Knngl. Maj:ts proposition nr 121.
1
Nr 121.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse
av vissa fastigheter m. m.; given Stockholms
slott den 11 mars 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet å Stockholms slott den 11 rnars 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anmäler chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson,
frågor om överlåtelse av vissa fastigheter m. m. och anför därvid följande.
1—r,ss 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 121.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Med bifall till Kungl. Maj ds därom i propositionen 1948:241 framlagda
förslag har riksdagen i skrivelse 1948:424 bemyndigat Kungl. Maj:t, bland
annat, att under budgetåret 1948/49 utan riksdagens samtycke i varje särskilt
fall besluta om försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet
eller det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet å egendomen
uppgår till högst 40 000 kronor. Yad sålunda medgivits skall gälla
jämväl beträffande byte av kronan tillhörig fast egendom.
Järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ha nu anmält fyra särskilda försäljningsärenden, i vilka värdet av den
till överlåtelse föreslagna egendomen överstiger 40 000 kronor. I dessa fall
erfordras alltså riksdagens medgivande till överlåtelserna.
Statens järnvägar.
l:o.
Med skrivelse den 23 november 1948 bär järnvägsstyrelsen underställt
Kungl. Maj:ts prövning en mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen,
å ena, samt Solna stad, å andra sidan, den 10 juni, den 1 oktober
och den 23 november 1948 dagtecknad överenskommelse angående överlåtelse
till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan samt reningsverket
vid Ålkistan med tillhörande markområde.
överenskommelsen torde såsom bilaga (Bilaga 1) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen erinrar till en början, att en huvudavloppsledning från
Nederjärva till Lilla Värtan ävensom erforderliga anslutningsledningar från
berörda områden anlades under åren 1920—1922 för att åstadkomma tillfredsställande
avledning av spillvatten från statens järnvägars lokstation vid
Hagalunds övre och vissa under arméförvaltningen hörande kasernanläggningar.
Huvudavloppsledningen bekostades gemensamt av statens järnvägar
och arméförvaltningen, under det att kostnaderna för anslutningsledningarna
bestredos av respektive parter var för sig. I samband härmed medgavs Solna
kommun, numera Solna stad, rätt att till huvudavloppsledningen ansluta av
kommunen anlagd avloppsledning Solna—Järva. I vederlag härför erlades
ett bidrag av 30 000 kronor till utförandet av huvudledningen, varjämte statsmyndigheterna
tillförsäkrades rätt att utan särskild anslutningsavgift verkställa
erforderliga anslutningar till kommunens ledning intill en viss avloppsvattenmängd.
Kommunen åtog sig vidare att med en andel av 40 % deltaga i
kostnaderna för huvudledningens skötsel och underhåll.
På grund av den växande bebyggelsen och därmed följande större förorening
av avloppsvattnet visade det sig sedermera, fortsätter järnvägsstyrelsen,
nödvändigt att komplettera ledningen med ett reningsverk. Sedan frågan förelagts
riksdagen genom proposition 1939: 115 och Kungl. Maj:t den 28 april
1939 godkänt mellan järnvägsstyrelsen och kommunen den 30 augusti 1937 och
3
Eungl. Maj:ts proposition nr 121.
den 30 oktober 1939 dagtecknat avtal i ämnet, uppfördes genom statens järnvägars
försorg under åren 1939—1940 ett reningsverk vid Ålkistan invid
Brunnsviken. Enligt avtalet åtog sig Solna kommun att till 60 % bestrida
anläggningskostnaden för reningsverket. Återstående kostnadsandel fördelades
mellan statens järnvägar och arméförvaltningen. Med avseende på reningsverkets
skötsel och underhåll, som enligt avtalet skulle ombesörjas av statens
järnvägar, förband sig Solna kommun likaledes att lämna ett kostnadsbidrag
av 60 %, varjämte kommunens bidrag till kostnaderna för huvudavloppsledningens
skötsel och underhåll samtidigt höjdes från 40 till 60 %.
I statens järnvägars räkenskaper har för avloppsledningen Järva—Lilla
Värtan bokförts en anläggningskostnad av 174 000 kronor, vilket belopp under
tiden 1923—48 nedskrivits till 60 900 kronor, och för statens järnvägars andel
i reningsverket en anläggningskostnad av 79 448 kronor, vilket belopp under
tiden 1945—48 nedskrivits till 71 765 kronor. Anläggningarna ha icke bokförts
såsom investering under försvarets fastighetsfond.
Järnvägsstyrelsen framhåller härefter, att Solna stad numera är den största
intressenten i här berörda anläggningar och att det därför ansetts lämpligt
och mest ändamålsenligt, att anläggningarna i fråga överlåtas på staden,
som därefter skulle svara för desammas skötsel och underhåll mot vederbörligt
kostnadsbidrag från övriga parter. Den träffade överenskommelsen är
formulerad så, att statens järnvägar och fort.ifikationsförvaltningen tillförsäkras
oförändrad rätt till anläggningarnas utnyttjande nu och framdeles.
Med hänsyn härtill och då det kan förutsättas, att överlåtelsen ej heller kommer
att innebära någon försämring för statsmyndigheterna, i vad gäller de
årliga drift- och underhållskostnaderna, har det ansetts skäligt, att anläggningarna
överlämnas utan särskild ersättning från stadens sida.
Solna stadsfullmäktige ha genom lagakraftvunnet beslut den 27 september
1948 för stadens del godkänt överenskommelsen.
Domänstyrelsen, som den 30 december 1948 yttrat sig över järnvägsstyrelsens
framställning, meddelar, att styrelsen icke har något att erinra mot ifrågavarande
överlåtelse till Solna stad på de i överenskommelsen angivna villkoren.
Reningsverket torde efter erforderlig utvidgning kunna utnyttjas i
samband med exploateringen av den del av kronoegendomen Bergshamra, som
försålts till staden jämlikt beslut av Kungl. Maj:t den 8 juni 1945.
För överlåtelsens genomförande torde enligt styrelsen riksdagens medverkan
vara erforderlig. I anslutning till ett godkännande av överenskommelsen
torde Kungl. Maj:t även böra meddela beslut om av marköverlåtelsen föranledd
nedskrivning av statens järnvägars fond.
Departementschefen. Avloppsledningen Järva—Lilla Värtan anlades för
områden, som disponerades av statens järnvägar och försvarsviisendet. Ledningen
var emellertid redan från början av stor betydelse för Solna stad, som
bidrog till anläggningskostnaden och till ledningens underhåll m. m. Sedan
år 1939 har emellertid genom stadens ökade folkmängd och bebyggelseutveck
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
lingen avloppsledningen till större delen kommit att tillgodose stadens behov.
På grund härav har stadens andel i underhållskostnaden höjts till 60 %. Likaså
har staden med 60 % bidragit till anläggnings- och driftkostnaderna för det
vid Ålkistan uppförda reningsverket, vars byggande påfordrats för att undanröja
vissa sanitära olägenheter. Järnvägsstyrelsen har därför ansett det lämpligt,
att ledningen och reningsverket med tillhörande markområde överlåtas
å staden, samt har underställt Kungl. Maj:t för godkännande en mellan styrelsen
och fortifikationsförvaltningen, å ena, samt Solna stad, å andra sidan,
träffad överenskommelse i frågan.
Enligt överenskommelsen skall staden övertaga anläggningarna utan ersättning
men mot upplåtande av rätt till anslutning utan särskild avgift till ledningarna
Solna—Järva och Järva—Lilla Yärtan. Staden skall svara för ledningarnas
och reningsverkets skötsel och underhåll. Underhålls- och administrationskostnaderna
för ledningen Järva—Lilla Värtan och reningsverket
skola fördelas mellan parterna efter de avloppsvattenmängder, som tillföras
ledningsnätet. Jag anser för min del, att överenskommelsen bör godtagas. Med
hänsyn till den överlåtna egendomens värde har riksdagens medgivande till
överlåtelsen ansetts böra inhämtas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att, på förslag av järnvägsstyrelsen
efter samråd med riksräkenskapsverket, meddela beslut angående erforderliga
bokföringsföreskrifter i anledning av överlåtelsen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna förevarande överenskommelse
mellan järnvägsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen,
å ena, samt Solna stad, å andra sidan, angående överlåtelse
till staden av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan m. m.
2:o.
Med skrivelse den 1 mars 1949 har järnvägsstyrelsen underställt Kungl.
Maj:ts prövning ett den 20 december 1948 och den 1 mars 1949 dagtecknat
bytesavtal, varigenom statens järnvägar till Jönköpings stad överlämna områden
om tillhopa 23 336,5 mä mot det att staden till statens järnvägar avstår
områden om sammanlagt 111 592,r. m2, vilka områden utmärkts å tio skrivelsen
bilagda kartblad. Någon mellanavgift. skall ej utgå, enär vardera parten till
kommande mark värderats till avrundat 48 000 kronor.
Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 2) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Järnvägsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse, att stadsfullmäktige
i Jönköping genom lagakraftvunnet beslut den 10 december 1948 godkänt
bytesavtalet. Bostadsstyrelsen har vidare den 28 februari 1949 förklarat sig
icke ha något att erinra mot det föreliggande avtalet och de föreslagna
å-priserna för marken.
5
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 121.
Under hänvisning till det anförda och då järnvägsstyrelsen finner villkoren
vara för statens järnvägar antagbara, hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna det träffade avtalet.
Departementschefen. Med biträdande av järnvägsstyrelsens förslag hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande bytesavtal
mellan järnvägsstyrelsen och Jönköpings stad.
Statens vattenfalls verk.
3:o.
Med skrivelse den 16 november 1948 har vattenfallsstyrelsen till Kungl.
Maj ds prövning överlämnat ett den 5 och 16 november 1948 dagtecknat, av
styrelsen — under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande senast den 1
juni 1949 — ingånget avtal om försäljning till Vänersborgs stad mot en köpeskilling
om 205 000 kronor av fastigheten 11/64 mantal Starkekärr l8 samt de
områden av r/s mantal Gudmundstorp l1, 1U mantal Brinkebergskulle l1 samt
stadsägorna n:ris 68 och 74 + 79, vilka äro belägna öster och norr om en på
tvenne avtalet bifogade kartor med röd färg markerad linje.
Avtalet torde såsom bilaga (Bilaga 3) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att de av försäljningen berörda markområdena
icke äro behövliga för styrelsens behov. De försålda fastigheterna, med
undantag för den i Trollhätte kanals egendom ingående Brinkebergskulle l1,
benämnas gemensamt egendomen Fridhem, vilken år 1908 inköptes av vattenfallsstyrelsen
för en köpeskilling av 50 300 kronor. Egendomen Fridhem är
för närvarande åsatt ett taxeringsvärde av 70 000 kronor. Fastigheten Brinkebergskulle
l1 är icke särskilt för sig taxerad.
De försålda områdena innehålla tillhopa en areal av omkring 84 hektar.
Den avtalade köpeskillingen, 205 000 kronor, som beräknats med hänsyn till
de olika delområdenas uppskattade framtida tomtvärde, utgör i genomsnitt
24,4 öre per m2.
Bostadsstyrelsen har i yttrande den 17 januari 1949 meddelat, att styrelsen
icke har något att erinra mot det föreslagna försäljningspriset.
Departementschefen. I likhet med vattenfallsstyrelsen anser jag, att försäljning
av ifrågavarande fasta egendom må. äga rum på föreslagna villkor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ifrågavarande mellan
vattenfallsstyrelsen och Vänersborgs stad träffade avtal.
6
Kungl. ilaj:ts proposition nr 121.
Väg- och vattenbyggnadsverket.
4:o.
I skrivelse den 3 mars 1949 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt
om Kungl. Majrts bemyndigande att till direktören Ivar E. Jonsson mot en
köpeskilling av 27 400 kronor försälja ett i Södertälje kanalverk ingående
markområde om 1 061, i mä, vilket motsvarar den administrativt bildade tomten
nr 2 i kvarteret Melonen i Södertälje. Området erfordras icke för kanaländamål.
Väg- och och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar i sin förenämnda skrivelse,
att mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson, Södertälje, ingåtts ett den
12 och 16 september 1935 dagtecknat avtal, varigenom styrelsen på i avtalet
närmare angivna villkor till Jonsson upplåtit nyttj anderätten till ifrågavarande
fastighet under tiden från den 1 oktober 1935 till en månad från den
dag, då förevarande kvarter efter fastställande av ny stadsplan blivit tomtindelat.
Jämlikt avtalet tillförsäkras nyttj anderättshavaren rätt att vid upplåtelsetidens
utgång för en köpeskilling av 27 400 kronor och på de villkor i
övrigt, som framgå av ett vid avtalet fogat formulär till köpeavtal, förvärva
fastigheten. Såsom ersättning för nyttjanderätten skulle nyttjanderättshavaren
vid avtalets underskrivande erlägga 15 000 kronor, vilket belopp, därest uppgörelsen
av nyttjanderättshavaren fullbordades genom köp, skulle avräknas å
köpeskillingen, 27 400 kronor. Å resterande del av köpeskillingen, 12 400 kronor,
skulle nyttjanderättshavaren under upplåtelsetiden till styrelsen gälda
3V2 % ränta. Avtalet har genom tillägg den 17 och 18 januari 1938 av Elias
Jonssons dödsbodelägare transporterats på direktören Ivar E. Jonsson. Såsom
framgår av ett vid avtalet fogat kvitto har till vattenfallsstyrelsen inbetalats
i avtalet omförmäld ersättning för nyttjanderätten m. m. Nyttjanderättshavarna
ha vidare gäldat ränta å omförmälda 12 400 kronor och samtliga
fastigheten besvärande skatter och andra avgifter.
Sedan stadsplanen numera fastställts och tomtindelning skett, har direktören
Ivar E. Jonsson, under hänvisning till det med vattenfallsstyrelsen ingångna
avtalet, hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anhållit att få genom
köp förvärva den av honom nyttjade fastigheten.
Av den utredning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställt i ärendet framgår,
att fastigheten vid nyttj anderättsavtalets ingående befann sig i mindre
gott skick och att värdet av densamma vid sagda tidpunkt icke torde nämnvärt
hava överstigit den avtalade köpeskillingen eller 27 400 kronor. Att överenskommelsen
med vattenfallsstyrelsen på sin tid erhöll formen av ett nyttjanderättsavtal
med rätt för nyttjanderättshavaren att vid nyttjanderättstidens
utgång förvärva fastigheten synes ha berott på att förevarande kvarter icke
var tomtindelat.
Direktör Jonsson har under den tid han nyttjat fastigheten verkställt förbättringar
och reparationer för sammanlagt 18 000 kronor. Den å fastigheten
7
Kungl. Majits proposition nr 121.
belägna byggnaden, som är ett boningshus i två våningar med en kvadratyta
av 14,2 8 X 8,4 5 m, har sålunda erhållit nytt tegeltak, reveterats samt försetts
med värmeledning. Vidare har Jonsson låtit verkställa ombyggnad av köket
samt planering av trädgården. Målning och tapetsering har verkställts. Fastigheten,
vars taxeringsvärde är 50 400 kronor (byggnadsvärde 32 400 kronor +
markvärde 18 000 kronor), har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett ha
ett nuvärde av omkring 75 000 kronor. Av detta följer, att Jonsson, därest
han erhåller tillfälle förvärva fastigheten, tillföres densammas värdestegring.
Då det emellertid vid nyttjanderättskontraktets ingående var parternas
avsikt, att försäljning av fastigheten skulle ske, synes enligt styrelsen det
förhållandet, att stadsplanefrågor lagt hinder i vägen för omedelbar försäljning,
icke böra förhindra, att försäljning nu sker på ursprungligen avsedda
villkor.
Departementschefen. Det mellan vattenfallsstyrelsen och Elias Jonsson år
1935 träffade nyttjanderättsavtalet angående ifrågavarande område synes ha
upprättats för att, så länge fastighetsförhållandena omöjliggjorde en överlåtelse
av området med äganderätt, träda i stället för en dylik överlåtelse.
Med hänsyn till att upplåtelsetiden i avtalet räknats till en månad från den dag
det kvarter, inom vilket området är beläget, efter fastställelse av ny stadsplan
blivit tomindelat samt sådan tomtindelning nu ägt rum, torde kronan nu böra
avstå området på de vid nyttjanderättsupplåtelsen överenskomna villkoren.
Området med därå uppfört boningshus är taxerat till 50 400 kronor men anses
enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ha ett nuvärde av ca 75 000 kronor.
Nuvarande nyttjanderättshavare har dock utgivit 18 000 kronor för reparationer
och förbättringar å fastigheten. Med hänsyn till att fastighetens värde
i kronans ägo måste anses överstiga 40 000 kronor har jag ansett mig böra
inhämta riksdagens medgivande till överlåtelsen.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att ifrågavarande område må försäljas på de villkor, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit.
Till vad föredragande departementschefen under punkterna
l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hård af Segerstad.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Bilaga 1.
Överenskommelse
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen och Kungl. Fortifikations förvaltningen, här
nedan kallade statsmyndigheterna, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,
å ena sidan, samt Solna stad, under förutsättning av stadsfullmäktiges
godännande å andra sidan, angående avloppsledningarna Solna—Järva
och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket vid Ålkistan.
1. Statsmyndigheterna överlåta utan ersättning och med full äganderätt till
staden dels avloppsledningen Järva—Lilla Värtan, å närslutna 24 bansektionens
ritning nr 131 (senast kompletterad den 12 februari 1947) angiven med
blå färg, dels ock lägenheten Bergshamra l4 i Solna stad med därå belägna
reningsverk. Angående rätten att hava ledningen framdragen över kronoegendomen
Bergshamra och Ulriksdals kungsgårds ägor finnes härom stadgat i
Kungl. Majrts brev den 5 mars 1920, som skall respekteras av staden. Tillträdet
äger rum vid månadsskiftet efter det Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.
2. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild
anslutningsavgift till den staden tillhöriga avloppsledningen Solna—Järva,
angiven med grön färg å förenämnda ritning, för en avloppsvattenmängd av
intill 40 liter i sekunden från staten tillhöriga markområden, statsmyndigheterna
obetaget att i män av behov upptaga förhandlingar med staden rörande
eventuell ökning av denna kvantitet.
3. Staden medgiver statsmyndigheterna rätt till anslutning utan särskild
anslutningsavgift till avloppsledningen Järva—Lilla Värtan för de staten tillhöriga
ledningar, som nu äro anslutna eller framdeles komma att anslutas till
ledningen. Av staden till denna ledning gjorda anslutningar få såsom hittills
totalt tillföra ledningen en avloppsvattenmängd av högst 100 liter i sekunden.
4. Skötsel och underhåll av avloppsledningarna Solna—Järva och Järva—
Lilla Värtan samt reningsverket ombesörjes av staden. Skötsel och underhåll
av statsmyndigheterna tillhöriga ledningar ombesörjes och bekostas av respektive
ägare.
5. De för skötsel och underhåll av avloppsledningen Järva—Lilla Värtan
och reningsverket bokförda kostnaderna med tillägg av 10 % för av staden
verkställda utredningar, arbetsledning och administration fördelas mellan
statsmyndigheterna och staden efter de avloppsvattenmängder, som tillföras
ledningsnätet.
Statsmyndigheternas andelar i kostnaderna erläggas till staden halvårsvis
i januari och juli månader efter från staden erhållna räkningar.
Bestämning av avloppsvattenmängderna skall ske snarast efter undertecknandet
av denna överenskommelse genom av parterna utsedd mätningsmans
försorg och därefter upprepas vart 5:e år i och för justering av parternas
andelar i kostnaderna för påföljande 5-årsperiod. Kostnaderna för bestämningen
fördelas efter avloppsvattenmängdema.
6. Därest det framdeles befinnes nödvändigt att utvidga eller förändra ledningarna
Solna—Järva och Järva—Lilla Värtan samt reningsverket skall särskild
överenskommelse härom träffas mellan statsmyndigheterna och staden.
7. Av statens järnvägar träffade avtal med enskilda angående anslutningar
till ledningen Järva—Lilla Värtan övertagas av staden snarast möjligt.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
8. Statsmyndigheterna äga rätt att träffa avtal beträffande anslutningar
till de av staten ägda ledningarna. Innan dylika avtal träffas, skall staden beredas
tillfälle att avgiva yttrande i frågan.
9. Överenskommelsen mellan Järnvägsstyrelsen och Solna kommun av den
21 juni och 10 juli 1923 med senare tillägg och överenskommelsen mellan
statens järnvägar och arméförvaltningens fortifikationsstyrelse av den 14
mars och 19 april 1941 i vad densamma gäller underhåll och drift samt ändring
och utvidgning av de gemensamt begagnade anläggningarna mellan anslutningarna
vid Nederjärva och utloppet i Lilla Värtan upphöra att gälla,
sedan Kungl. Maj:t godkänt denna överenskommelse.
10. Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse
skall hänskjutas till avgörande av skiljemän enligt lag.
Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade och utväxlade.
Stockholm den 10 juni 1948. Solna den 1 oktober 1948.
Kungl. Fortifikationsförvaltningen
Nils Carlqvist.
G. Nordberg. / G. Fredelius.
För Solna stad
Solna drätselkammare
Carl A. Andersson.
Ordförande
Frans Orbell.
G. Bergw
Stockholm den 23 november 1948
Kungl. Järnvägsstyrelsen
G. Dahlbeck.
H. Sandström.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
Bilaga 2.
Bytesavtal.
Mellan Statens järnvägar, här endan kallade S. J., å ena, samt Jönköpings
stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, har under förutsättning av dels
Kungl. Maj:ts och dels stadsfullmäktiges i Jönköping godkännande träffats
följande avtal angående reglering av äganderättsförhållanden mellan S. J. och
staden.
S. J. överlåter till staden nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas
och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
-
Stadsägan |
1776 i |
Sofia |
församling innehållande |
........ 4 152: — |
m2 |
|
» |
1777 » |
y> |
» |
» |
........ 109:50 |
» |
1778 » |
» |
» |
» |
........ 6 694: — |
» |
|
» |
1779 » |
» |
» |
»> |
........ 40: — |
» |
» |
1780 » |
» |
» |
» |
........ 5 066: — |
» |
» |
1781 » |
» |
» |
» |
........ 80: — |
» |
1782 » |
» |
» |
» |
........ 1 440: — |
y. |
|
» |
446 » |
Kristina |
» |
» |
........ 3 39 i: — |
» |
» |
448 * |
» |
........ 42: — |
> |
||
» |
449 » |
» |
» |
» |
........ 303: — |
> |
» |
450 » |
» |
» |
........ 326: — |
» |
|
» |
451 » |
» |
........ 365:50 |
» |
||
550 » |
Ljungarums |
» |
» |
........ 481:50 |
» |
|
» |
551 » |
» |
........ 71: — |
>> |
||
» |
552 » |
» |
» |
» |
........ 451: — |
» |
» |
553 » |
» |
» |
» |
........ 324: — |
» |
Summa 23 336: 50 |
m* |
Staden överlåter till S. J. nedannämnda områden, vilka äro avsedda att avstyckas
och erhålla följande, av stadsingenjören Einar Adéll föreslagna stadsägobeteckningar:
-
Stadsägan |
6 F i |
Sofia |
församling innehållande ____ |
... 10423 |
— |
m2 |
|
» |
ÖB» |
» |
» |
319 |
— |
||
» |
52 A» |
» |
» |
» |
910 |
50 |
» |
» |
53 B » |
» |
» |
» |
569 |
— |
» |
51 A» |
» |
» |
... 1 748 |
— |
» |
||
» |
54 A » |
» |
» |
» .... |
... 1294 |
50 |
» |
» |
1772 > |
» |
» |
» .... |
14 |
50 |
» |
» |
1218 A » |
» |
» |
» |
232 |
— |
» |
91 » |
» |
» |
» |
490 |
— |
» |
|
» |
9 J » |
» |
» |
... 2 356 |
— |
» |
|
» |
1773 » |
» |
» |
» |
168 |
— |
» |
» |
1036 B» |
» |
» |
292 |
— |
» |
|
» |
1774 » |
» |
» |
» |
... 1326 |
— |
|
» |
1775 * |
» |
» |
270 |
— |
» |
|
9 K» |
» |
» |
» |
... 11295 |
— |
» |
|
» |
1783 » |
» |
... 44 484 |
— |
» |
Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 11
Stadsägan |
436 i Kristina församling innehållande |
........ 14: — |
Hl“ |
|
437 »i » |
........ 26 190: — |
|||
» |
243 D» » » |
» |
........ 685:50 |
» |
» |
308 A» » |
» |
........ 186:50 |
|
» |
309 A» » » |
........ 106: — |
» |
|
» |
310 A» » » |
» |
........ 115: — |
» |
» |
440 » » » |
........ 50: — |
» |
|
» |
442 » » |
» |
........ 152: — |
» |
» |
218 A» |
........ 113: — |
» |
|
» |
441 » » » |
» |
........ 53: — |
» |
» |
234 A» » » |
» |
........ 229: — |
» |
» |
443 » » |
» |
........ 159:50 |
|
» |
444 » » » |
........ 1 320: — |
» |
|
» |
278 A» » » |
........ 1144: — |
» |
|
445 » » » |
» |
........ 49: — |
||
» |
279 A» » » |
........ 476: — |
||
» |
342 C» |
........ 452:50 |
||
» |
342 D> |
» |
........ 766:50 |
|
3> |
206 A» Ljungarums » |
» |
........ 1 537: — |
» |
» |
208 B» » » |
» |
........ 56: — |
» |
» |
208 St |
» |
........ 204: — |
» |
» |
205 B» » » |
........ 685:50 |
||
» |
205 A» » |
» |
........ 657:50 |
|
Summa 111 592:50 |
m2 |
De med förestående bytesavtal avsedda markområdena bava utmärkts å tio
särskilda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade kartblad (Blad nr 1—
Blad nr 10), vilka kartblad även avsetts att vid blivande avstyckningsförrättningar
användas som sådan karta, vilken omförmäles i 5 kap. 11 § lagen den
12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad.
För bytet gälla följande villkor i övrigt:
1. De i bytet ingående markområdena, vilka överlåtas gravationsfria, tillträdas
av respektive nye ägare omedelbart efter det detta avtal vederbörligen
godkänts av Kungl. Maj:t, dock att områdena med stadsägobeteckningarna
n:ris 1774 och 1036 B i Sofia församling icke få av S. J. tillträdas, förrän
Kortebovägen därstädes blivit omlagd och tagen i bruk.
2. Enär värdet å de av staden till S. J. överlåtna markområdena enligt
bilagda, av stadsingenjören Einar Adéll upprättade, som Bil. A betecknade
handling uppgår till enahanda belopp, som värdet å de av S. J. till staden
överlåtna områdena, skall någon mellanavgift vid bytet icke av någondera
sidan gäldas.
3. Broar och vägportar inom järnvägsområdet skola i samband med blivande
dubbelspårs anläggning eller andra större arbeten för S. J. till- eller
eventuellt ombyggas efter överenskommelse mellan S. J. och staden.
4. Staden berättigas att i de till S. J. nu överlåtna markområdena nedlägga
och bibehålla ledningar för vatten och avlopp ävensom att för underhåll och
reparation av dylika ledningar hava tillträde till S. J.-område allt enligt föreskrifter,
som lämnas av vederbörande banbefäl. Behöva ledningarna ändras
för något S. J:s ändamål, häri inbegripet av S. J. påkallade säkerhetsanordningar,
skall detta ske på deras bekostnad.
5. Staden upplåter till S. J. utan avgift nyttjanderätten till ett område om
110 in2, å kartblad nr 4 betecknat med »A», så länge nämnda område erfordras
för S. J:s behov.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
6. Staden förbinder sig att utan kostnad för S. J. uppsätta hägnad av
betongstolpar och nätstängsel i blivande gränslinje efter den omlagda Kortebovägen
(= linjen b 321—b 1141—b 1140—b 396—b 395 å kartblad nr 5) i
stället för den befintliga, S. J. tillhöriga hägnaden i nuvarande gatugränsen.
Det nya stängslet skall underhållas av S. J. och på deras bekostnad.
7. Staden medgives att å S. J:s område dels hava sin nuvarande strandpromenad
kvar, dels att anlägga ny sådan från Vattengränd österut till stadens
pumpverk. Strandpromenaderna få disponeras av staden tills S. J. ha behov
av marken. Underhållet av desamma skall verkställas och bekostas av staden.
8. Staden medgiver S. J. rätt att utan kostnad dels hava sin banförmansstuga
och sitt bostadshus nr 9 vid Östertull kvarstående och dels disponera
därtill hörande, genom detta avtal till staden överlåtna tomtområde, dock
längst tills dubbelspåret därstädes blivit fullbordat.
Likaledes äger Jönköpings stad rätt att utan kostnad hava kvar bostadshuset
å stadsägan nr 9 K i Sofia församling intill dess markområdet därstädes
tages i anspråk för järnvägsändamål.
9. Staden förbinder sig att till Svenska Gulf Oil Company A/B upplåta
nyttjanderätt till kvarteret Generatorn för en tid av 25 år, räknat från den 1
april 1947, så länge bolaget begagnar markområdet för bilserviceändamål.
Som ytterligare villkor för sådan upplåtelse skall dock gälla, att bolaget —
under förutsättning, att vederbörligt byggnadstillstånd därtill kan erhållas —
omedelbart låter i byggnad å området inreda för allmänheten avsedda herroch
damtoiletter av beskaffenhet, som kan av drätselkammaren godkännas.
Upplåtelse skall ske på nu gällande villkor, varvid dock vid fallande penningvärde
skälig reglering av arrendet skall verkställas.
10. Kostnaderna för lagfart gäldas av kontrahenterna, vardera för sitt fång,
och förbinda sig kontrahenterna att tillhandahålla sin medkontrahent för lagfarts
vinnande nödiga åtkomst-handlingar, ävensom karta och gravationsbevis
rörande de överlåtna områdena.
Stockholm den 1 mars 1949. Jönköping den 20 december 1948.
Kungl. Järnvägsstyrelsen På Drätselkammarens vägnar:
Erik Vpmark.
Johan Skoog.
/ Bror Johannesson.
H. Sandström.
Herrar Johan Skoogs och Bror Johannessons egenhändiga namnteckningar
bevittnas:
B. Pripp.
I. Knall.
Kungl. May.ts proposition nr 121.
13
Bilaga 3.
Emellan Kungl. Vattenfallsstyrelsen å Kungl. Maj:ts och Kronans vägnar,
här nedan kallad Styrelsen, å ena, samt Vänersborgs stad, här nedan kallad
Staden, å andra sidan, har träffats följande
Köpeavtal.
§ 1.
Styrelsen överlåter och försäljer till Staden följande fastigheter inom
Vänersborgs stad, nämligen:
dels 11/64 mantal Starkekärr nr 1, litt. A, l8,
dels de delar av Vs mantal Gudmundstorp nr 1, l1, 1U mantal Brinkebergskulle
nr 1, l1, samt stadsägorna nris 68 och 74 + 79, som äro belägna öster och
norr om en på bifogade kartor, bilagorna 1 och 2, med röd färg markerad linje,
vilka delar skola avstyckas.
§ 2.
Staden skall, med i § 5 här nedan angivna inskränkningar, tillträda de försålda
fastigheterna den 1 juli 1949.
§ 3.
Köpeskillingen för de enligt detta avtal försålda fastigheterna är tvåhundrafemtusen
(205 000) kronor, vilken köpeskilling gäldas kontant av Staden till
Styrelsen den 30 juni 1949.
§ 4.
Fastigheterna försäljas fria från inteckningar.
§ 5.
Staden övertager vid tillträdet Styrelsens skyldigheter på grund av följande
nyttjanderättsavtal:
1. Arrendekontrakt av den 29 februari och 1 april 1944 med herr Sven
Johansson rörande jordbruksdelen av egendomen Fridhem;
Medgivande av den 25 maj och 10 juni 1944 att disponera jakträtten på
egendomen Fridhem;
2. Följande tio avtal rörande lägenhetsarrenden å egendomen Fridhem,
nämligen avtal den 12—24 mars 1924 med Gustaf Adolf Johansson, den 12—24
mars 1924 med Martin Andersson, den 15—24 mars 1924 med A. J. Eriksson,
den 14—24 mars 1924 med Karl Emil Johansson, den 17—28 januari 1925 med
Gunnar Gustafsson, den 12—24 mars 1924 med Karl Gustav Larsson, den
15—24 mars 1924 med Alfr. Strandbergs sterbhus, den 13—24 mars 1924 med
O. Svensson, den 26 mars 1924 med Karl Augustsson och den 1—10 juli 1926
med John Hjert;
3. Avtal den 3—7 februari 1940 med Aktiebolaget Fridhems Tegelbruk
rörande lertäkt;
4. Följande avtal rörande markområden på Brinkebergskulle, nämligen
avtal den 2—6 september 1927 med C. G. Bondeson för handelsbod och den
23 december 1932 med Harry Berger för garage.
De avgifter enligt förestående avtal, som belöpa sig på tiden efter tillträdesdagen,
skola tillfalla köparen.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
§ 6.
Vid avstyckning av försåld fastighet skall följa rätt dels för styckningsfastigheten
till såväl stamfastighetens utfartsvägar som ock nödig utfartsväg
över stamfastigheten, dels för stamfastigheten och därifrån tidigare avskilda
fastigheter till nödig utfartsväg över styckningsfastigheten.
§7-
Styrelsen fritages från ersättningsskyldighet gent emot Staden och blivande
ägare av de försålda fastigheterna för skador, som kunna uppstå genom
förändringar i vattenstånden i Vänern eller Karls grav på grund av nu tilllåtna
åtgärder.
§ 8.
För Starkekärr l8 och de försålda delarna av Gudmundstorp l1 och Brinkebergskulle
l1 gäller följande.
a) De områden, som på bifogade karta markerats med gul färg, få icke bebyggas;
dock äger Styrelsen rätt att inom dessa områden utan ersättning dels
för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar, dels framdraga
och för all framtid bibehålla nya sådana ledningar.
b) Styrelsen äger även rätt att över respektive fastighetsdelar från Vargön
framdraga och för all framtid bibehålla en elektrisk kraftledning för högst
130 000 volt driftspänning mot ersättning, som skall utgöra 15 öre per kvadratmeter
ianspråktagen mark.
c) Styrelsen äger vidare rätt att utan ersättning över samma områden dels
för all framtid bibehålla nu befintliga elektriska kraftledningar för Styrelsens
detalj distribution av elektrisk kraft samt dels framdraga och för all framtid
bibehålla nya sådana ledningar.
d) Styrelsen skall äga tillträde till fastigheterna för tillsyn samt reparation
och underhåll av Styrelsens kraftledningar.
e) Vid en blivande planläggning av de försålda områdena skall Staden låta
i planen inlägga kraftledningsgator av erforderlig bredd för Styrelsens under
a) och b) här ovan angivna ledningar.
f) Om det för ett rationellt utnyttjande av områdena skulle visa sig angeläget,
att sträckningen av Styrelsens ledningar ändras, är Styrelsen skyldig att
på Stadens bekostnad vidtaga sådan ändring. Därest sådan ändring sker omkring
tidpunkt, då stolpbvte eller annan ombyggnad ändock skulle utförts,
skall vid bestämmandet av den ersättning, som Staden skall erlägga, skälig
hänsyn härtill tagas.
§ 9.
De inskränkningar i rätten att förfoga över försålda fastigheter, som omförmäles
i §§ 7 och 8 här ovan, skola gälla såsom å resp. fastigheter lagda
besvär och last till förmån för strömfallsfastigheten, stadsägan nr 630 + 645 +
646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 + 698 + 699 + 1171 + 1172 uti Trollhättans
stad, och äger Styrelsen att till säkerhet för deras bestånd utan Stadens
vidare hörande erhålla servitutsinteckning i fastigheterna med bästa förmånsrätt.
Innan sagda servitutsinteckning meddelats, är Staden skyldig att vid överlåtelse
av mark tillförbinda nya ägare att tåla ifrågavarande servitut.
§ io.
Staden betalar alla kostnader för avstyckning m. m. samt för erhållande av
lagfart, ävensom skatter och onera för fastigheter, vilka ha särskilda taxeringsvärden,
för tiden från och med tillträdesdagen, och för övriga fastigheter
från och med det de blivit särskilt för sig taxerade.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 121.
§ 11-
Detta avtal är för parterna bindande endast under förutsättning, att detsamma
godkännes av Kungl. Maj:t senast den 1 juni 1949.
Härav äro två lika lydande exemplar upprättade och utväxlade.
Vänersborg den 5 november 1948.
Vänersborgs Stads Drätselkammare
Karl Ericson.
/ Karl A. Kvidén.
Herrar Karl Ericsons och Karl A
bevittna:
Britt Andréasson.
Stockholm den 16 november 1948.
Kungl. Vattenfallsstyrelsen
Gösta Nilsson.
Karl Tjulander. / Axel Ander.
Kvidéns egenhändiga namnteckningar
Ingegerd Carlberg.