedömts komma att stanna i 350 000 djur. Kalvantalet i
september 1949 antages öka med 58 000 djur i jämförelse med september
1948 eller til! 450 000 djur. Antalet under år 1948/49 födda kalvar beräknas
med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (89 %) till 1 566 000
djur. Härav beräknas 1 118 000 kalvar återstå till slakt. Relationen mellan
storre och mindre kalv för slakt antages med stöd av hittills föreliggande
slaktuppgifter bli densamma som år 1947/48 (31:69).

Avgången ur häststammen har under åren 1946/47 och 1947/48 varit
mycket stor samtidigt som rekryteringen har varit avsevärt mindre än normalt.
Med hänsyn till den hittillsvarande slaktutvecklingen kan hästslakten
aven under år 1948/49 väntas bli betydande — omkring 33 000. Härvid har
även beaktats, att en viss export av hästar samtidigt äger rum (jfr under
rubriken export av levande djur).

Slakten av får kan, med ledning av den hittills redovisade slakten, uppskattas
till 180 000 djur. Fårstammen kommer härvid att undergå en mindre
ytterligare minskning.

Medel slaktvikterna år 1948/49 ha beräknats med utgång från de t. o. m.
december 1948 redovisade medelvikterna och normala säsongvariationer.

Beräkningen av värdet av 1948/49 års produktion av kött av nötkreatur
bär verkställts med ledning av priser, som beräknats med utgång från avräkningsprisema
under den senaste 12-månadersperiod, för vilken prisuppgilter
föreligga (febr. 1948—jan. 1949). Härvid ha avdrag gjorts för statliga
Pristillägg, enär dessa redovisas i en särskild inkomstpost längre fram i
denna promemoria. Vidare har antagits, att de förändringar i avräkningspnserna,
vilka föranletts av att partipriserna enligt det gällande prissystemeu
lor kött och fläsk avvikit från normalpriserna i partihandelsledet
(och vilka hittills medfört att avräkningsprisema kunnat hållas högre än
vad som varit fallet vid konstanta partipriser) skola hli utjämnade under år
1948/49. Utjämningarna avse icke blott de under år 1948/49 uppkomna avvikelserna
utan även sådana under år 1947/48. Hänsynstagande till sistnämnda
avvikelser medför en obetydlig sänkning av de eljest väntade avräkningspriserna
för år 1948/49. För år 1949/50 behöver icke någon sådan korrigering
verkställas, enär utjämningen, som redan sagts, förutsatts skola ha
ägt rum redan under år 1948/49.

I fråga om får- och hästkött ha priserna under år 1948/49 med hänsyn
till bl. a. den hittillsvarande prisutvecklingen och den beräknade lägre släkte11
av dessa djurslag antagits bli i genomsnitt ca 95 respektive 30 öre/kg
högre än år 1947/48. Härvid har förutsatts att normal import av fårkött
kommer till stånd våren 1949 och att ingen nämnvärd import av hästkött
kommer att äga rum under återstoden av innevarande produktionsår. I
fråga om priset på hästkött har ett avdrag av 10 öre/kg gjorts, motsvarande

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

det utgående pristillägget, vilket, som redan nämnts, redovisas i en särskild
inkomstpost.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1948/49 bär på grundval
av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande
sätt.

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

Pris, 1

Värde,1

Djurslag

slaktdjur

vikt. kg

duktion,
milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap........

.... 350 000

196-0

68-6

190

130-3

Större kalv.......

.... 347 000

48-5

16-8

270

45-4

Mindre kalv......

.... 771 000

20-0

15-4

189

29-1

Får..............

.... 180 000

15-3

2-8

460

12-9

Häst.............

.... 33 000

330-0

10-9

145

15-8

Summa

114-5

233-5

År 19i9/50. Med utgång från det tidigare beräknade antalet nötkreatur
samt med beaktande av ålderssammansättningen inom storboskapsstammen
vid 1949/50 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 380 000
djur. Då rekryteringen av ungnötsgruppen bedömts komma att uppgå till
420 000 djur, ökas antalet storboskap med 40 000 djur. Med utgång från
rekryteringen och avgången under de senaste åren har koantalet beräknats
stiga under loppet av år 1949/50 med 10 000 djur till 1 775 000 djur och ungnötsantalet
med 30 000 djur till 560 000 djur. Kalvantalet i september 1950
antages oförändrat från september 1949 eller 450 000 djur. Antalet under
år 1949/50 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten
(89 %) till 1 575 000 djur. Härav beräknas 1 155 000 kalvar återstå
till slakt. Relationen mellan större och mindre kalv antages år 1949/50
bli densamma som beräknats för år 1948/49 (31: 69).

Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) beräknas under år 1949/50
till 30 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som slakt. Någon
särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.

Slakten av får synes under förutsättning av en under året oförändrad fårstam
kunna beräknas till 160 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1949/50 ha använts
samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för år 1948/49.

Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur
bär verkställts med utgång från de för år 1948/49 beräknade priserna (exkl.
statliga pristillägg), varvid iakttagits att enligt beräkningsmetodiken hänsyn
icke behövt tagas till den tidigare omnämnda utjämningen (jfr ovan). I
fråga om får- och hästkött ha vid värdeberäkningen använts de för år 1948/
49 upptagna priserna.

Köttproduktionens storlek och värde under år 1949/50 bär på grundval
av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande
sätt.

Antal

Medelslakt-

Köttpro-

Pris,1

Värde,1

Djurslag

slaktdjur

vikt, kg

d H K lioil,
milj. kg

öre/kg

milj. kr

Storboskap.......

196-0

74-5

194

144-5

Större kalv......

..... 360 000

48-5

17-5

281

49-2

Mindre kalv.....

..... 795 000

20-0

15-9

192

30-5

Får.............

..... 160 000

15-3

2-4

460

11-0

Häst............

..... 30 000

330-0

9-9

145

14-4

u

Summa

120-2

249-6

1 Exkl. statliga pristillägg.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

FSäsIsproduktionen.

År 1941/48. Beräkningen av den inom ransoneringens ram verkställda
svinslakten framgår av följande sammanställning. Medelslaktvikterna för
avsalusvinen ha beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik
ö\er den totala avsaJusltakten. Med el s Lak t vikt en för hemislaktade svin har
liksom tidigare antagits vara 90,o kilogram.

Svin.1

Antal djur

Medelslaktvikt,
kg

Total slaktvikt,
ton

Marknadsförd slakt. 1 150 230 87-9 101 124

Hemslakt.......... 402 831 90-0 36 255

Summa 1 553 061 88-5 137 379

Den inom ransoneringens ram verkställda slakten av svin under senare år
har liksom den redovisade slakten av nötkreatur icke helt motsvarat den
slakt som faktiskt ägt rum. Med utgång från svinräkningarna kunna emellertid
beräkningar utföras rörande totalproduktionen av svin. Dessa beräkningar,
som för basåret 1938/39 giva överensstämmelse med den i jordbrukskalkylen
redovisade produktionen av slaktsvin, ha för år 1947/48 givit en
totalproduktion av svin med 1 685 000 st. Vid beräkningen av antalet slaksvin
bör nyssnämnda antal minskas med smågrisslakten under år 1947/
TV7!.000 St'') och ökas med nedSången i antalet avelssvin under året (9 000
st.); Totalproduktionen av slaktsvin under år 1947/48 uppgick sålunda
enligt dessa beräkningar till 1 620 000 ist. Den inom ransoneringen redovisade
slakten utgjorde enligt förestående sammanställning 1 553 000 st
Skillnaden mellan dessa tal utgör 67 000 st. eller drygt 4 procent av den
beräknade totalproduktionen av slaktsvin. I likhet med beräkningssättet vid
tidigare kalkyltillfällen har delegationen vid fastställandet av fläskproduktionens
storlek och värde utgått från den beräknade totalproduktionen av
slaktsvin. Delegationen har räknat med samma medelslaktvikt för svin utanför
ransoneringen som för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens
värde bär delegationen räknat med samma pris för olika delar av
slakten.

Åren 1948/49 och 1949/50. Kvoten mellan totalantalet producerade svin
ar 1947/48 och det häremot svarande antalet suggbetäckningar utgör 8,so.
Denna kvot är till följd av -eu viss ofullständighet" i betäckningsstatistiken
icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per betäckning. Under
antagande av oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken kan emellertid
nämnda kvot användas för beräkning av totalproduktionen av slaktsvin
undei aren 1948/49 och 1949/50. Under förutsättning av samma intervall
mellan betäckning och slakt vid 1948 års början som vid dess slut har totalproduktionen
av svin under 1948/49 beräknats till 1 655 000 st. I detta antal
ingår en antagen ökning av avelssvin under året med omkring 22 000 st.

1 otalproduktionen av slaktsvin under år 1948/49 kan sålunda beräknas till
1 633 000 st.

För en uppskattning av antalet slaktsvin under år 1949/50 föreligger
betäckningsstatistiken för tiden augusti 1948—januari 1949. Antalet betäckta
suggor har enligt denna statistik varit betydligt högre än ett år tidigare.
Med ledning av bl. a. betäckningarnas säsongmässiga fördelning under
tidigare år har antalet betäckta suggor under år 1948/49 uppskattats
till 220 000 st. Antages vidare intervallet mellian betäckning och slakt bli
detsamma vid 1949/50 års slut som vid dess början, kan totalproduktionen

Exkl. smågrisar.

125

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

på grundval av ovan angivna antal betäckningar och utbytestal (8,so) beräknas
till 1 870 000 st. I detta antal ingår en antagen ökning av avelssvinen
under året med omkring 5 000 st. Totalproduktionen av slaktsvin under år
1949/50 kan sålunda beräknas till 1 865 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten
har upptagits oförändrad från år 1948/49 eller 89,5 kg. Den totala
fläskproduktionen beräknas till 166,9 milj. kg. (Det bör anmärkas, att därest
en nedgång i medelslaktvikten sker under år 1949/50 och blir bestående, erhålles
en viss ökning av antalet slaktsvin. Totalproduktionen av fläsk skulle
i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.)

Medelpriset för år 1947/48 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar
statliga pristillägg. För åren 1948/49 och 1949/50 ha priserna beräknats på
samma sätt som priserna på nötkreatur (jfr ovan). De statliga pristilläggen
ha sålunda icke inräknats i priserna.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1947/48—1949/50 ha
sammanställts i följande tablå.

Antal

År

slaktsvin,

1 000 st.

1947/4812........

........ 1620

1948/49 .........

........ 1 633

1949/50 .........

........ 1865

Medelslakt-

Kvantitet,

Pris,

Värde,

vikt, kg

milj. kg

öre/kg

milj. kr

88-5

143-4

256

367-1

89''5

146-2

2613

381-63

89-5

166-9

2583

430-68

Försäljning av smågrisar.

År 1947/4-8. Under år 1947/48 har en betydande slakt av smågrisar måst
företagas. Enligt uppgift från livsmedelskommissionens slaktbyrå har den
sammanlagda slakten av smågrisar uppgått till 74 000 djur. Den genomsnittliga
slaktvikten beräknas till 14 kg, vilket motsvarar en levande vikt
av 21,5 kg. Den totala slaktvikten kan sålunda anges till l,o milj. kg, vilket
motsvarar en levande vikt av 1,6 milj. kg. Då de slaktade smågrisarna vid
inköpen från jordbruket betalats med 200 öre per kilogram levande vikt,
kan inkomsten av smågrisslakt beräknas till 3,2 milj. kr. För åren 1948/49
och 1949/50 upptages icke någon inkomst av smågrisslakt.

Statliga pristillägg på kött och fläsk.

År 1948/49. Enligt statsmakternas beslut angående jordbrukspriserna för
regleringsåret 1948/49 skola statliga pristillägg på slaktdjursprodukter utbetalas
till ett belopp av 30,5 milj. kr. En del av beloppet förutsattes bli
utbetalat redan under återstoden av 1947/48. Denna del, som nu kan anges
till 3,8 milj. kr, har i de följande översikts- och sammandragstabellerna
inräknats i priserna för 1947/48 medan resterande belopp, 26,7 milj. kr,
upptagits separat under 1948/49. Vid jordbrukskalkylens begagnande såsom
underlag för prissättningen skall dock hela beloppet påföras år
1948/49.

Försäljning av militärhästar.

Åren 1947/48—1949/50. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets
förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rö-%
rande beräknade försäljningar och inköp av militärhästar. Resultatet av 1 2 3

1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 67 000 st. eller 5''9 milj. kg till
ett värde av 15''4 milj. kr.

2 Exkl. slakt av smågrisar; se härom under rubriken Försäljning av smågrisar.

3 Exkl. statliga pristillägg.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Mai :ts
prop. 267/1946 s. 116), framgår av följande sammanställning.

Militärens inköp

Remonter..............

Övriga hästar..........

Avgår

Slakt av militärhästar ...
Försäljning till jordbrukare
.................

Nettoinkomst för jordbruket
.............

1947/48

Antal

Milj. kr.

500

11

850

U3 2-4

2 300

0-9

700

0-5 P4

1-0

1948/49

Antal

Milj.

kr.

500

11

1 000

U5

2-6

1 300

0-5

400

0''3

0-8

1-8

1949/50

Antal

Milj.

kr.

500

1-0

850

1-3

2-3

950

0-5

300

03

0-8

1’5

Export av levande djur.

År 194-7/48. Hästexporten under år 1947/48 har omfattat ca 17 7001 diur
med dt värde för jordbruket av ca 21,5 milj. kr. Av nötkreatur har sam,-tidigt utförts nära 9 700 djur. Värdet för jordbruket av denna export
beraknas till 9,2 milj. kr. Vid slutet av året exporterades dessutom ca tusentalet
smagrisar med ett dock ganska obetydligt exportvärde. Jordbrukets
sammanlagda inkomster av utförseln av levande djur kan upptagas till 30 7
milj. kr. rr °

Åren 1948/49 och 1949/50. Under tiden september 1948—januari 1949 utfördes
enligt uppgifter från Statens hästexportberedning omkring 5 400 hästar,
de flesta till Polen, med ett värde för jordbruket av 6,6 milj. kr. Utsikterna
för ytterligare export under innevarande produktionsår bedömas f. n. av
exportberedningen såsom alltför osäkra för att läggas till grund för en
prognos. °

Fram till månadsskiftet januari/februari utfördes enligt uppgifter från
Sveriges lantbruksförbund ca 200 nötkreatur och drygt 800 svin (förutom ett
antal smågrisar). Under den återstående delen av produktionsåret 1948/49
beräknas ytterligare omkring 4 000 nötkreatur och tusentalet svin komma
att exporteras. Det sammanlagda värdet för jordbruket av hittills företagen
och f n förväntad export av nötkreatur och svin kan beräknas til^ca
5,1 milj. kr.

Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket av exporten av levande
djur under 1948/49 kan med stöd av de meddelade uppgifterna beraknas
till 11,7 milj. kr. I denna summa ingår då icke värdet av den ytterligare
hastexport, som eventuellt kan komma att äga rum under återstoden
av året.

Beträffande exporten av levande djur produktionsåret 1949/50 är det
i dagens lage svårt att göra några uttalanden. Särskilt i fråga om hästar
torde försiktigheten bjuda att tills vidare icke upptaga någon "export under
det kommande aret. Skulle en dylik ändock komma till stånd, torde denna
komma att medföra en minskning av den eljest kalkylerade slakten av
^hastar och blir därigenom alltså i viss mån beaktad vid beräkningen av

1 Vld„ månadsskiftet augusti/september 1947 pågick en omfattande hästexport, som kan fördelas
nagot olika pa de kringliggande aren allteftersom man väljer dagen för köpets ingående
eHer. exportdagen som avgörande för fördelningen. Eftersom prognosåret icke beröres av fördelmngsfragan
ar densamma av ganska underordnad betydelse. Här bär som vanligt handelstatistiken
följts, nar det gällt att fördela exporten på de olika åren.

127

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1946—1950,

löOO-tal djur.

1939

1946

1947

1948

1949

1950

Hästar.

502

483

401

430

412

395

78

54

48

35

24

23

Föf........................

48

29

18

14

16

19

Summa unghästar och föl

128

83

66

49

40

42

| Summa hästar exkl. militärhästar

628

566

527

479

452

437

Militärhästar

7

24

18

17

10

10 j

1 Nötkreatur.

7

3

2

2

1

1

Tjurar, 2 år och däröver ....

ol

30

29

25

24

24

1920

1879

1836

1754

1765

1775

Summa oxar, tjurar och kor

1058

1912

1807

1781

1790

1800

564

579

558

499

530

560

467

440

399

392

450

450

Summa nötkreatur

2 989

2 931

2S24

2 072

2 770

2 810

Svin.

5

4

4

4

4

5

156

121

137

128

150

155

Höns.

8 770

8 550

9 324

10 080

11628

12 130

Unghöns och kycklingar ....

2 950

4 600

5 250

6 000

5 500

5 475

Summa höns

11 720

13 150

14 574

16 080

17128

17 605

Därav inom jordbruket.

7 675

6 695

7 250

7 915

9128

9 520

Unghöns och kycklingar .. .

2 580

3 600

4 080

4 710

4 320

4 300

Summa höns

10 255

10 295

11 330

12 625

13 448

18 820

denna slakt. Vid hästexport utvinnes emellertid ett högre värde per djur
än vid slakt, vilket medför, att jordbrukets inkomster i händelse av dylik
export kommit att upptagas för lågt i föreliggande kalkyl. Beträffande nötkreatur
och svin torde man kunna räkna med viss export under år 1949/50.
Vilken omfattning den kan få är emellertid ovisst. Delegationen har ansett,
att i kalkylen tills vidare icke bör upptagas någon export av levande djur
under ifrågavarande år.

Ull.

Åren 1947/48—1949/50. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats
med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull för år 1947/48 har beräknats
till 401 öre/kg. För åren 1948/49 och 1949/50 kan ullpriset inklusive
statligt pristillägg beräknas till 485 öre/kg.

Kreatursantalet.

Antalet djur vid slutet av år 1947/48 har beräknats med utgång från
husdjursräkningen den 1 juni 1948 samt de* sedvanliga korrigeringar, som
erfordras, för att erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tabell 6. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1946—1950,
värderat i 1938/39 års priser.

Pris
kronor
pr st.

Kreaturskapital i milj.

sronor

1039

1946

1947

1948

1949

1950

1Hästar.

j 3 år och däröver1 ..........

675

338-9

58-5

14-4

326-0

40-5

311-2

36-0

290-2

26-2

4-2

278-1

18-o

4-8

266-6

Unghästar............

750

300

Föl ..................

17-2

5-7

Summa

4118

3752

352-6

320-6

300-9

289-5

Nötkreatur.

Kor, tjurar och oxar........

370

724-5

183-3

46-7

707-4

188-2

44-0

659-0

162-2

39-2

662-8

172-2

45-0

666*0

Ungnöt .............

325

100

Kalvar...............

182''0

45-0

Summa

954-5

939-6

912-1

860-4

879-5

893-0

Svin.

Fargaltar .............

225

135

1-1

21-1

0-9

16-3

0-9

17-3

0-9

20-2

1-1

20-9

Modersuggor..............

Summa

22-2

17-2

19-4

18-2

2H

22-0

Höns.1 2

Äldre höns...........

2

23-0

5-2

20-1

7-2

23-7

9-4

27-4

8-6

28-6

8-fi

Unghöns och kycklingar......

2

8-2

Summa

28-2

27-3

30-0

331

36-0

37-2

Totalsumma

1 410-7

1359-3

1 Sill

1232-3

1 237-5

1241-7 |

Värdeförändring från närmast
föregående år.........

—

—

- 45-2

- 81-8

+ 5''2

+ 4-2

Med hänsyn till bl. a. de starka förändringar, som häststammen undergått
under senare ar har det visat sig erforderligt att revidera de beräkningsmetoder
som tidigare använts. Omläggningen, vilken företogs redan
l novemberkalkylen 1948, har medfört en höjning av det tidigare beräknade
antalet aldre hästar och en sänkning av antalet unghästar och föl Omrakningen
har emellertid icke medfört, att totalvärdet av jordbrukets häststam
har undergått några nämnvärda förändringar.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen
Antalet oxar och antalet tjurar i september 1949 och 1950 har sänkts med
vartdera 1 000 st. i forhållande till antalet i september 1948

Antalet f argal tar och modersuggor företer en minskning mellan september
1947 och 1948. Under aren 1948/49 och 1949/50 antages såväl antalet
galtar som antalet suggor öka.

Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)
och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i
honsstammen ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.
Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom
i tidigare kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april.

1 Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanlör jordbruket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

129

Jordbrukets kostnader.

Den föreliggande beräkningen grundar sig beträffande de flesta kostnadsposterna
på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler.
Liksom vid vårkalkylen 1948 har dock på vissa punkter vidtagits principiella
förändringar, vilka huvudsakligen grundats på utredningar, utförda
inom de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan
på jordbrukets arbetskostnader m. in.

Beträffande de sakkunnigas utredningar må erinras om att de första utredningsresultaten
tillämpades redan i vårkalkylen 1947. De sakkunniga
hade nämligen då slutfört sin utredning rörande kostnader för grundförbättringar.
Vid tiden för upprättandet av vårkalkylen 1948 hade de sakkunniga
även slutfört sina utredningar rörande kostnaderna för maskiner
och redskap, traktorer samt byggnader. Utredningarna i fråga om arbetskostnaderna
hade, då vårkalkylen 1948 upprättades, fortskridit så långt,
att de sakkunniga kunde överlämna en preliminär beräkning, vilken lädes
till grund för arbetskostnadsposten. I fråga om denna post ha de sakkunnigas
utredning fullföljts under 1948 och de sakkunniga ha nu till LKdelegationen
överlämnat en slutlig promemoria beträffande arbetskostnaderna.

I fråga om de hittills omnämnda utredningarna finnes i texten till totalkalkylen
våren 1948 utförliga kommentarer (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/
1948).

Förutom den fortsatta utredningen rörande arbetskostnaderna återstod
vid tiden för förra vårkalkylens upprättande av de sakkunnigas planerade
utredningar huvudsakligen de båda posterna elkostnader och räntekostnader.

Beträffande elkostnaderna ha de sakkunniga avslutat sitt arbete och delgivit
delegationen de vid utredningarna vunna resultaten. Enligt tidigare
beräkningssystem ingick i elkostnaderna även avskrivningskostnader för
inomgårdsnät samt för installationsmateriel i byggnaderna. I den nya kalkyl
över jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader, som efter de sakkunnigas
utredning tillämpas, ingå emellertid dessa kostnader bland byggnadskostnaderna.
Vad som nu återstår att beräkna separat såsom jordbrukets
elkostnader är sålunda de rena abonnemangsavgifterna samt strömavgifter.
De sakkunniga ha, efter att ha prövat olika möjligheter för fortlöpande
beräkningar, funnit lämpligt tillämpa de kostnader för elkraft,
vilka erhållas ur livsmedelskommissionens deklarationsundersökning.

I fråga om räntekostnaderna ha de sakkunniga efter verkställd utredning
till LK-delegationen överlämnat en promemoria, vilken refereras i
den särskilda texten till räntekostnaderna. Här skall blott erinras om att
de sakkunnigas utredning på detta område främst syftat till att klarlägga
den förändring i jordbrukets räntekostnader, som blivit en följd av ökade
investeringar sedan basåret.

Särskilda utredningar ha vid kalkylens upprättande kunnat läggas som
grund vid beräknandet av kostnader för jordbrukskalk samt animaliska
fodermedel.

I fråga om jordbrukskalk ha de hittillsvarande beräkningarna grundats
på försäljningen från de större kalkbruken. I en inom lantbruksförbundet
verkställd utredning, som nu lagts till grund för delegationens beräkningar,
ha kostnadsberäkningarna för kalk grundats på den totala kvantiteten
jordbrukskalk enligt kommerskollegii statistik. Åtgärder ha även vidtagits
för vinnande av bättre prisunderlag. Härför redogöres i den efterföljande
texten.

!) Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 sand. Nr 212.

130

Kungl. Maj. ts proposition nr 212.

Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1947/48—1949/50.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Varuslag m. m.

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde

milj. kr

Kvantitet

milj. kg

Pris

öre/kg

Värde
milj. kr

Kvantitet
milj. kg

Pris

öre/kg

Värde
milj. kr

Höstvete................

556

16-95

94-2

138

30-43

42-0

364

28-54

103-9

296

29-35

86-9

Vårvete ................

108

18-80

20-3

170

34-51

58-7

213

34-57

73-6

186

35-10

65-3

Råg....................

247

15-96

39-4

111

29-19

32-4

250

28-91

72-S

186

29-00

53-9

Arealtillägg ............

—

—

—

—

—

17-6

—

—

—

—

—

--

Korn ..................

96

14-02

13-5

104

26-50

27-6

116

27-50

31-9

76

25-50

19-4

Fraktersättning..........

—

—

—

—

—

0-4

—

—

0-7

—

—

0-6

Havre..................

132

11-57

15-3

132

20-75

27-4

132

21-75

28-7

126

21-75

27-4

Ärter ..................

15-0

19-14

2-9

13-3

40-65

5-t

14-7

44-44

6''5

16-5

44-44

7-3

Oljeväxter..............

—

—

—

41-3

—

—

94-4

—

—

113-2

Spånadsväxter ..........

—

—

43-2

—

—

4''5

905

—

4''9

—

—

5-2

Potatis, mat-............

755

5-72

920

14-53

133-7

10-30

93-2

905

12-00

108-6

» , fabriks- ........

273

4-50

12-3

169

8-82

14-9

310

8-69

26-9

255

9-00

23-0

Sockerbetor ............

1834

2-99

54-8

1493

5-63

84-1

1808

5-90

106-7

1608

5-90

94-9

Hö ....................

88

5''64

5-0

91

17-40

15-9

71

12-85

9-1

70

12-00

8-4

Halm ..................

42

2-19

0-9

44

3-50

1-5

41

2-65

1-0

40

2-55

l-o

Köksväxter ............

—

—

13-9

—

—

395

—

—

47-9

—

—

47-9

Mejeri mjölk ............

3129

13-56

424-4

3 316

27-41

909-0

3 470

27-92

968-7

3 554

25-40

902-6

K-mjölk utanför mejeri..

240

18-87

45-3

170

29-41

50’0

170

29-54

50-2

170

29-54

50-2

> till hemmaför-

brukning ....

537

13-86

74-4

465

28-82

134-0

457

30-82

140-8

449

30-82

138-4

Lantsmörmjölk..........

420

10-77

45-2

140

20-33

28-5

140

18-00

25-2

140

18-00

25-2

Producent- och kontant-bidrag för mjölk......

_

3-5

_

_

49-3

_

_

75-0

75-0

Ägg....................

53-s

141

75-1

56-2

317

178-2

65-9

280

184-6

69-9

250

174-8

Slakt av fjäderfä........

—

—

5-9

—

—

18-6

—

—

19-9

—

—

20-8

Storboskap1 ............

89-0

105

93''5

91-8

198

181-7

68-6

190

130-3

74-5

194

144-5

Kalv, större1 ...........

34-3

151

51-8

18-8

299

56-2

16-8

270

45-4

17-5

281

49-2

> , mindre1..........

13-1

98

12''8

16-6

204

33*9

15-4

189

29-1

15-9

192

30-5

Får1...................

3-4

174

5-9

3-7

365

13*5

2-8

460

12-9

2-4

460

11-0

Häst1 ..................

11-8

44

5-2

13-2

126

16-6

10-9

145

15-8

9-9

145

14-4

Svin1 ..................

145-G

135

196-6

143-4

256

367-1

146-2

261

381-6

166-9

258

430-61

Statligt pristillägg på kött
och fläsk.............

_

_

_

_

_

26-7

_

Smågrisar ..............

—

—

—

2 1-6

200

3-2

—

—

—

—

—

--

Militärhästar............

—

—

0-5

—

—

1*0

—

—

1-8

—

—

1-5

Ull ....................

0-7

185

1-3

0-7

401

30

0-6

485

3-0

0-6

485

2-8

Export av levande djur

—

—

5-6

—

—

30-7

—

—

11-7

—

—

—

Summa inkomster

—

—

1 363-7

—

—

2 621-4

—

—

2824-4

—

—

2 734-5

Index

—

—-

100-0

—

—

192-4

—

—

207-3

—

—

200-7

Förändringar i kreaturs-kapitalet..............

—

—

—

—

—

- 81-8

—

—

+ 5-2

—

—

+ 4-2

Summa

—

—

1362-7

—

—

2 539 6

—

—

2829-6

—

—

2 738-7

Index

—

—

100-0

—

—

186-4

—

—

207-6

—

—

201-0

Beträffande kostnaderna för aninialiska fodermedel, mineralfoder, vitaminpreparat
m. rrv. har inom livsmedelskommissionens foderbyrå verkställts
en särskild utredning i syfte att erhålla jämförbara beräkningar för
år 1938/39. Även denna utredning och på denna grundade justeringar refereras
i det följande. 1 2

1 Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1947/48 har den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 3-8 miljkg
(7-5 milj. kr), för större kalv 2-1 (6''3), för mindre kalv 1-8 (3''7) samt för svin 5’9 (löd).

2 Levande vikt; 10 milj. kg slaktad vikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

131

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1938/39,
1947/48—1949/50, milj. kr.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Brödsäd...........................

153-9

151-1

250-5

206*7

1 Övrig spannmål....................

31*7

60-4

67-1

54-1

Potatis och sockerbetor.............

110-3

232-7

226-8

226-fl

Stråfoder ..........................

5-9

17-4

10-1

9-4

Olje- och spånadsväxter............

—

45-8

99-3

118-4

Köksväxter........................

13-9

39*5

47-9

47-9

Summa vegetabiliska produkter

815 7

546-9

701-7

663-0

Index

loo-o

173-2

222-3

210-0

i Mjölk och mejeriprodukter..........

592-8

1170-8

1 259-9

1 191-4

Ägg och slaktfjäderfä...............

81-0

196-8

204-5

195-6

! Slaktdjur..........................

365-8

672-2.

641-8

680-2

Övrigt.............................

7-4

34-7

16-5

4-3

Summa animaiiska produkter

1047-0

2074-5

2122-7

2 071-5

Index

100-0

198-1

202-7

197-9

Samtliga inkomster

1362-7

2 621-4

2 824-4

2 734-5

Index

100-0

192-4

207-3

200-7

Förändringar i kreaturskapitalet

—

-81-8

+ 5''2

+ 4-2

Summa

1362 7

2 539 6

2829-6

2 738-7

Index

100-0

186-4

207-6

201-0 i

Den i Kungl. Maj :ts prop. nr 275/1948 framlagda kalkylen över jordbrukets
kostnader för produktionsåret 1947/48 har i stort sett kunnat slutjusteras,
sedan fullständigare uppgifter om kvantiteter och priser för
nämnda produktionsår nu kunnat erhållas än vid upprättandet av förra
vårkalkylen. Även den i samma proposition framlagda beräkningen för
produktionsåret 1948/49 har av samma skäl kunnat justeras. Det prismaterial,
som ligger till grund för kalkylen för senast nämnda år, sträcker
sig i många fall ej längre fram än till december 1948 eller januari 1949.
För återstående månader under produktionsåret har i dylika fall liksom i
tidigare kalkyler delvis förutsatts samma prisläge som det senast kända.
I sådana fall däremot, där säsongpriser föreligga, har det senast kända
priset icke kunnat läggas som grund, utan har i stället gjorts en jämförelse
mellan priserna under ett antal månader 1948 med priserna under motsvarande
månader ett år tidigare. Beträffande prisförändringar, som kunna
komma att inträffa under produktionsårets återstående del, må erinras
om att i enlighet med principerna vid tidigare beräkningar inga andra prisförändringar
tagits i beaktande än sådana, som vid beräkningstillfället varit
genomförda eller beslutade.

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel.

Åren 1947/48—1949/50. Definitiva uppgifter rörande förbrukningen av
handelsgödsel under gödselåret 1947/48 ha erhållits från livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter. Avdelningen har även
lämnat uppgifter för beräkning av förbrukningen av handelsgödsel under
gödselåren 1948/49 och 1949/50. Priserna på handelsgödsel avse liksom
tidigare stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda medeltal av
månadspriserna. För år 1949/50 har genomgående räknats med samma
priser som för år 1948/49. Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas
i tabell 9.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

I del följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för år 1949/
50 lamnade uppgifterna i tabell 9. Uppgången i den beräknade förbrukningen
av kalksalpeter år 1949/50 sammanhänger dels med att importen
från Norge under detta år till skillnad från år 1943/49 beräknas kunna
fullgöras i avtalad omfattning och dels med att dessutom en öknin« av
importen från deti.a land ställts i utsikt. I fråga om kaikkväve äger uppgången
i den beräknade förbrukningen samband med dels import från
Norge och dels en väntad ökning av den inhemska produktionskapaciteten.
Vad angår chilesalpeter, svavelsyrad ammoniak, kalkammonsalpeter och
thomasfosfat väntas import respektive inhemsk tillverkning under år 1949 /
50 bli av ungefär samma omfattning som under år 1948/49. Förbrukningen
bär också beräknats bli densamma under de båda åren. Beträffande
kalisalt har förbrukningen uppskattats under förutsättning att den nuvarande
ransoneringen av detta gödselslag häves. Förbrukningen av superfosfat
har beräknats med utgång från den inhemska tillverkningskapaciteten.
• ° r

Till belysning av försörjningen med handelsgödsel har i följande tablå
sammanställts vissa uppgifter. Som framgår av denna är den för år 1949/
50 beräknade förbrukningen av samtliga gödselslag betydligt större än under
såval förkrigstiden som krisåren. Endast i fråga om kali har, som svnes,
under ett år (1947/48) förbrukningen varit av ungefär samma storlek
som den för år 1949/50 beräknade förbrukningen.

Översikt över försörjningen med handelsgödselmedel milj. kg.

Gödselslag 1920/29

1930/39

1938/39

1939/40

1944/45

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

Kvävehaltiga (15-5%)

70

150

179

225

268

243

249

295

Fosfat (20 %).....

170

250

305

200

335

368

388

402

Kali (40 %)........

Kalk.

60

75

88

90

no

133

100

130

uMrit"nin^ar"a förande jordbrukets kostnader för kalk ha vid detta kalkyltillfalle
varit föremål för en särskild utredning inom Sveri«es lantbruksförbund,
vilken i korthet refereras här.

Kostnaderna för jordbrukskallc ha i kalkylen hittills beräknats med ledning
av årliga uppgifter om försäljningen från ett 10-tal större kalkprodunltir
försäljningsföretag. Samtidigt ha uppgifter erhållits om innehållet
CaO, varför kvantiteten ren kalk kunnat beräknas. För värdeberäkningen
har använts ett vägt pris (fob) per ton CaO, vilket beräknats på
grundval av dels Kalkkontorets (Mellersta Sveriges Kalkbruks Centralförening)
notering for bränd, osläckt kalk och Calciums (Svenska Kalkförsälimngs
AB) notering för kalkstensmjöl (billigaste sort). Härvid ha vägningstalen
8 respektive 3 tillämpats.

Enligt vad som kunnat konstateras vid den nu genomförda undersökningen
ha tidigare endast ca fyra femtedelar av totalförbrukningen av jordbrukskalk
kommit att mraknas i jordbrukskalkylen. Flera olika sätt att
erhalla fullständiga uppgifter ha prövats. Härvid har man stannat för att
]/raga om kvantiteterna anvanda kommerskollegii statistik över produktionen
av for jordförbättring avsedd kalk. Vidare har en revidering av prisberaknmgen
verkställts, varvid särskilda pris beräknats för de båda viktigaste
kalkslagen, bränd, osläckt kalk och kalkstensmjöl (de mycket obetydliga
kvantiteterna mjolkalk och kalkmärgel ha hänförts till bränd kalk
respektive kalkstensmjöl). Vägda priser ha beräknats för bränd kalk med
ledning av uppgifter från Kalkkontoret och Strå kalkbruk och för kalk -

Kung!. Maj.ts proposition nr 212

133

stensmjöl med ledning av uppgifter från Calcium och AB Karta & Oaxens
Kalkbruk.

Då kalken som jordförbättringsmedel har en relativt långvarig verkan,
har det befunnits lämpligt att beräkna jordbrukets årliga kostnader för
kalk som ett genomsnitt för de senaste fem åren.

I följande tablå ha sammanställts de löpande 5-årsmedeltalen för kvantiteter
och kostnader enligt det nya beräkningssättet. I tablån anföras även
medelpriser för all kalk, beräknade på grundval av de upptagna värdena
och kvantiteterna. För prognosåren 1948/49 och 1949/50 ha insatts samma
uppgifter som för år 1947/48.

Produk-

Kvantitet,

Pris,

kr/ton

Värde,

Index

tionsår

milj. kg

milj. kr

1938/39 = 100

1938/39 .

............. 306-7

17-60

5-40

100-0

1939/40 .

............. 299-7

18-41

5-52

1023

1940/41 .

............. 297-6

1964

5-85

108-3

1941/42 .

............. 301-1

21-28

6''41

118-7

1942/43 .

............. 308-4

23-05

7-11

131-7

1943/44 .

............. 317-0

24-58

7-79

144-4

1944/45 .

............. 336-8

25-35

8-54

158-2

1945/46 .

............. 347-1

25-63

8-90

164-8

1946/47 .

............. 343-6

25-75

8-85

1640

1947/48 .

............. 332-8

26 04

8-66

160-4

1948/49 .

............. 332-8

26-04

8-66

160-4

1949/50 .

............. 332-8

26-04

8-66

1604

Tabell 9.

Kostnadsberäkning för

handelsgödsel1

och jordbrukskalk.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

lör-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

ton,

(kr/dt)

milj.

kr

för-

brukn.

lön,

(kr/dt)

milj.

kr

Chilesalpeter........

47 000

8-17

22 200

5-H

20 000

4-60

20 000

4-60

(17-38)

(23--)

(23--)

(23''—)

Kalksalpeter........

66 000

11-01

93 800

21-24

90 000

20-29

120 000

27-05

Kalkkväve..........

(16-68)

4-98

(22-64)

(22-54)

(22-54)

29 000

46 700

10-83

47 000

11-84

60 000

15-11

Svaveisyrad amm. ..

(17-18)

(23-20)

(25-19)

(25-19)

21000

3-36

6 200

1-63

11 000

2''99

11 000

2-99

Kalkammonsalpeter

(16--)

(26-23)

(27-20)

(27-20)

4 200

0-67

63 400

11-94

69 000

13-59

70 000

13-78

Kalisalt 40 %........

(15''86)

(18-83)

(19-69)

(19-69)

88 400

10-94

132 700

26-37

100 000

20''67

130 000

26-87

Superlosfat 19—20 %

(12-37)

(19-87)

(20-67)

(20-67)

281 000

20-37

364 900

43-42

385 000

49-20

400 000

51-12

Benmjöl............

(7-26)

(11-90)

(12-78)

(12-78)

2 700

0-29

—

—

_

—

_

_

Thomasfosfat.......

(10-80)

22 000

1-53

14 400

1-92

14 000

1-88

14 000

1-88

(6-95)

(13*32)

(13-40)

(13-40)

Summa

61-32

122-46

125-06

143-40

Index......

100-0

199-7

203-9

233''9

Jordbrukskalk......

306 700

5''40

332 800

8-66

332 800

8-66

332 800

8-66

(1-760)

(2-604)

(2-6041

(2-604)

Summa

66-72

131-12

133-72

152-06

Index ......

lOO-o

196-5

200-4

227-9

1 Priserna på liandelsgödselmedel, vilka äro ovägda medeltal av månadspriserna inom stockholmsområdet,
avse liksom kvantiteterna gödselår.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

2. Kostnad Sör inköpt utsäde.

Åren 1947/48—1949/50. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare beräkningar
de merkostnader (kostnader för rensning, handelskostnader
m. in.), som jordbruket får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna
avse liksom tidigare endast spannmålsutsädet, enär marginalkostnaderna
för fröer svårligen kunna beräknas för basåret 1938/39.

Kostnaderna för 1947/48 ha av livsmedelskommissionens avdelning för
vegetabiliska produkter beräknats till 6,5 milj. kr. Enär inga nämnvärda
förändringar inträtt i de till grund för beräkningen liggande uppgifterna,
har denna summa tillämpats även för åren 1948/49 och 1949/50.

3. Köpioderniedel.

Åren 1947/48—1949/50. Beträffande produktionsåret 1947/48 ha definitiva
uppgifter kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom
kostnadsberäkningarna rörande köpfodermedel kunnat slutjusteras. I fråga
om produktionsåret 1948/49 har en förnyad prognos verkställts med ledning
av nu kända uppgifter rörande produktion, import, övergångslager, slaktens
omfattning, tilldelnings- och förmalningsplaner m. m. Härjämte bär hänsyn
tagits till de prisändringar, som ägt rum sedan det senaste kalkyltillfället
eller som väntas komma att äga rum. Vidare ha beräkningarna av kostnaderna
för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats i anslutning
till prognosen rörande äggproduktionen samt med hänsyn till förändringar
i priserna på olika fodermedel. Förbrukningen av köpfodermedel under
år 1949/50 har beräknats med utgång från liknande överväganden,
som ligga till grund för prognosen för år 1948/49. Priserna år 1949/50 ha
antagits oförändrade från år 1948/49, utom i de fall där prisförändringar
till följd av marknadsläget eller andra skäl kunna förutses med en viss
grad av säkerhet.

I fråga om de köpfodermedel, som redovisas under rubriken Animaliskt
foder m. m., har inom livsmedelskommissionens foderbyrå verkställts eu
särskild utredning i syfte att erhålla jämförbara beräkningar för åren 1938/
39—1949/50. Utredningsresultaten kommenteras i korthet i det följande.

Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
10 och 11. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till
de för år 1949/50 lämnade uppgifterna i tabellerna.

Kraftfoder. Prognosen rörande kraftfoder år 1949/50 har verkställts i
samråd med livsmedelskommissionens foderbyrå. I fråga om såväl majs som
oljekraftfoder beräknas för närvarande lika stora kvantiteter kunna ställas
till förfogande under år 1949/50 som under år 1948/49. Beträffande oljekraftfoder
må framhållas, att en ny rubrik — raps- och senapsmjöl — införts
med hänsyn till att dylikt mjöl numera försäljes separat till ett''
lägre pris än oljekraftfoderblandningarna. Uppdelningen av oljekraftfodret
på raps- och senapsmjöl respektive övrigt oljekraftfoder är dock ännu
osäker. För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer
ur beräkningarna av förbrukningen. Det må nämnas, att den beräknade
förbrukningen av inhemskt kli utgår från bl. a. att inblandningen av korn vid
framställning av vete- och rågmjöl kommer att upphöra under år 1949/50
samt att totalförmalningen av spannmål för framställning av vete- och rågmjöl
under detta år blir endast obetydligt större än under år 1948/49. Importerat
kli beräknas kunna ställas till förfogande i samma omfattning som
under år 1948/49. En viss lagerförbrukning av kli beräknas för 1948/49.
För 1949/50 förutsättas nu icke några lagerförändringar. (Kvantiteterna i
tablån äro angivna i ton.)

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Vetekli Från handelskvarnar.........

» övriga kvarnar ........

Import och lagerförbrukning ..

1947/48

93 500

7 600
103 300

1948/49

100 000

11 400
115 000

1949/50

100 000
11 400
100 000

Summa

204 400

226 400

211 400

Råakli Från handelskvarnar och lager-

förbrukning ......

1900

15 000

20 000

Från övriga kvarnar .

1 500

2 300

2 300

Summa

3 400

17 300

22 300

Kornkli Från handelskvarnar

. 1300

5 000

2 000

Husbehovsförmalning

i Norrland 6 250

6 250

6 250

Summa 7 550

11250

8 250

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om den
beräknade förbrukningen åren 1947/48 och 1948/49 erhållits från Svenska
sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass och betmassa under år
1949/50 har beräknats med utgång från den antagna sockerbetsskörden och
det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen av betfor har antagits
oförändrad från år 1948/49. Även annan förbrukning av melass än för foderändamål
har antagits oförändrad från år 1948/49. Förbrukningen av
drank har som vanligt beräknats under förutsättning att varje hektoliter
potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank och att potatisens
hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även som vanligt beräknats
under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter drav.

Animaliskt foder in. in. Som redan inledningsvis nämnts, ha de under denna
rubrik redovisade varuslagen varit föremål för en särskild utredning
inom livsmedelskommissionens foderbyrå. Beräkningarna rörande kostnaderna
för animaliskt foder in. m. ha i tidigare kalkyler för de första kalkylåren
grundats på uppgifter ur bl. a. industri- och handelsstatistiken, medan material
ur bl. a. livsmedelskommissionens omsättningsstatistik använts för
de senare kalkylåren. Till följd av bl. a. en viss ofullständighet i industristatistiken
(beroende på avgränsningen av uppgiftsskyldigheten) har det visat
sig att kvantiteterna enligt denna statistik på vissa punkter icke varit
fullt jämförbara med livsmedelskommissionens omsättningsstatistik. Vidare
ha i de tidigare beräkningarna icke alltid vederbörlig hänsyn tagits till att
vissa av ifrågavarande fodermedel (ex. foderbenmjöl) använts för framställning
av andra här upptagna fodermedel (ex. blandade mineralfoder).
Särskilda undersökningar ha företagits för att komplettera och korrigera
det kvantitativa underlaget för beräkningarna. Även i fråga om priserna
ha genom särskilda utredningar jämförbara priser kunnat erhållas för alla
de år, som kalkylen numera omfattar. Härvid har utnyttjats såväl kommissionens
egen statistik som statistik, vilken erhållits från olika enskilda
företag.

Resultaten av de nya beräkningarna rörande animaliskt foder m. m.
framgå av tab. 10 C.

Beträffande prognosen för år 1949/50 må följande nämnas. Förbrukningen
av fiskmjöl väntas öka något från år 1948/49 till följd av att fiskmjöl
förutsatts icke komma att ingå i oljekraftfoder. Genomsnittspriset på fiskmjöl
väntas sjunka något, enär den billigare svenska varan beräknas ingå i
större proportion under år 1949/50 än under år 1948/49. Förbrukningen av
köttfodermjöl, blodmjöl och foderbenmjöl har antagits öka något till följd

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Tabell 10. Kostnadsberäkning lör fodermedel,

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

j förbrukn.
ton

milj.

kr

| förbrukn.
ton

milj.

kr

förbrukn.

I ton

milj.

förbrukn.

i milj.

| (kr/dt)

! (kr/dt)

j (kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

1 Majs.............

95 300

16-93

; 90 ioo

23-39

22-92

85 000

22-92

I Kli av vete........

U-7''7 Ii)
133 750

!

: 1708

(25-90)
204 400

42-99

(26-96)
226 400

50-15

(26-96)

21140'')

•16-83

j > > råg .........

(12*77)
27 900

3-14

(21-03)
3 400

0-61

(22-15)

1 17 300

3-66

(22-15)
22 300

4-72

> > havre.......

(11-24)
20 850

1 1''86

(18-03)
32 000

4-4 9

(21-15)
23 000

3-48

(21-15)
23 000

3-48

» > korn ........

(8-90)

13 500

1*52

(14-03)
7 550

1-06

(15-15)
11 250

1-70

(15-15)
8 250

1*26,

>Övrigt >............

(11-24)
4 000
(11-24)

0-45

(14-03)

(15-16)

(15-15)

~

Linkakor och -mjöl..

Raps- och senapsmjöl

21 000
(21-62)

4-62

—

i1

—

—

—

—

_

—

7 000

2-38

7 000

2-38

Övrigt oijekraftfoder

220 000

45-03

182 800

65-81

(34-00)

i 168 000

60-73

(34-00)

168000

60-73

(20-47)

1

(36-00)

(36-15)

(36-15)

Summa

90 53

138-35

14502

142-31

! B. Babriksavfall.

Melass:

betodlare ........

1

I 21200

1-36

22 000

1-43

22 000

1''43

1 53 260
| (6''96)

övriga jordbrukare

3-7.1

) (6-39)

) 14 700

2''O0

(6-50)
23 300

4-66

(6-50)
16 200

324

Sockersnitsel.......

1

7 900
(7-28)

0-57

( (14-00)

(20-00)

(20-00)

_

Betmassa:

betodlare .....

)

1 676 000

1-95

760 500

2-46

721000

2 33 ''

(1007000
j (0-25)

övriga jordbrukare

2''52

( (0-288)

) 2U100

0-23

(0-323)

2 300

0*03

(0-323)

2 500

0-03

Betfor:

1

i (1-152)

(1-170)

(1-170)

betfröodlare. ..

|

300 t

0-06

( 300

0-07

300

0"07

betodlare .......

j

(21-60)
10 700

i (22-60)

5 500

0-96

(22-60)

5 500

0-96 !

; -

övriga jordbrukare

i (22-00)

(17-60)
12 500

2''62

(17-60)
12 500

2-62

Drank, hl ........

1 681 000

0-42 !

1

16 400

0-01

(21-00)

1 286 000

0-51

(21-00)

1 429 000

0-57 j

Drav, hl.........

(0-25) ;
425 900 !

0-4 5

(0-4 0)
149 000

0‘30

(0-4 0)

0-61

(0-40)
326 000

I

0''65

(1-06) |

(2-00)

(2-00)

(2''00)

Summa

!

7-07 1

S''31

13-35

11-90

C. Animaliskl foder

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Köttfodermjöl.......

2 665 j

0-47

2 443

062

3 652

0''95

4 306

1’30 !

Blodmjöl ....

(17-7 0) ;
122 !

0-04

(25-50)

109

003

(26*0<»)

185

0''06

(30-20)

223

O-io

1 Foderbenmjöl . ..

(31-60)
911 i

019

(30-30)

1053

0-22

(30-60)

1 921

0''43

(45-00)

3 038

0''82

Dikalciumf osfat.....

(20-60)

1052

0''22 1

(20-60)

253

0''09

(22-50)

267

0-14

(27-00)

(21-00)

;

(33-90)

(54-00)

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tabell 10 (forts.).

137

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.
kr i

förbrukn.

ton

(kr/dt)

milj.

kr

Dinatriumfosfat.....

609

0-12

|

336

0-11

27

0-ul

_

(20-00)

(31-70)

(55-00)

(67-00)

Blandat mineralfoder

5 254

1''89

4 959

1-99

5 888

2-40

5 549 :

2‘57 j

(35-90)

(40-10)

(40-80)

(46-40)

Fiskmjöl............

5 461

1-26

4 094

Ilo

3 493

1-44

2 495

115 :

(23-00)

(23-20)

(41-10)

(46-00)

Fiskelisilage.........

—

—

—

—

250

(16-00)

0-04

600

(16-00) !

0-10

Fodertran ..........

1550

206

1150

2-18

800

2-08

725 ;

2-97

(133-00)

(190-00)

(260-00)

(410-00) ,

Vitaminfodermedel . .

44

0-07

70

0-11

62

o-ll

130

0''21

(152-00)

(157-20)

(184-20)

(164-00)

Foderjäst ..........

87

(75-00)

0*07

Summa

6-32

0’öo

7-66

9-29

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Köttfodermjöl.......

2 920

0-91

4 221

1-81

4 715

1-48

4 221

1-31

(31-oo)

(31-00!

(31-30)

(31-10)

Blodmjöl...........

74

0-03

315

0-14

238

o-n

222

0-10

(45-00)

(45-00)

(45-00)

(45-00)

Foderbenmjöl.......

3 009

0-84

4 078

1" 13

4 861

1-37

5216

1-48

(28-00)

(27-80)

(28-10)

(28-40)

Dikalciumfosfat.....

595

0-40

—

—

462

0-29

4143

2-24

(67-00)

(62-00)

(54-00)

Dinatriumfosfat.....

28

0-02

378

0-25

1 569

0-97

2 340

1-19

(64-SO)

(65-40)

(62-00)

(50-8o)

Blandat mineralfoder

3 856

2-09

5 452

2-89

4 779

2-57

4 499

2-44

(54-30)

(53-00)

(53-80)

(54-30)

Fiskmjöl............

1722

0-82

4 193

2-04

2 069

0-98

5 874

2-88

(47-40)

(48-70)

(47-4 0)

(49-101

Fiskensilage.........

770

013

1266

0-22

821

0-13

1 170

0-19

(17-20)

(17-60)

(15-80)

(16-30)

Fodertran...........

700

2-87

600

246

600

1-95

1766

5-74

(410-00)

(410-00)

(325-00)

(325-00)

Vitaminfodermedel ..

282

0-67

624

1-59

978

2-28

1 403

3-19

(200-90)

(255-10)

(232-80)

(227-70)

Foderjäst...........

133

0''10

234

0-18

299

0-2 0

280

0* 15

(75-00)

(75-00)

(66’70)

(55-00)

Summa

8-78

1

12-21

12-33

20-91

1946/47

1947/48

1918/49

1949/50

Köttfodermjöl.......

4 932

1-51

5 477

1-70

4 900

1-54

5 350

1-69

(30''701

(31-00)

(31-50)

(31-50)

Blodmjöl...........

193

0-09

163

0-07

150

0''08

200

011

(45-00)

(45-00)

(53-60)

(55-00)

| Foderbenmjöl.......

6 134

1-73

6 206

1-68

5 600

1-55

6 250

1-73

(28-20)

(27-00)

(27-70)

(27-70)

j Dikalciumfosfat.....

3 995

1-82

3 238

1-26

4 000

1-B6

4 000

1-56

1

(45-50)

i (39-00)

(39-00)

(39-00)

1 Dinatriumfosfat.....

2 216

1-09

1 294

i 0-62

1 650

0-79

1650

0-79

(49-00)

(48''00)

(48-00)

(48-00)

Blandat mineralfoder

6 247

2-97

11360

j 5-01

10 000

4-43

10 000

4-43

1

(47-60)

(44-10)

|

(44-30)

(44-30)

1

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tabell 10 (forts.).

1

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

förbrukn.

ton

milj.

kr

förbrukn.

ton

milj.

förbrukn

ton

milj.

förbrukn.

milj.

(kr/dt)

(kr/dt)

(kr/dt)

kr

(kr/dt)

kr

Fiskmjöl............

6 453

3-36

4 827

2-17

4 500

2-38

5 000

2*60

Fiskensilage........

(5-1-00)

1208

0-20

(51-10)

2 838

0-47

(53-00)

2 500

0-42

(52-00)

2 500

0-42

|

1 Fodertran...........

(16*50)

(16-60)

(16-60)

(16-60)

1885

6-13

2 350

7''64

2 050

6-36

2 050

6-16

|

Vitaminfodermedel ..

(325-00)

(325-00)

(310-00)

(300-00)

2 400

1964

4-28

2 621

5''24

2 000

4-06

4-86

Foderjäst...........

(218-00)

(200-10)

(202-ftO)

(202-60)

307

0-17

150

0-08

150

0-08

150

0-08

(55''00)

(55-00)

(55-00)

)55-oo)

Summa

23-36

26-24

23-24

24-42

av väntad ökning i slakten. I fråga om mineralfoder, från och foderjäst har
räknats med samma förbrukning under år 1949/50 som under år 1948/49.
Förbrukningen av vitaminpreparaten har antagits öka med hänsvn till väntad
uppgång i tillverkningen.

Återinköpt fodersäd. Kostnadsposten återinköpt fodersäd avser den marginalkostnad,
som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp
av sadan fodersäd, som avstatts till det allmänna och icke upptagits
på inkomstsidan i kalkylen. För år 1947/48 har kvantiteten återinköpt fodersäd
beräknats till 77 milj. kg. Marginalkostnaden har liksom tidigare
upptagits till 1 kr/dt. För åren 1948/49 och 1949/50 upptages icke någon
kostnad för återinköpt fodersäd, enär fodersädsavståendet slopats.

Kostnader för foder till ägg produktionen utanför jordbruket. Några förändringar
i metoderna att beräkna denna kostnad ha icke skett (rörande
beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn
har som redan tidigare nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter
och priser.

Tabell 11. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.

1

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

! Kraftfoder........

9053

138-35

145-02

- 142-31

Fabriksavfall.......

7-67

Sol

Aniinaliskt foder tn. m.

6-32

26-24

23*24

24-4?

Återinköpt fodersäd ....

...

0-77

Summa

104 52

173-67

181-61

178-63

Index

100-0

166-2

173-8

170-9

Avgår kostnader för foder
till äggproduktion utanför
jordbruket..........

627

22-57

27*44

29-09

Nettosumma

98-25

151-10

154 17

149-54

Index

lOO-o

153-8

156-9

152-2

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).

När vårkalkylen 1948 upprättades, hade de sakkunniga för utredning rörande
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. in.
slutfört sina utredningar angående kostnader för avskrivning och underhåll
av maskiner och redskap, och de i nämnda kalkyl redovisade beräkningarna
voro grundade på de sakkunnigas utredningar.

De nu utförda beräkningarna äro utförda efter samma principer som de
i förra vårkalkylen tillämpade och kan sägas innebära ett fortsättande av
de särskilda utredningarna rörande maskinkostnaderna.

Avskrivning skostnader. De i förra vårkalkylen anförda kostnadssummorna
för de i nämnda kalkyl aktuella produktionsåren voro baserade på slutgiltiga
uppgifter beträffande inköpen av maskiner och redskap t. o. m. år

1946 samt preliminära uppgifter för år 1947. I fråga om traktorer funnos
dock definitiva siffror även för år 1947. För år 1948 förutsattes i avskrivningsberäkningen
samma inköpssummor som de för 1947 erhållna definitiva
summorna för traktorer och de för samma år inhämtade preliminära
siffrorna för övriga maskiner och redskap.

Till den nu avslutade kalkylen rörande avskrivningssummornas storlek
har utförts en undersökning rörande inköpskostnaderna för traktorer under
1948. Beträffande övriga maskiner och redskap ha inhämtats dels slutgiltiga
uppgifter för år 1947, dels likaså slutgiltiga uppgifter för år 1948. Liksom
vid den tidigare genom de förut nämnda sakkunnigas försorg verkställda
undersökningen ha uppgifter inhämtats från samtliga kända tillverkare
och importörer av lantbruksmaskiner och -redskap beträffande värdet
(beräknat i de priser jordbrukarna betalat) av försäljningen under respektive
år. Uppgifter ha liksom vid tidigare undersökningar kunnat erhållas
från samtliga tillfrågade företag.

En mindre komplettering av uppgiftsmaterialet har gjorts sedan vårkalkylen
1948, i det att uppgifter genom en särskild undersökning under sommaren
1948 kunde erhållas från 7 företag (importörer), som tidigare icke
varit kända. Det rörde sig i samtliga fall om mindre importörer. Deras sammanlagda
försäljningssumma uppgick år 1938 till 137 000 kr och under

1947 till 232 000 kr.

Totalresultaten av den nu verkställda undersökningen rörande inköpskostnadernas
storlek 1947 och 1948 visas i följande tablå i jämförelse med
de preliminära resultaten för år 1947. Förutom de i tablån redovisade inköpssummorna
ingår i beräkningen av avskrivningskostnaderna jordbrukets
nettoinköpskostnader (sedan mejeriernas andel fråndragits) för mjölk -transportkärl, vilka enligt särskild undersökning år 1947 uppgingo till 2,4
milj. kr. För år 1948 ha dessa kostnader ännu icke hunnit undersökas, utan
1947 års inköpssumma ingår t. v. i avskrivningsberäkningen.

Traktorer ...........

Import av övrigt.....

Tillverkning av övrigt

Summa övrigt......

Totalsumma........

Index ...............

1947

1947

enl. prel.

enl. slutgiltig

1948

undersökning,

undersökning.

milj. kr

milj. kr

milj. kr

(54-01

54-0

90-2

11 6

134

15-6

83-2

88-2

104-3

94-3

101-6

119-9

148-8

155-6

210-1

95-6

100-0

135-0

Inköpskostnaderna för i undersökningen redovisade maskiner och redskap
år 1947 äro som synes 4,4 procent lägre enligt den preliminära under -

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

sökningen an enligt den slutgiltiga. Detta står emellertid icke helt i samband
med en underskattning av försäljningssummorna från uppgiftslämnarnas
sida vid den preliminära undersökningen utan beror även i någon mån
Pa a;LH,nya,, V6rkare (som börJ''at sin verksamhet 1947) tillkommit under
1947 vilka icke voro kända vid tiden för den preliminära undersöknmgen.
Försäljningsvärdet från dessa foretag uppgår för år 1947 till 0,is
milj. kr. Därtill kommer den förut omnämnda kompletteringen med 7 importörer,
verkställd under sommaren 1948. Försäljningsvärdet för dessa
uppgick till 0,23 milj. kr 1947. De här omnämnda kompletterhigarna ha sålunda
sammanlagt tillfört 0,4i milj. kr och svara därmed för 6 procent av
sök*11"1^611 * mköpssummornas storlek år 1947 enligt den slutgiltiga under Ökningen

av inköpssummornas storlek från 1947 till 1948 uppgår som
synes till o4,5 milj. kr eller 35 procent. Härav kommer största delen eller
ifMQi”'' br. ,Pf traktorer. Den totala ökningen av inköpssummorna under
1948 star till huvudsaklig del i samband med ökad inköpsvolym. 1 någon
man inverkar dock aven de mindre prisstegringar, som ägt rum i fråga om

1947
milj. kr

Inköpssummor i vederbörande års prisläge1 .. 155-6

Inköpssummorna reducerade till 1938 års pristäge1.
................................... 109-2

1948

Procentuell

milj. kr

stegring

210-1

35-0

138-9

27-2

På grundval av de nya uppgifterna om maskininköpens storlek har avskrivningsberäkningen
justerats och framförts t. o. m. år 1949/50. Härvid
nLfuUtSatts’ att j°r(tbrukets inköp av maskiner och redskap under år
1949 blir av samma omfattning som under 1948 — dock med undantag för

I i3onnreJi’ Tarav inköpen under 1949 beräknats uppgå till 9 000 st. mot

II 309 st. ar 1948. Inköpskostnaderna för traktorer under 1949 ha med
nämnda antal som underlag beräknats i direkt proportion till antal och
inköpskostnader under 1948.

1 enlighet med tidigare utredning har liksom i vårkalkylen 1948 räknats
med lo-arig avskrivningstid.

Avskrivningskostnader beräknade å
återanskaffningsvärde för

traktorer

1 och gengas-aggregat

övriga

{ redovisade
maskiner
| och redskap

summa
redovisade
maskiner
joch redskap

Relativa
1938/39 =

tal

100

A

B

1 c

j A

i Ii

j c !

! 1938/39 .

1939/40.......

1940/41........

1941/42......

1942/43......

1943/44......

1944/45. .

1945/46.....

1946 47..

1947/48..

1948/49 .....

1949/50.....

4 927

7 226

9 487
11813

14 080
16H71

16 367

14 475

16 059

18 028

24 982

29 588

29 876

34 367

39 423

42 507

45 592

48 131
51086

53 36( )

57 511

64 384

71 607

77 247

i

34 803

41 593

48 910

54 320

59 672

64 202

67 453

67 835

73 570

82 412

96 569

106 835 |

100-0

146-7

192-6

239-8

285-8

326-2

332-2

293-8

3259

365-9

506-6

600-5

1

100-0
115-0
132-0
142-3
152-6
161-1
171-0
178-C
192-5
215-6
239-7
258-6

! iOO-0 j
119-5 i
140-5
156-1 |
171-5
184-5

193- 8

194- »
211-4
236-8
277-5
307-0

Exkl. mjölktransportkärl.

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

De nu beräknade avskrivningskostnaderna uppgå till 90,6 milj. kr 1948/49
(88,6 milj. kr enligt vårkalkylen 1948) samt 100,8 milj. kr för år 1949/50.

Avskrivningskostnadernas utveckling för traktorer och övriga maskiner
och redskap redovisas i förestående översikt. Samtliga värdesummor äro angivna
i 1 000-tal kr.

Underhållskostnader. Från och med vårkalkylen 1948 beräknas underhållskostnaderna
på grundval av resultaten från den av livsmedelskommissionen
bedrivna deklarationsundersökningen. När nämnda vårkalkyl
upprättades voro resultaten av deklarationsundersökningen blott kända till
och med kalenderåret 1945. Sedan dess ha emellertid resultaten för år 1946
publicerats (Kungl. Maj:ts prop. nr 275/1948, s. 175). Vidare har en speciell
bearbetning verkställts för erhållandet av deklarationsunder sökningens resultat
även för år 1947. Kostnadssummorna för de nämnda åren redovisas
i följande tablå tillsammans med justerade siffror för åren 1944 och 1945
enligt ovan angiven proposition.

För

kalenderår,
milj. kr

Omräknat till
produktionsår,
milj. kr

Index

1938/39 = 100

1943 ....

...... 81-7

1943/44...

..... 82-2

190-3

1944 ....

...... 82-5

1944/45.. .

. ... 82-3

190-5

1945 ,

...... 82-2

1945/46. . .

..... 88-1

203-9

1946 ....

1947 ....

...... 91-o

...... 98-3

1946/47...

..... 95-9

222-0

För produktionsåret 1946/47 innebär ovan angivna kostnadssumma en
ökning jämfört med vårkalkylen 1948 med 6,5 milj. kr.

Då deklarationsundersökningarnas resultat trots nu verkställd extra bearbetning
komma ett år i efterhand, anvisade de sakkunniga för utredning
om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. vissa
metoder för framräkning av underhållskostnaderna med stöd av utvecklingen
av reparatörslönerna samt prisutvecklingen å reservdelar, medan
hänsyn däremot tills vidare icke togs till maskinvolymens fortgående ökning.
En motsvarande framräkning har nu gjorts av de ovan angivna underhållskostnaderna.
Framräkningen har skett med stöd av nedanstående
indexberäkning för kostnadsutvecklingen.

Löne- och prisutveckling för verkstadsarbetare respektive reservdelar.

—

Prisindex

Vägd index

Total för-

Index

för reserv-

0"60 x a
0''40 x b
1938 = 100

tjänst per

1938 = 100

delar

medeltal

timme,

öre

1938 = 100

1947 = 100

a

b

C

d

1938.....................

109

100-O

100-0

100-0

1939.....................

113

103-7

100-0

102-2

1944.....................

153

140-4

178-9

155-8

1945.....................

(153)

(140-4)

178-9

(155-8)

1946.....................

166

152-3

178-9

162-9

1947.....................

197

180-7

169-4

176-2

100-0

1948.....................

210

192-7

182-1

188-5

107-0

1949.....................

(210)

(192-7)

1 (187-8)

(190-7)

108-2

1 Höjningen för 1949 gentemot 1948 beror på att priserna höjts under 1948 och att stegringen
emotses bli bestående under hela 1949. ,

142

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

Härefter har kostnaden för år 1947 framskrivits på nedanstående sätt.

index
1947 = 100

Kostnadssunnnor

Index
1938/39
= 100

Kalender-

år

Omräknade för
produktion sår

1947...........

100-0

98-3

1947/48 102-9

238-2

1948...........

107-0

105-2

1948/49 106-0

245-4

1949...........

100-2

106-4

1949/50 106-4

246-3

Från och med år 1943/44 erhållas sålunda justerade summor för underhållskostnader.
I den följande tablån anges såväl avskrivningskostnader
som underhållskostnader för samtliga år från och med 1938/39.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader
för maskiner och redskap.

Avskrivnings-kostnader enl.
tidigare ut-redning,

Justerade

underhålls-

kostnader,

Summa

Index
1938/39
= 100

milj. kr

milj. kr

milj. kr

1938/39 ..........

34-8

43-2

78-0

100-0

1989/40 ..........

41-6

48-4

90-0

115-4

1940/41 ..........

48-9

57-7

106-6

136-7

1941/42 ..........

54-3

67-0

121-3

155-5

1942/43 ..........

59-7

77-8

137-5

176-3

1943/44 ..........

64-2

82-2

146-4

187-7

1944/45 ..........

67-5

82-3

149-8

192-1

1945/46 ..........

67-8

88-1

155-9

199-9

1946/47 ..........

73*6

95-9

169-6

217-3

1947/48 ..........

82-4

102-9

185-3

1948/49 ..........

96-6

106-0

202-6

259-7

1949/50 ..........

106-8

106-4

213 2

273-3 j

De totala kostnaderna för maskiner och redskap skulle enligt prognosen
uppgå till 202,6 milj. kr 1948/49, vilket är i runt tal 160 procent mera
än den beräknade basårskostnaden. De justerade kostnadssummorna för
åren 1947/48 och 1948/49 jämföras i följande tablå med motsvarande siffror
enligt vårkalkylen 1948.

1947/48

1948/49

1949/50

Avskrivning och underhåll,
milj. kr

|VårkaIkylen 1948 Vårkalkylen 1949

173-8 185-8

183-2 £02-6

— | 213-2

5. Driv- och smörjmedelskostnader.

Den nu utförda kalkylen över jordbrukets driv- och smörj medel skostnader
ar utförd enligt samma principer som den våren 1948 upprättade kalkylen.
1 Dock har en särskild beräkning gjorts som kontroll över tidigare be1
Kungl. Maj ds prop. nr 275/1948. •

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

143

räkningar rörande kostnaderna för driv- och smörjmedel genom jämförelse
med dels livsmedelskommissionens deklarationsundersökning, dels de ur
räkenskap sresultaten enligt lanthruksstyre! sens j ordbruksekonomiska undersökning
erhållna resultaten.

Liksom vid vårkalkylen 1948 bär även nu kostnaderna för driv-och smörjmedel
till jeepar beräknats tillsammans med motsvarande kostnader för
traktorer.

I likhet med vårkalkylen 1948 har den nu upprättade kalkylen baserats
på följande kvantitativt grundläggande faktorer för olika produktionsår,
nämligen:

1) Antalet i drift varande traktorer, dragbilar (epatraktörer) och jeepar;

2) Antalet driftstimmar i genomsnitt per år för var och en av ovanstående
maskiner;

3) Förbrukningen av brännolja per timme;

4) Förbrukningen av smörjolja per timme.

Antalet traktorer och dragbilar i drift.

När vårkalkylen 1948 upprättades, hade uppgifter inhämtats beträffande
antalet under år 1947 till jordbruket inköpta traktorer. Dessutom uppskattades
försiktigt inköpen under åren 1948 och 1949 till 8 000 st. vartdera
året. Med utgångspunkt från arbetsmarknadskommissionens traktorinventering
vid årsskiftet 1944/45 samt med hjälp av angivna uppskattning av
inköpens storlek under 1948 respektive 1949 samt vidare med hjälp av en
efter kontakt med olika traktorverkstäder beräknad summa för antalet under
olika år skrotade traktorer, uppskattades antalet jordbrukstraktorer för
de i nämnda kalkyl aktuella produktionsåren på följande sätt.

Antalet jorbrukstraktorer åren 1946/47—1948/49.

Vid T ... . Uppskattad Vid Beräknat

prod.- 11 avgång prod.- genomsnitt- Avårets
u.n ?r (skrotning) årets ligt anta! rundat

början are under året slut i drift

1946/47 ........ 27 901 6 185 928 33 158 1 30 020 30 000

1947/48 ........... 33 158 7 777 1 167 39 768 36 463 36 500

1948 49 ............ 39 768 8 000 1 200 46 568 43 168 43 200

Vid upprättandet av nu föreliggande kalkyl har funnits tillgång till dels en
inom Sveriges lantbruksförbund verkställd undersökning rörande antalet
under år 1948 försålda jordbrukstraktorer, dels resultaten av den av livsmedelskommissionen
företagna bearbetningen av till Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen
inkommet material rörande landets jordbrukstraktorer.

Jämförelse mellan uppskattningen enligt vårkalkglen 1948 och arbetsmarknadsstyrelsens
inventering. Enligt ovan angiven tablå, hämtad ur vårkalkylen
1948, beräknades traktorantalet inklusive dragbilar den 1 september
1947 till 33 158 st. samt den 31 augusti 1948 till 39 768 st. Ökningen under
produktionsåret 1947/48 beräknades sålunda till 6 610 st. Den av arbetsmarknadsstyrelsen
och livsmedelskommissionen utförda inventeringen
hänför sig till april 1948. (Någon absolut säkerhet rörande den dag uppgifterna
avse finnes dock icke. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionen
torde viss del av uppgifterna hänföra sig till tidigare datum än april
månad 1948.) Någon direkt jämförelse mellan den nämnda inventeringen
och den i samband med vårkalkylen 1948 gjorda uppskattningen kan så 1

Här har vid beräknandet av genomsnittligt antal under året tagits hänsyn till att inköpen

icke varit jämnt fördelade under året.

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

lunda icke göras. Om en jämförelse skall göras, måste man därför istället
beräkna det antal traktorer, som i april 1948 skulle korrespondera med kalkyluppskattningen.
Den under produktionsåret 1947/48 beräknade totalökningen
(ö 610 st.) skulle —jämnt fördelad på årets olika månader — motsvara
ca 550 traktorer per månad. Här skall icke diskuteras huruvida ökningen
fram till mitten av april 1948 närmast borde motsvara den för hela
året förutsatta genomsnittliga ökningen, men om detta förutsättes, skulle
ökningen av antalet traktorer under tiden från produktionsårets början till
mitten av april 1948 ha uppgått till omkring 4 130 st. Den totalsumma för
antalet traktorer, som man på denna väg kommer fram till för april månad
1948, skulle sålunda uppgå till 37 288 ( 33 158 + 4 130). Den ovan åberopade
traktorinventeringen avseende april månad 1948 har gett som resultat
ett sammanlagt antal traktorer och dragbilar av 37 791. Traktorinventeringen
har sålunda gett ett resultat som ligger ca 500 traktorer högre än
kalkylberäkningarna. Emellerid visar inventeringen 1 500 dragbilar mera
än vad som räknats med i kalkylen. De egentliga jordbruks traktorernas
antal skulle sålunda vara något lägre enligt inventeringen än enligt kalkyluppskattningen.

Från livsmedelskommissionen har uppgivits, att inventeringen sannolikt
visar ett för lågt antal traktorer, dels beroende på att fullständiga uppgifter
icke ha erhållits, dels på grund av att en del av uppgifterna skulle hänföra
sig till tidigare tidpunkt än april månad 1948. Det kan i detta sammanhang
anföras, att antalet traktorer enligt kalkylen blir något större för
april 1948, om hänsyn ta ges till att inköpen under 1948 voro större än vad
som räknades med i vårkalkylen 1948. Så långt en jämförelse kan göras
synes dock den av arbetsmarknadsstyrelsen och livsmedelskommissionen
gjorda inventeringen i stort sett verifiera den i j ordbrukskalkylen tidigare
tillämpade beräkningsmetoden.

Då vidare beaktas, att antalet traktorer enligt traktorinventeringen icke
kan tillämpas såsom medeltal för antalet i bruk varande traktorer under
produktionsåret 1947/48, synes icke föreligga någon anledning att frångå
det hittills tillämpade beräkningssystemet. Fn beräkning måste under alla
förhållanden göras för de olika produktionsåren efter inventeringen med
ledning av inköp ssummorna, och denna beräkning synes kunna göras enklast
genom ett fortsättande av den tidigare redovisade tablån, dock med
beaktande av de nu föreliggande uppgifterna rörande inköpens storlek under
1948. De resultat, som härvid erhållas, bli på grund av tidigare diskuterad
överensstämmelse ungefärligen lika med de resultat, som skulle erhållas,
om man i stället utginge från siffrorna enligt inventeringen.

Antalet försålda jordbrukstraktorer under år 1948 uppgår enligt lantbruksförbundets
undersökning till 11 309 st. För åren 1949 och 1950 har
räknats med nyinköp av 9 000 respektive 8 000 traktorer vartdera året. Det
synes möjligt, att nyanskaffningen av traktorer under år 1949 kommer att
bli något högre. Emellertid kan det också anses möjligt, att efterfrågan på
traktorer blivit så pass tillgodosedd, att försäljningssiffran åtminstone under
1950 skulle kunna bliva lägre än enligt uppskattningen. Delegationen
bär sålunda preliminärt räknat med följande utveckling av traktoranskaffningen
till jordbruket:

Antal försålda jordbrukstraktorer 1947 .............. 7 332 st.

» » 1948 .............. 11 309 »

Uppskattat antal försålda jordbrukstraktorer 1949.... 9 000 s

» » » » 1950____ 8 000 »

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Med dessa anskaffningssiffror såsom underlag och under förutsättning
av en nedskrotning motsvarande 15 procent av antalet nya traktorer bär
i det följande den förut angivna tablån enligt vårkalkylen 1948 justerats
(med hänsyn till förändringen i anskaffningens storlek för 1948) samt
framräknats t. o. m. produktionsåret 1949/50.

Antalet jordbruks traktorer inklusive dragbilar åren 1946/47-—1949/50.

Vid produk-tionsårets
början

Inköpt

under

året

Uppskattad
avgång
(skrotning)
under året

Vid produk-tionsårets
slut

Beräknat
genomsnitt-ligt antal
i drift

Avrundat

1946/47 ..........

•27 901

6 185

928

33 158

1 £0 020

30 000

1947/48 ..........

33 158

9 983

1497

41 644

37 401

37 400

1948/49 ..........

41644

9 770

1466

49 948

45 796

45 800

1949/50 ..........

49 948

8 333

1 250

57 031

53 490

53 500

Antalet dragbilar (epatraktorer). Den hittillsvarande diskussionen bär
gällt totala antalet traktorer inklusive dragbilar. I vårbalkylen 1948 räknades
med 4 000 dragbilar för produktionsåren 1947/48 och 1948/49. 1
den förut åberopade traktorinventeringen erhölls emellertid en totalsumma
av 5 502 dragbilar (april 1948). Detta antal bär till avrundat tillämpats i
kalkylen såväl för år 1947/48 som 1948/49. Då något underlag för justering
icke föreligger bär samma siffra insatts även för år 1949/50.

Antalet jeepar. I vårkalkylen 1948 räknades med 600 jeepar för produktionsåret
1947/48. För år 1948/49 räknades med totalt 700 st. Dessa siffror
grundade sig på av importören lämnade uppgifter dels beträffande det
antal jeepar, som fram till kalkyltillfället hade försalts, dels på importörens
uppskattning beträffande det antal av redan importerade jeepar, som
ansågs skulle kunna ställas till jordbrukets förfogande. Enligt nu inkomna
uppgifter ha emellertid senare importerade jeepar disponerats med förmånsrätt
för försvaret och statliga verk, varför de totala leveranserna till
jordbruket hittills inskränkt sig till 449 jeepar. Av dessa hade 415 st. levererats
före november månad 1947 samt resten under tiden därefter. Med
anledning härav bär antalet jeepar i kalkylen nu justerats till 425 st. för
år 1947/48 samt 450 st. för år 1948/49. På grund av de ovissa utsikterna
till ytterligare import bar delegationen för år 1949/50 räknat med oförändrat
antal.

Sammandrag i fråga om antal. I följande översikt anguves for de nu aktuella
åren antalet traktorer, dragbilar och jeepar enligt i det föregående
gjorda beräkningar och antaganden.

„ Summa Rel. tal

Traktorer traktorer och 1938/39 Jeepar

bllar dragbilar = 100

1938/39 17 800 4 000 21 800 100*0 —

1947/48 31 900 5 500 37 400 171*6 425

1948 49 ............... 40 300 5 500 45 800 210*1 450

1949,50 ............... 48 000 5 500 53 500 245*4 450

Redan i vårkalkylen 1948 räknades från och med produktionsåret 1947/48
med fördelning på bensindrivna traktorer respektive traktorer drivna med
motorfotogen och motorbrännolja. Fördelningen kan angivas på följande sätt: 1

1 Här har vid beräknandet av genomsnittligt antal under året tagits hänsyn till att inköpen
icke varit jämnt fördelade under året.

10 Biliang till riksdagens protokoll 19''r9. 1 samt. Nr 212.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

1947/48 1948/49 1949/50

Drivna med motorfotogen eller motorbrännolja 31 000 37 600 43 400

Bensindrivna................................. 900 2 700 4 600

Summa 31 900 40 300 48 000

Vid uppskattningen av antalet bensindrivna traktorer under åren 1948/49
och 1949/50 har räknats med samma inköp av bensindrivna traktorer under
1949. som under 1948, nämligen 1 833 st. Vidare har räknats med att 2 000
bensindrivna traktorer komma att anskaffas under 1950. Hänsyn har emellertid
för samtliga år tagits till det förhållandet, att de under ett visst år
■rdvöpta traktorerna endast kunna användas under viss del .av produklionsåret
i fråga.

Antalet driftstimmar per år.

Traktorer. I samband med vårkalkylen 1948 angavs olika synpunkter på
utvecklingstendensen i fråga om antalet driftstimmar per traktor. Något stöd
för en förändrad uppfattning i denna fråga föreligger icke, och delegationen
bär därför räknat med oförändrat antal timmar per traktor och år, nämligen
600. Delegationen har däremot, som längre fram skall visas, verkställt
en prövning'' av de vid den i kalkylen tillämpade beräkningsmetoden vunna
resultaten, så långt detta låter sig göra.

Dragbilar. Liksom i vårkalkylen 1948 har nu räknats med 225 driftstimmar
per år från och med produktionsåret 1947/48.

Jeepar. Liksom i vårkalkylen 1948 bär för jeeparna räknats med 600
driftstimmar per år i genomsnitt.

Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats
till följande i 1 000-tal timmar.

1938/39 ......

Traktorer

Drag-

bilar

Summa
traktorer och
dragbilar

Rel. tal

1938/39
= 100

Jeepar

..... 8 010-0

900-0

8 910-0

100-0

1947/48 ......

..... 19 140-0

1 237-5

20 377-5

228-7

255-0

1948/49 ......

..... 24 180-0

L237-5

25 417-5

285-3

270-0

1949/50 ......

..... 28 800-0

1 237-5

30 037-5

337-1

270-0

Förbrukningen av bränsle per timme.

Gengasdrift förekommer icke i den nu upprättade kalkylen.

Brännoljeförbrukning. I texten till förra årets kalkyl förekommer en relativt
omfattande diskussion rörande brännoljeförbrukningen per timme. Det
visades därvid bl. a., att storleksgruppen 20—25 hkr ända sedan 1920-talet
dominerat traktorinköpen till jordbruket. Före krigsåren förekom emellertid
en övergång till lättare och mycket tunga traktorer. Denna tendens gör sig
alltjämt gällande. Med de införskaffade uppgifterna rörande traktorernas
storleksfördelning såsom underlag hade emellertid utförts en vägning för
erhållande av genomsnittlig storlek med hänsyn till antalet hkr per traktor.
Denna vägning visade, att någon väsentlig förändring i genomsnittsstorieken
icKe mtratt. Under krigsåren hade dock, på grund av att de svenska traktorerna
dominerade, det genomsnittliga antalet hkr stigit. Detta antal sjönk
emellertid åter under åren 1946 och 1947. Vid en nu verkställd vägning av det
genomsnittliga antalet hkr för de under år 1948 inköpta traktorerna har
uet visat sig, att genomsnittsstorieken för de nyinköpta traktorerna åter

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

nedgått och ligger i nivå med den genomsnittliga storleken under förkrigsåren.

Delegationen har icke funnit anledning att med ledning av det .material,
som föreligger, göra någon ändring i beräkningarna utan har liksom tidigare
räknat med 7 liter brännolja per timme i genomsnitt för samtliga brännoljedrivna
traktorer.

Till bensindrivna traktorer och dragbilar har likaså oförändrat räknats
med en förbrukning av 4 respektive 5 liter bensin per timme.

Beträffande jeepar visades i förra vårkalkylen en beräkning över den genomsnittliga
bensinförbrukningen per timme.

Det då erhållna beräkningsresultatet, 5,5 liter per timme, bär hållits oförändrat.

Förbrukningen av smörjolja per timme.

För traktorer och dragbilar räknas oförändrat med 0,30 kg smörjolja per
traktortimme. För jeepar räknas enligt anvisningar från Statens Maskinprovningar,
likaledes oförändrat, med 0,i4 kg per timme.

Förutsatt årlig totalförbrukning av drivmedel per traktor, dragbil eller
jeep.

Årsförbrukningen i genomsnitt till varje traktor, dragbil eller jeep har i
enlighet med det föregående beräknats på följande sätt:

Årligen per fotogen- eller brännoljedriven traktor:...... 7 x 600 = 4 200 1

» » bensindriven traktor:...................... 4 x 600 = 2 400 1

» » dragbil:............. 5 x 225 = 1 125 1

» » jeep:..................................... 5''5 x 600 = 3 300 1

Översikt beträffande prisutvecklingen.

Beträffande bensinpriset räknades i vårkalkylen 1948 på grund av den
böjda bensinskatten med en sammanlagd prisstegring fr. o. m. den 1 april
1948 av 28,25 öre/l. Den verkliga prisstegringen blev 30,oo öre/l, vilket medförde
ett bensinpris i 0-zon av 69,oo öre/l samt 70,75 öre/l i genomsnitt för
hela landet efter tillägg av 1,75 öre/l i medeltal för frakter. Den 8 juni 1948
inträffade emellertid en prissänkning med 1 öre/l, varför bensinpriset inklusive
zontillägg sedan dess uppgår till 69,75 öre/l. Samtidigt sänktes priset
på motorbrännolja med 0,so öre/l.

Kostnadsberäkning.

Med hänsynstagande till priser å driv- och smörjmedel under olika perioder
av de berörda produktionsåren samt den beräknade fördelningen av
totalförbrukningen under olika pristerminer bär delegationen beräknat kostnaderna
för olika drivmedel samt smörjmedel enligt följande översikt.

Kvantitet

1947148

å-pris, öre/l Kostnad,
eller öre/kg milj. kr

Bensin.............................. 19100 (in3) 52-57 (1) 10-04

Motorfotogen och motorbrännolja .... 120 900 (m3) 19-41 (1) 23-47

Summa drivmedel 140 000 (m3) 23-94 (1) 33-51

Smörjolja...........................

Summa driv- och smörjmedel

6150 (ton) 160-00 (kg) 9-84

43-35

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

1948/49

Bensin......

Motorfotogen

och motorbrännolja ....

25 400 (in3)
146 700 (m3)

69-75 (1)
20-15 (1)

17-72

29-50

Summa drivmedel

172 100 (in3)

27-47 (1)

47-28

Smörjolja....

7 663 (ton)

160-00 (kg)

12-20

Summa driv- och smörjmedel

59-54

1949150

Bensin..............................

Motorfotogen och motorbrännolja ....

31 700 (m3)
169 300 (m3)

69-75 (1)
20-15 (1)

22-11

34-11

Summa drivmedel

201000 (in3)

27-97 (1)

56-22

Smörjolja...

9 050 (ton)

160-00 (kg)

14-48

Summa driv- och smörjmedel

70-70

Utöver vad i det föregående anförts beträffande beräkningarna över kostnader
för driv- och smörjmedel må omnämnas, att delegationen på grund
av den stora prisskillnad, som nu föreligger mellan bensin å ena sidan samt
motorfotogen och motorbrännolja å andra sidan, tagit upp till särskilt övervägande
frågan om de kvantiteter startbensin, som förbrukats till de icke
bensindrivna traktorerna. Undersökningen har givit vid handen, att tidigare
tillämpad kvantitet, 100 liter per traktor och år, är för låg. Delegationen
bär efter att ha inhämtat uppgifter från fackmän på området räknat med
300 liter startbensin i genomsnitt per traktor och år. Samtidigt med att denna
förändring införts i beräkningarna bär det varit nödvändigt att även
justera beräkningarna i basåret.

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt.

I anledning av att jordbrukarna efter ansökan erhållit restitution av den
extra bensinskatt, som tillkommit från och med den 1 april 1948, med 27
öre/l, bör den beräknade återbetalade summan avdragas från de beräknade
totalkostnaderna för driv- och smörjmedel. Restitution har utgått för bensin
inköpt efter nämnda datum för användning till bensindrivna traktorer jämte
s. k. dragbilar eller epatraktorer. Däremot har restitution icke utgått för
bensin avsedd för jeepar eller för startbensin. Restitution skall heller icke
utgå för bensin använd för traktortransporter utanför gården.

Vid överläggningar med livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har
det visat sig, att exakta uppgifter rörande restitutionssummans storlek f. n.
icke kunna erhållas. Delegationen har därför i stället verkställt en beräkning
över de summor, som skulle ha återbetalats till jordbrukarna, om bensininlcöp
efter den 1 april 1948 förekommit i den omfattning, som förutsatts
i kalkylen. Det förefaller enligt de erfarenheter, som hittills vunnits,
som om betydande kvantiteter bensin hade inköpts före nämnda datum och
lagrats. I kostnadskalkylen har emellertid förutsatts, att bensininköpen under
1948 skulle ha fördelat sig jämnt under tiden 1/1—-31/,. Om en betydande
lagring förekommit av bensin, inköpt till det lägre priset före den 1 april 1948,
är kalkylsumman enligt här omnämnd beräkningsmetod för hög. En rättvis
justering synes emellertid kunna åstadkommas, genom att restitution
beräknas för hela den kvantitet bensin till bensindrivna traktorer och dragbilar,
som i kalkylen förutsatts inköpt efter den 1 april 1948. Delegationen

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

har tillämpat detta beräkningssystem jämväl för åren 1948/49 och 1949/50.
Metoden innebär, att priset å här anförda bensinkvantiteter räknas 27 öre/l
lägre än marknadspriset å bensin. Härigenom undvikes, att restitutionssumman
grundar sig på annan förbrukad kvantitet, än den i kalkylen förutsatta,
vilket kunde inträffa, om man i stället sökte i efterhand införa den
verkligt utbetalade restitution sisumman i kalkylen.

I enlighet med ovan angiven princip bär restitutionssummorna beräknats
enligt följande:

1947/48: Eftersom bensininköpen antagits fördela sig lika under produktionsårets
olika delar, erhålles den kvantitet, varå restitution bör beräknas (tiden

i/4_3i/8) ur; lss (2 1601 + 6 1881 2) = 3 490 m3 4. Restitutionssumman blir 3 490 x

270 = 094 milj. kr.

194-8149: (6 4801 + 6 1882) x 270 = 3 42 milj. kr.

1949/50: (11 0401 + 6 1882) x 270 = 4-65 milj. kr.

Sammandrag.

I följande tabell lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och
smörjmedel för basåret jämte produktionsåren 1947/48—1949/50. Enligt
prognosen för år 1949/50 skulle kostnaderna för detta år efter avdrag för
restitution av bensinskatt uppgå till 66,os milj. kr, vilket är 6 gånger så
mycket som i basåret.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel
till traktorer åren 1938/39 samt 1947/48—1949/50.

Samtliga värden i milj. kr.

Drivmedel

Smörj-

medel

Total-

summa

Index

Bränn-olja och
bensin

Avgår
res itu-tion

Summa

driv-

medel

1938/39
= 100

1938/39....................

10-92

''■

100-0

1947/48....................

3 33-51

0-94

4 33-57

9-84

42-41

388-4

1948/49....................

3 47-28

3-42

4 43-86

12-26

56-12

513-9

1949/50....................

3 56-22

4''65

4 51’67

14-48

66-05

604-9

Kalkylsiffrorna för driv- och smörjmedelskostnader i jämförelse med
motsvarande kostnader beräknade med annat underlag.

På grund av den kraftiga ökningen i antalet traktortimmar (beräkningarna
för 1949/50 innebära en ökning sedan basåret med 232 procent) blir
det av allt större vikt, att den tillämpade beräkningsmetodiken verkligen
ger ett riktigt utslag för utvecklingen av driv- och smörj medelskostnaderna.
Ett eventuellt förekommande systematiskt fel får nämligen en hastigt stegrad
inverkan, då felet i fråga gäller en starkt expanderande kostnadspost.
De i kalkylen tillämpade normerna för antal driftstimmar per traktor samt
brännoljeförbrukningen per driftstimme ha visserligen, som i det föregående
blivit omnämnt, och som mera utförligt diskuterades i texten till vårkalkylen
1948, prövats av fackmän, men då det här gäller medeltal, som
icke ens av fackmännen med säkerhet kunna bedömas, har det ansetts
önskvärt att även på annan väg söka pröva beräkningsresultaten.

1 Beräknad förbrukning till bensindrivna traktorer.

2 Beräknad förbrukning till dragbilar.

3 Inkl. restitutionssumman.

4 Exkl. restitutionssumman.

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

En prövning har, som inledningsvis anförts, verkställts genom jämförelse
med driv- och smörjmedelskostnader enligt dels livsmedelskommissionens
deklaration sunder sökning, dels räkenskapsresultaten (lantbruksstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökning) — i båda fallen genom uppräkning av
resultaten från de i respektive undersökningar ingående jordbruksarealerna
till hela riket motsvarande siffror.

Resultaten redovisas i en efterföljande tabell där de också jämföras med
de kostnadssummor, som tidigare beräknats i jordbrukets kostnadskalkyl.

Siffrorna enligt deklarationsundersökningen ha efter uppräkningen till
rikssiffror omräknats till produktionsår. Deklarationsmaterialet avser nämligen
kalenderår. Siffrorna enligt räkenskapsresultaten avse bokföringsår
(juli—juni).

Jämförelsen är tvivelsulan osäker, och de olika värdesummornas relationer
få bedömas med hänsyn därtill. Som exempel må anföras, att kalkylsummorna
avse att inkludera kostnaderna för bränn- och smörjoljor till
samtliga traktorer använda i jordbruket, under det att osäkerhet råder beträffande
deklarationsmaterialets beskaffenhet i detta hänseende. Ur deklarationsmaterialet
erhålles sålunda icke något uttryck för bränn- och
smörjoljekostnaderna för sådana traktorer, som tillhandahållas av maskinhållare
(maskinföreningar, maskinbolag, enskilda). I fråga om resultaten
från räkenskapsgårdarna må anföras, att »bränn- och smörjoljor» enligt
jordbruksekonomiska undersökningen likaså avser dessa kostnader för egna
traktorer, under det att kostnader för förhyrda traktorer redovisas separat.

I tabellen har emellertid gjorts ett försök att korrigera kostnadssummorna
enligt räkenskapsresultaten med hänsyn till detta. Kostnadsgruppen »traktorhyror»
enligt räkenskapsresultaten har uppdelats1 i å ena sidan driv- och
smörjmedelskostnader samt å andra sidan övriga kostnader. Den andel, som
ansetts utgöra kostnaden för driv- och smörjmedel, har adderats till de i
räkenskapsresultaten redovisade kostnaderna för driv- och smörjmedel.

Beräkningen är emellertid i varje fall osäker, bl. a. därigenom att uthyrning
av traktorer kan ha ägt rum olika jordbrukare emellan, varvid
viss dubbelräkning erhålles genom nu tillämpat tillägg för driv- och smörjmedlens
andel i posten traktorhyror. Av detta skäl kan den beräknade kostnadsposten
för driv- och smörjmedel väntas vara något för hög. Någon reduktion
för här anförda dubbelräkning har emellertid icke gjorts, då denna
endast skulle kunnat ske rent uppskattningsmässigt. Det må vidare anföras,
att kostnadsgruppen bränn- och smörjoljor enligt räkenskapsresultaten och
måhända i vissa fall enligt deklarationsundersökningen inkluderar kostnader
för gengasved. I vad omfattning så skulle vara fallet kan emellertid
icke bedömas.

För basåret 1938/39 saknas siffror enligt räkenskapsresultaten. För deklarationsundersökningen
föreligger emellertid ett värde för kalenderåret
1938; Detta värde ligger betydligt högre än de i jordbrukskalkylen upptagna.
För år 1939/40 saknas uppgift enligt deklarationsundersökningen. Däremot
finnes uppgift för kalenderåret 1940 vilken praktiskt taget överensstämmer
med den i kostnadskalkylen beräknade summan (16,38 milj. kr). I räkenskapsresultaten
finnes för år 1939/40 endast besked om gruppen brännoch
smörjoljor. Något tillägg för traktorhyror kan icke göras, enär denna
kostnadsgrupp för nämnda år icke redovisas separat.

Som synes förekomma avvikelser, och någon säker tendens kan knappast

1 Uppdelningen av posten traktorhyror har utförts på så sätt, att kostnaderna per timme
under olika produktionsår beräknats för driv- och smörjmedel, avskrivningskostnader, räntor
m. m. Härigenom har driv- och smörjmedlens procentuella andel av totalkostnaderna kunnat
beräknas. Procenttalen ha tillämpats för uppdelningen av posten traktorhyror.

151

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

iakttagas. Den oregelbundna tendensen i siffermaterialet torde delvis kunna
förklaras genom de omständigheter, som tidigare anförts, nämligen i första
hand att gengasved i vissa fall kan ingå i de angivna summorna enligt deklarationsundersökningen
och räkenskapsresultaten. I följande tablå har
för att erhålla bättre överskådlighet sammanförts kostnadssummorna för
bränn- och smörjoljor enligt de tre beräkningarna tillsammans med indextal,
som visa utvecklingen för de år, som kunna direkt jämföras.

Totalkalkylen

Räkenskaps gårdarna -

Deklarations undersökningen -

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

16-38

13-40 (100)

16- 00 (119-4)
19-10 (142-5)
15-19 (113-4)

17- 69 (132-0)
17-97 (134 1)
27-S2 (207-6)

16 15 (100)
17-49 (108-3)
21-95 (135-9)
20-95 (129-7)
23-66 (146-5)
25 03 (155-0)
27-85 (172-4)

1 16 33
14-26 (100)

14- 47 (101-5)

15- 24 (106-9)

16- 20 (113-6)
18-23 (127-8)
21-72 (152-3)
29-43 (206-4)

Siffrorna enligt jordbrukskalkylen visa en indexmässig höjning från
1940/41 till 1946/47 med 108 procent, under det att kostnaderna enligt
räkenskapsresultaten ökade med 72 procent och enligt deklarationsundersökningen
med 106 procent. Från och med ar 1943/44 överensstämmer utvecklingen
enligt deklarationsundersökningen relativt väl med kalkylen.

Jämförelsen kan för senare år anses visa en tillfredsställande överensstämmelse
mellan totalkalkylen och deklarationsundersökningen, medan
överensstämmelsen är svag vad beträffar räkenskapsresultaten. Delegationen
har icke funnit anledning att med ledning av gjorda jämförelser tills vidare
söka tillämpa något nytt beräkningssystem. Däremot anser sig delegationen
vid kommande kalkyltillfällen, da resultat för senare ar enligt deklara -

Kostnader för driv- och smörjmedel till traktorer, i milj. kr.

Enligt total-kalkylen

Bränn-och smörj-oljor en-ligt räken-skaps-resul-taten;
(räken-skapsår)

Trak-

tor-

hyror

enligt

räken-

skaps-

resul-

taten

Bränn- och
smörjoljor
i procent
av totala
traktor-kostnader
enligt
särskild
beräkning

Bränn- och
smörjoljor-nas sanno-lika unge-färliga andel
av »traktor-hyror» (en-ligt pro-centtal
i kol. F)

Summa
bränn-och smörj-oljor en-ligt räken-skapsre-sultaten
efter
justering

Bränn- och
smörjoljor
enligt de-klarations-undersök-ningen efter
omräkning
till produk-tionsår

Bränn-

olja

Smörj-

medel

Sum-

ma

A

B

c

D

E

G

(D + G) H

I

1938/39

10-81

49-0

X13-12) l

1939/40

16-38

11-11

55-4

2(16‘33) j

1940/41

9-93

o''47

13-40

12-71

5-io

67-7

3-45

16-16

14-26 ]

1941/42

11-22

4-78

16-00

12-18

6-77

78-5

5-31

17-49

14-47 |

1942/43

13-28

5‘82

19-10

14-86

8-53

83-2

7-10

21-95

15-24

1943/44

8-91

6-28

15-19

15-39

6''75

82-3

5-56

20-95

16-20 |

1944/45

9-80

7-89

17-69

18-77

6-10

80-1

4-89

23-66

18-23 |

, 1945/46

11-65

6-32

17-97

19-77

806

65-2

5-26

25-03

21-72

i 1946 47

19-86

7-96

27-82

22-95

10-78

45" 5

4-90

27-85

29-43

1947/48

30-58

9-84

40-42

•

•

! 1948/49

39-98

12-17

52-15

*

1 1949/50

46-58

14-28

60-86

1

1 Kalenderåret 1940.

2 , 1938.

Jo2 Kungl. Maj ds proposition nr 212.

tion sunder sökningen och räkenskapsresultaten torde föreligga, böra fortsattao
de nu påbörjade jämförelserna. Delegationen har dessutom för avsikt
att låta verkställa representativundersökningar beträffande det genomsnittliga
antalet driftstimmar per år samt genomsnittsförbrukningen3 av brännoija
per timme.

6. Diverse kostnader.

Kostnaderna för mjölkfrakter ha nu beräknats till 49,% milj. kr för 1947/
48 och 58,21 milj. kr för 1948/49. Jämfört med vårkalkylen 1948 innebär
detta en kostnadsminskning på 2,qs milj. kr respektive 1,28 milj. kr. Kost?oaiS1^nsknlnge^
star i,sarpkand med att mjölkinvägningen vid mejerierna
v j ^ nu beräknas bli mindre än enligt bedömningen i vårkalkylen 1948.
Nedgången är även beroende på att den av mejerierna betalda frakten med
stöd av på senare tid gjorda undersökningar nu beräknats på en något
lägre procentuell del (ca 3 procent lägre) av den totala mjölkinvägningen
an vad fallet var i vårkalkylen 1948.

Höjningen av fraktkostnaden per ton mjölk på grund av den i våras inlradda
prishöjningen på bensin har undersökts genom att jämföra medelen
Pei ^0n under tiden maj—november 1948 med motsvarande tid

1947.

f-FSn^l94m° har räknats med samma fraktkostnad per ton mjölk som
tor 1948/49. På grund av att ökade kvantiteter beräknats erhålles emellertid
en viss stegring i de beräknade kostnaderna jämfört med 1948/49.

Kostnaderna för biltransporter ha nu kunnat slutjusteras för år 1947/48.
Den erhållna kostnadssumman för detta år avviker obetydligt från kostnaderna
enligt vårkalkylen 1948. För produktionsåret 1948/49 visar den nu
uppgjorda kalkylen ca 1 milj. kr lägre kostnader än förra vårkalkylen.
Minskningen är betingad av en sänkning av de taxor för jordbrukstransporter,
som Svenska lasttrafikbilägareförbundet uppgivit. Fraktkostnaden
per 100 kg och 20 km transportavstånd angavs i juli 1948 till 73,6 öre men
den 1 november samma år till 67,9 öre. För produktionsåret 1949/50 har det
forutsatts, att den sänkta fraktsatsen blir bestående.

Kostnaderna för järnvägstransporter omräknades i samband med vårkal.
ky,ea ,19f80 med hansyn till den höjning av järnvägarnas frakttaxor, som
inträdde från och med den 1 januari 1948. Sedan dess har någon ändring i
trakttaxorna icke inträtt, och de i förra vårkalkylen anförda siffrorna tillämpas
oforandrade. För produktionsåret 1949/50 har likaledes räknats med
samma kostnader som för år 1948/49.

Uppgifter om tillverkade och försålda kvantiteter skördegarn ha inhämtats
från fabrikanterna, och kostnaderna ha vid de senaste kalkyltillfällena
beraknats med hänsyn till den förändring i förbrukade kvantiteter,
som blivit en följd av den ökade användningen av självbindare. I basåret
raknades med sisalgarn, och det nu förekommande pappersgarnet omräknas
till att motsvara sisalgarn. Förbrukningen för olika år enligt fabrikanternas
uppgifter har utvecklats på följande sätt.

Förbrukning av
skördegarn räknat
som sisalgarn

4617

4 484

5 441
5 337
5 706

År

1938

1939

1946

1947

1948

153

Kungl. Maj ris proposition nr 212.

Den ökade förbrukningen har motiverat en höjning av årskvantiteten från
i föregående beräkning 5 000 ton till 5 200 ton för 1946/47 och 1947/48.
För basåret räknas som förut med 4 500 ton. I prognosen för 1948/49
har räknats med en kvantitet av 5 500 ton, samt för 1949/50 5 700 ton. Under
produktionsåret 1948/49 inträffade en prishöjning motsvarande 17 öre
per kg sisalgarn. Denna prishöjning och den förut anförda kvantitetsökningen
medföra eu kostnadsökning jämfört med vårkalkylen 1948 av \,ii

milj. kr. . , ...

För produktionsåret 1949/50 har räknats med samma pris som etter höjningen
under hösten 1948, men på grund av den i beräkningen ökade kvantiteten
erhålles en obetydlig kostnadsökning.

Kostnaderna för hösalt äro oförändrade sedan vårkalkylen 1948 för samtliga
de då medtagna produktionsåren. Kostnaderna år 1949/50 ha upptagits
oförändrade från år 1948/49.

Beträffande förbrukningen av AlV-syra föreligga uppgifter till och med januari
1949. Kostnadsberäkningen har sålunda kunnat göras definitivt for
produktionsåret 1947/48. I vårkalkylen 1948 räknades för detta produktionsår
preliminärt med eu kvantitet av 8 000 ton. Den definitiva kvantiteten
stannade enligt erhållna uppgifter vid 6 800 ton. För produktionsåret
1948/49 räknades i vårkalkylen 1948 med 8 500 ton. Nu har under föiutsättning
att förbrukningen under den del av produktionsåret, för vilken
uppgifter nu saknas, kommer att motsvara förbrukningen under motsvarande
månader av produktionsåret 1947/48 — beräknats en kvantitet^ av
6 600 ton. Denna kvantitet har hållits oförändrad även för produktionsåret
1949 x50.

I fråga om priserna är att notera en sänkning i januari 1949 från 13,25
kr /dt till 13,20 kr/dt. Kvantiteter, priser per ton samt kostnadssummor för
år''1938/39 jämte de senaste produktionsåren redovisas i följande översikt.

Produk-

Förbrukad

kvantitet,

tionsår

ton

1938/39 .........

1 051

1945/46 .........

......... 7 400

1946 47.........

6 600

1947/48 .........

6 800

194849 .........

6 600

1949/50 .........

......... 6 600

Flis,

Värde,

kr/ton

milj. kr

127-50

0-13

144-60

1-07

130-30

0-86

132-40

0-90

133-30

0-88

131-80

0-87

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade gentemot vårkalkylen
1948.

Kostnaderna för elkraft ha varit föremål för undersökning av de sakkunniga
för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader in. m. De sakkunniga ha delgivit delegationen resultatet
av sina undersökningar. På grund av att viss del av de kostnader, som i tidigare
beräkningar inkluderats i kostnaderna för elkraft — nämligen kostnader
för gårdsnät, för installation av belysning samt för anslutning av
motorer — numera ingå i byggnadskostnaderna, sådana dessa beräknas
enligt de förut nämnda sakkunnigas utredning, avser den nu utförda beräkningen
endast att redovisa utvecklingen av kostnaderna för förbrukad elström
samt övriga abonnemangskostnader. Efter att ha undersökt möjligheterna
att med hjälp av olika underlag fortlöpande beräkna dessa kostnader,
ha de sakkunniga ansett, att med hittills föreliggande statistiskt material
den tillförlitligaste beräkningen kan göras genom tillämpande av de
kostnader för elkraft, som kunna erhållas ur grundmaterialet till livsme -

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

delskommissionens deklarationsundersökning. En särskild bearbetning för
erhållandet av dessa kostnader under olika år har på de sakkunnigas begäran
utförts av livsmedelskommissionens statistiska byrå. Deklarationsundersökningens
resultat ha emellertid endast kunnat erhållas till och med
kalenderåret 1947. Eu framräkning av dessa sista kända kostnader har av
delegationen verkställts med hjälp av lantbruksförbundets index för elkostnader.
Någon hänsyn till förändringar i volymen (elektrifieringens omfattning)
sedan detta år har icke kunnat tagas, enär underlag för ett bedömande
saknas. I det följande redovisas ovan omnämnda framräkning
såväl som de nu beräknade kostnadssummorna i jämförelse med kostnaderna
enligt tidigare beräkningar.

SL:s index
för elkost-nader
1947= 100

Kostnadssummor enl. de-klarationsundersökningen,
milj. kr

Index

1938/39

Tidigare i
totalkalkylen
upptagna
kostnader
för elkraft,
milj. kr

Index

1938/39

Kalenderår

Produk-

tionsår

= 100

= 100

1938.. ..

1939.. ..

16-70

1(17''92)

38/39

17-51

100-0

39-44

100-0

1940....

19-14

39/40

18-73

1070

43-03

109-1

1941....

21-12

40/41

20-4 6

116-8

52-14

132-2

1942....

23-80

41/42

22-91

130-8

61-28

155-4

1943....

26-23

42/43

25-42

145-2

68-53

173-8

1944....

28-33

43/44

27-63

157-8

73‘62

186-7

1945....

30-10

44/45

45/46

29-51

lf>8*5

7709

195-5

1946....

32-14

31-46

179-7

77-09

195-5

1947....

100-0

34-30

46/47

33-58

191-8

77-09

195-5

1948....

101-3

(34-74)

47/48

34-59

197-5

77-09

195-5

1949....

(101-6)

(34-85)

48/49

49/50

34-81

34-85

198- 8

199- 0

77-09

195''»

Priset på hästskor steg från den 1 juli 1948 med 6 öre/kg, vilket medfört
en kostnadsökning på 0,o5 milj. kr för 1947/48 och 0,26 milj. kr för 1948/49
i jämförelse med vårkalkylen 1948. För produktionsåret 1949/50 har räknats
med samma kostnader som för år 1948/49.

I fråga om silfilter och rengöringsmedel föreligger ingen ändring av de
i vårkalkylen 1948 beräknade kostnadssummorna för åren 1947/48 och
1948/49. För produktionsåret 1949/50 har insatts samma kostnadssumma
som den för 1948/49 erhållna.

Med stöd av uppgifter från Torvströfabrikanternas Centralförening om
produktionen av torvströ ökades i tidigare kalkyler den under krigsåren
upptagna kvantiteten på 1,8 milj. balar till 2,o milj. för 1946/47 och till 2,5
milj. balar för 1947/48, vilken senare kvantitet också ingick för 1948/49.
Av nu inhämtade uppgifter att döma synes någon ökning av torvströproduktionen
emellertid icke ha kommit till stånd. Kvantiteten har därför
i kalkylen återförts till samma nivå som under krigsåren, nämligen 1,8 milj.
balar, vilket medfört en väsentlig sänkning av de" i vårkalkylen 1948 upptagna
kostnaderna. Dessa beräknades då till 9,20 milj. kr för 1947/48 och
9,25 milj. kr för 1948/49. De nu utförda beräkningarna ge 6,70 respektive
6,75 milj. kr. Den sistnämnda kostnadssumman har tillämpats även för
år 1949/50.

Posten allmänna omkostnader har kunnat slutgiltigt justeras för år
1946/47, enär uppgifter för dessa kostnader per ha enligt jordbruksekonomiska
undersökningens resultat erhållits för bokföringsåret 1946/47. För 1

1 Medeltal av kostnaderna åren 1938 och 1940.

155

Kunyl. Maj:ts proposition nr 212.

räkenskapsåret 1947/48 har erhållits preliminära siffror enligt den jordbruksekonomiska
undersökningen, vilka i enlighet med tidigare tillämpade
principer tillämpats för produktionsåren 1948/49 och 1949/50. Justeringen
innebär för produktionsåret 1947/48 en höjning av allmänna omkostnader
från 80,32 milj. kr enligt vårkalkylen 1948 till 32,13 milj. kr.

Kostnaderna för mjölkkontroll ha likaledes kunnat slutgiltigt justeras
för produktionsåret 1946/47 sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas
storlek kunnat erhållas för motsvarande kontrollår. För år 1947/48
har från Svenska kontrollföreningarnas riksförbund erhållits preliminära
löneuppgifter. För kontrollåret 1948/49 ha lönerna av riksförbundet uppskattats
med ledning av utvecklingen enligt träffade avtal.

Uppgifter om antalet assistenter ha erhållits från lantbruksstyrelsen, som
även föreslagit, att beräkningarna grundas på ett obetydligt ökat antal assistenter
under produktionsåret 1949/50.

Vissa detaljer av beräkningarna framgå av följande översikt.

Produktionsår

Antal

verksamma

Beräknad
årskostnad
per assistent,

Total

kostnad,

Avgår

statliga

bidrag,

Kostnad
för jord-bruket,

assistenter

kr

kr

kr

milj. kr

1946/47...........

. 1 108

4 351

4 820 908

263 000

4‘56

1947/48...........

1948/49...........

1112

4 815

5 354 280

261 000

5-09

1 150

5 035

5 790 250

(261 000)

5-53

1949/50...........

... 1 175

5 035

5 916 125

(261 000)

5''6G

Avvikelserna i kostnadssummornas storlek jämfört med vårkalkylen
1948 äro ytterst obetydliga.

Tabell 13. Diverse kostnader i sammandrag.

|

1938/39
milj. kr

1946/47 1

miij. kr

1947/48
milj. kr

1948/49 i
milj. kr j

1949/50
milj. kr

15''70

49-92

49-90

58-21

59-67

Övriga frakter:

7-13

13-83

14-57

14-67

1457

5-00

5''50

5-90

6-10

6-10

287

8-53

8''Ot

9-41

9''75

0-48

1-23

1-24

1-24

1-24

0-13

0-8«

0''90

0-88

0-87

no

1-09

1-09

109

1-09

17-51

33-58

34-59

34-81

34-85

2-21

3-29

3-41

3*6*2

3-62

1-1)0

2-55

2-51

2-51

2-51

0-97

1-66

1-02

1 -62

1-62

3-11

8’58

8-58

8-58

8-58

4''32

6-72

6-70

6’7 5

675

Allmänna omkostnader
Mjölkkontroll..............

Summa

Index

17-09

1-91

81-43

100-o

30-32

4"5n

172-21

211-5

32-13

5-09

176 30

216-5

32-13

5-53

187-15

229-8

32-13

5-66

189-01

232-1

7. Ekonomibyggnader.

I vårkalkylen 1948 infördes en ny beräkning av kostnaderna för avskrivning
och underhåll av ekonomibyggnader, vilka vid 1946 års prisläge uppgick
till 123,5 milj. kr. Denna kostnadssumma hade framkommit genom en
av Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader (SFL) i samarbete
med de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 212-

på jordbrukets arbetskostnader m. m. verkställd utredning. Utgående från
1946 års volym som genomsnittsvolym och med användning av SFL:s prisindex
beräknades byggnadskostnadernas utveckling sedan produktionsåret
1938/39. Då SFL :s index vid upprättandet av vårkalkylen 1948 endast
sträckte sig till och med 1947 företogs en framräkning med hjälp av Sveriges
lantbruksförbunds (SL) index för byggnadskostnader. Vid den nu genomförda
omräkningen har SFL:s index även för år 1948 förelegat uträknad.
Denna index har med hjälp av lantbruksförbundets månadsindex liksom
i vårkalkylen 1948 framräknats — denna gång med beaktande av uppgifter
om priserna å byggnadsmaterial i januari 1949 samt löner till byggnadsarbetare
(egen arbetskraft) enligt nyligen träffat avtal. De båda indexserierna
(SFL:s resp. SL:s index) visa ungefärligen samma utveckling
och kunna därför sammankopplas på sätt som skett i kalkylen.

Indexberäkningarna redovisas i nedanstående översikt.

SFL:s index
Å r med 1935/37

= 100

1938 ............!..... 110-2

1939 ................... 114-3

1946 .................. 185-2

1947 .................. 196-7

1948 .................. 205-1

1949 ..................

1950 ..................

SL:s index
omräknat
med

1948 = 100

100-0

102-3

102-3

SFL:s index
framskrivet för
1949 och 1950
med SL:s index

110-2

114-3

185-2

196-7

205-1

209-8

209-8

Utvecklingen enligt index av kostnadssumman 123,5 milj. kr för kalenderoch
produktionsår redovisas nedan.

SFL:s index
omräknat med

Kostnadssumman
123''5 omräknad

Index för
kostnadsutveck -

1938 ..........

1939 ..........

1946

= 100

enl.

index

lingen från
1938/39

.......... 59-5

.......... 61-7

73-5

76-2

1938/39

75-3

100-0

1946 ..........

.......... 1000

123-5

1946/47

128-6

170-8

1947 ...........

.......... 106-2

1312

1947/48

134-9

179-2

1948 ..........

.......... 110-7

136-7

1948/49

138-8

184-3

1949 ...........

1950 ...........

.......... 113-3

.......... 113-3

139-9

139-9

1949/50

139-9

185-8

Den nu justerade kostnadssumman för år 1948/49 är 3,9 milj. kr högre
än motsvarande summa för år 1947/48. Framräkningen för år 1949/50 har
som synes gett en ytterligare obetydlig höjning av kostnaderna på grund av
nu kända pris- och löneförändringar. I jämförelse med vårkalkylen 1948
äro de nu beräknade kostnadssummorna lägre för åren 1947/48 och 1948/49.
Avvikelserna uppgå till 5,4 respektive 2,9 milj. kr och bero på att index för
arbetslöner till byggnadsarbetare vid förra kalkyltillfället beräknats för högt.

Kostnaderna för siloanläggningar ha framräknats enligt tidigare tillämpade
principer, innebärande bl. a. oförändrad standard å de kostnadsberäknade
anläggningarna samt beaktande av behovet att ersätta äldre anläggningar.

Under senare år ha siloanläggningar av betong börjat komma till användning.
Kostnaderna för dessa äro annorlunda än för de i kalkylen ingående
anläggningarna av trä. En omläggning av beräkningarna med hänsyn till

157

Kungl. Maj-.ts proposition nr 212.

detta kan emellertid f. n. knappast genomföras. Delegationen vill emellertid
med anledning av vad här anförts fästa uppmärksamheten på, att beräkningarna
i sin nuvarande utformning inkludera kostnader för ersättandet av de
billigare anläggningarna av trä efter relativt kort tid — 6 år — och det är
sannolikt, att en omläggning av beräkningarna med hänsynstagande till
betongsiloanläggningarna — om en sådan omläggning kunde genomföras
icke skulle medföra någon nämnvärd förändring i den kalkylerade kostnadssumman.

I följande översikt redovisas kostnaderna för såväl ekonomibyggnader
som siloanläggningar i milj. kr.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Ekonomibyggnader ......

75-30

134 90

138-80

139-90

Siloanläggningar ..........

0’03

0''61

0-67

0"65

Summa milj.

kr 75-33

135-51

139-47

140-55

Index, 1938/39 = 100...

100-0

179-9

185-1

186-6

8. Grundförbättringar.

I vårkalkylerna 1947 och 1948 redovisades kostnaderna för grundförbättringar
efter den beräkning, som erhållits vid utredning hos de sakkunniga
för utredning rörande rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. Kostnaderna för grundförbättringar enligt denna utredning
ha nu ånyo justerats med hänsyn till ändrat löneläge. I fråga om priset på
tegelrör föreligger icke någon ändring sedan förra varkalkylen. Under ar
1947 utgick statsbidrag till täckdikning i större omfattning än under närmast
föregående år. Storleken av dessa bidrag var icke känd, då vårkälkylen
1948 upprättades. På grund härav är den nu kalkylerade nettokostnaden
något mindre än enligt vårkalkylen 1948 för de år, som då voro med -

tagna.

1938/39

Täckdikningskostnader............

Underhåll av större öppna diken ..

1947/48

9-60

7-12

1948/49

9''78

7-53

1949/50

9-80

7-64

Summa 7 "54

16-72

17-31

17-44

Avgår statsbidrag till täckdiknirg

0-64

0-64

0-64

Nettosumma 7‘54

16-08

16-67

16-80

Index 100-0

213-3

221-1

222-8

9. Arbetskostnader.

Frågan om de principer, efter vilka arbetskostnaderna skola beräknas,
har varit föremål för fortsatt prövning av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. Tidigare ha preliminära och efter hand kompletterade redogörelser
för de sakkunnigas undersökningar i detta avseende ställts till livsmedelskommissionens
förfogande i samband med behandlingen av förkalkylerna
över jordbrukets inkomster och kostnader åren 1947/48 och 1948/49.

Sedan dels ytterligare uppgifter blivit tillgängliga från de räkenskapskontrollerade
och från de i lönestatistiken deltagande jordbruken i vad
avser året 1946/47, dels resultatet av 1944 års allmänna jordbruksräkning
blivit tillgängligt på ett sådant sätt, att hänsyn kunnat tagas härtill vid
de sammanvägningar av deluppgifterna för olika storleksgrupper och
naturliga områden, som varit erforderliga för erhållandet av riksmedeltal

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

och totalsummor, har en fullständig omräkning med beaktande av vad sålunda
framkommit numera blivit verkställd. De sakkunnigas undersökning
rörande jordbrukets arbetskostnader föreligger efter denna omräkning i sitt
slutgiltiga skick. Undersökningen har detalj granskats av experter på lönestatistikens
område och därefter överlämnats till livsmedelskommissionen.
— I sitt nu föreliggande skick är undersökningen i stort sett uppbyggd på
samma sätt som tidigare preliminära beräkningar. Efterföljande redogörelse
begränsas i huvudsak till de förändringar, som vidtagits i samband med
undersökningens slutförande.

Den undersökning, som tidigare gjorts beträffande arbetsprestationens
fördelning på olika yrkeskategorier och som finnes refererad i Kungl. Maj :ts
prop. nr 275/1948 (s. 159), baserades på de då kända uppgifterna för
perioden 1940/41—1944/45. För denna period visade det sig, att förskjutningarna
i arbetsprestationens fördelning på olika yrkeskategorier voro så
små (och svårbestämbara till sin tendens) att man kunde bortse från desamma.
Sedan uppgifterna numera bearbetats även för de två åren 1945/46
och 1946/47 är förhållandet icke längre detsamma. Sålunda uppstår nu
frågan, huruvida man vid användandet av arbetsprestationen för de olika
yrkeskategorierna som norm för en sammanvägning av dellönerna för de
motsvarande yrkeskategorierna bör tillämpa fasta eller rörliga vägningstal.
Denna fråga är av principiell karaktär och innebär i det förra fallet, att förskjutningarna
i vad avser arbetsprestationens fördelning på olika yrkeskategorier
av anställda anses kompenserade genom motsatta förskjutningar
av arbetsprestationens fördelning för familjemedlemmarna eller med andra
ord, att arbetet som sådant i stort sett icke anses ha ändrat karaktär och
att familjemedlemmarna därför fått övertaga de göromål, vartill lejd arbetskraft
icke längre stått att erhålla. I det senare fallet innebär frågan i stället
antingen ett strikt fasthållande vid principen, att det är lönen till de anställda
arbetarna, som i genomsnitt skall vara normerande för arbetsersättningen
till familjemedlemmarna eller också ett antagande, att förskjutningarna
i arbetsprestationens fördelning för de anställda är representativ jämväl
för fördelningen av familjemedlemmarnas arbetsprestation. Härom må

Rörliga vägningstal

(enligt rätlinjig regression1): procent av
Yrkeskategori arbetsförbrukningen för manliga an ställda

arbetare över 18 år under

perioden 1940/41

-1946/47.

Basåret 1938/39

Årsvariation

Rättare................

.......... 4-01

+ 0-07

Fördräng..............

.......... 4-5S

- 0-05

Kördräng2.............

.......... 32-39

- 0-36

Traktorskötare2 ........

.......... (2-90)

(+ 0-30)

Dagsverkare...........

- 0-06

Arbetare med blandat arbete...... 1-63

+ 0-90

Ladugårdsförman......

.......... 4-31

+ 0-08

Djurskötare............

.......... 18-34

+ 0-17

Fodermarsk ...........

.......... 2-54

- 0-11

Stalldräng .............

.......... 5-42

- 0-44

Specialarbetare.........

.......... 4-68

- 0-09

Övriga arbetare.........

.......... 1-58

- o-ii

Summa 100-00

o-oo

1 Beträffande beräkningsmetodiken hänvisas till undersökningen.

2 Arbetsprestationen för Traktorskötare motsvarade 4-8-2 år 1945/46 och 5’60 år 1946/47. Motsvarande
arbetsprestation ingick tidigare år i arbetsprestationen för Kördräng.

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

nu kunna råda delade meningar. Som särskilt motiv för alternativet med
rörliga vägningstal kan emellertid anföras, att arbetsprestationens sammansättning
onekligen på något längre sikt även i sin helhet måste vara underkastad
vissa förskjutningar bl. a. med hänsyn till den fortlöpande mekaniseringen.
Detta har sjmts LK-delegationen vara av väsentlig betydelse, varför
delegationen velat förorda alternativet med rörliga vägningstal.

Resultatet av de av delegationen accepterade beräkningarna rörande fördelningen
av de anställdas arbetsprestation på olika yrkeskategorier kan sammanfattas
på sätt som framgår av uppställningen å föregående sida.

De med hjälp av det ytterligare tillgängliga materialet från de räkenskapskontrollerade
jordbruken fullföljda beräkningarna rörande arbetsförbrukningen
per ha jordbruks jord ha givit följande resultat:

Mt och rmt
per ha
jordbruks -

jord

Arbetsförbrukning under basåret 1938/39 ........... 321-99

Årlig minskning (genomsnitt 1939/40 — 1946/47)...... 2-13

I procent utgör minskningen...................... 0 C6

För en beräkning av den totala arbetsförbrukningen inom lanthushållningen
erfordras även uppgifter om jordbruksarealens storlek. Denna är
känd genom de allmänna j ordbruksråkningarna den 15 september 1937
och 1944, och har tidigare angivits på följande sätt.

Basåret Årlig

1938/39 minskning

1 000 ha %

4 125-94 6-71 0-16

När hänsyn tages både till minskningen i arbetsförbrukningen per ha och
till minskningen i arealen jordbruksjord blir den totala minskningen i arbetsvolymen
sålunda 0,82 procent.

Med denna procentsats kan jämföras den enligt samma metod tidigare
beräknade procentsatsen för perioden 1938/39—1945/46, 1,20, vilken åberopats
i förkalkylen för produktionsåret 1948/49.

Anledningen till den rätt betydande skillnaden är, förutom smärre förändringar
i uppskattningen av vissa felande uppgifter från de räkenskapskontrollerade
jordbruken (deluppgifter för vissa storleksgrupper och naturliga
områden), från vilka här kunna bortses, dels övergången till sammanvägning
av deluppgifterna för arbetsförbrukningen per ha enligt arealen
jordbruksjord år 1944 i stället för år 1937, dels — samt framför allt
—■ grundandet av beräkningarna på uppgifterna för perioden 1939/40—
1946/47 i stället för på uppgifterna för perioden 1938/39—1945/46.

Den tidigare angivna procentsatsen, 1,20, användes vid upprättandet av
förkalkylen för produktionsåret 1948/49 allenast vid bestämmandet av
minskningen i arbetsförbrukningen till och med år 1945/46. Från och med
år 1946/47 uppskattades minskningen till 1,5 procent, beräknad på volymen
under närmast föregående år, medan procentsatsen 1,20 i stället hänförde sig
till arbetsförbrukningen under basåret 1938/39. Motiven för ställningstagandet
finnas redovisade i Kungl. Maj:ts prop. nr 275/1948 (s. 157 och 158).

De kompletteringar av beräkningarna rörande minskningen av arbetsförbrukningen,
som nu ytterligare kunnat göras, äro icke av sådan beskaffenhet,
att man på grund härav vågar ifrågasätta riktigheten av det bedömande,
som gjordes vid upprättandet av förkalkylen för produktionsåret

180

Kungl. Maj.ts proposition nr 212-

1948/49. Som en sammanfattning kan därför endast konstateras, att den
nu slutförda utredningen icke kunnat leda fram till några preciserade slutsatser
angående förändringarna i jordbrukets totala och efter syftet med
jordbrukskalkylen avpassade arbetsförbrukning. Utredningen liar dock ytterligare
klarlagt svårigheterna att bestämma ifrågavarande arbetsförbrukning
och anvisat, efter vilka riktlinjer frågan bör prövas både när det gäller
att söka förbättra primärmaterialet och när det gäller att utnyttja uppgifter
av samma slag som de nu tillgängliga, men avseende efterföljande år.

Vad nu anförts har ansetts motivera, att arbetsförbrukningen tills vidare
beräknas enligt de senast i jordbrukskalkylen fastställda principerna d. v. s.
under antagande av att minskningen till och med år 1945/46 varit 1,2 procent
beräknad på basvolymen samt från och med år 1946/47 i stället 1,5 procent
beräknad på volymen under det i varje särskilt fall närmast föregående
året.

I fråga om arbetslönerna ha utöver tidigare korrigeringar av avtalslönerna
för perioderna */*—*’/„ och ’/„—“/« 1947 samt */l—“/,» 1948, för vilken
redogörelse tidigare lämnats, nu även måst verkställas viss korrigering för
avtalsperioden från och med den 1 november 1948. Denna korrigering är
av följande innebörd:

Inom gruppen Slöjdare, smed, maskinskötare (som i sin tur ingår i medeltalet
för Specialarbetare) rymmes bl. a. Svetsningsutbildad smed, som
redan enligt föregående avtal erhöll ett lönetillägg av 10 öre per timme.
Uppgiften för regleringsåret 1947/48 korrigerades ej med hänsyn härtill, enär
ett bedömande vid tidpunkten i fråga ej kunde göras av antalet Svetsningsutbildade
smeder, som kunde komma i åtnjutande av lönetillägget. Numera
torde en försiktig uppskattning kunna göras till ca 10 procent av antalet
arbetare inom gruppen i dess helhet. Detta betyder, att genomsnittslönen
för hela gruppen bör höjas med yl0 av 10 öre d. v. s. med 1 öre.

Den reduktion, som ursprungligen verkställdes av grundbeloppen till indexberäkningen
för arbetskostnaderna i jordbrukskalkylen, uppgick med
senare korrektioner till 8,2 procent. Grundbeloppet för basåret 1938/39
eller 864,9 milj. kr motsvaras nämligen av kalkylbeloppet 793,6 milj. kr.
Den vid upprättandet av förkalkylen för produktionsåret 1948/49 verkställda
motsvarande reduktionen utgjorde 9,i procent, i det att det då aktuella
grundbeloppet blev 907,2 milj. kr, medan kalkylbeloppet beräknades
till 824,t milj. kr. En reduktion av det nu senast beräknade grundbeloppet
eller 917,1 milj. kr för basåret 1938/39 till samma nivå som enligt förkalkylen
1948/49 motsvarar ytterligare l,o procent utöver den reduktion om
9,i procent, som verkställdes enligt förkalkylen för produktionsåret
1948/49.

Av den totala skillnaden mellan de anförda grundbeloppen och kalkylbeloppen
torde en viss del kunna förklaras genom skiljaktigheter i arbetsförbrukningen
per ha vid räkenskapskontrollerade och samtliga jordbruk.
Med hänsyn vidare till att en så liten skillnad av kalkylbeloppet som den,
vilken eventuellt kan diskuteras, icke påverkar storleken av kompensationen
genom inträffade kostnadsstegringar i nämnvärd grad samt till att
fullt bärande motiv för en annan precisering av kalkylbeloppet icke kunnat
åstadkommas, synes det senast använda kalkylbeloppet 824,4 milj. kr för
basåret 1938/39 mycket väl kunna bibehållas. Emellertid bör man rimligen
även nu kunna tillämpa samma resonemang som det, vilket föranledde
en viss jämkning av kalkylbeloppet för basåret 1938/39 vid upprättandet av
förkalkylen för produktionsåret 1948/49. Om så sker erbålles följande resultat: -

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tidigare i kalkylen använd arbetsvolym ........ 1 232 50 milj. nit och rmt

Arbetskostnad under basåret 1938/39 förutsatt oförändrad
arbetsvolym men med hänsynstagande
till de senast utförda beräkningarna av timlönen
enl. rörliga vägningstal...................... 833-42 milj. kr

Kalkylbeloppen kunna nu preciseras på sätt framgår av följande sammanställning.

Arbetsvo-lym, milj.
mt och
rmt

Korrelc-tions-belopp,
milj. kr''

Timlön

öre

Kalkylbelopp

Tidigare
kalkyl-belopp
rel. tal

D:o enl. i
förkalkyl
1948/49
införd kor-rigering

Produk-tionsår
l1 II/»—S1/»)

milj. kr

Rel.

tal

1938/39....

1 232-50

67-62

833-42

100-00

100-00

1939/40....

1217-71

13-5

72-91

874-33

104-91

105-83

1940/41____

1 202-92

33-5

82-81

962-64

115-50

116-61

1941/42____

1188-13

200

92-00

1 073-08

128-76

130-06

1942/43....

1173-34

101-06

1185-78

142-28

143-78

1943/44....

1 158-55

106-55

1 234-44

148-12

149-75

1944/45....

1 143-76

118-98

1 360-85

163-28

165-21

1945/46....

1128-97

132-28

1 493-40

179-19

181-51

177-87

1946/47....

1112-04

11-8

145-01

1 600''77

192-07

191-85

189-74

1947/48....

1 095-36

5-9

176-81

1930-81

231-67

230-81

227-89

1948/49....

1078-93

185-38

2 000-12

239-99

235-00

231-37

1949/50____

1062-75

185-77

1 974-27

236-89

LK-delegationen vill framhålla, att de här ovan refererade beräkningarna
lika litet som tidigare beräkningar av arbetskostnaderna kunna göra
anspråk på någon större precision. Hur man än verkställer beräkningarna
kan man givetvis icke komma ifrån de svagheter, som vidlåda det tillgängliga
primärmaterialet, och ej heller de villkorliga förutsättningar, som
måst uppställas för att siffermässigt precisera de i kalkylen inrymda principerna
för arbetskostnadernas bestämmande. Beräkningarna äro osäkra
i vad avser såväl arbetskraftsvolymen som timlönen. För att exemplifiera
vad en eventuell felbedömning kan tänkas ha för konsekvenser må allenast
nämnas att redan en så obetydlig feluppskattning som med 1 öre i timlönen
under basåret 1938/39 (då statistiken av olika anledningar är särskilt
svårbedömbar) och under året 1949/50 var för sig modifiera kalkylens slutresultat
med i runt tal 30 respektive 11 milj. kr.

Såsom särskilt vansklig vid ett skiftande läge på arbetsmarknaden må
framhållas den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna,
som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga
för senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats i utredningen
utan att någon ny metod i förhållande till den tidigare använda
procentuella framskrivningen nu kunnat förordas. Ifrågavarande metod

I Åren 1939/40—1941/42 avdrag för besparing genom låga skördar. Ang. korrektionsposterna
åren 1946/47 och 1947/48 anförde LK-delegationen i förkalkylen för regleringsåret 1949/50 som
följer (Kungl. Maj:ts prop. nr 275/1948 s. 163):

»Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket anställda, i
kollektivtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter — än det i kalkylen angivna priset pa
hemmaförbrukad mjölk har prisskillnaden, liksom vid de senaste kalkyltillfällena, upptagits som
en tillkommande arbetskostnad. Ökningen av arbetskostnaderna i anledning härav har för ar
1946/47 beräknats till IP8 milj. kr. För år 1947/48 uppkommer i anledning av bestämmelserna
i det nya kollektivavtalet prisskillnaden endast för tiden september—december. Ökningen av arbetskostnaderna
för sagda del av år 1947/48 utgör 5’9 milj. kr.»

Kalkylbeloppen minskades även med de på så sätt angivna korrektionsposterna.

II Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 212.

162

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

har tidigare vissa år inneburit en sannolik undervärdering av lönekostnadsökningen,
men den kan vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes
tänkas komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.

Den för år 1948/49 angivna arbetskostnadsökningen överstiger den i förkalkylen
för samma år "beaktade med 8,6 indexenheter, motsvarande 71,7
milj. kr vid den nya bassumman. Härav representera 3,6 enheter det särskilda
avdrag med 30 milj. kr, som uppskattades till förkalkylen för år
1948/49. Återstoden, 5,o indexenheter, innehåller dels en kostnadsminskning
enligt den nu tillämpade beräkningsmetoden av lönen för år 1945/46
och efterföljande år (beroende huvudsakligen på ändring av vägningstalen
vid fastställande av timlönen, jfr inledningen av redogörelsen för arbetskostnaderna)
uppgående till 2,3 enheter (== 19,i milj. kr), dels vissa kostnadsökningar.
För det första har nu konstaterats en större lönestegring
mellan år 1945/46 och år 1946/47 än vad uppskattningen för ett år sedan
utvisade (de faktiska timlönerna för avtalsåret 1946/47 voro ej kända våren
1948) uppgående till 2,5 enheter (=20,8 milj. kr). För det andra verkar
en i systemet för löneberäkningen inbyggd eftersläpning (beroende på
att man vid upprättandet av vårkalkylen 1948 ej kände den avtalsenliga
lönen för hela år 1948/49) höjande med 4,8 enheter (= inklusive avrundningsfel
40,o milj kr). Tillsammantagna innebära nu nämnda kostnadsökningar
en höjning med (2,5+ 4,8=) 7,3 enheter, från vilken alltså skall
dragas kostnadsminskningen på 2,3 enheter.

LK-delegationen vill slutligen erinra om att delegationen i sin PM med
beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren
1938/39—1947/48 jämte en förkalkyl för produktionsåret 1948/
49 vid behandling av arbetskostnaderna hl. a. anförde följande (s. 162):

Fn ytterligare omprövning av de anförda beräkningarna har emellertid
befunnits erforderlig. Det har nämligen visat sig, att en hopvägning av lönerna
för arbetare, tillhörande olika löneformer, med användande av lönestatistikens
uppgifter om antalet arbetare i dessa löneformer såsom vägningstal
kan giva i någon mån missvisande resultat. De i lönestatistiken
redovisade arbetarna uppvisa nämligen en annan fördelning på olika löneformer
samt en annan utveckling av denna fördelning än den, som är utmärkande
för jordbrukets arbetskraft i dess helhet. Företagna beräkningar
ge vid handen, att denna omständighet medfört en starkare höjning av den
beräknade genomsnittliga timlönen än som erhålles, om hänsyn tagas till
sammansättningen av jordbrukets arbetskraft i dess helhet. De beräknade
kostnaderna synas härigenom 1945/46 ha höjts med ca 30 milj. kr, vilket
med i huvudsak samma belopp återverkar på de följande åren. I avvaktan
på närmare undersökning rörande nu berörda förhållanden, har LK-delegationen
funnit sig i sin beräkning över jordbrukets arbetskostnader böra
upptaga belopp, som för år 1945/46 och följande år med 30 milj. kr understiga
de ovan anförda.

Den på så sätt väckta frågan berör två olika problem, nämligen:

1. möjligheterna att bestämma hur jordbrukets arbetskraft i dess helhet
fördelat sig på olika lönekategorier (löneformskategorier) samt

2. hur lönen skall bestämmas för de olika lönekategorierna, speciellt sedan
en av dessa (statarna) i stort sett försvunnit.

Om man vill söka nå fram till en fördelning av den inom lantbruket totalt
arbetande befolkningen på olika lönekategorier, finns det knappast någon
annan möjlighet än att, trots de uppenbara vanskligheterna, utgå ifrån befolkningsstatistikens
uppgifter. På så sätt verkställda uppskattningar ha givit
följande resultat:

163

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

1938/39

%

Statare...............................

Arbetare i kost........................ 32''6

Kontantavlönade arbetare utan natura .. 3''9

med natura .. 4''1

Årsvariation

%

+ 0-2
- 1-2
+ l-o

Vid bedömandet av vilken löneutveckling som skulle kunna tänkas ha
inträtt för samtliga de inom jordbruket sysselsatta personerna, därest arbetsprestationen
skulle ha ägt den sammansättning, som ovan angivits, är
att märka, att de betalda timlönerna i detta fall —^ och till skillnad från vad
som skett vid beräkningarna i övrigt — först måste sammanvägas för de
olika yrkeskategorierna till medeltal för de ifrågavarande lönekategoriei -na. En sådan sammanvägning av yrkeskategorierna kan, på grund av den
nuvarande metoden för lönestatistikens sammanställande, icke baseras pa
den för delgrupperna redovisade (eller beräknade) arbetsprestationen i
timmar. Sammanvägningen måste istället ske pa basis av antalet arbetare
(totalt redovisade) inom de olika delgrupperna. Detta i sin tur medför, att
någon direkt jämförelse icke kan verkställas med de i det föregående angivna
lönerna. Särskilda jämförelselöner maste alltsa kalkyleras. Da det
här i första hand bara gällt ett allmänt bedömande ha ifrågavarande jämförelselöner
i arbetsbesparande syfte blivit kalkylerade per avtalsår i stället
för per regleringsår.

Beräkningarna ha i övrigt bl. a. verkställts enligt följ ande alternativ.
Metod I.

Lönekategorierna sammanvägas först till yrkeskategori enligt totalantalet
respektive år redovisade arbetare av ifrågavarande slag. Yrkeskategorierna
sammanvägas därefter till ett totalgenomsnitt enligt fasta noi intal
avseende perioden 1940/41—1944/45. (Ifrågavarande normtal finnas
redovisade i Kungl. Maj .ts prop. nr 275/1948 s. 159.) Denna metod
motsvarar närmast beräkningarna i förkalkylen för år 1948/49.

Metod II.

Yrkeskategorierna sammanvägas först till lönekategori enligt totalantalet
respektive år redovisade arbetare av ifrågavarande slag. Därefter
sammanvägas lönekategorierna enligt de för dessa ovan uppskattade
vägningstalen.

De olika metoderna

Metod I
Metod II

ha givit följande resultat:

1938/39

65''5

63-6

1945/46

öre per timme
133-5
127-0

Rel. tal

203-8

1997

Efter korrektionen
följande jämförelse:

Metod I
Metod II

för uppvärderingen av

1938/39

...... 67-5

......... 63-8

naturalönen erhålles vidare

1945/46

öre per timme

133-5

127-0

Rel. tal

197-8

199-1

eller om

Metod II omräknas

till samma nivå som Metod I:

1938/39

67-05

1945/46

öre per timme
133-5

Rel. tal

199-1

Metod II

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Som synes ger Metod II eu något starkare lönestegring än Metod I. Detta
beror framförallt på den större vikt, som enligt Metod II tillmätts den relativt
starka lönestegringen för »Arbetare i kost». Mot resultatet kan man
emellertid invända, att den till Metod II resonemangsvis angivna korrektionen
för uppvärderingen av naturan måste representera ett minimum. För
att begränsa lönestegringen enligt Metod II till överensstämmelse med lönestegringen
enligt Metod I fordras emellertid en ytterligare korrektion av lönen
år 1938/39 enligt Metod II av 0,4 (64,2—63,s) öre och detta torde väl
ungefär vara ett maximum för vad denna metod kan tillåta.

Slutsatsen av de här gjorda övervägandena skulle alltså bli, att den tidigare
angivna löneutvecklingen för perioden 1938/39—1945/46 icke rimligen
kan behöva ytterligare korrigeras med hänsyn till det resultat, som
man kan tänkas nå fram till, därest beräkningen av löneutvecklingen istället
kunde verkställas genom en sammanvägning av uppgifterna för de olika
lönekategorierna enligt dessas tänkta andel i den totala arbetsprestationen
av såväl familjemedlemmar som anställda.

Samtidigt som denna slutsats formuleras, må det understrykas, att genvägar
flera gånger beträtts vid de ovan refererade överslagsberäkningarna
och att en mera omsorgsfull behandling av tillgängliga sifferuppgifter därför
kan tänkas ge ett något avvikande resultat.

Vad beträffar framskrivningen av löneutvecklingen kan denna icke ske
på annat sätt än med hjälp av de avtalsenliga lönerna. Avtalsenliga löner
finnas numera icke annat än för kontantavlönade arbetare. Detta betyder,
att framskrivningen numera icke kan ske enligt den avtalsenliga lönen för
olika lönekategorier utan måste ske enligt den avtalsenliga lönen för de
olika yrkeskategorierna.

10. Räntekostnader.

Spörsmålet om de principer, efter vilka räntekostnaderna skola beräknas,
bär varit föremål för prövning av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
Nämnda sakkunniga ha till livsmedelskommissionen överlämnat en av de
sakkunniga utförd undersökning beträffande räntekostnaderna inom jordbruket
åren 1938/39—1947/48.1 det följande lämnas en sammanfattning
av innehållet i denna undersökning.

I de sakkunnigas utredning ingår bl. a. en redogörelse för hittillsvarande
beräkningar av räntekostnaderna. Redogörelsen anknyter till en av direktör
A. H. Stensgård i april 1940 upprättad »PM med beräkning av index
över jordbrukets inkomster och utgifter».1 I denna promemoria redovisas
den metodik för beräkning av räntekostnaderna, vilken allt fortfarande i
huvudsak tillämpas. — Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader innehålla,
framhålla de sakkunniga, två huvudmoment, nämligen för det första
fastställandet av lantbrukskapitalets storlek och för det andra fördelning
av detta kapital på eget kapital och lånekapital i och för applicering härpå
av tillämpliga räntesatser. I förstnämnda hänseende märkes, att räntekostnaderna
hittills beräknats med utgång från ett lantbrukskapital av sedan
basåret 1938/39 oförändrad storlek, bortsett från att ett räntetillägg på
10 milj. kr motsvarande ökade realinvesteringar insatts i beräkningarna
från och med produktionsåret 1945/46.1 2 Räntesatsernas förändringar ha däremot
beaktats. På grund av att kapitalvolymen hållits oförändrad (frånsett
nyssnämnda tillägg) ha de räntekostnader, som upptagits i jordbrukskalky -

1 Promemorian finnes intagen som bilaga till Kungl. Maj''ts proposition nr 276 till 1940 års
riksdag angående prisreglerande åtgärder på jordbrukets område m. m.^

2 Se prisregleringspropositionen för år 1945 (nr 303), sid. 41 f och 143 f.

165

Kungl. Maj ds proposition nr 212.

len, undergått relativt små förändringar under årens lopp. Belysande härför
är. att medan jordbrukets totala kostnader (inklusive räntekostnader) mer
än fördubblats sedan 1938/39 dess räntekostnader samtidigt sjunkit något.

På grund av de senaste årens samhällsekonomiska utveckling har frågan
om lantbrukskapitalets värdering kommit att intaga en framskjuten
plats bland de spörsmål, som behandlas i de sakkunnigas undersökning. I
denna framhålles, att det under en period med starka förändringar i penningvärdet
är av betydelse, efter vilken princip lantbrukskapitalet värderas.
Man kommer nämligen fram till olika höga räntekostnader om kapitalet
värderas på det ena eller andra sättet. Sammanhanget klarlägges med
utgång från ett teoretiskt resonemang av följande innehåll.

I fråga om värderingen av lantbrukskapitalet i och för beräkning av därpå
belöpande räntekostnader kan man ur principiell synpunkt skilja mellan
å ena sidan kapitalbeståndets icke avskrivna anskaffningsvärde och å
andra sidan dess nuvärde. Med icke avskrivet anskaffningsvärde (eller beräknat
bokföringsvärde) avses kapitalbeståndets ursprungliga (ackumulerade)
anskaffningsvärde reducerat med gjorda avskrivningar. Avskrivningstidens
längd förutsättes sammanfalla med kapitalets varaktighetstid. Med
nuvärde (även marknads- eller saluvärde) förstås återanskaffningsvärdet
reducerat med hänsyn till kapitalbeståndets ålder och beskaffenhet.

Under vissa förenklade förutsättningar om stabila marknadsförhållanden
— här åsyftas främst ett konstant penningvärde — kan man antaga, att kapitalbeståndets
icke avskrivna anskaffningsvärde och dess nuvärde sammanfalla.
Släppas dessa förutsättningar, har man däremot att vänta sig en
skiljaktig utveckling. Detta beror på att det icke avskrivna anskaffningsvärdet
är fixerat i och med att man känner de verkliga inköpskostnaderna
och avskrivningstidens längd, medan nuvärdet (saluvärdet) icke på samma
enkla sätt är bestämt av angivna faktorer utan även influeras av penningvärdets
allmänna utveckling.

Under en period med stigande priser (sjunkande penningvärde) stiger givetvis
även kapitalbeståndets icke avskrivna anskaffningsvärde, men väl
att märka endast på grund av att nyinköpen ske till successivt allt högre
priser. Någon uppvärdering av tidigare anskaffade kapitalföremål sker icke.
Beträffande kapitalets nuvärde gäller däremot, att även äldre kapitalföremål
påverkas av prisnivåns stegring och alltså uppvärderas. Härav följer
uppenbarligen, att nuvärdet stiger snabbare än det icke avskrivna anskaffningsvärdet.

Upphör prisstegringsprocessen och inträder stabilitet på marknaden, kommer
detta i fråga om kapitalbeståndets nuvärde till uttryck däri, att detsamma
förblir oförändrat. Det icke avskrivna anskaffningsvärdet däremot
fortsätter att stiga ända till dess nuvärdesnivån har uppnåtts. Hur länge
det dröjer tills så sker beror på kapitalföremålens varaktighetstid.

Om man slutligen tänker sig, att marknadspriserna börja sjunka, slår
prisrörelsen omedelbart igenom på nuvärdet, medan det icke avskrivna anskaffningsvärdet
endast så småningom påverkas. Förhållandet är här alltså
det omvända mot vad som gäller under en prisstegringsperiod.

Av det anförda torde framgå, att det under tider med någorlunda lugna
marknadsförhållanden (oförändrat penningvärde) i fråga om beräkning av
räntekostnaderna borde vara för slutresultatet i stort sett likgiltigt, om lantbrukskapitalet
upptages till nuvärde eller till icke avskrivet anskaffningsvärde.
Av betydelse blir däremot valet om man befinner sig i en period med
starka förändringar i penningvärdet, eftersom man i sådant fall kommer
fram till olika höga räntekostnader beroende på efter vilken princip kapitalbeståndet
har värderats.

166

Kung!. Maj:ts proposition nr 212.

De sakkunniga ha tillmätt spörsmålet om kapitalets värdering större betydelse
ifråga om kapital med lång varaktighet än i fråga om kapital med
kort varaktighet, beroende på att den eftersläpning, som det icke avskrivna
anskaffningsvärdet visar i förhållande till nuvärdet, som lätt inses är större
i det förra än i det senare fallet. På grund härav har värderingsfrågan behandlats
mera utförligt i samband med fastställandet av fastighetskapitalets
storlek än när det gällt att beräkna storleken av driftskapitalets olika delar.

Fastighetskapitalet har i hittillsvarande jordbrukskalkyler varit upptaget
till 3 200 milj. kr, vilken summa beräknats med utgång från 1938 års allmänna
fastighetstaxering. Vid denna taxering utgjorde jordbruksfastigheternas
jordbruksvärde (exklusive skogsmarkens värde) 4 475 milj. kr, från
vilket belopp gjordes ett avdrag motsvarande bostädernas beräknade värde
(28,5 procent av fastighetsvärdet). Bostadsförmånen ingår i den lön, som i
jordbrukskallcylen via arbetskostnadsposten tillgodoräknas jordbrukarna
och hos dem anställda, varav följer, att kostnaderna för jordbrukets bostäder
icke skola medtagas vid beräkningen av avskrivnings- och räntekostnaderna
för näringens byggnadsbestånd.

Utgångspunkten för beräkningen av fastighetskapitalets storlek i grundkalkylen1
har alltså varit taxeringsvärdet å jordbruksfastigheter. De sakkunniga
ha vid den företagna undersökningen ställt sig frågan, huruvida taxeringsvärdet
utgör den bästa grundvalen för fastställande av fastighetskapitalets
storlek, eller om detta skulle kunna beräknas på annat sätt. De ha dock
funnit, att man även i fortsättningen är hänvisad till fastighetstaxeringarna.
Detta ställningstagande har emellertid icke inneburit att detta värde utan
vidare kunnat läggas till grund för räntekostnadsberäkningarna. Härvid
åsyftas följande omständigheter, nämligen dels att värdet av jordbrukets
bostäder som nyss anförts måste fråndragas vid beräkningarna, dels att penningvärdets
försämring sedan förkrigstiden vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen
år 1945 medfört en allmän höjning av taxeringsvärdena i
förhållande till motsvarande värden år 1938.

På grund av bl. a. nu anförda omständigheter ha de sakkunniga funnit
sig böra redogöra för taxeringsvärdenas innebörd och dessa värdens utveckling.
Härvidlag fastslås, att taxeringsvärdena genomgående ligga på en i förhållande
till de faktiska salupriserna på fastigheter låg nivå samt att desamma
visa en lugnare utveckling än fastighetspriserna. Under år 1938 lågo salupriserna
på jordbruksfastigheter 14,4 procent högre än samma års taxeringsvärden.
År 1945 utgjorde motsvarande procenttal 39,i.

Vid en beräkning av storleken av fastighetskapitalet exklusive bostadsvärdet
har man att utgå från jordbruksfastigheternas saluvärde — man känner
någorlunda bostadsbeståndets saluvärde (jfr det följande) men ej dettas
taxeringsvärde; bostäderna taxeras ej särskilt. Jordbruksfastigheternas
saluvärde erhålles genom att de procentuella överpriserna (salupris i förhållande
till taxeringsvärde) appliceras på taxeringsvärdena; de nyss angivna
procenttalen utgöra de procentuella överpriserna för 1938 respektive 1945.

Nyssnämnda uppräkningsförfarande kompliceras avsevärt därav, att
»överprisstatistiken» (jfr det ovanstående) avser fastigheterna i sin helhet.
Ifrågavarande statistik kan av naturliga skäl icke innehålla uppgifter om
de »överpriser», som gälla speciellt för jordbruksdelen och skogsdelen av
en fastighet. Åtminstone tidigare ha överpriserna främst hänfört sig till
skogen. På grund härav skulle det icke vara korrekt att vid beräkning av
fastigheternas jordbruksvärde företaga en uppräkning från taxeringsvärdena
med användning av de för fastigheterna i sin helhet gällande procenttalen

1 Med grundkalkylen förstås här och i det följande den förut omnämnda promemorian av
april 1940 med beräkning av index över jordbrukets inkomster och utgifter.

167

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

för »överprisernas» höjd. Emellertid göres i undersökningen troligt, att den
undervärdering, som tidigare kännetecknat den skogliga taxeringen, icke utan
vidare kan anses gälla för 1945 års fastighetstaxering. Den omständighet som
framförallt ansetts bestyrka detta förmodande är, att jordbruksvärdet från
1938 till 1945 höjts mycket försiktigt eller med endast 19 procent niedan
skogsvärdets uppgång utgjort ej mindre än 53 procent. De sakkunniga ha
ansett sig sakna anledning frångå den proportionella uppräkningsmetoden vid
fastställandet av fastigheternas jordbruksvärde i vad gäller år 1945. Beträffande
år 1938 har även skett en proportionell uppräkning; det fel, som
kan ligga häri, betecknas som miftdre betydande eftersom detta års procentuella
överpriser voro förhållandevis låga.

Sedan fastighetskapitalets saluvärde fastställts på antytt sätt har nästa
steg i undersökningen bestått i att från detta värde skilja bostädernas värde.
Bostadsvärdet har beräknats på grundval av vissa utredningar företagna
inom Statens forskningskommitté för lantmannabyggnader (SFL) och avseende
år 1946. Genom de av SFL verkställda undersökningarna känner man
såväl nuvärdet som återanskaffningsvärdet på jordbrukets bostadsbestånd.
Återanskaffningsvärdet kan följas såväl bakåt som framåt i tiden med
tillhjälp av SFL:s byggnadskostnadsindex. Mera tveksamt har ansetts vara,
huruvida man även kan använda samma indexserie när det gäller att följa
nuvärdenas utveckling. Inom SFL har man emellertid ansett, att detta skulle
låta sig göra. — Enligt de gjorda beräkningarna skulle bostäderna år 1938
ha svarat för 33,8 procent och 1945 för 35,4 procent av fastigheternas jordbruksvärde.

På grundval av de utförda beräkningarna har i undersökningen uppställts
fyra olika alternativ för fastighetskapitalets storlek, vilka samtliga
redovisas i följande tablå. Alt. I utgör fastigheternas beräknade saluvärde
och alt. II deras taxeringsvärde. Även alt. III och IV grundas på fastighetstaxeringarna.
Vid alt. III har fastighetskapitalet 1938 beräknats som medeltalet
av 1933 och 1938 års taxeringsvärden samt fastighetskapitalet 1945 som
medeltalet av 1938 och 1945 års taxeringsvärden. Alt. IV sammanfaller för
1938 med alt. II och ligger år 1945 ganska nära alt. III (bostadsvärdet har
vid beräkningen av alt. IV frånskiljts på något annat sätt än vid övriga
alternativ). Under diskussion har varit ytterligare ett alternativ, beräknat
med utgång från saluvärdet men med hänsyn tagen till att viss del av fastighetskapitalet
är belånad. Detta alternativ, vilket ligger någonstädes emellan
alt. I och II, har på grund av de stora osäkerhetsmarginalerna icke redovisats
i undersökningen.

1938 1915 Ökning

Milj. kr Abs. tal proc.

Grundkalkylen .............. 3 200 3 2001 — —

Alternativ 1.................. 3 387 4 794 1 407 41-5

Alternativ II................. 2 962 3 444 482 16 3

Alternativ III................ 2 866 3 168 302 10-5

Alternativ IV................ 2 962 3 207 245 8-3

Av fastighetsvärdet utgör byggnadsvärdet huvuddelen (omkring s/«). Vid
den värdestegring, som fastighetskapitalet undergått mellan 1938 och 1945,
bör alltså utvecklingen av byggnadsvärdet ha varit den utslagsgivande faktorn.
Byggnadernas värdeökning under angiven tid till följd av nya realinvesteringar
beräknas av de sakkunniga ha utgjort endast några få procent
av ingångsvärdet. Alt. IV har ansetts ej så mycket avvika från (n. b. överstiga)
det icke avskrivna anskaffningsvärdet.

1 Hänsyn ej tagen till den ökning, som ligger i räntetillägget på 10 milj. kr.

168

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

I anslutning till de uppställda alternativen föres i undersökningen en
diskussion rörande lämpligheten av att det ena eller andra alternativet lägges
till grund för räntekostnadsberäkningarna. Denna diskussion avspeglar
i någon mån vissa meningsskiljaktigheter, som framkommit bland de sakkunniga.
Synpunkterna ha emellertid i diskussionen renodlats, av vilken orsak
de olika skäl för och emot, som i denna anföras, icke kunna föras tillbaka
på den ståndpunkt som intagits av den ene eller den andre sakkunnigledamoten.
Den förda diskussionen har i huvudsak följande innehåll.

Inom vida kretsar anses det i dagens läge vara en angelägenhet av största
vikt, att man som ett led i kampen mot Inflationen söker undvika förräntning
på grundval av kapitalvärden, vilka undergått en höjning sedan förkrigstiden
till följd av penningvärdets försämring. Är man av en sådan uppfattning
ligger det närmast till att bibehålla den princip, som hittills tilllämpats
i jordbrukskalkylen, nämligen att endast godtaga värdehöjningar
till följd av ökade realinvesteringar. Som stöd för tillämpning av denna princip
kan bl. a. anföras, att man på andra områden av näringslivet följt en
härmed överensstämmande linje. Ett typexempel härpå utgör hyresregleringen,
vilken innebär, att grundhyrorna i äldre fastigheter fastlåsts vid
förkrigsnivån. Enligt de för priskontrollen gällande regierna medgives för
industriens del förräntning endast på kapitalvärden beräknade med utgång
från de faktiska anskaffningskostnaderna.

I nuvarande läge har även framförts den åsikten, att det är lämpligast att
åtminstone i viss utsträckning acceptera den inträdda penningvärdesförsämringen.
Anhängarna av den nu åsyftade meningsriktningen ställa frågan, varför
endast innehavare av kapital skola få vidkännas en minskning av realinkomsterna,
medan andra grupper få kompensation för dyrtiden.1 En dylik
minskning följer ju med kapitalvärdenas fastlåsning vid förkrigsnivån eller
de faktiska anskaffningskostnaderna under tidigare krisår. Även om för industriens
del en dylik politik principiellt tillämpas, visa dock företagna undersökningar,
att det faktiska utrymmet för förräntning inom denna blivit
större än vad en sträng tillämpning av den förut angivna restriktiva principen
i och för sig borde medge.

Som ytterligare motiv för sistnämnda ståndpunkt har anförts följande.
Under de åt, som förflutit sedan krigets början, har ett betydande antal
jordbruk bytt ägare. Nu avsedd omsättning av fastigheter, vilken sker snabbare
än byggnadskapitalets reproduktion, medför under en period av stigande
priser eu höjning av anskaffningsvärdet i ägarens hand. För den enskilde
jordbrukaren torde det komma på ett ut, om han företar en kapitalinvestering
genom att inköpa en fastighet eller genom att förnya sin gårds
byggnadsbestånd. I båda fallen förväntar han en viss förräntning — efter
enahanda grunder — på kapitalet. — Eftersom ett betydande antal egendomar
bytt ägare sedan krigsutbrottet kunna anföras skäl för att man skulle
gå ännu ett steg längre än nyss. Det kan nämligen göras gällande, att det i
längden knappast är rimligt eller möjligt att endast för en del av fastighetsbeståndet
godtaga höjda värden, medan för en annan del räknas med
förkrigsvärden. För jordbrukets vidkommande kan man ej tillämpa individuell
prissättning (på samma sätt som man gör i fråga om bostäder). Man
får finna sig i konsekvenserna härav och godtaga en höjning av fastighetsvärdena
över hela linjen.

Gentemot riktigheten av de nyss anförda resonemangen ha å andra sidan
rests vissa invändningar under hänvisning till jordbrukskalkvlens konstruktion.
Tankegången har härvid varit ungefär den följande. I jordbrukskalkvlen
betraktas det svenska lantbruket som ett enda företag. Vid en beräkning
av fastighetskapitalets storlek borde därför principiellt icke tagas hän -

109

Kungi. Maj:ts proposition nr 212.

syn till en stegring av fastighetsvärdet, som hade sin grund i fastighetsöverlåtelser.

Beträffande taxeringsvärdena (alt. II) och deras lämplighet som underlag
för räntekostnadsberäkningarna har anförts, att desamma ligga till grund
för fastighets-, arvs- och gåvobeskattning. Statsmakterna ha på detta område
accepterat penningvärdesförsämringen och kunna därför knappast undandraga
sig konsekvenserna härav i andra sammanhang. Häremot har
emellertid anförts, att konsekvenserna ej få dragas för långt. Taxeringsvärdenas
uppgång mellan 1938 och 1945 betingas till huvudsaklig del av penningvärdesförsämringen
och endast till mindre del av realinvesteringar till
höjda priser. Väljes taxeringsvärdet som underlag för räntekostnadsberäkningarna,
kommer jordbruket i viss utsträckning (även om det ej sker i
samma grad sonr för saluvärdet) att få tillgodoräkna sig ersättning för
kostnader, som det faktiskt icke har att bära. På grund av jordbrukskalkylens
konstruktion kommer denna — fiktiva — kostnadsökning att medföra
höjda produktpriser och därigenom verka inflationsdrivande.

De båda sista av de uppställda alternativen (alt. III och IV) utgöra på
olika sätt utjämnade taxeringsvärden. Om man vill undvika starka fluktuationer
i fastigheternas kapitalvärde ligger det nära till hands att välja något
av dessa senare alternativ. Det kan emellertid invändas häremot, att redan
taxeringsvärdena i och för sig innebära en avsevärd utjämning av tillfälliga
konj unktursvängningar.

De sakkunniga ha varit eniga om att man vid värderingen av fastighetskapitalet
för beräkning av jordbrukets räntekostnader bör iakttaga försiktighet.
Som underlag för beräkningen har därför ansetts böra väljas kapitalvärden,
vilka icke följa de tillfälliga fluktuationerna på fastighetsmarknaden.
I detta sammanhang framhålles, att en till följd av sjunkande penningvärde
inträffad stegring av kapitalvärdena, därest den åtföljes av en
motsvarande ökad ränteersättning, i sin tur kan medföra en höjning av
prisnivån och därigenom verka inflationsdrivande.

Fastigheternas saluvärde avspeglar det aktuella konjunkturläget. Redan
av denna anledning ha de sakkunniga ansett detsamma vara mindre lämpligt
att lägga till grund för räntekostnadsberäkningarna. Eftersom en beräkning
på grundval av saluvärdet därjämte vid stigande prisutveckling har
som konsekvens att jordbruket tillgodoföres ränteersättning för stegrat värde
även å den del av fastighetskapitalet, som motsvarar tidigare upptagna
lån, något som enligt de sakkunnigas mening bör undvikas, ha de sakkunniga
funnit alt. I icke komma ifråga såsom underlag för beräkning av de på
fastighetskapitalet belöpande räntekostnaderna.

De sakkunniga ha också varit ense om att man vid de fortsatta beräkningarna
av jordbrukets räntekostnader med hänsyn till taxeringsvärdenas
erkända ställning som värdemätare för fastighetskapitalet bör utgå ifrån
dessa. Spörsmålet huruvida man därvid bör utföra beräkningarna på direkt
»rundval av de vid respektive fastighetstaxeringar fastställda värdetalen
fält. II) eller på grundval av utjämnade tal (alt. III och IV), är därmed
icke besvarad. De sakkunniga ha funnit sig böra tillmäta den konjunkturutjämning,
som kommer till uttryck vid användning av utjämnade taxeringsvärden,
en avgörande betydelse och ansett alt. III böra läggas till grund
för beräkningarna. Herrar Arvid Andersson och Stensgård ha varit av avvikande
mening och för sin del uttalat, att taxeringsvärdena borde läggas
till grund för beräkningarna utan någon ytterligare utjämning (alt. II). Hen
Cederwall har funnit det vara ur principiell synpunkt riktigast, att man endast
räknar med sådan värdestegring, som beror på sedan basåret faktiskt
nedlagda kostnader. Han har dock ansett sig böra godtaga eu beräkning, vid

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

vilken en del av den genom fastighetstaxeringarna registrerade uppgången
av jordbruksfastigheternas värde sedan basåret beaktas.

Valet av alt. III såsom grundval för beräkningarna av de på fastighetskapitalet
belöpande räntekostnaderna medför, framhålla de sakkunniga,
uPPåtgående konjunkturer (eller perioder med hastig penningvärdesförsämring)
uppenbarligen ett återhållande moment vid fastställandet av
de priser, som behöva insättas i jordbrukskalkylen för uppnående av den
parallella utveckling av inkomster och kostnader denna kalkyl förutsätter.
De sakkunniga ha velat understryka, att förhållandet blir det motsatta vid
vikande konjunkturer i det jordbruket i sadant fall med tillämpning av den
valda metoden för beräkning av de på fastighetskapitalet belöpande räntekostnaderna
kommer att tillgodoföras bättre priser än vad som skulle vara
fallet, därest något av alternativen I eller II utvalts. Detta har synts de sakkunniga
fördelaktigt ur konjunkturutjämningssynpunkt och har också ansetts
överensstämma med den konjunkturpolitik, som numera får betraktas
som allmänt accepterad i vårt land. Innebörden av denna politik är ju,
att man under högkonjunktur söker hålla tillbaka prisstegringen medan
man å andra sidan under lågkonjunktur söker åstadkomma stöd för priserna.

De utförda beräkningarna av fastighetskapitalet ha 1945 som slutår; den
senaste allmänna fastighetstaxeringen företogs nämnda år. I analogi’med
vad som tillämpas i lantbruksstyrelsens jordbrulcsekonomiska undersökning
(Räkenskapsresultat från svenska jordbruk) har det på grundval av
nämnda års taxering framräknade fastighetskapitalet ansetts böra insättas i
jordbrukskalkylen från och med produktionsåret 1945/46. Detta värde förutsättes
få kvarstå oförändrat till dess resultaten av närmast efterföljande
fastighetstaxering blivit kända.

Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för alt. II (taxeringsvärdet,
såsom tidigare anförts förordat av sakkunnigledamöterna herrar Andersson
och Stensgård), har även detta alternativ insatts i de sakkunnigas beräkningar
av räntekostnaderna.

Driftskapitalet har i hittillsvarande beräkningar varit uppdelat på fyra
olika delar, nämligen kreaturskapital, maskin- och redskapskapital, förrådskapital
samt fältinventarielcapital. Samma indelningsgrund tillämpas
även i de sakkunnigas undersökning. Värderingsfrågan har varit aktuell beträffande
kreaturskapitalet samt maskin- och redskapskapitalet, ehuru den
på grund av kapitalets relativt korta varaktighet och vissa andra skäl icke
ansetts böra tillmätas samma betydelse som för fastighetskapitalet. Varken
i fråga om förrådskapitalet eller fältinventariekapitalet har värderingsfrågan
över huvud varit aktuell.

Vad först beträffar kreaturskapitalet beräknades detta i grundkalkylen
med utgång från Räkenskapsresultaten. Efter en prövning av
olika möjligheter att fastställa lcreaturskapitalets storlek ha de sakkunniga
stannat inför en beräkningsmetod innebärande att ifrågavarande kapital
beräknas med utgång från posten »kreaturskapitalet» på kalkylens inkomstsida
och med framräkning av djurvärdena med tillhjälp av index för produktionskostnaderna
för djuruppfödningen och för köttprisernas utveckling-
De.nna metod innebär, att man på ett riktigt sätt kan följa djurantalets
förändringar samt sådana värdefluktuationer, som bero på ändringar i produktionskostnader
och slaktpriser. I dessa hänseenden anse de sakkunniga
att den valda metoden är överlägsen de båda övriga alternativ, som varit under
diskussion, nämligen på Räkenskapsresultaten och deklarationsundersökningarna
byggda värdeserier.

Även i fråga om maskin- och redskapskapitalet ha de sak -

171

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

kunniga i sin undersökning företagit en övergång från grundkalkylens beräkning
på grundval av Räkenskapsresultaten till en ny beräkningsmetod.
Ifrågavarande kapital har nämligen fastställts med utgång från de årliga inköpen
av maskiner och redskap enligt de undersökningar, som ligga till
grund för beräkning av avskrivningskostnaderna för maskiner och redskap.
För de sakkunniga har varit av avgörande betydelse, att den valda metoden
bygger på en redovisning av jordbrukets faktiska årliga inköp av maskiner
och redskap. De övriga alternativ, som varit under diskussion, Räkenskapsresultaten
och deklarationsundersökningarna, avspegla däremot ett kapitalbestånd,
som icke kan betecknas som representativt för hela jordbruket.

Värdet av lager i jordbruket, förråd skapitalet, har i grundkalkylen
beräknats med ledning av den officiella statistikens uppgifter om
saluvärdet av skörden, av vilken för de olika växtslagen en viss procent i
medeltal för året antagits ligga i lager hos jordbrukarna. I de sakkunnigas
undersökning har i huvudsak tillämpats samma beräkningsmetodik. Eftersom
jordbrukarnas leveranser av brödsäd undergått vissa förskjutningar
sedan förkrigstiden har dock hänsyn ansetts böra tagas härtill genom att
för vete och råg gjorts särskilda beräkningar rörande lagerhållningen under
olika år på grundval av spannmålsleveranser och löneförmalning in. m. Det
har vidare ansetts berättigat att i fråga om hemmaproducerade fodermedel
tillämpa något lägre priser än gällande salupriser.

Fältinventarie kapitalet utgör den sammanfattande benämningen
på i jordbruket investerat kapital i form av arbete, utsäde och konstgödsel,
vilket är bundet från den tidpunkt, då arbetet nedlägges i jordens
bearbetning respektive utsädet och konstgödseln sås, till dess den sålunda
gjorda investeringen ger resultat i form av jordbruksprodukter. I grundkalkylen
har arbetskapitalet upptagits till en rund summa, till vilken man
kommit fram efter beräkning på grundval av hl. a. utav Nanneson beräknade
normtal för arbetsförbrukningen inom växtodlingen. I undersökningen
redovisas en liknande beräkning på grundval av resultat från nyare utredningar
på området, utförda av G. Ringborg. Det fastställda basårsvärdet har
ansetts kunna framräknas med användning av index för arbetskostnaderna
i jordbruk skalkylen. Kapitalposten utsäde har i grundkalkylen beräknats
med utgång från statistik rörande utsädeskvantiteter och vissa förutsättningar
rörande förräntningstiden (11 månader för höstsäd och 4 månader
för övriga grödor). De sakkunniga ha icke funnit anledning företaga någon
principiell omläggning av beräkningarna på denna punkt. I de sakkunnigas
beräkningar har dock, i motsats till vad som skett i grundkalkylen, tagits
hänsyn jämväl till utsädet av vallväxtfröer. Vid beräkning av konstgödselkapitalet
har slutligen beaktats, att priserna på flertalet gödselmedel innefatta
en viss tids kredit. .

Det andra huvudmomentet av räntekostnadsberäkningarna består i fördelning
av lantbrukskapitatet på eget kapital och lånekapital samt applicering
av tillämpliga räntesatser på kapitalets olika delar. Bland de sakkunniga
har dryftats, huruvida man även i fortsättningen bör tillämpa skilda
räntesatser för olika kapitaldelar eller om det vore riktigare att använda
en och samma räntesats för hela lantbrukskapitalet, i så fall exempelvis
den som gäller för statsobligationer eller för inteckningslån. Som motiv för
en sådan omläggning har anförts, att statsmakterna numera åtagit sig viss
garanti i fråga om jordbrukets räntabilitet i och med att de tillförsäkra detsamma
viss totalinkomst i relation till de sammanlagda kostnaderna. Häremot
har emellertid invänts, att det individuella riskbärandet, såsom det
kommer till uttryck i differentierade räntesatser, utgör ett moment, som
man har svårt undgå att taga hänsyn till vid beräkning av jordbrukets

172

ICungl. Maj:ts proposition nr 212.

räntekostnader. Med hänsyn härtill och vissa andra förhållanden ha de
sakkunniga ansett, att man icke f. n. bör företaga en dylik omläggning utan
att differentierade räntesatser böra tillämpas även i fortsättningen. På grund
härav måste liksom skett i grundkalkylen företagas en uppdelning av lantbrukskapitalet
på eget och lånat kapital.

Denna uppdelning har i grundkalkylen skett med utgångspunkt från
jordbrukets skuldsättning enligt 1933 års skuldsättningsutredning. Skillnaden
mellan totalt kapital (fastighetskapital respektive driftskapital) och
belånat kapital har ansetts utgöra eget kapital. I motsats till i grundkalkyien
har emellertid tagits hänsyn till att viss del av inteckningslånen belöpa
på bostäderna, vilka ju som förut framhållits icke medtagits vid beräkningen
av fastighetskapitalets storlek. Såvitt kan bedömas av deklarationsunder
sökningarna har jordbrukets skuldsättning undergått ganska små förändringar
sedan början av 1930-talet. Av denna anledning har det ansetts,
att man tills vidare bör hålla lånekapitalet vid oförändrad storlek. Den
ökning av lantbrukskapitalets storlek, som skett under senare år, kommer
därigenom att helt falla på det egna kapitalet. Slutligen må omnämnas, atf
de sakkunniga icke funnit anledning frångå hittills tillämpad metod för beräkning
av räntesatserna.

»''

Resultatet av de sakkunnigas undersökning rörande jordbrukets räntekostnader
produktionsåren 1938/39—1947/48 har sammanställts i tabellerna
14—17, i vilka även för jämförelses skull i förekommande fall medtagits
motsvarande tal dels enligt sakkunnigreservanternas förslag, dels enligt
hittillsvarande beräkningar. De sakkunnigas undersökning har av delegationen
fullföljts för åren 1948/49 och 1949/50 med tillämpning av den
i undersökningen använda metodiken.

Av tabell 14 framgår, att lantbrukskapitalet enligt de sakkunnigas beräkningar
ökat från 5 200 milj. kr 1938/39 till 7 022 milj. kr 1947/48 samt
att det väntas ytterligare stiga till 7 490 milj. kr prognosåret 1949/50. Sistnämnda
tal ligger 44,o procent över motsvarande basårssiffra. Enligt sakkunnigreservanternas
förslag utgöra motsvarande kapitalbelopp respektive
5 296, 7 298 och 7 766 milj. kr. Stegringen mellan 1938/39 och 1949/50
utgör i delta fall 40,6 procent. Vid hittillsvarande beräkningar har som förut
nämnts lantbrukskapitalet hållits oförändrat vid 5 215 milj. kr under alla
år, bortsett från den volymökning som räntetillägget på 10 milj kr från och
med 1945/46 får sägas innebära.

I tabell 15 redovisas lantbrukskapitalet med fördelning på lånal och eget
kapital. Till följd av att jordbrukets totala lånesumma hålles oförändrad
under den betraktade tiden faller ökningen av lantbrukskapitalet helt på
det egna kapitalet. Enär vidare förändringarna av fastighetskapitalet äro
relativt begränsade kommer kapitalökningen till den alldeles övervägande
delen på det icke belånade driftskapitalet.

De använda räntesatserna finnas intagna i tabell 16. Räntesatserna ha
som förut nämnts beräknats efter oförändrad metod. På grund av förskjutningar
i den inbördes relationen mellan olika delar av kapitalet medföra
emellertid de nya räntekostnadsberäkningarna vissa avvikelser i höjande
riktning av den genomsnittliga räntenivån i jämförelse med hittillsvarande
beräkningar.

I tabell 17 redovisas de räntesummor, till vilka beräkningarna lett fram.
Enligt sakkunnigmajoritetens alternativ visa räntekostnaderna en ökning
under perioden 1938/39—1947/48 från 208,o till 205,7 milj. kr. För prognosåret
1949/50 kalkyleras med 283,9 milj. kr, vilken summa ligger 36,5 procent
över basårstalet. Reservanternas alternativ utvisar för de nämnda åren en

Tabell 14. Lantbrukskapltalet med fördelning på fastighets- och driftskapital, milj. kr.1

Fastighetskapital.........

Driftskapital

Kreaturskapital............

Maskin- och redskapskapital

Förrådskapital.............

Fältinventariekapital.......

Därav:

Arbete ..................

Utsäde..................

Konstgödsel..............

Summa

Summa lantbrukskapilal: Alt. A
Alt. B

Index: Alt. A................

Alt. B................

I hittills-varande

Enligt nya

beräkninga

r

beräkningar
(Alt. C)

1938/39

1939/40 1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1914/45

1945/46

1946/47

1947/48 1948/49

1949/50

3 200

2 2 866

2 866

2 866

2 866

2 866

2 866

2 866

23 168

3 168

3 168

3 188

3 168

980

1 419

1471

1524

1629

1804

1980

2 057

2178

2 279

2 357

2 455

2 556

455

301

336

344

351

376

403

442

459

523

610

740

(740)

430

400

519

498

435

520

498

515

517

547

438

559

567

150

214

244

286

389

345

322

351

379

408

449

455

459

100

100

105

116

129

142

148

163

179

192

282

210

237

30

84

107

133

217

158

124

138

145

163

165

162

164

20

30

32

37

43

45

50

50

55

53

52

53

58

2 015

2 334

2 570

2 652

2 804

3 045

3 203

3 365

3 533

3 757

3 854

4 209

4 322

5 200

5 436

5518

5670

5911

6 069

6 231

6 701

6 925

7 022

7 377

7 490

5 215

52%

5 532

5614

5 766

6 007

6165

6 327

6 977

7 201

7 298

7 653

7 766

100-0

104-5

106-t

109-0

113-7

116-7

119-8

128-9

133-2

135-0

141-9

144-0

—

100-0

104-5

106-0

108-9

113-4

116-4

119-5

131-7

136-0

137-8

144''5

146-6

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritetsalternativet.
Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsalternativet.
Alt. C: Hittillsvarande beräkningar.

1 Kapitalvärdena för åren 1948/49 och 1949/50 ha fastställts utan hänsynstagande till
vilka företagits vid delegationens slutjustering av kalkylen.

2 Enligt sakkunnigreservanternas förslag (alt. B) 2 962 milj. kr åren 1938/39—1944/45,

vissa smärre ändringar i fråga om olika kalkylposter,
därefter 3 444 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212. 173

Tabell 15. Lantbrukskapitalet med fördelning på lånekapital och eget kapital, tnilj. kr.

I hittills-varande

Enligt

nya

oeräkninga

r

beräkningar
(Alt. C)

1938/39

1939/40

1940/4!

1941/42

1942/43! 1943 44

1944/45

1915/46

1946/47

1917/48

1948/49

1949/50

Lånat kapital:

Inteckningslån........

1865

1280

1 280

1280

1280

1280

1280

1280

1 280

1280

1 280

1 280

1 280
635

Övriga lan............

680

635

635

635

635

635

635

635

635

635

635

635

Summa

2 545

1 915

1 915

1915

1 915

1 915

1 915

1 915

1 915

1 915

1 915

1 915

1 915

Eget kapital:

Ej belånat fastighetskapital:
Alt. A .............

1335

1586

1586

1586

1586

1 586

1586

1586

1888

5 888

1888

1888

1 888

Alt. B .............

1682

1 682

1682

1 682

1 682

1 682

1 682

2 164

2164

2 164

2 164

2 164

Ej belånat driftskapital ....

1 c 85

1 699

1 935

2 017

2 169

2410

2 568

2 730

2 898

3122

3 219

3574

3 687

Summa: Alt. A

2 670

3 285

3 521

3 603

3 755

3 998

4 154

4 316

4 786

5 010

5 107

5 462

5 575

Alt. B

3 381

3 617

3 699

3 851

4 092

4 250

4 412

5 062

5 286

5 383

5 738

5 851

Summa lanlbrukskapilal: Alt. A

5215

5 200

5 436

5 518

5 670

5 911

6 069

6 231

6 701

6 925

7 022

7 377

7 490

Alt. B

5 296

5 532

5 614

5 766

6 007

6 165

6 327

6 977

7 201

7 298

7 653

7 766

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritetsalternativet.

Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsalternativet.

Alt. G: Hittillsvarande beräkningar.

Tabell 16. Vid beräkningen av jordbrukets räntekostnader tillämpade räntesatser.

Lånat kapital:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

Inteckningslån .......

3-25

3''55

3-81

3-61

3-59

3''57

8-42

3-25

3-22

3''21

3''20

3''20

Övriga lån ...........

3''98

4-53

4-95

4-51

4’47

4-46

4-20

3-94

3-91

o’9t

3-95

o''95

Eget kapital:

Ej belånat fastighetskapital.

4'' 14

4*20

4-12

4-00

3-90

3-84

3-80

3*75

3-72

3 7 l

3*71

3*71

Ej belånat driftskapital ....

4-44

4-50

4-42

4-30

4-20

4-u

4-10

4-05

4-02

4-01

4-01

4''01

I medeltal: Alt. A........

4-oo

4-19

4-25

4-08

4-02

3''97

3''90

3-80

3-78

3*78

3-79

3''79

Alt. B.......

4-00

4’19

4''25

4-08

4-0 2

3-97

3-89

3-80

3-78

3-78

3-79

3''79

Alt. C.........

3''88

4''09

4-19

4-ot

3-94

3-90

3-79

3''6 7

3-64

3-64

3''64

3-64

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritetsalternativet. Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsalternativet.

Alt. C: Hittillsvarande beräkningar.

Anm. Räntesatserna äro desamma vid de hittillsvarande och de nya beräkningarna av jordbrukets räntekostnader. — Den “enomsnittliga
räntesatsen har erhållits genom att den totala räntesumman enligt tabell 17 dividerats med det sammanlagda lantbrukskapitalet enligt tabell
15. Före divisionen har kapitalrabatten (se anm. till tabell 17) trånskiljts. Medräknas denna rabatt erhålles för 1947/48 och 1948/49 något
högre medelräntor än här redovisas. e

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tabell 17. Jordbrukets räntekostnader enligt nya och hittillsvarande beräkningar, milj. kr.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1913/44

1944/45

1945/46

1946/47

1947/48

1948,49

1949/50

Lånat kapital:

Inteckningslån ...........

41-6

45-4

48-8

46-2

46-0

45-7

43-8

41-6

41-2

41-1

41-0

41-0

Övriga lån..............

25-3

28-8

31-4

28-6

28-4

28-3

26-7

25''0

24-8

250

25-1

25-1

Eget kapital:

Ej belånat fastighetskapital:

Alt. A................

65''7

66-6

65-3

63*4

61-9

60-9

60-3

70-8

70-2

70-0

70 0

700

Alt. B ..................

69-6

70-6

69-3

67-3

65-6

64 6

63-9

81-2

80-5

80-3

80-3

80-3

Ej belånat driftskapital ....

75'' t

87-1

89-2

93-3

101-2

106-3

111-9

117-4

125-5

129-1

143-3

147-8

Summa Alt. A

20S-0

227-9

234-7

2315

237-5

2412

242-7

254-8

261-7

2 265-7

2 279-7

2S3-9

Alt. B

2119

2319

238-7

235-4

241 2

244-9

246-3

265-2

272-0

2276 0

2 2900

294-2

Alt. C

202-3

213-5

218-6

208-9

205-5

203 4

197 7

1201-6

1200-0

12200-2

12199''9

■199-6

Index: Alt. A

100-0

1095

112-8

111-3

114-2

116-0

116-7

122 5

125''8

127-7

134-5

136-5

Alt. B

100''0

109-4

112 6

111-1

113-8

115-G

116-2

125-2

128-4

130-3

136-9

138-8

Alt. C

100 o

105-5

1081

103-3

101-6

100-5

97-7

99-7

98-9

99-0

98-8

98-7

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritetsalternativet.
Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsalternativet.
Alt. G: Hittillsvarande beräkningar. 1

1 Inklusive provisoriskt tillägg på 10 milj. kr, motsvarande höjda räntekostnader (enligt tidigare uppskattning) till följd av ökning av
lantbrukskapitalets volym sedan år 1938/39.

2 Inklusive räntekostnad i form av kapitalrabatt. Denna rabatt bär tillämpats av hypoteksbankerna fr. o. m. den ^3 augusti 1947 vid
utlämnandet av nya lån och utgår med 1 procent. För år 1947/48 har kapitalrabatten beräknats till 0*5 och för 1948/49 till 0''3 milj. kr.
Kapitalrabatt förutsattes icke utgå år 1949/50.

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Tabell 18. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

;

1938/39

milj. kr

1947/48

1948/49

1949/50

milj. kr

milj. kr

milj. kr

Handelsgödselmedel............

66-7

131-1

133-7

152-1

1. tsäde..................

3''2

6-5

6-5

6-5

Köpfodermedel ...............

98-2

15M

154-2

149-5

Maskiner och redskap (avskr. o.

underhåll).................

78''0

1S5-3

202-6

213-2

Kostnader för driv- och smörj-

medel...................

10-9

42-i

56-1

66-0

Diverse kostnader...........

81-4

176-3

187-2

189-0

Ekonomibyggnader...........

75-3

135-5

139-5

140-6

Grundförbättringar............

7-5

16-1

16-7

16-8

Arbetskostnader................

833''4

1 930-8

2 000-1

1 974-3

Räntekostnader: Alt. A.........

208-0

265''7

279-7

283-9

All. B.........

211-9

276-0

290-0

294-2

Alt. C.........

202-3

200-2

199-9

199-6

Summa Alt. A.........

1 462-6

3 040-8

3 176-3

3191-9

Alt. B.........

1 466-5

3 051 1

3186 6

3202 2

Alt. C.........

1 456 9

2 975-3

3 096-5

3 107-6

Index: Alt. A.........

100-0

207-9

217-2

218-2

Alt. B.........

100-0

208-1

217-3

218-4

Alt. C.........

100-0

204-2

212-5

213-3

Alt. A: De sakkunnigas beräkningar av räntekostnaderna, majoritetsalternativet.

Alt. B: De sakkunnigas beräkningar av räntekostnaderna, minoritetsalternativet.

Alt. C: Hittillsvarande beräkningar av räntekostnaderna.

räntekostnad av respektive 211,9, 276,o och 294,2 milj. kr. Stegringsprocenten
mellan det första och det sista av de jämförda åren är här 38,8. Enligt hittillsvarande
beräkningar slutligen uppgick basårsbeloppet till 202,3 milj. kr,
medan för 1947/48 redovisas 200,2 och för 1949/50 vid beräkning enligt
samma metod en kostnadssumma av 199,6 milj. kr. Sistnämnda belopp ligger

1,3 procent lägre än basårstalet.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen för de sakkunnigas undersökning
rörande jordbrukets räntekostnader är den huvudsakliga innebörden
av de nya beräkningarna att lantbrukskapitalet, vilket hittills hållits
oförändrat sedan basåret, fastställts med hänsynstagande till sedan 1938/39
företagna investeringar. Härvid har beaktats icke "blott de förändringar i
kapitalvolymen, som förekommit, utan även den fördyring som kännetecknat
anskaffningen (åter- och nyanskaffningen) av kapitalföremål av olika slag
under den behandlade perioden.

LK-delegationen bär insatt resultatet av de sakkunnigas beräkningar av
räntekostnaderna i föreliggande jordbrukskalkyl vid sidan av kostnaderna
fastställda enligt hittills tillämpad metod. Delegationen, som anser det vara
ur företagsekonomisk synpunkt riktigt att beräkna jordbrukets räntekostnader
på sätt gjorts i de sakkunnigas undersökning, har icke tagit ställning
till frågan, huruvida jordbruket i nuvarande läge skall kompenseras för de
höjda räntekostnader, som uppnås med tillämpning av den av de sakkunniga
använda beräkningsmetoden. Herrar Carbell och Stensgård ha i sistnämnda
fråga reserverat sig och avgivit särskilda yttranden," vilka bifogas.

Herr Carbell framhåller i sin reservation, att frågan om uppjustering av
räntekostnaderna enligt hans mening bör få anstå till dess motsvarande förändringar
kunna vidtagas beträffande näringslivet i övrigt eller den nuvaiande
spänningen på det ekonomiska området mildrats. Herr Stensgård an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

177

för däremot, att man enligt hans uppfattning icke längre kan underlåta att
taga hänsyn till lantbrukskapitalets stegring sedan basåret och att räntekostnaderna
därför redan nu böra beräknas med tillämpning av den av de
sakkunniga föreslagna metodiken.

Sammanfattning.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
ha sammanfattats i följande tablå. Härvid har värdet av de redan under
senare delen av år 1947/48 företagna höjningarna på vissa mjölkprodukter
samt värdet av de under samma tid utbetalade statliga pristilläggen
på kött och fläsk, vilka värden vid kalkylens begagnande som underlag för
prissättningen skola påföras 1948/49, avdragits från 1947/48 års inkomstsumma
och tillagts 1948/49 års.

1938/39

1947/48

1948/49

1949/50

Inkomster, milj. kr ..............

1362-7

2 534-1

2 835’1

2 738-7

Kostnadsindex: Alt. A ............

100-00

207-90

217-17

218-23

Alt. B ............

100 00

208 05

217-29

218-36

Alt. C ............

10000

204-22

212-54

213-30

Basinkomst, framskriven medelst

kostnadsindex, milj. kr Alt. A . ..

1 362-7

2 833-1

2 959-4

2 973-8

Alt. B ...

1 362-7

2 835-1

2 961 0

2 975 6

Alt. C ...

1 362-7

2 782-9

2 896 3

2 906 6

Kalkylmässigt inkomstunderskott,

milj. kr Alt. A.................

—

299-0

124-3

235-1

Alt. B.................

—

3010

125-9

236-9

Alt. G.................

—

248-8

61-2

167-9

Anm. Alternativen åtskilja sig i fråga om räntekostnaderna, beträffande vilka beräkningar
utförts av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. Alt. A utgör majoritetsalternativet, alt. B minoritetsalternativet
samt alt. G hittillsvarande beräkningar (se vidare under rubriken räntekostnader).

12 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 saml. Nr 212.

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Särskilt yttrande av herr Carbell.

LR-delegationen har i sin promemoria om jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåret 1949/50 vid beräkningen av räntekostnaderna
använt en ny princip enligt två alternativa linjer. Båda dessa linjer bygga
på en utredning, som utförts av de sakkunniga för utredning om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Delegationen har
framhållit, att den icke därmed tagit ställning till frågan om huruvida det
nya beräkningssättet skall läggas till grund för prissättningen.

Undertecknad har vid behandlingen av denna fråga inom delegationen förordat,
att delegationen skulle uttala sig för att ett oförändrat beräkningssätt
användes för ränteposten. Jag har sålunda icke ansett mig kunna biträda
delegationens beslut i denna del, och vill såsom motivering härtill anföra
följande.

Hittills har i jordbrukskalkylen vid räntekostnadsberäkningarna använts
en sedan förkrigstiden oförändrad kapitalvolym. Till de på denna bas beräknade
räntekostnaderna har, under de senaste åren, lagts en summa av
10 milj. kronor, som ansetts ungefär motsvara uppgången av jordbrukets
räntekostnader på grund av ökade investeringar sedan basåret. Enligt de
för priskontrollen gällande reglerna medgives för industriens del förräntning
endast på kapitalvärden beräknade med utgång från de faktiska anskaffningskostnaderna.
Även om det i och för sig ur företagsekonomisk synpunkt
vore skäligt att företaga en uppjustering av räntekostnaderna i jordbrukskalkylen
och i kalkylerna för näringslivet i övrigt, torde skälen för en
sådan ändring icke vara starkare när det gäller jordbrukets prissättningsfråga
än i Övriga fall. ö

Det bör i detta sammanhang understrykas, att reglerna för den prisre«-lerande verksamheten avsevärt skärptes i samband med att Kungl. Majtt
i juli månad 1948 utfärdade nya provisoriska direktiv för priskontrollen.
Det synes olämpligt, att vid en tidpunkt då det för näringslivet i övri°t tilllämpas
strängare priskontroll än tidigare, vidtaga förändringar till en mildare
priskontroll för jordbruket. En sådan ändring av principen för ränteberäkningen
i jordbrukskalkylen, som ifrågasatts enligt förenämnda utredning
om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. in., synes mig ofrånkomligt innebära risker för att motsvarande förändringar
— i så fall med stöd av nya direktiv för priskontrollen — måste accepteras
även för näringslivet i övrigt. En sådan utveckling skulle uppenbarligen
innebära ett allvarligt hot mot strävandena att uppnå stabilitet i
fråga om priser och hyreskostnader.

Enligt min uppfattning synes sålunda övervägande skäl tala för att man
tills vidare beraknar räntekostnaderna i jordbrukskalkylen enligt hittillsvarande
metod. Frågan om denna kalkylposts uppjustering bör anstå till dess
motsvarande förändringar kunna vidtagas beträffande näringslivet i övriri
eller den nuvarande spänningen på det ekonomiska området mildras.

Stockholm den 10 mars 1949.

Erland Carbell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

179

Särskilt yttrande av herr Stensgård.

Enligt min mening böra de av sakkunniga för utredning om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. m. framlagda nya beräkningarna
rörande jordbrukets räntekostnader beaktas vid prissättningen.
Såsom motiv härför får jag anföra följande.

För jordbruket har, alltsedan priskontrollen infördes, tillämpats principer,
som, vad räntekostnadernas beaktande beträffar, varit strängare än för näringslivet
i övrigt, i det att förkrigsvärdena genomgående lagts till grund för
räntekostnadernas beräkning dock med tillägg sedan 1945 av ett uppskattat
räntebelopp av 10 miljoner kr. Sistnämnda tillägg räcker icke ens till förräntning
av den ökade anskaffnings av jordbruksmaskiner, som ägt rum
sedan 1938/39 och vars icke avskrivna anskaffningsvärde för 1949/50 uppgår
till ca 440 miljoner kr. Likväl omfattar den redovisade maskinanskaffningen
icke alla slag av maskiner. De sakkunnigas beräkningar rörande övriga
delar av driftskapitalet, vilka beräkningar också utgå från ursprungliga
anskaffningskostnader för det befintliga kapitalet, visa en ökning med vida
större belopp. Å själva fastigheterna bar dessutom investerats ökade belopp
genom nybyggnader och täckdikningar samt andra grundförbättringar. Då
dessa icke avskrivits i samma takt och delvis icke äro föremål för någon
som helst avskrivning (sistnämnda gäller vissa oförstörbara grundförbättringar),
föreligger här en ökad icke avskriven anskaffningskostnad, vars
värde dock icke kunnat närmare beräknas. Hittills tillämpade beräkningar
inkludera med anfört undantag icke någon ränteersättning å de ökade kapitalbeloppen.
Slutligen får beaktas att kostnadsstegringen är väsentligt större
än den beräknade för det stora antal jordbrukare, som under senare år
tillträtt jordbruk eller i dagens läge skola tillträda jordbruk med anskaffande
av uppsättning till desamma. Då för jordbrukets produkter icke kan tilllämpas
individuell prissättning, bör hänsyn tagas även till nu berörda förhållande.

Enligt min uppfattning kan man sålunda icke längre underlåta att taga hänsyn
till lantbrukskapitalets stegring sedan basåret, varför räntekostnaderna
redan nu böra beräknas med tillämpande av den utav de sakkunniga föreslagna
metodiken.

Stockholm den 11 mars 1949.

A. H. Stensgård.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Bilaga 2.

PM

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1947.

I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års
jordbruksutredning och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947 och 275/1948
kompletterats med liknande undersökningar för åren 1941—46, verkställda
av statens livsmedelskommission. Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande
av Kungl. Maj :t, genom sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande
bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret 1947, framlägges
i det följande en sammanfattande redogörelse för de härvid erhållna
resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1947 kunnat utnyttjas sammanlagt 9 681
av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.
Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,
från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning
verkställda undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.
Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med 475,
vilka fördela sig på alla områden och i det närmaste alla storleksgrupper.
Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika skäl ej kunnat
avstå vissa deklarationer, dels av att gårdar bytt ägare eller utlämnats
på arrende, på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas vid denna bearbetning.
Det skulle kräva omfattande undersökningar för att nu i detalj
bedöma verkningarna av dessa förändringar i primärmaterialets omfattning;
de synas dock icke nämnvärt inverka på jämförbarheten med föregående
års resultat. Deklarationsmaterialets fördelning på olika storleksgrupper
inom vart och ett av de tre huvudområdena har, såsom framgår
av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundersökningarna.
Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror
per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruks]ord
har arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella
statistikens uppgifter om avkastningen på åker och äng. För år 1938 har
avkastningen under åren 1936—40 lagts till grund och för åren 1946 och
1947 avkastningen under åren 1941—45. Beräkningen av totalsiffrorna för
riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och varje produktionsområde
enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

181

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5—10

10—2020—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Livsmedelskommissionens undersök-

ning åren 1938 och 1940.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

109

3 604

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

ISO

671

1276

632

483

126

247

56

15

4 488

och dalbygder.................

933

1925

1194

239

Norra Sverige...................

983

1088

319

26

4

1

—

2 421

Hela riket

2102

3 6S4

2 789

897

613

304

124

10 513

Livsmedelskommissionens undersök-

ning år 1946.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

490

244

104

3 456

bygder........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

193

G05

1207

607

124

48

15

4 013

och dalbvgder.................

874

1 683

1 0Q6

213

Norra Sverige...................

till

1143

368

28

7

—

—

2 6ä7

Hela riket

21,84

3 431

2 661

848

621

2S2

119

10156

Livsmedelskommissionens undersök-

ning år 1917.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

102

3 277

190

582

1150

565

425

233

Södra och mellersta Sveriges skogs-

115

45

15

3 933

8G6

1624

1054

214

1 022

1089

335

25

—

—

—

2 471

Hela riket

2 078

3 295

2 539

804

570

278

117

9 681

uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid liar förhållandet mellan
den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp
och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna
inom samma storleksgrupp och område å andra sidan tagits till utgångspunkt
för omräkningen. Det skall vidare framhållas, att arealerna enligt
1937 års jordbruksräknirig kommit till användning vid uppräkningen
av 1938 års uppgifter, medan 1944 års arealer använts för 1946 och 1947
års uppgifter.

Vid bedömningen av föreliggande resultat bör beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en
något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än
genomsnittsjordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga.
Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till år
inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter
och icke att ange dessa posters absoluta storlek.

Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar
åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör hänsyn tagas till att
vid upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen
tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar
vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av
jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till
år än vad som eljest skulle varit förhållandet.

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

liga

Samtliga brukningsdelar med över 2

2-5

5—10

10—2(

20-3C

30-5C

50-100

Över

100

räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

22

27

SO

11

6

3

1

100

och dalbygder.................

41

37

17

3

i.

1

0

100

Norra Sverige...................

55

35

9

1

0

0

0

100

Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1944 års jordbruks-

räkning.

Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

19

25

30

12

8

4

2

100

40

37

34

17

8

3

2

1

0

0

100

100

57

i

0

0

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning åren 1938 och

1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

5

19

35

18

13

7

3

100

21

43

45

27

13

5

3

0

100

100

Norra Sverige...................

41

i

0

0

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning dr 1946 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................

Södra och mellersta Sveriges skogs-

6

18

35

17

14

7

3

100

och dalbygder.................

22

42

27

5

3

1

0

100

Norra Sverige...................

42

43

14

1

0

100

De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning år 1947 ingående

brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slätt-

bygder......................

6

18

35

17

14

7

7

3

100

Södra och mellersta Sveriges skogs-

och dalbygder..................

22

41

27

(i

3

i

0

100

Norra Sverige.....................

41

44

14

1

100 1

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas Abilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta
Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till
totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats
till indextal med 1938 resp. 1946 som bas. I anslutning till A-bilagans uppställning
ha inkomsterna fördelats på följande poster: Spannmål och frövaror;
sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter;
hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar;
fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till me -

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

jeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och
vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse
inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare; försäljning av
döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll
och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden
och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1947 beräknats till 3 005,2 milj. kronor. Till jämförelse kan nämnas,
att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,/ milj. kronor och
för år 1946 till 2 982,i milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda
en ökning av inkomstsumman med 99,5 procent, medan ökningen
mellan åren 1946 och 1947 uppgår till 0,8 procent.

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 750,i
milj. kronor till försäljning av animaliska produkter, medan inkomsterna av
försålda vegetabiliska produkter stanna enligt de bearbetade självdeklarationerna
vid 551,5 milj. kronor. Skogsinkomsterna äro år 1947 av ungefär
samma storleksordning eller 532,5 milj. kronor. Inkomsterna av animaliska
produkter stego mellan åren 1946 och 1947 med 6,8 procent medan inkomsterna
av vegetabiliska produkter sjönko med 3,9 procent under samma
tid. Mellan åren 1945 och 1946 stego skogsinkomsterna med 51 procent; mellan
åren 1946 och 1947 konstateras däremot en sänkning på 9,3 procent.
Skogsinkomsterna äro under de båda senaste åren betydligt högre än tidigare,
vilket framgår av nedanstående sammanställning.

Inkomster av skogsbruk.

År Milj. kronor Index

1938 ...................... 254-5 100

1944 ...................... 396'' 1 155-6

1945 ................. 389’1 152‘9

1946 .............. 587 1 230 7

1947 ................... 532 5 209-2

Orsakerna till stegringen i intäkterna från skogsbruket under de båda senaste
åren äro att söka i de förbättrade priserna på skogsprodukter efter
prisstoppets upphävande den 1 juli 1946 och de på grund härav ökade avverkningarna.
De exceptionellt höga skogsinkomsterna under år 1946 torde
delvis ha föranletts av omläggningen av taxeringsförfarandet. Som bekant
förväntades allmänt, att vid övergången till det nya skattesystemet inkomstökning
under år 1946 i stort sett skulle lämnas utan beaktande av myndigheterna,
och många jordbrukare koncentrerade därför sina försäljningar
till detta år. Nämnda förhållande har givetvis icke inverkat enbart på skogsinkomsterna;
även inkomsterna från försäljningen av t. ex. spannmål och
frövaror och alla andra produkter, som utan större svårighet kunna hållas
i lager, måste ha influerats härav. Det torde därför vara berättigat att påstå,
att inkomstökningen mellan åren 1945 och 1946 blivit onormalt stor och att
en del av denna ökning i realiteten borde ligga mellan åren 1944 och 1945
och en del mellan åren 1946 och 1947.

Mellan åren 1946 och 1947 ha jordbrukarnas inkomster av försålda jordbruksprodukter
ökats med 4,o procent. Försäljningen av animaliska produkter
ökade som förut nämnts med 6,8 procent, medan inkomsterna av försålda
vegetabiliska produkter minskades med 3,9 procent. Denna minskning beror
huvudsakligen på det genom torkan under år 1947 försämrade skördeutfallet.
Sålunda minskades inkomsterna av spannmål och frövaror med 26,i milj.

184

Kungi. Maj.ts proposition nr 212.

Ta!>. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938, 1946 och 1947, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

svin och grisar.................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri................

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

diverse produkter................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster____t...................

därav för körslor......................

Inkomster av skogsbruk..................

Arrenden och avgälder...................

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

hästar och nötkreatur............

svin och grisar..................

fjäderfä och ägg.................

mjölk till mejeri.................

mjölk till enskilda...............

Summa animaliska produkter

diverse produkter................

Summa inkomster av försålda produkter

Diverse inkomster .......................

därav för körslor......................

Inkomster av skogsbruk..................

Arrenden och avgälder...................

Samtliga kontanta inkomster
Norra Sverige.

Inkomster av försålda produkter

därav spannmål och frövaror...........

sockerbetor......................

potatis m. m....................

hö, halm och grönfoder..........

Summa vegetabiliska produkter

1938

1946

1947

159-4

304-3

286-0

58-5

94-1

86-3

29-7

68-6

72-2

5-0

12-6

12-2

252-6

479-6

456-7

106-4

191-3

215-7

100-5

162-4

179-4

23-1

50-4

56-6

246-9

469-3

482-2

18-1

18-9

19-5

495-0

892-3

953-4

3-7

10-1

10-7

751-3

1 382-0

1420-8

16-0

26-0

26-2

7-3

15-3

14-1

40-o

93-0

94-0

8-3

" 19-0

19-5

815-6

1517 0

1560-5

24-1

45-1

37-4

0-8

1-8

1-6

14-8

30-9

36-6

1-7

4-5

Öl

41-4

82-3

80-7

66-4

125-6

142-1

62-3

87-9

92-0

15-3

30-6

35-1

124-8

292-7

303-2

21-4

16-3

16-9

290-2

553-1

589-3

2-6

5-3

5-1

834-2

640-7

675-1

17-7

36-9

35-4

12-6

305

29-4

91-9

260-8

234-8

6-0

9-1

9-8

449-8

347 5

955-1

0-7

1-2

l-i

1-6

5-1

6*3

1-9

5-7

6-7

4-2

12-o 1

14-1

Kungl. Maj:ts proposition nr 212. 185

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938, 1948 och 1947, milj. kronor.

1938

1946

1947

hästar och nötkreatur............

14-3

36-6

38-9

svin och grisar..................

5-4

9-2

9-7

fjäderfä och ägg.................

1-4

1-8

2-3

mjölk till mejeri.................

36-3

135-3

146-7

mjölk till enskilda...............

12-7

9-6

9-8

Summa animaliska produkter

70-1

192-5

207-4,

diverse produkter................

1-3

3-9

3-3

Summa inkomster av försålda produkter

75-6

208-4

224-8

Diverse inkomster.......................

40-1

67-7

56-o

därav för körslor .....................

34-2

63-9

52-7

Inkomster av skogsbruk.................

122-6

236-3

203-7

Arrenden och avgälder ..................

3-0

5-2

5-1

Samtliga kontanta inkomster

241-3

517-6

489-6

Hela riket.

Inkomster av försålda produkter

350-6

324-5

därav spannmål och frövaror ..........

184-2

sockerbetor .....................

59-3

S5-9

87-9

potatis m. in....................

46-1

104-6

115-1

hö, halm och grönfoder..........

8-6

22-8

24-0

Summa vegetabiliska produkter

208-2

573-9

551-5

hästar och nötkreatur............

187-1

353-5

396-7

svin och grisar .................

168-2

259-5

281-1

fjäderfä och ägg.................

39-8

82-8

94-0

mjölk till mejeri................

408-0

897-3

932-1

mjölk till enskilda ..............

52-2

44-8

46-2

Summa animaliska produkter

855-3

1 637-9

1 750-1

diverse produkter...............

7-6

19-3

19-1

Summa inkomster av försålda produkter

1181-1

2 231 1

2 320-7

Diverse inkomster.......................

73-8

130-6

117-6

därav för körslor.....................

54-1

109-9

96-2

Inkomster av skogsbruk.................''

254-5

587-1

632-5

Arrenden och avgälder..................

17-3

33-3

34-4

Samtliga kontanta inkomster

1506-7

2 982-1

3 005-2

kronor. Ökningen av inkomsterna från försålda animaliska produkter sammanhänger
delvis med det försämrade skördeutfallet och den därav föranledda
stora utslaktningen. Sålunda ökade inkomsterna av försålda hästar
och nötkreatur med 43,2 milj. kronor. Trots den stora utslaktningen av nötkreatur
höll sig mjölkproduktionen kvantitativt väl uppe, och värdet av den
försålda mjölken ökade med ca 36 milj. kronor. Posterna svin och grisar samt
fjäderfä och ägg visa även en betydande stegring.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit i
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där den från år 1938
räknat uppgår till 112,3 procent. För norra Sverige redovisas en ökning av de
kontanta inkomsterna med 102,9 procent, medan för slättbygderna i södra
och mellersta Sverige inkomststegringen stannar vid 91,3 procent. För alla
tre områdena har under denna tid inkomstökningen varit större än utgifts -

186

Kungl. Maj.-ts proposition nr 212.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938, 194G och 1947. Indextal.

År 1938 = 100

År 1946
= 100

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

1946

1947

1947

Vegetabiliska produkter................

189-8

180-8

95-2

Animaliska produkter................

180-3

192-6

106-8

Samtliga jordbruksprodukter............

183-9

189-1

102-8

Diverse inkomster...................

163-4

164-2

100-5

Skogsbruk.........................

224-8

234-7

104-4

Samtliga kontanta inkomster

188-0

191-3

102-9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.

Vegetabiliska produkter................

198-6

194-8

98-1

Animaliska produkter................

190-6

203-1

106-6

Samtliga jordbruksprodukter............

191-7

202-0

105-4

Diverse inkomster..................

208-0

199-5

95-9

Skogsbruk..........................

283-6

255-4

90-0

Samtliga kontanta inkomster

210-6

212-3

100-8

Norra Sverige.

Vegetabiliska produkter................

289-7

340-5

117-5

Animaliska produkter..................

274-7

295-9

107-7

Samtliga jordbruksprodukter............

275-8

297-4

107-9

Diverse inkomster..................

168-8

139-7

82-8

Skogsbruk.........................

192-9

1663

86-2

Samtliga kontanta inkomster

2145

202-9

94-6

Hela riket.

Vegetabiliska produkter................

192-5

185-0

96-1

Animaliska produkter.................

191-5

204-6

106-8

Samtliga jordbruksprodukter............

192-2

199-9

104-0

Diverse inkomster.....................

177-0

159-4

90-0

Skogsbruk........................

230-7

209-2

90-7

Samtliga kontanta inkomster

197-9

1995

100-8 1

ökningen, och relationen mellan dessa poster har år 1947 varit gynnsammast
för norra Sverige. Såsom framgått av tidigare redogörelser har norrlandsj
ordbruket varit dåligt lottat under krigsåren, och det är först under åren
1945—47, som inkomstökningen i jämförelse med förkrigsläget överstigit
utgiftsökningen i denna del av landet.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse
belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel
av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna: -

1938

1946

1947

Vegetabiliska produkter.....

. 19-8

19-3

18-4

Animaliska produkter.......

. 56-8

54-9

58-2

Skogsbruk..................

16-9

19-7

17-7

Diverse inkomster...........

6-5

6-1

5-7

Samtliga kontanta inkomster..

1000

1000

100-0

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

187

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska
produkter i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1938, 1948 och 1947.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

2—5

5—10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

15-3

20-0

26-0

33-9

39-0

44-3

45-6

33-6

1946

12-6

17-4

25-5

34-3

40-9

46-2

50-2

34-7

1947

10-6

15-3

23-4

30-6

38-6

44-1

48-2

32-1

Animaliska produkter......

1938

82-0

79-3

73-5

65-7

60-7

55-5

54-1

65-9

1946

86-G

81-3

73-8

65-1

58-4

53-1

49-2

64-6

1947

88-3

83-7

75-9

63-8

60-7

55-2

51-1

67-1

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

1938

5-3

7-7

11-6

16-3

21-5

30-7

36-4

12-4

1946

4-s

7-4

12-2

16-6

22-6

34-7

47-0

12-8

1947

5-8

7-3

11-1

14-3

21-2

28-3

43-9

12-0

Animaliska produkter......

1938

93-7

91-4

87-9

83-2

77-3

68-8

63-3

86-8

1946

94-3

91-8

87-2

82-4

76-4

62-9

52-7

86-S

1947

93-4

91-9

88-3

85-0

78-0

70-7

55-6

87-3

Norra Sverige.

1938

4-5

4-0

8-0

10-9

5-5

1946

3-6

4-9

8-9

17-4

5-8

1947

4-4

5-7

8-4

18-o

6-3

Animaliska produkter......

1938

93-g

94-4

89-7

88-8

92-8

1946

94-4

93-G

88-9

79-5

92-4

1947

94-2

93-0

90-1

78-9

92-3

Det framgår av dessa tal, att de animaliska produkternas andel av inkomstsumman
stigit under 1947, och procenttalet för detta år ligger även
över motsvarande tal för år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlelc samt att densamma genomgående
är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområ -

dena, erhålles följande procentuella fördelning:

Samtliga kontanta inkomster. 1938 1946 1947

Södra och mellersta Sveriges slättbygder................ 54-1 509 51*9

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder....... 29-9 31-8 31''8

Norra Sverige ........................................ 16-0 17-3 16-3

Hela riket............................................ 100-0 100 0 100-0

Inkomster av försålda jordbruksprodukter.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder ................ 64-7 62-0 61-2

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder....... 28-8 28-7 29-l

Norra Sverige ........................................ 6-5 9-3 9-7

Hela riket............................................ 100-0 100"0 100-0

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Talen visa, att inga större förändringar ägt rum mellan de båda senast
undersökta åren. Nedgången i skogsinkomsterna från år 1946 till år 1947
har emellertid verkat starkare i norra Sverige på grund av skogsbrukets
relativt större betydelse i detta område.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna lia
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder
och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm in. fl. fodermedel samt
gödselmedel och torvströ; inköp av levande och döda inventarier; underhåll
av dels byggnader, dels inventarier; diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk
ström samt bränn- och smörjolja) jämte räntor. Dessutom ha även uppgifterna
rörande kostnaderna för nyuppsättning av inventarier samt för ny-,
till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande dessa sistnämnda uppgifter
bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga till avdrag vid
taxeringen, varför desamma kunna antagas vara mindre fullständigt redovisade
i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa poster erhållna
resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1947 ha uppgått
till sammanlagt 2 040,7 milj. kronor, vartill kamma ytterligare 47,3
milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 77,4 milj. kronor för ny-,
till- och ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,o milj. kronor, varför ökningen utgör 956,7 milj.
kronor eller 87,s procent. Starkast är utgiftsökningen för underhåll av inventarier
och byggnader, vilken post stigit med 147,5 procent sedan förkrigsåret
1938. Arbetslönerna visa en ökning med 92,4 procent, medan ränteutgifterna
sjunkit med 3,7 procent.

Mellan de båda senast undersökta åren, 1946 och 1947, ha de kontanta
utgifterna sligit med 95,2 milj. kronor eller 4,9 procent. Denna ökning beror
framförallt på stegrade underhållskostnader. Arbetskostnaderna ha sjunkit
med 4,7 procent, vilket torde bero på dels den minskade skörden och det
goda bärgningsvädret sommaren 1947 och dels de i förhållande till år 1946
något minskade skogsavverkningarna. Givetvis har även den fortgående
mekaniseringen inverkat och särskilt den kraftiga ökningen av traktorbeståndet.

De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit
starkast i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma
från år 1938 räknat uppgår till 94,8 procent. För slättbygderna i södra och
mellersta Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 87,5
procent och för norra Sverige en ökning med 74,4 procent. En karakteristisk
skillnad mellan södra och norra Sverige föreligger beträffande arbetslönerna,
för vilka ökningen i norra Sverige endast är 33,8 procent, medan densamma
i södra och mellersta Sverige uppgår till lll,i procent i slättbygderna
och 99,5 procent i skogs- och dalbygderna. Den förhållandevis ringa ökningen
av denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhänga med att
en mycket stor andel av arbetet både i själva jordbruket och i skogen uttöres
av ägaren och hans familjemedlemmar. Den kraftiga ökningen av inkomsterna
av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige motsvaras av en
likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta förnödenheter
på detta område.

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938, 1946 och 1947, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1946

1947

7-5

10-6

10-6

166-7

356 7

351-8

26-5

51-5 !

58-5

83-7

91-4

104-2

2-5

6-4

6-8

12-9

23-6

28-4

50-6

93-8

11)1-2

47-0

82-1

83-5

22-6

41-5

53-7

25-8

56-5

61-3

38-3

78-3

86-9

80-4

145-7

160-1

55-1

54-4

55-0

619-6

1 095-5

1162-0

13-3

15-6

28-6

20-3

32-3

37-9

2-4

4-7

5-1

83-9

173-5

167-4

12-9

28-8

31-4

39-1

48-4

56-6

0-9

3-7

3-2

5-7

12-6

15-3

28-9

53-5

56-4

34-2

59-7

60*5

11-8

26-4

29-3

11-9

26-7

28-7

21-3

51-3

60-1

37-o

71-2

77-5

25-5

23-0

23-1

315-5

683-5

614-6

4-8

9-4

14-1

12-5

26-8

27-2

1-2

2-2

2*5

63-4

103-4

84-8

5-3

10-7

11-5

7-2

15-2

16-2

0-5

1-0

1-1

7-1

13-7

15-8

7-7

15-S

17-2

13-9

26-3

24-1

6-1

12-3

14-i

4-0

7-8

8-5

10-4

22-3

31-o

19-3

33-4

35-3

8-8

8-4

8-0

154-9

272-5

270-t

1-0

3-6

4-6

6-5

9-7

12-3

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter &ren 1938, 1946 och 1947, milj. kronor.

Hela riket.

Arrenden och kontanta uncfantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938

1946

1947

11-1

17-5

18-2

314-0

633-6

604-0

44-7

91-0

101-4

130-0

155-0

177-0

3-9

11-1

11-1

25-7

49-9

59-5

87-2

166-1

174-8

95-1

168-1

168-1

40-5

80-2

97-1

41-7

91-0

98-5

70-0

151-9

178-0

136-7

250-3

272-9

89-4

85-8

86-1

1090-o

1951-5

2 046-7

19-7

28-G

47-3

39-3

68-8

77-4

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938, 1946 och 1947

Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arbetslöner...........................

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier ...
Underhåll av inventarier och byggnader . .

Diverse driftskostnader...............

Räntor...................

Samtliga kontanta utgifter

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier ...
Underhåll av inventarier och byggnader . .

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Norra Sverige.

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier ...
Underhåll av inventarier och byggnader . .

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Hela riket.

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter.................

Inköp av levande och döda inventarier ...
Underhåll av inventarier och byggnader . .

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter,

År 1938 = 100

År 1946
= 100

1946

1947

1947

214-0

211-1

98-6

153-0

169-7

110-9

177-4

197-0

lll-i

210-6

231-4

109-9

181-1

199-0

109-9

98-8

99-8

100-9

176-8

187-5

106-x

206-9

199-5

98-4

168-0

186-2

110-9

187-5

195-5

104-2

234-4

266-9

113-9

192-3

209-4

108-9

90-3

90-8

100-6

185-0

1948

105-3

163-0

133-8

82-1

203-1

222-7

109-7

193-2

190-9

9 i-8

209-5

274-7

131-1

173-2

182-9

105-6

95-6

90-7

94-9

175-9

1744

99-1

201-8

192-4

95-3

162-3

179-7

110-8

183-2

195-6

106-8

217-5

247-5

113-8

183-1

199-6

109-0

96-1

96-3

100-2

1790

187-8

104-9

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

191

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1938,

1916 och 1947.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2—5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.

Arbetslöner................

1938

13-2

17-1

21-3

25-6

28-4

32-2

38-6

26-9

1946

12-2

16-1

25-1

30-8

35-8

40-7

46-2

32-6

1947

9-4

14-5

22-0

28-3

34-0

38-8

43-7

30-3

Räntor....................

1938

8-2

8-5

8-5

9-3

10-2

10-4

7-3

8-9

1946

3-9

5-2

4-5

4-9

5-1

5-3

5-2

5-0

1947

3-8

4-8

4-5

4-6

5-0

5-1

4-7

4-7

Södra och mellersta Sveriges

skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

1938

19-9

23-6

27-3

29-4

32-6

36-8

41-1

26-6

1946

20-2

25-5

31-8

34-5

39-5

44-5

43-5

29-7

1947

17-2

22''5

29-0

31-9

38-9

43-2

43-6

27-2

Räntor....................

1938

7-0

7-7

8-1

8-9

10-4

10-2

7*5

8-1

1946

3-0

3-3

4-0

4-5

4-8

6-4

6-0

3-9

1947

2-9

3-1

3-8

4-3

4-6

6-2

5-7

3-8

Norra Sverige.

Arbetslöner................

1938

39-5

40-9

43-0

48-4

40-9

1946

35-4

36-5

42-5

55-2

37-9

1947

28-1

30-3

35-8

50-4

31-4

1938

5-5

6-0

6-4

3-7

5-7

1946

3-o

3-2

3-1

2-4

3-1

1947

3-0

3-1

2-8

2-0

3-0

Hela riket.

Arbetslöner................

1938

26-9

26-2

25-4

27-2

29-4

33-2

39-o

28-8

1946

25-2

25-9

29-2

32-5

36-5

41-5

45-9

32-5

1947

20-1

22-3

25-8

30-0

35-1

39-6

43-7

29-5

Räntor....................

1938

6-6

7-5

8-1

9-0

10-1

10-3

7-3

8-2

1946

3-2

3-8

4-2

4-8

5-o

5-5

5*3

4-4

1947

3-1

3-8

4-1

4-5

4-9

| 5-2

4-9

1 4-2

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta
som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret 1938
och år 1947 i södra och mellersta Sverige som regel varit större vid små än
vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen av de kontanta
utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika markerad
tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas
ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige framträder
ingen liknande tendens.

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938, 1946 och 1947.

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5—10

10—20

20—30

30—50 50-100

Över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster

Södra och mellersta Sveriges

1938

41S

390

372

376

369

350

386

375

slättbygder

1946

828

744

713

699

709

704

693

714

1947

879

788

747

716

718

711

706

735

Södra och mellersta Sveriges

1938

423

392

364

347

340

325

335

376

skogs- och dalbygder

1946

995

697

775

679

675

606

594

816

1947

1 022

S95

7t:2

684

681

607

601

S22

Norra Sverige.............

1938

562

462

395

462

486

1946

1 190

1 016

909

987

1056

1947

1129

956

358

979

.

.

1000

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

322

285

264

274

275

276

335

285

slättbygder

1946

579

478

469

487

524

553

578

516

1947

616

513

496

518

546

578

627

547

Södra och mellersta Sveriges

1938

288

261

245

255

263

290

288

264

skogs- och dalbygder

1946

571

502

471

455

499

508

521

502

1947

610

626

494

481

535

519

548

529

Norra Sverige.............

1938

369

289

252

304

312

1946

655

502

485

574

556

1947

637

497

499

608

552

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938, 1946 och 1947.

Indextal: 193S = 100.

År

Storleksgrupper, hektar

åker

Samt-

2—5

5—10

10—20

20-30

30-50

50-100

över

100

liga

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder

1946

1947

198-3

210-4

190-8

201-9

192-9

200-8

185-9

190-3

192-4

194-8

200-9

203-1

179-4

183-0

190-2

195-7

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder

1946

1947

235-5

241-8

228-7

228-0

212-9

214-8

195-6

197-2

198-7

201-4

186-8

187-0

177-3

179-5

216-8

218-5

Norra Sverige.............

1946

1947

211-7

201-0

220-2

207-0

230-3

217-5

213-6

212-1

•

217-5

205-9

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder

1946

1947

179-9

191-4

167-8

180-0

177-5

187-9

178-1

189-s

190-2

198-2

200-2

209-3

172-7

187-1

180-8

191-8

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder

1946

1947

198-7

212-2

192-2

201-6

192-3

201-9

178-6

188-9

189-6

203-3

175-0

178-9

180-9-

190-3

190-4

200-6

Norra Sverige..............

1946

1947

177-4

172-4

173-9

172-2

192-8

198-3

188-8

200-0

178-4

176-9

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framförallt därpå, att inom det först -

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

193

Tab. IX. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet
inom olika storieksgrupper och områden åren 1938, 1946 och 1947.

År

Storieksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10—20

20—30

30-50

50-100

Över

100

liga

Inkomster av försålda vegela-

biliska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

58

70

91

119

135

144

155

116

slättbygder

1946

94

118

168

221

270

293

307

226

1947

83

109

161

203

257

283

299

215

Södra och mellersta Sveriges

1938

15

22

32

45

57

80

94

34

skogs- och dalbygder

1946

30

43

66

81

in

159

225

71

1947

38

45

63

73

no

133

220

70

Norra Sverige.............

1938

6

6

14

23

#

.

#

8

1946

15

22

38

69

.

.

.

25

1947

20

27

38

73

.

•

.

29

Inkomster av försålda anima-

liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges

1938

308

281

255

232

210

180

183

228

slättbygder

1946

647

548

488

420

385

336

301

420

1947

691

598

522

456

403

355

317

449

Södra och mellersta Sveriges

1938

265

262

248

230

206

181

164

243

skogs- och dalbygder

1946

576

539

473

404

374

287

253

476

1947

611

571

501

434

404

333

279

507

Norra Sverige.............

1938

121

146

160

190

m

141

1946

387

413

379

317

.

.

393

1947

431

437

408

321

•

•

•

424

Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges

1938

24

20

17

15

14

16

29

18

slättbygder

1946

46

60

43

41

34

44

45

42

1947

54

53

45

38

35

43

51

44

Södra och mellersta Sveriges

1938

108

87

67

53

57

44

03

77

skogs- och dalbygder

1946

328

268

202

162

143

112

78

225

1947

311

231

184

143

131

101

68

202

Norra Sverige.............

1938

287

241

183

228

247

1946

532

467

413

512

482

1947

471

394

333

516

.

.

.

416

nämnda området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis
liten. Det är sålunda inkomsterna av resp. kostnaderna för skogsbruket,
som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas
för det övriga Sverige.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11,
i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas
i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per
hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storieksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med
växande egendomsstorlek och är vidare störst inom slättbygderna och minst

13 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 212.

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastig het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938, 1946 och 1947.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

2-5

5-10

10-20

20—30

30—50

50-100

över

100

liga

Arbetslöner.

Södra och mellersta Sveriges

1938

43

49

56

70

78

88

129

77

slättbygder

1946

71

77

118

150

186

225

267

168

1947

58

75

109

148

185

224

274

166

Södra och mellersta Sveriges

1938

57

62

67

75

86

107

119

70

skogs- och dalbygder.

1946

116

128

150

167

197

226

226

149

1947

105

119

143

154

208

224

239

144

Norra Sverige.............

1938

146

118

108

147

128

1946

232

183

206

317

211

1947

179

150

179

306

.

.

.

173

Inköp av kraftfoder och

belmassa.

Södra och mellersta Sveriges

1938

54

48

42

39

35

28

36

39

slättbygder

1946

74

57

47

42

39

36

33

43

1947

86

64

55

49

44

39

37

49

Södra och mellersta Sveriges

1938

38

34

33

31

28

27

24

33

skogs- och dalbygder

1946

57

45

40

32

31

28

28

42

1947

64

53

48

38

35

31

31

49

Norra Sverige.............

1938

17

12

12

19

,

15

1946

38

28

25

22

.

31

1947

40

31

28

22

33

Inköp av gödselmedel och

torvströ.

Södra och mellersta Sveriges

1938

25

24

24

25

23

21

23

23

slättbygder

1946

48

44

45

46

46

46

46

46

1947

50

46

47

48

48

47

48

48

Södra och mellersta Sveriges

1938

28

25

23

23

20

21

18

24

skogs- och dalbygder

1946

55

48

44

43

41

39

40

46

1947

59

51

46

43

42

38

41

49

Norra Sverige.............

1938

18

15

12

13

.

.

15

1946

39

30

25

26

.

32

1947

42

33

27

33

35

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges

1938

26

24

22

25

28

29

24

25

slättbygder

1946

23

25

21

24

27

30

30

26

1947

23

25

22

24

27

29

30

26

Södra och mellersta Sveriges

1938

20

20

20

23

27

30

22

21

skogs- och dalbygder

1946

17

17

19

20

24

32

31

20

1947

18

17

19

22

25

32

31

20

Norra Sverige.............

1938

20

17

16

11

18

1946

20

16

15

14

,

,

17

1947

19

15

14

12

.

.

.

16

i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk äro givetvis störst i norra Sverige,
något mindre i skogs- och dalbygderna samt minst inom slättbygderna
i södra och mellersta Sverige.

I jämförelse med basåret 1938 ha arbetslönerna per hektar jordbruksjord
stigit starkast i norra Sverige samt vid de största egendomarna i södra och
mellersta Sverige. Minskningen i arbetskostnaderna mellan åren 1946 och
1947 har berört samtliga områden och storleksgrupper med undantag av de
största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande brukningsdelar
med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad i arbets -

195

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938, 1946 och 1947,

milj. kronor.

Nettointäkter av

Samtliga

År

tjänst och

jordbruks-

fastighet

tillfällig

förvärvs-

kapital

intäkter

verksamhet

Södra och mellersta Sveriges

193S

254-5

25-9

20-6

310-9

slättbygder

1946

508-0

39-8

23-4

584-0

1947

500-8

42-5

24-8

578-3

Södra och mellersta Sveriges

1938

204-5

26-0

12-s

252-4

skogs- och dalbygder

1946

476-0

43-3

18-0

552-2

1947

467-2

45-4

19-7

546-3

Norra Sverige.............

1938

128-7

30-9

5-5

168-0

1946

321-0

55-8

8-1

396-4

1947

298-8

58-7

9-0

377-8

Hela riket.................

1938

587-7

83-4

38-9

731-3

1946

1305-6

138-9

49-5

1 532-6

1947

1 266-s

146-6

53-5

1502-4

Indextal. År 1938 = 100.

Södra och mellersta Sveriges

1946

199-6

154-0

113-2

187-9

slättbygder

1947

196-8

164-2

119-9

186-0

Södra och mellersta Sveriges

1946

232-7

162-7

141-6

218-8

skogs- och dalbygder

1947

228-4

170-9

154-5

216-4

Norra Sverige.............

1946

250-0

180-7

146-6

236-0

1947

232-2

190-1

162-8

224-9

Hela riket.................

1946

222-1

166-7

127-2

209-6

1947

215-5

175-9

137-3

205-5

Indextal. År 1946 — 100.

Södra och mellersta Sveriges

106-6

105-9

99-0

slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges

1947

98-6

105-0

109-1

98-9

skogs- och dalbygder.....

1947

98-2

Norra Sverige.............

1947

92-9

105-2

111-0

95-3

Hela riket.................

1947

97-0

105-5

107-9

98-0

kostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta Sverige å
andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruks]
ord i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för
brukningsdelar av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium
av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna
av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jordbrukarnas nettointäkter och jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krisåren grundar sig på
en bearbetning av motsvarande uppgifter i den s. 1c. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats
i kronor per hektar jordbrulcsjord och per brukningsdel. Huvudresultaten
av denna del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
115,5 procent i jämförelse med år 1938. Stegringen är störst i norra Sverige,

196

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938,

1946 och 1947.

Områden

År

Storleksgrupper, hektar åker

2-5

5—10

10-20

20—30

30—50

50—100

Över

100

Södra och mellersta Sveriges

1938

783

1 225

1691

2 271

2 974

3 948

4 909

slättbygder

1946

21 653

2 746

3 907

5 001

6 327

8 516

14 831

1947

j 1821

2 905

4106

4 768

5 989

7 312

9180

Södra och mellersta Sveriges

1938

998

1318

1715

1864

2 449

1772

skogs- och dalbygder

1946

2 455

3 664

4 564

5345

6 049

4 979

1947

2 497

3 585

4 389

4 902

5 089

4 412

Norra Sverige.............

1938

1257

1614

1870

3 435

1946

2 953

4 660

6 149

10 275

1947

2 785

4 248

5 430

8 722

.

.

där den uppgår till 132,2 procent, och lägst inom slättbygderna i södra och
mellersta Sverige, 96,8 procent. I skogs- och dalbygderna uppgår stegringen
till 128,4 procent. Det är olikheten i skogsbrukets omfattning, som ger jordbruket
i skogsbygderna en gynnsammare ställning. I jämförelse med år
1946 konstateras för år 1947 eu påtaglig minskning av nettointäkterna.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats
med ett belopp, som ansetts motsvara »normala rån teanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång
redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier
samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man
vid den nu senast utförda undersökningen utgått från en räntefot av 3 procent
för fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager.
Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell 14.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster i regel
mer än fördubblats i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1946 och 1947
konstateras emellertid en markerad minskning av arbetsinkomsten utom
för de minsta egendomarna i södra och mellersta Sverige, vilka visa en mindre
ökning.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.
Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 1 april 1949.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån
OTTO ZETTERBERG

TABELLBILAGA

Kungl. Maj:ts proposition nr 212,

199

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och månad

Socialstyr:s
index för
livsm.p. i
hush.-budg.
(1935 = 100)

Prisförändringar sedan år 1935 på vissa
varor enligt socialstyrelsens prisstatistik
(1935 = 100)

Kommerskollegii index
för (1935 = 100)

Mjölk1

Mejeri-

smör

Mjöl

Bröd

Nötkött,

stek

Färskt2

sidfläsk

Potatis

Anim.

livsmedel

Veget.

livsmedel

Foder-

medel

Gödsel-

medel

1935 ............

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

1936 ............

104

102

98

102

101

108

no

107

104

101

105

102

1937 ............

108

107

in

no

107

107

in

in

108

107

117

102

1938............

in

112

116

114

109

no

124

113

113

104

112

105

1939 ............

116

117

122

113

113

120

128

119

120

105

114

106

1940............

132

127

138

118

130

129

144

157

140

131

148

135

1941............

151

139

161

121

141

171

188

142

176

157

164

146

1942 ............

162

134

170

125

139

182

198

202

186

181

175

213

1948............

160

134

170

127

138

185

213

160

194

187

175

229

1944 ............

160

135

170

126

137

177

218

162

194

189

176

224

1945 .............

158

135

170

123

137

177

212

175

190

185

180

218

1946 .............

160

137

170

133

139

179

220

196

191

182

182

179

1947 .............

167

151

191

146

145

173

218

209

203

196

191

157

1948 .............

182

156

194

179

156

185

229

198

217

208

198

158

1947 januari......

160

146

191

140

141

164

212

183

201

190

185

152

februari.....

162

146

191

140

142

164

212

191

198

192

186

158

165

146

191

140

142

164

212

225

196

195

187

158

165

146

191

140

142

164

212

230

195

198

187

159

165

146

191

140

142

177

212

227

195

200

190

162

166

155

191

140

142

177

212

216

195

203

190

162

juli.........

166

155

191

140

142

177

212

206

197

196

188

158

167

155

191

140

143

177

212

179

197

193

191

154

172

155

191

159

147

177

229

227

210

193

196

153

172

155

191

159

151

177

229

211

215

195

196

154

172

155

191

159

152

177

229

207

217

196

197

154

december . ..

172

155

191

159

152

177

229

208

217

197

197

154

180

155

194

173

152

177

229

212

217

200

198

154

180

155

194

173

152

177

229

202

218

205

198

159

180

155

194

173

152

177

229

204

218

210

198

159

179

155

194

173

152

177

229

204

216

210

197

158

180

155

194

178

154

193

229

203

217

213

197

158

juni........

181

155

194

179

154

193

229

203

216

219

197

158

juli.........

181

156

194

179

154

193

229

195

216

210

195

158

181

156

194

181

154

193

229

—

218

208

196

158

185

156

194

187

161

193

229

204

220

207

197

158

184

156

194

184

161

182

229

186

219

204

200

159

184

156

194

184

160

182

229

181

218

204

200

159

december . ..

183

156

194

184

160

182

229

179

216

205

200

159

1949 januari.....

181

156

194

184

160

182

229

176

214

204

201

159

februari.....

181

156

194

184

160

182

230

177

214

204

201

163

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. —2 Fr. o. m. mars
1943 följa indextalen priset för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag,

År och månad

Avräkningspriser
med mejerileve-rantörcr å mjölk
exkl. efter-likvider 1

Kon-

sum-

tions-

mjölk*

Produkt-

mjölk,

producent-

pris*

Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å

Ägg7

exkl.
j prod.-bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

exkl.

prod.-

bidr.

inkl.

prod.-

bidr.

Stor-

boskap*

Större

kalv5

Svin8

1936 ............

.

.

22

10-0

10-0

96

144

118

127

1937 ............

*

*

23

10-8

10-8

96

160

122

138

1938 ............

•

*

24

11-3

11-3

97

160

135

136

1939 ............

16-5

17-5

25

12-2

12-5

114

178

135

138

1940 ............

27

14-5

15-5

127

203

158

163

1941............

20-7

22-0

30

17-7

19-1

176

266

195

220

1942 ............

23-0

24-6

29

17-9

19-5

194

282

207

261

1943 ............

22-9

24-3

29

17-5

18-9

195

279

234

281

1944 ............

23-1

246

29

17-9

19-3

193

282

233

295

1945 .............

23-3

24-8

29

17-9

19-4

182

278

226

293

1946 .............

23-9

25-4

30

18-3

19-8

181

315

240

295

1947 .............

25-7

27-1

33

20-0

21-4

185

321

247

311

1948 ............

28-1

34

22-4

213

364

257

320

1947 januari.....

25-1

26-7

32

19-o

20-6

182

348

247

280

februari.....

24-9

26-5

32

19-2

20-8

185

339

238

300

mars........

24-7

26-3

32

19-1

20-G

188

318

233

319

april........

24-7

26-0

32

18-8

20-1

180

308

233

274

maj........

24-2

25-5

32

18-2

19-4

180

308

233

295

juni........

23-8

25-1

33

19-o

20-3

179

308

237

301

juli.........

23-8

25-2

34

18-8

20-2

181

303

251

325

augusti.....

24-0

25-3

34

18-6

20-0

180

306

257

325

september...

27-0

28-4

34

22-9

24-2

191

315

260

329

oktober .....

28-0

29-6

34

23-4

25’0

191

324

260

330

november ...

28-7

30-2

34

23-3

24-8

192

334

258

330

december . ..

28-2

29-8

34

23-3

24-8

194

337

256

330

1948 januari.....

28-9

30-3

34

22-3

23-7

195

338

257

330

februari.....

29-o

30-4

34

21-6

23-0

197

341

257

330

mars.......

28‘9

30-3

34

21-7

23-1

198

343

256

322

april........

29-0

30-2

34

21-6

22-8

205

351

248

280

maj........

28-5

29-7

34

21-3

22-5

211

359

253

299

juni........

26-6

27-8

34

22-0

23-2

224

371

256

313

juli.........

26-7

34

22-2

233

379

256

320

augusti.....

26-8

34

21-7

233

379

259

326

september...

27-6

34

23-6

230

379

261

345

oktober .....

28-6

34

23-9

211

375

261

345

november___

28-9

34

24-5

207

375

261

345

december....

28-6

34

24-0

207

375

261

288

1949 januari.....

28-5

34

22-9

209

375

258

250

februari.....

34

23-0

218

375

256

250

mars........

1

224

375

255 |

250

1 Medelpris till producent för 3‘5 %-ig mjölk (före 1945 l:a klass mjölk), fritt mejeri, inkl.
tuberkulostillägg samt vid ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg
och därefter 4''5 öre/kg. Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka
for hela riket uppgått till 0 31 öre/kg för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0-41 öre/kg för 1944,
till 0-55 öre/kg för 1945 och 1946, till 0-63 öre/kg för 1947 samt till 0''59 öre/kg för 1948. För
aren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — 2 Pris per liter enligt Socialstyrelsens detaljprisnoteringar.
— 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader samt tillägg av
under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde. Producentbidrag utgår
fr. o. m. juli 1939. — ‘ Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 6 Klass I. — 1 Svensk äggnotering,
nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945, under tiden 9 sept.
1946—6 jan. 1947 samt under tiden 8 sept. 1947—4 april 1948 av staten fastställda normalpriser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 2 (forts.)- Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

201

År och månad

Höst-

vete1

Vår-

vete1

Råg 1

Korn,

2-rads1

Havre,

vit2

Mat-

ärter,

gula8

Majs1

Pota-

tis5

Vete-

kli

Kraft-

foderbl.

7

1936 ............

17-01

15-92

13-75

12-77

21-21

15-93

8-53

13-70

18-23

1937 ............

19-60

18-29

18-22

15-58

20-79

16-33

9-02

14-38

19-11

1938 ............

18-85

é

17-27

15-81

13-62

19-90

16-83

8-66

13-90

19-45

1939 ............

17-99

17-29

14-55

13-03

27-81

18-61

9-03

13-39

21-41

1940 ............

23-30

23-29

22-71

20-41

43-19

18-50

13-67

16-89

23-50

1941............

26-09

26-09

24-90

22-40

50-97

23-71

13-66

16-50

25-13

1942 ............

26-55

28-09

26-09

24-50

20-75

47-78

25-33

21-73

16-78

30-92

1943 ............

26-07

27-52

25-07

23-08

18-83

42-78

25-00

13-80

18-08

32-84

1944 ............

26-70

28-70

25-70

23-24

19-03

37-36

25-00

16-18

18-50

8 32-87

1945 .............

26-80

28-80

25-80

22-63

19-03

35-33

25-00

16-97

19-00

8 33-82

1946 .............

26-59

28-70

26-04

22-63

19-03

36-08

25-00

17-87

19-00

8 35-04

1947 .............

27-47

30-06

27-47

24-68

20-03

39-08

25-12

18-64

19-67

36-00

1948 ............

28-99

32-90

28-99

27-00

21-52

43-85

26-30

17-49

21-41

36-05

1947 januari.....

26-45

28-70

26-45

22-75

19-15

36-50

25-00

16-83

19-00

36-00

februari.....

26-60

28-85

26-60

22-95

19-35

36-50

25-00

17-98

19-00

36-00

mars........

26-75

29-00

26-75

23-15

19-55

—

25-00

20-88

19-00

36-00

april........

26-90

29-15

26-90

23-30

19-70

—

25-00

19-00

19-oo

36-00

maj........

27-05

29-30

27-05

23-30

19-70

—

25-00

18-67

19-oo

36-00

juni........

27-15

29-40

27-15

»23-30

»19-70

—

25-00

17-00

19-00

36-00

juli.........

»27-15

»29-40

»27-15

»23-30

»19-70

—

25-00

23-91

19-oo

36-00

augusti.....

28-00

31-00

28-00

26-00

20-20

—

25-00

20-78

19-oo

36-00

september...

28-10

31-10

28-10

26-10

20-35

39-00

25-05

17-59

21-00

36-00

oktober.....

28-25

31-25

28-25

26-25

20-55

40-25

25-25

17-00

21-00

36-00

november ...

28-40

31-40

28-40

26-40

20-75

41-00

25-45

17-00

21-oo

36-oo

december ...

28-55

31-55

28-55

26*55

20-95

41-25

25-65

17-08

21-00

36-00

1948 januari.....

28-70

31-70

28-70

26-70

21-15

41-25

25-85

18-25

21-00

36-00

februari.....

28-85

31-85

28-85

26-85

21-35

—

26-05

18-50

21-00

36-00

mars.......

28-90

31-90

28-90

26-90

21-55

—

26-25

18-00

21-00

36-00

april........

28-90

31-90

28-90

26-90

21-70

—

26-40

16-88

21-00

36-00

maj........

28-90

31-90

28-90

26-90

21-70

—

26-40

16-83

21-00

36-00

juni........

28-90

31-90

28-90

»26-90

»21-70

—

26-40

26-96

21-00

36-00

juli.........

»28-90

»31-90

»28-90

»26-90

»21-70

—

26-40

21-94

21-15

36-00

augusti.....

28-75

33-75

28-75

26-75

21-15

—

26-40

16-96

21-15

36-00

september...

28-95

33-95

28-95

26-95

21-35

44-50

26-05

14-98

22-15

36-15

29-15

34-15

29-15

27-15

21-55

44-50

26-25

13-54

22-15

36*15

november ...

29-35

34-35

29-35

27-35

21-75

44-50

26-45

13-50

22-15

36-15

december....

29-55

34-55

29-55

27-55

21-95

44-50

26-65

13-50

22-15

36-15

1949 januari.....

29-75

34-75

29-75

27-75

22-15

44-19

26*85

13-69

22-15

36*15

februari.....

29-95

34-95

29-95

27-95

22-35

—

27-05

13-50

22-15

36-15

mars........

30-15

30-15

30-15

28-15

22-55

—

27-25

13-50

22-15

36*15

1 Svensk spannmålsnotering, medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter)
t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av
staten fastställda normalpriser 1 sept. 1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för
vete och råg 1 sept. 1943—31 aug. 1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31
maj 1944, därefter åter av staten fastställda normalpriser. — 2 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris
för flera orter, den 16 okt. 1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter
av staten fastställda normalpriser. — 3 Producentpris för normalkvalitet. Medeltal av Lantbruksförbundets
noteringar i Stockholm och Norrköping. Av staten fastställt pris den 16 okt.
1939—is juli 1940. För 1941—1943 års skördar av staten fastställda normalpriser i alla handelsled.
För 1944—1945 och 1947 års skördar av staten fastställda normalpriser vid försäljning till
detaljhandlare samt förbrukare, för 1947 års skörd även vid försäljning till partihandlare. —
* T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt
till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser vid försäljning till förbrukare.
— 3 Partipris i Stockholm för Pa välsorterad potatis. Enligt Lantbruksförbundets notering.
Av staten fastställda normalpriser 7 febr.—27 april 1948. (Dylika ha gällt även för potatis
av 1942, 1944 och 1945 års skördar.) — 6 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare
t. o. m. den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. ■— 7 Fritt noteringsorten vid försäljning
till förbrukare t. o. m. den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept.
1941 pris å 48 %, okt. 1941—juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 1945—
juni 1946 pris å 47 %, sept. 1946—juni 1947 pris å 45 % samt fr. o. m. juli 1947 pris å 44 %
kraftfoderblandning. — 8 Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar med varierande halt
av råprotein och råfett under de i not 7 angivna perioderna vägda med de försålda kvantiteterna).
•— ''Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 212-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. il. av vete och råg, i ton.

År och månad

Jordbrukarnas leveranser av1

Lager av vete2

Lager

av råg2

Höstvete

Vårvete

Råg

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann-måls AB.
m. fl.4

Handels-

kvarnar3

Sv. Spann-måls AB.
m. fl.4

1934..............

86 771

143 361

42 239

47 328

1935..............

90 656

121571

39 045

53 441

1936..............

89 373

75143

45 926

6 287

1937..............

89 985

65070

30167

18 743

1938..............

87 084

168 057

30 344

35 073

1939..............

116 085

248 150

30 241

46 755

1940..............

82 570

172 261

42 466

45 789

1941..............

47 407

4 67 752

32 477

4 49 386

1942..............

117 442

111 988

52 000

137161

1943..............

295 000

122 000

319 300

100 273

221 636

52 345

200 350

1944..............

315 500

77 800

253 900

109 833

180 073

44 548

162 514

1945..............

351500

68 600

174 200

100 729

108 436

34 931

43 267

1946..............

421 238

94 513

176 626

121144

129 755

44 774

46 023

1947..............

173 382

154 527

106 301

95 554

77 241

34 991

48 025

1948..............

308 718

199 024

208 140

145 414

234 904

31175

120 563

1947 januari......

30 812

10 228

10 286

125 303

139 443

44134

47 667

februari.....

12 864

5 246

5 516

102 673

131 932

44143

44 552

mars........

6 212

2 629

3 246

86 058

112 854

37 029

43 468

april........

5 838

2 693

3 217

79 076

86 854

31851

39 233

maj.........

2 644

1788

1949

73 477

54 219

31 119

28 637

juni.........

3 343

2 279

2 319

65856

31 686

31 072

17713

juli..........

816

387

817

51 217

19 428

31294

12 509

augusti......

386

105

403

68 465

12128

30 959

9 518

september ...

3 81 950

«70 082

* 56 996

97 361

72 858

37 220

39 232

oktober .....

13 371

19 527

9 670

91 330

69 630

39 403

39 420

november ...

6 837

22 617

5 731

84 493

75 059

36 529

38399

december ....

8 309

16 946

6151

95 554

77 241

34 991

48 025

1948 januari......

7 246

14 517

6 945

96 838

83 619

35 794

58 650

februari.....

6 575

12 803

6 747

97 343

87 450

33 050

61611

mars........

1918

3 812

1866

92 723

79 457

30 890

58 782

april........

714

1848

746

81 487

53 730

27 796

45 764

maj.........

496

1491

506

83 519

39 740

25 576

37 216

juni.........

303

732

389

86 425

22 379

22 542

27 927

juli..........

145

217

215

83 442

18 242

16 853

24 004

augusti......

199

106

602

88 680

14 367

29 323

20 737

september___

“183471

575 778

“133630

132 196

165 566

32 698

106 279

oktober1......

56 528

39 358

25 970

139 841

216 752

30 659

114 035

november....

26 980

28 747

16 781

139 094

236 590

28 354

117 519

december____

24 143

19 615

13 743

145 414

234 904

31175

120 563

1949 januari......

25 318

19 811

14 703

144 607

252 442

28 043

129 329

februari......

13 572

10 967

9 407

138 206

254 162

26 900

131 539

1 Avse leveranser av spannmål till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och
utsädeshandeln. — 2 Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad.
Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser lager
av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — 4 Avser lager hos
Sv. Spannmålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och
utsädeshandlare. — 5 Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212.

203

Tab. 4. Förmätning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad

Förmalning av1

Import av

Export av

Vete

Råg

Havre

Vete
(stat. nr
177)

Råg

(stat. nr
176)

Vete
(stat. nr
177)

Råg

(stat. nr
176)

1934..............

408 803

120 547

39 808

45 861

925

24 048

75 454

1935..............

411795

125 675

41306

42 602

1152

122 346

31035

1936..............

415 268

128 798

40 062

48 714

5 365

91281

27 556

1937..............

424 214

134 516

46 653

50 349

2 728

29 384

27

1938..............

419 956

129 120

43 006

54 349

7 520

39 105

20

1939..............

429 986

141421

48 522

39 130

2 633

9191

13

1940..............

495 286

141 904

54 480

34 095

60 246

123

2 465

1941..............

443 361

193 460

39 993

40

368

26 536

4 707

1942..............

250 444

173 037

57 775

86 044

213 330

45

3 007

1943..............

270 416

207 639

92 623

7 599

1407

4 610

401

1944..............

343 249

319 750

61917

16 761

1

45 502

40 233

1945..............

499 727

160 940

50 112

43 438

7

25 697

112 380

1946..............

456 490

141 586

47 711

36 399

987

4 336

6153

1947..............

429 638

109 323

70 420

8L231

4 614

16 793

3 557

1948..............

364 311

151 630

61123

132 466

34 883

13 484

219

1947 januari......

35 022

8 675

5 301

8 456

—

180

4

februari.....

42 238

7 945

3 901

—

—

39

—

mars........

39 264

11285

4 046

1194

—

12 409

0

april........

36 620

11948

3 994

15 549

—

33

—

maj.........

34 675

11 936

3 462

6

—

3 834

1298

juni.........

31 436

9 327

3 519

100

—

265

1861

juli..........

28 380

7 744

4 665

1192

3 592

—

110

augusti......

37 533

11974

7 906

3 803

—

0

258

september....

42 199

5 211

7133

29 628

1

35

26

oktober......

44 118

6 534

10 027

5 088

28

—

—

november....

32 374

8 863

9 029

4 899

—

—

—

december ....

25 779

7 881

7 437

11322

993

—

—

1948 januari......

26 274

7 501

7 311

8 278

4 472

—

—

februari.....

25 564

10 762

6 403

20 313

14 760

1

—

mars........

27 396

10 689

4 779

9 580

6157

76

—

april........

33 990

13 777

6174

7 408

1587

5

—

maj.........

26 308

10 843

3 731

2 448

30

—

—

juni.........

27 963

11734

4 235

23 830

415

—

—

juli..........

22 085

10 344

4 008

5 910

45

—

8

augusti......

35 784

13 738

5 565

23 542

70

—

112

september.. ..

35 557

16 105

6 985

8 656

46

9 467

90

oktober......

38 216

16124

4 484

13 858

137

1610

9

november.. ..

36 246

16 608

4 084

1329

577

—

—

december ....

28 928

13 405

3 364

7 314

6 587

2 325

—

1949 januari......

25 937

11767

2 950

10

8 292

3

—

februari......

28 961

12 773

4 360

595

—

945

—

1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 2 Härav ha 3 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller
rågmjöl.

Anm. Import- och exportuppgiftema för åren 1947 och 1948 samt månadssiffrorna preliminära.

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.

Vid mejerier invägd mjölk Mejeriproduktion av

Därav Konsumtionsgrädde

År och månad

Total

kvantitet1

Använd
för pro-duktbe-redning

Försåld
som kon-sumtions-mjölk*

Försåld

grädde (om-räknad till
mjölk) samt
svinn

Fetthalt
över 17
procent

Fetthalt
under 17
procent

1934 ............

2 498 378

1854670

352 247

291461

1 20130

10 523

1935 ............

2 550 916

1 875 422

376 433

299 061

20 630

10 155

1936 ............

2 720 166

2 008 586

408 014

303 566

21697

10 236

1937 ............

2 847 223

2115 010

434 246

297 967

22 000

10162

1938 ............

3 032 241

2 277 819

459023

295 399

22 623

9 918

1939 ............

3 205 688

2 395 153

494 367

316 168

23 524

9 990

1940 ............

2 988 933

2 202 644

519 500

266 789

18 801

11985

1941............

2 659 251

1 940 169

610 512

122 850

776

25168

1942 ............

2 517 931

1 740 033

855 273

63 421

116

10 282

1943 ............

2 852 031

1 963 235

963 192

72 381

48

11397

1944 .........:..

3 107 561

2 183 544

940 625

138 213

-

30141

1945 ............

3 375019

2 421 439

939 628

170 025

_

38 831

1946 .............

3 520 348

2 564 015

939 908

183 730

_

45 589

1947 .............

3 422 935

2 449500

954365

189848

_

46 880

1948 .............

3 361 485

2 359026

978 588

195247

—

48 379

1947 januari.....

273 946

196 098

76 076

15 537

3 852

februari.....

247 869

173 507

72 547

14 762

_

3 643

mars........

275 237

192 524

80266

16 787

_

4137

april........

294 883

211160

78975

17 386

_

4 238

maj........

328330

239 703

83 833

17 386

—

4163

juni........

357 495

278027

78 173

15194

_

3 728

juli.........

336 338

254 1S6

80 214

15 772

_

3 849

augusti.....

331059

245 767

83 221

15988

—

3 872

september...

276 546

194 974

81967

14 870

_

3 687

oktober .....

240 679

159 788

82 893

15103

_

3 848

november ...

220 850

144 184

77 834

14 726

_

3 766

december . ..

239 703

159582

78 366

16 337

—

4 097

1948 januari.....

250 985

169 597

78 595

16 268

3 994

februari.....

239 312

159 645

75 659

15 508

_

3 721

mars........

261135

173 092

82143

17 989

_

4 325

april.......

279 485

187 059

86 006

18 212

__

4332

maj........

322 518

234 597

83 082

17 263

_

4 224

juni........

341189

258 187

80 996

16 324

_

4 039

juli.........

319 884

237 601

79 894

16 601

_

4142

augusti.....

323 875

240 238

82 473

15 697

__

3 880

september...

292100

211 669

82 012

14 581

_

3680

oktober .....

254 618

173 172

83 383

15 308

_

3 924

november ...

227 259

147 804

82 212

14 869

_

3 868

december____

249 125

166 365

82133

16 627

—

4 250

1949 januari.....

262 900

182 163

78 062

16 446

4116

februari.....

243 771

164 468

76 235 |

15603 |

—

3839

1 Invägd mjölk Irån evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde

2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — 1 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande
den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

205

Tab. 6. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medeiinvägningen
per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

År och månad

Den in-vägda
mjölkens

Mejeri-

leveran-

Mjölk-invägningen
i medeltal

Mejeriproduktion

av

Produktion
av torrmjölk

medel-

fetlhalt,

törer,

antal

per leveran-

Smör,2

Ost,

Fet,

Mager,

procent

1

ton

ton

ton

ton

1934..............

3-42

62 509

31105

1935..............

3-43

63 452

31 669

1936..............

3*45

67 168

37 759

1937..............

3-50

73 247

35 443

1938..............

3''52

80103

36 524

1939..............

3-68

83 735

43 653

1940..............

3-54

209 412

14 273

80 760

35 328

1941..............

365

220 283

12 072

77 687

22 383

1942..............

3*69

229 278

10 982

71926

14 991

1054

191

1943..............

3*66

236 860

12 041

79 263

21 296

3 924

440

1944..............

3*68

245 910

12 637

87 304

29 924

3 485

546

1945..............

3*69

252 735

13 354

94 058

38 102

7 083

756

1946..............

3*63

255 431

13 782

99 622

44 412

8 412

1587

1947..............

3*64

253 776

13 488

94 954

47 690

7 248

3 358

1948..............

3*62

249 683

13 463

89 687

51695

7189

3 920

1947 januari......

3*65

253 687

1079

7 541

3 779

637

289

februari.....

3*65

252 559

981

6 722

3 268

632

240

mars........

3*65

253 832

1084

7 456

3 551

592

177

april........

3*57

253 056

1165

7 921

4 527

739

186

maj.........

3*62

254818

1288

8 766

5 073

744

455

juni.........

3*64

257 472

1388

10 591

6 426

635

518

juli..........

3*62

255551

1316

9 756

5 235

621

706

augusti......

3*59

255 535

1295

9 359

4 645

688

354

september ...

3*69

254 894

1084

7 827

3 311

552

122

oktober......

3*78

252 344

953

6 732

2139

516

85

november....

3*77

247 896

890

5 974

2 236

316

29

december ....

3*68

248 291

965

6 309

3 500

576

197

194S januari......

3*62

247 959

1012

6 444

3 776

448

299

februari.....

3*64

246 613

970

5 876

3 346

407

263

mars........

3*61

247 935

1053

6 386

3 762

534

360

april........

3*47

247 569

1128

6 849

4 353

380

348

maj.........

3*68

250 241

1288

8 351

5 567

714

290

juni.........

3*62

253 139

1347

9 663

6 537

816

641

juli..........

3*63

252 189

1268

9 080

5 444

536

595

augusti......

3*62

251 550

1287

8 909

5 339

849

357

september ...

3*72

251 765

1160

8 324

4 578

798

463

oktober......

3*77

250 206

1017

7 060

2 976

491

149

november----

3*81

246 491

921

6 204

2 389

495

88

december ....

3*72

246 085

1012

6 541

3 628

721

67

1949 januari......

3*64

246 273

1067

6 859

4156

458

361

februari......

3*69

245 379

993

6 224

3 882

265

359

1 Årssiffrorna avse det med mjölkinvägningen per leverantör och månad vägda medelantalet
leverantörer. — 2 Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk
från evakuerade finska kor.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 212,

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad

Smör från mejeri

Lant-

smör

från

pro-

ducent

Ost1

Margarin från
fabrik

Konst-ister 0.
kokosfett
från
fabrik

Bageri-

och

matolja2

Total

kvan-

titet

Därav av
leveran-törer
återtaget

Hus-

hålls-,

Bage-

ri-,

1934 ............

39 430

31 295

52 831

2 085

1935 ............

43 681

7 937

33 395

55 201

2 915

1936 ............

48 153

9180

35 864

56125

3 700

1232

1937 ............

49 098

10198

37 353

58 815

4 731

1313

1938 ............

51 534

11246

39 423

58 407

6 303

1523

1939 ............

64 319

12 274

42 866

51 475

8 047

3 794

1901

1940 ............

74 002

13 580

38 073

29 468

9 519

1064

1405

1941............

76 184

10 859

4138

23 500

17 531

7 987

9

1179

1942 ............

67 785

11 519

1787

15357

35 228

5 374

0

1 426

1943 ............

76 044

12 257

1298

19 788

31678

5 449

1306

1944 ............

92 483

13 897

1353

29 943

29 908

8125

_

1475

1945 ............

90345

13 343

860

33 681

31403

12 277

_

1 541

1946 .............

101 076

13 028

541

45100

14363

9 650

_

1381

1947 .............

98723

14 023

314

49168

21 537

9 754

_

1577

1948 .............

88 633

14 639

226

54 318

36 414

12 772

—

1684

1947 januari.....

7 317

1090

38

3 441

1507

675

93

februari ____

7 446

1001

29

3371

1219

566

—

119

mars........

8 526

1 133

28

4 350

1507

840

_

142

april........

8 349

1118

I

4114

1328

652

—

107

maj........

8 404

1 126

} 89

4 439

1249

816

—

128

juni........

8 613

1154

1

5 101

1237

840

_

159

juli.........

8 786

1257

1

5 200

1257

928

_

124

augusti.....

9 086

1 269

} 87

4 427

1300

940

—

112

september...

9 341

1205

1

4128

1546

934

—

157

oktober .....

8 586

1220

1

3 983

2 606

912

_

148

november ...

6 865

1147

43

3 273

3179

816

_

130

december . ..

7 404

1303

)

3 433

3 602

835

—

158

1948 januari.....

6 737

1249

1

3 271

3 702

708

137

februari.....

6 222

1 187

) 59

3 823

3 688

832

_

141

mars........

6 865

1254

1

4 037

3 886

1012

_

136

april.......

6 640

1207

1

4 530

4102

1028

—

136

maj........

6 940

1190

} 73

4 286

3 082

1100

—

148

juni........

7 708

1234

1

4 885

2 057

1098

_

165

juli.........

8 281

1310

1

5 487

1912

1038

_

138

augusti.....

8 438

1260

} 69

5 258

1993

1 239

—

133

september...

8 514

1199

1

5 230

2212

1 192

—

128

oktober .....

7 558

1146

|

4 376

3 055

1116

_

148

november .. .

6 824

1086

} 25

4 227

3 379

1208

—

132

december . ..

7 906

1317

4 909

3 346

1201

—

142

1949 januari.....

7125

1174

4 066

2 989

1065

no

februari......

6 563

1094

4 368

3034

1118

—

139

1 Försäljningen från mejeri med tillägg för import och avdrag för export (stat. nr 69—70).
— 2 Försäljningen inom landet från fabrik med tillägg för import (stat. nr 262).

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

207

Tab. 8. Import och export av smör, margarin, ost och ägg, i ton.

År och månad

Smör

(stat. nr 68:1 0. 2)

Margarin
(stat. nr 274)

Ost

(stat. nr 69 0. 70)

Ägg

(stat. nr 71)

Import

Export

Import

Export

Import

Export

Import

Export

1930 ..............

8

26 674

1895

118

668

250

453

4

665

1931..............

18

19 525

1407

163

767

46

1423

3

055

1932 ..............

15

13 547

1037

295

474

117

217

4

603

1933 ..............

33

17 127

934

241

461

331

232

3

035

1934 ..............

2

23 220

648

121

564

93

0

3

128

1935 ..............

608

20 262

11

181

1134

124

77

3

095

1936 ..............

188

19 068

1

173

1600

234

987

2

606

1937 ..............

0

23 535

2

146

1088

350

1187

4

117

1938 ..............

1

28 555

2

189

1223

616

35

5

365

1939..............

4

26 172

55

no

1 803

343

736

5

465

1940..............

560

9 833

0

3

497

160

1261

2

721

1941 .............

_

1836

—

461

449

1

2 336

0

1942 ..............

0

0

0

305

0

499

0

0

1943 ..............

1944 ..............

1945 ...............

1946 ..............

1947

1

229

—

—

—

269

223

0

253

493

202

605

_

3 612

680

2 207

730

0

416

2

0

357

1551

536

4 397

161

1 0S8

1

1

121

2 875

134

1741

1

1948 ..............

2

1

0

1467

2 605

70

1860

1

1947 januari.......

150

0

0

—

433

90

474

0

februari........

120

0

0

—

220

10

103

0

mars..........

140

0

0

—

268

3

134

0

april ..........

205

0

0

—

289

19

28

0

maj..........

154

0

0

—

341

0

189

0

juni..........

263

0

0

5

241

5

194

0

juli..........

55

0

0

—

355

0

184

0

augusti.......

0

0

0

—

282

0

22

0

september.....

oktober .......

0

0

0

0

0

0

24

in

176

0

0

64

22

0

0

november.....

0

0

0

59

7

0

454

0

december.....

1

0

0

33

152

5

216

0

1948 januari.......

0

0

0

86

47

0

40

0

februari......

0

0

—

323

169

0

70

0

mars..........

0

0

—

452

289

1

144

0

april.........

0

0

0

1

93

1

0

0

maj..........

0

0

0

313

91

1

65

0

juni..........

1

0

0

14

113

0

308

0

juli..........

augusti.......

september ....
oktober .......

0

0

0

200

231

1

—

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

196

121

83

1

13

33

50

373

428

0

0

0

november.....

0

0

0

8

221

9

353

0

december.....

0

0

0

70

951

9

29

0

1949 januari.......

februari.......

0

0

0

0

0

0

1

446

543

3

7

0

0

67

67

Anm. Import- och exportuppgiftema för åren 1947 och 1948 samt månadssiffrorna preli minära.

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. 9. Import och export av nötkött och fläsk samt import av får- och

hästkött, i ton.

År och månad

Nötkött
(stat. nr 19)

Fårkött

(stat. nr
15 o. 16)

Hästkött
(stat. nr
17 o. 18)

Fläsk

(stat. nr 24—26)

Import

Export

Import

Import

Import

Export

1930 ..................

350

2101

687

1058

2 263

27 851

1931..................

410

485

833

932

1386

29 192

1932 ..................

349

91

603

353

995

21408

1933 ..................

234

45

650

163

1611

20 552

1934 ..................

434

38

656

215

1523

19 097

1935 ..................

1356

36

934

505

3 724

13 214

1936 ..................

1553

48

673

964

3 098

12 704

1937 ..................

1272

999

606

841

1717

13 609

1938 ..................

1158

184

602

791

2198

13 295

1939 ..................

1428

157

602

960

2 829

13 939

1940 ..................

54

543

190

457

1239

4 386

1941..................

33

0

—

—

3 886

960

1942 ..................

6

—

—

—

4 736

—

1943 ..................

4

—

0

—

4 566

—

1944 ..................

2 023

—

0

—

6 465

—

1945 ..................

6 521

0

1

648

3 004

44

1946 ..................

8 679

0

43

1143

995

0

1947 ...................

5 467

0

843

3 702

1076

0

1948 ....................

5633

0

602

1128

880

1

1947 januari...........

551

0

0

137

102

0

februari..........

371

0

26

167

10

0

mars..............

15

0

498

125

50

0

april ..............

442

0

154

324

0

0

maj..............

1270

0

21

389

0

—

juni..............

899

—

112

297

380

—

juli..............

590

0

6

624

59

—

augusti...........

278

0

—

595

5

0

september........

615

0

16

438

296

0

oktober ..........

0

—

1

233

22

0

november.........

1

0

0

168

33

0

december.........

438

0

8

213

119

0

1948 januari...........

527

_

5

99

21

0

februari..........

224

0

0

68

1

0

mars..............

1

0

60

10

141

0

april.............

0

—

394

22

278

maj..............

1

0

43

—

218

0

juni..............

0

0

0

—

0

—

juli..............

579

0

—

—

0

0

augusti...........

151

0

—

—

0

0

september........

20

0

—

—

0

0

oktober..........

1087

0

0

27

0

0

november.........

1264

0

0

246

40

0

december.........

1779

0

0

656

181

0

1949 januari...........

1456

0

0

511

118

__

februari............

548

0

0

326

26

1

Anm. Import- och exportuppgiftema för åren 1947 och 1948 samt månadssiffrorna preli minära.

209

Kungl. Maj:is proposition nr 212.

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta

slaktdjur m. m.

Antal besiktigade hela och till hela
omräknade halva kroppar1

Betäckta
suggor i

Tjänst-bara
galtar i !
Svea- och i
Götaland,
antal

År och månad

Stor-

Kalv

Svin

Svea- och
Götaland,

boskap

större

mindre

antal

1930 ..................

242 588

387 586-5

234 831

1 225 685

1931..................

227 433

394 276-5

225 831

1 424 539

1932 ..................

238 715-5

412 905

229 697-5

1 354 033

1933 ..................

250 644

420 721

239 615-5

1342 908

1934 ..................

258 295

407 182

253 759-5

1 424 688

255 886

4 682

1935 ..................

274 675

414 141-5

287 700

1 270 862-5

264 271

4 240

1936 ..................

302 503

440 738

354 234

1 324 497

284 044

4156

1937 ..................

347 406

466 605

413 007

1 480 022

258 967

3 931

1938 ..................

375 469-5

502 228-5

437 859

1 478 927

272 789

3 778

1939 ................

397 069

519 013

467 212

1608 873-5

282 702

3 747

i 1940 ..................

'' 1941 ..................

1942 ..................

1943 ..................

i 1944 ..................

| 1945 ..................

1 1946 ...................

'' 1947 ...................

1 1948 ..................

540 108

505 579-5

515 670

1 487 631

214 291

3 407

550 661

401003

506 747

1 049 460

192 403

2 876

234 453-5

212 355-5

424 966

596 673*5

167 453

2 525

283 994

221 920-5

588 012

719 183-5

190 672

2 511

348 600

255 852-5

640 198-5

1 064 267-5

182 368

2 504

345 365

256 728

570 627-5

960 948

184 294

2 580

391 455-5

372 634

598 369

1 053 842

178 266

2 612

491 156

364 036-5

643 945-5

1 036 562

195122

2 657

342 350-5

300 409

634 865

1158 040

202 596

2 762

5 1947 januari...........

31 215-5

23 152-5

58 631-5

83 011-5

16 275

2 607

33 066*5

23 014-5

44 117-5

67 776

12 616

2 676

36 479-5

28 245-5

54 731

91 976-5

16 376

2 655 !

29 701''5

32 406-5

75 533

98 599

21 575

2 704

maj..............

29146-5

35 858

63 502-5

98 781-5

19 584

2 718 j

30 542

37 839-5

52 159

86 246-5

17 609

2 653

juli..............

augusti...........

september........

32 579-5

42 299

55 622-5

85 943

13 889

2 631

33 807

58 063-5

31 512-5
37 726

40 361-5
44554

66 934

77 533

11052

11715

2 605

2 584

71 957-5

31 925

54 909-5

93 812

14 481

2 615

59 548-5

21411

50 457

94 838

18 611

2 639

december.........

44 988-5

18 646-5

49 366*5

101 in

21 339

2 801

1948 januari...........

36 730-5

18 364

57 677

104 798-5

17 109

2 790

februari..........

30 722-5

19 910

49 028

93113

14 815

2 779

mars..............

28 625

21779

60161-5

121957-5

16 666

2 776

april.............

23 225-5

24 187-5

82 849-5

112 819-5

18136

2 793

maj..............

22 631-5

27 377

60 364-5

106 752-5

19 378

2 811

juni..............

20 002-5

33 378

50 249

99 174-5

16 748

2 775

juli..............

22 053

31 919

45 096-5

87 251-5

13 701

2 743

augusti...........

28 961

31640

39 431-5

73 507

12 040

2 076

september........

37 372

28 943

38 924

73 230

11 874

2 663

32 742

23 481-5

46 185-5

83 974-5

16 154

2 713

34 328-5

20 907-5

52 880

98165

22175

2 746

december.........

24 956-5

18 522-5

52 018

103 296-5

23 800

2 879

1949 januari...........

25 308

19 597-5

55 070-5

106 246-5

21147

3 094

* februari...........

23 718

20 224

49 999-5

98 461

17 561

3 053

1 Årssummorna för 1947 och 1918 samt alla månadssummorna preliminära tal.

It Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 212.

1 Kungl. Maj:ts proposition nr 212.

Tab. It. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton

År och månad

Inhemsk
försälj-ning av
olje-

kraftfoder
från fabrik

Import
av olje-kraftfoder
(stat. nr
359—365,
369 och 370)

Import av
annat krea-tursfoder
(stat. nr
366—68 och
371—72)

Export av
oljekraft- o
a. kreaturs-foder (stat.

nr 361, 363
366:1—372)

Import
av majs
(stat. nr
171)

Import
av kli
stat. nr
191—194)

1930 ................

179 034

9 075

15 345

134 634

40 782

1 1931 ................

234 263

8 825

12 933

353 055

80 906

! 1932 ................

148 607

5 331

18 216

243 949

33 026

1933 ................

150 859

8185

46 783

265 350

62 278

1934 ................

52 869

190 128

8 234

51 574

107 186

38158

1935 ................

59 919

200 420

4 802

61238

43 009

8 775

1936 ................

65 109

158 630

5 444

74 560

76 043

10 199

1937 ................

77 287

223 060

8 508

65 362

185 239

48 607

1938 ................

73 999

251 559

7 495

69 702

172 088

49115

1939 ................

75 524

166 866

6 150

42 575

42 369

12 936

! 1940 ................

93 297

141 933

7 162

2 349

49 065

14 025

1941................

23 782

94 700

7158

119

3 878

30 727

1942 ................

44 449

117 502

1856

198

13 335

6 303

1943 ................

43 032

88 988

2 149

1687

9 940

50

1944 ................

55 351

137 016

628

5 226

5 887

1945 ................

67 934

92 668

459

10 468

9 073

1946 .................

35 091

90 575

10 187

10 890

85 557

90 941 i

1917................

36 316

149860

9 749

16

40 505

149 672 i

1948 ................

56 403

155 280

8 789

5 037

67 973

113 096

1947 januari.........

2 033

6 783

629

_

5161

14 240

februari.........

2 576

15 861

255

9

107

20 805

mars............

2 072

3 237

803

—

143

7 464

april............

2114

8 537

702

—

58

14 166

maj ,...........

2 268

21951

1452

1

312

6 933

juni............

1 946

12 301

1303

0

26

8 919

juli............

1542

12 696

1003

_

60

16 738

augusti.........

3 041

16 031

345

0

2 262

19 998 j

september......

3 796

16 930

623

1

10 766

10 812 I

oktober .........

5 514

13 287

1024

—

11 646

14190

november.......

5 711

16 602

1004

1

6 604

11472

december.......

3 703

4 893

573

3

3 369

3 935

1948 januari.........

4 441

11941

832

4

14 659

15 697

februari........

5090

10 452

328

1

668

9 412

mars............

3 820

3822

788

7

10 835

4 957

april...........

3 750

14 048

671

3

17 793

2 428 |

maj............

1301

20 335

779

—

4 783

1201 !

juni............

5 547

21 498

225

5

218

2 734

juli............

3 083

28 955

519

—

5 952

16 019

augusti.........

4 088

15 435

520

243

4101

25165

september......

6 367

11 145

1512

2 392

7 098

18 809 I

oktober.........

6 885

5 980

1397

1 928

1658

8 676 |

november.......

7 068

10 012

720

382

132

3 702

december.......

4 963

1657

498

72

76

4 296

1949 januari.........

5 962

4 592

615

7

15 426

3 912

februari.........

5 742

10 255

758 |

1

8833 1

10 595 i

Anm. Import- och exportuppgifterna för åren 1947 och 1948 samt månadssiffrorna preli nar».

c

497301. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.