Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

1

Nr 128.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
fångvårdsstgrelsen m. m.; given Stockholms slott den
18 mars 19b9.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå
riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19fr9. 1 samt. Nr 128.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng,

Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg.

Den 9 april 1948 överlämnade den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
6 juni 1947 tillsatta decentraliseringsutredningen en med nr 15 betecknad
promemoria, innefattande förslag till vissa förenklingar av förvaltningsförfarandet
inom fångvårdsstyrelsens verksamhetsområde bl. a. genom decentralisering
av beslutanderätten i olika slag av ärenden från styrelsen till
underordnade myndigheter. I huvudsaklig överensstämmelse med vad därvid
förordats har Kungl. Maj :t beträffande de hithörande frågor, vilka för
sin lösning kräva riksdagens medverkan, i propositionen nr 127 till innevarande
års riksdag framlagt förslag om vissa ändringar i lagen den 21 december
1945 om verkställighet av frihetsstraff in. m.

Genom beslut den 30 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens organisationsnämnd
att verkställa en översyn av fångvårdsstyrelsens organisation.
Med skrivelse den 14 december 1948 har organisationsnämnden, som samrått
med decentraliseringsutredningen angående en ändamålsenlig arbetsfördelning
i förevarande frågor mellan nämnden och utredningen, efter
fullgjort uppdrag överlämnat en promemoria med vissa av den verkställda
översynen föranledda förslag. Enär dessa vid tiden för slatsverkspropositionens
avlåtande voro föremål för remissbehandling, upptogos anslagen
till avlöningar och omkostnader för fångvårdsstyrelsen i riksstatsförslaget
för nästa budgetår, i avbidan på särskild proposition i ämnet, med allenast
beräknade belopp, motsvarande de i gällande riksstat för sådant ändamål
uppförda anslagen. Jag anhåller nu att få upptaga dessa frågor till fortsatt
behandling.

Kungi. Mcij.ts proposition nr 128.

3

Fångvårdsstyrelsens nuvarande organisation.

Enligt gällande instruktion av den 21 juni 1946, nr 395, (jfr prop. 225/
1946 s. 50 f.) är fångvårdsstyrelsen under överdirektörens ledning organiserad
på fyra byråer, nämligen kanslibijrån med straffregistret, socialbyrån
med centrala fångregistret, kameralbyrån och arbetsbyrän. Byråerna förestås
av byråchefer och straffregistret av en byrådirektör.

Fördelningen av ärendena mellan de särskilda byråerna sker i huvudsak
enligt följande grunder. På kanslibyrån handläggas ärenden om fångvårdens
allmänna organisation, om de intagnas behandling och förmåner in. in.
samt om personal inom styrelsens verksamhetsområde; på avdelningen för
straffregistret handläggas icke andra ärenden än sådana som avse registret.
Socialbyrån handlägger bl. a. ärenden om straffdoms befordran till verkställighet,
om de intagnas placering på anstalt, om beräkning av strafftid,
om nåd och villkorlig frigivning, om kriminalvård i frihet samt om centrala
fångregistret. Till kameralbyråns handläggning höra ärenden om den ekonomiska
förvaltningen, om anslagsäskanden, om byggnads- och underhållsai
beten samt andra ärenden av ekonomisk natur. På arbetsbyrån slutligen
handläggas ärenden om planering och organisation av arbetsdriften samt
om de intagnas sysselsättande däri m. in.

Beträffande styrelsens personalorganisation hänvisas till statsliggaren s.
151 f. (jfr prop. 225/1946 s. 50 f.).

Organisationsnämndens förslag.

Organisationsnämndens undersökning har icke varit begränsad till kontorstekniska
detaljer utan har i första hand omfattat överväganden rörande
organisationen i stort såsom styrelsens byråindelning in. in. Nämnden har
därvid bl. a. förutsatt, att de i decentraliseringsutredningens promemoria nr
15 framlagda förslagen komma att genomföras.

Vad angår styrelsens ämbetsbefattning uppmärksammas, att verksamheten
vid sti affregistret har föga samband med styrelsens övriga arbetsuppgifter.
Registret, vars huvudändamål är alt göra det möjligt för domstolarna
att iakttaga föreskrifter om tidigare kriminalitets återfallsverkan,
intager däilör en förhållandevis fristående ställning. Någon organisatorisk
eller annan fördel vinnes icke med att sammanslå straff registret med styrelsens
centrala fångregister. Däremot synes ett register, som nu föres hos
statens kriminaltekniska anstalt, vara så närbesläktat med straffregistret,
att åtskilligt dubbelarbete skulle kunna undvikas och även andra fördelar
vinnas genom sammanslagning av dessa båda register. På grund härav föreslås,
all sli affregistret den 1 juli 1949 överflyttas till kriminaltekniska anstalten.
Efter överflyttningen skulle särskild chef för straffregistret icke

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

erfordras. Personalbehovet för registrets del beräknas efter vissa rationaliseringsålgärder
kunna begränsas till 1 aktuarie och 3 biträden.

I fråga om ärendenas fördelning inom styrelsen framhålles, att handläggningen
av olika slags ärenden angående enskilda intagna för närvarande är
uppdelad på flera byråer. En åtgärd avseende en intagen bör emellertid ofta
ses som en detalj i ett vårdprogram och icke som en isolerad företeelse. Det
är därför av värde, att alla avgöranden av icke generell art rörande de intagna
träffas på samma byrå. Ifrågavarande ärenden föreslås därför bliva sammanförda
till en byrå, lämpligen socialbyrån.

Efter avlägsnande från kanslibyrån av straffregistret och ärenden rörande
enskilda intagna skulle för handiäggning på byrån återstå ärenden rörande
styrelsens, anstalternas och skyddskonsulentorganisationens personal samt
en förhållandevis liten grupp allmänna ärenden. Dessa kvarstående ärendesgrupper
omfatta mindre än hälften av kanslibyråns nuvarande ärenden,
bortsett från straffregistret. Med hänsyn härtill synes en kanslibyrå icke
längre erforderlig, därest kameralbyrån ombildas till en administrativ byrå
med en kameral- och en personalsektion. Genom att till en byrå sammanföra
de olika slag av personalärenden, som nu äro uppdelade mellan kanslibyrån
och kameralbyrån, möjliggöres även viss förenkling beträffande personalregistrering
in. m.

I anslutning till det anförda föreslås ändring av fångvårdsstyrelsens
byråindelning, innebärande att styrelsen organiseras på
tre byråer, nämligen en socialbyrå för ärenden rörande enskilda intagna,
undervisning (utbildning av fångvårdens personal och undervisning av de
intagna) samt fångregistrering, en administrativ byrå för kamerala ärenden
samt ärenden rörande styrelsens, fångvårdsanstalternas och skyddskonsulentorganisationens
personal samt en arbetsbyrå för samma ärenden som nu
tillhöra denna byrå. Under tiden för anstaltsväsendets omorganisation bör
styrelsens egen organisation givas en för handläggningen av härmed sammanhängande
ärenden särskilt ägnad utformning. Detta bör ske genom att
en tjänsteman, förslagsvis en förste byråsekreterare, direkt underställes överdirektören
med uppgift att bereda och föredraga dessa ärenden. Härigenom
underlättas den samordning av arbetet på de olika byråerna, som i flertalet
hithörande frågor erfordras på grund av att dessa beröra mer än en byrås
verksamhetsområde.

I fråga om byråernas inre organisation in. in. föreslås följande.

Socialbyrån uppdelas på tre sektioner för resp. ärenden rörande
enskilda intagna, undervisningsärenden och centrala fångregistret. I förening
med överflyttning av ärenden av förstnämnda slag från nuvarande
kanslibyrån överföres därifrån till socialbyrån en amanuens som i ungefärligen
lika omfattning bör biträda vid handläggningen av dylika ärenden och
undervisningsärenden. Genom att, på sätt decentraliseringsutredningen föreslagit,
åt anstalternas styresmän anförtro strafftidsberäkning i klara fall
samt genom att införa förenklade och arbetsbesparande former för de mera
svårbedömbara fallens behandling inom styrelsen frigöres för viss personal

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

5

på byrån den arbetstid, som i övrigt är behövlig för handläggning av de från
andra byråer överförda ärendena angående enskilda intagna.

I sin den 31 december 1947 avgivna promemoria beträffande det framtida
ordnandet av driften vid fångvårdsanstalterna (jfr prop. 220/1948 s. 2) har
nämnden bl. a. föreslagit, att skolundervisning i vanliga former endast skall
förekomma vid ungdomsanstalterna samt att undervisning av de intagna
vid övriga anstalter skall omfatta korrespondensundervisning med och utan
extra handledning, handledning vid andra självstudier än korrespondensstudier,
ledning av studiecirklar samt kortare kurser i allmänbildande ämnen.
Undei visningsarbetet skall enligt förslaget bedrivas av lärare, yrkesmän
och inom folkbildningsarbetet sysselsatta personer, vilka äro bosatta i
respektive anstalters närhet. Härigenom och genom att platsantalet vid de
största anstalterna i den blivande anstaltsorganisationen avses bliva väsentligt
lägre än nu förekommande platsantal vid de större anstalterna skulle
lärarassistenter icke längre komma att erfordras. Ett genomförande av förslaget
kräver, att styrelsens centrala ledning av undervisningsarbetet förstärkes.
Detta kan lämpligen ske på så sätt att nuvarande arvodesbefattning
för sakkunnig i undervisningsfrågor utbytes mot en på socialbyrån placerad
heltidsbefattning, förslagsvis i byrådirektörs ställning. På denne befattningshavare
skall även ankomma att leda utbildningsarbetet bland fångvårdens
personal.

Med viss teknisk och arbetsorganisatorisk rationalisering (övergång till
dossier- och hålkortssystem m. m.) beträffande förandet av centrala fångregistret
kan en icke obetydlig arbetslättnad vinnas. De ändringar, som härvid
ifrågasättas, grunda sig till en del på decentraliseringsutredningens förslag,
att fångvårdsstyrelsen beträffande icke häktade, till frihetsstraff dömda
personer skall — för att befrias från onödigt arbete med registrering och
anstaltsanvisning — från domstol erhålla utskrift endast av verkställbara
domar. Den med registerföringen sysselsatta personalen, för närvarande 1
förste amanuens och 9 kontors- och skrivbiträden, beräknas sålunda kunna
minskas med 3 biträden.

Efter nu angivna personalförändringar beräknas personalbehovet för den
i vissa avseenden omorganiserade socialbyrån omfatta 1 byråchef, 1 byrådirektör,
2 förste byråsekreterare, 1 aktuarie, 3 amanuenser samt 7 kontorsoch
skrivbiträden.

Den nya administrativa byrån föreslås skola bestå av en personal-
och en kameralsektion.

På personalsektionen skola handläggas alla slags personalärenden med
undantag av frågor rörande utbildning. De huvudsakliga ärendesgrupperna
komma sålunda att omfatta ärenden rörande personalbehov, personalstater
med anslagsbehov för avlöningar och andra personalkostnader, tjänstgöringsplaner,
anställnings- och avlöningsförhållanden, befordringar, personalregistrering
samt avlöningsuträkning.

Personalen på personalsektionen föreslås skola utgöras av 2 förste byråsekreterare,
av vilka den ene skall vara sektionschef, och 1 kontorist. Befatt -

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

ningen för sektionschefen nyinrättas och motiveras främst av ett framträdande
behov av en tjänsteman med huvudsaklig uppgift att företaga fortlöpande
revision av fångvårdsanstalternas personaluppsättningar och tjänstgöringsplaner.
Den andra befattningen såsom förste byråsekreterare motsvaras
av en dylik tjänst på nuvarande kanslibyrån. Kontoristtjänsten ersätter
en kanslibiträdesbefattning på kameralbyrån.

Kameralsektionens arbetsuppgifter komma att skilja sig från den nuvarande
kameralbyråns såtillvida att ärenden angående enskilda intagna och
anstaltsväsendets omorganisation samt personalärenden, inklusive avlöningsuträkning
med skatteredovisning, icke skola handläggas på sektionen. Genom
denna väsentliga minskning av arbetsomfånget kommer behov av en
på kameralbyrån placerad förste byråsekreterare, vars huvuduppgift är att
uppsätta skrivelser, icke att föreligga för sektionens del. Kvarstående göromål
av sådant slag kunna utföras av en amanuens och eu assistent på tid
som för dem frigöres. Deras befattningar böra därvid lämpligen utbytas
mot en byråsekreterar- och en kansliskrivartjänst. Vidare kan, med viss
förenkling av expeditionsarbetet, den från kameralbyrån överflyttade biträdespersonalen
minskas med 1 kanslibiträde och 1 kontorsbiträde.

Med hänsyn till det anförda föreslås följande personal för kameralsektionen,
nämligen 1 kamrerare, 1 byråsekreterare, 1 kassör (kansliskrivare),
1 kansliskrivare, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Vid administrativa byrån bör härjämte finnas placerad viss för byråerna
gemensam personal. Sålunda räknas med behov av — förutom styrelsens
nuvarande vaktpersonal — 1 kanslibiträde och 3 kontors- eller skrivbiträden
för utförande av alla administrativa byråns, en del av socialbyråns och
en del av arbetsbyråns skrivgöromål m. in. Härtill kommer en för administrativa
byrån och socialbyrån gemensam registrator, vilken efter undantagande
av vissa ärendesgrupper från diarieföring och genomförande av olika
förenklingar i arbetsrutinen ensam bör kunna ombesörja diarieföringen för
dessa byråer.

År betsby rån uppdelas i en jordbruks-, en verkstads- och en byggnadssektion.

Den tekniska ledningen av verkstadsdriften utövas för närvarande i huvudsak
av verkstädernas arbetsledare. Med hänsyn till driftens omfattning
— antalet däri sysselsatta intagna uppgår till omkring 650 och antalet befattningshavare
till omkring 90; produktionsvärdet har en storleksordning
av 3,5 miljoner kronor — synes ekonomiskt gynnsamt att förstärka styrelsen
med teknisk sakkunskap. På grund härav föreslås, att en förste byråingenjörsbefattning
inrättas vid arbetsbyrån. Befattningshavaren bör förutom
åt verkstadsdriften ägna uppmärksamhet åt möjligheterna att rationalisera
handräckningsarbetet vid anstalterna. Med hänsyn till sina arbetsuppgifter
hänföres denne befattningshavare liksom en av byråsekreterarna
(byråchefens sekreterare) icke till någon särskild sektion.

En för faktureringsgöromål för närvarande avsedd amanuens ersättes med
en kansliskrivare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Genomförandet av vissa rationaliseringsförslag m. in. medför, att en till
byrån anknuten assistenttjänst, tillhörande fångvårdsstaten, icke längre
blir behövlig för de göromål, som nu tillhöra tjänsten. Med hänsyn till den
särskilda uppmärksamhet som styrelsen under (fen närmaste tiden måste
ägna åt arbetsdriften vid de minsta anstalterna och åt den nyligen igångsatta
verksamheten med arbetsterapi vid fångvårdens sinnessjukavdelningar
föreslås emellertid, att ifrågavarande tjänst icke indrages förrän efter ett
å två år.

Med ett rationaliserat system för diarieföring och arkivering in. m. kan
arbetsbyråns biträdespersonal minskas med 1 biträde.

Då i övrigt icke föreslås någon ändring beträffande byråns personalorganisation,
skulle denna komma att omfatta 1 byråchef, 1 förste byråingenjör,
1 förste byråinspektör, 1 byråsekreterare, 3 amanuenser, 1 kansliskrivare,
1 kanslibiträde och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Därtill
kommer under ett eller två år 1 assistent, tillhörande fångvårdsstaten.

Innebörden av organisationsnämndens förslag i fråga om fångvårdsstyrelsens
bvråindelning in. in. framgår av följande plan.

Perso nal sektion -

Kamera
1-

sektion

Arbetsbyrå

Socialbyrå

Överdirektör

Administrativ byrå

Personal ej
tillhörande
sektionerna

Föredragande i ärenden
ang. anstaltsväsendets org.

Jord bruks sektion -

Verk stads sektion -

nads sektion -

Sekt. för
undervisn.

ärenden

Sekt. för
ärenden
rör. ensk.
intagna

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Förslagens inverkan på personalens storlek och sammansättning in. m.
sammanfattas sålunda:

Personal vid undersökningstillfället
(våren 1948)

Föreslagen personal

I. Hos styrelsen.

1

överdirektör

1

överdirektör

4

byråchefer

3

byråchefer

1

byrådirektör

4

förste byråsekreterare

5

förste byråsekreterare

1

kamrerare

1

kamrerare

1

förste byråingenjör

1

förste byråinspektör

1

förste byråinspektör

3

byråsekreterare

4

byråsekreterare

1

aktuarie

1

aktuarie

2

assistenter

6

amanuenser

4

amanuenser

1

kansliskrivare

3

kansliskrivare

1

kontorist

1

registrator

1

registrator

3

kanslibiträden

2

kanslibiträden

Övrig biträdespersonal:

Övrig biträdespersonal:

9

vid fångregistret

6

vid fångregistret

12

i övrigt (exkl. straffreg.)

8

i övrigt

4

expeditionsvaktpersonal

4

expeditionsvaktpersonal

Straff registret:

II. Hos straffregistret.

1

byrådirektör

1

aktuarie

1

aktuarie

5

biträdespersonal

3

biträdespersonal

60

Öl

Utöver den i sammanställningen upptagna personalen skall enligt nämndens
förslag under ett å två års tid en assistent finnas vid arbetsbyrån.
Minskningen av straffregistrets personal förutsättes äga rum först någon
tid efter det att registret överflyttats till statens kriminaltekniska anstalt.
I och med tillkomsten av en byrådirektör stjänst för undervisningsärenden
erfordras icke längre någon arvodesanställd sakkunnig i dylika ärenden
(till arvode för detta ändamål ha för budgetåret 1948/49 anvisats 2 004
kronor).

Den årliga lönekostnaden för personalorganisationen vid undersökningstillfället
överstiger med något mer än 40 000 kronor motsvarande kostnad
för den föreslagna personalorganisationen. Syftet med den föreslagna organisationen
är emellertid främst, att den för fångvårdsstyrelsen skall underlätta
fullgörandet av styrelsens arbetsuppgifter. Den minskade kostnaden
bör därför betraktas som en sekundär fördel.

För fångvårdsanstalternas del innebära några av förslagen smärre lättnader
i expeditionsarbetet. Det ekonomiska utbytet av arbetsdriften vid anstalterna
ävensom värdet av denna drift ur värd- och utbildningssynpunkt
bör kunna förbättras efter genomförande av de förslag, som avse arbetsbyrån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

9

Yttranden.

Fångvårdsstyrelsen. Nämndens förslag innebära otvivelaktigt i många avseenden
betydande fördelar. Emellertid skilja sig nämndens och styrelsens
uppfattningar på väsentliga punkter.

Förslaget om överflyttning av straffregistret till statens kriminaltekniska
anstalt avstyrkes bestämt. Straffregistret har ett starkt begränsat användningsområde
och är underkastat synnerligen stränga sekretessbestämmelser.
Annorlunda förhåller det sig med anstaltens register, som har till ändamål
att sprida så många och fylliga uppgifter som möjligt om dömda personer.
För att en sammanslagning av de båda registren skall kunna ske, måste
anstaltens register underkastas samma bestämmelser beträffande användningsområde
och sekretess som nu gäller för straffregistret, en begränsning
som skulle göra anstaltens register oanvändbart för de syften som föranlett
dess uppläggande. Det är vidare icke välbetänkt att överväga åtgärder för
straffregistrets förflyttning, innan den oklara frågan om registrets framtida
omfattning blivit närmare utredd. En begränsning av straffregistrets personal
kan vidtagas, även om registret bibehålies hos styrelsen.

I motsats till organisationsnämnden har styrelsen endast i begränsad omfattning
kunnat biträda decentraliseringsutredningens förslag i fråga om
överflyttning av beslutanderätten i åtskilliga ärenden från styrelsen till de
lokala anstaltsorganen m. m. Styrelsen utgår därför från att någon mera
betydande minskning i styrelsens arbetsbörda icke skall kunna ernås på
denna väg. Bland annat räknar styrelsen sålunda med samma personalbehov
för strafftidsberäkning som hittills.

Organisationsnämndens förslag att till gemensam handläggning på en
byrå samla alla ärenden rörande intagna och frigivna i syfte att låta varje
särskild åtgärd utgöra del i ett gemensamt vårdprogram och att göra den
individuella behandlingen av de dömda mera effektiv är i princip en riktig
tanke. Detta syfte har dock i nämndens förslag kommit att förfelas genom
att de arbetsuppgifter, som skulle sammanföras på socialbyrån, blivit så
talrika och omfattande, att det skulle bliva ogörligt för byråns chef att såsom
sig bör överblicka och leda verksamheten. En ytterligare utvidgning
av socialbyråns verksamhet kommer att ske, därest ett av styrelsen framlagt
förslag till organisatoriska förstärkningar inom kriminalvården i frihet genomföres
(SOU 1949: 6). Den av nämnden föreslagna minskningen av personalen
vid centrala fångregistret kan icke tillstyrkas. Styrelsen vitsordar
emellertid, att de föreslagna tekniska förbättringarna på åtskilliga punkter
möjliggöra mera fullständiga och mera snabba undersökningar än vad registrets
nuvarande uppläggning tillåter, bland annat genom det föreslagna
införandet av hålkortsslagning.

Liksom socialbyrån är kameralbyrån så arbetstyngd att den icke kan
övertaga ytterligare ärenden utan att organisationen och den vårdande verksamheten
tager skada. Den av nämnden föreslagna administrativa byrån
skulle komma att fungera huvudsakligen som kameralbyrå. Med rådande

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

arbetsanhopning skulle det icke vara möjligt för byråchefen att hinna ägna
annat än sporadisk uppmärksamhet åt personalärendena, vilka i stället finge
handläggas av en förste byråsekreterare. För personalärenden liksom för
utbildnings- och rekryteringsfrågor fordras emellertid en föredragande med
myndighet att genomföra de ömtåliga uppgifter som utnämningar och befordringar
utgöra. En särskild byråchef för kansliärenden är därför oumbärlig;
detta även med hänsyn därtill att det är oundgängligt att åtminstone en av
byråcheferna (hittills chefen för kanslibyrån) såsom förutvarande anstaltstjänsteman
besitter på egen erfarenhet byggd kännedom om huru anstaltsliv
och behandlingsmetoder verkligen fungera.

I enlighet med det anförda anser styrelsen en allmän organisation av
styrelsen såsom hittills på fyra byråer vara mest ändamålsenlig. Bibehålies
denna organisation, tillstyrkes icke förslaget om inrättande av en befattning
för en överdirektören omedelbart underställd förste byråsekreterare med
uppgift att handlägga ärenden angående anstaltsväsendets organisation. En
dylik anordning förefaller icke vara effektiv, och garanti saknas för att
tjänstemannen skall få full sysselsättning med allmänna organisationsfrågor.
Med hänsyn till den befattning som arbetsbyrån ovillkorligen måste taga
med ifrågavarande ärenden är det naturligare, att en tjänsteman på denna
byrå får till huvudsaklig uppgift att, såsom redan i stor utsträckning sker,
ägna speciell uppmärksamhet åt dessa frågor.

Förslagen om inrättande av två nya befattningar såsom byrådirektör på
socialbyrån resp. förste byråingenjör på arbetsbyrån avstyrkas. Behovet av
förstnämnda tjänst tager sikte på ett av organisationsnämnden i annat sammanhang
framfört förslag att vid de mindre anstalter, som verkställighetsreformen
förutsätter, ersätta de heltidsanställda lärarassistenterna med
timlärare. Det är emellertid icke möjligt att indraga samtliga lärarassistenter,
utan ett antal sådana måste bibehållas vid de större anstalterna. Den
nuvarande anordningen med ett arvodesanställt sakkunnigt biträde hos styrelsen
är därför tillräcklig. Vad åter angår frågan om förstärkning av arbetsbyrån
med en befattningshavare med teknisk sakkunskap är styrelsen
ense med nämnden om att åtgärder äro påkallade för ytterligare omläggning
och modernisering av arbetsdriften och handräckningsarbetet. Denna
uppgift löses dock bättre genom att utomstående experter anlitas i varje
särskilt fall än genom att en särskild befattningshavare anställes för ändamålet.
Styrelsen föreslår därför, att ett särskilt belopp ställes till förfogande,
att disponeras till ersättning åt dylika experter.

En amanuenstjänst på arbetsbyrån bör, såsom nämnden föreslagit, ersättas
med en kansliskrivartjänst.

Den av nämnden till indragning efter ett å två år ifrågasatta assistenttjänsten
disponeras för närvarande av arbetsbyrån men är placerad vid fångvårdsanstalten
på Långholmen. Med hänsyn till svårigheten att nu bedöma
det framtida behovet av denna befattning ansluter styrelsen sig till förslaget,
att densamma må av arbetsbyrån tagas i anspråk under viss tid.

Genom vissa föreslagna rationaliseringsåtgärder kan arbetsbesparing

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

11

åstadkommas på bl. a. kameralbyråns räkenskapsavdelning. Av där för
närvarande tjänstgörande fyra biträdena bär nämnden ansett två bliva tillfyllest.
Styrelsen finner icke möjligt att räkna med mindre än tre biträden för
avdelningens uppgifter. "Försök bör vidare göras att på en för byråerna gemensam
skrivcentral utföra kansli- och kameralbyråernas, en del av socialbyråns
och en del av arbetsbyråns skrivgöromål. Härför erfordras 1 kanslibiträde
och 4 kontors- eller skrivbiträden, d. v. s. ett biträde mer än vad
nämnden för liknande ändamål föreslagit. Detta sammanhänger bland annat
med att styrelsen avstyrkt decentraliseringsutredningens förslag om
delegering av strafftidsberäkningar till anstalternas styresmän.

En organisation enligt styrelsens förslag skulle bliva omkring 20 000
kronor dyrare än den av nämnden beräknade lönekostnaden för styrelsen.

Statskontoret.1 Statskontoret ansluter sig i princip till organisalionsnäinndens
förslag beträffande straffregistret. Då emellertid frågan om överflyttning
av de hos kriminaltekniska anstalten förda registren till annan myndighet
för närvarande är föremål för överväganden, synas åtgärder tills
vidare icke böra vidtagas för att överföra straffregistret till anstalten. En
omedelbar sammanslagning av registren, på sätt nämnden föreslagit, skulle
för övrigt föregripa den översyn av gällande bestämmelser angående registrering
av brott och förseelser, som 1948 års riksdag begärt (skr. nr 365).
Till dess en överflyttning av straffregistret till annan myndighet blir aktuell,
synes registret liksom hittills böra stå under ledning av en byrådirektör.

Vad angår fångvårdsstyrelsens byråindelning och de olika byråernas arbetsuppgifter
ansluter sig statskontoret till organisationsnämndens förslag.
Även om straffregistret tills vidare kvarbliver hos styrelsen, lära hinder icke
möta att redan nu omorganisera styrelsen på sätt nämnden föreslagit. Fångvårdsstyrelsens
centrala ledning av undervisningsarbetet vid fångvårdsanstalterna
bör förstärkas genom utbyte av befattningen som arvodesanställd
sakkunnig i undervisningsärenden mot en heltidsanställd tjänsteman i byrådirektörs
ställning, och befattningarna såsom lärarassistent böra i samband
härmed indragas. Däremot har ämbetsverket icke blivit övertygat om
behovet av en förste byråingenjörstjänst på arbetsbyrån utan anser ändamålsenligt,
att styrelsen liksom hittills vid behov får anlita specialister utom
styrelsen.

Statens lönenämnd.'' Organisationsnämndens förslag rörande överflyttning
av straffregistret till kriminaltekniska anstalten föranleder icke något
uttalande från lönenämnden. Därest sådan förflyttning icke skulle komma
till stånd och registret även i fortsättningen skall fylla samma funktion som
för närvarande, bör tjänsten såsom föreståndare hänföras till högst 27 lönegraden.

Lönenämnden kan icke finna, att vad fångvårdsstyrelsen anfört mot en
sammanslagning av kansli- och kameralbyråerna utgör tillräcklig anledning
all frångå organisationsnämndens förslag härom.

1 Statskontorets och lönenämndens yttranden avse såväl organisationsnämndens förslag som
fångvårdsstyrelsens utlåtande övér detta

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Därest en tjänst finnes böra inrättas för en förste byråsekreterare, direkt
underställd överdirektören, med uppgift att bereda och föredraga ärenden
rörande anstaltsväsendets omorganisation bör tjänsten placeras i 29 lönegraden.
Då det synes mindre klart, om behovet av tjänsten är varaktigt, bör
den tillsvidare givas karaktär av extra. För den tjänst som enligt organisationsnämndens
förslag skulle inrättas i stället för nuvarande arvodesbefattning
i undervisningsfrågor kan på grundval av det föreliggande utredningsmaterialet
icke tillstyrkas högre lönegrad än 29. Med hänsyn till att innehavaren
av den förste byråsekreterartjänst, som av organisationsnämnden
föreslås skola nyinrättas för administrativa byråns personalsektion, skall
tjänstgöra såsom sektionschef föreslås, att denna tjänst inplaceras i 29
lönegraden. Om behov föreligger av en förste byråingenjör, föreslås nämnda
lönegrad även för dennes tjänst, varvid de begränsade befordringsmöjligheterna
inom fångvårdsstyrelsen särskilt beaktats.

Med anledning av fångvårdsstyrelsens förslag om särskilt belopp för anlitande
av experter såsom förstärkning av arbetsbyråns personal ifrågasätter
lönenämnden vidare, om icke anställandet av dylika experter är en väl
löslig form för tillgodoseende av styrelsens behov av teknisk sakkunskap.

Styrelsen för statens kriminaltekniska anstalt. Styrelsen ansluter sig i
princip till förslaget om straffregistrets sammanförande med det vid anstalten
förda personregistret. Härigenom skulle bland annat vinnas en icke
oväsentlig besparing genom personalminskning och en lättnad i polis- och
åklagarmyndigheternas arbetsbörda. Emellertid är uppgiftslämnandet från
straffregistret mycket restriktivt och präglas i hög grad av omtanke om
skydd för den förut straffade, medan anstaltens personregister tillkommit
för att tillfredsställa polismyndigheternas krav på personupplysningar, vilka
i många fall äro av utslagsgivande betydelse för kriminalpolisens spaningsarbete.
Med överflyttning av straffregistret bör därför anstå, till dess
nya bestämmelser utfärdats angående kriminalitetsregistreringen.

Anslagsäskanden för budgetåret 1949/50.

[1.] Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1947/48 ....................

598 500

574 400

1948/49 (statsliggaren s. 151) . .

627 000

1949/50 (förslag) ............

580 500

rkanden.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 25/1 1949) har utformat sina

anslagsäskanden

anslutning till sitt yttrande över organisationsnämndens förslag. Styrelsen,
som sålunda utgår från att styrelsen fortfarande skall vara organiserad på
fyra byråer, hemställer att anslaget nedsättes med 37 500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

13

Ökning Minskning

1. Kanslibyrån.

2 aktuarietjänster Ce 24 på straffregistret indragas 25 488

2. Socialbyrån.

1 biträde Ca 8 indrages......................... 5 592

3. Kameralbyrån.

Kansliskrivare Ca 15 i stället för kanslibiträde Ca It 1 224

2 biträden Ca 8, Ce 6 indragas................... 10 320

Extra skrivhjälp .............................. 2 500

4. Arbetsbyrån.

Förste byråsekreterare Ca 27 i stället för byråsekreterare
Ca 24 ................................. 684

Kansliskrivare Ca 15 i stället för amanuens Ce 23 3 456

1 amanuens Ce 20 indrages...................... 9 108

1 biträde Ca 8 indrages......................... 5 592

Sakkunniga för fångvårdens arbetsdrift .......... 5 000

5. Omplacering av personal mellan kansli- och kameral byråerna

in. m................................. 3 420

6. 1 aktuarie Ce 24 för vikariatsbehov, in. m........... 12 744 6 000

7. Omräkning.

Medelreserv till Kungl. Maj :ts förfogande ........ 6 228

Reglerad befordringsgång för amanuens- och biträ despersonal

.................................. 3 368

Löneklassuppflyttningar ........................ 12 272

Avrundning ................................... 88

37 792 75 292.

— 37 500

Motiv.

1. Kanslibyrån. Straffregistrets personal består av — förutom avdelningens
chef byrådirektören — 1 aktuarie i Ca 24, 2 aktuarier i Ce 24 (reglerad befordringsgång)1
samt 4 kontors- eller skrivbiträden. Erfarenheten har visat,
att göromålen kunna skötas med en aktuarie under förutsättning att det nuvarande
antalet biträden bibehålies.

2. Socialbyrån. Vid inrättande av en för byråerna gemensam skrivcentral
kan den med registrerings- och skrivgöromål för närvarande sysselsatta
personalen minskas med ett biträde i Ca 8 på vardera social- och arbetsbyrån
(jfr punkt 4).

3. Kameralbyrån. Ett biträde bör ställas till kamrerarens förfogande för
att bereda denne någon avlastning i hans stora arbetsbörda (jfr SOU 1949: 6
s. 133). Detta kan med minsta kostnad ske, om kanslibiträdestjänsten på
kameralbyrån uppflyttas till kansliskrivaretjänst med huvudsaklig uppgift
att biträda kamreraren.

1 Dessa båda tjänster höllos obesatta vid organisationsnämndens undersökning (jfr s. 8).

14

Kungi. Maj.ts proposition nr 128.

För kameralbyråns räkenskapsavdelning finnas medel anvisade för fem
biträdesbefattningar i kontorsbiträdes- och lägre grad. Antalet biträden på
avdelningen kan genom vissa rationaliseringsåtgärder nedbringas till tre. I
enlighet härmed föreslås indragning av 1 tjänst i Ca 8 och 1 tjänst i Ce 6.
För att täcka räkenskapsavdelningens behov av extra arbetskrafter erfordras
därvid å andra sidan en anslagsökning med 2 500 kronor.

4. Arbetsbyrån. Styrelsen har avstyrkt organisationsnämndens förslag att
för ärenden rörande anstaltsväsendets organisation inrätta en befattning
som förste byråsekreterare, direkt underställd överdirektören. I stället skulle
en tjänsteman på arbetsbyrån få i uppdrag att ägna speciell uppmärksamhet
åt dessa frågor. I anslutning härtill föreslås, att nuvarande ordinarie byråsekreterar
tjänst på byrån uppflyttas till förste b vråsekreterar tjänst i
Ca 27.

I enlighet med organisationsnämndens förslag bör en med fakturering
sysselsatt amanuens på arbetsbyrån utbytas mot eu kansliskrivare. Då arbetsuppgiften
är av bestående art, bör befattningen uppföras på ordinarie
stat.

För uppehållande av en assistenttjänst i Ca 20, vars innehavare bestrider
högre extra ordinarie befattning, ha för arbetsbyrån medel anvisats till en
amanuens i Ce 20. Amanuensbefattningen kan indragas.

Ett biträde i Ca 8 kan indragas i samband med att skrivcentral inrättas
(jfr punkt 2).

Medel böra anvisas till experter i tekniska frågor (jfr s. 10). För nästa
budgetår beräknas härför ett belopp av 5 000 kronor. Beloppet bör sedermera
kunna successivt nedbringas.

5. På kanslibyrån finnes en amanuens i Ce 20, som tillika är innehavare
av en kansliskrivartjänst i Ca 15 på övergångsstat. Sistnämnda tjänst har
överförts på övergångsstat för att ersättas med en — på styrelsens personalförteckning
samtidigt uppförd — kontorisltjänst i Ca 13, avsedd för
styrelsens registrator. Denna kontoristtjänst får ej besättas så länge kansliskrivaren
kvarstår i tjänst. På kameralbyrån finnes en vakant assistenttjänst
i Ca 20, vilken tillfälligt ersatts med en amanuenstjänst i Ce 20.

Enligt organisationsnämndens förslag skall assistenttjänsten på kameralbyrån
nedflyttas till kansliskrivartjänst. Fångvårdsstyrelsen tillstyrker detta
förslag på så sätt att den på övergångsstat uppförda kansliskrivarbefattningen
på kanslibyrån överföres till ordinarie stat och flyttas till kameralbyrån.
Härigenom skulle den för registratorsgöromål avsedda kontoristbefattningen
kunna besättas med ordinarie innehavare. Samtidigt föreslår
styrelsen, att assistenttjänsten överflyttas från kameralbyrån till kanslibyrån
och avses för amanuensen på sistnämnda byrå. Styrelsens förslag
innebär alltså, att amanuenstjänsten i Ce 20 på kanslibyrån ersättes med
assistenttjänsten i Ca 20 på kameralbyrån, alt den i stället för assistenttjänsten
inrättade amanuenstjänsten i Ce 20 på kameralbyrån ersättes med
den nu på övergångsstat uppförda kansliskrivartjänsten i Ca 15 samt att i
samband därmed kontoristtjänsten i Ca 13 — som inrättats för att ersätta

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

kansliskrivartjänsten — besättes med ordinarie innehavare. I enlighet härmed
har anslaget nedräknats med löneskillnaden Ce 20—Ca 15 och Ca 15—
Ca 13 (1 920 + 1 500) 3 420 kronor.

6. Med hänsyn till arbetsuppgifternas speciella natur (bland annat tjänstgöring
på straffregistret och socialbyrån med centrala fångregistret) föreligga
svårigheter att finna kompetenta vikarier att uppehålla de juridiska
befattningarna hos styrelsen. Det är därför nödvändigt att äga tillgång till
en aktuarie att användas för vikariat vid behov. Förslaget innebär, att en
av de aktuariebefattningar i reglerad befordringsgång, som äro obehövliga
för straffregistret (jfr punkt 1), bibehålies hos styrelsen utan att vara avsedd
för viss byrå. Nu anvisade medel till vikarier böra därvid nedsättas
med uppskattningsvis 6 000 kronor.

7. Från och med budgetåret 1946/47 står till Kungl. Maj :ts disposition
en icke utnyttjad medelsreserv, motsvarande lönen för ett extra ordinarie
kanslibiträde. Därest styrelsen organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad styrelsen förordar, bör anslaget nedsättas med häremot svarande
belopp.

Anslagsökningarna under denna punkt äro av automatisk natur. Orsaken
till att ett förhållandevis högt belopp yrkas för löneklassuppflyttningar är,
att medel för ändamålet under en följd av år icke anvisats under ordinarieposten.

I övrigt hemställer styrelsen, att följande tjänster på arbetsbyrån
uppföras på ordinarie stat, nämligen befattningarna för byråchefen i Ce 33,
för förste byråinspektören i Ce 27, för en byråsekreterare i Ce 24 och för
ett kanslibiträde i Ce It. Ifrågavarande befattningshavare äro nu innehavare
av följande ordinarie tjänster, vilka därvid skulle kunna indragas,
nämligen resp. en på styrelsens övergångsstat uppförd byrådirektörstjänst
i Ca 31, en på övergångsstaten för statens sinnessjukhus uppförd befattning
såsom lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare i Ca 22, en
assistenttjänst i Ca 20 hos styrelsen och en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 hos
styrelsen.

Yttranden.

Statskontoret. Den föreslagna löneställningen för den förste byråsekreterare,
som enligt såväl organisationsnämndens som fångvårdsstyrelsens förslag
huvudsakligen skall syssla med ärenden angående anstaltsväsendets
organisation, har icke givit statskontoret anledning till erinran.

Ämbetsverket ansluter sig till styrelsens förslag, enligt vilket en på övergångsstat
uppförd kansliskrivarbefattning sättes i stället för den ordinarie
assistenttjänsten på kameralbyrån. Däremot finner statskontoret icke anledning
att, såsom styrelsen förordat, bibehålla ifrågavarande assistenttjänst
för att därmed bereda en amanuens i Ce 20, tillika innehavare av nämnda
kansliskrivartjänst på övergångsstat, högre ordinarie befattning. Assistenttjänsten
bör sålunda avföras ur personalförteckningen.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Med anledning av förslaget om uppflyttning av ett kanslibiträde på kameralbyrån
till kansliskrivare uttalar ämbetsverket, att frågan om inplacering
i lönegrad över den reglerade befordringsgången av nya biträdestjänster
bör upptagas till prövning vid den allmänna översyn av löneförmånerna
för biträdespersonal inom styrelsen, som kan väntas i samband med pågående
utredning rörande löneställningen för dylik personal.

Statskontoret motsätter sig icke ordinariesättning av de därtill föreslagna
tjänsterna på arbetsbyrån. Mot det belopp, 5 000 kronor, som beräknats till
ersättning åt sakkunniga för fångvårdens arbetsdrift, har statskontoret ej
något att erinra.

Statens lönenämnd erinrar, i likhet med statskontoret, om den översyn
av lönegradsplaceringen för biträdespersonal som är avsedd att komma till
stånd genom 1947 års biträdesutredning.

Departementschefen.

Fångvårdsstyrelsens nuvarande organisation tillkom år 1946, varvid antalet
byråer tillfälligt utökades från två till fyra. Vid anmälan i propositionen
225/1946 av denna fråga anförde jag (s. 62 f.), att styrelsen under de
närmaste åren komme att få så många arbetskrävande uppgifter i samband
med verkställighetsreformens genomförande, att en tillfällig anordning med
fyra byråer kunde anses motiverad. Senast under år 1948, då en av styrelsens
byråchefer komme att uppnå pensionsåldern, borde en utredning rörande
styrelsens permanenta organisation ha kommit till stånd.

Genom den av statens organisationsnämnd nu företagna organisationsundersökningen
har den avsedda utredningen blivit verkställd. Nämndens förslag
bygga delvis på den förutsättningen att av decentraliseringsutredningen
förordade åtgärder inom styrelsens verksamhetsområde bliva genomförda,
varigenom en icke obetydlig lättnad i styrelsens nuvarande arbetsbörda
skulle åstadkommas. Särskild proposition (nr 127) har avlåtits med förslag
till de ändringar i gällande verkställighetslag, som äro erforderliga för att
i huvudsakliga delar genomföra decentraliseringsutredningens förslag. I den
mån de ifrågasatta decentraliseringsåtgärderna icke kräva riksdagens medverkan
är jag av den uppfattningen att de i allt väsentligt böra genomföras.
Vid bedömandet av huru fångvårdsstyrelsens framtida organisation skall
vara gestaltad, kan man därför utgå från i stort sett samma förutsättningar
som organisationsnämnden.

Organisationsnämndens förslag avse att ge styrelsens organisation en
mera ändamålsenlig utformning. I detta syfte föreslår nämnden, bland annat,
ändring i nuvarande grunder för ärendenas fördelning inom styrelsen,
så att ärenden av likartad natur, vilka nu i stor utsträckning handläggas
på olika byråer, bliva sammanförda till samma byrå. I samband härmed
föreslås, att antalet byråer i styrelsen minskas från fyra till tre. Vidare

Kungi. Maj:ts proposition nr 128.

17

föreslås, att vissa befattningar i högre lönegrader inrättas för speciella, hittills
i viss mån eftersatta viktiga uppgifter ävensom för att tillgodose behovet
av särskild teknisk eller annan sakkunskap. Härjämte framlägger
nämnden förslag om arbetsbesparande åtgärder i organisatoriskt och kontorstekniskt
hänseende in. in. Statskontoret och statens lönenämnd ha i
stort sett biträtt organisationsnämndens förslag. Fångvårdsstyrelsen däremot,
som förutsatt att decentraliseringsutredningens förslag skulle komma
att genomföras endast i mycket begränsad omfattning, har i huvudsak motsatt
sig den föreslagna omorganisationen.

Den verkställda organisationsundersökningen har enligt min mening givit
vid handen, att styrelsens nuvarande byråindelning medfört en mindre
önskvärd splittring beträffande handläggningen av ärenden med inbördes
samband. Särskilt i fråga om ärenden, som avse enskilda intagna, måste det
ur vårdsynpunkt innebära stora fördelar att dessa ärenden, som nu äro
splittrade på flera byråer, i största möjliga utsträckning sammanföras till
en byrå. På sätt organisationsnäinnden föreslagit böra därför de grupper
av ärenden angående enskilda intagna, sam nu handläggas på kanslioch
kameralbyråerna, överflyttas till socialbyrån. Sistnämnda byrå kommer
vid genomförandet i väsentlig omfattning av decentraliseringsutredningens
förslag att erhålla en lättnad i sin nuvarande arbetsbörda. Även
om hänsyn tages till den utvidgning av socialbyråns verksamhet, som
senare kan bliva en följd av styrelsens i annat sammanhang framlagda
förslag om utbyggande av kriminalvården i frihet, kan byråns arbetsbörda
och personalstyrka icke antagas bliva större än vad som är normalt för
byråer med liknande arbetsuppgifter inom den centrala statsförvaltningen.
Vid bifall till den i det följande föreslagna personalorganisationen skulle
byråns personal komma att bestå av 8 befattningshavare förutom personalen
vid centrala fångregistret (f. n. 1 amanuens och 9 biträden).

Ytterligare fördelar kunna, såsom nämnden framhållit, vinnas genom att
till en och samma byrå föra de olika slag av personalärenden, som nu äro
uppdelade mellan kansli- och kameralbyråerna. En sammanslagning av dessa
båda byråer synes icke behöva möta betänkligheter under förutsättning att
ärenden angående enskilda intagna och angående anstaltsväsendets omorganisation
icke skola behandlas på den nya byrån. Frågan om lokaliseringen
av straffregistret, som närmare skall beröras i det följande, bör, med hänsyn
till den fristående ställning avdelningen för registret intager inom styrelsen,
icke inverka på frågan om styrelsens byråindelning. På grund av det
anförda tillstyrker jag organisationsnämndens förslag om sammanslagning
av kansli- och kameralbyråerna till en administrativ byrå. Den nya byråns
arbetsbörda torde lika litet som den i viss mån omorganiserade socialbyråns
bliva större än vad som kan anses vara normalt. Personalen på byrån
föreslås i det följande komma att bestå av 10 befattningshavare. Till byrån
skulle dessutom formellt anknytas viss för flera byråer gemensam personal,
nämligen registratorn, personalen på skrivcentralen samt vaktpersonalen.

2 Dihang till riksdagens protokoll liH!). i samt. Nr 128.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

Med anledning av organisationsnämndens förslag att till statens kriminaltekniska
anstalt överflytta det nu till kanslibyrån anslutna straffregistret
må erinras, att gällande bestämmelser angående brottsregistrering för
närvarande äro föremål för översyn av strafflagberedningen. Vidare har 1948
års polisutredning bland annat att överväga, huruvida icke kriminaltekniska
anstaltens åliggande att föra vissa register bör överflyttas till annan
myndighet. I avvaktan på resultaten av dessa utredningar torde straffregistret
tills vidare böra kvarbliva hos fångvårdsstyrelsen. Detta förhållande bör
dock, som nämnts, icke utgöra hinder för en omorganisation av styrelsen enligt
nämndens förslag. Enär innehavaren av byrådirektör stjänsten vid straffregistret
under hösten 1949 kommer att uppnå pensionsåldern, bör föreskrift
meddelas därom att tjänsten efter dennes avgång skall uppehållas på
förordnande.

Beträffande arbetsbyrån föreslås ej några förändringar av beskaffenhet
att påverka frågan om byråindelningen. Personalen på denna byrå skulle
komma att bestå av 11 befattningshavare.

Fångvårdsstyrelsen skulle alltså organiseras på tre byråer, nämligen socialbyrån,
administrativa byrån, till vilken straffregistret bör höra, och arbetsbyrån.
I fråga om byråernas arbetsuppgifter och uppdelning i sektioner
ansluter jag mig i huvudsak till organisationsnämndens förslag. Ett närmare
ställningstagande till dessa frågor torde få ske i samband med att ny instruktion
för styrelsen fastställes.

För handläggning av de viktiga frågor rörande fångvårdens allmänna
organisation, särskilt anstaltsväsendet, vilka äga samband med verkställighetsreformens
genomförande, kräves under en övergångstid viss förstärkning
av styrelsen. Behovet härav bör på sätt organisationsnämnden föreslagit
tillgodoses genom att till överdirektörens förfogande ställa en för beredning
och föredragning av hithörande ärenden skickad tjänsteman. Denne,
som utan tvivel kommer att beredas full sysselsättning under övergångstiden,
bör under överdirektören bland annat vara en samordnande kraft
inom styrelsen vid behandlingen av nu avsedda frågor. Med hänsyn till
göromålens art synes lämpligt att för ifrågavarande uppgift anlita en med
anstaltsväsendet väl förtrogen befattningshavare, tillhörande fångvårdsstaten.
Under sin tjänstgöring hos styrelsen bör han äga åtnjuta ett tilläggsarvode
enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande. Särskilda medel torde
icke behöva beräknas för ändamålet utan kunna inrymmas i det belopp,
som eljest äskas för icke-ordinarie personal.

Enligt organisationsnämndens förslag skulle i styrelsens permanenta organisation
ingå tre nya befattningar, nämligen en byrådirektör för undervisningsärenden
på socialbyrån, en förste byråsekreterare (sektionschef) på
administrativa byråns personalsektion och en förste byråingenjör på arbetsbyrån.

Vad angår behovet av den för undervisningsärenden avsedda tjänsten vill
jag framhålla vikten av att de intagnas undervisning och sysselsättning under
fritid ordnas på ett tillfredsställande sätt. Denna angelägenhet kräver

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

19

särskild uppmärksamhet i betraktande av att en förskjutning mot lägre åldersgrupper
under senare år gjort sig märkbar beträffande klientelet. Vissa
riktlinjer, efter vilka en omdaning av undervisningsväsendet lämpligen bör
ske, ha uppdragits av organisationsnämnden. Även om, såsom fångvårdsstyrelsen
uttalat, lärarassistenter i viss utsträckning tills vidare måste bibehållas
vid — förutom ungdomsanstalterna — vissa större anstalter, torde
redan nu till stor del en omläggning av undervisningsarbetet kunna äga
rum. För genomförande härav och utövande i fortsättningen av den centrala
ledningen på området bör därför i enlighet med nämndens förslag till styrelsens
socialbyrå knytas en heltidsanställd befattningshavare med lämplig
utbildning och erfarenhet samt med praktiskt handlag. Befattningshavaren,
på vilken även skall ankomma att leda utbildningsarbetet bland fångvårdens
personal, bör i sitt arbete upprätthålla intim kontakt med, bland andra,
skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och organisationer,
verksamma inom folkbildningsarbetet. En stor del av arbetstiden bör ägnas
åt besök vid fångvårdsanstalterna. Särskild vikt bör läggas vid sådan um
dervisning av intagna, som mera direkt kan komma dem till godo vid deras
yrkesutövning efter frigivningen. Vad beträffar befattningshavarens löneställning
kan jag, i likhet med lönenämnden, icke tillstyrka placering i högre
lönegrad än 29. Befattningen bör inrättas såsom extra ordinarie och lämpligen
tilläggas benämningen förste byråsekreterare. Då vid sidan härav behov
alltjämt kommer att förefinnas av nuvarande arvodesanställde sakkunnige
i undervisningsärenden, böra åtminstone tills vidare medel beräknas härför.

Den av organisationsnämnden föreslagna förste byråsekreterartjänsten
nödvändiggöres, därest — såsom i det föregående tillstyrkts — kansli- och
kameralbyråerna sammanslås till en administrativ byrå, i samband varmed
en byråchefstjänst indrages. En av huvuduppgifterna för denne befattningshavare
bör vara att ägna fortlöpande uppmärksamhet åt de viktiga frågor
som röra anstalternas personaluppsättningar och tjänstgöringsplaner. Beträffande
löneställningen ansluter jag mig till lönenämndens förslag, enligt
vilket den nyinrättade tjänsten, som bör uppföras på extra ordinarie stat,
inplaceras i 29 lönegraden.

Med förslaget att inrätta en förste byråingenjörstjänst åsyftar organisationsnämnden
att tillföra styrelsen stadigvarande teknisk sakkunskap. Fångvårdsstyrelsen
och statskontoret anse tillfyllest, att styrelsen liksom hittills
äger möjlighet att i fall av behov anlita utomstående experter. För egen del
finner jag, i likhet med lönenämnden, en fastare anordning påkallad för
att tillgodose styrelsens behov på ifrågavarande område. Detta är enligt min
mening motiverat framför allt ur vårdsynpunkt. För att på rätt sätt anpassa
fångvårdens arbetsdrift efter verkställigbetsreformens krav är det nämligen
av största värde att styrelsen inom sig äger tillgång till en kvalificerad tekniker
med insikt i de speciella problem som sysselsättningsfrågorna inom
fångvården erbjuda. Befattningshavaren bör samtidigt ha driftsekonomisk
inriktning och blick för var inom arbetsdriften rationaliseringsåtgärder
främst böra vidtagas. Han bör även kunna bedöma, om förhållandena i de

20

Kunql. Maj:ts proposition nr 128.

enskilda fallen äro sådana att experter böra rådfrågas. Nuvarande möjligheter
att av arbetsdriftens medel utgiva konsultationsarvoden böra därför
bibehållas. Den nye befattningshavaren bör vidare på rätt sätt tillvarataga
anlitade specialisters råd och anvisningar, omsätta dem i praktiken med
hänsyn till fångvårdens krav samt tillse att de icke så småningom eftersättas.
Arbetstiden bör i stor utsträckning utnyttjas för besök vid anstalterna.
Tvivel torde icke råda därom, att en tekniker av detta slag får kontinuerlig
sysselsättning och är ekonomiskt väl motiverad inom en verksamhet
av så stor omfattning som fångvårdens arbetsdrift. I anslutning till vad
lönenämnden anfört föreslår jag, att befattningen, som tills vidare bör givas
extra ordinarie ställning, inplaceras i 29 lönegraden.

Medan de av mig tillstyrkta organisatoriska förändringarna å ena sidan,
såsom framgår av det föregående, innebära att vissa nya befattningar inrättas,
möjliggöra de å andra sidan, delvis i förening med vissa förenklingar i
arbetsrutinen in. in., en icke obetydlig minskning av styrelsens nuvarande
personal. Med en ändrad byråindelning följer sålunda, att byråchefstjänsten
i Ca 33 på kanslibyrån och en förste byråsekreterartjänst i Ca 27 på kameralbyrån
bliva obehövliga och kunna indragas resp. uppföras på övergångsstat.
I fråga om biträdespersonalen — bortsett från dylik personal vid centrala
fångregistret och straff registret — tillstyrker jag organisationsnämndens
förslag om indragning av fyra kontors- eller skrivbiträdesbefattningar
i samband med att en för byråerna gemensam skrivcentral inrättas m. m.
Med hänsyn till svårigheten att exakt bedöma behovet anser jag mig dock
härvid böra förorda, att visst belopp, motsvarande lönen till två kontorsbiträden,
övergångsvis ställes till Kungl. Maj :ts förfogande såsom reserv. Indragning
av ytterligare biträdestjänster kan antagligen ske efter genomförandet
av nämndens förslag om viss rationalisering av centrala fångregistret.
Då emellertid omläggningen av registret icke kan genomföras förrän under
loppet av nästa budgetår, är det icke påkallat att nu ifrågasätta någon begränsning
av registrets personal.

De i samband med fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden framlagda förslagen
att indraga en amanuenstjänst på arbetsbvrån och två extra ordinarie
aktuarietjänster på straff registret tillstyrkas. Amanuenstjänsten har
inrättats för att tillfälligt ersätta en assistenttjänst i Ca 20, vars innehavare
uppehåller en extra ordinarie byråsekreterarbefattning. Enär sistnämnda
befattning i det följande föreslås överförd till ordinarie stat, kan assistenttjänsten
avföras ur styrelsens personalförteckning. Genom personalbegränsningen
vid avdelningen för straffregistret skulle återstående befattningar
vid avdelningen komma att motsvara den sedan åtskillig tid där sysselsatta
personalen.

Vad beträffar ifrågasatta tjänsteförändringar m. m. tillstyrker jag organisationsnämndens
förslag, att en vakant assistenttjänst i Ca 20 på nuvarande
kameralbyrån och en för faktureringsgöromål avsedd amanuenstjänst
på arbetsbyrån utbytas mot kansliskrivarbsfattningar. För den administrativa
byrån bör därvid, på sätt fångvårdsstyrelsen förordat, utnyttjas en

Kungl. Maj:ts proposition nr 128.

21

nu på övergångsstat uppförd befattning som kansliskrivare. Assistenttjänsten
bör indragas. Den nya kansliskrivartjänsten på arbetsbyrån bör givas
extra ordinarie ställning. Med prövning av fångvårdsstyrelsens förslag om
uppflyttning av ett kanslibiträde till kansliskrivare( hos kamreraren) och
organisationsnämndens förslag om uppflyttning av ett dylikt biträde till
kontorist (på administrativa byråns personalsektion) bör anstå till den översyn
av lönegradsplaceringen för biträdespersonal, som skall komma till stånd
genom 1947 års biträdesutredning. Däremot torde icke vara något att erinra
mot att byråchefen, förste byråinspektören och en byråsekreterare, alla
extra ordinarie tjänstemän på arbetsbyrån, överföras till ordinarie stat.

I enlighet med det anförda och efter omflyttning mellan byråerna av
vissa befattningar på sätt organisationsnämnden förutsatt skulle personalen
på de olika byråerna erhålla följande sammansättning.

Administrativa byrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråsekreterare
Ce 29, 1 kamrerare Ca 27, 1 förste byråsekreterare Ca 27, 1 amanuens Cf 17
—Ce 24, 2 kansliskrivare Ca 15, 1 kontorist Ca 13, 1 förste expeditionsvakt
Ca 11, 2 kanslibiträden Ca 11, 2 expeditionsvakter Ca 9, 1 expeditionsvakt
Ce 9, 5 kontorsbiträden Ca 8 samt på straffregistret 1 byrådirektör
Ca 31, 1 aktuarie Ca 24, 1 kontor sbiträde Ca 8, 3 biträden Cf 4—Ce 8.

Socialbyrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråsekreterare Ca 29, 1 förste
byråsekreterare Ce 29, 1 förste byråsekreterare Ca 27, 1 aktuarie Ca 24,
3 amanuenser Cf 17—Ce 24, 2 kontorsbiträden Ca 8, 8 biträden Cf 4—Ce 8.

Arbetsbyrån: 1 byråchef Ca 33, 1 förste byråingenjör Ce 29, 1 förste
byråinspektör Ca 27, 2 byråsekreterare Ca 24, 2 amanuenser Cf 17—Ce 24,
1 kansliskrivare Ce 15, 1 kanslibiträde Ce 11, 2 biträden Cf 4—Ce 8.

Tillräckliga skäl att ha en särskild aktuariebefattning inrättad för byråernas
vikariatsbehov föreligga enligt min mening icke.

På grund av det anförda uppräknas anslaget med 46 500 kronor för tre
nyinrättade tjänster i 29 lönegraden, nämligen 2 förste byråsekreterare och
1 förste byråingenjör. Någon ytterligare uppräkning är, enligt vad en kontrollräkning
av anslaget givit vid handen, icke erforderlig. Å andra sidan
nedsättes anslaget med 80 000 kronor, i runt tal motsvarande lönerna för 1
byråchef, 1 förste byråsekreterare, 2 aktuarier, 1 amanuens och 2 kontorsoch
skrivbiträden, med 6 800 kronor för nedflyttning av vissa tjänster till
lägre lönegrader in. in. samt med 6 200 kronor, utgörande en nu till Kungl.
Maj:ts förfogande stående outnyttjad reserv.

Anslaget nedsättes alltså med (80 000 + 6 800 -f- 6 200 — 46 500) 46 500
kronor.

Anslaget beräknas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän 290 900 (+ 4 100)
kronor;

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t, oförändrat 13 900 kronor;

avlöningar till övrig icke-ordinaric personal 216 900 (—-45 500) kronor;

rörligt tillägg 58 800 (—

5 100) kronor.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

Anslaget uppföres alltså med (290 900 -|- 13 900 + 216 900 -(- 58 800)
580 500 (— 46 500) kronor.

I personalförteckningen böra erforderliga ändringar vidtagas.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstyrelsen: Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör ................................ Co 17

3 byråchefer .................................. Ca 33

1 byrådirektör ................................ Ca 31

1 förste byråsekreterare ........................ Ca 29

1 förste byråinspektör ........ Ca 27

2 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

1 kamrer are ................................... Ca 27

2 aktuarier .................................... Ca 24

2 byråsekreterare .............................. Ca 24

2 kansliskrivare ................................ Ca 15

1 kontorist .................................... Ca 13

1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11

2 kanslibiträden .............................. Ca 11

2 expeditionsvakter ............................ Ca 9

9 kontorsbiträden .............................. Ca 8

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste byråsekreterare ........................ Ca 27

Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än Ce 2 4.

1 förste byråingenjör........................... Ce 29

2 förste byråsekreterare ........................ Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 290 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.. » 13 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per sonal

............................ » 216 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 58 800

Summa kronor 580 500;

Kungl. Maj.ts proposition nr 128.

23

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 580 500 kronor.

[2.] Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader.

1947/48 ......................

1948/49 (statsliggaren s. 152)
1949/50 (förslag) ..............

Anslag

69 500

71 500

72 500

Nettoutgitt

76 000

Enligt gällande omkostnadsstat för fångvårdsstyrelsen ha anvisats bl. a.
9 000 kronor till reseersättningar och 52 000 kronor till övriga expenser. Utgifterna
för dessa ändamål uppgingo under sistförflutna budgetår till 9 700
kronor resp. 52 800 kronor.

Fångvårdsstyrelsen (skr. 25/1 1949) föreslår, att anslaget nedsättes med
2 000 kronor, avseende posten till reseersättningar.

DEPARTEMENTSCHEFEN.

Med hänsyn till den personalorganisation för fångvårdsstyrelsen, som förordats
under föregående punkt, bör anslagsposten till reseersättningar bibehållas
vid oförändrat belopp. För att möta ytterligare utgifter, som uppstå
vid genomförandet av organisationsnämndens personalbesparande förslag,
huvudsakligen avseende omläggning av centrala fångregistret, bör beräknas
ytterligare 1 000 kronor till övriga expenser. Anslaget bestämmes i enlighet
härmed till (71 500 + 1 000) 72 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 72 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Åke Mossler.