Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion angående en översyn av socialvården.
I en inom första kammaren väckt, till dess första tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 70, har herr Domö m. fl. hemställt, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en översyn av socialvården med beaktande
av i motionen angivna synpunkter företages utan avvaktande av det
utredningsarbete, som redan pågår rörande vissa specialområden inom socialvården,
samt att detta utredningsarbete uppdrages åt ett fristående
organ.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över motionen
från socialstyrelsen, socialvårdskommittén, Svenska stadsförbundet, Svenska
landstingsförbundet, Svenska socialvårdsförbundet och Svenska socialtjänstemannaförbundet.
Jämväl Landskommunernas förbund har beretts
tillfälle att inkomma med yttrande men icke begagnat sig härav.
Socialstyrelsen framhåller, att då det av motionärerna framförda förslaget
synes avse en stort upplagd utredning i syfte att dels uppdraga de
grundläggande principerna för de olika socialvårdsreformerna, dels på
ändamålsenligaste sätt samordna de olika grenarna och framför allt dels
företaga en avvägning av, i vilken ordning de olika reformerna böra komma
till utförande, detta skulle innebära att såväl redan genomförda eller
beslutade socialreformer som ock nu föreliggande utarbetade nya reformförslag
skulle upptagas till omprövning i grundläggande och väsentliga
delar. En sådan utredning torde taga avsevärd tid i anspråk och kan icke
anses påkallad. Därest vidare behandling av föreliggande förslag och ytterligare
detaljplanering skulle inställas i avvaktan på slutförandet av en
stor generalplan, skulle detta säkerligen medföra ytterligare dröjsmål med
reformernas genomförande utöver vad som på grund av den ekonomiska
situationen och övriga förhållanden är nödvändigt. Det skulle innebära
en olycklig växling av arbetsmetod och medföra risk för spolierandet av
en betydande del av det utförda arbetet om den av motionärerna avsedda
generalplaneutredningen igångsattes på nuvarande stadium. Man bör i
stället begränsa sig till en sådan samordning mellan de olika reformerna
och avvägning av deras inbördes angelägenhetsgrad, som enligt sakens
natur alltid måste ske i samband med prövningen av de föreliggande förslagen
inom vederbörande departement. Eu sådan planering torde ganska
nära ansluta sig till det önskemål, som framställdes av riksdagen 1945.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1949. 12 samt. 1 avd. Nr 10.
2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.
Motionärerna ha emellertid även pekat på en fråga, som enligt socialstyrelsens
mening är värd stort beaktande och som synes böra göras till
föremål för en samlad utredning, nämligen arhetskraftsproblemet. Snart
sagt i varje sammanhang framträder behovet av ökad personal inom socialvården.
Socialstyrelsen föreslår i anledning av den remitterade motionen en
hemställan till Kungl. Maj:t att vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa
det planläggningsarbete i fråga om socialreformer, som pågår inom
Kungl. Maj:ts kansli, samt att en allsidig utredning igångsättes angående
arhetskraftsproblemet.
Socialvårdskommittén är av den uppfattningen, att en planläggning av
det socialpolitiska reformarbetet visserligen är en nödvändig sak men att
å andra sidan en sådan planläggning av naturliga skäl icke kan sträcka sig
så långt in i framtiden utan endast avse ett fåtal år. Ett fastlåsande på
längre sikt av de socialpolitiska åtgärderna skulle hindra det socialpolitiska
arbetets anpassning efter de förändrade förhållandena och sålunda ge en
sämre effekt. En till ett fåtal år begränsad planläggning hör företagas av
Kungl. Maj:t.
Kommittén avstyrker motionen utom i fråga om en allsidig utredning
av arhetskraftsproblemet.
En minoritet inom kommittén har velat tillstyrka motionen med hänsyn
till den ekonomiska belastning de sociala utgifterna medföra. Det gäller
därför att välja vilka reformer, som böra komma i främsta rummet, och
vilka, som måhända måste stå tillbaka.
Svenska landstingsförbundets styrelse är positivt inställd till att en översyn
av och avvägning mellan olika föreliggande reformförslag kommer till
stånd, men anser att härför knappast något särskilt organ torde behöva
tillsättas, översynen torde kunna göras inom de olika departementen, eventuellt
i samarbete mellan olika organisationer och myndigheter.
Svenska stadsförbundets styrelse anför, att det skulle vara föga rationellt
att nu, när socialvårdskommittén står inför slutet av sitt verk, tillskapa
ytterligare ett utredningsorgan. Det kan ifrågasättas, om icke motionärernas
syfte bäst vunnes genom att kontakten mellan departementen och de
arbetande kommittéerna bleve intimare.
Styrelsen anser det vidare önskvärt, om årligen i statsverkspropositionen
kunde lämnas överblickar över hur man ser på förhållandet mellan
socialvårdsutgifter och statsinkomster samt på möjligheten att rekrytera
erforderlig personal.
Svenska socialvårds förbundet understryker vikten av att en ekonomisk
generalplan upprättas för socialreformarbetet samt att arbetskraftsproblemet
inom socialvården upptages till skärskådande.
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.
3
Sveriges socialtjänstemannaförbund anser en samlad socialvårdsplan icke
enbart av ekonomiska skäl önskvärd. De som arbeta inom socialvården
torde i allmänhet ha en stark känsla av det angelägna i att en tidtabell uppföres
för genomförandet av de mest angelägna reformerna. Då socialvårdskommittén
har till uppgift att åstadkomma en allmän översyn av socialvården
och att söka samordna dennas olika grenar, synes dock mindre
välbetänkt att genom en annan kommitté åstadkomma en sådan översyn
och samordning.
För egen del får utskottet anföra följande:
Riksdagen begärde år 1945 i skrivelse till Kungl. Maj:t att, sedan pågående
utredningar på socialvårdens område i väsentliga delar slutförts, planering
måtte vidtagas inom vederbörande departement i syfte att samordna
utredningsresultaten och uppdraga riktlinjer för den framtida socialpolitiken
samt att en samlad kostnadsberäkning därvid måtte utarbetas.
Kungl. Maj:t föreläde 1946 års riksdag eu finansplan, i vilken även räknades
med kostnaderna för de socialpolitiska reformerna. Liknande översikter,
gärna ännu mera utarbetade, böra enligt utskottets mening med
jämna mellanrum föreläggas riksdagen, eventuellt årligen i samband med
framläggandet av statsverkspropositionen. Därvid torde även böra redogöras
för de krav på personal, som de olika socialreformerna kunna medföra,
samt sättet för dessa kravs tillgodoseende. Såväl socialstyrelsen som
socialvårdskommittén och Svenska socialvårdsförbundet ha i sina yttranden
över motionen mycket starkt understrukit behovet av en allsidig utredning
av arbetskraftsproblemet med hänsyn till socialvården. Utskottet
vill för sin del likaledes betona denna faktors utomordentliga betydelse
i dessa sammanhang och skulle gärna se att antingen genom Kungl. Maj ds
försorg en dylik utredning komme till stånd eller också att socialvårdskommittén
före avslutandet av sin verksamhet kunde få i uppdrag att föranstalta
om eu sådan. Genom en dylik utredning och ovannämnda översikter
erhölles en bättre överblick av samhällets resurser både ur ekonomisk
synpunkt och med avseende på personal, vilket gjorde det lättare att
avväga de olika socialreformerna och åstadkomma önskvärd samordning
av desamma.
Utskottet finner det i dagens läge tillräckligt att utöver vad utskottet
yttrat om behovet av en utredning av arbetskraftsbehovet — i enlighet med
vad som rekommenderats av socialvårdskommittén och landstingsförbundet
— förorda att en översyn av socialvården i och för dess samordning
företages inom vederbörande departement och hemställer,
alt första kammaren i anledning av förevarande motion
för sin del måtte besluta, alt riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj it ville hemställa om eu översyn av socialvården i fråga
4
Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.
om samordning mellan dess olika delar samt de krav i
olika hänseenden, som skilda reformförslag kunna medföra,
samt att denna översyn måtte företagas inom vederbörande
departement.
Stockholm den 22 april 1949.
På utskottets vägnar:
JOHN SANDBERG.
Närvarande: herrar Sandberg, Nilsson, Ernst Hjalmar, Larsson*), Arrhén,
Widner, Weiland, Damström och Pålsson.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Arrhén.
StateDS Reproduktionsanstalt, Stockholm 1949
145049