Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

1

Nr 209.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
fortsatt tillämpning av lagen den 23 april 1948
(nr 175) med särskilda bestämmelser om dispositionen
av aktiebolags vinstmedel; given Stockholms slott
den 8 april 1949.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen
den 23 april 1948 (nr 175) med särskilda bestämmelser om dispositionen av
aktiebolags vinstmedel.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

t Ili huru/ till riksdagens protokoll 19b!). 1 samt. Nr 209.

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

F örslag
till
Lag

angående fortsatt tillämpning av lagen den 23 april 1948 (nr 175)
med särskilda bestämmelser om dispositionen av
aktiebolags vinstmedel.

Härigenom förordnas, att vad i lagen den 23 april 1948 med särskilda bestämmelser
om dispositionen av aktiebolags vinstmedel stadgas dels i fråga
om utdelning till aktieägarna av aktiebolags vinst enligt fastställd balansräkning
för räkenskapsår, som utgått den 31 december 1947 eller senare,
dock före den 31 december 1949, dels ock i fråga om skyldighet för aktiebolag
att för nämnda räkenskapsår insätta medel på spärrkonto skall äga motsvarande
tillämpning beträffande räkenskapsår, som utgått den 31 december
1949 eller senare, dock före den 31 december 1950.

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott'' den i april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för justitie- och handelsdepartementen
fråga om fortsatt tillämpning av lagen den 23 april 1948 (nr 175) med särskilda
bestämmelser om dispositionen av aktiebolags vinstmedel. Föredraganden
anför därvid följande.

Genom lagen med särskilda bestämmelser om dispositionen av aktiebolags
vinstmedel — vilken lag trädde i kraft den 25 april 1948 —- ha vissa
tillfälliga inskränkningar genomförts med avseende å aktiebolagens rätt att
förfoga över vinstmedel. Dessa inskränkningar innebära dels en begränsning
av aktiebolagens vinstutdelning och dels en skyldighet för aktiebolagen
att på spärrkonto i riksbanken insätta vissa medel. Lagstiftningen i
fråga är tillämplig beträffande räkenskapsår vilka utgått den 31 december
1947 eller senare, dock före den 31 december 1949. Enligt vad i lagen stadgas
skola medel, som innestå på spärrkonto den 31 december 1950, därefter vara
fria från spärr, såvitt fej annorledes förordnats i en av Konung och riksdag gemensamt
stiftad lag.

Beträffande det närmare innehållet i de i 1 kap. i lagen upptagna b estäm
melserna om begränsning av vinstutdelning från
aktiebolag må här nämnas följande.

I 1 § angivas gränserna för den tillåtna vinstutdelningen.

Enligt 1 § första stycket må utdelning till aktieägarna av aktiebolags
vinst enligt fastställd balansräkning för räkenskapsår, varom här är fråga,
högst uppgå till antingen ett belopp, motsvarande utdelningen för det sista
räkenskapsår som utgått tidigare än den 1 oktober 1947, eller ett belopp,
motsvarande medeltalet av utdelningarna för de tre sista räkenskapsår som
utgått tidigare än den t oktober 1946 (medeltalsbeloppet). Dessa alternativ
innebära för aktiebolag, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår,
att vinstutdelning högst må ske antingen med det belopp som utdelades för
år 1946 eller med ett belopp motsvarande medeltalet av utdelningarna för
åren 1943—1945.

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 209.

I 1 § andra stycket har upptagits ett särskilt stadgande för det fall, att
aktiekapitalet ökats eller nedsatts under något av de tre sista räkenskapsår,
som utgår tidigare än den 1 oktober 1946, och i 1 § tredje stycket ha föreskrifter
meddelats för sådant fall då aktiekapitalet ökats genom teckning
av nya aktier, berättigande till utdelning första gången för räkenskapsår
som utgått den 1 oktober 1947 eller senare, eller nedsatts under räkenskapsår
som nyss nämnts.

Enligt vad i 2 § stadgas må utan hinder av vad som föreskrives i 1 § vinstutdelningen
uppgå till 5 procent av aktiekapitalet. Vid tillämpning härav
likställes med aktiekapital vad som på grund av aktieteckning tillförts bolaget
för aktierna utöver det nominella värdet. I aktiekapitalet må däremot
icke inräknas belopp, varmed aktiekapitalet på grund av beslut den 1 november
1947 eller senare ökats genom överföring av besparade vinstmedel
eller på grund av uppskrivning av anläggningstillgångar.

Enligt 3 § må — om vid vinstutdelningens bestämmande icke i förhållande
till aktiekapitalet erhålles helt procenttal eller procenttal, vari ingår
v„ J/2 eller 3/( procent — procenttalet höjas till närmast högre sådant procenttal.

I 4 § meddelas särskilda bestämmelser om vinstutdelningens storlek för
det fall att i bolaget finnas aktier med företrädesrätt till ackumulativ utdelning.

I 5 § stadgas, att bestämmelserna om utdelningsbegränsning icke äga tilllämpning,
där vinstutdelning från aktiebolag ej överstiger 10 000 kronor,
och ej heller i fråga om vinstutdelning från bolag (dotterbolag, dotterdotterbolag),
vars aktier till mer än 95 procent ägas av annat svenskt aktiebolag
(moderbolag) eller ock av ett eller flera sådana dotterbolag eller av moderbolaget
och ett eller flera sådana dotterbolag tillsammans.

Enligt 6 § äger Konungen eller, efter Konungens bestämmande, den i det
följande omnämnda spärrkontonämnden medgiva undantag från bestämmelserna
i första kapitlet samt därvid föreskriva de villkor för undantaget
som prövas nödiga.

I 2 kap. lagen ha upptagits bestämmelser om skyldighet för
aktiebolagen att insätta medel på spärr konto i riksbanken.
Sålunda stadgas i 7 § första stycket att det åligger aktiebolag —
med i lagen närmare angivna undantag — att för de två räkenskapsår, som
avses i lagen, på särskilt spärrkonto i riksbanken insätta ett belopp, motsvarande
summan av (a) 17 procent av bolagets beslutade vinstutdelning och
tb) 27 procent av årsvinsten i den mån denna överstiger vinstutdelningen.
Vid beräkning av det belopp, varmed spärrkontoinsättning skall ske enligt
första stycket a), må — enligt 7 § andra stycket — aktiebolag från den
beslutade vinstutdelningen i regel avräkna utdelning å aktier i annat svenskt
aktiebolag. Enligt 7 § tredje stycket är aktiebolag (dotterbolag), vars aktier
till mer än 95 procent ägas av annat svenskt aktiebolag (moderbolag), icke
pliktigt att göra insättning på spärrkonto för vad som utdelas till moderbolaget,
därest sistnämnda bolag vid beräkning av belopp, varmed spärrkonto -

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 5

insättning skall av detta bolag verkställas, i inkomsten inräknar jämväl det
utdelade beloppet.

Enligt 8 § första stycket skall med årsvinst förstås årsvinsten enligt fastställd
balansräkning med vissa angivna avvikelser. Har balansräkning ej
fastställts inom sju månader efter räkenskapsårets utgång, skall årsvinsten
beräknas på grundval av styrelsens och verkställande direktörens redovisning
för året eller, där sådan redovisning ej föreligger, uppskattas av spärrkontonämnden.

I 9 § ha meddelats närmare föreskrifter rörande årsvinstens beräknande.

Enligt 10 § första stycket äro bankaktiebolag, hypoteksaktiebolag, försäkringsaktiebolag
samt aktiebolag, som avses i förordningen om försäljning av
rusdrycker, fritagna från skyldighet varom i 7 § sägs. Detsamma gäller annat
aktiebolag beträffande räkenskapsår, för vilket varken vinstutdelningen
eller årsvinsten överstiger 10 000 kronor. I 10 § andra stycket stadgas, att
Konungen eller, efter Konungens bestämmande, spärrkontonämnden må
medgiva aktiebolag undantag från bestämmelserna i 7 §, om så ur allmän
synpunkt finnes påkallat eller om fullgörandet av insättningsskyldigheten
kan väntas medföra avsevärda betalningssvårigheter för bolaget, så ock om
särskilda skäl eljest föreligga.

Frågor rörande insättning av medel på spärrkonto handläggas av spärrkontonämnden.
Nämnden utses av Konungen. Mot beslut av nämnden må
talan föras hos Kungl. Maj :t genom besvär (11 §).

Enligt 12 § skall till ledning för bedömandet av aktiebolags skyldighet att
verkställa insättning på spärrkonto till spärrkontonämnden avlämnas särskild
deklaration. Sådan deklaration skall avgivas sist en månad efter det
balansräkningen för räkenskapsåret blivit fastställd.

Enligt 13 § åligger det aktiebolag att efter anmaning av spärrkontonämnden
hålla bolagets handelsböcker och andra räkenskapsböcker tillgängliga
för granskning. Enligt samma lagrum äro styrelseledamot och verkställande
direktör skyldiga att lämna de uppgifter som erfordras för tillämpningen
av bestämmelserna om spärrkontoinsättning och som av nämnden påfordras.

I 14 § stadgas att aktiebolag skall inom den för avlämnande av deklaration
fastställda tiden på spärrkonto insätta minst hälften av det belopp, som
bolaget på grundval av deklarationen har att betala. Sist tre månader efter
nämnda tid skall bolaget insätta återstoden av beloppet. Spärrkontonämnden
må när synnerliga skäl därtill föranleda medgiva anstånd med insättningen.

Å medel insatta på spärrkonto skall bolaget tillgodoföras ränta efter två
procent för år. Räntan skall vid kalenderårets slut läggas till kapitalet
(15 §).

På spärrkonto insalta medel må enligt 17 § ej av riksbanken utbetalas före
den dag medlen enligt vad i lagen sägs frigjorts från spärren. Efter medels
frigörande tillgodoföres icke ränta.

Enligt 18 § må Konungen, om ändrade konjunkturförhållanden därtill
föranleda, förordna alt medel tillhöriga viss grupp eller vissa grupper av

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

aktiebolag helt eller delvis frigöras från spärr. Spärrkontonämnden äger att
efter framställning förordna, att aktiebolags medel frigöras från spärr, om
avsevärda betalningssvårigheter föreligga för bolaget eller eljest särskilda
förhållanden böra föranleda dylikt förordnande. Om skäl därtill äro, äger
nämnden förordna, att medel senare åter skola insättas på spärrkonto.

Enligt vissa bestämmelser i 19 § ha möjligheterna att disponera över rätten
till spärrade medel begränsats.

Vidare ha i 3 kap. i lagen upptagits vissa särskilda bestämmels
e r, bl. a. angående rätt för spärrkontonämnden att infordra uppgifter från
taxeringsmyndigheter, angående återbäring därest vinstutdelning sker i strid
mot bestämmelserna i 1 kap. samt angående ansvar för brott mot lagen.

I övergångsbestämmelserna till lagen stadgas, bland annat,
att om för räkenskapsår, som utgått den 31 december 1947 eller senare, på
grund av beslut före lagens ikraftträdande utdelning skett med högre belopp
än som enligt 1 kap. medgives, skall det överskjutande beloppet avdragas
från det belopp, som eljest skulle ha kunnat utdelas för följande räkenskapsår.

Slutligen må nämnas, att Kungl. Maj :t den 23 april 1948 utfärdat dels
kungörelse (nr 176) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av ifrågavarande
lag, dels ock instruktion (nr 178) för spärrkontonämnden.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att spärrkontonämnden den 31
mars 1949 avgivit föreskriven berättelse om sin verksamhet under år 1948.

Beträffande storleken av spärr k ont o insättningarna har
nämnden i sin berättelse upplyst, att den 31 december 1948 hade å spärrkonto
i riksbanken inbetalats 126 979 613 kronor 71 öre, varå ränta tillgodotörts
med 1 098 330 kronor 66 öre. Den 1 mars 1949 uppgick det inbetalade
beloppet (exkl. ränta) till 132 916 963 kronor 7 öre. Sistnämnda belopp beräknades
i stort sett motsvara insättningarna för räkenskapsår, som utgått
löre den 31 december 1948.

I fråga om storleken av de medel som undantagits från
insättningsskyldighet har nämnden i sin berättelse åberopat följande
sammanställning, avseende sådana belopp som belöpa på räkenskapsår
som utgått före den 31 december 1948:

Spärrkontobelopp belöpande å sådana aktiebolag, som jämlikt

10 § första stycket äro fritagna från insättningsskyldighet.

Beloppet kan beräknas icke understiga .................. 20 milj. kr.

Spärrkontobelopp belöpande å aktiebolag, vilka på grund av inbetalningar
till konjunkturutjämningsfonder helt eller delvis
befriats från insättningsskyldighet. Beloppet utgör........ 43 milj. kr.

Spärrkontoinsättningar, som genom tillämpning av bestämmelserna
i 7 § sista stycket uppskjutits till år 1949 .......... 8 milj. kr.

Av spärrkontonämnden beviljade dispenser från insättningsskyldighet
............................................ 19 milj. kr.

90 milj. kr.

7

Kungl. Maj.ts proposition, nr 209.

Härefter har nämnden i sin berättelse gjort en jämförelse med tidigare
beräknad spärrkontoinsättning för ifrågavarande
tid. I detta hänseende har anförts, att summan av de spärrkontobelopp, som
belöpte å räkenskapsår, som utgått före den 31 december 1948, utgjorde cirka
223 milj. kronor (= inbetalade spärrkontomedel, 133 milj. kronor + från
insättning undantagna belopp, 90 milj. kronor). Detta belopp hade av utredningsmännen
på sin tid beräknats till cirka 250 milj. kronor. Skillnaden
mellan dessa båda belopp hänförde sig till den oväntat stora nedgången åt
taxerad vinst för bolagen för år 1947 jämfört med år 1946.

I fråga om nämndens arbete har i berättelsen upplysts bl. a., att
nämnden under tiden till den 1 mars 1949 handlagt 1 016 ärenden, därav 229
avsett fråga om befrielse från insättningsskyldighet, att av sistnämnda ärenden
78 helt eller delvis bifallits, att nämndens beslut — frånsett två ärenden
— varit enhälliga, samt att av nämndens beslut 80 överklagats hos
Kungl. Maj :t.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är
1948 års lag med särskilda bestämmelser om dispositionen av aktiebolags
vinstmedel tillämplig beträffande räkenskapsår, som utgått den 31 december
1947 eller senare, dock före den 31 december 1949. Lagstiftningen omfattar
sålunda icke räkenskapsår, som sammanfaller med kalenderåret 1949. Med
hänsyn härtill torde statsmakterna redan innevarande år böra taga ställning
till frågan, huruvida lagstiftningen på förevarande område bör — helt eller
i begränsad omfattning — fortbestå även efter utgången av förstnämnda två
räkenskapsår.

Såvitt nu kan bedömas, måste det med hänsyn till det ekonomiska läget
anses påkallat att utsträcka 1948 års lagstiftning till att gälla under ytterligare
ett räkenskapsår. Jag förordar sålunda, att de i 1948 års lag upptagna
bestämmelserna göras i sin helhet tillämpliga även beträffande räkenskapsår,
som utgått den 31 december 1949 eller senare, dock före den 31 december
1950.

lag vill i detta sammanhang anmärka att, därest riksdagen kommer att
upptaga förevarande spörsmål till behandling först vid en eventuell höstsession
innevarande år, man uppenbarligen kan räkna med att då ha tillgång
till säkrare hållpunkter för bedömande av frågan om behövligheten av
en förlängning av lagens giltighetstid än vad nu är fallet. Jag åsyftar därvid
särskilt frågan om en förlängning av giltighetstiden för bestämmelserna
angående spärrkontoinsättning; bestämmelserna angående vinstbegränsning
torde däremot redan nu kunna definitivt bedömas vara erforderliga jämväl
med avseende å det räkenskapsår, som utgår den 31 december 1949 eller senare,
dock före den 31 december 1950.

Skulle åter beslut om en förlängning av lagens giltighetstid fattas redan
vid riksdagens vårsession, men utvecklingen på det ekonomiska området under
den återstående delen av år 1949 gå i så gynnsam riktning att det vid
slutet av året befinnes, att behov av en fortsatt lagstiftning angående spärr -

° Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

kontoinsättning icke föreligger, torde förslag om upphävande av lagstiftningen
i denna del kunna föreläggas 1950 års riksdag. Förslaget kan i sådant
fall framläggas i så god tid vid nästa års riksdag, att några olägenheter icke
behöva uppkomma genom en tidigare beslutad förlängning av giltighetstiden
för lagen i dess helhet.

I enlighet med vad sålunda anförts bär inom finansdepartementet upprättats
förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 23 april 1948
(nr 175) med särskilda bestämmelser om dispositionen av aktiebolags vinstmedel.
Förslaget torde såsom Bilaga'' få fogas vid statsrådsprotokollet för
denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över nämnda lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Bilagan, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 8 april
1949.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Dahlman,

Lech,

regeringsrådet Quensel.

Enligt lagrådet den 6 april 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll
över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 1 april 1949, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets
utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen
den 23 april 1948 (nr 175) med särskilda bestämmelser om dispositionen
av aktiebolags vinstmedel.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet avbyråchefen
i finansdepartementet, hovrättsrådet Henning Nitelius.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Bengt Larson.

2 llihanij till riksdagens protokoll 1949. I samt. Nr 209.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 8 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Etter gemensam beredning med cheferna för justitie- och handelsdepartementen
anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, lagrådets
den 8 april 1949 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 1 april
1949 remitterade förslaget till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den
2a april 1948 (nr 175) med särskilda bestämmelser om dispositionen av aktiebolags
vinstmedel.

Föredraganden hemställer att nämnda förslag, som av lagrådet lämnats
utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas
riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

497483. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.