Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande över
motion angående en översyn av socialvården.

I motion nr 73 har herr andre vice talmannen Skoglund m. fl. hemställt,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla att en översyn av
socialvården med beaktande av ovan angivna synpunkter företages utan
avvaktande av det utredningsarbete, som redan pågår rörande vissa specialområden
inom socialvården, samt att detta utredningsarbete uppdrages åt
ett fristående organ.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från socialvårdskommittén,
Landstingsförbundet och Stadsförbundet. Jämväl Landskommunernas
förbund har beretts tillfälle att inkomma med yttrande men icke begagnat
sig härav.

Socialvårdskommittén framhåller, att en planläggning av det socialpolitiska
reformarbetet icke kan ske på längre sikt, vilket skulle hindra dess
anpassning efter förändrade förhållanden, och för övrigt icke låter sig göra,
eftersom befintliga ekonomiska resurser icke låta sig bedömas annat än för
ett mycket begränsat antal år framåt. Annorlunda ställer sig saken om man
begränsar planläggningen till ett fåtal år. En sådan planläggning bör ständigt
och successivt företagas av Kungl. Maj:t. Kommittén erinrar om riksdagens
skrivelse år 1945, vari riksdagen begärde en planläggning inom
vederbörande departement i syfte att samordna utredningsresultaten och
uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken. Kungl. Maj :t framlade
därefter vid 1946 års riksdag en finansplan, i vilken bl. a. medräknats
kostnaderna för de socialpolitiska reformerna. Utvecklingen har medfört,
att denna plan icke längre är aktuell. Om motionärerna avse icke blott en
samlad socialvårdsplan utan även en omprövning av redan fattade beslut,
vill emellertid kommittén bestämt avstyrka en sådan översyn. Beträffande
de organisatoriska frågorna anför kommittén, att den ämnar framlägga ett
överarbetat förslag härom. Frågan om socialvårdens arbetskraftsbehov är
föremål för andra motioner vid årets riksdag. I denna del tillstyrker kommittén
en utredning. Frågan om socialpolitiken och beskattningen kan icke
behandlas för sig, då den berör alla sidor av samhällslivet. Frågan är föremål
för riksdagens uppmärksamhet i annat sammanhang. Beträffande samordning
av socialvårdens olika grenar framhåller kommittén, att den senast
nästa år ämnar lägga fram förslag till socialbjälpslag samt förslag om den

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 13 sand. 2 avd. Nr 4.

2 Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.

kommunala nämndsorganisationen för socialvården m. m. I samband med
prövningen av då föreliggande förslag och tidigare fattade beslut synes en
översyn ur samordningssynpunkt böra övervägas av Kungl. Maj:t.

Kommittén avstyrker därför motionen utom i fråga om en allsidig utredning
av arbetskraftsproblemet.

En minoritet inom kommittén har velat tillstyrka motionen med hänsyn
till den ekonomiska belastning de sociala utgifterna medföra. Det gäller
därför att välja vilka reformer, som böra komma i främsta rummet, och
vilka, som måhända måste stå tillbaka.

Landstingsförbundet hänvisar till att det tidigare i annat sammanhang
förordat en gradering av olika reformförslags angelägenhet. Förbundet anser,
att en översyn och avvägning bör ske. Därvid böra anläggnings- och
driftkostnader samt personalbehov ävensom samhällets möjligheter att tillgodose
dessa behov bedömas. Något särskilt organ anser förbundet dock
onödigt. Översynen bör kunna ske inom de olika departementen. Då det
sannolikt kommer att visa sig, att viss återhållsamhet är av nöden, är det
angeläget, att reformförslag, som anses böra förverkligas, utformas rationellt
och underkastas nödig översyn.

Stadsförbundet finner visserligen, att samordningen icke varit som den
borde vara vid reformarbetet inom socialvården men finner det icke lämpligt,
att nu, då socialvårdskommittén står inför slutet av sitt arbete, ett
nytt utredningsorgan tillskapas. Förbundet ifrågasätter, om icke mycket
kunde vinnas genom bättre kontakt mellan departementen och då särskilt
finansdepartementet och utredningskommittéerna. Förbundet anser det vidare
önskvärt, om årligen i statsverkspropositionen kunde lämnas överblickar
över hur man ser på förhållandet mellan socialvårdsutgifter och
statsinkomster samt på möjligheten att rekrytera erforderlig personal.

Utskottet. Såsom av socialvårdskommitténs yttrande framgår, står kommittén
nu inför slutet av sitt arbete. De synes utskottet då mindre rationellt
att nu begära tillsättande av ny utredning med de vittomfattande uppgifter,
som i motionen förordas. Däremot vill utskottet gärna instämma i
att det med goda skäl kan krävas, att man får en bättre överblick över samhällets
resurser, både ur ekonomisk och icke minst personalsynpunkt, då
det gäller att avväga det ena reformförslaget mot det andra, deras angelägenhetsgrad
och de anspråk deras genomförande ställer på samhällets dock
begränsade ekonomiska tillgångar och likaledes begränsade tillgång på
erforderlig personal.

Såsom ovan i referatet av socialvårdskommitténs yttrande anförts, begärde
riksdagen i skrivelse år 1945, att — då pågående utredningar på
socialvårdens område i väsentliga delar slutförts — planläggning måtte
vidtagas inom vederbörande departement i syfte att samordna utredningsresultaten
och uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken samt att

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 4. 3

därvid måtte utarbetas en samlad kostnadsberäkning. Kungl. Maj :t föreläde
1946 års riksdag en finansplan, där man även räknat med kostnaderna
för de socialpolitiska reformerna. Det synes utskottet, som om dylika översikter,
gärna ännu mera utarbetade, lämpligen kunde föreläggas riksdagen
med jämna mellanrum, eventuellt årligen i samband med statsverkspropositionens
framläggande. Därvid bör också redogöras för det krav på personal,
som de olika reformerna kunna medföra, samt samhällets möjligheter
att möta dessa krav. Sker så synes någon särskild utredning icke behöva
därutöver vidtagas.

Utskottet får därför hemställa,

att andra kammaren för sin del måtte besluta att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om en
översyn av socialvården i fråga om samordning mellan dess
olika delar samt de krav i olika hänseenden, som skilda
reformförslag kunna medföra, samt att denna översyn
måtte företagas inom vederbörande departement.

Stockholm den 30 mars 1949.

På utskottets vägnar:

OSSIAN SEHLSTEDT.

Närvarande:

Herrar Sehlstedt, Nilsson i Bästekille, fröken Ager, herrar Engkvist, Andersson
i Ryggestad, Andersson i Långviksmon, fru Torbrink, herrar Gustafsson
i Stockholm, Rosén och Andersson i Björkäng.