Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över motion
angående statens övertagande av Göta kanal m. m.

I motion nr 232 har herr Lindberg hemställt, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla dels om utredning i syfte att Göta kanal måtte
övertagas av staten, samt föreläggande för riksdagen av de förslag vartill
utredningen kan giva anledning, och dels att Kungl. Maj:t ville använda
sitt inflytande i kanalbolagets ledning så att personalens anställnings- och
bostadsförhållanden förbättras.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från kommerskollegium,
statskontoret, väg- och vattenbyggnadsttyrelsen samt Göta kanalverk. Dessutom
har Landsorganisationen beretts tillfälle att inkomma med yttrande
men ej begagnat sig härav.

Samtliga hörda myndigheter avstyrka motionen. Göta kanalverk tar ej
ställning.

Kommerskollegium har inhämtat yttrande från länsstyrelserna i Östergötlands
och Skaraborgs län, handelskamrarna i Östergötland—Södermanland,
Västergötland—Norra Halland och Karlstad, Kanalflottans rederiförening
och Föreningen för inre vattenvägar. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län har i sin tur berett kommunalnämnderna i de kommuner i länet, inom
vilka Göta kanal framgår, samt hamnstyrelserna i Mariestad och Lidköping
tillfälle att inkomma med yttrande. Motionen tillstyrkes utan närmare
motivering av de kommunala myndigheter, som inkommit med yttrande,
samt jämväl av länsstyrelsen i Skaraborgs län och nämnda rederiförening,
varjämte handelskammaren i Karlstad och Föreningen för inre vattenvägar
förklara sig intet ha att erinra mot en utredning. Övriga av kommerskollegium
hörda avstyrka motionen.

Kommerskollegium anför för egen del, att kanalbolaget erhållit vissa
förmåner mot att det hölle kanalen i trafikabelt skick samt att motionären
icke anfört, att detta villkor icke uppfyllts. Kanalflottans rederiförening
har däremot framfört vissa anmärkningar mot underhållet. Denna förening
har vidare hos Kungl. Maj:t gjort framställning om subvention bl. a. emedan
kanalumgälderna anses för höga. Vad motionären anfört om personalens
löner och övriga förmåner anser kollegium icke motivera en utredning
om förstatligande.

Statskontoret håller före, alt driftformen är en sekundär fråga så länge
staten har betryggande insyn över företagets skötsel. Så är fallet. Kungl.
Maj:t utser ordförande i kanalbolagets styrelse och en av de övriga fyra
ledamöterna utses av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret. Vidare
fastställes taxa för avgifter av Kungl. Maj:t, som alltså har avgörande

1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 13 sand. 2 nåd. Nr 9.

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

inflytande å verksamhetens bedrivande. Markupplåtelserna till bolaget
och dettas rätt att disponera över avkastningen tjäna syftet att ge bolaget
erfordexdiga rörelsemedel för drift och underhåll. Bolagets ställning har
senare år alltmer försvagats, »vilket är en naturlig följd av kanalens minskade
betydelse som trafikled och allt hårdare konkurrens från modernare
transportmedel». Kontoret finner vidare icke befogat att skrida till förstatligande
av ett mindre bärkraftigt företag enbart för att tillgodose vissa
personalintressen. Kanaltrafiken visade år 1947 ett underskott om 200 000
kr., vilket kunnat täckas endast genom avkastningen av fastigheterna, som
uppgick till 253 000 kr. Läget är alltså, att förutsättningarna för Göta kanalbolags
drivande som ett vinstgivande företag knappast längre föreligga.
Statens övertagande av kanalen skulle uppenbarligen bli för statsverket
oförmånligare än den nuvarande ordningens bibehållande. Kontoret förutsätter
emellertid, att staten gör sitt inflytande i kanalbolaget gällande, så
att personalen tillförsäkras skäliga anställningsvillkor, om något därutinnan
skulle visa sig brista.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhåller, att motionären icke ifrågasatt
annat än att kanalen skötts på ett för ti-afiken i densamma tillfredsställande
sätt och att icke heller i annat sammanhang till styrelsen framförts
klagomål rörande trafikförhållandena vid kanalen. Styrelsen anser inga
omständigheter föreligga, som ur dess synpunkt kunna motivera en utredning
om förstatligande.

Styrelsen för Göta kanalverk redogör för kanalens tillkomst och de
privilegier, som medgivits bolaget. Särskilt framhålles, att taxehöjningen
sedan 1890 uppgår till ca 35 proceixt. Vidare redogöres för personalens
anställnings- och bostadsförhållanden samt framhålles, att vaktartjänsterna
äro eftersökta befattningar.

Utskottet har avlagt besök vid kanalen och därvid besett såväl själva
kanalen på olika punkter på sträckan Mem—Vreta kloster som vissa slussar
samt personalbostäder. Såvitt utskottet därvid kunde utröna, befinner
sig såväl själva kanalen som slussar till det yttre i tillfredsställande skick.
Av besiktigade bostäder voro somliga i gott skick, och berättigade anmärkningar
kunna näppeligen riktas mot dem. Andra voro däremot av mindre
tillfredsställande beskaffenhet, dåligt isolerade och, i åtminstone ett fall,
fuktiga. Huruvida kanalen på sina ställen, såsom påståtts, icke är av tillräckligt
djup, undandrar sig utskottets bedömande.

Utskottet. Utskottet har icke funnit, att Göta kanal ur tiafiksynpunkt
icke fyller de krav, som kunna ställas. Skulle så vara fallet synes rättelse
kunna vinnas efter hänvändelse till vederbörande myndigheter, då villkor
för statens bidrag till kanalens byggande var, att den skulle underhållas
och hållas i trafikabelt skick, vilket jämväl av kanalbolaget vitsordats.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 9.

3

Den vid kanalen anställda personalens anställningsförhållanden och löneförmåner
synas icke kunna läggas till grund för ett förstatligande av kanalen.
Dessa frågor böra enligt utskottets mening liksom i andra fall lösas
av parterna själva utan inblandning från statens sida.

Vad särskilt bostäderna beträffar vill utskottet gärna understryka, att i
åtskilliga fall förbättringar äro av behovet påkallade. Det torde emellertid
vara möjligt för statsmakternas representanter i styrelsen att härvidlag
genomdriva rättelse utan särskild skrivelse från riksdagens sida. Utskottet
utgår ifrån att det kommer att ske.

Själva kanaldriften går numera icke ihop. Uppkomna underskott kunna
täckas endast genom den avkastning, som de till kanalbolagets förfogande
ställda skogarna jämte av bolaget själv inköpta skogar lämna. Om från
trafikanterna framställda krav på sänkning av umgälderna skola tillmötesgås,
torde man få förutsätta ökade underskott. Ett överförande i statens
ägo av kanalen lärer därför komma att asamka statsverket icke obetydliga
kostnader. Härtill kommer att kanalens inlösen synes komma att kräva
betydande belopp. Utskottet anser sig visserligen icke kunna med någon
säkerhet bedöma, bur långt kanalbolagets äganderätt sträcker sig, men det
synes föreligga skäl antaga, att bolaget fått mark och skog med äganderätt
endast med den inskränkningen, att de icke få avyttras. De lära då knappast
kunna av staten åter övertagas utan vederlag, men därom vågar som
sagt utskottet icke ha någon bestämd mening.

Avgörande synes emellertid heller icke vara själva äganderätten utan
driftkontrollen. Staten har därvid redan vidsträckt möjlighet att inverka,
enär kanalavgifterna utgå efter taxa, som fastställes av Kungl. Maj:t, och
statsmakterna ha två representanter i bolagets av fem personer bestående
styrelse. Vidare bar staten att tillse, att bolaget håller kanalen i för trafiken
fullgott skick.

Av vad som ovan anförts framgår, att utskottet för sin del anser, att tillräckligt
bärande skäl för eu utredning angående förstatligande av Göta
kanal icke framförts, varför utskottet får hemställa,

att motion 11:232 icke måtte till någon andra kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 4 maj 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande: herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, fröken Ager, herrar
Engkvist, Jansson i Aspeboda, Andersson i Ryggestad, Andersson i Långviksmon,
fru Torbrink, herrar Gustafsson och Rosén.