Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
1
Nr 163.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1949/50 till Stockholms och Göteborgs
högskolor; given Stockholms slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Den 1 juli 1949 träda de av 1948 års riksdag godkända avtalen dels
mellan staten, Stockholms stad och Stockholms högskola, dels ock mellan
staten, Göteborgs stad och Göteborgs högskola rörande högskolornas finansiering
i kraft. Enligt avtalen skall stat för högskolan fastställas av Kungl.
Maj:t. Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt för högskolan
fastställd stat icke täckes av högskolans egna medel, skola staten och
Stockholms stad, respektive Göteborgs stad bidraga enligt vissa i avtalen
närmare angivna grunder. I propositionen framlägges förslag till huvudstat
för vardera högskolan.
Förslaget till huvudstat för Stockholms högskola förutsätter ett statsbidrag
för nästa budgetår å förslagsvis 1 572 500 kronor. Detta innebär i
förhållande till det sammanlagda statsbidraget för innevarande budgetår
till högskolan en ökning av statsbidraget med närmare 900 000 kronor. För
ändamålet äskas ett förslagsanslag till Bidrag till Stockholms högskola å
förstnämnda belopp. Vidare begäres ett förslagsanslag å 25 000 kronor till Ersättning
för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler. Detta anslag är
avsett att disponeras för ersättning till statens allmänna fastighetsfond för
till högskolan upplåtna lokaler inom kvarteret Vega vid Drottninggatan.
Förslaget till huvudstat för Göteborgs högskola förutsätter för nästa
budgetår ett statsbidrag å förslagsvis 338 500 kronor. Detta statsbidrag
överskrider det för innevarande budgetår utgående sammanlagda statsbidraget
till högskolan med omkring 200 000 kronor. Såsom Bidrag till
Göteborgs högskola äskas ett förslagsanslag av 338 500 kronor.
1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 19i9. 1 samt. Nr 163.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 19J+9.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkterna 99 och 100, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition, för budgetåret 1949/50 beräkna
dels till Bidrag till Stockholms högskola ett förslagsanslag av 1 500 000
kronor,
dels ock till Bidrag till Göteborgs högskola ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
3
I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms
högskola.
A. Inledning.
Såsom bidrag till Stockholms högskola ha för innevarande budgetår anvisats
följande särskilda anslag:
Stockholms högskola: Bidrag till matematisk-naturveten -
skapliga avdelningen............ |
kronor 310 000 |
|||
» |
» |
Bidrag till personlig professur i me- |
||
teorologi m. m.................. |
» |
26 000 |
||
» |
» |
Bidrag till professur i internationell |
||
rätt ........................... |
» |
6 500 |
||
» |
» |
Bidrag till vissa docentstipendier . . |
79 200 |
|
» |
» |
» » psykotekniska institutet |
» |
20 000 |
» |
» |
» » ryska institutet........ |
» |
11 600 |
» |
» |
» » täckande av driftsunder- |
||
skott.......................... |
175 000 |
Summa kronor 628 300.
Från därför avsedda anslag under åttonde huvudtiteln utgå därutöver
dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg åt innehavarna av professuren
i meteorologi samt omförmälda docentstipendier. Sammanlagda
statsbidraget till Stockholms högskola kan därför för innevarande budgetår
uppskattas till i runt tal 690 000 kronor.
Den 1 juli 1949 träder det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan
staten, Stockholms stad och högskolan rörande högskolans finansiering i
kraft. Enligt detta avtal skall av högskolans styrelse upprättat förslag till
stat för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på
utgiftssidan, särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,
såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före
den 1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas
dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget
avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av
Kungl. Maj:t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:
a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med % av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår
stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.
Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de
humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.
d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
Med skrivelse den 11 juni 1948 har styrelsen för Stockholms högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i
förslag om ett statsbidrag av 2 657 332 kronor och 50 öre och ett bidrag
från Stockholms stad av 885 777 kronor 50 öre.
I ärendet hava yttranden avgivits av Stockholms stadsfullmäktige den
15 oktober 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd
den 13 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december
1948 samt av universitetskanslern den 25 februari 1949.
Innan jag ingår på en närmare granskning av statförslaget torde jag få
till behandling upptaga vissa frågor av mera allmän natur.
B. Vissa frågor av allmän natur.
1. Terminsavgifter m. m.
I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna
vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, som
under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för
närvarande:
150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,
156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,
125 » » humanistiska avdelningen.
Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande
förening av kåren. Övriga avgifter gå till högskolan med det undantaget,
att 50 kronor av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdel
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
ningen tillfalla 8 av högskolans 9 juris professorer såsom avgift för kurser.
Denna kursavgift utgår icke efter 9 terminer för juris studerande. Avgifterna
till högskolan äro uppdelade så, att en grundavgift av 30 kronor
tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden respektive avdelning.
Grundavgiften uttages av alla. Från avdelningsavgiften äger rektorsnämnden
enligt högskolans stadgar medgiva befrielse på grund av medellöshet
åt högst en fjärdedel av under terminen närvarande lärjungar.
Examensavgifterna utgå med 30 kronor samt för efterprövning
med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t avsättas dessa
avgifter till pensionsfonden för professorer.
Högskolans styrelse, som framhållit önskvärdheten av att terminsavgifterna
vid högskolan borttagas, har emellertid med hänsyn till det nuvarande
ekonomiska läget och till den betydande ökning av anslagsbehovet,
som ett förverkligande av detta önskemål skulle medföra, ansett sig förhindrad
att nu framlägga förslag om terminsavgifternas borttagande.
I fråga om terminsavgifterna har borgarrådet Tomson till styrelsens protokoll
antecknat skiljaktig mening och därvid anfört följande.
Vid den uppgörelse, som träffats mellan representanter för staten och
staden i syfte att trygga högskolans framtid och möjliggöra en nödvändig
upprustning har det framstått som ett väsentligt intresse att skapa sådana
ekonomiska förutsättningar för verksamheten, att de studerande ej i fortsättningen
skulle betungas med avgifter.
Detta önskemål bör enligt min mening ej stå tillbaka för de åtgärder,
som i övrigt anses erforderliga.
Jag har därför yrkat, att anslag måtte uppföras i statförslaget med
belopp som möjliggör, att terminsavgifterna borttagas.
Stockholms stadsfullmäktige ha — under åberopande av vad drätselnämnden
anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt det av högskolestyrelsen
framlagda statförslaget för nästa budgetår. Drätselnämnden
har i fråga om terminsavgifterna intagit den ståndpunkten, att, om
statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga en anslagshöjning för
att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, syntes intet vara att erinra
mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.
Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket delade majoritetens inom
högskolestyrelsen mening, att något slopande av terminsavgifterna i nuvarande
läge icke kunde ifrågakomma.
Kanslern anser det vara ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde,
så snart den ekonomiska situationen medgåve, att en dylik reform genomfördes,
men finner det uppenbart, att detta icke kunde ske nu omedelbart.
Departementschefen. Jag anser mig icke i nuvarande ekonomiska läge
kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringas eller slopas, utan räknar
med att dylika avgifter skola tills vidare utgå enligt oförändrade grunder.
6
Kuiigl. Maj.ts proposition nr 163.
2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.
Löneförhållanden.
Professorer och laboratorer.
Professor vid högskolan skall föreläsa 2 veckotimmar och därutöver
meddela för lärjungarnas studier nödig undervisning och handledning. Vid
statsuniversiteten motsvarar föreläsningsskyldigheten 4 veckotimmar.
Professorsämbete äger styrelsen tillsätta med fast anställning; utnämningen
skall dock underställas Kungl. Maj:t för godkännande.
Avlöningsförmånerna för professorerna inom den matematisk-naturvetenskapliga
och den humanistiska avdelningen utgå numera efter samma
grunder som vid statsuniversiteten.
Professorerna inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen åtnjuta
grundlön (lön 7 300 kronor och tjänstgöringspenningar 4 700 kronor) med
12 000 kronor för år samt dyrtids- och kristillägg därå enligt samma grunder
som professor vid statsuniversitet. Medan professor vid statsuniversitet
åtnjuter ålderstillägg med 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring, uppbära
juris professorerna ålderstillägg å 750 kronor för vart femte år, dock
högst fyra ålderstillägg å tillhopa 3 000 kronor. Innehavaren av Carl Lindhagens
professur i internationell rätt åtnjuter därjämte provisorisk avlöningsförstärkning
och provisoriskt lönetillägg enligt de grunder, som gälla
för professor vid statsuniversitet. Övriga åtta juris professorer åtnjuta däremot
icke provisorisk avlöningsförstärkning eller provisoriskt lönetillägg.
Dessa åtta professorer uppbära emellertid ersättning för kursavgifter,
utgående för varje vid avdelningen inskriven lärjunge med 50 kronor för
termin under högst nio terminer. Summan av dessa avgifter delas mellan
ifrågavarande professorer på så sätt, att en professor erhåller 1 / 22 och de
övriga sju professorerna 3/22 var.
Laboratorerna vid högskolan åtnjuta i huvudsak samma avlöningsförmåner
som utgå vid statsuniversiteten. De hava emellertid icke fast anställning
utan förordnas för relativt korta tidsperioder om sammanlagt högst
nio år.
Högskolans styrelse har i sitt statförslag i fråga om professorerna och
laboratorerna räknat med de nu vid statsuniversiteten utgående avlöningsförmånerna.
Härifrån har avsteg gjorts för juris professorerna, för vilka
styrelsen beräknat ålderstillägg enligt nuvarande grunder, varjämte styrelsen
utgått från att till juris professorerna alltjämt skall utgå ersättning för
tidigare utgående kursavgifter enligt nuvarande normer.
Laboratorerna vid högskolan ha i skrivelse den 1 december 1948 gjort
framställning i syfte, att de måtte från och med den 1 juli 1949 erhålla
samma anställningsvillkor (fast anställning, samma lön, rätt till familjeoch
tjänstepension) som sina kolleger vid statsuniversiteten.
Statskontoret har anfört, att någon åtskillnad mellan professorerna inom
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
olika avdelningar ifråga om ålderstillägg icke borde ifrågakomma. De särskilda
förmåner, som i sådant avseende kunde hava tillförsäkrats professorer
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, borde i den mån de
överstege vad vederbörande ägde uppbära enligt gängse grunder framdeles
utgå i form av personligt lönetillägg.
Riksräkenskapsverket har icke ansett skäl föreligga för att de professorer
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, som icke nu åtnjuta
provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg, erhölle dessa
förmåner, såvida icke ålderstilläggen i fortsättningen utginge efter ensartade
principer inom samtliga avdelningar.
Docentstipendier.
Dessa utgå nu efter samma grunder som vid statsuniversiteten. Till statsoch
rättsvetenskapliga avdelningens tre docentstipendier kan emellertid
nu utgå tillägg med 2 540 kronor för år, vilket tillägg jämväl påverkar
storleken av dyrtids- och kristillägget. För erhållande av dylikt stipendietillägg
kräves enligt nu gällande, av stadskollegiet i Stockholm fastställda
bestämmelser antingen synnerligen väl styrkt docentkompetens eller, förutom
docentkompetens, väl styrkt kompetens till att erhålla förordnande
som fiskal eller ledamot i hovrätt.
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan har framhållit,
att förekomsten av dessa tillägg hade visat sig vara av största värde, när
det gällt att till avdelningen knyta unga begåvningar med vetenskaplig
läggning och att därvid i någon mån neutralisera den dragningskraft, som
ur ekonomisk synpunkt mera gynnsamma befattningar i offentlig eller
enskild tjänst kunde utöva. Avdelningen har därför starkt understrukit
vikten av att medel för dessa tillägg bibehölles i dess stat.
Högskolans styrelse har i sitt statförslag räknat med särskilt tillägg till
de tre nuvarande docentstipendierna inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
samt att övriga docentstipendier vid högskolan skola utgå enligt
samma grunder som vid statsuniversiteten.
Vetenskaplig personal i övrigt.
Denna personal åtnjuter numera i regel arvoden, som utgå efter samma
grunder som vid statsuniversiteten. Där så icke är fallet, kommer jag att
vid redogörelsen i det följande angiva de nu utgående arvodena.
Högskolans styrelse har funnit det angeläget, att samtliga arvoden nu
avpassades så, att de utginge efter samma grunder som vid statsuniversiteten,
och uppgjort sitt statförslag från denna utgångspunkt.
Kansli- och vaktpersonal m. in.
Avlöningen för den icke vetenskapliga personalen ligger med vissa undantag
ungefärligen i paritet med förhållandena vid statsuniversiteten.
Högskolans styrelse har förutsatt, att statens allmänna avlöningsregle -
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
mente skulle i vissa delar tillämpas beträffande den icke vetenskapliga
personalen, vilken även föreslagits inplacerad i lönegrader enligt det statliga
lönesystemet.
Styrelsen anför:
Då det icke avsetts, att högskolan skall erhålla ställning som statsinstitution,
innebära de för tjänstemännen förordade lönegraderna, att
vederbörande skall erhålla lön, motsvarande viss lönegrad i det statliga
lönesystemet liksom ock att statens allmänna avlöningsreglemente i tilllämpliga
delar skall gälla å befattningshavarna. Då det stora flertalet
befattningar upptagits som ordinarie (i lönegraden Ca), innebär detta icke,
att befattningshavarna ej kunna uppsägas, utan att de äro underkastade
samma betingelser som gälla för statstjänstemän i lönegrad av typ Ce. Den
ordinarie anställningsformen sådan den för närvarande är utformad, avser
därför att utmärka, att tjänsten är pensionsgrundande.
Styrelsen har vidare förutsatt, att löneställningen för kontorsbiträden
och telefonister vid högskolan borde avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen
1947: 436 angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie
personal i statens tjänst, dock med den avvikelsen, att vederbörande efter
2% år erhölle ordinarie anställning med hänsyn till att den extra ordinarie
anställningsformen icke syntes böra ifrågakomma för högskolans personal.
Styrelsen framhåller, att de av styrelsen föreslagna lönegraderna i åtskilliga
fall innebure, att befattningshavare skulle komma att få vidkännas
löneminskning vid en inplacering i begynnelselöneklassen, vilket i de flesta
fall berodde på att vederbörande å nuvarande tjänster kommit i åtnjutande
av ålderstillägg. Styrelsen finner det uppenbart, att tjänsteman genom uppflyttning
till högre löneklass än begynnelselöneklass skall tillförsäkras
skydd mot löneminskning vid löneregleringens genomförande. Styrelsen
anser det därutöver motiverat, att tjänsteman får för löneklassplacering
taga i beräkning tidigare anställningstid vid högskolan.
Beträffande nu utgående löneförmåner har styrelsen påpekat, att vissa
befattningshavare utöver den egentliga lönen uppburit särskilt lönetillägg.
Dessa tjänstemän framgå av följande sammanställning.
kronor
Kassören för arbete med bokslutet ............................ 500
Kanslibiträdet å kansliexpeditionen för uppbörd av kursavgifter inom
humanistiska avdelningen .................................. 415
Kontoristen för biträde med vicevärdskapet för högskolans fastigheter
.................................................... 1 000
Förste expeditionsvakten å kansliet för parkskötsel m. m......... 600
Expeditionsvakt å kansliet för extra arbeten.................... 300
Mekanikern å fysiska institutet för städning och tillsyn av särskilt
dyrbar apparatur.......................................... 400
Preparatorn å mineralogisk-geologiska institutet för städning av
värdefulla mineraler m. m................................. 300
Vaktmästaren å botaniska institutet såsom avlöningsförstärkning. . 600
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
Vaktmästarbiträde å kemiska avdelningslaboratoriet såsom avlö
ningsförstärkning
.......• • •...............................
Vaktmästaren å geografiska institutet för eldning. ...... .... ••••■••
Mekanikern å institutet för organisk kemi och biokemi för skötsel
av glasförråd .............................................
I anslutning härtill har styrelsen vidare anfört följande.
Beträffande ersättningarna av högskolans medel torde dessa i samband
med löneregleringen böra indragas. Vidkommande de nu utgående ersättningarna
för eldning av vissa institutionsbyggnader har styrelsen för avsikt
att undersöka i vad mån ej bestyret härmed kan förläggas inom vederbörandes
normala arbetstid. I den mån så ej kan ske, torde viss ersättning, efter
styrelsens beprövande, alltjämt böra utga. Vidare ma framhallas att viss
högskolans personal åtnjutit förmånen av fria bostäder såsom kompensation
för åtagna arbetsprestationer utöver de egentliga arbetsuppgifterna.
Styrelsen avser emellertid att för framtiden låta vederbörande personal
betala hyra för lägenheterna efter gängse marknadspris och åstadkomma
en prissättning av de utanför anställningsvillkoren liggande_ arbetsuppgifterna.
Såsom ett led i denna rationalisering har styrelsen låtit^ värdera bostäderna
av sakkunnig person. I avvaktan på fastställelse å de åsatta hvresvärdena
ha inga hyresinkomster av denna art upptagits i staten och då
dessa torde bliva av relativt obetydlig storlek ha de mycket ringa inverkan
på statsiffrorna.
Statskontoret anser, att statens allmänna avlöningsreglemente bör, såsom
i högskolans framställning förutsatts, i vissa delar tillämpas beträffande
den icke vetenskapliga personalen, vilken även föreslagits inplacerad
i lönegrader enligt det statliga lönesystemet. Härvid borde dock oeftergivligt
gälla, att vid lönesättningen tillämpades samma principer som inom statsförvaltningen
i fråga om kompetenskrav, arbetsuppgifter och arbetstid. Enligt
vad statskontoret under hand inhämtat saknades för närvarande reglerande
föreskrifter i dessa avseenden. Statskontoret förutsätter, att högskolan
snarast underställer Kungl. Maj:ts prövning förslag till reglementsbestämmelser.
De föreskrifter i Saar, som för närvarande böra komma till
användning vid högskolan, äro enligt statskontorets mening de, som avse
semester, tjänstledighet, vikariatsersättning, övertidsersättning samt beräkning
och utbetalning av kontanta löneförmåner.
Spörsmålet om befattningshavarnas inplacering i löneklass anser statskontoret
böra upptagas först sedan beslut fattats om respektive tjänsters
placering i lönegrad. Statskontoret framhåller, att de av högskolans styrelse
föreslagna löneklasserna i flertalet fall skulle medföra stora löneökningar
för befattningshavarna. Enligt statskontorets mening borde nu utgående
löner regelmässigt tagas till utgångspunkt för bestämmandet av den löneklass
vederbörande borde tillhöra. Framställning om placering i annan löneklass
än den, i vilken löneförmånerna närmast motsvarade den för vederbörande
nu gällande lönen, syntes böra göras hos Kungl. Maj:t. För beräkning
av kostnaderna syntes till utgångspunkt kunna tagas i genomsnitt
näst högsta löneklassen.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Statens lönenämnd har endast ansett sig böra ingå på en prövning av
löneförhållandena för sådana tjänster, som i förslaget till huvudstat upptagits
som lönegradsplacerade befattningar. Då högskolan avsetts skola bibehålla
karaktären av särskild stiftelse, innebär högskolans förslag, anför
lönenämnden, att befattningshavarna skola erhålla lön motsvarande viss
lönegrad i Saar liksom att bestämmelserna i avlöningsreglementet i tilllämpliga
delar skola gälla å tjänstemännen. De ordinarie tjänsterna hade
av högskolestyrelsen åsatts lönegradsbeteckningen Ca. Lönenämnden ville
ifrågasätta, huruvida det icke vore lämpligare att rubricera tjänsterna
under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna
vore anställda tills vidare och efter uppsägning kunde entledigas från sina
tjänster. Med anledning av att i en remisshandlingarna bilagd promemoria
med förslag angående utformningen av inkomst- och utgiftsstat för högskolan
uttalats, att frågan om tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp
borde göras till föremål för särskild utredning, innan beviljande
härav kunde övervägas, har lönenämnden vidare framhållit, att nämnden
för sin del knappast funne anledning att beträffande nämnda förmåner göra
undantag från avlöningsreglementets bestämmelser.
Med anledning av att högskolestyrelsen hemställt, att åtskilliga befattningshavare
vid erhållande av lönegradsplacerad tjänst skulle uppföras i
högre löneklass än begynnelselöneklassen med hänsyn till tidigare anställningstid
vid högskolan framhåller lönenämnden, att enligt nämndens mening
viss hänsyn bör tagas till av tjänstemännen nu innehavda befattningar
vid bedömandet av deras löneklassplacering i de nya tjänsterna. Lönenämnden
haller emellertid före, att frågan om tjänstemans uppförande i
annan löneklass än den författningsenligt gällande bör upptagas till prövning
först sedan ställning tagits till spörsmålet om befattningens lönegradsplacering.
Det synes härvid jämväl kunna övervägas, anför nämnden vidare,
att bereda befattningshavare, vilken skulle komma att vidkännas
löneminskning även vid inplacering i högsta löneklassen, personlig lönefyllnad.
Lönenämnden framhåller vidare, att nämnden anser, att de arvodestillägg
av högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare,
vilka nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad i Saar, böra
upphöra att utgå i samband med löneregleringens ikraftträdande.
Löneställningen för de av högskolestyrelsen i 8 lönegraden upptagna
räknebiträdena bör enligt lönenämndens mening avvägas efter bestämmelserna
i kungörelsen 1947:436.
Med anledning av att styrelsen a högskolans institut och avdelningar
upptagit ett antal befattningar för kontorsgöromål och därmed likställda
arbetsuppgifter med placering i de högre biträdesgraderna ävensom åtskilliga
laboratoriebiträdestjänster har lönenämnden uttalat, att försiktighet
borde iakttagas vid nyinrättande av dessa tjänster med hänsyn till pågående
utredningar rörande lönegradsplaceringen för befattningshavare av
dessa kategorier.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Pensionsförhållanden.
Flertalet av högskolans professorer samt nuvarande kamreraren och sekreteraren
äro för sig och sina efterlevande berättigade till pension enligt
ett av högskolans styrelse fastställt reglemente av den 13 juni 1942 med
ändring den 22 maj 1944. Övriga ordinarie befattningshavare samt efterlevande
till sådana befattningshavare erhålla pension efter beslut i varje
särskilt fall.
För professorerna är pensionsåldern lägst 65 och högst 67 år. Professor,
som utnämnts före fyllda 46 år, erhåller full pension; för övriga avkortas
pensionen enligt viss skala. Full grundpension utgör i regel för professor
inom matematisk-naturvetenskapliga eller humanistiska avdelningen 6 750
kronor vid 65 års ålder och 8 250 kronor vid 67 ars ålder samt för juris
professor 9 000 respektive 11 000 kronor.
Pensionsreglementet gäller icke alla nuvarande professurer vid högskolan.
Såväl egenpension som efterlevandepension är sålunda på annat sätt tillförsäkrade
de personliga professurerna i nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning
(statsverket), i meteorologi (statsverket), i nationalekonomi
företrädesvis näringsekonomi (enskilda donatorer), i statistik (Stockholms
stad) och i internationell rätt (Stockholms stad). För den med avkastningen
av vissa fondmedel upprätthållna professuren i försäkringsmatematik och
de av Stockholms stad inrättade professurerna i historia, teaterhistoria,
klassisk språkvetenskap och slaviska språk svarar fondens avkastning
respektive staden för egenpension enligt statliga grunder, medan efterlevandepension
skall utgå av högskolans pensionsfond på grundval av erlagda
avgifter från professorerna. Det sistnämnda gäller även donationsprofessuren
i nationalekonomi och socialpolitik, för vilken egenpensionsfrågan
icke är löst. För professuren i ärftlighetslära med husdjursförädling,
vars bestånd icke är garanterad längre än till den 1 juli 1949, äro pensionsförhållandena
överhuvudtaget ej reglerade.
För bestridande av grundpensionskostnaderna för de enligt reglementet
pensionsberättigade befattningshavarna finns en särskild fond, som den 1
juli 1948 uppgick till i runt tal 3 331 000 kronor. Fonden erhåller tillskott
genom pensionsavgifter, vilkas belopp stå i relation till pensionsförmånernas
storlek och åldern vid tjänstetillträdet. Vidare tillföras fonden avgifterna
för examensbetyg enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t samt
vissa årliga avsättningar inom stats- och rättsvetenskapliga och humanistiska
avdelningarna. Grundpensionskostnaderna för övriga förutvarande befattningshavare
bestridas huvudsakligen av högskolans löpande medel. En
för vaktmästarpersonalen avsedd pensionsfond med ett kapital av i runt
tal 43 600 kronor lämnar icke tillräcklig avkastning för sitt ändamål.
Till nuvarande pensionstagare utgår nu utom i ett fall rörligt pensionstillägg
antingen i form av dyrtidstillägg och kristillägg med (15 + 21 =)
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
36 procent å högst 6 000 kronor eller rörligt tillägg (i ett fall) efter 12 procent
å ett högre belopp än grundpensionen. Kostnaderna för pensionstilläggen
bestridas nu för vissa pensionstagare genom anslag från Stockholms
stad eller av högskolans löpande medel.
Universitetskanslern har beträffande avlöning s- o c h p e nsionsför
håll ande na vid högskolan anfört i huvudsak följande.
Det ingångna avtalets mening måste anses vara, att de olika kategorierna
av högskolans befattningshavare skola i möjligaste mån erhålla samma
ställning som universitetens tjänstemän såväl i avlönings- och pensionshänseende
som beträffande tjänstgöringens art och omfattning. Detta synes
vara en konsekvens därav, att statlig myndighet fastställer högskolans stat
och har det avgörande inflytandet på dess organisation och arbetsformer
samt att högskolan inom sitt område fyller samma uppgift som ett statsuniversitet.
I överensstämmelse med det nyss anförda utgår jag ifrån, att de för högskolans
befattningshavare gällande avlöningsbestämmelser skola efter ingången
av juli 1949 ersättas av regler, i huvudsak överensstämmande med
dem som gälla för universitetens motsvarande befattningshavare. Föreskrifterna
i kungörelsen den 6 juni 1925 angående villkor och bestämmelser
beträffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet med däri vidtagna
ändringar ävensom statens allmänna avlöningsreglemente böra således i
tillämpliga delar ligga till grund för regleringen även av högskolans befattningshavares
avlöningsförhållanden. De av högskolestyrelsen fastställda för
professorerna vid högskolans olika avdelningar gällande avlöningsreglementena
böra således omarbetas. Härvid bör man söka avlägsna den olikhet i
avlöningshänseende, som nu råder mellan professorerna inom den juridiska
fakulteten och högskolans övriga professorer.
Även om befattningshavarna vid högskolan icke äro statliga tjänstemän
och således icke formellt kunna inplaceras i lönegrad och löneklass, synes
vara praktiskt att i fråga om dem använda från statens allmänna avlömngsreglemente
lånade beteckningar och termer, t. ex. Ca, Ce, Cg, lönegrad,
löneklass, löneklassuppflyttning etc. Beteckningen Ca synes kunna
användas i fråga om de 2 administrativa tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente
tillförsäkrats pensionsrätt. Dessa befattningshavare synas
nämligen — i likhet med professorer och laboratorer — kunna jämställas
med statliga ordinarie tjänstemän. Högskolans övriga mera fast anställda
funktionärer synas kunna jämställas med extra ordinarie statliga tjänstemän
och följaktligen redovisas under beteckningen Ce.
För professorerna vid de olika avdelningarna gäller ett gemensamt, avstyrelsen
fastställt pensionsreglemente (av-seende såväl egenpension som
familjepension). Professorerna erlägga pensionsavgifter, vilka ingå till en
professorernas pensionsfond. Pensionsavgifterna utgå med varierande belopp,
högre för juristprofessorerna än för de andra men eljest huvudsakligen
beroende på åldern vid utnämningen. Rätt till egenpension och familjepension
tillkommer även de nuvarande innehavarna av sekreterar- och
kamrerarbefattningarna vid högskolan, vilka även äro skyldiga att erlägga
pensionsavgifter. Övrig mera fast anställd personal vid högskolan har icke
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
fått sig tillförsäkrad pensionsrätt. Högskolan har dock, efter prövning i
varje särskilt fall, tilldelat vederbörande pension. Härvid har man under
de senaste åren sökt utmäta pensionsförmånen med beaktande i möjligaste
mån av de regler, som tillämpas i fråga om statliga befattningshavare i
motsvarande löneställning.
Även om man utgår ifrån, att högskolans befattningshavare skola beträffande
pensionernas och pensionsavgifternas storlek i möjligaste mån likställas
med statstjänstemännen, återstår dock att besvara ett flertal speciella
frågor, t. ex. vem som skall ha hand om pensioneringen (högskolan
själv eller eventuellt statens pensionsanstalt), om de redan befintliga professurerna
skola i alla hänseenden jämställas med de nytillkommande, om
juristprofessorerna även under den nya ordningen skola ha högre pensioner
än de andra professorerna, hur man skall förfara med vissa professorer, som
för närvarande ej ha rätt till pension eller till egenpension från högskolan.
Dessa spörsmål torde ej kunna erhålla sin lösning i nu förevarande sammanhang
utan synas tarva en särskild utredning. Under kommande budgetår
och eventuellt även senare, intill dess ifrågavarande problem erhållit
sin definitiva lösning, måste man därför tillämpa provisoriska bestämmelser
på förevarande område. Det bör ankomma på styrelsen att till Ivungl.
Maj:t inge förslag till dylika bestämmelser.
I avbidan på att pensionsfrågan skall vinna sin definitiva lösning synas
lönerna för professorer och andra oreglerade ordinarie befattningshavare
böra upptas med bruttobelopp, d. v. s. utan avdrag för pensionsavgifter.
Vid lönernas utbetalning avdras nämnda avgifter och inlevereras till högskolans
pensionsfond eller föras på särskilt konto.
Samtliga professorslöner synas i staten för nästkommande budgetår böra
uppföras med lika stora belopp, dock med undantag tills vidare för professorslönerna
inom juridiska fakulteten, vilka torde böra upptas med nu
utgående avlöningsbelopp. Spörsmålet om sistnämnda professorers avlöningsförhållanden
torde böra upptas till prövning i samband med den förut
berörda frågan om en omarbetning av avlöningsreglementena. Härvid torde
även spörsmålet om kursavgifterna inom den juridiska fakulteten och dispositionen
av dessa avgifter böra bli föremål för behandling.
De professorerna tillkommande ålderstilläggen böra efter ingången av
juli 1949 utgå med samma belopp och efter samma grunder som motsvarande
tillägg till statstjänstemännen. I ett blivande nytt avlöningsreglemente
för högskolans befattningshavare bör frågan om dessa tillägg bli
föremål för närmare reglering. Juris professorernas avlöningsförhållanden
böra såsom förut framhållits bli föremål för särskild utredning, och deras
ålderstillägg böra därför fortfarande tills vidare utgå efter bestämmelserna
i för dem nu gällande avlöningsreglemente. Ålderstillägg, som utgår den 30
juni 1949, bör fortfarande tillkomma vederbörande professor.
Vad som gäller beträffande ålderstilläggen torde även böra äga tillämpning
i fråga om den förhöjning av det provisoriska lönetillägget, som tillerkänts
professor med vissa tjänstår.
Huruvida och i vilken utsträckning en nuvarande befattningshavare, som
icke är professor, skall få tillgodoräkna tidigare tjänstgöring vid bestämmande
av avlöningens storlek (för uppflyttning i löneklass), är en fråga,
som icke synes kunna besvaras schematiskt utan torde erfordra individuell
prövning i varje särskilt fall. Vissa allmänna principer böra dock
givetvis fastställas. Det bör åvila styrelsen att inkomma till Kungl. Maj:t
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
med förslag till riktlinjer i ifrågavarande hänseende. Avgörandet i de enskilda
fallen torde böra ankomma på kanslern efter hörande av statens
lönenämnd.
Därest en befattningshavare, utnämnd före utgången av juni 1949, skulle,
om avlöningen utmätes efter här förut angivna normer, komma att efter
nämnda tidpunkt få vidkännas minskning av sina nuvarande sammanlagda
avlöningsförmåner, bör han erhålla ett personligt lönetillägg, motsvarande
ifrågavarande minskning. Det bör ankomma på styrelsen att besluta om
dylikt personligt lönetillägg.
Om befattningshavare, som erhållit personligt lönetillägg, med tillämpning
av de efter den 30 juni 1949 gällande avlöningsbestämmelserna genom
tilldelande av ålderstillägg eller uppflyttning i löneklass fått förhöjd avlöning,
skall det personliga lönetillägget i motsvarande grad minskas, eventuellt
helt upphöra.
Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, har
högskolans styrelse vid uppgörande av sitt statförslag utgått från att högskolans
befattningshavare skola avlönas efter samma grunder som universitetens
motsvarande befattningshavare, där ej särskilda skäl till annat föranleda.
Denna allmänna princip, mot vilken erinran icke framställts i remissyttrandena,
ger jag min anslutning. En konsekvens härav synes vara
att för tjänstgöringens omfattning vid högskolan tillämpas samma principer
som vid statsuniversiteten, vad beträffar nuvarande befattningshavare,
såvitt icke anställningsvillkoren lägga hinder i vägen härför.
I annat sammanhang denna dag förordar jag, att de nu till professorer
samt befattningshavare i laboratorsgraden vid statsuniversiteten utgående
beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp, för
professorer å 3 600 kronor och för befattningshavare i laboratorsgraden å
2 700 kronor, samt att den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen
å 132 kronor för år samtidigt indrages. Den sålunda föreslagna löneförbättringen
för statsuniversitetens professorer och befattningshavare i laboratorsgraden
vid statsuniversiteten bör i princip komma motsvarande
befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor till del. Vad
beträffar Stockholms högskola påkalla härvidlag de nuvarande professorerna
inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen särskild uppmärksamhet.
Dessa åtnjuta nu ålderstillägg enligt förmånligare grunder än
statsuniversitetens och högskolans övriga professorer men äro nu, med undantag
av innehavaren av professuren i internationell rätt, icke berättigade
till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg. Sistnämnda
förhållande sammanhänger med att professorerna inom stats- och
rättsvetenskapliga avdelningen med undantag av professorn i internationell
rätt nu uppbära ersättning av terminsavgiftsmedlen för tidigare utgående
kursavgifter. Högskolestyrelsens förslag att de juris professorer, som
icke äro berättigade till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
lönetillägg, nu skulle — under bibehållande av ålderstillägg och ersättning
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
för kursavgifter enligt hittillsvarande grunder — erhålla förstnämnda förmåner,
kan jag icke tillstyrka, med mindre de i lönehänseende helt likställas
med övriga professorer och därjämte avstå från den rätt, som må tillkomma
dem till ersättning för avstådda kursavgifter. Därest de icke äro villiga
att underkasta sig sagda villkor, böra de tills vidare avlönas enligt hittillsvarande
grunder. För nytilltriidande professorer inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen böra avlöningsförmånerna givetvis utgå enligt samma
grunder som vid statsuniversiteten.
Den nuvarande innehavaren av professuren i internationell rätt, som nu
uppbär ålderstillägg med 3 000 kronor för år, synes böra avlönas efter
samma grunder som flertalet övriga professorer vid högskolan, varvidy
Kungl. Maj:t emellertid torde få avgöra, huruvida han bör komma i åtnjutande
av något personligt lönetillägg.
Vad beträffar de nu utgående särskilda tilläggen till tre docentstipendier
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, vilka tillägg tillkommit genom
medverkan från Stockholms stads sida, vill jag icke motsätta mig, att
de tills vidare bibehållas i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen
av bland annat docentstipendiaternas vid statsuniversiteten löneställning.
Såsom styrelsen förutsatt torde statens allmänna avlöningsreglemente i
vissa delar böra tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,
vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.
De ordinarie tjänsterna ha av styrelsen åsatts lönegradsbeteekningen
Ca. I likhet med lönenämnden anser jag det lämpligare att rubricera tjänsterna
under lönegradsbeteekningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna
äro anställda tills vidare och efter uppsägning kunna entledigas
från sina tjänster. Jag anser mig härvid icke böra förorda, att, såsom kanslern
ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas för de två administrativa
tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente för högskolan tillförsäkrats
pension. Jag utgår ifrån att samtliga de befattningshavare, som hänföras
under lönegraden Ce, skola kunna påräkna att komma i åtnjutande av
tjänste- och familjepension. De föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente,
som för närvarande torde böra komma till användning vid
högskolan äro främst de, som avse semester, tjänstledighet, vikariatsersättning,
övertidsersättning samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner.
Med anledning av vad lönenämnden anfört ifråga om
tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp vill jag framhålla,
att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att tjänstemännen
nu skulle erhålla dessa förmåner. Jag är icke beredd att nu, då styrelsen icke
framlagt någon utredning och förslag i ämnet, upptaga frågan om tjänstemännens
rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande.
Beträffande frågan om befattningshavarnas inplacering i löneklass hyser
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
jag den meningen, att nu utgående löner vid högskolan regelmässigt böra
tagas till utgångspunkt för bestämmande av den löneklass inom lönegraden
vederbörande bör tillhöra. Därest särskilda skäl anses föreligga för befattningshavares
placering i annan löneklass än den, i vilken löneförmånerna
närmast motsvara den för vederbörande nu gällande lönen, torde frågan
härom böra underställas Kungl. Maj:t för avgörande. De arvodestillägg av
högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare, vilka
nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad, synas böra upphöra att utgå i
samband med löneregleringens ikraftträdande. Därest dylikt arvodestillägg
anses böra få tagas i betraktande vid vederbörandes inplacering i löneklass,
bör frågan härom underställas Kungl. Maj:t för avgörande. Skulle befattningshavare
komma att vidkännas löneminskning även vid inplacering i
högsta löneklassen, torde han böra erhålla personlig lönefyllnad. De befattningshavare
vid högskolan, vilka nu avsetts skola inplaceras i lönegrad,
synas ha erhållit nu utgående löner från och med den 1 juli 1947 eller tidpunkt
därefter. Det synes mig skäligt att, därest befattningshavare icke
inplaceras i högre löneklass än den, efter vilken lönen nu utgår, han får
för fortsatt uppflyttning i löneklass tillgodoräkna helt kalenderkvartal, varunder
han åtnjutit nu utgående lön. I övrigt torde föreskrifterna i statens
allmänna avlöningsreglemente om löneklassplacering i tillämpliga delar
böra komma till användning vid högskolan.
Löneställningen för skriv- och kontorspersonal, inberäknat telefonister,
torde böra avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 436.
Huru pensionsfrågan vid Stockholms högskola liksom vid Göteborgs högskola
framdeles skall ordnas, är ej utrett. 1944 års pensionsutredning har
i sitt den 30 oktober 1948 avgivna betänkande angående pensionering genom
statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SOU
1948:47) framhållit (s. 67 f.), att det närmande av Stockholms och Göteborgs
högskolor i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende till staten, som
kommit till stånd genom det beslut 1948 års riksdag fattat angående godkännande
av avtal rörande nämnda högskolors framtida ställning, borde
kunna åberopas som motiv jämväl för statlig medverkan till pensionering
av högskolans befattningshavare genom anslutning till statens pensionsanstalt.
Utredningen har emellertid, då ställning icke tagits till frågan om en
reglering av avlöningsförhållandena för högskolornas befattningshavare,
icke ansett sig böra framlägga något förslag om befattningshavarnas pensionering.
Det synes mig erforderligt, att pensionsfrågorna vid såväl Stockholms
som Göteborgs högskolor så snart sig lämpligen göra låter, göras till föremål
för närmare utredning. Huruvida denna utredning bör anförtros åt
1944 års pensionsutredning eller verkställas i annan ordning är jag icke beredd
att nu taga ställning till.
17
Kunql. Maj:ts proposition nr 163.
Intill dess pensionsfrågan vunnit sin lösning vid Stockholms högskola
torde professor, som icke är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt
enligt högskolans pensionsreglemente, ävensom befattningshavare i laboratorsgraden
böra tills vidare vidkännas tjänste- och familjepensionsavdrag
å avlöningen i likhet med motsvarande befattningshavare vid statsuniversiteten.
Omfattar pensionsrätten endast familjepension, bör vederbörande
givetvis endast vidkännas tjänstepensionsavdrag. Kanslerns förslag,
att pensionsavdragen skulle fonderas, anser jag mig icke böra förorda.
Vad beträffar pensionsavgifterna till högskolans pensionsfond tala vissa
skäl för, att dessa skulle utgå med samma belopp som pensionsavdragen.
Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att så förfares, utan anser
lämpligast, att pensionsavgifterna tills vidare utgå enligt hittillsvarande
grunder.
Skulle intill dess pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan
innehavare av nyinrättad professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden
eller annan befattningshavare med anställning av fast natur avgå med
sjuk- eller förtidspension eller avlida, synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
ifrågakommande pensionsbelopp böra få utgå från den i huvudstaten
uppförda posten till pensioner och livräntor.
C. Förslaget till huvudstat för högskolan.
Allmänna synpunkter.
Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för
högskolan för nästa budgetår.
Intäkter.
1. Statsbidrag ....................................... 2 657 332:50
2. Bidrag från Stockholms stad........................ 885 777:50
3. Avkastning av högskolans fonder.................... 539 655
4. Diverse inkomster
a) Avgifter från de studerande...................... 330 000
b) Hyror och arrende.............................. 37 100
c) Bidrag från enskilda ............................ 154 385
d) Övriga diverse inkomster ........................ 32 840
Kronor 4 637 090
Kostnader.
1. Avlöningar, jörslag sanslag .......................... 2 986 613
2. Pensioner och livräntor, förslagsanslag ............... 149 659
3. Omkostnader, förslagsanslag ........................ 512 000
2 — Dihang till riksdagens protokoll 19b9. 1 saml. Nr 163.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
4. Materiel m. m.................................... 491 218
5. Engångskostnader för materielanskaffning............ 97 600
6. Engångskostnader för byggnadsarbeten............... 400 000
Kronor 4 637 090
Styrelsen har ursprungligen för nästa budgetår upprättat ett statförslag,
som upptog utgifter å sammanlagt 5 640 000 kronor och ett anslagsbehov av
4 540 000 kronor. Av denna anslagssumma skulle enligt ingångna avtalet
staten täcka 3 405 000 kronor. Genom detta förslag skulle högskolan i stort
sett förverkliga etapp I i den år 1947 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna
utredningen om Stockholms högskolas ekonomiska förhållanden.
Jag erinrar om att nämnda sakkunniga, i avsikt att vinna en samlad
översikt över högskolans ekonomiska behov verkställt en ingående utredning
rörande högskolans ekonomiska förhållanden, innefattande dessutom
såväl en prognos för utvecklingen av högskolans ekonomi inom dåvarande
verksamhetsram som en uppskattning av kostnaderna för den upprustning,
som kunde anses ofrånkomlig för att läroanstalten skulle uppnå och behålla
paritet med universiteten. Omfattningen av upprustningsprogrammet hade
fastställts bland annat på grundval av de utredningar, som företagits av
1945 års universitetsberedning, naturvetenskapliga forskningskommittén,
socialvetenskapliga forskningskommittén och de medicinska högskolornas
organisationskommitté. I de fall, där högskolans verksamhet icke berörts
av dessa tidigare utredningar, hade de sakkunniga framlagt preliminära
utgiftsberäkningar. Samtliga kostnader hade av de sakkunniga uppdelats
på två etapper, varav den ena (Etapp I) avsåg omedelbart aktuella eller
möjliga åtgärder och den andra (Etapp II) innefattade förslag, vilka oavsett
angelägenhetsgraden av praktiska skäl icke ansågos kunna då genomföras
eller som ur olika synpunkter funnits böra anstå kortare eller längre tid.
Med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget har högskolans styrelse
ansett vissa nedskärningar av det ursprungliga statförslaget kunna tillfälligt
genomföras, vilka nedskärningar främst berört engångsanslag (686 900
kronor) samt i mindre mån avlöningskostnader (207 000 kronor) och
utgifter för materiel.
Vad angår möjligheten till ytterligare besparingar har styrelsen nämnt,
att det enligt dess mening kunde övervägas att uppskjuta den lönereglering
för personalen vid psykotekniska institutet, som styrelsen upptagit
i sitt statförslag. I så fall borde dock en viss förbättring av de nuvarande
alltför låga arvodena medgivas redan från och med budgetåret 1949/50. I
övrigt ansåge styrelsen det reducerade statförslaget utgöra ett minimum
av vad som erfordrades för att högskolan skulle kunna på ett någorlunda
nöjaktigt sätt fullfölja sina viktiga samhälleliga uppgifter.
Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Stockholm — under åberopande
av vad drätselnämnden anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt
19
Kungl. Maj:ts -proposition nr 163.
högskolestyrelsens statförslag. Drätselnämnden har för sin del åberopat
kammarkontorets tjänsteutlåtande, enligt vilket kammarkontoret anslutit
sig till ett av finansavdelningen avgivet yttrande, vari anförts bland annat
följande.
Det reducerade statförslaget slutar nu på en utgiftssumma av i runt tal
4 637 000 kronor. En jämförelse med den för år 1948/49 fastställda staten
försvåras av den radikala budgetomläggningen och högskolans tidigare
ganska invecklade redovisningssätt. I det hela torde utgiftsökningen kunna
angivas till cirka 1 620 000 kronor. Detta belopp understiger ökningen av
statens och stadens bidrag. Detta beror dels på underbalansering av staten
för 1948/49, dels ock på att vissa inkomster från andra håll bortfallit eller
reducerats.
Av utgiftsökningen hänföra sig runt 500 000 kronor till engångsanslag,
vilka enligt avtalsbestämmelserna skola upptagas i de årliga statförslagen.
Vid reduktionen av det ursprungliga statförslaget har engångsanslaget till
byggnadsarbeten nedsatts från 977 000 till 400 000 kronor och engångsanslaget
till materielanskaffning begränsats från 207 600 till 97 600 kronor.
Det ursprungliga förslaget avsåg främst reparationer och moderniseringar
av de naturvetenskapliga institutionernas byggnader Kungstensgatan 45
(370 000 kronor) och Odengatan 63 (215 000 kronor) samt inredning av
lokaler (370 000 kronor) i tekniska högskolans gamla byggnad Drottninggatan
95 A i kvarteret Vega, som statsmakterna i samband med det nya
avtalet reserverat för högskolan. Med hänsyn till trångboddheten för högskolan
och de särdeles bekymmersamma lokalförhållanden, vilka länge
hämmat arbetet på flera institutioner, synes det angeläget, att de mest
behövliga lokalförbättringarna få påbörjas. Någon ytterligare reduktion
ifrågasättes därför icke av byggnadsanslaget liksom ej heller av det i förhållande
till upprustningsbehoven hårt nedskurna materielanslaget.
De årliga kostnaderna slutade i det ursprungliga statförslaget på en
summa av runt 4 455 000 kronor och motsvarade i stort sett första etappen
av en upprustning enligt den plan, som framlagts i den bland annat på
universitetsberedningens och andra sakkunnigas betänkanden grundade
utredningen om högskolans anslagsbehov. Efter styrelsens egna prutningar
med 315 000 kronor kvarstår ett utgiftsbelopp av inalles 4 140 000 kronor,
vilket i förhållande till staten för 1948/49 innebär en höjning med 1 120 000
kronor. Den stora ökningen bör ses mot bakgrunden av de särdeles omfattande
personella och materiella förstärkningar, som staten under senare
är beviljat universiteten och de statliga högskolorna. Det nu framlagda
statförslaget för Stockholms högskola ligger inom ramen för ett motsvarande
upprustningsprogram och det synes nödvändigt, att detta i sina
huvuddrag förverkligas snarast möjligt, om icke högskolan skall sacka efter
i utvecklingen. I sak torde därför icke mycket vara att invända mot vad
styrelsen begärt. Vid sin genomgång av statförslaget har finansavdelningen
funnit sig böra redovisa följande.
Den största kostnadsökningen kommer på avlöning sposten, som upptages
med runt 2 987 000 kronor eller omkring 845 000 kronor mer än i årets stat.
Av ökningen hänföra sig i runda tal 460 000 kronor till matematisk-naturvclenskapliga
avdelningen, 35 000 kronor till stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen, 310 000 kronor till humanistiska avdelningen och 40 000
kronor till styrelse och kansli in. fl.
20
Kungl. ''proposition nr 163.
Den vetenskapligt utbildade personalen vid högskolan har redan i huvudsak
avlönats efter statliga grunder. De statliga reglementena föreslås nu
tillämpade för personalen i dess helhet. För överföringen och för inplaceringen
av föreslagna nya tjänster i statens lönegrader har visst samråd skett
under hand med statliga myndigheter. I en del fall torde en snävare värdesättning
komma att påkallas än den styrelsen stannat vid. Eventuella
justeringar äro tillsammans icke av någon större ekonomisk betydelse och
den närmare granskningen synes av praktiska skäl böra göras i ett sammanhang
av vederbörande statliga organ.
Nya lärostolar föreslås inrättade i ekonomisk historia — denna professur
har i tidigare sammanhang redan accepterats av staten och staden — samt,
genom ombildning av andra tjänster, i botanik, i nordisk och jämförande
fornkunskap och i teoretisk filosofi. Nya på högskolans stat äro vidare
professurer i nordisk och jämförande folklivsforskning och i ärftlighetslära,
för vilka lärostolar högskolan tidigare icke själv behövt bära kostnaderna.
Antalet docentstipendier föreslås ökat från 7 till 13 för naturvetare,
från 3 till 4 för jurister och från 9 till 15 för humanister. Därjämte
begäres ett stort antal nya tjänster som laboratorer, lektorer och
biträdande lärare, assistenter och amanuenser, biträden och institutionspersonal.
Slutligen förekomma några arvodesjusteringar och vid kansliet
en ny tjänst som biträdande sekreterare.
Utöver anslagsäskandena hemställer högskolan om principbeslut om
inrättande vid senare tidpunkt av dels sex professurer — i finansrätt, förvaltningsrätt
och allmän rättslära samt i ibero-romanska språk ävensom
dubblering av lärostolarna i engelska och pedagogik — dels ock 16 docentstipendier,
varav 5 i den naturvetenskapliga, 2 i den juridiska och 9 i den
humanistiska fakulteten. Det må här nämnas, att de av styrelsen företagna
anslagsminskningarna bland annat avse 4 humanistiska professurer — nya
i finska och i kulturgeografi samt dubbleringar av lärostolarna i litteraturhistoria
och i nordiska språk — och 2 naturvetenskapliga och 2 humanistiska
docentstipendier.
Det torde icke finnas anledning till erinran från stadens sida mot styrelsens
önskemål beträffande professurer och docenturer. Med tanke på undervisningens
behov synas dubbelprofessurerna i botanik, engelska, nordiska
språk och litteraturhistoria vara angelägnast. Den bristande tillgången på
arvoderade docenter torde höra till de punkter, där högskolan varit särskilt
ogynnsamt lottad.
Vid en del av de naturvetenskapliga institutionerna föreslås omfattande
personalökningar. Löneposterna stiga sålunda i fysik med 26 000 till
111 000 kronor, i geografi med 33 000 till 79 000 kronor, i kemi med 101 000
till 259 000 kronor, i ärftlighetslära med 52 000 till 65 000 kronor och för
Wenner-Grenska institutet med 49 000 till 169 000 kronor. I rådande ekonomiska
läge förefaller det rimligt med vissa temporära begränsningar av
utvidgningarna.
Inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen ha provisoriska lönetilllägg
genomgående inräknats i professorslönerna. Staden har för sin del
hittills icke medgivit detta med hänsyn till att juristprofessorerna vid högskolan
avlönas efter något förmånligare grunder än vid universiteten och
därjämte, med undantag för Carl Lindhagens-professuren i internationell
rätt, uppbära inkomst av kursavgifter.
Inom högskolans humanistiska avdelning har ämnet nordisk och jäm -
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
förande folklivsforskning hittills varit företrädd av en vid nordiska museet
inrättad donationsprofessur med ett forskningsinstitut, som även tjänat
högskolan utan nämnvärda kostnader för denna. Nordiska museets nämnd
har nu anmält, att fondmedlen icke längre förslå och begärt, att högskolan
skulle bidraga med hälften av kostnaderna för löner till professorn, en
amanuens och tre biträden samt för hyra och materiel eller omkring 28 000
kronor. Styrelsen har biträtt detta förslag. I utredningen om högskolans
upprustningsbehov medtogos inga motsvarande kostnader i första etappen,
medan anslagsbehovet för andra etappen preliminärt beräknades till 20 000
kronor jämte ett docentstipendium i avvaktan på en närmare utredning av
frågan. En dylik utredning synes påkallad före ställningstagandet.
För psykotekniska institutet har statförslaget, efter reduktion med 5 000
kronor, upptagit en kostnad av 97 000 kronor, varav 83 000 kronor för
löner. I högskoleutredningen beräknades det årliga anslagsbehovet till
70 000 kronor. Staten anvisar för närvarande 20 000 kronor per år, medan
stadsfullmäktige 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag om tillsammans
52 500 kronor. Anslaget synes höra till dem, som i första hand kunna
lämna rum för ytterligare besparingar.
Posten för pensioner och livräntor har uppräknats med runt 25 000
kronor med hänsyn till nytillkommande pensioner, vilket torde få godtagas,
även om en av de "blivande emeriti icke är tillförsäkrad rätt till
pension.
Anslaget till omkostnader har efter en av styrelsen företagen nedsättning
med 35 000 kronor uppförts med 512 000 kronor, vilket innebär en
ökning med omkring 110 000 kronor. En väsentlig standardförbättring
föreslås i fråga om posten för underhållskostnader, som uppräknats från
45 000 till 90 000 kronor. Denna höjning synes påkallad, då underhållet av
högskolans delvis ålderdomliga byggnader av brist på medel blivit eftersatt
i avsevärd grad. Byggnadsvärdet å högskolans institutioner uppgår
till omkring 4 500 000 kronor. En höjning av posten för telefon, skrivmateriel
m. m. med 10 000 kronor synes motiverad. Ej heller torde några
större nedsättningar vara att tillråda i fråga om övriga poster — bränsle,
lyse, renhållning in. m. — vilka betecknas förslagsvis. I det hela synes
anslaget dock tåla en viss avrundning nedåt.
Det i statförslaget ursprungligen med 564 080 kronor upptagna årliga
matericlanslaget ansluter i stort sett till beräkningarna i utredningen om
högskolans upprustningsbehov, varjämte medel upptagits för institutet
för folklivsforskning och ryska institutet. Efter nedsättning till 491 218
kronor i det definitiva anslagsäskandet kvarstår en ökning i förhållande
till senaste stat med omkring 140 000 kronor. Därest omständigheterna
påfordra, kan anslaget väl ytterligare beskäras. Av medelsknapphet ha
emellertid högskolans institutioner hittills måst undvara även mycket
angelägna arbetsredskap. Den avsedda anslagshöjningen ter sig därför i
det hela påkallad; åtminstone inom vissa ämnen torde utrustningen ändock
bliva ganska ofullständig.
I fråga om intäkter bär avkastningen av högskolans egna fonder upptagits
med runt 540 000 kronor mot 535 000 kronor i gällande stat. Medelräntan
är beräknad efter 3,45 procent mot för närvarande 3,5 procent.
Avgifterna från studerande ha uppförts med 330 000 mot 335 000 kronor i
årets stat och övriga inkomster med 225 000 mot 350 000 kronor. I fråga
om bidragen från enskilda förut.sättes eu minskning av tillskotten till Wenncr-Grenska
institutet med (it) 000 kronor, till ryska institutet med 45 000
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
kronor och till psykotekniska institutet med 13 000 kronor. Efter granskning
av beräkningarna har avdelningen icke ansett sig kunna påyrka
någon höjning av inkomstposterna.
Sammanfattningsvis har finansavdelningen framhållit, att den företagna
granskningen icke givit anledning till några viktigare erinringar mot det
remitterade statförslaget. Det syntes också få anses utgöra ett vitalt intresse
för högskolan men även för forskningen och den högre undervisningen
överhuvud taget i vårt land, att den planerade upprustningen av högskolan
genomfördes. Å andra sidan maste man beakta de skärpta krav på återhållsamhet,
som följde av försämringen i det ekonomiska läget. För staden,
som länge bistått högskolan, innebure statförslaget en ökning av årsanslaget
med i runt tal 125 000 kronor till 885 000 kronor, vartill komme ett oförändrat
likvidanslag för tomtupplatelser med 80 000 kronor. I den mån
det föreliggande statförslagets för högskolan angelägna förbättringar av
statsmakterna bedömdes nu kunna genomföras, syntes staden böra förklara
sig villig medverka härtill enligt det nya avtalets bestämmelser. Om statförslaget
i huvudsak skulle vinna bifall, syntes den definitiva anslagssumman
i anslutning till de av avdelningen ifrågasatta ändringarna eller av
eljest ifrågakommande anledningar komma att reduceras åtminstone så
mycket, att stadens andel borde jämkas till i runt tal 850 000 kronor.
Statskontoret har i nuvarande statsfinansiella läge ansett en fullständig
omarbetning av statförslaget vara ofrånkomlig. Denna omarbetning måste
enligt ämbetsverkets mening verkställas av högskolemyndigheterna, som
emellertid lämpligen syntes böra samråda med universitetskanslersämbetet.
Därvid syntes böra uppgöras statförslag, föranledande statsbidrag å omkring
en miljon samt eventuellt å 1,2 miljoner kronor. Vid förslagens uppgörande
borde tillses, att sadana önskemal icke upptoges som för kommande
budgetar medförde automatiska utgiftsökningar av större storleksordning.
Till stöd för sitt ställningstagande har statskontoret anfört i huvudsak
följande.
Statskontoret har funnit den föreliggande framställningen kännetecknas
av en betydande svåröverskådlighet, som förorsakat avsevärt arbete vid
remissbehandlingen. Detta föranledes dels därav att motiveringar för de
olika befattningarna återfinnas än i skilda kommittébetänkanden, än i fakulteternas
framställningar och än i högskolestyrelsens sammanfattande
promemoria, dels ock av frånvaron av jämförelser med nu rådande förhållanden.
Det har således icke varit möjligt att på grundval av högskolans
framställning erhålla någon uppfattning om det antal nya tjänster, som
avses inrättade. Med ledning av en av statskontoret införskaffad stat för
1948/49 har emellertid ämbetsverket trott sig kunna konstatera, att antalet
vetenskapliga tjänster ökats med över femtiotalet och övriga befattningar
med omkring 40.
Redan i sitt utlåtande över förslaget till avtal med staden och högskolan
(se prop. nr 219/1948 s. 17) framhöll statskontoret, att enligt ämbetsverkets
uppfattning statsfinansiella förutsättningar för en upprustning av hög
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
skolan icke förelågo. Ämbetsverket kunde heller icke förorda, att staten
iklädde sig de ekonomiska förpliktelser, som skulle följa med avtalet. I
anledning härav uttalade föredragande departementschefen, att avtalet icke
innebure någon förpliktelse att omedelbart pabörja en upprustning, och att
några ekonomiska förpliktelser av för staten juridiskt bindande karaktär
icke vore nödvändiga konsekvenser av avtalet. Kungl. Maj:t och riksdagen
finge nämligen frihet att i sista instans bestämma storleken av den s. k.
anslagssumman och fastställa detaljerad stat för högskolan.
Enligt vad statskontoret under hand inhämtat, slutar den för 1948/49
gällande kostnadsstaten för högskolan på i runt tal 2 836 450 kronor. Då
högskolans inkomster av fonder och avgifter in. m. för nästkommande
budgetår upptagits till 1 093 980 kronor, skulle med stadens minimibidrag
på 700 000 kronor erfordras ett statsbidrag på i runt tal 1 043 000 kronor,
innebärande en höjning av statsbidraget — nu 689 600 kronor med icke
mindre än 55 procent enbart för att bibehålla den nuvarande utgiftsstaten
vid högskolan. Statskontorets förut uttalade farhågor rörande de ekonomiska
förpliktelser, som ett accepterande av avtalet skulle medföra, ha
således på ett oförtydbart sätt besannats. Visserligen äro statsmakterna
icke juridiskt förpliktade att bibehålla den nuvarande utgiftsramen, men
ämbetsverket föreställer sig, att de praktiska möjligheterna för en nedskärning
av kostnadsstaten äro nära nog obefintliga. Den utvägen finnes givetvis,
att inkomsterna ökas, men vilka möjligheter, som i detta avseende
kunna förefinnas för högskolan, kan statskontoret icke bedöma. Med hänsyn
till vad sålunda anförts förefaller det ämbetsverket uppenbart, att
statsmakterna måste begagna sin bestämmanderätt i förevarande Imnseende
till att synnerligen restriktivt pröva högskolestyrelsens förslag. Ämbetsverket
tillåter sig även bringa i erinran de uttalanden, som vid innevarande
års riksdag gjordes av chefen för jordbruksdepartementet i anledning av
väckta förslag om upprustning av lantbruks-, veterinär- och skogshögskolorna
(se prop. nr 177/1948).
Riksräkenskapsverket har beträffande utformningen av huvudstaten anfört
följande.
Enligt det föreliggande förslaget till inkomst- och utgiftsstat för Stockholms
högskola ha å huvudstatens debetsida uppförts poster (anslag) för
såväl löpande utgifter som vissa engångskostnader. Anordningen har föranlctts
av bestämmelserna i det mellan representanter för statsverket,
Stockholms stad och högskolan den 12 januari 1948 träffade avtalet, vilket
godkänts av innevarande års riksdag (skr. nr 326). Det belopp varmed
statsverket enligt samma avtal har att bidraga till bestridande av den
utgiftssumma, som icke täckes av högskolans egna medel, avses skola anvisas
i form av ett under VIII huvudtiteln uppfört förslagsanslag, benämnt
Bidrag till Stockholms högskola. Ifrågavarande bidragsanslag skulle sålunda
komma att belastas med kostnader av både löpande natur och engångsnatur.
Riksräkenskapsverket, som icke beretts tillfälle att yttra sig över det
förenämnda avtalet innan det definitivt godkändes, anser sig icke kunna
underlåta att framföra betänkligheter mot den utformning som högskolans
inkomst- och utgiftsstat i förevarande avseende kommit att erhålla. Enligt
för närvarande tillämpade principer för den statliga medelsförvaltnmgen
skola nämligen av redovisningstekniska skäl löpande utgifter och engångs
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
kostnader i görligaste män särskiljas. Med hänsyn härtill vill ämbetsverket
ifrågasätta, huruvida icke avtalet i denna del bör tagas under omprövning,
så att för framtiden statsverkets bidrag till högskolans engångskostnader
för materielanskaffning och byggnadsarbeten kan anvisas å särskilda anslag.
I avvaktan härpå synes på högskolans stat för nästkommande budgetår
några poster för dylika engångskostnader icke böra uppföras.
Huvudstatens utformning i övrigt har icke givit riksräkenskapsverket
anledning till erinran. Dock torde beträffande avlönings-, pensions- och
omkostnadsanslagen — även om desamma av tekniska skäl få karaktären
av förslagsanslag —- böra föreskrivas att ifrågavarande utgiftsposter icke
må utan Kungl. Maj:ts tillstånd överskridas.
Universitetskanslern har i sitt utlåtande framlagt ett starkt beskuret
statförslag, där statens bidrag till högskolan begränsats till 1 554 200 kronor,
och härom anfört bland annat följande.
Enär det i högskolans reducerade förslag till huvudstat beräknade statsbidraget
uppgår till ett belopp, som är omkring 1 150 000 kronor större än
det i statsverkspropositionen, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
beräkningsvis uppförda anslaget, har det varit nödvändigt att söka i hög
grad begränsa omfattningen av den »upprustning», som högskolan önskat få
förverkligad redan i denna första etapp. Överläggningar ha i sådant syfte
ägt rum å, kanslersexpeditionen med representanter för högskolan. Härvid
har det visat sig, att högskolan, om man räknade med ett statsbidrag av
ungefär den storlek, som beräknats i statsverkspropositionen (1 500 000
kronor) endast finge en jämförelsevis obetydlig förstärkning i personligt
och materiellt hänseende av sin nuvarande organisation, en förstärkning,
som icke möjliggjorde för högskolan att annat än i ringa grad förbättra
sin nuvarande vetenskapliga standard. Jag vill i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på att, enligt vad jag under hand inhämtat, högskolans
inkomster under nu löpande budgetår kunna beräknas komma att understiga
utgifterna med åtminstone 360 000 kronor samt att Stockholms stads
bidrag till högskolan — enligt uppgift för närvarande cirka 850 000 kronor
— under instundande budgetår torde komma att minskas till 700 000
kronor (det i avtalet stadgade minimibidraget).
En ökning av statsbidraget för kommande budgetår från nuvarande belopp
cirka 700 000 kronor till 1 500 000 kronor, d. v. s. med cirka 800 000
kronor kommer således — om man tar hänsyn till den beräknade bristen i
innevarande års stat och minskningen i stadens bidrag — endast att möjliggöra
en upprustning i förhållande till den nuvarande situationen för
mindre än 300 000 kronor. Hur beklagligt det än är, att högskolan således
icke kan nu påräkna en upprustning, som tillnärmelsevis motsvarar den,
som i de flesta hänseenden kommit statsuniversiteten till del, anser jag
mig dock i nuvarande situation skyldig att söka framlägga ett statförslag,
där statens bidrag till högskolan så begränsats, att det endast något överskjuter
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet. Vid sidan av den
kraftiga nedskärning av de i högskolans statförslag beräknade utgifterna,
som jag varit nödsakad att föreslå, har jag även räknat med någon höjning
av vissa i högskolans statförslag upptagna inkomstposter.
Den reduktion av den av styrelsen begärda personaluppsättningen, som
jag varit nödsakad ifrågasätta, har icke varit lätt att på ett någorlunda
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
rättvist sätt genomföra. Härför skulle egentligen fordras en synnerligen
tidsödande och detaljerad undersökning rörande personalbehovet i de olika
ämnena. Jag har emellertid, i den mån tiden det medgivit, sökt inhämta
nödiga upplysningar till frågans belysande. Prövningen måste dock givetvis
bli synnerligen summarisk. Utgångspunkten för min undersökning har varit
att icke i annat fall än då särskilda skäl äro för handen på någon punkt
minska de nu befintliga arbetskrafterna utan i stället, i den män de begränsade
tillgångarna det medge söka åstadkomma utökning av personalen.
Departementschefen. Att en betydande, både personell och materiell upprustning
är av nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå
och bibehålla paritet med statsuniversiteten har påvisats av ett flertal
utredningar, i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga
forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén. Vid
uppgörande av sitt statförslag har högskolans styrelse också räknat med
att en väsentlig upprustning av högskolan skulle i en första etapp genomföras
redan från och med nästa budgetår. Ett accepterande av det av
styrelsen framlagda reducerade statförslaget förutsätter ett statsbidrag av
i runt tal 2 657 000 kronor, innebärande en höjning av statens bidrag till
högskolan med omkring 1 967 000 kronor. Utgångsläget för en mera
betydande omedelbar upprustning av högskolan är emellertid icke gynnsamt.
En icke oväsentlig ökning av statsbidraget erfordras redan för att
bibehålla den nuvarande utgiftsstaten. Statskontoret har beräknat, att ett
statsbidrag av 1 043 000 kronor skulle vara erforderligt härför. Det angivna
beloppet är, såvitt jag kunnat finna, för lågt och synes i stället uppgå till
över 1 200 000 kronor. Härtill komma vissa utgiftsstegringar för nästa
budgetår av mer eller mindre automatisk natur. Slutligen påkallar det
nuvarande statsfinansiella läget en stor återhållsamhet i fråga om statens
utgifter.
Vid den förberedande granskning, som vid den gångna höstens budgetarbete
ägnats detta ärende, ansågs en kraftig beskärning av det av styrelsen
framlagda statförslaget nödvändig, och i statsverkspropositionen för nästa
budgetår har för ifrågavarande ändamål upptagits ett beräknat anslag av
1 500 000 kronor.
Det av universitetskanslern nyligen framlagda, starkt beskurna statförslaget
förutsätter ett statsbidrag, som med 54 200 kronor överstiger nyssnämnda,
beräknade anslag. Jag har funnit mig i huvudsak böra acceptera
kanslerns förslag med de jämkningar däri, som föranledas av den av mig
förordade löneförbättringen för vissa professorer m. fl. befattningshavare.
Beträffande huvudstatens utformning har riksräkenskapsverket framfört
betänkligheter mot att — i enlighet med gällande avtal — å huvudstatens
debetsida uppförts poster (anslag) för såväl löpande utgifter som vissa
engångskostnader och ifrågasatt, huruvida icke avtalet i denna del borde
tagas under omprövning, så att för framtiden statsverkets bidrag till hög
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
skolans engångskostnader för materialanskaffning och byggnadsarbeten
kunde anvisas å särskilda anslag.
Enligt för den statliga medelsförvaltningen gällande regler borde anslag
för sistnämnda två ändamål rätteligen ha reservationsanslags (investeringsanslags)
natur och sålunda kunna disponeras för avsedda ändamål under en
period, omfattande tre på varandra följande budgetår. En övergång till ett
sådant system måste, såvitt jag kan finna, antingen förutsätta en rätt
väsentlig förändring av de bidragsgrunder, varom enighet nåtts efter segslitna
förhandlingar, eller ock, därest ingen ändring av bidragsgrunderna
sker, dels medföra vissa rcdovisninvstekniska svårigheter, dels ock föranleda,
att bidragsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad skulle på
ett mindre rationellt sätt komma att påverkas av eventuella ojämnheter i
fråga om belastningen. Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt att
dylika engångskostnader fördelas över visst antal år och att högskolan
erhåller rätt att lyfta hela det för visst budgetår anvisade beloppet, oberoende
av huruvida detsamma kan tillfullo utnyttjas under budgetåret eller
ej. Vid budgetårets utgång icke disponerade medel böra därvid insättas
å checkräkning i bank och redovisas å särskild diversemedelstitel. Skulle
behållning kvarstå å dylikt konto sedan vederbörande anskaffningsprogram
respektive byggnadsföretag slutförts, bör ifrågavarande belopp nästföljande
budgetår tillföras statens kreditsida. Det torde böra ankomma på högskolans
revisorer att i sin berättelse lämna särskild redogörelse för dispositionen
av medel å dylika diversemedelstitlar.
Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för huvudstatens
utgiftssida för att därefter redogöra för dess inkomstsida och angiva
anslagsbehovet.
D. Huvudstatens utgiftssida.
1. Avlöningar.
a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.
Matematik.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
2 professorer ..............................
— docentstipendiat .........................
1 biträdande lärare.........................
1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . .. .
— förste assistent ..........................
2 förste amanuenser........................
— andre amanuens..........................
kursanslag 4 200 kr...........................
2
1
1
1
3
2 400 kr.
2
1
1
2
1
2 400 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 27
Av professurerna omfattar den ena ren matematik och den andra högre
matematisk analys.
Departementschefen. Med godtagande av kanslerns förslag beräknar jag
i det följande medel till avlönande av i förslaget upptagen personal ävensom
ett kursanslag av 2 400 kronor.
Försäkringsmatematik och matematisk statistik.
Nuvarande förhållanden. |
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag. |
|
1 professor .................... |
............. 1 |
1 |
1 docentstipendiat ............. |
............. 1 |
1 |
1 förste amanuens ............. |
............. 2 |
1 |
I enlighet med riksdagens beslut (skrivelse 1925: 275) föreskrev Kungl.
Maj:t genom beslut den 28 januari 1927, att av reservationen å anslaget till
upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet ett belopp av
350 000 kronor skulle avsättas till en fond, vars avkastning skulle användas
till underhållande vid Stockholms högskola av en professur i försäkringsmatematik
och matematisk statistik. Vidare förordnade Kungl. Maj:t genom
samma beslut, att nämnda belopp av 350 000 kronor skulle av statskontoret
förvaltas som en särskild fond, benämnd »Fonden för en professur
i försäkringsmatematik och matematisk statistik vid Stockholms högskola»
samt att fondens avkastning skulle användas dels till avlöning av en
innehavare av professuren i enlighet med de grunder, som gällde för avlöning
av professor vid statsuniversiteten, dels ock med högst 500 kronor
om året för inköp av erforderlig boklitteratur inom professurens ämnesområde.
Sedermera förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 25 november
1927, att innehavaren av professuren skulle vara berättigad till pension
till belopp och under de villkor och bestämmelser, som gällde för professor
vid universitet, samt föreskrev, att kostnaden härför skulle bestridas av
avkastningen från ifrågavarande fond.
Fondens kapital jämte icke hittills i anspråk tagen avkastning utgjorde
den 1 juli 1948 enligt vad jag under hand inhämtat i runt tal 410 000
kronor.
Till kostnaderna för institutionens för försäkringsmatematik och matematisk
statistik upprätthållande ha ett antal livförsäkringsbolag under en
följd av år lämnat ett årligt bidrag av 8 000 kronor. Högskolans styrelse
har i sitt statförslag för nästa budgetår räknat med oförändrat bidrag, 8 000
kronor, från försäkringsbolagen och upptagit detta belopp under delposten
Bidrag från enskilda.
Departementschefen. Kanslerns förslag innebär oförändrad personalorganisation.
Jag beräknar i det följande medel för avlönande av ifrågavarande
personal under avlöningsposten. På inkomstsidan upptager jag beräknade
inflytande bidrag.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden.
1 lärare (professor; arv. 5 000
kr.) ....................
1 docenstipendiat..........
1 observatör (arv. 3 000 kr.)
2 assistenter (arv. å 1 000 kr.)
Astronomi.
Styrelsens förslag.
1 (arv. 5 000 kr.)
1
1 (arv. 3 000 kr.)
2 (arv. å 1 000 kr.)
Kanslerns förslag.
1 (arv. 5 000 kr.)
1
1 (arv. 3 000 kr.)
2 (arv. å 1 000 kr.)
Ämnet astronomi företrädes vid högskolan av professorn och astronomen
vid vetenskapsakademiens observatorium i Saltsjöbaden (Stockholms observatorium).
Föreläsningarna i ämnet givas vid högskolan; observatoriet står
såväl för forskning som för undervisning öppet för högskolans studerande.
Departementschefen. Mot styrelsens av kanslern biträdda förslag, vilket
innebär oförändrad personalorganisation, har jag icke funnit anledning till
erinran. Jag beräknar i det följande medel till avlönande av ifrågavarande
personal.
Mekanik och matematisk fysik.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor................................ 1
— docentstipendiat ......................... 1
1 biträdande lärare......................... 1
— förste assistent........................... 1
1 förste amanuens.......................... 1
— räknebiträde ............................ 1 (Ca 11)
Föreläsningar i rationell mekanik (2 000 kr.) .... —
1
1
1
1 (Ce 8)
Departementschefen. Den nuvarande befattningen såsom biträdande lärare
torde böra bibehållas och det av kanslern förordade (Jocentstipendiet
böra utgå. Jag beräknar i det följande medel till avlönande av i kanslerns
förslag upptagen personal med nyss angiven ändring. Löneställningen för
räknebiträdet bör avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 436.
Fysik.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag.
1 professor..............................
1 laborator .............................
1 biträdande lärare ......................
— förste assistent........................
1 andre assistent ........................
1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . .
2 förste amanuenser .....................
1
1
1
1
1
2
Kanslerns förslag.
1
1
1
2
2
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 mekaniker (lön 7 392 + 400 kr.) ........ 1 (Cal.8)1
1 biträdande mekaniker (arvode 3 900 kr.) . . 1 (Ca 14)1 2
— institutionsvaktmästare ................ 1 (Ca 11)
— laboratoriebiträde...................... 2 (Ca 11)
— kanslibiträde .......................... 1 (Ca 11)
kursanslag (1 250 kr.)...................... —
arvode för ledning av biofysiska arbeten
(3 000 kr.) ............................ 3 000 kr.
Kanslerns förslag.
1 (Ce 14)2
1 (Cell)3
1 (Ce 8)4
3 000 kr.
Mekaniker och biträdande mekaniker. Styrelsen anför:
Å fysiska institutet äro anställda 1 mekaniker och 1 biträdande mekaniker.
Dessutom finnas extra arbetskrafter (2 eller 3 befattningshavare).
Av mekanikern, som tjänstgör som chef för verkstaden, fordras mycket
goda tekniska kunskaper, helst lägre ingenjörsexamen jämte lång praktik.
Han måste vidare äga kännedom om grunderna i den fysikaliska tekniken.
Med hänsyn till rådande svårigheter att kunna utifrån erhålla för institutets
verksamhet erforderliga mekaniska, elektriska eller optiska instrument,
måste dessa till övervägande del tillverkas å institutets verkstad. Det är
härvid fråga om apparater eller instrument, på vilka de allra största krav
på precision måste ställas. Vid förfärdigandet av instrumenten har mekanikern
att i de flesta fall med ledning av vissa utkast söka få fram den lämpligaste
konstruktionen. I den mån arbetet ålagts annan befattningshavare,
har han att övervaka arbetets utförande.
Den biträdande mekanikern måste i huvudsak besitta samma manuella
färdighet som mekanikern och således inneha en gedigen yrkesutbildning.
Också på denne befattningshavare ankommer att efter ritningar självständigt
utföra komplicerade instrument och apparater för institutet.
Beträffande lönegradsplaceringen för nu ifrågavarande båda tjänstemän
torde övervägande skäl tala för att mekanikern erhåller ställning som förste
instrumentmakare (Ca 18). Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,
som åvila jämväl den nuvarande biträdande mekanikern, torde tjänsten
enligt styrelsens mening böra uppföras som instrumentmakartjänst
(Ca 14).
Styrelsen vill tillägga, att någon svårighet icke föreligger att med hänsyn
till arbetsuppgifternas art differentiera tjänsterna å de förordade lönelägena.
Statskontoret anser, att mekanikern och biträdande mekanikern böra
med hänsyn till i ärendet angivna arbetsuppgifter hänföras till 14 och 11
lönegraden med benämning instrumentmakare respektive institutionsvaktmästare.
Statens lönenämnd framhåller, att vid universiteten finnes inrättad endast
en förste instrumentmakartjänst i lönegraden 18, nämligen vid den
instrumentverkstad, som är gemensam för de kemiska och fysikaliskkemiska
institutionerna vid Uppsala universitet. Vid en jämförelse mellan
1 Tjänstebenämning förste instrumentmakare.
* » instrumentmakare.
8 » institutionsvaktmästare.
4 » kontorsbiträde.
30
Kungl. Majrts ''proposition nr 163.
sistnämnda instrumentverkstad och instrumentverkstaden vid fysiska
institutet vid Stockholms högskola kunde lönenämnden icke finna motiverat
med en dylik tjänst vid fysiska institutet. Lönenämnden föreslår i
stället en instrumentmakarbefattning (Ca 14). Vidkommande den av styrelsen
förordade instrumentmakartjänsten anser lönenämnden, att den bör
uppföras som institutionsvaktmästartjänst, men anser det tveksamt om
tjänsten bör upptagas högre än i 11 lönegraden.
Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag och beräknar i det
följande härför erforderliga medel. Vad beträffar löneställningen för mekanikern
och biträdande mekanikern innebär kanslerns förslag, att de skola
hänföras till 14, respektive 11 lönegraden med benämning instrumentmakare,
respektive institutionsvaktmästare. Detta överensstämmer med
statskontorets och lönenämndens ställningstagande men innebär samtidigt
en lägre lönegradsplacering än vad högskolans styrelse föreslagit.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag utgår från att löneställningen
för institutionsvaktmästare och därmed jämförlig personal vid högskolan
skall bedömas från nu inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningsnormer
för befattningshavare, varom här är fråga. En prövning efter
dessa grunder ger emellertid enligt min mening vid handen, att tjänsterna
av högskolans styrelse åsatts väl höga lönegradsnummer. Jag erinrar
emellertid om att kanslern i skrivelse till chefen för finansdepartementet
den 24 augusti 1948 hemställt, att utredningsmän måtte tillkallas för verkställande
av en översyn rörande löneställningen för institutionsvaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare vid universitetens vetenskapliga
institutioner. Jag förutsätter, att en dylik översyn jämväl kommer att omfatta
motsvarande befattningshavare vid Stockholms högskola.
Kemiska övningslaboratoriet.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 biträdande lärare ...................... 1
— förste assistent ........................ 3
3 andre assistenter....................... —
1 undervisningsassistent (arvode 6 900 kr.) . . —
3 förste amanuenser ..................... 4
1 andre amanuens....................... 1
— laboratoriebiträde...................... 1 (Ca 11)
— kanslibiträde .......................... 1 (Ca 11)
1 institutionsvaktmästare (lön 6 816 kr.) .... 1 (Ca 13)
1 vaktmästarbiträde (arvode 4 300 kr.) ____ 1 (Call)1
1 vaktmästarbiträde (arvode 3 800 kr.) ____ 1 (högst
_ Cg 9)
Kanslerns förslag.
1
3
3
1
1 (Cell)
1 (Cell)
1 (Ce 9)
1 (arvode
3 800 kr.)
Tj änstebenämningen institutionsvaktmästare.
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Institutionsvaktmästare. Den nuvarande institutionsvaktmästaren,
som av styrelsen föreslås placerad i 13 lönegraden, svarar för
utrustningen på övningslaboratoriet, utför mekaniska arbeten och snickeriarbeten,
glasblåsningsarbeten m. m. Han utför varje halvår bokslutet på
glasförrådet. Det vaktmästarbiträde, som enligt styrelsens förslag skulle
erhålla ställning som institutionsvaktmästare ill lönegraden, utlämnar glas
och annan materiel på glasförrådet och sköter dess bokföring, cirka 125
konton. Han angives vidare utföra alla andra till en institutionsvaktmästartjänst
hörande göromål, tillredning av lösningar för kursen i halvmikroanalys
m. m. samt bland annat utlämning av alkohol.
Lönenämnden anser den i 13 lönegraden uppförda institutionsvaktmästartjänsten
böra uppföras ill lönegraden, medan de för innehavaren av den
föreslagna institutions vaktmästartjänsten avsedda arbetsuppgifterna synas
lönenämnden vara av den art, att befattningen bör placeras som vaktmästarbefattning
i 9 lönegraden.
Statskontoret synes ha samma uppfattning som lönenämnden i förevarande
avseende.
Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag till personalorganisation
och beräknar i det följande medel i enlighet härmed.
Oorganisk och fysikalisk kemi.
Nuvarande förhållanden.
1 professor ..............
1 laborator ..............
1 docentstipendiat........
— förste assistent .........
1 mekaniker (lön 7 992 kr.)
— institutionsvaktmästare .
— d:o....................
— laboratoriebiträde.......
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1
1
1
1
1 (CalS)1
1 (Ca 13)
1 (Ca 11)
1 (Ca 11)
1
1
1
1 (Ce 14)2
1 (Cell)
1 (Cell)
Förste instrumentmakare. Till stöd för förslaget, att mekanikern
skulle såsom förste instrumentmakare placeras i 18 lönegraden har
i en av institutionsföreståndaren avgiven promemoria anförts i huvudsak
följande.
Institutionen för oorganisk och fysikalisk kemi förfogar för närvarande
tillsammans med kemiska övningslaboratoriet, som är beläget i samma hus,
över följande tekniska personal, nämligen 1 mekaniker, 1 vaktmästare och
tre vaktmästarbiträden.
Mekanikern tjänstgör som arbetsledare för den övriga tekniska personalen.
Han ombesörjer inköp till ett värde av cirka 70 000 kronor per år
och har härvid fått en mycket stor marknadskännedom, varigenom fördel
1
Tjäustebenämning förste instrumentmakare.
a » instrumentmakare.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
aktiga inköp möjliggöras. Han indriver likvider för de varor, som levererats
från glasförrådet, och platsavgifterna på övningslaboratoriet. Han övervakar
samtliga lokaler och utarbetar behövliga reparations- och ombyggnadsförslag,
infordrar entreprenadanbud och utövar direkt ledning och kontroll
av arbetenas utförande samt konstruerar och tillverkar apparater för
såväl vetenskapliga arbeten som för undervisningen. Han sköter vidare institutionens
högspänningsanläggning och utför upptagning av röntgenfotogram
för vetenskapligt ändamål samt instruerar studenterna i anläggningens
och kamerornas skötsel. Han har examen från teknisk fackskola och
har genomgått flera kompletterande utbildningskurser.
Statskontoret uttalar, att mekanikern torde såsom instrumentmakare
kunna hänföras till 14 lönegraden.
Lönenämnden anför, att mekanikerns arbetsåligganden syntes något mera
kvalificerade än vad som i allmänhet kunde anses åvila institutionsvaktmästare.
Ehuru tjänstebenämningen instrumentmakare icke i förevarande
fall syntes vara fullt adekvat, ansåge sig nämnden kunna föreslå en instrumentmakarbefattning
i 14 lönegraden för mekanikern.
Departementschefen. Jag biträder kanslerns, statskontorets och lönenämndens
enstämmiga förslag, att mekanikern skall under tjänstebenämningen
instrumentmakare hänföras till 14 lönegraden. Jämväl i övrigt biträder
jag kanslerns förslag till personaluppsättning och beräknar i det följande
medel till personalens avlönande.
Organisk kemi och biokemi.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag.
1 professor .................... . 1
— laborator ..................... 1
1 docentstipendiat............... 2
— förste assistent ................ 1
1 andre assistent................ 1
— förste amanuens............... 2
— andre d:o..................... 2
1 mekaniker (lön 7 392 + 300 kr.) . 1 (Ca 14)1
1 institutions vaktmästare (lön 6 816
kr.) .......................... 1 (Ca 13)
1 vaktmästarbiträde (arvode 3 300 1 (högst Cg 9)
kr.) ..........................
— laboratoriebiträde.............. 1 (Ca 11)
— kanslibiträde.................. 1 (Ca 11)
Kanslerns förslag.
1
1
1
1
1
1 (Ce 14)1
1 (Ce 13)
1 (arvode
3 300 kr.)
1 (Cell)
Instrumentmakare och institutionsvaktmästare.
Institutet för organisk kemi och biokemi är uppdelat på två byggnader,
1 Tjänstebenämning instrumentmakare.
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Odengatan 63 och Sandåsgatan 2. Mekanikern tjänstgör i byggnaden vid
Sandåsgatan och institutionsvaktmästaren i byggnaden vid Odengatan. I nstitutionsföreståndaren
har om arbetsuppgifterna anfört
bland annat följande.
Från och med år 1949 kommer lokalutrymmet att ökas till omkring det
dubbla, vilket givetvis medför ökat arbete och ansvar för den tekniska personalen.
En betydlig utökning av verkstäderna planeras ävensom utrustning
av dem med moderna maskiner. Institutets förråd omhänderhas av den
tekniska personalen, som verkställer inköp, utlämning, bokföring samt inoch
utbetalningar m. m. Tillverkningen av apparatur utför personalen oftast
efter muntliga upplysningar om apparaternas avsedda funktion, efter avbildningar
i tidskrifter eller dylikt. I många fall är det fråga om egna konstruktioner.
Skötsel och reparation av den instrumentella utrustningen utföres
till största delen av den tekniska personalen. Av denna fordras även
rätt stora kunskaper i kemi, då till dess göromål hör bland annat att iordningställa
reagens- och normallösningar. Då utländska forskare ofta arbeta
vid institutet, är det synnerligen önskvärt, att — såsom^ nu är fallet —
den tekniska personalen har viss kunskap i utländska språk.
Lönenämnden finner vad i ärendet anförts rörande mekanikerns och institutionsvaktmästarens
arbetsåligganden giva vid handen, att arbetsuppgifterna
närmast äro jämförbara med dem som åvila institutions vaktmästare
i 11 lönegraden.
Statskontoret anser, att mekanikern icke kan placeras högre än i 11 lönegraden
och bör benämnas institutions vaktmästare. Ämbetsverket anför vidare,
att bärande skäl icke anförts för placering av institutionsvaktmästaren
i 13 lönegraden.
Departementschefen. Det av kanslern förordade förslaget om inrättande
av en laboratorsbefattning anser jag mig icke nu kunna biträda utan förordar
i stället, att medel beräknas för anställande av en förste assistent. Vad
beträffar löneställningen för mekanikern och institutionsvaktmästaren anser
jag mig böra förorda, att den förre inplaceras i 13 lönegraden under benämningen
institutionsvaktmästare och att den senare under oförändrad
tjänstebenämning hänföres till 11 lönegraden. Då jag i övrigt anser mig böra
godtaga kanslerns förslag, beräknar jag i det följande medel till avlönande
av följande personal, nämligen
1 professor
1 docentstipendiat
1 förste assistent
1 andre assistent
1 förste amanuens
1 institutionsvaktmästare i Ce 13
1 » i Ce 11
1 vaktmästarbiträde (arvode 3 300 kr.)
1 laboratoriebiträde i Cell.
3 —• Bihcing till riksdagens protokoll 19If9. 1 sand. Nr 163.
34
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 163.
Meteorologi.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 professor .............................. 1
— biträdande lärare........................ 1
— kontorsbiträde.......................... 1 (Ca 8)
anslag till1 biträdespersonal och expenser
(14 900 kr.) ............................ —
Professuren är personlig för professorn C.-G. A. Rossby.
Kanslerns förslag.
1
1
1 (Ce 8)
Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag
i det följande medel till avlönande av den i förslaget upptagna personalen.
Allmän och historisk geologi.
Nuvarande förhållanden.
1 professor ............
— laborator............
1 docentstipendiat......
— förste assistent.......
1 förste amanuens......
— laboratoriebiträde . .. .
— kartbiträde ..........
— institutionsvaktmästare
Styrelsens förslag.
1
1
1
1
1
1
1
1
(Ca 11)
(Ca 11)
(Ca 11)
Kanslerns förslag.
1
1
l1
1
1 (Cell)
Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag till personalorganisation
och beräknar i det följande avlöningsmedel i enlighet härmed.
Mineralogi och petrografi.
Nuvarande förhållanden. |
Styrelsens förslag. |
Kanslerns förslag. |
1 professor ........................ |
____ 1 |
1 |
— docentstipendiat.................. |
____ 1 |
— |
1 biträdande lärare................. |
. . . . 1 |
1 |
— förste assistent................... |
l1 |
|
1 » amanuens ................. |
. . . . 1 |
— |
1 preparator (lön 6 816 -\- 300 kr.) . .. . |
. . . . 1 (Ca 14) |
1 (Ce 13)1 2 |
— laboratoriebiträde ................ |
---- 1 (Ca 11) |
— |
— kanslibiträde .................... |
---- 1 (Ca 11) |
— |
Preparato r. Styrelsen har åberopat följande av vederbörande institutionsföreståndare
lämnade motivering för den föreslagna löneställningen
för preparatorn.
1 Gemensam för geologi och mineralogi.
2 Tjänstebenämning institutionsvaktmästare.
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Preparatorns väsentliga uppgift är att förfärdiga de slipprov av bergarter
med en fullkomlig planparallell tjocklek på 0,02 mm, som sedan användas
för all mikroskopisk bergartsbestämning. Institutionen äger cirka 3 000 sådana
preparat, som i urval äro i ständigt bruk för varje petrografisk forskningsuppgift.
Det fordras verklig skicklighet att förfärdiga dessa slipprov
av bergarterna så att de motsvara fordringarna på precision och riktig utformning.
Preparatorn utför vidare reparationer och justeringar av institutets instrument
samt tillverkar i vissa fall ersättningsdelar till instrumenten. Därutöver
har nuvarande preparatorn efter anvisning bland annat tillverkat en
precisionsapparat för byggandet av atomstrukturmodeller av mineral och
sammanställer nu sådana modeller, som äro av utomordentlig vikt för undervisningen
i kristallstrukturläran. Sammanställningen av sådana atomstrukturmodeller
är ett precisionsarbete som fordrar stor skicklighet.
Av vad som anförts torde framgå att de uppgifter som åligga preparatorn
vid mineralogiska institutet äro av den art att de fordra en allsidig utbildning
av teknisk och finmekanisk art, långt utöver vad som kan tänkas vara
att förutse hos en institutions vaktmästare i lönegrad Ca 13.
För närvarande råder en nästan revolutionerande utveckling inom all
mineralogisk forskning. En mineralbeskrivning efter moderna krav fordrar
ej blott en undersökning av mineralens yttre former utan även av deras
inre atomära byggnad. I samband därmed torde framdeles allt större krav
ställas på institutionens preparator vid förfärdigandet av såväl instrument
som undervisningsmaterial.
Jag får därför hemställa att befattningen som preparator vid högskolans
mineralogiska institut erhåller ställning som preparator i lönegrad Ca 14.
Statskontoret anser, att preparatorn bör liksom preparatorerna vid Sveriges
geologiska undersökning tillhöra 13 lönegraden, medan lönenämnden
uttalar, att preparatorstjänsten syntes böra placeras som institutionsvaktmästartjänst
i 13 lönegraden.
Departementschefen. Kanslerns förslag till personalorganisation har icke
givit mig anledning till erinran. Jag beräknar i det följande medel till avlönande
av den i förslaget upptagna personalen.
Botanik.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag.
1 professor ............................. 2
1 docentstipendiat....................... 1
1 laborator............................. —
1 arvode åt professor Bergianus å 4 000 kr. . . 1
— biträdande lärare...................... 1
— förste assistent........................ 2
1 andre assistent........................ —
2 förste amanuenser..................... 2
1 institutionsvaktmästare (lön 6 228 -j- 600
kr.) .................................. 1 (Ca 13)
Kanslerns förslag.
2
1
1
1
2
1 (Cell)
36
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 168.
I ämnet finnes nu vid högskolan endast en professur. Till ämnet
höra två institutioner, nämligen institutionen för fysiologisk botanik och
växtanatomi samt institutionen för morfologisk-systematisk botanik. Den
senare institutionen förestås för närvarande av laboratorn i ämnet.
Naturvetenskapliga forskning skommittén har tidigare föreslagit, att
ytterligare en professur inrättas, benämnd »professur i botanik, särskilt
systematik och morfologi».
Kanslern har anfört, att om högskolan erhölle två professurer i botanik,
syntes dessa i anslutning till benämningen på de båda botanikprofessurerna
vid statsuniversiteten och med beaktande av matematisk-naturvetenskapliga
fakultetens uttalande i ämnet kunna benämnas, den redan befintliga
lärostolen professur i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, och den nya
befattningen professur i botanik, särskilt morfologi. Kanslern har härvid
utgått ifrån att professor Bergianus fortfarande skulle svara för växtsystematiken
och växtgeografien.
Till stöd för sitt förslag att institution svaktmästaren
skulle hänföras till 13 lönegraden har högskolans styrelse åberopat ett yttrande
av föreståndaren för botaniska institutet, vari anförts bland annat
följande.
Arbetsuppgifterna för institutets vaktmästare utgöras endast i begränsad
omfattning av vanligt vaktmästararbete (vakthållning, budskickning och
dylikt), däremot huvudsakligen av preparators- och instrumentmakararbete.
Verksamheten på institutet kräver nämligen sådant arbete i stor utsträckning.
Institutet bedriver forskning och undervisning inom företrädesvis
tre av botanikens läroområden, nämligen fysiologi, ekologi (enligt äldre
beteckning växtbiologi) och morfologi. För fysiologi och ekologin behövs
instrument och apparater, som i regel måste byggas för varje enskilt fall.
Standardinstrument användas naturligtvis så långt detta är möjligt, men
vanligtvis är uppgiften av sådan art, att instrumentet måste ombyggas
eller inbyggas i någon specialapparatur, som konstrueras efter uppgiftens
art. Arbetet härmed utföres av vaktmästaren. På hans kompetens ställes
därför särskilda krav. Den nuvarande innehavaren av tjänsten är synnerligen
kunnig för dessa uppgifter. Han utför med stor skicklighet snickeriarbeten,
metallarbeten, prepareringsarbeten, lagar instrument, konstruerar
och bygger apparater, i den mån dessa utprovas på laboratoriet. Vaktmästaren
representerar ensam den sakkunskap i instrumentmakarteknik och materialkännedom,
som är oundgängligen nödvändig, om denna del av arbetet
skall kunna utföras på institutet i stället för att överlämnas till öppna
marknaden.
Lönenämnden anser, att institutionsvaktmästartjänsten bör hänföras till
11 lönegraden. Statskontoret har hyst viss tvekan, om ifrågavarande tjänst
borde hänföras till 13 lönegraden, men har stannat för att förorda 11 lönegraden.
Departementschefen. Jag anser mig böra biträda föreliggande förslag om
inrättande av ytterligare en professur i botanik vid högskolan. I enlighet
37
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
med kanslerns förslag torde den redan befintliga professuren i botanik böra
benämnas professur i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, och den nya
befattningen professur i botanik, särskilt morfologi. Jämväl i övrigt har
jag ansett mig böra biträda kanslerns förslag, vilket i fråga om institutionsvaktmästartjänsten
innebär, att densamma hänföres till 11 lönegraden. Jag
beräknar i det följande erforderliga medel för avlönande av den personal,
som upptages i kanslerns förslag.
Zoologi.
Ämnet zoologi är vid högskolan företrätt av två professurer, den ena i
zoologi samt den andra i experimentell zoologi och cellforskning. Innehavaren
av den förstnämnda professuren förestår den zoologiska institutionen
(zootomiska institutet). Till den senare professuren är knuten institutionen
för experimentell zoologi. Under denna professur sorterar även ett till den
matematisk-naturvetenskapliga avdelningen knutet forskningsinstitut, benämnt
Wenner-Grens institut för experimentell biologi. Detta institut, som
hittills till större delen bekostats från Wenner-Grenska samfundet och
Rochefeller Foundation, är i sin tur uppdelat på ett antal avdelningar. För
institutet gälla särskilda stadgar, som föreskriva, att dess verksamhet bör
befordra experimentell biologisk forskning, särskilt den, som ligger inom
gränsområden till fysikalisk, kemisk och medicinsk forskning. Institutet har
emellertid även anknytningar till teknik och teknisk forskning. Institutets
avdelning för experimentell zoologi fungerar som högskolans institution för
experimentell zoologi.
I det följande behandlar jag de båda ämnesdelarna och Wenner-Grens
forskningsinstitut var för sig.
a) Zoologi. Zootomiska institutet.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 professor ..................... 1
1 laborator ..................... 1
— docentstipendiat............... 1
1 biträdande lärare..............
— förste assistent................ 2
1 andre assistent................ —
1 förste amanuens............... 1
1 andre » ............... 1
— laboratoriebiträde.............. 1 (Ca 11)
— kanslibiträde.................. 1 (Ca 11)
1 vaktmästarbiträde (arvode 1 718 1 (Ca 13)1
kr.) ..........................
— kursanslag.................... 1 250 kr.
Kanslerns förslag.
1
1
1
1
1
1
1 (Cell)
1 (arvode
1 718 kr.)
1 250 kr.
'' Tjänstebenämning institutionsvaktmästare.
38
Kungl. Maj ds proposition nr 163.
Institutionsvaktmä stare. Styrelsen anför till stöd för
förslaget att institutionsvaktmästaren skulle placeras i 13 lönegraden, att
härigenom skulle större möjlighet förefinnas för anställande av en institutionsvaktmästare,
som utöver i övrigt erforderliga kvalifikationer jämväl
hade någon konservatorsutbildning.
Lönenämnden har uttalat, att nämnden icke kunde på grundval av lämnade
uppgifter bedöma riktigheten av de föreslagna nya institutionsvaktmästartjänsterna
vid högskolan.
Statskontoret har icke funnit bärande skäl ha anförts för placering i 13
lönegraden av någon föreslagen ny institutionsvaktmästartjänst vid högskolan.
Departementschefen. Den nuvarande befattningen såsom biträdande lärare
torde böra bibehållas och det av kanslern förordade docentstipendiet
böra utgå. Med godtagande i övrigt av kanslerns förslag beräknar jag i det
följande medel till avlönande av i förslaget upptagen personal med nyss
föreslagen ändring ävensom ett kursanslag av 1 250 kronor. Arvodet åt
vaktmästarbiträdet torde därvid böra uppräknas till med 12 jämnt delbart
belopp eller till 1 728 kronor.
b) Zoologi och cellforskning. Institutionen för
experimentell zoologi.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 professor ..................... 1
1 docentstipendiat............... 1
— biträdande lärare .............. 1
1 förste amanuens............... 1
1 tekniskt biträde (preparator; arvode
6 336 kr.) ................ 1 (Ca 14)1
1 mekaniker och vaktmästare (lön
6 816 kr.) .................... 1 (Ca 13)2
Kanslerns förslag.
1
1
1
1 (Cell)2
1 (Ce 13)2
Preparator och institut i onsvaktmästare. Beträffande
det tekniska biträdets (preparatorns) och mekanikern-vaktmästarens
arbetsuppgifter har t. f. prefekten för Wenner-Grens institut anfört följande.
Preparatorn förestar institutets djurstall. Han har ansvaret för djurens
utfodring, vilket ställer avsevärda krav på hans noggrannhet och omdöme,
särskilt när det gäller kostförsök med utelämnande av speciella fysiologiska
näringsfaktörer. Experimentens resultat äro därvid i stor utsträckning beroende
av preparatorns kunnighet. Dessutom förekomma rutin-utfodringar
med foderstater av ordinär djurstallstyp. Preparatorn har att självständigt
sköta djurstallets löpande foder- och djuranskaffning och handhar i sam
1
Tjänstebenämning preparator.
» institutionsvaktmästare.
39
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
band därmed viss bokföring. Han är arbetsledare för den biträdande personalen
i djurstallet. Utöver sin verksamhet i djurstallet har preparatorn
att assistera vid alla operationer i institutets djuroperationsrum och
översyn och ansvar för dithörande instrumentutrustning. Rutin-injektioner
på olika experimentdjur handhaves självständigt av preparatorn. På grund
av att antalet utländska forskare vid institutionen är stort måste preparatorn,
som har direkt kontakt med dessa, äga viss kunnighet i utländska
språk, nämligen engelska och tyska. .
Vaktmästaren har en synnerligen betungande arbetsbörda. Pa institutets
grovmekaniska verkstad har han att efter ritning eller anvisning tillverka
en stor del av den mer skrymmande forskningsapparaturen vid institutet.
Biokemisk och fysiologisk forskningsapparatur fordrar oyillkorligen precisionsarbete,
med stor noggrannhet och mekanisk skicklighet hos tillverkaren.
Apparaturens utformning fordrar i regel dessutom god förtrogenhet
med finmekanisk teknik. Institutets finmekaniska verkstadsutrustmng
måste därför ofta anlitas av vaktmästaren vid hans arbete. Han skall salunda
äga yrkesskicklighet inom såväl grov- som finmekanik. — Vaktmästaren
har vidare hand om alla mindre reparationer inom institutionen
och handhaver även skötseln av institutionens tva kyllaboratorieanläggningar,
av tryckluftsanläggningen, av evakuerings-systemet etc. Vid de icke
sällan förekommande laboratorieomändringarna och större reparationerna
har vaktmästaren att fungera som arbetsledare och har därvid att övervaka
och ge anvisning. Han är vidare arbetschef för institutionens städerskepeisonal
och ombesörjer expeditionen av all godssändning till och från institutet.
Utöver dessa omfattande uppgifter har han dessutom att handhava
eldningen i den värmecentral, som försörjer icke bara institutionens huvudbyggnad
och dess annexbyggnad (djurstall) utan även den byggnad, i vilken
institutet för försäkringsmatematik är inrymd.
Lönenämnden finner icke anledning föreligga att uppföra ifrågavarande
två tjänstemän i annan än 11 lönegraden, varvid de borde erhålla tjänstebenämningen
institutions vaktmästare.
Statskontoret uttalar, att det tekniska biträdet torde med oförändrad
tjänstetitel (tekniskt biträde) böra tillhöra 10 lönegraden, och finner icke
bärande skäl ha anförts för placering av mekanikern-vaktmästaren i 13
lönegraden.
Departementschefen. Det tekniska biträdet (preparatorn) samt mekanikern
och vaktmästaren torde i enlighet med lönenämndens förslag böra
inplaceras i lönegraden Ce 11 under tjänstebenämningen institutions vaktmästare.
I övrigt har kanslerns förslag till personaluppsättning icke givit
mig anledning till erinran, varför jag i det följande beräknar medel till avlönande
av följande personal, nämligen
1 professor
1 biträdande lärare
1 förste amanuens
2 institutionsvaktmästare i Ce 11.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
c. Wenner-Grens institut.
Detta institut omfattar, förutom en allmän avdelning, följande avdelningar,
nämligen avdelningen för experimentell zoologi, avdelningen för cellfysiologi,
avdelningen för utvecklingsfysiologi och ärftlighetslära, avdelningen
för fysiologisk kemi, avdelningen för biofysik och B. A. Hjorths avdelning
för ämnesomsättningsforskning.
Institutet har för innevarande budgetår fått ett anslag av statsmedel
å 34 300 kronor, avsett för materiel. I övrigt har institutets verksamhet
finansierats genom anslag av Wenner-Grenska samfundet m. fl. enskilda
bidragsgivare.
Det av högskolans styrelse framlagda statförsläget upptager för Wenner-Grens
institut utgifter å i runt tal 225 000 kronor, varav 56 000 kronor
belöpa å materiel m. m. och återstoden avse lönekostnader. De sålunda
beräknade utgifterna avse samtliga avdelningar utom avdelningen för
experimentell zoologi. Ett belopp av 100 000 kronor har beräknats inflyta
från Wenner-Grenska samfundet och har i huvudstaten upptagits under
posten »Bidrag från enskilda». Vidare ingår, enligt vad jag under hand
inhämtat, i inkomstposten »Avkastning av högskolans fonder» avkastning
av Wenner-Grens fond nr 1 med cirka 4 500 kronor.
Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och
högskolan syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer
till stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat endast borde anvisas
ett klumpanslag av 50 000 kronor till förstärkning av det beräknade
bidraget från Wenner-Grenska samfundet.
Departementschefen. De olika sakkunnigkommittéer, som under senare
år behandlat högskolans förhållanden, ha förordat en reglering av WennerGrens
instituts ställning. Naturvetenskapliga forskningskommittén har sålunda
föreslagit anslag av statsmedel för att möjliggöra inrättandet av ett
antal fasta befattningar vid institutet samt för materiel. För sistnämnda
ändamål utgår nu bidrag av statsmedel med 34 300 kronor. Jag finner det
önskvärt, att det allmänna lämnar ett ökat bidrag till Wenner-Grens institut
i syfte att giva institutet en fastare stomme, vilken är oberoende
av de anslag, som kunna fås från annat håll. I nuvarande ekonomiska läge
anser jag mig icke kunna räkna med högre anslag på högskolans stat till
institutet än det av kanslern förordade klumpanslaget av 50 000 kronor.
Ärftlighetslära.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor .......
— biträdande lärare
— förste assistent . .
1
1
1
1
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 andre assistent........................ 1
1 förste amanuens....................... 1
1 andre amanuens....................... 2
— laboratoriebiträde ..................... 1 (Ca 11)
— kanslibiträde.......................... 1 (Ca11)
Ämnet ärftlighetslära med husdjursförädling representeras vid högskolan
av en professur. Denna tillkom år 1936 och är förenad med föreståndarskapet
för institutet för husdjursförädling å Wiad. I samband med professurens
inrättande ingicks ett avtal mellan högskolan och nämnda instituts styrelse,
vilket gällde till den 1 januari 1948. Enligt detta avtal skall institutet svara
för lönen till professorn. Institutet har å sin sida erhållit sina anslag från
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som emellertid från början ej förbundit
sig att stödja institutet längre än till den 1 januari 1948. Nämnda stiftelse
har emellertid sedermera beviljat en förlängning av sina anslag till
utgången av 1949. Institutet har därefter åtagit sig att svara för lönen åt
professorn intill utgången av juni 1949.
Naturvetenskapliga forskning skommittén har i skrivelse till chefen för
ecklesiastikdepartementet den 14 december 1946 — under framhållande av
att det vore ohållbart, att samma person samtidigt innehade föreståndarskapet
för institutet för husdjursförädling och professuren i ärftlighetslära
vid högskolan med de ständigt växande krav på elementär och vetenskaplig
undervisning, som ställdes på dennas innehavare — gjort framställning om
inrättande vid högskolan av en professur i genetik (ärftlighetslära). Naturvetenskapliga
forskningsrådet har understött nämnda framställning.
Kanslern har nu, såsom av det föregående framgått, tillstyrkt styrelsens
förslag om en professur i ärftlighetslära vid högskolan från den 1 juli 1949.
Till motivering för sitt förslag till personaluppsättning i övrigt har kanslern
anfört följande.
Att ärftlighetsläran oaktat den stora betydelsen av detta ämne erhållit
så begränsade arbetskrafter beror på att institutionen för ärftlighetsforskning
för närvarande provisoriskt är inrymd i en byggnad, tillhörande karolinska
institutets medicinska nobelinstitut (avdelningen för biokemi), och
att det synes osäkert, om institutionen kan påräkna att under nästkommande
budgetår få disponera egna lokaler. Under sådana omständigheter
bli givetvis institutionens arbetsmöjligheter avsevärt beskurna och behovet
av underordnade arbetskrafter skäligen begränsat.
Departementschefen. I propositionen nr 41 till 1949 års riksdag har föreslagits,
att den vid nuvarande institutet för husdjursförädling vid Wiad
bedrivna forskningen skall från och med den 1 januari 1950 inordnas i
lantbrukshögskolan såsom en självständigt arbetande avdelning av dess
institution för avels- och rasliira samt att ledaren för denna avdelning skall
erhålla laborators ställning. Under erinran härom tillstyrker jag förelig
-
1 (Cell)
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
gande förslag om uppförande på högskolans stat från och med den 1 juli
1949 av en professur i ärftlighetslära, i första hand avsedd för den nuvarande
professorn vid högskolan i ärftlighetslära med husdjursförädling Gert
Bonnier.
I övrigt beräknar jag i det följande medel till avlönande av 1 andre assistent,
1 förste amanuens, 1 andre amanuens och 1 laboratoriebiträde i Ce 11.
Geografi.
Nuvarande förhållanden.
Styrelsens förslag.
1 professor ............................. 1
— docentstipendiat ...................... 1
1 biträdande lärare...................... 1
— förste assistent........................ 1
2 förste amanuenser..................... 1
— andre amanuens....................... 1
— kartbiträde ........................... 1 (Ca 11)
— kanslibiträde.......................... 1 (Ca 11)
— räknebiträde.......................... 2 (Ca 8)
— kontorsbiträde ........................ 1 (Ca 8)
1 institutionsvaktmästare (lön 5 916 + 300
kr.) .................................. 1 (Ca 11)
Kanslerns förslag.
1
1
1
1 (Cell)
1 (Cell)
Högskolans styrelse har anfört följande i fråga om institutionsv
aktmästarens arbetsuppgifter.
Institutionsvaktmästaren åligger att utföra förekommande snickeriarbeten
(iordningställande av kartställ och karthyllor m. m.) Bland övriga
göromål må framhållas skötseln av den till institutet hörande parken i den
mån detsamma ej åvilar Stockholms stad, handhavande av skioptikonapparat,
portvaktssyssla. Å kommande innehavare av befattningen bör jämväl
fordras fotografisk kunnighet (framkallning, förstoring).
Statskontoret anför, att vaktmästaren å geografiska institutionen icke
syntes ha sådana arbetsuppgifter, som motiverade en institutionsvaktmästartjänst.
Han borde placeras i 10 lönegraden som expeditionsvakt.
Lönenämnden anser de å den nuvarande vaktmästaren ankommande
arbetsuppgifterna icke kunna motivera högre löneställning än som vaktmästare
i 9 lönegraden.
Departementschefen. Institutionsvaktmästaren torde i anslutning till
lönenämndens förslag böra såsom vaktmästare placeras i Ce 9. I övrigt
biträder jag kanslerns förslag. Jag beräknar alltså i det följande medel till
avlönande av följande befattningshavare, nämligen 1 professor, 1 biträdande
lärare, 1 förste amanuens, 1 kanslibiträde i Cell och 1 vaktmästare
i Ce 9.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
43
Tredje amanuenser.
Antalet tredje amanuenser inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen
utgör nu 4. Högskolans styrelse har beräknat medel till 12 dylika
amanuenser. Universitetskanslern tillstyrker medel för 8.
Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det
följande medel till arvoden åt 8 tredje amanuenser.
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningens bibliotek.
Bibliotekarien vid detta bibliotek åtnjuter nu ett arvode av 8 000 kronor
för år. Högskolans styrelse har föreslagit oförändrat arvode för nästa budgetår.
Universitetskanslern har biträtt detta förslag.
Departementschefen. I nära anslutning till föreliggande förslag beräknar
jag i det följande ett med 12 jämnt delbart belopp av 8 004 kronor till arvode
åt bibliotekarien.
Sammanfattning.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag i fråga om matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen, att medel böra beräknas till avlönande av följande
personal, nämligen
16 professorer
3 laboratorer
7 docentstipendiater
9 biträdande lärare
5 förste assistenter
6 andre »
17 förste amanuenser
4 andre »
8 tredje »
4 laboratoriebiträden i Ce 11
2 kanslibiträden i Ce 11
1 kartbiträde i Cell
1 räknebiträde (Cf 4—Ce 8)
2 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)
2 instrumentmakare i Ce 14
2 institutions vaktmästare i Ce 13
7 > i Cell
2 vaktmästare i Ce 9
3 vaktmästarbiträden (arvoden)
1 bibliotekarie (arvode).
44
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
Därutöver skulle erfordras, för undervisningen i astronomi arvoden å tillhopa
10 000 kronor, för undervisningen i botanik ett arvode å 4 000 kronor,
för ledning av biofysiska arbeten 3 000 kronor, till kursanslag tillhopa 3 650
kronor och såsom bidrag till Wenner-Grens institut 50 000 kronor.
Då jag i det föregående för vissa ämnen räknat med docentstipendiater,
har avsikten härvid varit att söka belysa, vilka lärarkrafter som för nästa
budgetår skulle kunna påräknas för de olika ämnena, om medel anvisas till
av mig förordat antal docentstipendier. Min avsikt har alltså icke varit att
taga ställning till frågan om stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller
ämnesgrupper. Detta spörsmål, vilket icke är av sådan natur, att det bör underställas
riksdagen, torde först framdeles böra upptagas till prövning.
Därest docentstipendium av en eller annan anledning icke kan besättas,
torde för docentstipendiet beräknade medel i stället få tagas i anspråk till
avlönande av biträdande lärare.
Medel, som besparas å docentstipendiums grundbelopp, torde såsom nu
gäller i fråga om de av statsmedel utgående docentstipendierna vid högskolan,
böra få avsättas till docentstipendiefond.
Vad jag här anfört i fråga om docentstipendierna gäller eller bör i tilllämpliga
delar gälla med avseende å docentstipendierna inom stats- och
rättsvetenskapliga avdelningen och humanistiska avdelningen vid Stockholms
högskola ävensom vid Göteborgs högskola.
b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.
Inom denna avdelning finnas nu nio professurer, nämligen i
rättshistoria och romersk rätt,
straffrätt och juridisk encyklopedi,
civilrätt (med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt),
civilrätt samt internationell privaträtt (med undervisnings- och examinationsskyldighet
i familjerätt och sakrätt),
nationalekonomi (Lars Hiertas professur i nationalekonomi med finansvetenskap)
,
statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt,
processrätt,
speciell privaträtt jämte finansrätt,
internationell rätt (Carl Lindhagens professur i internationell rätt).
Antalet docentstipendier utgör nu tre.
Å avdelningens stat är nu uppfört kursanslag med 7 000 kronor,
varav 6 000 kronor till arvode åt ledare av praktiska kursen och 1 000 kronor
till ledare av kurs i bokföring.
Avdelningens bibliotek omfattar cirka 40 000 band. Det har sedan
år 1935, under överinseende av en av avdelningens professorer såsom pre
-
45
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
fekt, föreståtts av en biblioteksutbildad filosofie magister. Denne åtnjuter
nu avlöning med 7 392 kronor.
Högskolans styrelse har icke för nästa budgetår ifrågasatt någon ändring
beträffande antalet professurer. Antalet docentstipendier föreslås ökat med
ett till fyra, varigenom antalet stipendier inom avdelningen skulle komma
att uppgå till samma antal som vid statsuniversiteten. Medelsbehovet för
kursanslag har beräknats till 34 300 kronor. I statförslaget har styrelsen
emellertid icke ansett sig böra uppföra högre belopp än 24 000 kronor eller
samma belopp som nu utgår till juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.
Bibliotekarien föreslås inplacerad i Ca 19.
Statskontoret har funnit det tveksamt, huruvida bibliotekarien vid juridiska
biblioteket bör inplaceras i lönegrad. Närmare uppgifter om bibliotekets
storlek och utlåningsfrekvens m. m., om bibliotekariens arbetstid
samt om de kompetenskrav, som ansåges erforderliga, syntes vara påkallade
för bedömandet av detta spörsmål.
Statens lönenämnd har uttalat, att frågan om löneställningen vid bibliotekarietjänsten
syntes bliva beroende av resultatet av det åt 1947 års löneutredning,
avseende biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.
Kanslern tillstyrker, att antalet docentstipendier utökas med ett till fyra.
Såsom kursanslag upptager kanslern ett belopp av 20 000 kronor. I fråga
om löneställningen för bibliotekarien vid stats- och rättsvetenskapliga avdelningens
bibliotek samt bibliotekspersonalen vid humanistiska avdelningens
bibliotek har kanslern anfört, att frågan om bibliotekspersonalens avlöningsförhållanden
för närvarande vore under utredning inom två sakkunnigberedningar.
Kanslern hade därför ansett det riktigast att för
nämnda personal i sitt förslag räkna med de nuvarande avlöningsbeloppen
och avstå från att lönegradsplacera densamma. De sakkunnigberedningar,
kanslern åsyftat, torde vara dels 1947 års sakkunniga för utredning rörande
Stockholms högskolas framtida ställning, vilka för närvarande överväga
byggnadsfrågan för högskolans bibliotek och därmed sammanhängande
spörsmål, dels ock 1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden,
vars utredningsuppdrag emellertid icke lärer omfatta bibliotekspersonalen
vid Stockholms högskola.
Departementschefen. Jag beräknar i enlighet med kanslerns förslag i det
följande medel till avlönande av innehavarna av nuvarande nio professurer
och av fyra docentstipendiater, innebärande en ökning av antalet dylika
stipendiater med en, ävensom ett kursanslag av 20 000 kronor. Bibliotekarien
är heltidsanställd och åtnjuter nu avlöning, som motsvarar lön och
rörligt tillägg enligt 15 löneklassen. Med hänsyn till att sådan utredning
icke förebragts, som erfordras för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen,
anser jag mig böra förorda, att bibliotekarien tills vidare placeras
i Ce 15. Jag beräknar i det följande medel för bibliotekariens avlönande.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
c. Humanistiska avdelningen.
Filosofi och sociologi.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
Praktisk filosofi:
1 professor ................................ 1 i
— docentstipendiat.......................... 1 l
— biträdande lärare i socialpsykologi.......... 1 —
Sociologi:
— biträdande lärare......................... 1 1
— andre amanuens.......................... 1 —
Teoretisk filosofi:
— professor ................................ 1 i
— docentstipendiat.......................... 1 —
1 examinator (arvode 2 000 kr.).............. — —
1 t. f. lärare (lön 12 204 kr.) ................— —
Sociologi. Vid högskolan är sociologien närmast anknuten till den
praktiska filosofien. Företrädaren för sistnämnda ämne har framhållit, att
en professor i sociologi vore ett angeläget önskemål och att en dylik professur
med det snaraste borde inrättas vid högskolan. Så länge en professur
i sociologi icke funnes, vore en docent eller annan lärare i sociologi erforderlig
för att ge kurser i sociologi och hålla seminarieövningar i ämnet.
Teoretisk filosofi. Undervisningen i teoretisk filosofi uppehälles
av en t. f. lärare, som även förrättar examination för filosofie kandidat- och
ämbetsexamina samt statsvetenskaplig examen, medan examinationen för
filosofie licentiatexamen åvilar professorn i praktisk filosofi.
Universitetsberedningen har förklarat sig anse svårigheterna att tillgodose
behovet av undervisning och examination i både teoretisk och praktisk filosofi
avgjort tala för inrättande av en professur i teoretisk filosofi vid högskolan.
Departementschefen. Jag anser mig böra biträda förslaget om inrättande
av en professur i teoretisk filosofi och en befattning såsom biträdande lärare
i sociologi. Jag tillstyrker vidare styrelsens förslag om inrättande av en
befattning som andre amanuens. Däremot anser jag mig icke kunna förorda,
att medel nu anvisas till något docentstipendium. Jag beräknar alltså
i det följande medel till avlönande av två professorer, en biträdande lärare
och en andre amanuens.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Pedagogik och psykologi.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 professor ........................... 1
1 docentstipendiat .................... 2
— biträdande lärare.................... —
— förste assistent...................... 1
1 andre assistent...................... —
— förste amanuens .................... 1
1 andre amanuens..................... 1
1 tredje amanuens .................... 1
1 vaktmästarbiträde (arvode 3 600 kr.) .. 1 (Call)1
47
Kanslerns förslag.
1
1
1
1
1
1 (arvode
3 600 kr.)
Examensämnet pedagogik företrädes vid högskolan av en professor — innehavaren
av Olof Eneroths professur i psykologi och pedagogik — vilken
även är föreståndare för institutet för psykologi och pedagogik och inspektor
för det till högskolan anknutna psykotekniska institutet.
Departementschefen. Jag anser mig böra biträda kanslerns förslag och beräknar
i det följande medel till avlönande av i detta förslag upptagen
personal.
Historia.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
2 professorer ...................... 2
— docentstipendiat ................. 1
kursanslag (stadshistoria) 5 280 kr..... 5 280 kr.
Kanslerns förslag.
2
1
5 000 kr.
Den ena av professurerna i historia har inrättats av Stockholms stadsfullmäktige
som en personlig professur med det särskilda syftet att främja
utforskningen av huvudstadens historia.
Departementschefen. Enligt vad jag under hand inhämtat torde det
föreslagna docentstipendiet sannolikt icke kunna besättas under nästa
budgetår. Med hänsyn härtill beräknar jag i det följande endast medel till
avlönande av två professorer ävensom ett kursanslag av 5 000 kronor.
Ekonomisk historia. Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. |
Kanslerns förslag. |
|
1 lärare (arvode 1 000 kr.) ..... |
....... — |
— |
— professor ................... |
....... 1 |
i |
1 docentstipendiat ............ |
....... 1 |
— |
— räknebiträde................ |
....... 1 (Call) |
1 (Ce 8) |
Tjänstebenämning institutionsvaktniästare.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Sedan 1948 års riksdag medgivit (skrivelsen nr 326), att statsbidrag finge,
i den ordning som förutsattes i gällande avtal mellan staten, Stockholms
stad och Stockholms högskola rörande högskolans framtida ställning, från
och med budgetåret 1949/50 utgå till en professur i ekonomisk historia vid
Stockholms högskola och stadsfullmäktige i Stockholm förklarat staden
villig att bidraga till nämnda professur i den ordning, som avses i
nämnda avtal, har Kungl. Maj:t genom beslut den 24 september 1948 medgivit,
att erforderliga åtgärder finge vidtagas för tillsättande tidigast från
och med den 1 juli 1949 av en professur i ekonomisk historia vid högskolan.
Departementschefen. Jag beräknar i det följande medel till avlönande
av innehavaren av den redan beslutade professuren i ekonomisk historia.
Däremot är jag icke beredd att förorda, att medel nu beräknas till anställande
av ett räknebiträde.
Litteraturhistoria med poetik.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor ............................. 1 1
1 docentstipendiat ...................... 2 1
Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det
följande medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat.
Religionshistoria.
I ämnet religionshistoria finnes vid högskolan en professur men icke
någon annan befattning.
Någon förändring har icke ifrågasatts för nästa budgetår.
Departementschefen. Jag beräknar i det följande medel till upprätthållande
av denna professur.
Konsthistoria med konstteori.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
2 professorer .......................... 2 2
— förste assistent....................... 1 1
2 andre amanuenser.................... 2 2
De två professurerna utgöras av J. A. Bergs professur i de bildande konsternas
teori och historia samt Anders Zorns professur i nordisk och jämförande
konsthistoria. Enligt donationsföreskrifterna är vardera professuren
utrustad med var sin institution, Bergska institutet och Zornska institutet,
vilka dock nära samverka med varandra. Samlingarna bestå huvudsakligen
av skioptikonbilder till ett antal av cirka 50 000 samt ett större
bibliotek. Vården av högskolans värdefulla konstsamling åvilar innehavaren
av den Bergska professuren.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Innehavaren av den föreslagna befattningen som förste assistent skulle
ha till huvudsaklig uppgift att vårda institutens bibliotek och bildsamlingar,
biträda vid vården av konstsamlingarna samt handleda eleverna vid
deras enskilda studier i instituten.
Departementschefen. Ehuru jag blivit övertygad om att behov föreligger
av den föreslagna förste assistenten, anser jag mig likväl icke för närvarande
kunna förorda, att medel anvisas för denna personalförstärkning. Jag
beräknar därför i det följande medel endast till avlönande av två professorer
och två andre amanuenser.
Teaterhistoria.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor ............................. 1 *
kursanslag 2 000 kr....................... 2 000 kr. 2 000 kr.
Professuren i teaterhistoria, som bekostas av Stockholms stad, är personlig
för professorn A. G. K. Beijer. Nagon teaterhistorisk institution finnes
icke vid högskolan. Såsom sådan har under en följd av år Drottningholms
teatermuseum samt dess till Linnégatan 7 förlagda bibliotek och
bildarkiv fungerat. Biblioteket och bildarkivet förestås av professorn Beijer
i hans egenskap av intendent för Drottningholms teatermuseum.
Efter det att högskolans styrelse i avtalad ordning framlagt sina anslagsäskanden
har professorn Beijer direkt hos Kungl. Maj:t hemställt, att medel
måtte ställas till högskolans förfogande för anställande av dels en förste
assistent dels ock en tredje amanuens vid Drottningholms teatermuseums
bibliotek och bildarkiv samt till hyresbidrag för seminarie- och institutionslokal
inom detsamma.
Departementschefen. Jag anser mig nu endast kunna förorda, att medel
beräknas i enlighet med kanslerns förslag.
Nordisk och jämförande fornkunskap.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 t. f. lärare (lön 14 998 kr.) ............ —
— professor ............................ 1 1
Den tillförordnade läraren har professors namn och examinationsrätt.
Donationsmedel finnas för inrättande av en professur, men dessa äro icke
tillräckliga för ändamålet. Undervisningen är förlagd till statens historiska
museum enligt överenskommelse mellan högskolan och riksantikvarieämbetet.
Universitetsberedningen har framhållit, att examinationsrätten är knuten
till den tillförordnade läraren personligen och därför ej säkerställd för framtiden.
För att de värdefulla arkeologiska samlingar, som finnas i Stockholm,
varaktigt skola kunna begagnas för undervisning, anser beredningen, att
lärartjänsten bör omvandlas till en ordinarie professur.
4 _ Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 163.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Humanistiska avdelningen vid högskolan har betonat, att önskemålet
om en ordinarie professur i nordisk och jämförande fornkunskap är ett av
avdelningens mest angelägna.
Departementschefen. Jag förordar föreliggande förslag om inrättande av
en professur i nordisk och jämförande fornkunskap och beräknar i det följande
för ändamålet erforderliga medel.
Nordisk och jämförande folklivsforskning.
Detta ämne företrädes vid högskolan av en professur, som upprättats vid
nordiska museet närmast såsom en forskningsprofessur. Professuren grundar
sig på ett den 30 november 1918 utfärdat gåvobrev, enligt vilket greve
W. von Hallwyl och hans hustru grevinnan Wilhelmina von Hallvvyl, född
Kempe, till nordiska museet överlämnat en donation, avsedd att möjliggöra
inrättande vid museet av en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning.
Efter överenskommelse mellan museet och högskolan år 1934
har nuvarande innehavaren av sagda professur, professorn S. E. Erixon
åtagit sig att utan särskild ersättning ombesörja de åligganden, som ankomma
på en ordinarie professor. Museet tillhandahåller kostnadsfritt lokaler
för professurens forskning och akademiska undervisning.
Professorn är ledare för »Institutet för folklivsforskning vid Nordiska
museet i samarbete med Stockholms högskola», vilket institut är inrymt
i den s. k. Lusthusporten i närheten av Skansen. Även för detta ha lokaler
upplåtits av nordiska museet, som tillika kostnadsfritt tillhandahåller vissa
andra förmåner. Verksamheten har finansierats dels genom enskilda bidrag
med samfundet för svensk folklivsforskning som stödorganisation, dels ock
genom tre under åren 1946—48 beviljade anslag, ett vart å 25 000 kronor,
av lotterimedel. Dessa medel ha anvisats åt högskolan, som i övrigt — utöver
ett av Stockholms stad år 1941 beviljat engångsbidrag å 4 000 kronor
— hittills icke haft andra kostnader än ett årligt bidrag av 1 000 kronor
till nordiska museet som ersättning för att dess bibliotek får utnyttjas
av de studerande.
I skrivelse till Stockholms högskola har emellertid nordiska museets
nämnd nu anmält, att den ekonomiska grundvalen för professuren, von
Hallwylska donationen, icke längre försloge att ensam bära kostnaderna för
professuren och att museet då måste räkna med att Stockholms högskola
till lika delar inträdde som bidragsgivare vid museets sida.
Humanistiska avdelningen vid högskolan har funnit en sådan anordning
rimlig. Ämnesrepresentanten hade, anför avdelningen vidare, ansett i efterföljande
sammanställning angivna personal erforderlig och icke haft något
att invända mot storleken av museets i sammanställningen angivna beräkningar
av övriga kostnader:
Kungl. Maj:ts proposition nr 163. 51
Professor ........................................... kronor 19 730
Förste amanuens .................................... » 4 032
Två kanslibiträden (Ca 11)............................ » 12 456
Kontorsbiträde ...................................... » 5 292
Lokalhyra m.m...................................... » 7 000
Materielanslag............................... » 3 000
Summa kronor 56 510
Av sistnämnda belopp, anför avdelningen vidare, skulle på högskolans
del jämlikt nämndens förslag komma hälften eller 28 255 kronor. Fakulteten
önskade synnerligen starkt poängtera, att det hittillsvarande samarbetet
varit för högskolan utomordentligt fruktbärande. Den ansåge därför,
att högskolan i fortsättningen borde lämna bidrag till de med professuren
och institutets för folklivsforskning drift förenade kostnaderna, och
ville därför tillstyrka det framlagda förslaget. Avdelningen har därvid förutsatt,
att professuren komme att tillsättas enligt samma regler, som komme
att gälla för tillsättning av professorsämbete vid högskolan och att högskolan
bleve delaktig i institutets ledning förslagsvis genom en av högskolan
och nordiska museets nämnd utsedd direktion.
Högskolans styrelse har — i anslutning till avdelningens förslag — i sitt
statförslag upptagit sammanlagt 56 510 kronor till utgifter för professuren
i folklivsforskning m.m., medan å inkomstsidan upptagits bidrag för samma
ändamål från nordiska museet med hälften av nämnda belopp eller 28 255
kronor.
Kanslern framhåller, att professuren i folklivsforskning är en professur
vid nordiska museet och att det därför bör vara högskolan, som skall lämna
museet bidrag till utgifterna för professorn och hans institution. Detta bidrag
anser kanslern åtminstone för närvarande böra utgå i form av klumpanslag.
Kanslern har för ändamålet beräknat 21 000 kronor, varav 1 000
kronor under anslaget till materiel m. m.
Departementschefen. Den Hallwylska donationsfonden, som bildar grundval
för den till nordiska museet knutna professuren i nordisk och jämförande
folklivsforskning, beräknas enligt vad jag inhämtat för närvarande avkasta
i runt tal 28 000 kronor årligen. Enligt donationsbestämmelserna skall härav
Ve kapitaliseras och Vc avsättas till professorns pensionering. Sedan
genom särskilda donationer till museet en pensionsfond skapats för professuren,
är donationsbrevets bestämmelse om avsättning för bildande av en
pensionsfond ej längre aktuell. Enligt donationsbrevet skall avkastningen
i övrigt disponeras så, att ett belopp av minst 5 000 kronor utgår för bestridande
av kostnader för studieresor för professorn och en assistent samt
i samband därmed stående utgifter ävensom fiir utrikes studieresor för museets
övriga tjänstemän. Härefter skall avkastningen användas till avlö
-
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
nande av professurens innehavare med minst samma belopp, varmed professor
vid svenskt universitet är avlönad. I den mån medlen därtill förslå,
skola de därefter tagas i anspråk för avlönande av en assistent med årslön
av minst 4 000 kronor. Slutligen uppkommande överskott må användas
till bestridande av för professuren erforderliga utgifter utöver resekostnader.
Då fondens avkastning sedan länge ej varit tillräcklig för att tillgodose
samtliga i donationsbrevet angivna ändamål, har professorns avlöning såsom
ett provisorium givits företrädesrätt. I den för 1948 gällande staten
för museet har överhuvudtaget intet belopp kunnat upptagas för vare sig
professorns eller övriga tjänstemäns resor.
Med hänsyn till nämnda förhallanden och till de utgifter, som museet
får vidkännas för institutet för folklivsforskning, synes det mig naturligt,
att nordiska museets nämnd nu, sedan högskolans ekonomiska situation
genom det ingångna avtalet förbättrats, påkallat ett ökat bidrag från högskolans
sida. Högskolans bidrag inskränker sig för närvarande till 1 000
kronor för år. Det av nämnden till högskolan framlagda förslaget till överenskommelse
går i princip ut på en uppdelning av kostnaderna för professuren
med tillhörande institut med lika delar mellan högskolan och nordiska
museet. En sådan kostnadsfördelning synes mig i och för sig skälig. De
totala kostnaderna ha beräknats till 56 510 kronor vid nuvarande löneläge.
Dessa kostnader synas mig emellertid böra kunna nedbringas bland annat
genom att den beräknade personalen åtminstone temporärt minskas. För
närvarande nödgas jag inskränka mig till att i anslutning till kanslerns
förslag för nästa budgetår beräkna ett bidrag i ett för allt till nordiska
museet å 22 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Till ett följande budgetår synes genom styrelsens försorg böra närmare
klarläggas, på vad sätt kostnadsfördelningen mellan högskolan och nordiska
museet bör på ett praktiskt sätt anordnas. Enligt museinämndens förslag
skulle museet svara för sin andel genom att dels ställa lokal för institutet
till förfogande och svara för kostnaderna för lokalens underhåll, uppvärmning
och renhållning, allt till ett uppskattat värde av 7 000 kronor, dels
intill ett belopp av 3 000 kronor svara för kostnaderna för kontorsmateriel,
telefon, postporto m. m., dels ock ställa 18 255 kronor ur Hallwylska fondens
avkastning till förfogande för professorns avlöning. Mot dessa riktlinjer
synes mig ej i sak vara något att erinra. Oklart är emellertid, om
museinämnden avsett, att biträdespersonalen skulle vara uppförd på museets
eller högskolans stat. Denna fråga synes böra närmare övervägas.
Allmän och jämförande etnografi.
Ämnet företrädes icke av någon särskild professor vid högskolan. Undervisning
och examination handhaves av nuvarande professorn och föreståndaren
för statens etnografiska museum enligt överenskommelse mellan högskolan
och vetenskapsakademien. Professorn erhåller av högskolan ett årligt
arvode av 1 200 kronor.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Högskolans styrelse har beräknat ett arvode av 5 000 kronor för nästa
budgetår. Till stöd härför har åberopats, att arvode som tjänstgörande
professor vid högskolan icke borde med hänsyn till ämnesrepresentantens
ansvarsfulla uppgift sättas lägre än 5 000 kronor årligen, då åliggandena vid
högskolan borde omfatta samma undervisning, som gällde för ordinarie
professor vid högskolan samt vederbörlig examination.
Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka den föreslagna arvodeshöjningen,
enär några särskilda skäl därför icke anförts.
Kanslern har tillstyrkt det av styrelsen föreslagna arvodet.
Departementschefen. Jag anser mig böra tillstyrka, att för ifrågavarande
ändamål beräknas ett belopp av 4 000 kronor eller samma belopp, som jag
i det föregående beräknat såsom arvode åt professor Bergianus.
Statskunskap.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor ............................ 1 1
1 docentstipendiat...................... 1 1
— biträdande lärare..................... 1 —
— andre amanuens...................... 1 1
— kanslibiträde ......................... 1 (Ca 11) 1 (Cell)1
— kursanslag .................. 1 000 kr. —
Å socialinstitutets i Stockholm stat finnes därjämte från och med innevarande
budgetår uppförd en personlig professur i statskunskap för G. E.
Heckscher. Denne är skyldig att utan särskild ersättning vid Stockholms
högskola meddela undervisning i statskunskap två timmar i veckan och
förrätta hälften av examinationen i samma ämne.
Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i
det följande medel till avlönande av den personal, som innefattas i detta
förslag.
Statistik.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor ............................ 1 1
1 docentstipendium (obesatt) ............ — —
— biträdande lärare..................... 1 1
Professuren är personlig för professorn S. G. W. Wahlund. Professuren,
som jämlikt avtal mellan högskolan och Stockholms stad varit förenad med
chefskapet för stadens statistiska kontor, har numera frikopplats från förbindelsen
med det statistiska kontoret, en åtgärd, som socialvetenskapliga
forskningskommittén tidigare förordat.
Departementschefen. I enlighet med kanslerns förslag beräknar jag i det
följande medel till avlönande av en professor och en biträdande lärare.
1 Gemensamt med nationalekonomi.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nationalekonomi.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
3 professorer........................... 3
2 docentstipendier (obesatta) ............ 1
2 biträdande lärare (avlönas med docentstipendiemedel)
......................... 2
— förste assistent ....................... 1
1 andre » —
— andre amanuens...................... 1
— kanslibiträde ......................... 1 (Ca 11)
— kursanslag (bokföring och företagsekonomi)
............................ 2 500 kr.
Kanslerns förslag.
3
1
1
1 (Cell)1
På det nationalekonomiska området finnas vid högskolan fyra professurer,
därav en inom juridiska avdelningen och tre inom den humanistiska
avdelningen. Av de senare har den äldsta, som grundar sig på donation,
benämningen nationalekonomi och socialpolitik. Den andra, som år 1946
upprättats av staten och vars innehavare tillika är chef för konjunkturinstitutet,
avser nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning. Avlöningsförmånerna
vid denna professur belasta konjunkturinstitutets avlöningsanslag.
Från och med år 1947 har slutligen, genom donation från arbetsgivarföreningen
och industriförbundet, en tredje professur i ämnet inrättats
med benämningen nationalekonomi, företrädesvis näringsekonomi. Innehavaren
är tillika chef för industriens utredningsinstitut. De båda yngsta
professurerna äro personliga och innehavarnas tjänstgöring vid högskolan
av inskränkt omfattning.
Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i
det följande medel till avlönande av två av de tre professorerna och den
personal i övrigt, som innefattas i sagda förslag.
Geografi, särskilt kulturgeografi med ekonomisk geografi.
Nuvarande förhållanden.
1 docentstipendiat . .. .
— biträdande lärare . ..
— förste amanuens . ..
— andre »
Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
.... 1 1
.... 1 1
Departementschefen. Jag finner mig böra biträda kanslerns förslag och
beräknar i det följande medel till avlönande av den personal, som innefattas
i förslaget. Jag anser mig härvid böra erinra om att jag i det föregående
vid behandlingen av ämnet geografi inom matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen i enlighet med kanslerns förslag beräknat medel för
avlönande av en förste amanuens mindre än som för närvarande finnes.
1 Gemensamt med statskunskap.
55
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nordiska språk.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor ...................... 1 1
1 docentstipendiat................ 2 1
1 biträdande lärare (arvode 2 000 kr.) — —
1 lektor i norska (arvode 8 400 kr.) . . I1 1 (tilläggsarvode
1 300 kr.)1
1 lektor i danska (arvode 8 400 kr.) I1 1 (tilläggsarvode
1 300 kr.)1
kursanslag 3 500 kr............... 7 000 kr. 5 000 kr.
Departementschefen. Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 26 juni 1947 skall
universitetslektorn i holländska språket vid Uppsala universitet vara skyldig
att efter kanslerns bestämmande meddela undervisning jämväl vid
Stockholms högskola, varvid erforderliga rese- och traktamentskostnader
skola bestridas av högskolan. Högskolans styrelse och kanslern ha räknat
med, att jämväl universitetslektorerna vid nämnda universitet i norska,
danska, italienska, polska och tjeckiska skola meddela undervisning vid
högskolan. Styrelsen har därvid beräknat medel under omkostnadsanslaget
till bestridande av reseersättnings- och traktamentskostnader åt lektorerna
med 1 300 kronor för en var. Kanslern åter har förordat, att en var av lektorerna
skulle erhålla ett tilläggsarvode av 1 300 kronor såsom ersättning i
ett för allt för av undervisningen vid högskolan föranledda resekostnader
m. m. Jag anser mig för egen del böra biträda styrelsens förslag och beräknar
alltså icke i det följande medel till tilläggsarvoden åt ifrågavarande
lektorer under avlöningsanslaget.
I övrigt biträder jag kanslerns förslag och beräknar alltså i det följande
medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat ävensom ett
kursanslag å 5 000 kronor.
Engelska språket.
Nuvarande förhållanden.
1 professor.................
2 biträdande lärare (2 500 kr.). .
— docentstipendiat..........
— lektor ..................
kursanslag (500 kr.)..........
Styrelsens förslag.
1
1
1 (arv. 10 620 kr.)
7 000 kr.
Kanslerns förslag.
1
1
1 (arv. 10 620 kr.)
5 000 kr.
Departementschefen. Med biträdande av kanslerns förslag beräknar jag i
det följande medel till avlönande av en professor och en docentstipendiat
samt till arvode åt en lektor enligt samma grunder som för universitetslektor
ävensom ett kursanslag av 5 000 kronor.
Gemensam med Uppsala universitet.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden. |
Romanska språk. Styrelsens förslag. |
Kanslerns förslag. |
1 professor......... |
....... 1 |
1 |
— docentstipendiat . . . |
....... 1 |
1 |
1 lektor i franska (arv. |
3 000 kr.) 1 (arv. 10 620 kr.) |
1 (arv. 10 620 kr.) |
— lektor i italienska . . |
....... I1 |
1 (tilläggsarvode |
1300 kr.)1 |
Departementschefen. Beträffande lektorn i italienska hänvisar jag till vad
jag anfört under rubriken »Nordiska språk». Då jag i övrigt tillstyrker
kanslerns förslag, beräknar jag i det följande medel till avlönande av en
professor och en docentstipendiat samt till arvode åt en lektor i franska
enligt samma grunder som för universitetslektor.
Tyska språket m. m.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
1 professor i tyska.......... 1 1
1 biträdande lärare i tyska (arv.
1 000 kr.)................— —
I lektor i tyska (arv. 4 000 kr.). 1 (arv. 10 620 kr.) 1 (arv. 10 620 kr.)
— kursanslag i tyska......... 1 750 kr. 1 750 kr.
II lektor i holländska........ I1 1 (tilläggsarvode
1 300 kr.)1
Departementschefen. Beträffande lektorn i holländska hänvisar jag till
vad jag anfört under rubriken »Nordiska språk». Då jag i övrigt icke funnit
anledning till erinran mot kanslerns förslag, beräknar jag i det följande
medel till avlönande av professorn och till arvode åt en lektor i tyska enligt
samma grunder som för universitetslektor ävensom ett kursanslag av 1 750
kronor.
Slaviska språk.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 professor................... 1
— docentstipendiat............. 1
1 biträdande lärare............ 1
l2 lektor i ryska.............. 1
— lektor i polska.............. I1
— lektor i tjeckiska............ I1
— kursanslag................ 6 000 kr.
Kanslerns förslag.
1
1
1
1 (tilläggsarvode
1300 kr.)1
1 (tilläggsarvode
1300 kr.)1
1 Gemensam med Uppsala universitet.
’ Avlönas nu av medel å ryska institutets stat.
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departementschefen. I fråga om lektorerna i polska och tjeckiska hänvisar
jag till vad jag anfört under rubriken »Nordiska språk». I övrigt
biträder jag kanslerns förslag och beräknar alltså i det följande medel till
avlönande av en professor, en docentstipendiat och en biträdande lärare.
Klassisk fornkunskap och latinska språket.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag. Kanslerns förslag.
2 professorer ........................... 2 2
kursanslag 200 kr........................
De klassiska ämnena företrädas vid högskolan av tva professurei, nämligen
dels Viktor Rydbergsprofessuren i klassisk språkvetenskap och kulturforskning
(svarar för examensämnet klassisk fornkunskap och antikens
historia), dels ock Wilhelm och Lenna Ericsons professur i latinska språket
och litteraturen.
Departementschefen. I det följande beräknar jag medel till upprätthållande
av nyssnämnda två professurer.
Finsk-ugriska språk.
Examination i finsk-ugriska språk och ungerska språket, som är särskilt
examensämne, förrättas av professorn i finsk-ugriska språk vid universitetet
i Uppsala. Undervisning vid högskolan meddelas i finska av eu infödd
finsk lektor och i ungerska av en tillförordnad lärare. Den finske lektorn
åtnjuter ett arvode av 5 500 kronor. Läraren i ungerska är föreståndare
för det år 1929 grundade ungerska institutet och har avlönats av ungerska
staten enligt avtal, som utlöpt den 30 juni 1947. Under de senaste aren har
någon lön emellertid icke utbetalats utan ett arvode utgått av institutets
medel. Institutet ingår ej i högskolans budget och erhåller icke något bidrag
från högskolan; en mindre lokal har dock upplåtits i en av högskolans
fastigheter.
Högskolans styrelse har för nästa budgetår beräknat dels 10 620 kronor
till arvode åt en lektor i finska språket, dels ock ett kursanslag av 3 000
kronor för undervisning i ungerska språket.
Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.
Departementschefen. Jag beräknar i det följande i enlighet med föreliggande
förslag dels medel till arvode åt en lektor i finska språket enligt för
universitetslektor gällande grunder, dels ock ett kursanslag av 3 000 kronor
för undervisning i ungerska språket.
Sinologi.
Ämnet företrädes icke av någon professur vid högskolan. Efter överenskommelse
med högskolan och vitterhetsakademien har professorn och föreståndaren
för ostasiatiska arkeologiska samlingarna K. B. J. Karlgren, tidi
-
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
gare professor i östasiatisk språkvetenskap och kultur vid Göteborgs högskola,
åtagit sig att uppehålla undervisning och examination i sinologi vid
högskolan. För detta åtnjuter han nu arvode med 3 600 kronor per år.
Högskolans styrelse har beräknat ett arvode av 5 000 kronor för nästa
budgetår. Till stöd härför har anförts, att arvode som tjänstgörande professor
vid högskolan icke borde med hänsyn till ämnesrepresentantens ansvarsfulla
uppgift sättas lägre än 5 000 kronor årligen, då åliggandena vid
högskolan borde omfatta samma undervisning, som gällde för ordinarie professor
vid högskolan, samt vederbörlig examination.
Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka den föreslagna arvodesförhöjningen,
enär några särskilda skäl därför icke anförts.
Kanslern har tillstyrkt styrelsens förslag.
Departementschefen. I det föregående har jag förordat ett arvode av
4 000 kronor för undervisning och examination i allmän och jämförande
etnografi. Jag förordar, att samma belopp beräknas för undervisning och
examination i sinologi.
Fonetik samt röst- och talvård.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
Fonetik 500 kr.................... 4 000 kr.
Röst- och talvård (nu inga medel) .... 4 000 kr.
Departementschefen. Jag beräknar i det följande i enlighet med kanslerns
förslag ett kursanslag av 3 000 kronor för undervisning i fonetik. Däremot
anser jag mig icke kunna förorda, att medel nu beräknas för undervisning
i röst- och talvård.
Kanslerns förslag.
3 000 kr.
Psykotekniska institutet.
Det av högskolans styrelse framlagda statförslaget upptager för psykotekniska
institutet utgifter å i runt tal 97 000 kronor, varav 10 800 kronor
belöpa i materiel m. m. och återstoden avser lönekostnader, medan ett belopp
av 28 000 kronor beräknats inflyta i form av avgifter till institutet
och i huvudstaten upptagits under posten »Övriga diverse inkomster».
Institutets nuvarande personalorganisation och den av styrelsen för nästa
budgetår föreslagna framgår av följande sammanställning.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 föreståndare (arvode 12 000 kr.) . 1 laborator i Ca 31
3 assistenter (arvoden å 7 800 kr.) . —
— 1 försöksassistent i Ca 22
— 1 yrkeskonsulent i Ca 21
— 1 förste assistent
59
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden.
3 amanuenser (arvoden å 6 600 kr.)
1 amanuens (arvode 6 000 kr.) ....
1 arkivarie (arvode 6 000 kr.) ....
1 kanslibiträde (arvode 6 000 kr.) .
1 sekreterare (arvode 500 kr.) ....
1 medicinsk konsult (arvode 2 000
kr.) ..........................
1 mekaniker (arvode 6 600 kr.) .. .
1 expeditionsbiträde (arvode 3 000
kr.) ..........................
tillfällig personal (2 300 kr.) ......
kursanslag å 2 500 kr.............
Styrelsens förslag.
2 förste amanuenser
1 förste arkivbiträde i Ca 15
1 kansliskrivare i Ca 15
1 kanslibiträde i Ca 11
1 sekreterare (arvode 500 kr.)
1 medicinsk konsult (arvode 2 000 kr.)
1 instrumentmakare i Ca 14
kursanslag å 3 500 kr.
Statskontoret har anfört, att tillräckligt material icke förelåge för bedömande
av riktigheten av de föreslagna lönegradsplaceringarna vid psykotekniska
institutet.
Statens lönenämnd har gjort liknande uttalande som statskontoret.
Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan institutet och högskolan
syntes böra klarläggas. I avbidan å att en sådan reglering kommer till
stånd har kanslern ansett, att på högskolans stat borde anvisas ett klumpanslag
av 40 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet för avlöningar
och materiel m. m. Kanslern har vidare anfört, att institutet under
innevarande budgetår åtnjöte, dels ett statsanslag a 20 000 kronor och dels
ett anslag av Stockholms stad å 20 000 kronor (tidigare 35 000 kronor) samt
att institutets verksamhet i övrigt finansierades genom avgifter för utförda
undersökningar och eventuella bidrag från enskilt hall. Kanslern har ansett
sig kunna utgå ifrån, att det förordade bidraget å 40 000 kronor jämte de
bidrag, som borde kunna påräknas från annat håll, skulle möjliggöra för
institutet att fortsätta sin verksamhet i åtminstone samma omfattning
som hittills.
Departementschefen. För vart och ett av budgetåren 1946/49 har å riksstaten
anvisats ett anslag av 20 000 kronor såsom understöd till verksamheten
vid högskolans psykotekniska institut. Stockholms stad har enligt
stadsfullmäktiges yttrande i ärendet åren 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag
till institutet om tillsammans 52 500 kronor. Staden synes därefter
ha anvisat ytterligare 20 000 kronor.
Verksamheten vid institutet avser i huvudsak att utarbeta och praktiskt
pröva olika psykologiska metoder för personalrekrytering och yrkesrådgivning
samt att i anslutning därtill biträda av hithörande frågor intresserade
myndigheter, institutioner och företag, såväl som den yrkesväljande ungdo
-
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
men, att bedriva arbetspsykologisk forskning med särskild hänsyn till de
psykologiska orsakerna till industri- och trafikolyckor samt att som komplement
till den allmänna psykologiundervisningen vid högskolan organisera
utbildning i praktiskt tillämpad psykologi.
Institutet är uppenbarligen i stort behov av understöd för sin verksamhet
och jag förordar i enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat
upptages ett klumpanslag såsom bidrag till institutets utgifter för avlöningar
och materiel m. m. Med hänsyn till de bidrag, som hittills utgått
till institutet från stat och kommun, och då institutet av vissa skäl i
fortsättningen icke torde kunna påräkna bidrag från enskilt håll i samma
omfattning som hittills, vill jag förorda, att bidraget å högskolans stat
upptages med högre belopp än kanslern föreslagit. Jag anser mig emellertid
icke nu kunna tillstyrka högre bidrag än 50 000 kronor.
Ryska institutet.
Detta institut, vars räkenskaper icke ingå i högskolans ordinarie budget,
inrättades år 1944 med stöd av medel, som insamlats från intresserade
svenska industriföretag. Institutets syfte är att främja studiet av ryskt
språk och rysk kultur. Professorn i slaviska språk är inspektor för institutet.
Detta disponerar vissa lokaler i f. d. bergsskolans gamla byggnad i
kvarteret Vega vid Drottninggatan, vilken byggnad ingår i statens allmänna
fastighetsfond. Ersättning för de av institutet hyresfritt disponerade
lokalerna utgår med 11 600 kronor från anslaget till Stockholms högskola:
Bidrag till ryska institutet, vilket anslag är uppfört med nyssnämnda belopp.
I övrigt har institutets verksamhet bekostats med enskilda medel,
vilka emellertid icke beräknas förslå längre än för detta budgetår.
Det av högskolans styrelse framlagda statförslaget upptager för ryska
institutet utgifter a o7 /60 kronor, varav 22 160 kronor avse lönekostnader,
11 600 kronor ersättning till statens fastighetsfond och 24 000 kronor materiel
m. m., medan 11 600 kronor upptagits å huvudstatens inkomstsida
under posten »Hyror och arrende».
De beräknade lönekostnaderna framgå närmare av efterföljande samman
1
ställning.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 föreståndare (arvode 13 500 kr.) .......... l (arvode 13 500 kr.)
1 sekreterare (arvode 500 kr.) .............. 1 (arvode 500 kr.)
1 biblioteksassistent (arvode 6 000 kr.)...... —
— förste assistent ......................... 1
1 biblioteksamanuens (arvode 2 700 kr.).....—
Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan ryska institutet och högskolan
syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer
till stand har kanslern ansett, att å högskolans stat borde anvisas ett
61
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
klumpanslag av 25 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet
för avlöningar och materiel m. m.
Departementschefen. Enär ryska institutets ekonomi icke är säkerställd
längre än till utgången av innevarande budgetår, synes det mig nödvändigt,
att det allmänna lämnar institutet ökat stöd. Jag förordar därför i
enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat upptages ett klumpanslag
av 25 000 kronor såsom bidrag till institutet.
Humanistiska biblioteket.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
1 bibliotekarie (lön 12 096 kr.) .............. 1 Ca 27
1 amanuens (lön 7 392 kr.).................. 1 Ca 171
1 kanslibiträde (lön 5 292 kr.) .............. 1 Ca 151 2
1 skrivbiträde (lön 5 016 kr.)................ 1 Ca 8
1 biblioteksvaktmästare (lön 5 916 kr.) ...... 1 Ca ll3
1 expeditionsväkt (arvode 3 600 kr.) ........ 1 (arvode 3 600 kr.)
1 » (arvode 2 700 kr.) ........ 1 (arvode 2 700 kr.)
extra personal (7 500 kr.).................... 10 000 kr.4
Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att bibliotekarien
erhåller lön efter 27 lönegraden. Vidkommande de föreslagna befattningarna
som biblioteksamanuens och som biblioteksassistent i 17
respektive 15 lönegraden uttalar lönenämnden, att frågan om löneställningen
för ifrågavarande tjänster syntes bli beroende av resultatet av det åt
1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.
Beträffande den föreslagna förste expeditions vakten anser
lönenämnden, att tjänsten i enlighet med de lönesättningsnormer, som tilllämpas
beträffande expeditionsvaktspersonalen vid bibliotek och arkiv, icke
bör upptagas högre än som expeditionsvaktsbefattning ilo lönegraden.
Statskontoret har icke framställt erinran mot att bibliotekarien erhåller
lön efter 27 lönegraden. Den som biblioteksamanuens upptagne befattningshavaren
anser ämbetsverket böra såsom biblioteksassistent placeras i 15
lönegraden, medan ett av de två i 15 respektive 8 lönegraden upptagna biträdena
anses böra kunna upptagas som kanslibiträde i 11 lönegraden. Den
nuvarande biblioteksvaktmästaren föreslås skola placeras som expeditionsvakt
i 10 lönegraden.
Kanslern har av skäl, som redovisats i det föregående under rubriken
»Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen», ansett det riktigast att i sitt
förslag räkna med de nuvarande avlöningsbeloppen för bibliotekspersonalen
och avstå från att lönegradsplacera densamma. Till avlönande av extra
personal vid biblioteket bär kanslern beräknat 10 000 kronor.
1 Tjänstebenämning biblioteksamanuens.
* » biblioteksassistent.
8 » förste expeditionsväkt.
4 Upptaget under anslaget till materiel m. m.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Departementschefen. Av tekniska skäl är det önskvärt, att personalen vid
högskolan i största möjliga utsträckning överföres till lönegradsplacerade
tjänster. Några avgörande skäl mot en sådan åtgärd i fråga om bibliotekspersonalen
vid humanistiska biblioteket synes mig icke föreligga, varför jag
förordar, att de befattningshavare, som enligt styrelsens förslag skulle erhålla
lönegradsplacerade tjänster, nu inplaceras i lönegrad. Vissa vanskligheter
föreligga emellertid härvid på grund av att tillräckligt material icke
föreligger för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen och med hänsyn
bland annat till att ställning ännu icke tagits till resultatet av det åt
1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.
En viss försiktighet är därför påkallad vid bestämmandet
av lönegraderna, och den nu förordade lönegradsplaceringen för vissa av
befattningshavarna bör därför framdeles upptagas till omprövning.
Jag anser mig böra förorda, att bibliotekarien i enlighet med styrelsens
förslag, vilket Jämnats utan erinran av statskontoret och lönenämnden, inplaceras
i 27 lönegraden. Amanuensen torde tills vidare i enlighet med
statskontorets förslag böra under tjänstebenämningen biblioteksassistent
hänföras till 15 lönegraden, medan kanslibiträdet i anslutning till statskontorets
förslag synes böra pflaceras i 11 lönegraden. Löneställningen för
skrivbiträdet bör avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947:436.
Biblioteksvaktmästaren bör i enlighet med statskontorets och lönenämndens
förslag såsom expeditionsvakt upptagas i 10 lönegraden.
Jag beräknar därför i det följande medel till avlönande av följande tjänstemän
med lön enligt löneplan, nämligen 1 bibliotekarie i Ce 27, 1 biblioteksassistent
i Ce 15, 1 kanslibiträde i Ce 11, 1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)
och 1 expeditionsvakt i Ce 10. Därjämte beräknar jag sammanlagt 6 300
kronor till arvoden åt två expeditionsvakter och 10 000 kronor till extra
personal.
Sammanfattning.
Sammanfattningsvis innebär mitt förslag i fråga om humanistiska avdelningen,
att medel böra beräknas till avlönande av följande personal,
nämligen
23 professorer
9 docentstipendiater
6 biträdande lärare
4 lektorer
2 förste amanuenser
4 andre amanuenser
1 tredje amanuens
1 bibliotekarie i Ce 27
1 biblioteksassistent i Ce 15
2 kanslibiträden i Ce 11
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
1 expeditionsvakt i Ce 10
1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)
1 vaktmästarbiträde (arvode)
2 expeditionsvakter (arvoden).
Därutöver skulle erfordras, för undervisning i etnografi ett arvode å
4 000 kronor, för undervisning i sinologi ett arvode å likaledes 4 000 kronor,
till kursanslag tillhopa 24 750 kronor, till extra personal vid humanistiska
biblioteket 10 000 kronor, som bidrag till nordiska museet 22 000
kronor, som bidrag till psykotekniska institutet 50 000 kronor och som
bidrag till ryska institutet 25 000 kronor.
d. Allmänna avdelningen m. m.
Den allmänna avdelningen omfattar den gemensamma förvaltningspersonalen
samt viss ekonomipersonal.
Av efterföljande sammanställning framgår de nuvarande personalförhållandena
samt högskolestyrelsens förslag i ämnet.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
Rektor och styrelse rrv. m.: Rektor och styrelse m. m.:
Rektor (arvode 2 000 kr.).......... Rektor (arvode 3 000 kr.)
Revision (2 300 kr.)............... Styrelse och revision (9 300 kr.)
Styrelsens sekreterare (arvode 2 400 Styrelsens sekreterare (arvode 2 400
kr.) ........................... kr.)
Kansliet och kassaförvaltningen: Kansliet och kassaförvaltningen:
1 sekreterare (lön 16 164 kr.)...... 1 akademisekreterare i Ca 31
1 kamrerare (lön 16 164 kr.) ...... 1 akademiräntmästare i Ca 31
— 1 biträdande sekreterare i Ca 27
1 kassör (lön 9 660 + tillägg 500 kr.) 1 bokhållare i Ca 21
1 kassörsassistent (lön 7 092 -j- till
lägg
1 000 kr.).................. 1 kontorsskrivare i Ca 19
1 kanslibiträde (lön 7 392 + tillägg
415 kr.) ....................... 1 kansliskrivare i Ca 15
1 kanslibiträde (lön 6 816 kr.) ..... 1 » i Ca 15
2 kanslibiträden (lön högst 5 592 kr.) 2 kontorsbiträden i Ca 8
2 kontorsbiträden (lön högst
5 292 kr.) ..................... 2 » i Ca 8
1 telefonist (lön 5 916 kr.) ........ 2 telefonister i Ca 8
1 vaktmästare (lön 5 292 -j- tillägg
600 kr.) ....................... 1 förste expeditionsvakt i Cg 11
1 expeditionsvakt (lön 5 292 + tillägg
300 kr.) ....................... 1 expeditionsvakt i Ca 9
1 expeditionsvakt (lön 5 292 kr.) .... 1 » i Ca 9
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Nuvarande förhållanden. Styrelsens förslag.
Ekonomipersonal: Ekonomipersonal:
1 förste maskinist (lön 7 092 kr.) . . 1 maskinist i Ca 13
1 andre » (lön 6 516 kr.) .. 1 värmeledningsskötare och repara
tör
i Ca 11
1 tredje » (lön 5 916 kr.) .. 1 eldare i Ca 10
1 maskinistbiträde (arvode 4 740 kr.) 1 » i Cg 7
1 vaktmästare (lön 6 228 kr.) ..... 1 förste expeditionsvakt i Ca 11
1 » (arvode 5 400 kr.) . . 1 expeditionsvakt i Ca 9
1 » (lön 6 228 kr.) ..... 1 » i Ca 9
Portvakter m. fl. (arvoden å tillhopa Portvakter m. fl. (arvoden å tillhopa
9 525 kr.)...................... 9 525 kr.)
Rektor och styrelse m. m. Högskolans styrelse har anfört
följande.
Rektors honorarium har beräknats till 3 000 kronor. Då detta belopp
med 1 800 kronor understiger motsvarande honorarium för tekniska högskolans
rektor torde summan snarast kunna anses såsom tilltagen i underkant.
Beträffande styrelsen har hittills gällt den regeln, att styrelsens medlemmar
ej uppburit något arvode. Styrelsens sekreterare åtnjuter för närvarande
en årlig ersättning om 2 400 kronor. Revisorer erhålla ej någon gottgörelse.
Den revisionsbyrå, som förrättar den löpande sifferrevisionen, har
betingat sig en årlig ersättning av 2 300 kronor.
Med den omfattning, som högskolans verksamhet numera fått, synes det
rimligt, att såväl styrelseledamöter som revisorer erhålla en viss gottgörelse,
närmast att betrakta såsom ersättning för eventuella rese- och traktamentskostnader.
Styrelsen har förslagsvis stannat vid ett belopp av 400 kronor
för styrelseledamot och 200 kronor för revisor samt för ordföranden i
respektive styrelsen och revisionen 1 000 kronor till vardera. I fråga om
sekreteraren och sifferrevisionen föreslås ingen ändring.
Kanslern har tillstyrkt, att rektors honorarium utgår med 3 000 kronor.
Däremot har kanslern icke räknat med att befattningen som styrelsens
sekreterare skulle bibehållas. Såsom skäl härför har kanslern anfört, att
den av honom förordade förstärkningen av de kvalificerade arbetskrafterna
inom högskolans administration syntes möjliggöra för högskolans sekreterare
att ombesörja de sekreterargöromål, som sammanhängde med styrelsens
verksamhet. Kanslern ville även erinra om att styrelsen enligt den nya
ordningen syntes få en i viss mån ändrad ställning. Till »styrelse och revision»
har kanslern beräknat 5 000 kronor utan att närmare angiva, på
vad sätt dessa medel skulle disponeras.
65
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
Kansliet och kassaförvaltningen.
Sekreteraren och kamreraren. Beträffande dessa tjänstemäns
arbetsuppgifter har högskolans styrelse anfört i huvudsak följande.
Sekreteraren biträder rektor i hans ämbetsutövning i vad den avser de
administrativa ärendena och är chef för högskolans kansli. I denna egenskap
leder och övervakar han arbetet inom kansliet och svarar för ärendenas
behöriga gång.
Han är sekreterare i lärarrådet, rektorsnämnden och högskolans tre fakulteter
samt i permanenta och (i regel) i tillfälliga nämnder och kommittéer;
han är sålunda ansvarig för ärendenas beredning, för protokollen och för
expeditionerna.
Sekreteraren kontrollerar inskrivningshandlingarna samt kontrasxgnerar
studentbreven och undertecknar tentamensböckerna. Jämväl kontrollen av
examensansökningarna och kontrasignationen av examensbetygen i de tre
fakulteterna åvilar honom. .
Behandlingen av samtliga stipendieärenden vid högskolan ombesörjes
av sekreteraren, som låter upprätta tablåer över de sökande, granskar
ansökningshandlingarna och deltar i stipendieärendenas beredning i fakulteternas
stipendiekommittéer samt svarar för beslutens delgivning och
stipendiernas utanordnande genom högskolans kassaförvaltning.
Sekreteraren svarar för redigeringen av högskolans officiella tryck: föreläsningskatalogerna
(2 delar höst och vår), årsberättelsen samt fakulteternas
studiehandböcker.
Han har att besvara förfrågningar vid besök eller per telefon och brevledes
av lärare och studenter vid högskolan samt av allmänheten. Förfrågningarna
ta mycken tid i anspråk — det händer inte så sällan, att praktiskt
taget hela arbetsdagen går åt härtill.
Sekreteraretjänsten föreslås erhålla tjänstebenämningen akademisekreterare
Kamreraren
är chef för kassaförvaltningen och tillika personalchef för
den icke vetenskapliga personalen vid högskolan, biträder rektor i dennes
ämbetsutövning beträffande ekonomiska ärenden och är föredragande inför
styrelsen i alla dylika ärenden, däribland även de ofta besvärliga placeringsfrågorna.
Förvaltningen av högskolans fonder handhaves visserligen
av Stockholms stads drätselnämnd, men om- eller nyplaceringar avgöras i
styrelsen efter av kamreraren verkställda utredningar. Han upprättar alla
petitaskrivelser och uppgör årligen förslag till högskolans inkomst- och utgiftsstat.
Han är vidare självständig förvaltare av och vice värd för högskolans
samtliga fastigheter: 9 institutionsbyggnader och 4 hyresfastigheter,
vilkas sammanlagda taxeringsvärde uppgår till 8 813 000 kronor. Hyresfastigheterna
innehålla 109 lägenheter och lokaler med en sammanlagd årshyra
av 183 635 kronor, vartill komma varierande tillägg för värme och
varmvatten.
Högskolan, som hittills till stor del levt på sina fonder och donationer, beräknas
vid ingången av budgetåret 1948/49 hava fonder på sammanlagt
över 20 000 000 kronor. Av detta belopp är cirka 1 500 000 kronor placerade
i aktier, 8 000 000 kronor i obligationer, 870 000 kronor i reverser,
8 300 000 kronor i inteckningar och 1 500 000 kronor i hyresfastigheter.
Högskolans balansräkning för år 1946 (den senast tillgängliga) slutar på
25 212 472 kronor 26 öre och omslutningen för sagda år torde hava över
5
— Bihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 163.
66
Kungl. Maj:ts •proposition nr 163.
stigit 4 000 000 kronor. Antalet verifikationer uppgick år 1947 till 9 546
förutom avlöningsverifikationer, vilka redovisas i en särskild avlöningsbok
och utgjorde cirka 3 200.
Kamrerartjänsten föreslås ombildad till räntmästartjänst.
Under framhållande av att någon differentiering av ifrågavarande tjänster
på skilda lönegrader icke gärna kunde ske föreslår styrelsen, att de
inplaceras i 31 lönegraden och anför vidare:
Påpekas må, att räntmästartjänsterna vid Uppsala och Lunds universitet
äro placerade i Ca 33 respektive Ca 32, varjämte i proposition 1947:152
föreslagits att å förstnämnda befattning från och med nästkommande budgetår
skall utgå avlöningsförstärkning med 6 000 kronor för år. Vid nämnda
universitet äro vidare tjänsterna som sekreterare respektive som sekreterare,
tillika ombudsman, uppförda i Ca 31. I betraktande av de lönegrader,
som sålunda ansetts böra ifrågakomma för motsvarande befattningshavare
vid universiteten synes en lön efter Ca 31 för akademisekreteraren
och räntmästaren vid Stockholms högskola fullt motiverad.
Vid sitt avgivande av förslag om löneställningen för sekreteraren och
kamreraren har högskolestyrelsen icke förbisett, att högskolesekreteraren
och högskoleintendenten vid tekniska högskolan i Stockholm äro inplacerade
i Ca 30. Uppmärksammas må emellertid, att vid avvägningen av lönegradsplaceringen
för dessa tjänstemän viss hänsyn torde ha tillmätts det
förhållandet, att byråchefen vid överstyrelsen för de tekniska högskolorna
avsetts skola tillhandagå tekniska högskolan liksom ock Chalmers tekniska
högskola med kvalificerad administrativ-juridisk rådgivning.
Statskontoret har framhållit, att vad i ärendet anförts icke utgjorde
tillräckliga skäl för placering av dessa befattningshavare i högre lönegrad
än motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna motsvarades beträffande Stockholms
högskola av universitetskanslersämbetet.
Statens lönenämnd har övervägt, huruvida icke ifrågavarande båda befattningar
borde hänföras till den lönegrad — Ca 30 —- som fastställts för
högskolesekreteraren och högskoleintendenten vid tekniska högskolan i
Stockholm. Då förhållandena vid Stockholms högskola i nu förevarande
avseende syntes vara att närmast jämföra med motsvarande förhållanden
vid universiteten, ville dock lönenämnden ej motsätta sig bifall till den av
högskolestyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen. Enligt lönenämndens
mening borde tjänsterna uppföras under beteckningen högskolesekreterare
respektive högskoleintendent.
Riksräkenskapsverket förordar, att ifrågavarande två tjänster placeras i
30 lönegraden under beteckningen högskolesekreterare respektive högskoleintendent.
Med hänsyn till omfattningen och arten av arbetsuppgifterna synes enligt
riksräkenskapsverkets uppfattning högskolans kamrerare icke böra erhålla
högre löneställning än motsvarande befattningshavare vid tekniska
högskolan i Stockholm och sålunda placeras i lönegrad 30. Då tjänstetiteln
67
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
räntmästare bör förbehållas statsuniversiteten, torde befattningen böra benämnas
högskoleintendent. I analogi härmed bör innehavaren av sekreterartjänsten,
likaledes med placering i lönegrad 30, erhålla titeln högskolesekreterare.
Båda befattningshavarna böra inplaceras i löneklass 31, vilket
exakt motsvarar nu utgående avlöning, med rätt att för ytterligare löneklassuppflyttning
räkna tillgodo tiden från och med den 1 juli 1947, då
senaste lönereglering för ifrågavarande personal ägde rum.
Kanslern har bestämt avrått från att placera sekreteraren och kamreraren
i lägre lönegrad än den av högskolans styrelse föreslagna. Beträffande
benämningen å tjänsterna har kanslern förordat, att de nuvarande benämningarna
tills vidare bibehållas.
I fråga om Stockholms högskola — som ju i realiteten fungerar som ett
universitet med 3 fakulteter — gäller liksom beträffande statsuniversiteten,
att rektor och ledamöterna i de beslutande instanserna i allmänhet sakna
tidigare administrativ erfarenhet, vartill kommer, att de utses endast för
vissa år i sänder. Deras egentliga uppgifter ligga ju även inom helt andra
områden. Det är därför av synnerlig vikt, att beredningen och den förberedande
handläggningen av högskolans administrativa och ekonomiska
ärenden handhas av personer med verkligt god kompetens på ifrågavarande
områden. Jag måste därför bestämt avråda från att placera de båda chefstjänsterna
— på kansliavdelningen respektive den ekonomiska avdelningen
— i lägre lönegrad än den av styrelsen föreslagna d. v. s. 31 lönegraden.
Erinras må, att förslag föreligger om en avsevärd aVlöningsförhöjning för
innehavarna av motsvarande tjänster vid statsuniversiteten.
Styrelsen har föreslagit, att innehavaren av sekreterartjänsten skulle benämnas
akademisekreterare och innehavaren av kamrerarbefattningen
akademiräntmästare. Dessa benämningar, som vid de båda statsuniversiteten
stödja sig på sekelgammal tradition, synas mig i nu förevarande fall
ej vara lämpliga. Men jag anser ej heller att de vid fackhögskolorna brukliga
benämningarna, högskolesekreterare respektive högskoleintendent,
passa för här ifrågavarande tjänster. Här är det dock fråga om en läroanstalt,
som reellt sett fungerar som ett universitet. Det kan ifrågasättas,
om ej spörsmålet om ifrågavarande befattningshavares tjänstetitel bör prövas
i samband med handläggningen av ärendet rörande den blivande nya
stadgan för högskolan och de nuvarande benämningarna behållas i staten
för nästkommande budgetår.
Biträdande sekreterare. Till stöd för förslaget om inrättande
av en tjänst såsom biträdande sekreterare i lönegrad 27 har högskolans
styrelse anfört följande.
Av redogörelsen för sekreterarens arbetsuppgifter torde utan vidare framgå
att de numera till arten och omfattningen äro så betydande, att behov
av biträde åt sekreteraren är erforderligt. En tänkbar möjlighet att åvägabringa
lättnader i sekreterarens arbetsbörda vore att låta en biträdande
sekreterare taga hand om ärendena i en eller två av fakulteterna. Emellertid
har den nuvarande ordningen med en gemensam sekreterare i samtliga
organ i högskolans administration visat så stora fördelar, att den icke bör
brytas. Den erforderliga lättnaden torde i stället lämpligen böra ske genom
att sekreteraren erhåller ett biträde vid fullgörandet av uppgifter av mera
68
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
kvalificerad art, exempelvis beredningen av vissa ärenden, utförandet av erforderliga
utredningar och dylikt. Självständigt skulle den biträdande sekreteraren
handhava exempelvis inskrivningsärendena (kontrollen av inskrivningshandlingarna
och undertecknandet av tentamensböckerna) samt redigeringen
av högskolans officiella tryck. Slutligen skulle han i förekommande
fall vikariera för sekreteraren. En svaghet i kansliets nuvarande organisation
är onekligen, att någon ersättare för sekreteraren, exempelvis vid sjukdomsfall,
ej finnes att tillgå. Med hänsyn till de kvalificerade uppgifter som
sålunda skulle åvila den biträdande sekreteraren och det krav på utbildning,
som måste ställas på honom, torde han icke kunna placeras i lägre lönegrad
än Ca 27.
Statskontoret och lönenämnden ha icke framställt erinran mot den föreslagna
löneställningen för biträdande sekreteraren.
Kanslern tillstyrker inrättandet av en ny befattning såsom biträdande
sekreterare i Ce 27.
Kassören. Styrelsen anför:
Å högskolans kassör ankommer att med hjälp av 2 kontorsbiträden
handha den dagliga bokföringen av högskolans inkomster och utgifter samt
att se till och kontrollera att överföringar sker till huvudboken. Den årliga
omslutningen till den del den berör kassörens arbetsområde uppgår till
mellan 3 och 4 miljoner kronor. Kassören har vidare till uppgift att månatligen
tillställa de olika vetenskapliga institutionerna kontoutdrag utvisande
av respektive institution under månaden förbrukade medel, att ombesörja
bokföringen av högskolans intäkter (från staten, Stockholms stad eller
enskilda), att redovisa högskolans utgifter till myndigheter eller enskilda,
att jämte kamreraren underskriva utanordningsbeslut, vilka därefter attesteras
av rektor, att uppgöra avlöningslistor samt att verkställa källskatteavdrag
för omkring 300 befattningshavare. Det årliga bokslutsarbetet ankommer
på kassören, ehuru detta sker på kamrerarens ansvar. Vid kortare
ledighet för kamreraren åligger det kassören att fullgöra kamrerargöromål.
För nu ifrågavarande arbetsuppgifter föreslår styrelsen en bokhållartjänst
(Ca 21).
Statskontoret anser, att kassören bör med oförändrad tjänstetitel placeras
i 15 lönegraden liksom vid tekniska högskolan i Stockholm.
Lönenämnden föreslår, att kassören erhåller ställning som bokhållare
(eventuellt kontorsskrivare) i Ca 19.
Riksräkenskapsverket framhåller, att kassören för närvarande åtnjuter
en årslön av 9 660 kronor, motsvarande 21 löneklassen. Ämbetsverket anser
det därför lämpligt, att vederbörande befattningshavare inplaceras i lönegrad
18 löneklass 21 med bibehållande av nuvarande tjänstebenämning,
varvid nu utgående tilläggsarvode bör indragas vid tjänsteinnehavarens
avgång.
Kanslern yttrar, att samma synpunkter, som av honom anförts rörande
tjänsterna såsom sekreterare och kamrerare, enligt hans mening även talade
emot, att deras närmaste män — den nye biträdande sekreteraren och bokhållaren
(den nuvarande kassören) placerades i lägre lönegrad än de av
69
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
styrelsen föreslagna, 27, respektive 21 lönegraden. Ifrågavarande befattningshavare
måste ju vara kompetenta att vikariera för sina förmän vid
semester och ledighet på grund av sjukdom etc. och skulle enligt vad
kanslern inhämtat självständigt handlägga vissa grupper av ärenden.
Kassörsassistenten. Styrelsen anför:
Vid högskolan finnes nu en kontorist, som biträder den nuvarande kamreraren
med vice-värdskapet över högskolans fastigheter, saväl institutionsfastigheter
som av högskolan förvärvade bostadsfastigheter. I detta hänseende
åligger det exempelvis kontoristen att infordra kostnadsanbud i
samband med beslutade reparationer av fastigheterna samt att verkställa
viss prövning av anbuden. Bland övriga göromål må nämnas, att kontoristen
sköter huvudkassan och verkställer de dagliga utbetalningarna. De
kontanta utbetalningarna kunna uppskattningsvis angivas till 10 000 kronor
per vecka. Härtill komma postgiroutbetalningar till varierande belopp.
Kontoristen har vidare hand om bokföringen beträffande högskolans hyresfastigheter.
Den nuvarande tjänsten synes lämpligen böra ombildas till kontorssknvarbefattning
(Ca 19).
Statskontoret anser, att kassörsassistenten bör benämnas kontorist och
hänföras till 13 lönegraden.
Lönenämnden föreslår, att kassörsassistenten uppföres såsom kassör i
Ca 16.
Riksräkenskapsverket anför, att kassörsassistentbefattningen syntes böra
omändras till en kontoristtjänst i lönegrad 13, varvid den nuvarande befattningshavaren
med hänsyn till faktiskt utgående löneförmåner borde
placeras i löneklass 14. Då vederbörande lön omreglerats från och med den
1 januari 1948, borde tid för fortsatt löneklassuppflyttning tillgodoräknas
från sistnämnda datum. Det särskilda tilläggsarvode, som kassörsassistenten
för närvarande åtnjöte, borde indragas vid dennes avgång.
Kanslern förordar, att kassörsassistenten under benämningen kontorsskrivare
inplaceras i Ce 19.
Om bildning av två kanslibiträdestjänster till
kansl i skrivart jänster. Styrelsen anför:
Å högskolans kansliexpedition tjänstgör ett kanslibiträde. På ifrågavarande
befattningshavare ankommer bland annat att uppbära alla inskrivnings-,
termins- och examensavgifter (350 000 — 400 000 kronor för år),
varvid beträffande terminsavgifterna särskilt må framhållas att dessa avgifter
variera beroende på dels studietidens längd (nedsättning i avgifter
efter viss studietid) dels ock eventuellt tidigare studier vid universitet eller
annan högskola (i allmänhet finnes ett 10-tal olika kombinationer av terminsavgifter
men härutöver kunna en mängd specialfall uppkomma), att
taga emot ansökningshandlingar till examen, att verkställa en första kontroll
av examensböeker och därvid tillse, att tentamensbetyg alltjämt är
giltigt, att utskriva examensbetyg, att lämna upplysningar rörande examensfordringar
vilket förutsätter god kännedom om examensstadgan, att
matrikelföra tentamina, samt att självständigt upprätta disputationsprotokoll.
70
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Styrelsen vill föreslå, att för nu ifrågavarande göromål inrättas en kansliskrivartjänst
(Ca 15).
Ä högskolans kansli föreligger behov av en befattningshavare, som i tal
och skrift behärskar tyska, engelska och franska språken samt tillika är
perfekt stenograf och maskinskriverska. Med hänsyn till de kompetensfordringar,
som måste krävas av förevarande befattningshavare, som nu är
placerad som kanslibiträde, vill styrelsen hemställa om inrättande av ytterligare
en kansliskrivartjänst (Ca 15).
Statskontoret anser, att endast ett av de nuvarande kanslibiträdena bör
erhålla ställning som kansliskrivare i 15 lönegraden.
Lönenämnden anser sig kunna biträda högskolestyrelsens förslag.
Riksräkenskapsverket anser lämpligt, att det kanslibiträde, som bland
annat har att uppbära inskrivnings-, termins- och examensavgifter, erhåller
ställning som kontorist i 13: 15 och det andra kanslibiträdet under oförändrad
benämning i 11: 13. Den föreslagna löneställningen motsvarade
nu utgående avlöningsförmåner för befattningshavarna; det till kontoristen
utgående särskilda tilläggsarvodet borde indragas vid vederbörandes avgång
från tjänsten. Tid för fortsatt uppflyttning i löneklass borde räknas
från och med den 1 juli 1947.
Kanslern föreslår, att det kanslibiträde, som bland annat har att uppbära
inskrivnings-, termins- och examensavgifter, erhåller ställning som
kansliskrivare i Ce 15 och att det andra kanslibiträdet under oförändrad
benämning hänföres till 11 lönegraden.
Övrig personal vid kansliet och kassaförvaltningen.
Remissmyndigheterna ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran
de av högskolans styrelse föreslagna lönegraderna och tjänstebenämningarna
för här ifrågavarande personal, varvid förutsatts, att löneställningen för
kontorsbiträden och telefonister borde avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen
1947: 436. Kanslern har icke ansett sig nu böra tillstyrka, att medel
beräknas till anställande av ytterligare en telefonist.
Ekonomipersonal. Remissmyndigheterna ha tillstyrkt eller lämnat
utan erinran de av styrelsen föreslagna lönegraderna och tjänstebenämningarna
för här ifrågavarande personal. Lönenämnden har därvid uttalat,
att den i Cg 7 placerade eldaren enligt nämndens mening borde efter
lämplig prövotid upptagas i Cg 9 och, därest stadigvarande behov förelåge
av denna tjänst, jämväl förenas med pensionsrätt. Kanslern har beräknat
ett belopp av 15 000 kronor till arvodesavlönad extra personal.
Departementschejen. Till honorarium åt rektor torde i enlighet med föreliggande
förslag böra beräknas 3 000 kronor. Förslaget om medelsanvisning
till arvoden åt styrelsens ledamöter är jag icke beredd att nu tillstyrka.
Ehuru jag anser mig böra biträda föreliggande förslag om inrättande av
en ny tjänst såsom biträdande sekreterare vid högskolan, är jag emellertid
tveksam, om den nu befintliga arvodesbefattningen såsom styrelsens sekre
-
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
terare bör indragas, såsom kanslern ifrågasatt. Det torde i första hand få
ankomma på den nya styrelsen för högskolan att bedöma behovet och
lämpligheten av att ha en särskild sekreterare, vilken såsom nu är fallet
icke tillhör kanslipersonalen vid högskolan. Jag anser mig därför för nästa
budgetår böra beräkna oförändrat belopp, 2 400 kronor, till arvode åt styrelsens
sekreterare.
Enligt gällande avtal skall granskningen av högskolans förvaltning ske
genom fyra revisorer, av vilka Kungl. Maj:t utser två och Stockholms stad
likaledes två. Sifferrevision synes härjämte, såsom styrelsen förutsatt, böra
ske i hittillsvarande ordning. Till bestridande av utgifterna för revision
torde böra beräknas 5 000 kronor. Medel för ändamålet torde lämpligen
böra beräknas under omkostnadsanslaget.
I fråga om lönegradsplaceringen av vissa befattningshavare vid kansliet
och kassaförvaltningen äro remissmyndigheterna icke ense. Vad först beträffar
löneställningen för sekreteraren och för kamreraren synes mig vissa
skäl tala för att de i enlighet med styrelsens förslag, vilket godtagits av
lönenämnden och som kanslern ansett innebära den lägsta lönegrad, som
borde ifrågakomma, placeras i 31 lönegraden. Jag erinrar emellertid om
att förslag föreligger om en förbättrad löneställning för motsvarande befattningshavare
vid statsuniversiteten. I avvaktan på ett slutligt ställningstagande
till detta förslag anser jag mig böra stanna vid att förorda, att
sekreteraren och kamreraren nu placeras i 30 lönegraden med bibehållande
av nuvarande tjänstebenämningar. Tjänsten såsom biträdande sekreterare
bör i enlighet med styrelsens förslag, mot vilket erinran icke framställts,
placeras i 27 lönegraden. Kassören torde i anslutning till lönenämndens förslag
böra erhålla ställning såsom bokhållare med placering i 19 lönegraden,
medan kassörsassistenten synes mig böra under tjänstebenämningen kassör
placeras i 15 lönegraden. Av de två kanslibiträden, som enligt styrelsens
förslag skulle erhålla ställning som kansliskrivare i 15 lönegraden, torde
endast det kanslibiträde, som bland annat har att uppbära inskrivnings-,
termins- och examensavgifter, böra erhålla dylik ställning. Det andra kanslibiträdet
torde med hänsyn till sina arbetsuppgifter, vilka förutsätta mycket
goda kunskaper i främmande språk, böra under tjänstebenämningen kontorist
hänföras till 13 lönegraden. Jag anser mig icke nu böra beräkna
medel för anställande av ytterligare en telefonist. För den nuvarande telefonisten
och för de av styrelsen såsom kontorsbiträden upptagna befattningshavarna
bör löneställningen avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen
1947:436. Styrelsens förslag i fråga om löneställningen och tjänstebeniimningarna
för övrig personal vid kansliet och kassaförvaltningen och
för ekonomipersonalen har icke givit mig anledning till erinran. Jag beräknar
därför i det följande medel till avlönande av följande lönegradsplacerad
personal:
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Kansliet och kassaförvaltningen.
1 sekreterare i Ce 30
1 kamrerare i Ce 30
1 biträdande sekreterare i Ce 27
1 bokhållare i Ce 19
1 kassör i Ce 15
1 kansliskrivare i Ce 15
1 kontorist i Ce 13
4 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)
1 telefonist (Cf 4—Ce 8)
1 förste expeditionsvakt i Cg 11
2 expeditions vakter i Ce 9.
Ekonomipersonal.
1 maskinist i Ce 13
1 värmeledningsskötare och reparatör i Ce 11
1 eldare i Ce 10
1 > i Cg 7
1 förste expeditionsvakt i Ce 11
2 expeditions vakter i Ce 9.
Jag beräknar vidare under avlöningsposten 3 000 kronor till honorarium
åt rektor, 2 400 kronor till arvode åt styrelsens sekreterare och 15 000
kronor till avlönande av portvakter, föreläsningsvakter och extra personal i
övrigt.
e. Beräkning av avlöningsposten m. in.
Kanslern har vid bifall till de av kanslern framlagda förslagen beräknat
medelsbehovet till avlöningar till i runt tal 2 178 000 kronor. Häri ingår
ett belopp av 20 000 kronor för vikariatsersättningar till lärare och lönegradsplacerade
befattningshavare. De av kanslern förordade klumpanslagen
å tillhopa 135 000 kronor till Wenner-Grens institut, institutet för folklivsforskning
(nordiska museet), psykotekniska institutet och ryska institutet
har kanslern ansett böra redovisas under en särskild utgiftspost i
huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner.
Departementschefen. Medelsbehovet till avlöningar kan icke mer exakt
beräknas, innan befattningshavarna i förekommande fall inplacerats i löneklass.
Jag anser mig vid beräkningen av medelsbehovet kunna utgå från
det av kanslern angivna beloppet, 2 178 000 kronor. Å ena sidan minskas
medelsbehovet bland annat av att jag i det föregående räknat med en
något mindre personalorganisation än kanslern. Å andra sidan medför
den förordade höjningen av det provisoriska lönetillägget till professorer
och laboratorer ett ökat medelsbehov. Med hänsyn till nämnda faktorer
73
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
uppskattar jag medelsbehovet till i runt tal 2 190 000 kronor. Avlöningsposten
torde alltså böra i huvudstaten uppföras med ett förslagsvis betecknat
belopp av 2 190 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att fastställa avlöningsstat.
De av mig i det föregående förordade klumpanslagen å tillhopa (50 000 +
+ 22 000 + 50 000 + 25 000 =) 147 000 kronor till vissa institutioner
(Wenner-Grens institut, nordiska museet, psykotekniska institutet och
ryska institutet) torde i enlighet med kanslerns förslag böra redovisas under
en särskild utgiftspost i huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner,
vilken post alltså bör upptagas med ett obetecknat belopp av 147 000
kronor.
2. Omkostnader.
Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 512 000 kronor, har
högskolans styrelse föreslagit skola disponeras på sätt framgår av efterföljande
sammanställning. Av denna framgår jämväl högskolans utgifter,
i den mån uppgift därom kunnat erhållas, för motsvarande ändamål under
kalenderåren 1947 och 1948 (siffrorna för sistnämnda år äro endast preliminära)
och kanslerns förslag i ämnet.
Omkostnadsstat.
1. Reseersättningar, förslagsvis ■ ■ ■
2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis
3. Telefon, skrivmateriel och expen
ser
i övrigt.............
4. Tryckningskostnader, förslagsvis .
5. Renhållning och städning, förslagsvis
..................
6. Underhåll av byggnader m. m. . .
7. Hyror, förslagsvis.........
8. Försäkringar, förslagsvis.....
9. Räntor och amorteringar, förslagsvis
..................
10. Promotions- och installationskostnader
................
11. Övriga utgifter..........
Summa kronor 1
Utgifter kalenderåret 1947, kronor |
Utgifter kalenderåret 1948, kronor |
Av styrelsen |
Av kanslern för 1949/50 |
_ |
10 000 |
1000 |
|
130 300 |
137 500 |
168 000 |
140 000 |
33 700 |
52 800 |
45 000 |
40 000 |
10 700 |
13 500 |
20 000 |
20 000 |
73 300 |
84 400 |
95 000 |
90 000 |
46 500 |
63 200 |
90 000 |
70 000 |
22 200 |
22 500 |
30 000 |
23 000 |
8 000 |
7 200 |
10 000 |
10 000 |
45 500 |
30 300 |
34 000 |
28 000 |
2 800 |
3 700 |
5 0001 |
10 000'' |
— |
- |
5 000 I |
|
373 000 |
415 100 |
512 000 |
432 000 |
1 Övriga omkostnader.
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Reseersättningar. Dessa ersättningar ha tidigare icke redovisats
särskilt utan bokförts å olika konton allt eftersom de kunnat hänföras
till de olika avdelningarna inom högskolan. Högskolans styrelse har beräknat,
att från denna post skulle bestridas — utöver ersättningar till vid högskolan
anställda befattningshavare — jämväl sådana rese- och traktamentskostnader
för de vid Uppsala universitet tjänstgörande lektorerna i danska,
holländska, italienska, norska, polska och tjeckiska språken, vilka uppstå
i samband med av vederbörande meddelad undervisning vid högskolan.
Bränsle m. m. Vid beräkningen av medelsbehovet har hänsyn bland
annat tagits till en eventuell inflyttning i delar av kvarteret Vega, vilken
ansetts medföra en kostnadsökning av cirka 19 000 kronor.
Telefon m. m. Medelsåtgången under år 1948 har påverkats av vissa
inköp av engångsnatur. Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår
har räknats med en utökning av telefonväxeln.
Tryckningskostnader. I de för kalenderåren 1947 och 1948
angivna siffrorna ingå icke vissa tryckningskostnader såsom för tryckning
av studiehandböcker, då dessa kostnader påförts respektive avdelningar.
Renhållning och. städning. Vid beräkningen av medelsbehovet
har hänsyn tagits till en eventuell inflyttning i delar av kvarteret
Vega.
Underhåll av b y g g n a d e r. Byggnadsvärdet å högskolans institutionsbyggnader
uppgår, framhåller högskolans styrelse, till omkring
4 500 000 kronor. Styrelsen anser med hänsyn till byggnadernas ålder och
tidigare av tvingande skäl i viss mån eftersatta underhåll, att ett belopp
av 2 procent av byggnadsvärdet eller 90 000 kronor bör åtgå till erforderliga
reparationer.
Hyror.I den beräknade utgiftsposten å 30 000 kronor ingår ett belopp
av 11 600 kronor, motsvarande den av statsmedel nu utgående ersättningen
till statens allmänna fastighetsfond för av ryska institutet nu disponerade
lokaler inom kvarteret Vega. Under denna post har vidare
beräknats 7 000 kronor såsom hyreskostnad för institutets för folklivsforskning
lokaler.
Promotion s- och installationskostnader. Vissa kostnader
för nämnda ändamål ha tidigare påförts högskolans olika avdelningar.
Departementschefen. Jag anser mig böra godtaga kanslerns förslag med
härefter angivna ändringar. Delposten till reseersättningar bör uppräknas
med 8 000 kronor med hänsyn till att jag i det föregående med frångående
av kanslerns förslag i ämnet förordat, att medel till rese- och traktamentsersättningar
åt de universitetslektorer i Uppsala, som meddelade undervisning
vid Stockholms högskola, skulle beräknas under nu ifrågavarande
utgiftspost. Delposten till hyror har av kanslern minskats i förhållande till
styrelsens förslag med 7 000 kronor, motsvarande det belopp, som styrelsen
beräknat som hyreskostnad för institutets för folklivsforskning lokaler.
Denna delpost synes vidare böra minskas med 11 600 kronor, motsvarande
75
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
den av statsmedel nu utgående ersättningen till statens allmänna fastighetsfond
för av ryska institutet nu disponerade lokaler inom kvarteret Vega.
Denna ersättning synes icke enligt gällande avtal böra ingå i högskolans
stat utan medel för ändamålet böra anvisas a särskilt anslag a riksstaten.
Delposten till övriga omkostnader, som av kanslern upptagits med 10 000
kronor, bör i anslutning till vad jag i det föregående förordat uppräknas
med 5 000 kronor, avseende beräknade utgifter för revision, eller för avrundning
av omkostnadspostens slutsumma, med 4 600 kronor.
Till omkostnader beräknar jag alltsa ett förslagsvis betecknat belopp
av (432 000 + 8 000 — 11 600 + 4 600 —) 433 000 kronor.
3. Materiel m. m.
Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 491 218 kronor,
har av högskolans styrelse beräknats skola disponeras pa följande sätt.
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Astronomiska
institutet................kronor
Botaniska institutet ................... »
Fysiska institutet................ »
Institutet för försäkringsmatematik och
matematisk statistik................. *
Genetiska institutet ................... »
Geografiska institutet.................. »
Geologiska institutet................. • • »
Institutet för organisk kemi och biokemi . . »
Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi »
Kemiska övningslaboratoriet............ »
Matematiska institutet ................ »
Mekaniska institutet................... »
Meteorologiska institutet............... »
Mineralogiska institutet......... »
Professuren i experimentell zoologi...... »
Zootomiska institutet.................. »
Wenner-Grens institut................. »
Biblioteket ........................... *
Exkursioner, fältarbeten m. m.......... »
5 700
32 823
30 875
10 450
12 635
7 790
14 250
19 950
19 950
32 300
3 800
4 750
9 215
12 350
3 800
14 725
56 000
9 025
24 130 kronor 324 518
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen:
Biblioteket
........................................ kronor 13 000
Humanistiska avdelningen:
Bergska institutet.......
Ekonomisk historia......
Engelska språket........
Praktisk filosofi.........
kronor 2 700
» 3 000
» 1 000
» 1000
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Teoretisk filosofi......................
Institutet för folklivsforskning..........
Historia..............................
Klassisk språkvetenskap och kulturforskning
...............................
Geografi, särskilt kulturgeografi ........
Latinska språket och litteraturen........
Litteraturhistoria med poetik...........
Nationalekonomi......................
Nordjsk och jämförande fornkunskap ....
Nordiska språk .......................
Institutet för psykologi och pedagogik ....
Psykotekniska institutet ...............
Religionshistoria ......................
Romanska språk ......................
Ryska institutet.......................
Institutet för statistik..................
Sociologi .............................
Statskunskap .........................
Tyska språket ........................
Zornska institutet.....................
Humanistiska biblioteket...............
Exkursioner och fältarbeten............
Underhåll av tavelsamlingen ...........
kronor
»
f>
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
1 000
8 000
2 000
3 000
5 500
1 000
2 000
10 000
1 000
2 000
6 000
10 800
1 000
3 000
24 000
7 000
5 500
8 500
1 000
2 700
28 000
8 000
5 000
kronor
153 700
Summa kronor 491 218.
Universitetskanslern har beräknat medelsbehovet för materiel m. m. till
336 627 kronor, vilket belopp kanslern avrundat till 337 000 kronor. Av
efterföljande sammanställning framgår de ändringar i förhållande till styrelsens
förslag, som kanslern förordat.
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen: -
Genetiska institutet.............................. kronor 3 636
Wenner-Grens institut.................. » g« onn
Biblioteket................................;;;;;; , _
Exkursioner, fältarbeten m. m..................... » 12 630
ningen:
Biblioteket ...................................... » j qqq
Humanistiska avdelningen:
Ekonomisk historia .............................. » j q00
Institutet för folklivsforskning..................... » 7 ooo
Klassisk språkvetenskap och kulturforskning........ » — l 000
Geografi, särskilt kulturgeografi.................... » _ 500
Litteraturhistoria med poetik ..................... » \ 000
Nationalekonomi................................. » g qqo
Nordiska språk .................................. » \ q00
77
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Institutet för psykologi och pedagogik
Psykotekniska institutet............
Romanska språk..................
Ryska institutet ...................
Institutet för statistik .............
Sociologi .........................
Statskunskap .....................
Humanistiska biblioteket...........
Exkursioner och fältarbeten ........
Populärvetenskapliga föreläsningar . .
..........kronor — 1 000
........ » — 10800
......... » — 1000
......... » — 24 000
...... » — 4 000
......... » — 3 500
......... » — 5 500
.......... » — 10000
.......... » — 5 000
.......... » + 4 000
Minskning kronor 154 591.
Departementschefen. Högskolans styrelse bär för institutet för folklivsforskning
beräknat ett belopp av 8 000 kronor. Kanslern har minskat detta
belopp med 7 000 kronor. Ytterligare 1 000 kronor bör emellertid fråndragas
med hänsyn till mitt ställningstagande i det föregående till frågan om bidrag
till institutet för folklivsforskning. I övrigt anser jag mig böra godtaga
kanslerns förslag. Jag förordar därför, att till materiel m. m. beräknas ett
obetecknat belopp av 336 000 kronor.
4. Engångskostnader för materielanskaffning.
Det av högskolans styrelse ursprungligen upprättade statförslaget upptog
för detta ändamål en utgiftspost å 207 600 kronor enligt följande
specifikation.
Kansliet:
Inventarier (dupliceringsmaskin) ..................... kronor 3 500
Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen:
Genetiska
institutet ...................
Kemiska övningslaboratoriet............
Institutet för organisk kemi och biokemi. .
Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi
Matematiska institutet.................
Mekaniska institutet...................
Zootomiska institutet..................
Humanistiska avdelningen:
Institutet för statistik (inventarier, biblio -
tek m. m.) .........................kronor 24 500
Sociologi ............................. » 10 000 kronor 34 500
kronor 32 000
» 12 750
» 90 600
» 13 250
» 5 000
» 5 400
» 10 600 kronor 169 600
Summa kronor 207 600.
78
Kungl. Mäj:ts ''proposition nr 163.
I styrelsens slutliga statförslag, i vilket denna utgiftspost upptagits med
97 600 kronor, har styrelsen räknat med en uppdelning av kostnaderna på
två budgetår.
Kanslern har vid sin beskärning av anslagen sett sig nödsakad att ytterligare
sänka ifrågavarande utgiftspost till 40 000 kronor. Detta vore, framhåller
kanslern, mycket beklagligt, då högskolan syntes vara i stort behov
av att förnya och utöka sin uppsättning av instrument och apparater.
Departementschefen. Ehuru jag delar kanslerns uppfattning om behovet
av en förnyelse och utökning av uppsättningen av instrument och apparater
vid högskolan, anser jag mig likväl icke för nästa budgetår kunna beräkna
högre belopp för ifrågavarande ändamål än det av kanslern föreslagna. Jag
förordar därför, att denna utgiftspost upptages med ett obetecknat belopp
av 40 000 kronor.
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten.
Högskolestyrelsens ursprungliga statförslag, vari för detta ändamål upptogs
en utgiftspost å 976 900 kronor, avsåg dels reparationer och moderniseringar
av de naturvetenskapliga institutionernas byggnader Kungstensgatan
45 (370 000 kronor) och Odengatan 63 (215 000 kronor), dels en genomgripande
reparation av institutets för psykologi och pedagogik nuvarande
lokaler Observatoriegatan 8 (5 700 kronor), dels utvidgning av telefonväxeln
Kungstensgatan 45 (16 200 kronor), dels ock inredning av lokaler
(370 000 kronor) för institutet för psykologi och pedagogik, genetik samt
ämnet matematik i tekniska högskolans gamla byggnad Drottninggatan
95 A i kvarteret Vega.
I det slutliga statförslaget har styrelsen för ifrågavarande ändamål upptagit
ett belopp av 400 000 kronor utan att därvid angivits, vilka byggnadsarbeten
som därvid ansetts böra i första hand komma till utförande.
Kanslern, som i sitt statförslag icke beräknat några medel för ifrågavarande
ändamål, framhåller, att det tyvärr icke vore möjligt att i staten
upptaga något anslag, avsett för byggnadsarbeten, om statsanslaget skulle
kunna begränsas till ungefär det i statsverkspropositionen beräknade beloppet.
Departementschefen. När det i det föregående gällt för mig att taga ställning
till och inom en begränsad anslagsram söka i viss utsträckning tillgodose
olika föreliggande behov vid högskolan, har jag därvid i huvudsak
följt kanslerns förslag, vilket uppgjorts efter överläggningar med representanter
för högskolan. Jag har härvid utgått ifrån, att i kanslerns förslag
upptagits de behov, som ur högskolans synpunkt tett sig mest angelägna.
Jag är emellertid väl medveten om att det föreligger ett stort behov av
byggnadsåtgärder vid högskolan. Det är därför med beklagande som jag
måste konstatera, att den anslagsram, med vilken jag har att räkna i nuvarande
ekonomiska läge, icke lämnar utrymme för någon medelsanvisning
79
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
för nästa budgetår för byggnadsarbeten av engångsnatur. Jag räknar emellertid
med att det redan för budgetåret 1950/51 blir nödvändigt att anvisa
ett betydande anslag för ifrågavarande ändamål. Jag förutsätter härvid, att
styrelsen vid avgivandet av sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51
lämnar en samlad översikt över högskolans mera aktuella byggnadsfrågor,
vilken även innefattar en gradering av byggnadsföretagen ur angelägenhetssynpunkt
och de beräknade byggnadskostnadema.
6. Pensioner och livräntor.
Denna utgiftspost, som av högskolans styrelse beräknats till 149 659
kronor har av styrelsen föreslagits skola disponeras enligt följande stat.
1. Pensioner ....................................... kronor 94 174
2. Dyrtidstillägg ................................... » 10 392
3. Kristillägg ...................................... » 13 797
4. Rörligt tillägg ................................... » 536
5. Livräntor................................ » 30 760
Summa kronor 149 659.
Styrelsens beräkning av posterna 1—4 framgår av följande sammanställ -
ning.
Pensioner.
Professores emeriti |
Grund- pension |
Dyrtids- tillägg |
Kris- tillägg |
Rörligt tillägg |
Summa |
O. Rosenberg.............. |
7 500'' |
1344 |
1 129 |
— |
9 973 |
Hans von Euler............ |
6 0001 |
— |
— |
— |
6 000 |
Nils Holmgren............. |
8 2501 |
900 |
1260 |
— |
10 410 |
Martin Lamm............. |
6 7501 |
900 |
1260 |
— |
8 910 |
J. Roosval............... |
8 2501 |
900 |
1260 |
— |
10 410 |
A. Gabrielson.............. |
5 3601 |
804 |
1126 |
— |
7 290 |
G. Eberstein.............. |
10 000> |
900 |
1260 |
— |
12160 |
P. Quensel............... |
8 250'' |
900 |
1260 |
— |
10 410 |
S. Tunberg............... |
8 250'' |
900 |
1 260 |
— |
10 410 |
G. Bagge................ |
8 250 |
900 |
1260 |
— |
10410 |
K. Benckert.............. |
1 670'' |
150 |
210 |
— |
2 030 |
Övriga pensioner. |
|||||
Fru Varenius.............. |
1 200'' |
180 |
252 |
— |
1 632 |
Fru De Geer............. |
2 400'' |
360 |
504 |
— |
3 264 |
f. vaktmästaren K. A. Källman . . . |
2 000 |
300 |
420 |
— |
2 720 |
f. preparatorn F. A. Jansson..... |
2 760 |
414 |
580 |
— |
3 754 |
f. mekanikern K. E. Hedlund .... |
3 684 |
— |
— |
536s |
4 220 |
f. städerskan A. Hellman....... |
600 |
90 |
126 |
— |
816 |
f. städerskan II. Falk......... |
900 |
135 |
189 |
— |
1 224 |
Fröken J. Rundqvist ......... |
900 |
135 |
189 |
— |
1 224 |
Fru Stina Renvall........... |
1 200 |
180 |
252 |
— |
1 632 |
Summa kronor |
94 174 |
10 392 |
13 797 |
536 |
118 899 |
1 Dessa belopp utgå ur högskolans pensionsfond, för fru De Geer dock endast med 2 000 kr.;
ur vaktmästarnas pensionsfond utgår 1 500 kronor.
s 12 procent å 4. 476 kronor per år.
80
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Utgifterna ha, anför styrelsen, uträknats vad beträffar pensionerna efter
de grunder, som finnas angivna i högskolans gällande pensionsreglemente
och i övrigt efter de beslut, som styrelsen fattat i varje särskilt fall. Livräntorna
ha beräknats i överensstämmelse med vad som föreskrivits i de
olika donationshandlingarna. Bland pensionstagare har även uppförts professor
Bagge, ehuru hans professur ej är förenad med någon pensionsrätt.
Styrelsen finner det ofrånkomligt, att professor Bagge tillerkännes pension
enligt vanliga grunder, då han år 1949 avgår som professor efter nära trettio
års tjänst vid högskolan. Att Bagge ej betalat stadgade pensionsavgifter
uppväges enligt styrelsens uppfattning till fullo av det förhållandet, att
hans lön understigit den vanliga professorslönen.
Kanslern har upptagit denna utgiftspost med ett uppåt avrundat belopp
av 150 000 kronor och i anslutning härtill anfört följande.
Skulle pensionsfondernas avkastning göra det möjligt att redan från ingången
av nästkommande budgetår höja de utgående pensionerna till
samma nivå som motsvarande statliga — något som jag för närvarande
icke kan bedöma — bör denna utgiftspost undergå nödig höjning. I samband
därmed bör övervägas, att den bland inkomsterna upptagna avkastningen
av nämnda fonder uppföres med ett högre belopp än för närvarande
(nu redovisas endast det belopp, som enligt försäkringsmatematiska beräkningar
kan tas i anspråk).
Departementschefen. Full tjänstepension utgör för närvarande 12 408
kronor för år för f. d. professor vid statsuniversitet, vilken icke uppnått
67 års ålder, och därefter 11 616 kronor. Familjepension till ensam
efterlevande till dylik befattningshavare utgör nu 4 730 kronor för år.
Som av den lämnade redogörelsen framgår uppgå motsvarande tjänsteoch
familjepensionsförmåner vid Stockholms högskola i regel till lägre belopp.
Anledningen härtill synes vara tvåfaldig. Dels har icke större del av
avkastningen av professorernas pensionsfond ansetts böra tagas i anspråk
för utgående pensioner än som är möjligt enligt försäkringsmatematiska
beräkningar, dels ha de medel, som högskolan i övrigt ansett sig kunna
anslå till pensioner, varit begränsade. Det synes mig skäligt att pensionsförhållandena
vid högskolan förbättras och att de utgående tjänste- och
familjepensionerna regleras i anslutning till de inom det statliga pensionsväsendet
tillämpade grunderna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan högskolans styrelse framlagt för frågans bedömande erforderlig
utredning och förslag i ämnet, besluta om pensionsförmånerna i de särskilda
fallen. Såvitt avser professorerna utgår jag ifrån, att avkastningen av professorernas
pensionsfond bör i fortsättningen kunna i dess helhet, om så
erfordras, disponeras för bestridande av hela pensionskostnaden för sådana
pensionstagare, som ha rätt till pension ur denna pensionsfond.
Enligt vad jag under hand inhämtat ha vissa förändringar inträffat,
sedan styrelsen uppgjorde sina beräkningar av medels behovet under denna
81
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 163.
utgiftspost genom att en f. d. professor avlidit och styrelsen beviljat pension
till en f. d. städerska. Med hänsyn härtill och på grund av vad jag förordat
uppskattar jag medelsbehovet till pensioner och livräntor till i runt tal
160 000 kronor. Vad jag förordat torde vidare böra föranleda en uppräkning
av inkomsterna av högskolans fonder med 25 000 kronor.
Utgiftsposten till pensioner och livräntor torde alltså böra uppföras med
ett förslagsvis betecknat belopp av 160 000 kronor.
E. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Såsom av det föregående framgått har högskolans styrelse beräknat intäkterna
— utöver statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — sålunda:
Avkastning av högskolans fonder .................... kronor 539 655
Avgifter från de studerande ........................ » 330 000
Hyror och arrende ................................ » 37100
Bidrag från enskilda................................ » 154 385
Övriga diverse inkomster............................ » 32 840.
Avkastning av högskolans fonder. Denna har, anför
styrelsen, beräknats efter en medelränta av 3,45 procent, där densamma
icke vore att hänföra till aktier, obligationer eller inteckningar, knutna till
särskilda fonder. I senare fallet hade avkastningen upptagits efter den löpande
räntefoten å obligationer och inteckningar och beträffande aktier
efter den utdelning, som fallit under år 1948 med avdrag av en säkerhetsmarginal
av 15 procent.
Kanslern har i sitt statförslag upptagit denna inkomstpost med 535 000
kronor. Kanslern yttrar:
Denna inkomstpost beräknas i styrelsens statförslag till 539 655 kronor.
Härvid har avkastningen av vissa fonder ej medtagits. Enligt under hand
från högskolan erhållen uppgift bör avkastningen av ytterligare en fond
undantagas. Härigenom skulle denna inkomstpost nedgå till cirka 535 000
kronor.
De undantagna fonderna äro av växlande karaktär. I vissa fall stadgas
i donationsurkunden, att avkastningen skall användas till förmån för visst
ämne eller viss institution vid högskolan, men att bidraget icke får medföra
minskning av understödet från staten eller staden. I andra fall är det närmast
fråga om en stipendie- eller premiefond. Spörsmålet om vilka fonder,
som rätteligen böra undantagas vid beräkningen av ifrågavarande anslagspost,
torde senare böra bli föremål för särskild prövning.
Avgifter från de studerande. Dessa ha, framhåller styrelsen,
upptagits till det belopp, som beräknats inflyta, varvid jämförelser
gjorts med motsvarande siffror för kalenderåren 1945—1947 och budgetåret
1948/49. I det beräknade beloppet, 330 000 kronor, inginge icke de avgifter,
beräknade till 45 000 kronor, vilka erläggas av juris studerande och
som utgå som ersättning till juris professorer för avskaffade kursavgifter,
6 — Dihang till riksdagens protokoll 19^9. 1 saml. Nr 163.
82
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
och icke heller de avgifter, som nu utginge för viss undervisning inom matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen och utgjorde ersättning för förbrukningsmateriel
.
Kanslern har upptagit avgifterna från studerande med 395 000 kronor,
varav 370 000 kronor avse terminsavgifter och 25 000 kronor övningsavgifter.
Terminsavgifterna ha i styrelsens statförslag upptagits med ett belopp av
330 000 kronor. Då dessa avgifter under kalenderåret 1947 uppgått till cirka
367 000 kronor och under år 1948 till cirka 380 000 kronor synes befogat
att för budgetåret 1949/50 räkna med ett belopp av 370 000 kronor.
Jag håller före att det är nödvändigt att ännu någon tid behålla de
övningsavgifter, som nu erläggas av deltagarna i vissa naturvetenskapliga
laborationer (för förbrukningsmateriel m. m.) och vilka avgifter styrelsen
ej räknat med som inkomst för högskolan. Dessa avgifter ha under år 1948
uppgått till cirka 26 000 kronor. För kommande budgetår torde man kunna
räkna med en summa av 25 000 kronor.
Hyror och arr ende. I denna inkomstpost ingår ett belopp av
11 600 kronor eller samma belopp, varmed det å riksstaten nu upptagna
anslaget till Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet är uppfört.
Detta anslag avser ersättning till statens allmänna fastighetsfond för dispositionen
av institutets lokaler i f. d. bergsskolans gamla byggnad i kvarteret
Vega vid Drottninggatan.
Kanslern har i enlighet med styrelsens förslag upptagit denna inkomstpost
med 37 100 kronor.
Bidrag från enskilda. Under denna post har styrelsen räknat
dels med ett anslag av 100 000 kronor från Wenner-Grenska samfundet,
dels med ett anslag av 8 000 kronor från försäkringsföreningen till institutionen
för försäkringsmatematik och statistik, dels med ett bidrag av 28 255
kronor från nordiska museet, dels ock med ett bidrag av 18 130 kronor till
avlönande av innehavaren av den personliga professuren i nationalekonomi,
företrädesvis näringsekonomi.
Kanslern har upptagit denna inkomstpost med 45 900 kronor. Kanslern
yttrar:
De inkomster, som böra upptas under denna inkomsttitel, äro dels ett
anslag från svenska arbetsgivarföreningen till professorn S. I. Svennilson
sasom innehavare av den för honom inrättade personliga professuren i
nationalekonomi, företrädesvis näringsekonomi, å 18 130 kronor, dels det
belopp — enligt uppgift 19 730 kronor — som för bestridande av professorns
i försäkringsmatematik avlöning utbetalas från den av statskontoret
förvaltade fonden för en professur i försäkringsmatematik och matematisk
statistik vid högskolan, dels ock ett anslag från försäkringsföreningen på
8 000 kronor till institutionen för nämnda ämne, tillhopa således 45 860 kronor
eller i avrundat tal 45 900 kronor.
Diverse inkomster. Kanslern har upptagit denna inkomstpost
med 4 800 kronor och anför härom följande.
83
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 16S.
Under denna inkomstpost har i styrelsens statförslag beräknats ett belopp
av 32 840 kronor. Häri ingå även psykotekniska institutets inkomster
på grund av dess testningsverksamhet. Sedan dessa inkomstposter frånräknats,
återstår ett belopp av cirka 4 800 kronor, utgörande ersättning för
städning av vissa uthyrda lokaler m. m.
Departementschefen. Vad beträffar beräkningen av intäkterna — utöver
statsbidrag och bidrag från Stockholms stad — godtager jag kanslerns förslag
med följande ändringar. Det av kanslern upptagna beloppet, 535 000
kronor, för avkastning av högskolans fonder bör med hänsyn till vad jag
i det föregående anfört under rubriken »Pensioner och livräntor» uppräknas
med 25 000 kronor till 560 000 kronor. Det av kanslern för hyror och
arrende upptagna beloppet, 37 100 kronor, bör minskas med 11 600 kronor,
avseende anslag från staten till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för dispositionen av vissa till ryska institutet hyresfritt upplåtna lokaler,
till 25 500 kronor. Det för bidrag från enskilda av kanslern upptagna beloppet,
45 900 kronor, bör med hänsyn till den av mig förordade förbättringen
av professorernas löneförmåner uppräknas med 2 300 kronor till
48 200 kronor.
Jag beräknar alltså inkomsterna utöver statsbidraget och bidraget från
Stockholms stad sålunda:
Avkastning av högskolans fonder .................. kronor 560 000
Avgifter från de studerande........................ » 395 000
Hyror och arrende ................................ » 25 500
Bidrag från enskilt håll............................ » 48 200
Diverse inkomster ............................... » 4 800
Summa kronor 1 033 500.
Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle be
-
räknas sålunda:
Avlöningar, förslagsvis............................. kronor 2 190 000
Bidrag till vissa institutioner ...................... » 147 000
Omkostnader, förslagsvis .......................... » 433 000
Materiel m. m................................... » 336 000
Engångskostnader för materielanskaffning .......... » 40 000
Pensioner och livräntor, förslagsvis........... »_160 000
Summa kronor 3 306 000.
Anslagssumman skulle vid bifall till vad jag föreslagit komma att uppgå
till (3 306 000 — 1 033 500 =) 2 272 500 kronor, varav Stockholms stads
bidrag avtalsenligt utgör minimibeloppet 700 000 kronor och statens bidrag
1 572 500 kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola bör
alltså uppföras med sistnämnda belopp.
84
Kungl. Maj ds proposition nr 163.
F. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1949/50:
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 190 000
2. Omkostnader, förslagsvis ......... » 433 000
3. Materiel m. m................... » 336 000
4. Engångskostnader för materielan
skaffning
....................... » 40 000
5. Bidrag till vissa institutioner...... » 147 000
6. Pensioner och livräntor, förslagsvis »_160 000
Summa kronor 3 306 000.
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder kronor 560 000
2. Avgifter från de studerande ...... » 395 000
3. Hyror och arrenden.............. » 25 500
4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200
5. Diverse inkomster ............... » 4 800
6. Bidrag från Stockholms stad...... » 700 000
7. Bidrag från staten ....... » 1 572 500
Summa kronor 3 306 000;
b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 572 500 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
85
II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1948:219 har riksdagen
medgivit, att det kronan tillhöriga kvarteret Vega i Stockholm med darå
uppförda byggnader finge reserveras för Stockholms högskolas framtida
behov. Å riksstaten är nu, såsom jag berört i det föregående, uppfört ett
anslag av 11 600 kronor till Stockholms högskola: Bidrag till ryska institutet,
vilket anslag avser ersättning till statens allmänna fastighetsfond för
vissa av nämnda institut disponerade lokaler inom kvarteret Vega. Enligt
gällande avtal bör, såsom jag i det föregående framhållit, icke denna ersättning
liksom ej heller ersättning för övriga lokaler, som upplåtas till högskolan
inom nämnda kvarter, belasta högskolans stat, utan medel för
ändamålet böra anvisas å särskilt anslag å riksstaten. Det är emellertid
ännu ovisst, i vilken omfattning högskolan under nästa budgetår kan komma
att disponera lokaler inom kvarteret Vega. Jag anser mig böra föreslå,
att å riksstaten för nästa budgetår under förutnämnda rubrik uppföres ett
förslagsanslag av 25 000 kronor, att disponeras för ersättning till statens allmänna
fastighetsfond för till högskolan upplatna lokaler inom kvarteret
Vega.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 168.
III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs
högskola.
A. Inledning.
Under rubriken »Göteborgs högskola» äro i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda två anslag å tillhopa 121 600 kronor, det ena å 21 600
kronor, avseende bidrag till vissa docentstipendier, och det andra å 100 000
kronor, avseende allmänt bidrag till verksamheten. Docentstipendiaterna
åtnjuta dessutom dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg från
särskilda anslag under åttonde huvudtiteln. Det sammanlagda statsbidraget
till högskolan för innevarande budgetår uppgår således till omkring 136 000
kronor.
Den 1 juli 1949 träder det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan
staten, Göteborgs stad och högskolan rörande högskolans finansiering i
kraft.
Enligt detta avtal skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt
upptagande på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och
på utgiftssidan för året beräknade driftskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret
närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl.
Maj :t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till
Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.
I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.
Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:
a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels % av 825 000
kronor, dels ock % av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan
staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000
kronor.
Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall salunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.
c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.
Med skrivelse den 8 juni 1948 har styrelsen för Göteborgs högskola framlagt
förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande statförslaget
balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av
1 110 970 kronor, varav anslagssumman utgör 856 690 kronor. I enlighet
med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett statsbidrag av 573 768 kronor
och ett bidrag från Göteborgs stad av 282 922 kronor.
Styrelsen har sedermera i skrivelse den 31 augusti 1948 framhållit, att
högskolans egna inkomster för budgetåret 1949/50 kunna uppräknas från
tidigare angivna 254 280 till 269 371 kronor på grund av en erhållen donation
till en professur i konsthistoria vid Göteborgs högskola. Det i statförslaget
beräknade bidraget av statsmedel minskas sålunda från 573 768
till 562 449 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad minskas
från 282 922 till 279 150 kronor.
I ärendet hava yttranden avgivits av Göteborgs stadsfullmäktige den 23
september 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd
den 12 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december 1948 samt
av universitetskanslern den 22 februari 1949.
B. Förslaget till huvudstat för högskolan.
1. Ursprungligt förslag.
Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för
högskolan för nästa budgetår. Inkomstbeloppen äro härvid ändrade i enlighet
med styrelsens, tidigare nämnda, kompletterande skrivelse av den 31
augusti 1948.
Inkomster.
1.
2.
3.
4.
1.
2.
3.
4.
5.
Statsbidrag ................................... kronor 562 449
Bidrag från Göteborgs stad..................... » 279 150
Avkastning av högskolans fonder . ............... » 238 630
Diverse inkomster
a) Avgifter från de studerande .... kronor 28 000
b) Hyror ....................... » 2 741 » 30 741
Summa kronor 1 110 970.
Utgifter.
Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 916 467
Pension och livräntor, förslagsanslag ............ » 77 228
Omkostnader, förslagsanslag .................... » 66 850
Materiel m. .................................. » 45 425
Engångskostnader för materielanskaffning ........ »_5 000
Summa kronor 1 110 970.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Statförslaget är baserat på det utvecklingsprogram för högskolan, som
framlagts i det den 19 januari 1948 av särskilt tillkallade sakkunniga avgivna
betänkandet angående Göteborgs högskolas framtida ställning. Detta
utvecklingsprogram är i sin tur grundat på dels de förslag rörande högskolan,
som framlagts av vissa statliga utredningar — naturvetenskapliga
forskningskommittén, socialvetenskapliga forskningskommittén och 1945
års universitetsberedning — dels en av sistnämnda beredning den 15 januari
1947 till ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria med förslag om
statsanslag till högskolan. De förstnämnda sakkunniga ha även tagit hänsyn
till av lärarrådet uttalade önskemål dels i remissyttranden över de nämnda
kommittéernas betänkanden, dels i till de sakkunniga på anmodan avgivna
yttranden. De sakkunniga ha därjämte behandlat högskolans behov av
forskarstipendier samt frågan om anslag till årsskrift, kansli och bibliotek.
Jag erinrar om att de sakkunniga ansågo, att upprustningsprogrammet
borde genomföras i två etapper. Till den första etappen hänfördes sådana
befattningar och anslag, som ansågos böra omedelbart inrättas, till den
senare sådana, som voro avsedda att framdeles och efter hand inrättas. I
det nu föreliggande förslaget till stat för högskolan för budgetåret 1949/50
har styrelsen i det väsentliga upptagit vad de sakkunniga hänfört till upprustningsprogrammets
första etapp.
Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Göteborg, efter yttranden av
drätselkammarens första avdelning och stadskollegiet, avgivit utlåtande i
ärendet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot högskolestyrelsens
statförslag.
Statskontoret har ansett, att en höjning av det nuvarande statsbidraget
— utöver vad som erfordras för bibehållande av den nu gällande kostnadsramen
— icke kan ifrågakomma i nu rådande statsfinansiella läge och att
förutsättningar för ytterligare upprustning av högskolan, utöver den som
möjliggjorts genom det av 1948 års riksdag beviljade anslaget å 100 000
kronor, icke för närvarande synas föreligga. Statskontoret har icke ingått
på en prövning i detalj av förslagen med hänsyn till den ståndpunkt ämbetsverket
intagit till frågan om statsbidrag till högskolan samt med hänsyn
till att statskontoret icke ansett sig besitta erforderlig sakkunskap för
bedömande av angelägenhetsgraden beträffande de olika önskemålen.
2. Högskolans reducerade förslag.
I statsverkspropositionen till årets riksdag, åttonde huvudtiteln, punkten
100, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkpa såsom Bidrag till Göteborgs
högskola ett förslagsanslag av 300 000 kronor. Med anledning härav
har universitetskanslern under hand anmodat vederbörande vid Göteborgs
högskola att till kanslersämbetet inkomma med förslag till besparingar i det
tidigare ingivna statförslaget samt tillika angiva vilka anslagsändamål, som
89
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
vore mest angelägna att få tillgodosedda, ävensom inkomma med vissa
kompletterande uppgifter i ärendet. I sitt yttrande över högskolans framställning
om statsbidrag har kanslern även framhållit, att det rådande statsfinansiella
läget syntes nödvändiggöra, att statens bidrag till högskolan i
huvudsak hölles inom den i årets statsverksproposition angivna kostnadsramen.
Enligt ett den 1 februari 1949 av styrelsen, efter lärarrådets hörande, till
kanslern avgivet reducerat förslag balansera högskolans inkomster och utgifter
på en summa av 868 890 kronor, vilket innebär en besparing i förhållande
till det tidigare förslaget av (1 110 970 — 868 890 =) 242 080 kronor.
‘Högskolans egna inkomster hava härvid angivits till 272 435 kronor (ökning
3 064 kronor), statsbidraget till 321 455 kronor (minskning 240 994 kronor)
och bidraget från Göteborgs stad till 275 000 kronor (minskning 4 150 kronor).
Bidraget från Göteborgs stad har upptagits enligt gällande avtal, vilket
såsom tidigare nämnts innebär, att staden bidrager med 275 000 kronor,
intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor.
Departementschejen. I nu rådande statsfinansiella läge föreligga tyvärr
icke förutsättningar för att omedelbart genomföra högskolans upprustningsprogram
i den omfattning de sakkunniga för Göteborgs högskola föreslagit
och som jag i och för sig funnit önskvärd. Såsom jag tidigare anfört, avsåg
högskolestyrelsens ursprungliga förslag till huvudstat för nästa budgetår
att i stort sett förverkliga upprustningsprogrammets första etapp. I sitt, i
allt väsentligt av kanslern tillstyrkta, reducerade förslag har emellertid högskolans
styrelse vidtagit betydande anslagsbeskärningar. Jag har därför funnit
mig kunna i huvudsak biträda detta förslag.
Jag övergår nu till att lämna en närmare redogörelse för huvudstatens
utgiftssida för att därefter redogöra för dess inkomstsida och angiva anslagsbehovet.
C. Huvudstatens utgiftssida.
1. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.
Allmänna synpunkter.
För professorerna vid högskolan gäller ett av högskolestyrelsen fastställt
avlönings- och pensionsreglemente. Professorerna åtnjuta grundlön (lön och
tjänstgöringspenningar) med 12 000 kronor för år samt dyrtids- och kristillägg
därå enligt samma grunder som professor vid statsuniversitet. Därjämte
utgår provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg
enligt de för statsuniversiteten gällande grunderna. För professor kan lönen
efter 5 år höjas med 1 000 kronor. Även professor vid statsuniversitet åtnjuter
ålderstillägg med 1 000 kronor efter fem års tjänstgöring.
Kanslern har för sin del utgått ifrån, att de för högskolans befattningshavare
gällande avlöningsbestämmelserna skola efter ingången av juli 1949
90
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
ersättas av de regler, som gälla för statsuniversitetens motsvarande befattningshavare.
Kanslern anför vidare:
Även om befattningshavarna vid högskolan icke äro statliga tjänstemän
och således icke formellt kunna inplaceras i lönegrad och löneklass, synes
det mig praktiskt att — såsom högskolestyrelsen också gjort — i fråga om
dem i förekommande fall använda från allmänna avlöningsreglementet lånade
beteckningar och termer t. ex. Ca, Ce, Cf. lönegrad, löneklass etc.
Högskolans professorer och laboratorer (likställda) synas böra jämställas
med statliga ordinarie tjänstemän. Högskolans övriga mera fast anställda
funktionärer torde åter kunna — i varje fall tills vidare — jämställas
med extra ordinarie statliga tjänstemän och följaktligen redovisas under
beteckningen Ce.
Styrelsen har i sitt förslag till avlöningsstat för de föreslagna nya professorst
jänsterna och befattningarna i laboratorsgraden upptagit avlöningsbeloppen
med frånräknande av pensionsavdrag, alltså nettobeloppen. Styrelsen
har nämligen räknat med att innehavare av nytillkommande befattningar
med pensionsrätt icke finge belasta högskolans nuvarande pensionsfonder.
Enligt § 16 statuterna för högskolan äro professorerna de enda
pensionsberättigade befattningshavarna vid högskolan.
Kanslern yttrar härom bland annat följande.
Professorernas pensionsavgifter ingå till pensionsfonderna. Utöver professorerna
hava hittills endast vaktmästarna vid högskolan efter prövning
i varje särskilt fall, tillerkänts pension. Huru pensionsfrågan framdeles skall
ordnas vid Göteborgs högskola är ännu icke utrett. Det synes mig uppenbart,
att pensioneringsfrågorna vid såväl Stockholms som Göteborgs högskolor
med det snaraste måste göras till föremål för närmare utredning.
Huruvida denna utredning bör anförtros åt 1944 års pensionsutredning eller
verkställas i annan ordning undandrager sig mitt bedömande. Intill dess
pensionsfrågan vid Göteborgs högskola vunnit sin lösning torde man dock
böra i staten räkna med bruttobelopp för avlöning till de nytillkommande
professorerna och befattningshavarna i laboratorsgraden. Nu gällande pensionsreglemente
torde böra tillämpas fortfarande tills vidare på innehavare
av vid ingången av juli 1949 befintlig med pensionsrätt förenad befattning
(professorerna). Innehavare av professors- eller laborators (likställd)-befattning,
som inrättas efter utgången av juni 1949, bör förpliktas att tills vidare
vidkännas pensionsavdrag å sin avlöning i likhet med motsvarande befattningshavare
vid statsuniversiteten. Pensionsavdragen böra fonderas samt
bokföras och redovisas särskilt i högskolans räkenskaper. Skulle intill dess
pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan innehavare av nyinrättad
professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden eller annan befattningshavare
med anställning av fast natur avgå med sjuk- eller förtidspension
eller avlida synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, ifrågakommande
pensionsbelopp böra få utgå ur den i huvudstaten uppförda posten
till pensioner och livräntor, vilken torde av denna anledning få överskridas
med erforderligt belopp.
Departementschefen. Jag torde kunna inskränka mig till att i tillämpliga
delar åberopa vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av frågan
om löne- och pensionsförhållandena vid Stockholms högskola.
91
Kungl. Maj:ts proposition; nr 163.
2. Avlöningar.
Nuvarande förhållanden.
Professurer. För närvarande äro 16 professurer tillsatta med ordinarie
innehavare, nämligen professurerna i: filosofi, geografi, historia, litteraturhistoria
med poetik, nationalekonomi, statskunskap, klassisk fornkunskap
och antikens historia (= Ivar W;crns rörliga professur), psykologi och pedagogik,
oceanografi, nordiska språk, grekiska språket, latinska språket, engelska
språket och litteraturen, romanska språk, tyska språket samt sanskrit
med jämförande indoeuropeisk språkforskning.
Därtill kommer en professur i semitiska språk, som för närvarande uppehälles
på förordnande.
För ämnet konsthistoria med konstteori är från den 1 september 1948
inrättad en helt med donationsmedel avlönad personlig professur för professorn
Sixten Strömbom.
Vidare finnes för en forskningsprofessur i botanik för prefekten vid Göteborgs
botaniska trädgård visst belopp av donationsmedel disponibelt.
Laboratur. Arvode utgår till en t. f. laborator i växtfysiologi (marin botanik)
.
Docenturer. Fem docentstipendier (helt utgående av statsmedel och med
samma belopp som vid statsuniversiteten) finnas i följande ämnen: geografi,
historia, nationalekonomi, statskunskap och romanska språk; tre docentstipendier,
forskarstipendier (utgående av donationsmedel, ett å 5 000 kronor,
ett å 4 700 kronor och ett å 2 000 kronor) finnas i följande ämnen:
tyska språket, konsthistoria med konstteori samt litteraturhistoria med
poetik.
Lektorer, lärare m. fl. finnas nu i följande ämnen: 1) etnografi (helt avlönad
av donationsmedel), 2) statistik, 3) ryska språket (två lärare, varav
den ena nu uppbär av gåvomedel 7 200 kronor, som bortfalla med utgången
av budgetåret 1948/49, 4) engelska språket, 5) franska språket,
6) tyska språket, 7) italienska språket, 8) kursanslag (27 276 kronor 80 öre).
Amanuens vid geografiska institutionen uppbär av gåvomedel ett belopp
av 1 500 kronor, som bortfaller med utgången av budgetåret 1948/49.
Bibliotekarien vid seminariebiblioteket åtnjuter arvode med 2 000 kronor
för år.
Högskolans kansli m. m. För handhavande av administrativa och kamerala
uppgifter m. m. finnes för närvarande följande personal:
1) Högskolans sekreterare (arvode 4 000 kronor).
2) Lärarrådets sekreterare (arvode 3 000 kronor).
3) Ett kanslibiträde (13 lönegraden, 16 löneklassen).
4) Ett kanslibiträde (11 lönegraden, 11 löneklassen).
5) För kansliändamål ett extra anslag å 3 800 kronor.
6) Fn förste vaktmästare (13 lönegraden, 16 löneklassen).
7) En andre vaktmästare, tillika eldare (12 lönegraden, 14 löneklassen).
8) Tillfälliga vaktmästare (arvoden tillhopa 1 500 kronor).
92
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
Styrelsens reducerade förslag.
Styrelsen föreslår inrättande av följande befattningar för vetenskaplig
personal:
1 professur i klassisk fornkunskap och antikens historia (i st. f. Ivar
Wserns rörliga professur).
1 professur i historia, särskilt nordisk historia.
1 professur i filosofi.
1 laboratur i marin botanik (i st. f. en t. f. laborator).
1 preceptorat i slaviska språk (i st. f. en bitr. lärare).
1 preceptorat i statistik (i st. f. en bitr. lärare).
1 preceptorat i ekonomisk historia.
1 förste assistenttjänst i geografi (i st. f. en amanuens).
1 förste assistenttjänst i psykologi.
1 förste amanuenstjänst i psykologi.
1 förste amanuenstjänst i marin botanik.
1 andre amanuenstjänst i statistik.
Styrelsen föreslår dessutom, att lektorerna i engelska, franska, tyska och
italienska språken tillförsäkras samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare
vid universiteten.
Beträffande kursanslaget, som för närvarande uppgår till 27 276
kronor 80 öre, har styrelsen i sitt reducerade förslag av den 1 februari 1949
föreslagit en ökning från tidigare beräknat belopp av 36 800 kronor till
38 000 kronor, närmast för att bereda plats för en extra ordinarie lärare i
ryska, som alltjämt enligt styrelsen måste bibehållas, sedan ett tidigare
begärt lektorat i ämnet strukits.
Såsom särskilt kursanslag till lärare vid journalistundervisningen
utgår nu ett belopp av 2 000 kronor ur östasiatiska
fonden. Styrelsen har i anslutning till ett förslag om fondering av nämnda
fonds avkastning — för vilket jag senare skall redogöra — uppfört ett särskilt
anslag å 5 500 kronor, avsett att disponeras för journalistundervisningen.
Styrelsen har i sin första framställning av den 8 juni 1948 begärt följande
förstärkning av den administrativa personalen:
1) inrättande av en sekreterarbefattning (Ca 31) i stället för de arvodesavlönade
sekreterarna.
2) inrättande av en kamrerarbefattning (Ca 27).
3) inrättande av en kontors biträdest jänst (Ca 81.
4) för tillfälliga vaktmästare sammanlagt 5 000 kronor.
5) central skrivbyrå (2 kanslibiträden, extra arbetskraft, kontorsvakt,
sammanlagd kostnad 16 156 kronor).
I skrivelsen av den 1 februari 1949 har styrelsen begränsat sig till att
föreslå följande.
1) Befattningarna som högskolans sekreterare och lärarrådets sekreterare
bibehållas som bisysslebefattningar, den först nämnda dock med ett från
4 000 kronor till 3 000 kronor reducerat arvode.
2) En kamrerarbefattning (Ca 27) inrättas.
3) Kontorsbiträdestjänsten uppföres i Cf 4.
4) För tillfälliga vaktmästare beräknas sammanlagt 2 000 kronor.
93
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Styrelsen har vidare föreslagit en höjning av rektors representationsarvode
från 2 000 till 3 000 kronor, av arvodet till bibliotekarien med 1 000
kronor till 3 000 kronor ävensom inrättande för biblioteket av en befattning
som andre amanuens.
Remissyttranden.
Kanslern tillstyrker för sin del inrättandet av samtliga vetenskapliga
befattningar i högskolans reducerade förslag med undantag
av professuren i filosofi. I stället för filosofiprofessuren föreslår kanslern, att
ett docentstipendium avses för nämnda ämne. Den upprustning av högskolan,
som inrättandet av ifrågavarande tjänster skulle innebära, anser
kanslern såsom angelägen och anför såsom motivering bland annat följande.
Jag får för min del framhålla, att jag finner det väl motiverat, att professuren
i klassisk fornkunskap och antikens historia omändras till en ordinarie
professur i ämnet. Den nuvarande innehavaren av denna lärostol åtnjuter
en avlöning av 20 730 kronor och kommer vid överflyttning till den
omändrade professorstjänsten att erhålla en bruttoavlöning av 19 730 kronor
(= professor vid statsuniversitet). Till följd härav synes han bora tillerkännas
ett personligt lönetillägg med så stort belopp för år, att han kommer
att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner. Detta lönetillägg —
1 000 kronor — synes mig kunna belasta den Woernska fonden.
Inrättandet av den föreslagna nya professuren i historia, särskilt nordisk
historia, vilken föreslagits av universitetsberedmngen, anser jag mig
böra tillstyrka. ...... ,,
Vad åter beträffar den nya professuren i filosofi lar jag erinra därom, att
lärarrådet i sitt yttrande den 29 januari 1949 framhållit, att ett omedelbart
inrättande av denna lärostol syntes erbjuda vissa svårigheter, varför lärarrådet
inskränkt sig till att föreslå att ett docentstipendium avses för nämnda
ämne. Högskolans styrelse har däremot i sitt yttrande av den 1 februari
1949 vidhållit det tidigare framställda förslaget om upprättande av ifrågavarande
professur. För min del har jag med hänsyn till vad lärarrådet^anfört
ansett att högskolans önskemål bör tillgodoses på sätt lärarrådet ifrågaSclt/t
Den
av styrelsen föreslagna laboratorsbefattningen i marin botanik finnes
i realiteten redan nu vid högskolan. Ur det av 1948 ars riksdag beviljade bidraget
utgår nämligen arvode till en t. f. laborator i växtfysiologi (marin
botanik) med 14 416 kronor 80 öre, varför den begärda anslagsökningen inskränker
sig till 714 kronor. .
De föreslagna preceptorsbefattningarna i slaviska språk och statistik utgöra
ombildningar av nu förefintliga lärartjänster (ryska språket, respektive
statistik). Till läraren i ryska språket utgår för innevarande budgetår ett
belopp av 7 200 kronor av gåvomedel, som enligt vad jag inhämtat icke är
att påräkna för nästa budgetår. För närvarande uppbär denne lärare vidare
7 216 kronor 80 öre ur det av 1948 års riksdag beviljade anslaget. Kostnadsökningen
vid inrättandet av en preceptorsbefattning uppgår alltså till 7 914
kronor. Precepturen i statistik innebär en kostnadsökning av allenast 714
kronor.
Preceptorsbefattningen i ekonomisk historia är en helt ny tjänst, vilken
upptagits i etapp I i det av särskilda sakkunniga den 19 januari 1948 av
-
94
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 163.
givna betänkandet med utredning och förslag angående Göteborgs högskolas
framtida ställning.
För min del vill jag framhålla att de sålunda föreslagna tjänsterna i laboratorsgraden
synas mig böra komma till stånd för stärkande av högskolans
vetenskapliga utrustning. Jag får tillägga, att enligt vad jag inhämtat preceptoratet
i ekonomisk historia kan på tillfredsställande sätt besättas med
för befattningen väl kvalificerad person.
Kanslern föreslår dessutom ett personligt lönetillägg å 1 000 kronor till
innehavaren av den för övrigt helt av donationsmedel avlönade professuren
i oceanografi. Denne befattningshavare uppbär för närvarande en avlöning
av 20 730 kronor.
I fråga om kursanslaget till journalistutbildningen föreslår kanslern
en minskning av det av högskolan föreslagna beloppet från 5500 kronor
till 3 000 kronor. För övrigt framhåller kanslern, att han med hänsyn till
de avsevärda beskärningar, som vidtagits beträffande högskolans anslagsäskanden,
och då han funnit det av värde att icke alltför knappt utmätta
medel stå till förfogande för kursändamål, icke ansett sig böra förorda ytterligare
minskning av de begärda kursanslagen.
Statskontoret framhåller, att bärande skäl för höjning av arvodena åt
rektor och lärare vid undervisningen för blivande journalister icke anförts.
Beträffande den administrativa personalen anför
kanslern:
Jag får framhålla nödvändigheten av att högskolans kansli erhåller en
förstärkning. Inrättandet av den föreslagna kamrerarbefattningen torde
vara i hög grad av behovet påkallad. Emot den föreslagna löneställningen
(27 lönegraden) har jag icke funnit anledning till erinran. Att utrusta högskolan
med en befattning som heltidsanställd sekreterare synes mig i och
för sig motiverat. Ett frångående av förslaget härom torde allenast vara
betingat av det rådande statsekonomiska läget. Att en dylik befattning
inom den närmaste tiden måste komma till stånd torde emellertid vara
ofrånkomligt med hänsyn även till en eventuell framtida samordning mellan
högskolan och den medicinska högskolan i Göteborg.
Det nu i 13 lönegraden uppförda kanslibiträdet torde böra benämnas
kontorist. En dylik befattning är enligt mitt förmenande erforderlig. Befattningarna
som förste vaktmästare och andre vaktmästare, tillika eldare,
anser jag vid nuvarande befattningshavares avgång böra förändras, den ena
till en tjänst som förste expeditions vakt i 11 lönegraden, den andra till en
tjänst som expeditions vakt, tillika eldare, i 10 lönegraden. Med hänsyn till
att enligt hittills gällande praxis dessa två befattningshavare kunna påräkna
pension från högskolans pensionsfonder, utmätt efter deras nuvarande
löneställning, har det synts mig mindre lämpligt att i förevarande
sammanhang giva dem en lägre lönegradsplacering än för närvarande samt
tillerkänna dem personliga lönetillägg.
Statskontoret, som yttrat sig över högskolans ursprungliga förslag till
utökning av kanslipersonalen, anför bland annat:
Förutom sekreterare, vilken med hänsyn till högskolans begränsade omfattning
icke rimligen kan placeras i högre lönegrad än intendenten vid
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
tandläkarhögskolan i Malmö, eller 27 lönegraden, torde böra finnas en
kassör i 15 lönegraden, en kontorist (nuvarande kanslibiträdet) i 13 lönegraden
samt ett biträde med avlöning enligt befordringsgången. För centrala
skrivbyrån bör avses ett kanslibiträde och ett biträde med avlöning
enligt befordringsgången.
Vaktmästartjänsterna böra upptagas den ene som förste expeditionsvakt
i 11 lönegraden och den andre som expeditionsvakt, tillika eldare i 10 lönegraden.
Riksräkenskapsverket förordar, att kamreraren vid högskolan placeras
i lönegrad 25, och anför i huvudsak bland annat följande.
Säkra hållpunkter för ett bedömande av behovet av den föreslagna
tjänsten föreligga icke. Riksräkenskapsverket är dock av den uppfattningen,
att högskolans blivande utveckling får anses kräva en särskild tjänsteman
för den ekonomiska förvaltningen. Då emellertid ifrågavarande kamerala
göromål varken i kvalitativt eller kvantitativt hänseende torde bliva mera
betungande än de som åvila kamreraren vid Chalmers tekniska högskola,
synes den föreslagna kamreraren icke böra erhålla högre löneställning än
motsvarande befattningshavare vid nämnda tekniska högskola.
Statens lönenämnd anser, att de föreslagna tjänsterna som sekreterare
och kamrerare vid högskolan icke borde uppföras högre än i 29 respektive
25 lönegraden. Beträffande den ursprungligen i Ca 8 och senare i Cf 4 upptagna
kontorsbiträdesbefattningen anser lönenämnden, att löneförhållandena
å ifrågavarande tjänst borde avvägas efter bestämmelserna i kung.
1947:436.
Lönenämnden påpekar vidare, att de befattningar, som av högskolestyrelsen
åsatts lönegradsbeteckningen Ca, lämpligare borde åsättas lönegradsbeteckningen
Ce med hänsyn till att befattningshavarna voro anställda
tills vidare och efter uppsägning kunde entledigas från sina tjänster.
Departeme?itschefen. Jag tillstyrker, att Ivar Wserns rörliga professur i
klassisk fornkunskap och antikens historia ersättes med en ordinarie professur
i ämnet. Däremot anser jag mig icke nu kunna biträda förslaget
om en ny professur i historia, särskilt nordisk historia. De sakkunniga ha
visserligen upptagit denna professur i upprustningsprogrammets första
etapp, liksom också det nu föreslagna preceptoratet i ekonomisk historia.
Ämnet historia är dock redan nu vid högskolan företrätt av en professor
och en docent, medan samtliga övriga av kanslern tillstyrkta befattningar
i professors- och laboratorsgraden och motsvarande representera icke tidigare
företrädda ämnen. Med hänsyn härtill och då den största sparsamhet
har måst åläggas, när det gällt andra områden av den kulturella upprustningen,
har jag ansett det kunna anstå med inrättande av denna
professur.
Beträffande övriga vetenskapliga befattningar ansluter jag mig till vad
kanslern anfört och förordar sålunda inrättande av eu laboratur i marin
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
botanik, preceptorat i ämnena slaviska språk, statistisk och ekonomisk
historia samt en förste assistenttjänst i vardera ämnena geografi och psykologi,
en förste amanuenstjänst i vardera ämnena psykologi och marin
botanik samt en andre amanuenstjänst i statistik. Jag tillstyrker vidare med
den motivering kanslern och lärarrådet anfört ett docentstipendium i filosofi.
Vid bifall till den av mig förordade förbättringen av professorernas löneförmåner
bör ej, vilket kanslern föreslagit, något personligt lönetillägg
utgå till innehavaren av professuren i oceanografi och av professuren i klassisk
fomkunskap och antikens historia. Lektorerna i engelska, franska,
tyska och italienska språken böra i enlighet med vad jag tidigare förordat
erhålla samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare vid universiteten.
I fråga om kursanslagen tillstyrker jag de av kanslern förordade beloppen,
alltså 38 000 kronor + 3 000 kronor till journalistutbildningen. Jag anser
mig även böra biträda styrelsens förslag om en höjning av rektors representationsarvode
från 2 000 till 3 000 kronor, om beräknande av 3 000 kronor
till arvode åt bibliotekarien vid seminariebiblioteket samt om inrättande
av en andre amanuenstjänst vid biblioteket.
Den administrativa personalen vid högskolan är uppenbarligen i behov
av förstärkning. Den föreslagna kamrerarbefattningen synes sålunda vara
väl motiverad. Av skäl, som anförts av riksräkenskapsverket och statens
lönenämnd, anser jag mig dock icke kunna tillstyrka tjänstens uppförande
högre än i 25 lönegraden. Vid den i Cf 4 upptagna kontorsbiträdesbefattningen
böra löneförmånerna avpassas efter bestämmelserna i kungörelsen
1947: 436. Vidare bör det nu i 13 lönegraden uppförda kanslibiträdet benämnas
kontorist. Jag ger även min anslutning till vad kanslern anfört beträffande
befattningarna som förste vaktmästare och andre vaktmästare.
Vad beträffar befattningarnas lönegradsbeteckning, hänvisar jag till vad
jag anfört härom i samband med Stockholms högskola.
Vid bifall till vad jag i det föregående föreslagit synes medel böra beräknas
under avlöningsposten till avlönande av följande personal, nämligen
18 professorer
1 professor i botanik (arvode 6 500 kronor)
1 laborator
3 preceptorer
6 docentstipendiater
4 lektorer
1 lärare i etnografi (arvode 2 000 kronor)
2 förste assistenter
2 förste amanuenser
2 andre amanuenser
1 kamrerare i Ce 25
1 kontorist i Ce 13
97
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
1 kanslibiträde i Ce 11
1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)
1 förste vaktmästare i Ce 13
1 andre vaktmästare i Ce 12
1 bibliotekarie (arvode 3 000 kronor)
2 sekreterare (arvoden ä 3 000 kronor)
Vidare böra medel beräknas till honorarium åt rektor (3 000 kronor), till
kursanslag (41000 kronor) samt till tillfälliga vaktmästare och vikarier m.m.
Medelsbehovet till avlöningar har av kanslern för nästa budgetår beräknats
till i runt tal 685 200 kronor. Häri ingår ett belopp av 600 kronor
för sifferrevision av högskolans räkenskaper. Medel för detta ändamål torde
böra beräknas under omkostnadsposten. Med hänsyn härtill och till de
av mig i det föregående i övrigt förordade förändringarna i förhållande
till kanslerns förslag och med beaktande av den av mig förordade förbättringen
i löneavseende för professorer m. fl. befattningshavare beräknar jag
för min del medelsbehovet till Avlöningar till i runt tal 704 000 kronor.
Jag förordar därför, att denna utgiftspost uppföres med förslagsvis 704 000
kronor. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa
avlöningsstat.
3. Pensioner och livräntor.
Styrelsen har i sitt reducerade förslag beräknat denna utgiftspost till
91 416 kronor. Därav belöpa 30 735 kronor på tjänstepensioner och 60 288
kronor på änke- och pupillpensioner, vartill kommer ett pensionsunderstöd
jämte dyrtidstillägg å 393 kronor till en f. d. städerska, vilket belopp
tidigare utgått av högskolans allmänna medel. Höjningen av det beräknade
anslaget till pensioner och livräntor från i den ursprungliga staten 77 228
kronor till 91 416 kronor betingas av kungörelsen den 14 maj 1948 (nr
257), enligt vilken pensionerna och familjepensionema till f. d. professorer
vid statsuniversiteten och deras efterlevande blivit höjda. En i det ursprungliga
statförslaget upptagen avkortad professorspension, beräknad
att utgå från den 1 december 1949, har däremot bortfallit på grund av
vederbörande professors frånfälle. I stället har ytterligare en änkepensionär
tillkommit.
Vid Göteborgs högskola äro för närvarande endast fem f. d. befattningshavare
pensionerade, nämligen tre f. d. professorer och två f. d. vaktmästare.
Under budgetåret tillkommer ytterligare en avkortad professorspension.
Pension till professor har hittills utgått med samma belopp som vid
statsuniversiteten, under det vaktmästarna pensionerats enligt för Göteborgs
stads f. d. befattningshavare gällande grunder.
Styrelsen framhåller, att pensioneringskostnaderna helt täckas av högskolans
pensionsfonder. Avkastningen av dessa beräknas under budgetåret
7 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 163.
98
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
komma att uppgå till sammanlagt 37 510 kronor, vartill komma pensionsavgifter
från de för närvarande pensionsberättigade befattningshavarna med
cirka 6 500 kronor.
Antalet änke- och pupillpensionärer vid högskolan är för närvarande
tretton. De sammanlagda pensionsbeloppen ha hittills varit avsevärt lägre
än de vid statsuniversiteten utgående. Med hänvisning till vad särskilda
sakkunniga anfört i denna fråga, har emellertid styrelsen i det föreliggande
statförslaget beräknat änkepensionerna efter de för statsuniversiteten gällande
grunder.
De medel, som stå till förfogande för utgifter för änke- och pupillpensioneringen,
äro emellertid otillräckliga. Änke- och pupillkassans avgifts- och
räntemedel ha beräknats till 22 436 kronor, varav 12 430 kronor i räntor
och 10 006 kronor i inflytande familjepensionsavgifter.
Kanslern påpekar i sitt yttrande, att styrelsen under högskolans inkomster
upptagit bland avkastning av högskolans fonder pensionsfondernas
avgifts- och räntemedel till 30 736 kronor. Enligt vad styrelsen uppgivit
beräknas emellertid avkastningen av nämnda fonder under budgetåret
1949/50 komma att uppgå till 37 510 kronor och pensionsavgifterna till
6 500 kronor. Den sammanlagda inkomsten utgör alltså (37 510 + 6 500 =)
44 010 kronor. I huvudstaten borde enligt kanslerns mening uppföras
bland avkastning av högskolans fonder ytterligare (44 010 — 30 736 =)
i runt tal 13 300 kronor. Å andra sidan borde under utgifter uppföras en
särskild post till ökning av pensionsfondernas kapital med samma belopp,
13 300 kronor.
Departementschefen. Pension till professor vid Göteborgs högskola utgår
efter samma grunder som vid statsuniversiteten. Det synes mig skäligt
att änkepensionerna förbättras och bestämmas i anslutning till de grunder,
som tillämpas inom det statliga pensionsväsendet. Närmare bestämmelser
i ämnet torde tills vidare få meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av
högskolans styrelse. Av pensionsfondernas avkastning torde i enlighet med
högskolestyrelsens förslag å inkomstsidan icke böra upptagas större belopp
än vad som åtgår för att bestrida högskolans pensionsutgifter. Jag
beräknar medelsbehovet till pensioner och livräntor till det av styrelsen
föreslagna beloppet eller i runt tal 91 400 kronor.
4. Omkostnader.
Denna utgiftspost har i det reducerade statförslaget upptagits med
60 850 kronor, vilket innebär en utgiftsökning med 20 270 kronor i jämförelse
med nu gällande stat.
Styrelsens förslag till omkostnadsstat.
1. Reseersättningar, förslagsvis ....................... kronor 2 500
2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ................ » 17 000
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
3. Telefon, skrivmaterialier och expenser i övrigt........ kronor 5 000
4. Tryckningskostnader, förslagsvis ................... » 16 050
5. Renhållning och städning, förslagsvis................ » 5 000
6. Underhåll av byggnad och inventarier.............. » 10 000
7. Försäkringar, förslagsvis .......................... » 800
8. Promotions- och installationskostnader.............. » 2 000
9. Övriga utgifter ............................ »_2 500
Summa kronor 60 850.
Utgiftsökningen hänför sig med 6 800 kronor till posterna 1, 3, 5, 7—9,
vilka omkostnader i högskolans budget hittills sammanförts i en klumpsumma,
med 2 000 kronor till post 2 (bränsle, lyse och vatten), med 6 470
kronor till post 4 (tryckningskostnader) samt med 5 000 kronor till post 6
(underhåll av byggnad och inventarier).
Från anslagsposten till reseersättningar skall enligt styrelsens förslag bestridas
— utöver ersättningar till vid högskolan anställda tjänstemän —
jämväl rese- och traktamentskostnader för den vid Lunds universitet tjänstgörande
lektorn i holländska språket, vilka kunna uppstå i samband med
av honom meddelad undervisning vid högskolan.
Kanslern har tillstyrkt, att medelsbehovet för omkostnader i enlighet
med styrelsens förslag beräknas till 60 850 kronor.
Departementschefen. Posterna 3, 8, 9 i styrelsens förslag till omkostnadsstat
synes lämpligen kunna sammanföras till en utgiftspost för expenser och
övriga utgifter. Styrelsens beräkning av medelsbehovet till omkostnader
har i och för sig icke givit mig anledning till erinran. Jag erinrar emellertid
om att högskolans förvaltning och räkenskaper enligt gällande avtal årligen
skola granskas av fyra revisorer, av vilka Kungl. Maj:t och stadsfullmäktige
i Göteborg skola vardera utse två. Högskolans styrelse har under avlöningsposten
beräknat 600 kronor för sifferrevision. För detta ändamål har jag
i det föregående förordat, att medel skulle beräknas under nu ifrågavarande
utgiftspost. Under denna torde jämväl medel böra, såsom jag tidigare förordat
för Stockholms högskolas vidkommande, beräknas till ersättning åt
nyssnämnda fyra revisorer. Med hänsyn härtill förordar jag, att utgiftsposten
för omkostnader upptages med ett förslagsvis betecknat belopp av
03 500 kronor.
5. Materiel m. m.
Denna utgiftspost har i det reducerade statförslaget upptagits med
29 525 kronor, vilket innebär en ökning med 10 400 kronor i jämförelse
med nu gällande stat. Utgiftsökningen samt styrelsens förslag till disposition
av anslaget framgår av följande sammanställning:
Ökning kronor
Geografiska institutionen....... kronor 5 000 1 000 (tidigare
gåvomedel)
Marinbotaniska institutet
4 000
1 000
100
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Psykologisk-pedagogiska |
Ökning kronor |
|||
institutionen ................ |
kronor |
6 000 |
_ |
|
Seminariebiblioteket ........... |
» |
12 050 |
6 400 |
|
Journalistundervisningen ....... Akademiska kapellet och akade- |
» |
2 000 |
2 000 |
(tidigare gåvomedel) |
miska kören ................ |
» |
475 |
— |
|
Summa kronor 29 525 |
10 400 |
Departementschefen. Jag har ingen erinran mot det nu framlagda reducerade
förslaget och beräknar medelsbehovet till Materiel m. m. till i runt
tal 29 500 kronor.
D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.
Såsom av det föregående framgått har högskolans styrelse i sitt slutliga,
reducerade förslag beräknat intäkterna — utöver statsbidrag och bidrag
från Göteborgs stad — sålunda:
Avkastning av högskolans fonder.................... kronor 241 694
Diverse inkomster
a) Avgifter från de studerande........kronor 28 000
b) Hyror .......................... » 2 741 » 30 741
Summa kronor 272 435.
Avkastning av högskolans fonder. De olika fondernas
avkastning har upptagits med de belopp, vilka beräknats av Göteborgs
stads drätselkammare, som förvaltar fonderna. Styrelsen har i staten endast
upptagit avkastningarna av sådana fonder och mot dessa svarande utgifter,
vilka inverka på eller framdeles kunna komma att inverka på storleken
av statens och stadens bidrag till högskolan. Följande belopp, utgörande
avkastning av fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning
för vissa bestämda ändamål, ha uteslutits ur staten:
1. Emily Wijks fond (till lönetillägg åt innehavarna av de 15
äldsta professurerna samt, i mån av tillgång, till docentstipendier)
............................................
2. Dan Broströms donation vid Göteborgs 300-årsjubileum..
3. Ann-Ida Broströms donation till komplettering av Dan Broströms
jubileumsdonation.............................
Ur avkastningen av de båda Broströmska fonderna, av vilka den förra
beräknats att under budgetåret uppgå till 5 020 kronor, utgå dels det i
staten upptagna arvodet till en lärarbefattning i etnografi, avsedd att
i en framtid ombildas till forskniugsprofessur i ämnet, dels ett docentstipendium.
Beräknad
avkastning,
kronor
13 700
3 020
3 360
Kungl. Maj.ts proposition nr 163.
101
Beräknad
avkastning,
4. Oscar Ekmans stipendiefond (till ett docentstipendium)----
5. Karl Langenskiölds minnesfond (till anslag åt docenter)----
6. S. A. Hedlunds, Otto Sylwans, G. A. Bratts föreläsningsfon
der
(för inbjudande av utanför högskolan stående föreläsare),
sammanlagt..................................
7. Fonder för rese- och studiestipendier ............... • • •
8. Gustaf Ekmans donationsfond (till oceanografiska institutionen)
...........................................
9. C. J. Meijerbergs donation (till Meijerbergs institut för
svensk etymologisk forskning) .........................
10. Betty Warburgs donation (till studentkåren) ............
11. Oscar Ekmans 6 juni-fond (till högskolans populärvetenskapliga
skriftserie)..................................
Från staten ha ytterligare avskilts två fonder, nämligen Ivar Wasrns fond
med tillhörande tilläggsfond för en rörlig professur och östasiatiska fonden
för en professur i östasiatisk språkvetenskap och kultur. Avkastningen av
den förstnämnda fonden (10 280 kronor) utgår för närvarande till uppehållande
av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia. För
samma ändamål disponeras ur östasiatiska fondens avkastning (c;a 14 000
kronor) ett belopp av 5 150 kronor 80 öre. Till journalistundervisningen
lämnar östasiatiska fonden vidare nu ett bidrag av 2 000 kronor. De beräknade
årsavkastningarna av dessa fonder, vars kapitaltillgångar uppgå till i
runt tal 334 000 respektive 430 000 kronor, äro enligt styrelsens förslag
avsedda att i sin helhet läggas till kapitalet, så att dessa fonder i sinom tid
bliva i stånd att var för sig uppbära en professur.
Kanslern ansluter sig för sin del till styrelsens förslag beträffande den
Wmrnska och den östasiatiska fonden, med undantag av att han beräknat
att ur Wsernska fondens avkastning årligen ett belopp av 1 000 kronor
skulle utgå såsom personligt lönetillägg till den nuvarande innehavaren av
professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia.
Kanslern framhåller vidare, att styrelsen uteslutit avkastningen av Karl
Langenskiölds minnesfond. Avkastningen av denna fond (2 500 kronor)
skall utgå till docenter för hållandet av kurser och annat biträde vid undervisningen
och tillgodoser alltså enligt kanslern samma ändamål som högskolans
kursanslag. Med hänsyn härtill har kanslern icke funnit sig böra
biträda styrelsens förslag på denna punkt utan föreslår, att avkastningen
av fonden upptages i staten bland högskolans egna inkomster.
För övrigt har kanslern ingen erinran mot styrelsens förslag beträffande
fondernas avkastning.
Statskontoret anser det klart, att avkastning av fonder, donerade för
rese- och studiestipendier, till specialprofessurer, vilka icke upprätthållas,
till oceanografiska institutionen och till studentkåren icke böra medtagas i
kronor
2 000
2 490
2 540
70 570
3 420
3 960
160
980
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
staten. Statskontoret ifrågasätter vidare i anledning av styrelsens förslag
att utesluta avkastningen av Meijerbergs donation för svensk etymologisk
forskning, om icke instituten för ortnamns- och dialektforskning samt
folkminnesforskning, till vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i staten
för högskolan. Ämbetsverket anser det däremot tveksamt, huruvida avkastningen
av Oscar Ekmans 6 juni-fond, avsedd för högskolans populärvetenskapliga
skriftserie, bör uteslutas. I fråga om avkastningen av övriga
fonder (n:ris 1—6), tillsammans 27 110 kronor, som enligt styrelsen borde
uteslutas, har statskontoret ansett att beloppet borde upptagas i staten.
Avgifter från de studerande. Styrelsen har beräknat dessa
inkomster sålunda:
Inskrivnings- och terminsavgifter......................kronor 22 000
Kurs- och auskultantavgifter.......................... » 5 000
Examensavgifter samt lösen för examens- och disputations
betyg
............................................ » 1 000
Summa kronor 28 000.
Hyror. I denna inkomstpost ingår 1 300 kronor för uthyrning av
lokaler, 786 kronor för förste vaktmästarens bostad samt 655 kronor för
andre vaktmästarens bostad.
Departementschefen. [Högskolestyrelsens förslag att ur staten utesluta
avkastningen av fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens
användning för vissa bestämda ändamål, synes med något undantag vara
motiverat av såväl principiella som praktiska skäl. De utgifter, som bestridas
av avkastningarna av dessa fonder, komma nämligen icke att inverka
på storleken av statens eller stadens bidrag till högskolan. Dessutom undvikes
genom uteslutningen av dessa fonder onödig dubbelföring i staten.
Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka högskolans intresse
av att årsavkastningarna av den Wsernska och den östasiatiska fonden i
sin helhet kunna läggas till kapitalet, så att dessa fonder så småningom
bliva i stånd att var för sig uppbära en professur. Jag erinrar om att jag
som en konsekvens av denna min uppfattning i det föregående tillstyrkt
inrättandet av en ordinarie professur i klassisk fornkunskap och antikens
historia för att därmed frigöra den Waernska fonden. Jag delar kanslerns
uppfattning, att avkastningen av Karl Langenskiölds minnesfond till anslag
åt docenter bör upptagas i staten bland högskolans egna inkomster. Däremot
finner jag icke skäl att, såsom statskontoret föreslagit, i staten upptaga
avkastningen av de fonder, som i det föregående betecknats med 2—6.
Om och i vad mån avkastningen av Emily Wijks fond bör upptagas i staten
bland högskolans egna inkomster, är beroende av den tolkning, som bör
givas bestämmelserna i det till grund för fonden liggande gåvobrevet.
Denna fråga synes mig böra närmare utredas genom högskolans styrelses
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
försorg. I detta läge anser jag mig icke nu böra inräkna denna avkastning
bland högskolans egna inkomster. Det av statskontoret berörda spörsmålet,
om icke instituten för ortnamns- och dialektforskning samt folkminnesforskning
vid högskolan, till vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i
staten för högskolan, torde böra upptagas till övervägande av högskolans
styrelse.
Under hänvisning till vad jag sålunda anfört beräknar jag avkastningen
av högskolans fonder till (241 694 -)- 2 500 —) i runt tal 244 200 kronor.
Posten Avgifter från de studerande bör upptagas med av styrelsen föreslaget
belopp, 28 000 kronor. Beräknade inflytande hyresinkomster torde
böra upptagas till 2 700 kronor under rubriken Diverse inkomster. Högskolans
egna inkomster torde alltså kunna beräknas till 274 900 kronor.
Jag har i det föregående förordat, att huvudstatens utgiftssida skulle
beräknas sålunda:
Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 704 000
Omkostnader, förslagsvis............................. » 63 500
Materiel m. m....................................... » 29 500
Pensioner och livräntor, förslagsvis............. » 91 400
Summa kronor 888 400.
Då högskolans egna disponibla medel uppgå till 274 900 kronor, skola
alltså staten och staden enligt gällande avtal bestrida den utgiftssumma,
som enligt den fastställda staten icke täckes av högskolans egna medel. Anslagssumman
för budgetåret 1949/50 utgör sålunda 613 500 kronor, varav
Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med återstoden
eller 338 500 kronor, ty först när anslagssumman överstiger 825 000
kronor, skall staden enligt avtalet bidraga med mer än 275 000 kronor. Förslagsanslaget
till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras med
338 500 kronor.
F. Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1949/50:
Huvudstat.
Utgifter:
1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 704 000
2. Omkostnader, förslagsvis............ » 63 500
3. Materiel in. m..................... » 29 500
4. Pensioner och livräntor, förslagsvis . . » 91 400
Summa kronor 888 400
104
Kungl. Maj:ts proposition nr 163.
Inkomster:
1. Avkastning från högskolans fonder ... kronor 244 200
2. Avgifter från de studerande......... » 28 000
3. Diverse inkomster.................. » 2 700
4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000
5. Bidrag från staten ......... » 338 500
Summa kronor 888 400;
b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 338 500 kronor.
Vad departementschefen sålunda under avsnitten I, II
och III hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Nyborg.
Kungl. May.ts proposition nr 163.
105
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms högskola........ 3
A. Inledning....................................... 8
B. Vissa frågor av allmän natur......................... 4
1. Terminsavgifter m. .............................. 4
2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan........... 6
C. Förslaget till huvudstat för högskolan. Allmänna synpunkter . . 17
D. Huvudstatens utgiftssida.............................26
1. Avlöningar ... 26
a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen...........26
b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen............44
c. Humanistiska avdelningen........................46
d. Allmänna avdelningen m. .......................63
e. Beräkning av avlöningsposten m. m.................72
2. Omkostnader..................................73
3. Materiel m. ...................................75
4. Engångskostnader för materielanskaffning..............77
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten................78
6. Pensioner och livräntor............................79
E. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet................81
F. Hemställan....................................84
II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms högskola
upplåtna lokaler....................................85
III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola.........86
A. Inledning......................................86
B. Förslaget till huvudstat för högskolan...................87
1. Ursprungligt förslag..............................87
2. Högskolans reducerade förslag.......................88
C. Huvudstatens utgiftssida.............................89
1. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan. Allmänna synpunkter
.......................................89
2. Avlöningar.....................................Öl
3. Pensioner och livräntor............................97
4. Omkostnader...................................98
5. Materiel m. .................................... 99
D. Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet...............100
F. Hemställan.......................................193
8 — Bihanij till riksdagens protokoll 19i9. 1 sand. Nr 163.