10
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.
Nr 6.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående enhetliga dagliga låstider
i folk- och småskolan.
I en inom första kammaren väckt, till dess första tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 186, har herr Falk hemställt, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte hemställa om sådan ändring i folkskolestadgan, att enhetliga
dagliga lästider må kunna tillämpas i folk- och småskola.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande från skolöverstyrelsen
samt berett de olika lärarorganisationerna tillfälle att inkomma
med yttranden över motionen.
Skolöverstyrelsen anför bl. a.:
Enligt § 15 mom. 6 folkskolestadgan bör den dagliga lärotiden för varje
lärjunge icke utsträckas i småskola över fem och i folkskola i allmänhet
ej över sex timmar. Antalet timmar per vecka får ej överstiga trettiosex,
tiden för morgonandakten däri inräknad. Rasternas längd angives till minst
tio, högst 15 minuter, dock att en längre ledighet av minst trettio minuter
skall lämnas efter andra eller tredje timmen. I undervisningsplanen för
rikets folkskolor angives veckotimtalet för lärjungar i första klassen i aformen
och i skolor av b-form till tjugufyra, i andra klassen i a-form till
tjugosex, i tredje klassen i a-form och i tredje och fjärde klasserna i b-form
till tjugoåtta och i övrigt till trettio veckotimmar. I enlighet med dessa bestämmelser
få vid undervisning under alla söckendagar småskolebarnen i
allmänhet fyra timmar om dagen och folkskolebarnen fem timmar, vartill
brukar komma slöjd för folkskolan två gånger i veckan med två timmar
varje gång.
Förekomma skolskjutsar, som äro gemensamma för folk- och småskolestadiet,
uppkommer med nyssnämnda lärotider omkring en timmes väntetid
dagligen för småskolestadiet. Svårigheter uppstå alltså endast i sådana
fall, då skjutsar förekomma och då de skjutsade barnens antal är så ringa,
att gemensam skolskjuts begagnas för folkskolebarnen och småskolebarnen.
Om med hänsyn till lärjungeantalet två turer måste göras, kan givetvis
uppdelning ske med olika avgångstider för småskolan och folkskolan.
Åtminstone i en del fall bör det vara möjligt att genom omläggning av
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6. 11
arbetsordningen i småskolans klasser, exempelvis förlängning av rasterna,
förkorta väntetiden för småskolebarnen. Denna anordning har från överstyrelsens
sida i första hand rekommenderats. Därjämte har i enlighet med
departementschefens uttalande i proposition nr 176 till 1941 års riksdag
— där hithörande frågor utförligt diskuterats — bidrag till extraskjutsar
under slöjddagar medgivits i ett stort antal skoldistrikt.
I de fall, då en förlängning av rasterna med hänsyn till lokala förhållanden
ej ansetts kunna genomföras, har som en nödfallsutväg i vissa fall tillgripits
den ur allmänt hygienisk synpunkt betänkliga åtgärden att utöka
de minsta barnens läsdag från de nuvarande fyra timmarna till fem. överstyrelsen
har uttalat att om en sådan utökning sker på ett klokt sätt med
förlängning av sådana ämnen som sång, teckning, gymnastik med lek och
idrott kan anordningen ej betecknas såsom pedagogiskt förkastlig.
Den av motionären antydda utvägen, att den dagliga lästiden i egentliga
folkskolan, slöjden inräknad, sättes till fem och en halv timmar och i småskolan
till fem timmar med en halv timmes längre frukostrast än folkskolestadiet,
låter sig redan med nuvarande bestämmelser genomföras.
Lektionstimme skall omfatta fyrtiofem minuter, men något förbud mot
halva lektionstimmar föreligger icke, ehuru anordningen måste anses ur
undervisningssynpunkt mindre lämplig. Att inarbeta slöjdundervisningen i
det vanliga skolschemat låter sig även eljest göra med nuvarande föreskrifter.
Givet är att de nödfallsutvägar för att undvika alltför stora olägenheter
i samband med väntetider vid skolskjuts, vilka överstyrelsen angivit, böra
tillgripas endast då andra utvägar ej erbjuda sig. Några hinder i folkskolestadgan
för dessa anordningar föreligga emellertid icke, men det synes
mindre välbetänkt att utfärda några allmänna rekommendationer för dylika
särskilda åtgärder, vilka ur undervisningens synpunkt ej äro eftersträvansvärda
och som torde vara av behovet påkallade endast i ett begränsat
antal fall.
Styrelserna för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund
anföra i gemensamt yttrande att föreskrift om jämkning av
läsdagens och rasternas längd för småskolans barn redan finns. Beträffande
motionärens förslag att småskolans barn skulle beredas en skolfri dag i veckan
erinra styrelserna om att olägenheterna icke härigenom skulle kunna
helt avlägsnas, om det nuvarande stadgeenliga timtalet för folkskolan bibehålies
och fyra timmars slöjd per vecka uttages. Möjligen kunde frågan lösas
genom utvidgade möjligheter till växellov i småskolan, så att halva klassen
undervisades av lärarinnan en dag i veckan och den andra hälften vore
ledig. Denna fråga är emellertid redan föremål för Kungl. Maj ds behandling.
I årets statsverksproposition redogör vederbörande departementschef
för de särskilda försöksanordningar, som under någon tid prövats i vissa
12 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.
skoldistrikt, och framhåller att tiden nu synes mogen för en mera allmän
tillämpning av ifrågavarande försöksanordning.
Styrelserna finna sålunda att de i motionen framförda önskemålen dels
redan äro tillgodosedda genom utfärdade anvisningar, dels äro föremål för
övervägande av Kungl. Maj:t.
Centralstyrelsen för Sveriges småskollärarinneförbund erinrar om skolöverstyrelsens
den 30 november 1948 gjorda framställning i syfte att skapa
vidare möjligheter för tillämpning av den anordning med gruppdelning av
undervisningsavdelning och med reducerat timantal för barnen, vilken i viss
utsträckning redan förefinnes för skolor av a-form beträffande första klassen,
vilken framställning anmäles i årets statsverksproposition såsom föremål
för närmare överväganden av Kungl. Maj:t. Erforderliga bestämmelser
om att växellov inom småskolan må kunna införas kunna därför väntas
inom kort.
Statens folkskoleinspektörers förbund framhåller att särskilt med hänsyn
till skolskjutsarna inom skoldistrikten redan förekomma anordningar beträffande
de dagliga lästidema, som sammanfalla med de i motionen förordade.
Det kan förväntas att nya timplaner för folk- och småskolan skola
utkomma den närmaste tiden. Dessa torde sannolikt för lågstadiet upptaga
ett minskat timantal för vecka, varigenom uppstå vissa ökade möjligheter
att samordna lästider och skolskjutsar. I avvaktan härpå synes det vara
lämpligast att skoldistrikten få behålla sin frihet att inom ramen för gällande
bestämmelser och beviljade anslag till skolskjutsar samt med ledning
av anvisningar från skolöverstyrelsen pröva sig fram till de för varje
skola lämpligaste dagliga lästidema.
Sveriges överlärarförbund vill starkt understryka, att de i motionen påtalade
svårigheterna och olägenheterna finnas, och anser att det vore synnerligen
önskvärt att de snarast kunde elimineras. Tillvägagångssättet härvidlag
är förbundet icke berett att omedelbart taga ställning till utan förordar
att frågan göres till föremål för en allsidig utredning.
Som framgår av de infordrade yttrandena låter sig utvägen att förkorta
lästiden i folkskolan och förlänga rasterna i småskolan redan med nuvarande
bestämmelser i folkskolestadgan genomföras. Likaså kan slöjdundervisningen
inarbetas i det vanliga skolschemat. Frågan om utvidgade möjligheter
till växellov i småskolan är vidare föremål för Kungl. Maj:ts prövning,
och erforderliga bestämmelser om att växellov inom småskolan må kunna
införas väntas inom kort. De nya timplaner för småskolan, som under närmaste
tiden skola utkomma, torde komma att upptaga ett minskat timantal
för vecka, varigenom ökade möjligheter att samordna lästider och skolskjutsar
uppstå.
Utskottet får därför hemställa,
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.
13
att föreliggande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 mars 1949.
På utskottets vägnar:
JOHN SANDBERG.
Närvarande: herrar Sandberg, Andersson, Gustav Emil, Nilsson, Ernst Hjalmar,
Arrhén, Widner, Weiland, Damström och Edin.