Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

1

Hr 185.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 2:o), 5:o) och 16:o) lagen
den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt;
given Stockholms slott den 5 april 1959.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o),
4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa smärre jämkningar i regeringsrättslagen
beträffande kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och
regeringsrätten. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 185.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj
1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Ma j:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 4:o) och 16 :o) lagen den 26 maj
1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Gällande lydelse:)

(Föreslagen lydelse:)

2:o) mål om beslut — — — — —
mål angående samhällets barnavård
och ungdomsskydd;

— i sådan;

mål angående samhällets barnavård
och ungdomsskydd, så framt ej
klagan föres över socialstyrelsens beslut
i fråga, som avses i il § 1, 2 eller
4 mom. barnavårdslagen;

mål om barnavårdsnämnds---— ---- till barn;

4:o) mål om avlöningsförmåner —------å kläder;

mål om annan ersättning, såvitt
den enligt gällande författningar utgår
av statsmedel och anspråket ej
är framställt mot riksförsäkringsanstalten
eller avser ersättning för
tamdjur som dödats eller skadats av
rovdjur;

mål om sådant--- — och brobyggnadsföretag.

16 :o) mål om meddelande---gällande byggnadsförbud;

mål om förbud, föreläggande eller
föreskrifter enligt någon av 53—
59 §§ arbetarskyddslagen;
mål om fördelning---och behandling;

mål om annan ersättning, såvitt
den enligt gällande författningar utgår
av statsmedel och anspråket ej
är framställt mot riksförsäkringsanstalten; -

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1949. 1

1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) se SFS 1947:671, av 2 § 4:o) se SFS 1937:410 och av 2 § 16:o")
se 1944:531.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18-5.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson,
och chefen för jordbruksdepartementet fråga angående ändring i
lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför följande.

1. Enligt 2 § 2:o) fjärde ledet regeringsrättslagen skola besvär i mål angående
samhällets barnavård och ungdomsskydd upptagas och avgöras av
regeringsrätten. Om kommun eller landsting ämnar upprätta barnhem, skall
enligt 41 § 1 mom. barnavårdslagen plan för hemmet och dess verksamhet
underställas Konungen eller, efter Konungens bestämmande, socialstyrelsen.
Planen må icke godkännas med mindre hemmet med hänsyn till belägenhet,
utrymme, utrustning och övriga förhållanden befinnes vara så beskaffat, att
där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande vård och uppfostran,
önskar annan än kommun eller landsting upprätta barnhem, skall enligt
2 mom. av samma paragraf tillstånd därtill sökas hos Konungen eller,
efter Konungens bestämmande, hos socialstyrelsen. Tillstånd må ej lämnas
med mindre hemmet med hänsyn till belägenhet, utrymme och utrustning
befinnes vara så beskaffat, att där intagna barn kunna erhålla tillfredsställande
vård och uppfostran, samt med hänsyn till hemmets ledning, personal
och ekonomiska förhållanden trygghet kan anses föreligga för hemmets
ändamålsenliga skötsel. På Konungen eller, där Konungen så bestämmer,
socialstyrelsen ankommer att pröva, huruvida för barnhem, som avses med
det sist anförda, skall finnas reglemente, samt fastställa sådant. Enligt 41 §
4 mom. barnavårdslagen skall vad i 1 och 2 mom. stadgas äga motsvarande
tillämpning, där den som driver barnavårdsanstalt vill flytta denna till annan
lägenhet, utvidga anstalten eller vidtaga större förändring beträffande
densamma eller där ombyte av innehavare skall ske.

Av de nu berörda stadgandena i barnavårdslagen framgår, att beslutanderätten
i ärenden, som där avses, tillkommer Kungl. Maj :t men att Kungl.
Maj :t äger delegera beslutanderätten till socialstyrelsen. Så har också skett
i viss utsträckning. Föreskrifter härom finnas i 5 § stadgan den 22 juni

4

Kungl. Maj ds proposition nr 185.

1945 (nr 506) om barnavårdsanstalter. Enligt detta författningsrum skall
ansökan om godkännande, varom förmäles i 41 § 1 mom. barnavårdslagen,
eller tillstånd, som avses i 2 mom. av samma paragraf, ingivas till socialstyrelsen.
Sökes samtidigt statsbidrag till anordnande av barnhemmet, skall
socialstyrelsen jämte eget yttrande överlämna planen eller tillståndsansökningen
till Kungl. Maj :t. I annat fall har socialstyrelsen att själv företaga
ärendet till avgörande. Där styrelsen har att meddela tillstånd till inrättande
av barnhem, tillkommer det också styrelsen att pröva, huruvida för barnhemmet
skall finnas reglemente, samt fastställa sådant. I 41 § 4 mom. barnavårdslagen
avsedda ärenden rörande barnavårdsanstalter avgöras av socialstyrelsen.
Av det förut omnämnda stadgandet i 2 § 2:o) regeringsrättslagen
följer, att besvär över socialstyrelsens beslut i nu ifrågavarande ärenden
skola upptagas av regeringsrätten. Lämpligheten härav kan ifrågasättas
redan med hänsyn till ärendenas beskaffenhet. Då härtill kommer att
ensartade ärenden, som äro förknippade med ansökan om statsbidrag, prövas
direkt av Kungl. Maj :t i statsrådet, torde även besvär över socialstyrelsens
ifrågavarande beslut böra upptagas och avgöras i enahanda ordning. I
enlighet härmed bör 2 § 2:o) fjärde ledet regeringsrättslagen ändras sålunda,
att stadgandet icke kommer att omfatta besvär över socialstyrelsens beslut
i frågor, som avses i 41 § 1, 2 eller 4 mom. barnavårdslagen. Ändringen
bör träda i kraft den 1 juli 1949.

2. I 2 § 4:o) regeringsrättslagen föreskrives att till regeringsrättens upptagande
och avgörande höra bl. a., förutom vissa särskilt nämnda ersättningsmål,
mål om annan ersättning såvitt den enligt gällande författningar
utgår av statsmedel och anspråket ej är framställt mot riksförsäkringsanstalten.

Enligt 2 § lagen den 25 juni 1909 (nr 56 s. 7) angående nationalparker,
27 § 2 mom. jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) och kungörelsen den 12
april 1946 (nr 146) om ersättning för skada av järv eller varg skall i vissa
fall skada å renar eller andra tamdjur, vilken förorsakats av björn, järv,
lo, varg eller örn, ersättas av statsverket. Frågor om dylik ersättning prövas
för närvarande av Kungl. Maj :t. Vid 1948 års riksdag erhöll emellertid
Kungl. Maj :t bemyndigande att delegera prövningen till underlydande organ.
Därest en sådan delegation kommer till stånd, torde beslutanderätten böra
överlämnas åt länsstyrelserna. Besvär över länsstyrelsernas beslut torde
lämpligen böra prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet. I enlighet härmed bör
till nyssnämnda stadgande i 2 § 4:o) förevarande lag fogas en bestämmelse
som från regeringsrättens avgörande undantager mål om ersättning för tamdjur
som dödats eller skadats av rovdjur. Ändringen bör träda i kraft den
1 juli 1949.

3. Den 1 juli 1949 träder den nya arbetarskyddslagen av den 3 januari
1949 (nr 1) i kraft. Den centrala tillsynsverksamheten enligt denna lag
utövas av arbetarskyddsstyrelsen. Regler om talan mot arbetarskyddssly -

Kungl. Maj.ts proposition nr 185.

5

relsens beslut enligt lagen ha upptagits under lagens 73 §, vari stadgats att
— där klagan må föras — talan föres genom besvär hos Konungen i den
ordning, som är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och
ämbetsverks beslut.

Vid sin granskning av det till lagrådet remitterade förslaget till ny arbetarskyddslag
anmärkte lagrådet vid 73 § att i remissen ej behandlades frågan
huruvida besvär skulle handläggas i statsrådet eller av regeringsrätten.
Vidare anförde lagrådet bl. a. följande.

Regeringsrätten har enligt äldre praxis upptagit mål angående besvär
över beslut, som av länsstyrelse meddelats med stöd av 38 § i 1912 års lag
om arbetarskydd i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen den 12 juni
1931. Sådana mål — vilka avsett förbud att utan vidtagande av särskilda
åtgärder bedriva visst arbete eller använda viss arbetslokal, maskin, redskap
eller arbetsmetod — ha uppenbarligen hänförts till mål om meddelande
i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt författningar
och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården, vilka mål enligt 2 § 16 :o)
regeringsrättslagen skola handläggas av regeringsrätten. I yttrande över
det förslag till ändringar i 1912 års arbetarskyddslag, vilket ligger till grund
för 1931 års ändringar i bland annat 38 och 39 §§ nämnda lag (se proposition
den 23 januari 1931, nr 40) uttalade sig lagrådet i ämnet. Under hänvisning
till nämnda praxis yttrade lagrådet, att någon ändring i avseende
å regeringsrättens befogenhet tydligen icke föranleddes av att, på sätt i remissen
till lagrådet föresloges, länsstyrelsens beslutanderätt överginge å
yrkesinspektionens chefsmyndighet. Efter granskning av de föreslagna ändringarna
i 38 och 39 §§ fann lagrådet samtliga de i dessa paragrafer omförmälda
besluten av yrkesinspektionens chefsmyndighet vara av beskaffenhet
att med avseende å dem regeringsrätten borde vara besvärsinstans, och lagrådet
ansåg sig kunna utgå ifrån att för detta ändamål icke erfordrades någon
ändring i regeringsrätt slagen. Till lagrådets uppfattning anslöt sig föredragande
departementschefen. Såvitt kunnat utrönas har emellertid, sedan
1931 års lagändringar trätt i kraft, ej något enda mål av ifrågavarande slag
fullföljts hos Kungl. Maj:t. 1912 års arbetarskyddslag har efter år 1931 i
åtskilliga avseenden ändrats, och det torde även med de utgångspunkter
som angåvos av lagrådet i dess nämnda uttalande numera vara oklart i vilken
utsträckning regeringsrätten är rätt besvärsinstans. Då det nu föreslås
att en helt ny arbetarskyddslag med delvis annat innehåll än den hittills gällande
lagen skall ersätta denna, synes kompetensfrågan böra tagas under
förnyat övervägande.

Vid anmälan av lagrådets utlåtande anförde chefen för socialdepartementet,
att vad lagrådet yttrat syntes kunna åberopas till stöd för att i regeringsrättslagen
uttryckligen reglera frågan huruvida besvär hos Konungen över
arbetarskyddsstyrelsens beslut skulle handläggas i statsrådet eller av regeringsrätten.
Därvid borde i huvudsaklig anslutning till tidigare praxis mål,
som rörde föreläggande eller förbud enligt arbetarskyddslagen, hänvisas
till regeringsrättens avgörande medan övriga besvärsärenden, såsom angående
dispens från bestämmelserna om arbetstidens förläggning, utseende
av besiktningskikare in. IT ärenden, borde handläggas av Kungl. Maj:t i statsrådet.
I enlighet med vad sålunda anförts förordas att regeringsrätten blir
besvärsinstans i mål angående förbud eller föreläggande enligt arbetarskydds -

6

Kungl Maj ds proposition nr 185.

lagen, d. v. s. i mål som röra tillämpningen av 53, 55, 56, 57, 58 eller 59 §
i lagen. Med hänsyn till det nära samband som råder mellan sådant förbud
eller föreläggande och de föreskrifter, som arbetarskyddsstyrelsen enligt
54 § äger meddela, synes regeringsrätten — i överensstämmelse med vad som
f. n. torde gälla — böra vara besvärsinstans även i mål angående dylika
föreskrifter. Övriga besvärsmål torde få handläggas av Kungl. Maj :t i statsrådet.
Den nu angivna lösningen av kompetensfrågan synes böra komma
till direkt uttryck i regeringsrättslagen, varför till 2 § 16:o) regeringsrättslagen
torde böra göras ett tillägg av innehåll, att besvär hos Konungen i
mål om meddelande av förbud, föreläggande eller föreskrifter enligt någon
av 53—59 §§ arbetarskyddslagen skola upptagas och avgöras av regeringsrätten.
Ändringen bör träda i kraft samtidigt med arbetarskyddslagen d. v. s.
den 1 juli 1949.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 4:o) och 16:o)
lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över nämnda förslag,
av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

1 Denna bilaga, som är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här
uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 5 april
194-9.

Närvarande:

justitieråden Geijer,

Dahlman,

Lech,

regeringsrådet Quensel.

Enligt lagrådet den 4 april 1949 tillhandakommet utdrag av protokoll över
justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
i statsrådet den 18 mars 1949, hade Kungl. Maj :t förordnat, att
lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet
inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av
2 § 2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet Bengt
Lassen.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Bengt Larson.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 5 april 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,
lagrådets den 5 april 1949 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 4 i
samma månad remitterade förslaget till lag angående ändrad Igdelse av 2 §
2:o), 4:o) och 16:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts
regeringsrätt.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer
föredraganden, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491223