Första kammarens tred je tillfälliga utskotts utlåtande nr l.
1
Nr 1.
Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande med
förslag till ordningsstadga för riksdagens första kammare
m. m.
Enligt första kammarens beslut den 2 mars 1949, innefattande bifall till en
av herr Andersson, Jones Erik, väckt motion, nr 235, har det ålegat utskottet
att utarbeta förslag till de ändringar i ordningsstadgan för första kammaren,
som kunde erfordras till följd av ikraftträdandet av ett av innevarande
riksdag för dess del antaget, från 1948 års riksdag vilande förslag till
ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen berörande riksdagens
arbetsformer, samt att i samband därmed föreslå de jämkningar i
ordningsstadgan i övrigt, som till äventyrs kunde befinnas av omständigheterna
påkallade.
Till utskottets handläggning har därjämte från första kammaren hänvisats
en inom kammaren väckt motion, nr 158, av herr Mannerskantz m. fl.
I motionen hemställes, »att första kammaren måtte besluta sådan ändring
av sin ordningsstadga, att replikrätt efter en talare må efter talmannens
beprövande medges alla de ledamöter, som tidigare deltagit i debatten och
önska ordet för dylikt kort genmäle».
Riksdagen har den 23 mars 1949 för sin del godkänt och antagit ett från
1948 års riksdag vilande, i konstitutionsutskottets memorial nr 10 till innevarande
riksdag under punkt 13) upptaget förslag till ändrad lydelse av regeringsformen
och riksdagsordningen berörande riksdagens arbetsformer
(här nedan benämnt grundlagsändringsförslaget).
Enligt § 78 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,
äger riksdagen i en riksdagsstadga fastställa de föreskrifter
om riksdagsarbetets bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt
inom riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses
nödiga till iakttagande jämte grundlagarna. Härjämte äger vardera kammaren
i en ordningsstadga fastställa föreskrifter i ämne, som angår kammaren
enskilt.
Riksdagen har vidare samma dag, under förutsättning att grundlagsändringsförslaget,
jämte ett av riksdagen för dess del godkänt och antaget förslag
till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen,
upptaget under punkt 4) i konstitutionsutskottets nämnda memorial, slutligt
genomföres, antagit ett av konstitutionsutskottet framlagt förslag till
riksdagsstadga.
I Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 12 samt. 3 avd. Nr 1.
2 Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
Ikraftträdandet av grundlagsändringsförslaget och av riksdagsstadgan
nödvändiggör ändringar i den av första kammaren den 31 maj 1933 antagna
ordningsstadgan för kammaren. Utskottet kommer i det följande att
framlägga förslag till sådana följdändringar. Utskottet har vid utarbetandet
av de föreslagna ändringarna kunnat bygga på tre tidigare utkast i ämnet.
I det av de inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga i ämnet avgivna
betänkande (Betänkande med förslag angående riksdagens arbetsformer
och därmed sammanhängande frågor, SOU 1947: 79), varå grundlagsändringsförslaget
är byggt, diskuterades sålunda även ändringar i kamrarnas
ordningsstadgor, och ett utkast till sådana ändringar finnes fogat vid
betänkandet. Vid Kungl. Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag
med förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen berörande
riksdagens arbetsformer var vidare fogat ett utkast till ändringar i
kamrarnas ordningsstadgor, innefattande en överarbetning på vissa punkter
av de sakkunnigas förslag. Slutligen hade det vid 1948 års riksdag för
behandling av de genom propositionen föreslagna grundlagsändringarna
m. m. tillsatta särskilda utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till
ändringar i samma stadgor.
I nämnda tre utkast föreslås, särskilt beträffande replikrätten och regleringen
av instituten interpellationer och enkla frågor, även sådana ändringar
i kamrarnas ordningsstadgor, som, ehuru fallande inom ramen för en
revision av riksdagens arbetsformer, dock icke hava karaktären av nödvändiga
följdändringar till grundlagsändringsförslaget. Utskottet kommer i
det följande att i huvudsaklig anslutning till utkasten framlägga förslag till
ändringar även av nu antytt slag i första kammarens ordningsstadga.
Utskottet, som för fullgörande av sitt uppdrag samrått med det inom
andra kammaren tillsatta tillfälliga utskottet nr 4 med i huvudsak motsvarande
uppgift, föreslår slutligen vissa ytterligare ändringar i första kammarens
ordningsstadga, som betingas av önskemålet att vinna största möjliga
likhet mellan kamrarnas ordningsstadgor. Därest de av de båda utskotten
framlagda förslagen av respektive kammare antagas, komma kamrarnas
ordningsstadgor hädanefter att, förutom med avseende å övergångsstadgandena,
förete avvikelser från varandra endast i fråga om § 2 mom. 2
och § 7 mom. 3, vilka avvikelser äro av den art, att de icke torde kunna
undvikas.
Då de av utskottet föreslagna sakliga ändringarna i första kammarens
ordningsstadga beröra icke mindre än elva av stadgans för närvarande tjugofem
paragrafer, har det synts utskottet mest lämpligt att låta ändringsförslaget
få formen av ett förslag till helt ny ordningsstadga.
De punkter, på vilka den föreslagna stadgan skiljer sig från den nuvarande,
redovisas här nedan. De paragrafer och moment, som därvid icke
beröras, äro med bortseende från obetydliga formella justeringar likalydande
med motsvarande paragraf och moment i den nu gällande ordningsstadgan.
Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 3
§ 1 mom. 2.
Uttrycket »nödig betjäning» i gällande ordningsstadga åsyftar numera,
sedan åt kammarens vaktmästare beretts extra ordinarie anställning, vissa
befattningshavare i kammarens kansli. Då uttrycket sålunda knappast kan
anses träffande, föreslås det ersatt av orden »de övriga befattningshavare
som erfordras». Härigenom vinnes också överensstämmelse med terminologien
i § 30 andra stycket riksdagsstadgan.
§ 5.
För vinnande av överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor
föreslås, att kammarens ekonomiska angelägenheter uppdragas åt fyra särskilt
utsedda ledamöter. Antalet av nämnda ledamöter är enligt den för
andra kammaren nu gällande ordningsstadgan tre, men föreslås av andra
kammarens fjärde tillfälliga utskott, i syfte att bereda plats åt representanter
för de fyra större riksdagspartierna, utökat till fyra.
§ 6.
Omredigeringen har delvis karaktären av följdändring till § 30 andra
stycket riksdagsstadgan, delvis är den åter betingad av önskemålet att vinna
överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor. I sistnämnda
hänseende föreslås att antalet av de kammarledamöter, som utses att jämte
talmannen och vice talmännen tillsätta befattningshavare hos kammaren,
utökas till sex.
§ 7.
Mom. 1. Enligt § 36 riksdagsordningen, i paragrafens lydelse enligt grundlagsändringsförslaget,
skall kammares allmänna beredningsutskott tillsättas
inom samma tid som de ständiga utskotten. Med hänsyn härtill har det
synts lämpligt att i förevarande moment upptaga bestämmelser om val av
ledamöter och suppleanter även i kammarens allmänna beredningsutskott.
Mom. 2. Den nuvarande bestämmelsen om ordningen för suppleanternas
inkallande har fått utgå. Bestämmelser i detta hänseende ha nämligen upptagits
i § 12 riksdagsstadgan.
Mom. 4. Det nuvarande mom. 4, upptagande regler om sättet för val av
statsrevisorer och suppleanter för dem, har utgått, enär förevarande spörsmål
blivit reglerat i § 8 riksdagsstadgan.
§ 8.
Hänvisningen till § 50 riksdagsordningen föreslås, som en följd av att
nämnda paragraf enligt grundlagsändringsförslaget erhåller annat nummer,
ändrad i överensstämmelse härmed.
§ 10.
I denna paragraf föreslås med hänsyn till att arbetsplena i vissa fall börja
först klockan 2 den ändringen, att tiden, före vilken anslag om kvällsplenum
bör uppsättas, framflyttas från klockan 2 till klockan 4 på dagen.
4 Första kammarens tred je tillfälliga utskotts utlåtande nr i.
§ 11.
Då de nuvarande tillfälliga utskotten enligt grundlagsändringsförslaget
skola ersättas av ett allmänt beredningsutskott för vardera kammaren med
möjlighet för kammare att därjämte tillsätta enskilt utskott, föreslås bestämmelserna
i förevarande paragraf lämpade därefter. Paragrafen föreslås
vidare kompletterad med en med § 15 första stycket riksdagsstadgan
analog regel angående tiden för anslående av kallelse till utskottssammanträde.
§ 12.
Mom. 2. Enligt § 52 andra stycket riksdagsordningen, i lagrummets nuvarande
lydelse, må kammarledamot, som under överläggningen i en fråga
redan yttrat sig, på sätt kammaren särskilt föreskriver, kunna för kort
genmäle till en efterföljande talare erhålla ordet omedelbart efter denne.
Närmast i syfte att möjliggöra för ledamot, som icke yttrat sig tidigare i debatten
men som utsatts för angrepp av en talare, att omedelbart bemöta sådant
angrepp, har genom grundlagsändringsförslaget på denna punkt vidtagits
den ändringen, att varje ledamot må, oberoende av om han tidigare yttrat
sig i debatten eller icke, kunna erhålla ordet för genmäle. Grundlagsbestämmelsen
förutsättes kompletterad genom bestämmelser i kamrarnas
ordningsstadgor. I sakkunnigbetänkandet föreslogs, att rätten till genmäle,
samtidigt som den frigjordes från förutsättningen att den replikerande yttrat
sig tidigare i debatten, dock skulle i huvudsaklig överensstämmelse med
gällande ordning vara så till vida begränsad, att genmälet ej finge innefatta
annat än upplysning eller rättelse i anledning av den siste talarens
anförande eller bemötande av angrepp från dennes sida ävensom att det
skulle ankomma på talmannens prövning, huruvida ledamot skulle erhålla
ordet för genmäle. I anslutning till vad de sakkunniga sålunda föreslagit,
framhöll särskilda utskottet, att utvidgningen av replikrätten givetvis endast
borde avse kammarledamot, vilkens personliga uttalanden av en annan
talare missuppfattats på ett sådant sätt, att han borde få tillfälle
att lämna upplysning eller rättelse, eller som personligen utsatts för angrepp.
Den utvidgade replikrätten borde däremot, enligt särskilda utskottets
uttalande, icke medgivas ledamöter som ansåge sig utsatta för missuppfattning
eller angrepp av annan talare som, utan att klart utpeka någon
särskild ledamot, uttalat sig om en grupp eller åsiktsriktning.
Utskottet ansluter sig helt till de av särskilda utskottet framförda synpunkterna.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang understryka, att
en kammarledamot bör anses vara personligen utpekad, så snart han av
någon talare så betecknats, att tvekan icke kan råda om vem talaren åsyftat.
Något uttryckligt nämnande vid namn bör således icke erfordras.
De sakkunniga hade vidare föreslagit, att talmannen, när särskilda skäl
talade därför, kunde på begäran medgiva rätt till genmäle under längre
Första kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 5
tid än tre minuter, dock högst under tio minuter. Särskilda utskottet underströk,
att talmannen, när han utnyttjade rätten att låta talare erhålla förlängd
repliktid, i regel icke borde låta genmälet överskrida fem minuter. Enligt
tillfälliga utskottets mening kan det visserligen vara lämpligt, att en ledamot
under särskilda omständigheter må kunna erhålla rätt till genmäle
under något längre tid än tre minuter. Det synes emellertid icke vara behövligt,
att den förlängda repliktiden uppgår till mer än två gånger den
normala repliktiden. Skulle det bliva vanligt, att repliker överskrida nämnda
tidmått, måste det även befaras att debatterna bliva snedvridna. Utskottet
föreslår alltså, att genmäle i regel icke må överskrida tre minuter,
men att talmannen av särskilda skäl må medgiva ledamot rätt till genmäle
under sex minuter. Begäran om förlängd repliktid skall framställas i
samband med att vederbörande begär ordet för replik. Det får däremot
icke komma i fråga, att ledamot, som redan påbörjat genmäle, men som
under sitt anförande finner den ordinära repliktiden för kort, erhåller förlängd
tid.
I fråga om den i första kammaren rådande praxis att tillåta endast en
ledamot ett kort genmäle efter närmast föregående anförande anmärkte
de sakkunniga, att denna praxis innebure en orättvisa mot andra ledamöter,
som kunde ha lika stor eller större anledning att bemöta en föregående
talare. De sakkunniga föreslogo därför, att kamrarnas ordningsstadgor
ändrades så, att det klart framginge, att mer än en ledamot kunde få
replikera en och samma talare. I överensstämmelse med dessa synpunkter,
till vilka utskottet ansluter sig, har förevarande moment i utskottets förslag
utformats. Genom den föreslagna ändringen torde huvudsyftet med
den av herr Mannerskantz m. fl. väckta motionen vara tillgodosett.
Frågan hur många gånger en talare må yttra sig under ett och samma
replikskifte, har utskottet ansett lämpligen böra överlämnas åt praxis att
lösa.
Mom. 4. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här
en bestämmelse av innebörd, att kammarledamot, som erhållit rätt till
kort genmäle, skall äga yttra sig före statsrådsledamot. Som de sakkunniga
framhållit kan nämligen ett statsrådsanförande många gånger vara så långt,
att en därpå följande replik med anledning av det nästföregående anförandet
kommer att hänga i luften.
§ 18-
Mom. 1. Den nuvarande hänvisningen till § 2 reglementariska föreskrifter
för riksdagen bör ändras till att avse motsvarande bestämmelse
i riksdagsstadgan.
Mom. 2. I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag förordas här,
att ett tredje stycke tillfogas, med bestämmelse att, om utskott jämlikt
§ 59 riksdagsordningen, i lagrummets lydelse enligt grundlagsändringsför
-
G
Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
slaget, hemställt, att betänkande skall företagas till avgörande efter allenast
en bordläggning, sådant förhållande skall anmärkas på föredragningslistan.
§ 20.
I förevarande paragraf regleras sättet för framställande och besvarande
av spörsmål, d. v. s. interpellationer och enkla frågor. Utskottet vill erinra
om att dessa institut bliva grundlagsfästa genom den i grundlagsändringsförslaget
upptagna nya lydelsen av § 52 riksdagsordningen. De ändringar,
som av utskottet föreslås i förevarande paragraf av första kammarens ordningsstadga,
beröra ej rätten att framställa interpellationer och enkla frågor
utan allenast förfarandet vid framställande av interpellationer och vid
svars avgivande m. in.
I fråga om sättet för framställande av interpellation föreslås, att talmannen
må medgiva uppläsning av interpellation i allenast vissa delar. Interpellantens
motivering för sin begäran att få framställa interpellation
synes nämligen i många fall lämpligen kunna framläggas i utdrag. Har
motiveringen upplästs i allenast vissa delar, bör det dock vara den fullständiga
motiveringen, som tages till protokollet.
De sakkunniga hade, för att om möjligt förhindra att svar å framställda
interpellationer avgåves på ett så onjutbart och svårfattligt sätt som hittills
många gånger varit fallet, förordat, att långa svar icke skulle föredragas
i sin helhet. I stället föreslogs, att statsråd vid besvarande av interpellation
borde ge en muntlig sammanfattning av det fullständiga svaret, som
i tryckt form borde utdelas till kammarledamöterna omedelbart före svarets
avgivande. Det tryckta svaret skulle intagas såsom bilaga till protokollet.
Vid behandlingen av förevarande avsnitt av de sakkunnigas förslag anmärkte
föredragande departementschefen, att det icke borde vara obligatoriskt
för statsråd att vid svars avgivande förfara enligt de föreslagna
nya metoderna, utan att han borde äga valrätt mellan dessa och att som
hittills fullständigt uppläsa svaret. För sistnämnda fall borde det ej heller
åligga honom att i förväg avlämna svaret för tryckning.
I anslutning till sistnämnda synpunkter, till vilka även särskilda utskottet
anslöt sig, har det nedan intagna förslaget utformats.
Beträffande besvarandet av enkla frågor föreslås, att endast vederbörande
statsråd och frågeställaren må yttra sig i debatten, såvida icke kammaren
på förslag av talmannen eller annan ledamot beslutar, att allmän
debatt skall få äga rum. Sådant beslut bör ifrågakomma endast i det fall,
att en ledamot i frågeform ställt ett spörsmål, som med hänsyn till sin
betydelse borde ha upptagits i interpellationsform eller där statsrådets svar
föranleder därtill. Beslut att debatt skall få äga rum bör fattas utan överläggning.
Utskottet föreslår vidare att sedan vid spörsmålets besvarande samtliga
anmälda talare haft ordet, överläggningen formellt förklaras avslutad.
Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 7
För att kammarens ledamöter i god tid i förväg skola bliva underrättade
om när spörsmål kommer att besvaras, föreslås, att senast klockan 6 eftermiddagen
dagen före svarets avgivande meddelande härom anslås i riksdagshuset.
Liksom nu bör dessutom anteckning om spörsmåls besvarande
göras på föredragningslistan för den dag, då svaret skall lämnas.
Utskottet föreslår dessutom de av praktiska behov påkallade ändringarna,
att interpellation bör avlämnas i tre och enkel fråga i fyra exemplar.
Det synes icke erforderligt att i stadgetexten erinra om att framställt
spörsmål må kunna omedelbart besvaras.
De tre tidigare utkasten till ändringar i kamrarnas ordningsstadgor upptaga
i förevarande paragraf en bestämmelse av innehåll, att svar å framställda
spörsmål böra, där ej särskilda skäl till annat föranleda, avgivas
viss veckodag. Utskottet ansluter sig till den uppfattning, som kommit till
uttryck i utkasten. Dock synes det utskottet mest ändamålsenligt att lämna
den närmare utformningen härav åt praxis.
§ 21.
Förevarande paragraf behandlar i sin gällande lydelse sättet för företagande
inom kammaren av val och omröstning till beslut annorledes än medelst
omröstningsapparat. Genom den lydelse § 75 riksdagsordningen erhåller
enligt grundlagsändringsförslaget öppnas möjlighet att förrätta val
medelst acklamation, ett förfarande som torde komma att bliva det regelmässiga.
Bestämmelserna i förevarande paragraf av första kammarens ordningsstadga
kunna i sin gällande lydelse tillämpas endast å val som förrättas
med slutna sedlar. För val medelst acklamationsförfarande synas
icke erfordras bestämmelser utöver de i § 75 riksdagsordningen upptagna.
Till skillnad från motsvarande paragraf i andra kammarens ordningsstadga
behandlar den nu ifrågavarande paragrafen all omröstning till beslut,
som ej äger rum medelst omröstningsapparat, sålunda även omröstning
medelst namnupprop. Bestämmelser i sistnämnda hänseende hava emellertid
upptagits i § 4 mom. 4 riksdagsstadgan. Förevarande paragraf i första
kammarens ordningsstadga synes sålunda böra behandla allenast val
med slutna sedlar och sluten omröstning till beslut.
De övriga ändringar, som föreslås vidtagna i paragrafen, äro betingade
av önskemålet att vinna överensstämmelse mellan kamrarnas ordningsstadgor.
§ 25.
Denna paragraf i den gällande stadgan har närmast karaktären av en
övergångsbestämmelse och bör i en ny ordningsstadga utan olägenhet kunna
undvaras.
Ö ve rgång s s t ad gande.
Av praktiska skäl böra i fråga om vården av kammarens ekonomiska angelägenheter
och tillsättandet av befattningshavare hos kammaren de nu
-
8 Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
varande reglerna förbliva i huvudsak gällande under innevarande riksdag.
Bestämmelser härom föreslås upptagna under punkterna 1 och 2.
Bestämmelsen under punkt 3 är föranledd av övergångsstadgandet till
grundlagsändringsför slaget.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att första kammaren, under förutsättning att de under
punkterna 4) och 13) i konstitutionsutskottets memorial
nr 10 till innevarande riksdag, med uppgift å vilande
förslag till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till
ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen
slutligt genomföras, måtte antaga följande
Första kammarens fred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 9
Förslag
till
Ordningsstadga
för
Riksdagens första kammare.
§ 1.
Mom. 1. Kammaren sammanträder utan föregående kallelse varje riksdags
första söckendag klockan 11 förmiddagen.
Mom. 2. Den ledamot, som enligt 33 § riksdagsordningen äger att, innan
val av talman och vice talmän skett, föra ordet i kammaren, anställer för
tillfället protokollsförande och de övriga befattningshavare, som erfordras.
§ 2.
Mom. 1. Vid första sammanträdet föredrages inkommen berättelse om förloppet
av den i 32 § riksdagsordningen omförmälda fullmaktsgranskning
och anställes upprop av kammarens samtliga ledamöter. Finnes någon eller
några frånvarande, skall sådant i protokollet antecknas.
Mom. 2. Förste vice talmannens plats i samlingssalen är till höger om,
andre vice talmannens till vänster om talmansbordet.
Övriga medlemmar intaga plats i enlighet med den ordning för valkretsarna,
som är föreskriven i 1 § lagen om val till riksdagen.
För statsrådets ledamöter skola särskilda platser vara anordnade.
§ 3.
Förteckning över kammarens ledamöter efter den ordning, vari de hava
sin plats i samlingssalen, skall genom kansliets försorg skyndsamt till trycket
befordras.
§ 4.
För alla val bestämmer kammaren tid, såvida ej därom finnes särskilt
stadgat.
§ 5.
Kammaren utser fyra ledamöter att handhava vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter.
§ 6.
Kammaren utser sex ledamöter att deltaga i tillsättandet av de i 30 § andra
stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare hos kammaren.
10 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
Vid tillsättandet av nämnda befattningshavare för kammarens sekreterare
protokoll. Protokollet skall vid kammarens nästf oljande sammanträde
uppläsas.
§ 7.
Mom. 1. Val av ledamöter i de ständiga utskotten och i kammarens allmänna
beredningsutskott skola företagas i den följd, vari utskotten i 36 § riksdagsordningen
finnas angivna; i enahanda ordning utses suppleanter till
ett antal, som, därest icke kammaren särskilt annorlunda beslutar för annat
utskott än utrikesutskottet, skall motsvara de ordinarie ledamöternas.
Mom. 2. Då kammaren utser nämnd eller valmän, skola suppleanter, därest
icke kammaren särskilt annorlunda beslutar, väljas till antal, motsvarande
fjärdedelen av de ordinarie ledamöternas.
Mom. 3. Då i kammaren förrättat val är av beskaffenhet, att motsvarande
val bör av andra kammaren företagas, skall underrättelse om valets
utgång sistnämnda kammare ofördröj ligen meddelas.
§ 8.
Utgången av kammarens val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet,
vilka val enligt 49 § riksdagsordningen ock gälla som val av ledamöter
och suppleanter i utrikesnämnden, skall hos Konungen skyndsamt
anmälas.
§ 9.
Den, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant i utskott, må ej utan
kammarens bifall undandraga sig sådant uppdrag.
§ 10.
Mom. 1. Kallelse till sammanträde skall anslås i nedre förstugorna till
riksdagens hus och på de platser i övrigt talmannen beslutar, samt skall,
där så ske kan, införas i en eller flera av de större, dagligen utkommande
tidningarna. Om, under sammanträde på förmiddagen, dess fortsättning på
kvällen prövas nödig, bör anslag därtill ske före klockan 4 på dagen och
kammaren därom av talmannen underrättas. Anslag till sådant sammanträde
bör ske jämväl i kammarens samlingssal.
Mom. 2. Skall, enligt förut fattat beslut, vid sammanträde val eller gemensam
omröstning förrättas, bör sådant i kallelsen tillkännagivas.
Mom. 3. Skall sammanträde för ärende, varom i 56 § riksdagsordningen
sägs, hållas inom lyckta dörrar, varde till sammanträdet kallelse utfärdad
på sätt talmannen beslutar. Vid sådant sammanträde får annat ärende ej
förekomma.
§ 11.
Mom. 1. Kammarens allmänna beredningsutskott ävensom enskilt utskott,
där sådant blivit inom kammaren tillsatt, sammankallas första gången
av talmannen.
Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 11
Mom. 2. Till sammanträde av utskott, som i 1 mom. sägs, skall kallelse
anslås senast klockan 6 eftermiddagen föregående dag.
Dessa utskott må ej sammankomma å tid, då sammanträde hålles av
kammaren.
§ 12.
Mom. 1. Ledamot, som vill inför kammaren yttra sig, begär ordet av
talmannen och uppropas i den ordning, han därtill anmält sig. Hava två
eller flera samtidigt begärt ordet, bestämmer talmannen ordningen dem
emellan.
Mom. 2. Utan hinder av den i 1 mom. stadgade ordning må ledamot efter
talmannens beprövande kunna erhålla ordet för kort genmäle, innefattande
upplysning eller rättelse i anledning av föregående talares anförande
eller bemötande av angrepp från dennes sida. Sådant genmäle må icke överskrida
tre minuter, där ej talmannen av särskilda skäl medgivit ledamoten
rätt till genmäle under sex minuter.
Mom. 3. Oberoende av ordningen mellan kammarens övriga ledamöter
äger ledamot rätt att under överläggningen i ett ämne utan angivande av
skäl instämma med närmast föregående talare. .
Mom. i. Vill någon av statsrådets ledamöter begagna sig av den i 53 §
riksdagsordningen omförmälda rätt för dem att deltaga i överläggningarna,
skall han därom göra anmälan hos talmannen och erhåller då ordet, oberoende
av ordningen kammarens ledamöter emellan; dock att ledamot, som
erhållit rätt till kort genmäle, äger yttra sig före statsrådsledamot.
§ 13.
Mom. 1. Ledamot, som yttrar sig inför kammaren, skall tala stående
från den särskilda plats, som är för talare bestämd, eller från den plats, han
i samlingssalen innehar.
Mom. 2. Statsrådsledamot, som i denna sin egenskap erhåller ordet, skall
tala stående från någon av de platser, som för statsrådets ledamöter äro anordnade
i kammaren, eller ock från den särskilda plats, som är bestämd
för talare.
Mom. 3. Medan talare har ordet, eller eljest förhandlingar pågå, bör ordning
och stillhet råda i samlingssalen.
§ 14.
Reservation enligt 60 § riksdagsordningen emot kammarens beslut bör
av närvarande ledamot omedelbart efter beslutets fattande anmälas.
§ 15.
Mom. 1. Sekreteraren har att ansvara för vården av inkomna handlingar,
till expedition befordra kammarens beslut samt utöva tillsyn över kansligöromålens
ordentliga och skyndsamma gång.
Mom. 2. Vid förfall för sekreteraren bestridas hans göromål av den, som
talmannen därtill utser.
12 Första kammarens tred j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 16.
Talmannen meddelar, efter samråd med sekreteraren, de särskilda föreskrifter,
som finnas nödiga för ordningen och arbetet inom kammarens
kansli.
§ 17.
Mom. 1. Motion bör avlämnas i två exemplar, av vilka det ena bilägges
kammarens protokoll och det andra överlämnas till vederbörande utskott.
Ändring i avlämnad motion får ej ske utan kammarens samtycke.
Mom. 2. Över alla i kammaren väckta motioner samt dit inkomna ärenden
skall föras dagbok, som alltid bör finnas i kansliet tillgänglig.
§ 18.
Mom. 1. Föredragningsämnen i kammaren äro endast sådana ärenden,
som omförmälas i 3 § riksdagsstadgan.
Mom. 2. Har kammaren i avseende å något ärendes föredragning fattat
särskilt beslut, anmärkes sådant å föredragningslistan, och göres däri jämväl
vid varje ärende anteckning om skedd bordläggning.
Bland utskottsbetänkanden skola, där ej kammaren särskilt annorlunda
beslutar, de, som vid ett kammarens sammanträde bordläggas första gången,
uppföras främst och de, som då bordläggas andra gången, sättas sist å
föredragningslistan till nästa sammanträde.
Har vederbörande utskott jämlikt 59 § riksdagsordningen hemställt, att
betänkande skall till avgörande företagas efter allenast en bordläggning,
skall detta anmärkas på föredragningslistan.
Mom. 3. Föredragningslistan skall, jämte tillhörande handlingar, alltid
mellan sammanträdena vara tillgänglig i kammarens kansli.
Mom. 4. Föredragningslista bör före varje sammanträde anslås i samlingssalen
och på de platser i övrigt, talmannen beslutar, samt i tryck utdelas
till kammarens ledamöter.
Mom. 5. För sammanträde, varom i 56 § riksdagsordningen sägs, erfordras
ej föredragningslista.
§ 19.
Mom. 1. Ärende, vari utskott avgivit betänkande, bör, så vitt ske kan,
icke till slutligt avgörande företagas, med mindre kammarens ledamöter
därförinnan fått emottaga tryckta exemplar av betänkandet.
Mom. 2. Därest ledamot, som ämnar framställa förslag till ändring av
vad utskott i något ärende hemställt, tillika åstundar, att hans ändringsförslag
varder tryckt och bland kammarens ledamöter utdelat, innan ärendet
till slutligt avgörande förekommer, äger han att, med uteslutande av
bevisningsgrunder, skriftligen uppsätta och till riksdagens kansli ingiva
sitt ändringsförslag så tidigt, att tryckning därav före ärendets avgörande
kan medhinnas. I sådan händelse må förslaget efter talmannens beprövande
tryckas och utdelas i enahanda ordning som utskottets betänkande.
Första kammarens t r c d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1. 13
§ 20.
Mom. 1. Ledamot av kammaren må, såsom i 52 § riksdagsordningen sägs,
till ledamot av statsrådet framställa spörsmål i ämne utom föredragningslistan;
sådana spörsmål äro antingen interpellationer eller enkla frågor för
upplysningars inhämtande.
Mom. 2. Interpellation skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll
samt vara försedd med särskild motivering. Interpellation skall i
tre exemplar avlämnas i kammaren samt skall uppläsas, talmannen likväl
obetaget att på begäran medgiva uppläsning av interpellationen blott i vissa
delar. Kammaren beslutar, huruvida interpellationen må framställas eller
icke. Sådant beslut skall fattas utan föregående överläggning. Har interpellationen
begärts på bordet, skall den vila till nästa sammanträde, då
kammaren, på sätt nyss är sagt, ovillkorligen skall avgöra, huruvida interpellationen
må framställas eller icke. Har kammaren medgivit interpellationens
framställande, låte talmannen vederbörande statsråd ofördröjligen
undfå del av interpellationen.
Mom. 3. Enkel fråga skall vara skriftligen uppställd och av bestämt innehåll
utan att vara försedd med särskild motivering. Enkel fråga skall i fyra
exemplar tillställas talmannen. Talmannen låte vederbörande statsråd genom
kammarens kansli ofördröjligen undfå del av frågan.
Mom. 4. Sedan vederbörande statsråd meddelat talmannen sin avsikt att
besvara spörsmål, varav han undfått del, överenskommer talmannen med
statsrådet om vid vilket sammanträde spörsmålet må besvaras. Uppgift om
dagen för besvarandet skall intagas i den dagens föredragningslista samt senast
klockan 6 eftermiddagen föregående dag anslås i nedre förstugorna
till riksdagens hus och på de platser i övrigt, talmannen beslutar. Vid sammanträdet
erhåller statsrådet ordet för spörsmålets besvarande, innan föredragningsärendena
för dagen uppropas, dock ej före gemensam omröstning
eller val.
Svar å framställd interpellation må omedelbart före avgivandet i tryckt
eller stencilerad form utdelas till kammarens ledamöter. I sådant fall må
statsrådet kunna begränsa sitt anförande till en sammanfattning av huvudpunkterna
i det utdelade svaret.
Vid besvarande av enkel fråga må endast den ledamot, som framställt
spörsmålet, och det statsråd, som lämnar svaret, deltaga i överläggningen.
Kammaren vare dock obetaget att, då viss fråga besvaras, på förslag av
talmannen eller annan ledamot besluta upphäva den sålunda stadgade inskränkningen
i yttranderätten; sådant beslut skall fattas utan föregående
överläggning.
Sedan alla anmälda talare erhållit ordet, skall överläggningen på talmannens
hemställan förklaras avslutad.
Mom. 5. Kammarens kansli skall upprätta särskild förteckning över avlämnade
spörsmål och deras behandling.
14 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.
§ 21.
Mom. 1. Då omröstning till beslut eller val skall företagas med slutna
sedlar, böra fyra ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet, två för att biträda vid röstsedlarnas öppnande och granskning
samt två för att jämte sekreteraren över valet eller omröstningen föra
särskilda anteckningar. När därvid upprop av ledamöterna anställes, bör
varje ledamot i den ordning, vari hans namn uppropas, framträda till talmansbordet
och till talmannen avlämna sin röstsedel. Ej må i annan än nu
stadgad ordning röstsedel avlämnas.
Mom. 2. Sedan samtliga avlämnade röstsedlar, som godkänts, blivit av
talmannen upplästa och av sekreteraren jämte de tvenne, för sådant ändamål
utsedda ledamöter antecknade, jämföras de över omröstningen eller
valet förda anteckningar. Omedelbart härefter skall vid omröstning till beslut
talmannen tillkännagiva för kammaren omröstningens utgång samt vid
val sekreteraren därom upprätta och justera protokoll, vari de valdas namn
införas i den ordning, efter vilken de tilldelats plats vid valet. Utgången
av valet meddelas kammaren genom uppläsning och justering av omförmälda
protokoll. Den av sekreteraren över valet förda anteckning skall med
hans underskrift bestyrkas samt därefter fogas vid valprotokollet för att
jämte detta förvaras.
§ 22.
Kammarens förhandlingar skola vara offentliga utom då kammaren i något
ärende beslutat att överläggningen skall hållas inom lyckta dörrar eller
Konungen jämlikt 56 § riksdagsordningen därom förordnat eller justering
verkställes av sådant kammarens protokoll, som enligt vad därom särskilt
är stadgat skall hållas hemligt.
§ 23.
Talmannen äger utfärda nödiga föreskrifter om åhörarnas tillträde till
läktarna samt för ordningens vidmakthållande därstädes.
Den, som bryter emot dessa föreskrifter, varde genast avlägsnad. Uppstår
eljest oordning, äger talmannen eller, innan talman blivit vald, ordföranden
förordna om samtliga åhörares avlägsnande.
Gör någon, vilken såsom åhörare bevistar kammarens överläggningar,
sig skyldig till våldsgärning eller eljest till störande uppträdande av beskaffenhet
att föranleda ansvar enligt allmän lag eller särskild författning, skall
överträdelsen av talmannen hos riksdagens justitieombudsman för laglig
beivran anmälas.
§ 24.
Mom. 1. Talmannen äger bevilja ledamot ledighet från riksdagsgöromålen
för en tid av högst åtta dagar. Önskar ledamot längre ledighet, skall han
därom göra framställning hos kammaren. Sådan ledighet må ej beviljas för
längre tid än fjorton dagar, såvida ej särskilda omständigheter föranleda
beviljande av ledighet utöver nämnda tid.
Första kammarens t r e d j e tillfälliga utskotts utlåtande nr 1, 15
Mom. 2. Är ledamot av laga förfall hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
skall han därom göra anmälan hos kammaren, därvid förfallet bör vara
behörigen styrkt.
Mom. 3. Över de kammarens ledamöter, vilka åtnjuta ledighet eller hava
behörigen styrkt laga förfall, skall förteckning vara att i kansliet tillgå. I
förteckningen skall för varje gång noggrant angivas tiden för bortovarons
början och slut; och bör riktigheten av anteckningarna härutinnan av vederbörande
ledamot bestyrkas.
Denna ordningsstadga träder genast i kraft.
Intill början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan trätt i
kraft, skall dock följande gälla:
1. 5 § skall hava den lydelse, som framgår av 5 § i den av kammaren den
31 maj 1933 antagna ordningsstadgan för kammaren;
2. Antalet av de ledamöter, som enligt 6 § första stycket utses att jämte
talmannen och vice talmännen tillsätta de i 30 § andra stycket riksdagsstadgan
avsedda befattningshavare hos kammaren, skall vara fyra;
3. Vad i 11 § sägs om kammarens allmänna beredningsutskott, skall
hava avseende å tillfälligt utskott.
Genom denna ordningsstadga upphäves den av kammaren den 31 maj
1933 antagna ordningsstadgan för kammaren.
2) att den inom första kammaren väckta motionen nr 158
måtte anses besvarad genom vad utskottet under 1) hemställt.
Stockholm den 31 mars 1949.
På utskottets vägnar:
GOTTFRID KARLSSON.
Närvarande: herrar Gottfrid Karlsson, Holmback, Ewerlöf, Heiding, Nils
Elowsson, Sandberg och Ivar Persson.