Statsutskottets utlåtande nr 91.
1
Nr 91.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 19i9/50 till avlöningar och omkostnader
vid statens sinnessjukhus och statens anstalt
för fallandesjuka m. m. jämte i ämnet väckt
motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
24, 25, 27, 41 och 42, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna till Statens sinnessjukhus:
Avlöningar resp. Omkostnader två förslagsanslag av 50 000 000 resp.
23 000 000 kronor, till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor, samt till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar
resp. Omkostnader två förslagsanslag av 640 000 resp. 236 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 123, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 11 mars
1949, föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för statens sinnessjukhus och för statens anstalt för fallandesjuka,
som påkallas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet förordat,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
anstalt för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1949/50,
dels ock för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln anvisa till Statens
sinnessjukhus: Avlöningar ett förslagsanslag av 49 800 000 kronor, till
Statens sinnessjukhus: Omkostnader ett förslagsanslag av 23 200 000 kronor,
till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av 1 220 000
kronor,, till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar ett förslagsanslag
av 670 000 kronor samt till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader
ett förslagsanslag av 250 000 kronor.
Statens sinnessjukhus: Avlöningar. I propositionen redovisas dels vissa förslag
av statens sjukhusutredning av år 1943 rörande organisationen för sjukvårdsarbetet
vid statens sinnessjukhus, dels ock av medicinalstyrelsen framlagda
förslag rörande personalorganisationen och medelsbehovet för budgetåret
1949/50.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 samt. Nr 91.
o
Statsutskottets utlåtande nr 91.
Vad beträffar frågan om läkarnas skriv- och expeditionsgöromål
framhåller departementschefen i anslutning till vissa förslag
av sjukhusutredningen angelägenheten av att läkarnas arbetskraft icke tages
i anspråk för rutinmässiga expeditionsgöromål utan att de i möjligaste
mån få ägna sig åt sina väsentliga, sjukvårdande uppgifter. Normalorganisationen
för skrivpersonal till läkarnas förfogande föreslås utökad, så åt!
för varje överläkaravdelning finnes ett fast anställt biträde för skrivgöromål.
Departementschefen har beträffande biträdespersonalens löneställning
in. in. anfört följande.
Vad angår löneställningen för denna biträdespersonal synes intet vara
att erinra mot att vid primärsjukhusen biträdena på sjukhuschefernas avdelningar
genomgående — alltså oavsett antalet överläkaravdelningar —
erhålla kanslibiträdes ställning. I enlighet härmed förordar jag, att två befattningar
som kontorsbiträde i Ca 8, den ena avsedd för S:ta Annas och
den andra för S:t Olofs sjukhus, fr. o. in. nästa budgetår utbytas mot kanslibiträdestjänster
i Ca 11. Vid andra överläkaravdelningar än sjukhuschefernas
vid primärsjukhusen samt vid sekundärsjukhus och sjukhus, som
disponeras för sinnesslövård, torde dessa biträden efter omständigheterna
böra placeras i Ca 8 eller Cf 4—Ce 8. Detta innebär, att jag icke ansett mig
kunna tillstyrka medicinalstyrelsens yrkande om placering av biträdena vid
anstalterna för asociala imbecilla såsom kanslibiträden utan i detta avseende
funnit övervägande skäl tala för sjukhusutredningens ståndpunkt.
Jag delar även utredningens uppfattning, att skrivhjälp i erforderlig omfattning
bör tillhandahållas de särskilda överläkarna för hjälpverksamhet
och familjevård.
I syfte att tillgodose behovet av ökad skrivhjälp åt läkarna tillstyrker jag
i det följande i samband med behandlingen av medicinalstyrelsens framställning
om anslag till avlöningar vid sinnessjukhusen för nästa budgetår
en viss utökning av antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—
Ce 8. I den mån denna ökning icke visar sig vara tillräcklig för att fylla den
normalorganisation, som jag nyss förordat, eller för att täcka hjälpverksamhetsöverläkarnas
behov av skrivhjälp, förutsätter jag, att medicinalstyrelsen
sedermera framlägger förslag om inrättande av det ytterligare antal
befattningar, som kan befinnas erforderligt.
Såsom utredningen framhållit kan det tänkas, att den nyss föreslagna
normalorganisationen ej i alla fall visar sig tillräcklig för att tillgodose
läkarnas behov av skrivhjälp. Hinder synes därför icke böra möta mot alt
sjukhusen liksom f. n. tillhandahållas extra arbetskraft i erforderlig omfattning.
Detta merbehov synes emellertid även, såsom påpekats av utredningen,
kunna tillgodoses genom anskaffande av diktafoner. Jag utgår från
att medicinalstyrelsen närmare överväger, i vilken utsträckning detta bör
ske, och med anlitande av tillgängliga medel låter anskaffa diktafoner i den
utsträckning, som därvid befinnes påkallad.
Sjukhusutredningen har vidare framlagt förslag beträffande vissa b iträdesgöromål
på vårdavdelningarna. Utredningen har föreslagit
överflyttning av vissa enklare göromål till icke sjukvårdsutbildad
arbetskraft, varvid en särskild biträdestjänst skulle inrättas för varje lugn
och halvorolig avdelning. Departementschefen är icke beredd att nu taga
ställning till detta förslag men förordar, att den tänkta organisationen under
någon tid får prövas på några avdelningar vid ett antal sjukhus. För nästa
Statsutskottets utlåtande nr 91.
3
budgetår föreslås inrättande av 15 befattningar som avdelningsbiträden i
lönegrad Ce 2 för nu ifrågavarande försöksverksamhet.
I fråga om uppsyningsper sonalens organisation vid statens
sinnessjukhus har utredningen föreslagit betydande förändringar. Sålunda
skulle denna personalgrupp avlastas åtskilliga arbetsuppgifter. Handläggningen
av ärenden rörande sjukvårdspersonalens anställnings- och
tjänstgöringsförhållanden skulle centraliseras till en, sjukhuschefen direkt
underställd tjänsteman, benämnd personalföreståndare. Vidare skulle uppsyningspersonalens
kamerala uppgifter i betydande utsträckning överflyttas
till sjukhuskontoren. Slutligen föreslår utredningen en viss begränsning av
den uppsyningsper sonalen åliggande kontrollen av sjukvårdsarbetet på vårdavdelningarna.
Antalet befattningshavare för det inre sjukvårdsarbetet, som
f. n. i princip uppgår till två för varje överläkaravdelning, skulle härigenom
kunna begränsas till i princip en för varje sådan avdelning. Denne befattningshavare
skulle benämnas avdelningsföreståndare.
Departementschefen anser behov av en särskild befattningshavare för personalärenden
föreligga vid varje sjukhus med mer än en överläkaravdelning
och föreslår, att en förste uppsyningsman eller en första föreståndarinna
avdelas för dessa uppgifter. I övrigt framläggas i olika hänseenden förslag
till avlastning av kameralt arbete från uppsyningspersonalen.
Beträffande behovet av uppsyningspersonal in. m. anför departementschefen
följande.
Genom den sålunda förordade avgränsningen i olika hänseenden av uppsyningspersonalens
arbetsuppgifter och genom överförandet av personalärendena
till särskilda tjänstemän synes en minskning kunna ske av antalet
befattningar för uppsyningspersonal för det inre sjukvårdsarbetet. I
princip synes det därvid för varje överläkaravdelning vara till fyllest med
en sådan tjänst. Utredningen har för sin del föreslagit, att dessa tjänster
skulle benämnas avdelningsföreståndare och placeras i Ca 18. För egen del
kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka en sådan lönegradsuppflyttning av
första föreståndarinnorna, som detta skulle innebära. Jag föreslår därför,
att nuvarande tjänstebenämningar, förste uppsyningsman resp. första föreståndarinna,
samt nuvarande lönegrader, Ca 18 resp. Ca 17, bibehållas.
På vissa större överläkaravdelningar synes det emellertid icke vara tillräckligt
med endast en befattningshavare för hithörande arbetsuppgifter.
Jag förordar därför, att på sådana överläkaravdelningar, där jämte överläkaren
finnes anställd förste läkare med självständigt ansvar för viss del
av avdelningen, såsom biträde åt förste uppsyningsmannen eller första föreståndarinnan
bibehålies en uppsyningsman eller en föreståndarinna. Särskilda
förste uppsyningsmanstjänster synas vidare böra finnas vid de fasta
paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus samt vid specialavdelningarna
för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. Vidare torde
första föreståndarinnetjänsterna vid Pärlby sjukhus och centralhemmet för
familjevård i Korsberga böra bibehållas.
Av övriga tjänster bland den nuvarande, för det inre sjukvårdsarbetet
avsedda uppsyningspersonalen torde föreståndarinnetjänsterna för tjänstgöring
vid läkarmottagning för somatisk vård, å läkemedelsförråd och å
laboratorier böra utbytas mot översköterskctjänster, varvid i förekommande
fall föreståndarinnetjänsterna torde få upptagas på övergångsstat. Till
4
Statsutskottets utlåtande nr 91.
övergångsstat torde vidare böra överföras övriga övertaliga uppsyningsmans-
och föreståndarinnetjänster, varvid tjänsternas innehavare, där så
lämpligen kan ske, torde böra disponeras för tjänstgöring på vakanta eller
nytillkommande överskötar- eller överskötersketjänster.
I avvaktan på en närmare undersökning vid varje enskilt sjukhus rörande
genomförandet av den nya organisationen föreslås icke för nästkommande
budgetår beträffande denna personalgrupp några ändringar i
personalförteckningen för sinnessjukhusen.
Departementschefen har i samband med förslagen till personalförändringar
för nästkommande budgetår upptagit frågan om rekryteringen
av läkartjänsterna vid sinnessjukhusen.
Statens sinnessjukvårdsberedning har i en den 1(5 december 1948 överlämnad
promemoria närmare belyst det f. n. ogynnsamma rekryteringsläget
och har framhållit, att den främsta orsaken härtill vore att söka i utvecklingen
av inkomstförhållandena för sinnessjukläkarna. Enligt beredningens
mening vore det ifrånkomligt, att inkomstläget för sinnessjukvårdsläkarna
så väsentligt förbättrades, att förutsättningar skapades för en rättvis fördelning
av tillgängliga läkarkrafter mellan olika grenar av sjukvården. I detta
syfte föreslår beredningen, att samtliga överläkartjänster i Ca 30 och Ca
31 uppflyttas till Ca 32, d. v. s. den lönegrad, i vilken 1(5 av de sammanlagt
61 överläkartjänsterna f. n. äro placerade, att överläkare, som skulle tjänstgöra
som sjukhuschef, tillerkännes ett särskilt styresmannaarvode å 1 200
kronor för år samt att härutöver samtliga överläkare erhålla avlöningsförstärkning
å 5 000 kronor för år. Vidare föreslås avlöningsförstärkning
med 4 000 kronor till förste läkarna i Ca 31 och 3 000 kronor till andre
läkarna i Ca eller Ce 29. Avlöningsförstärkningen till andre läkare skulle
dock icke utgå förrän efter två års tjänst i lönegraden, vilket motsvarade
den tid, som fordrades för behörighet till ordinarie tjänst.
Departementschefen har i denna fråga anfört följande.
Det av beredningen behandlade spörsmålet är av vital betydelse för den
statliga sinnessjukvården. Antalet läkartjänster vid sjukhusen understiger
f. n. avsevärt det antal, som måste anses minimalt nödvändigt för att bedriva
en effektiv vård, och skulle alltså i och för sig behöva ökas. Som beredningen
framhållit kunna emellertid icke ens de befintliga läkartjänsterna
besättas med kompetenta innehavare. Svårigheterna härutinnan tilltaga
alltmer. Om denna oroväckande utveckling icke kan hejdas, motser jag inom
en nära framtid en situation, då man vid vissa sjukhus har en sådan underbemanning
av läkartjänsterna, att vården måste bli eftersatt på ett oförsvarligt
sätt. Det framstår under sådana förhållanden såsom en angelägenhet
av utomordentlig vikt, att särskilda åtgärder vidtagas för att underlätta
rekryteringen till sinnessjukhusens läkartjänster. Även om jag alltså är
fullt ense med sinnessjukvårdsberedningen om nödvändigheten av att sådana
åtgärder snarast vidtagas, anser jag mig likväl, med hänsyn till den
stränga återhållsamhet i lönereglerings- och liknande frågor, som f. n. är
påkallad, icke kunna förorda, att redan för nästa budgetår en förbättring
beslutas av de ekonomiska villkoren för de statliga sinnessjukläkarna.
Statsutskottets utlåtande nr 91.
5
Beträffande personalorganisationen för nästkommande
budgetår förordas i anledning av medicinalstyrelsens förslag betydande
förändringar, vilka kunna sammanfattas sålunda.
Följande ordinarie tjänster tillkomma, nämligen 4 förste läkare i Ca 31,
1 överläkare i Ca 30, 2 kontorister i Ca 13, 1 första föreståndarinna i Ca 17,
2 föreståndarinnor i Ca 14, 6 överskötare i Ca 13, 5 förste skötare i Ca 12,
7 översköterskor i Ca 12, 69 skötare i Ca 11, 15 första sköterskor i Ca 10,
88 sköterskor i Ca 8, 4 hantverksföreståndare i Ca 12, 3 hantverkare i Ca
10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 10, 1 ekonomibiträde i Ca 9, 1 sömmerska
eller väverska i Ca 7 och 9 ekonomibiträden i Ca 6. Å andra sidan
skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 3 kontorsbiträden i
Ca 8, 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 1 yttre
nattvakt i Ca 10 och 1 föreståndare för djurstall i Ca 9. Från övergångsstaten
skulle vidare avföras 1 bokhållare i Ca 19, 1 chaufför i Ca 10 och 1
post- och stadsbud i Ca 10.
Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 3
andre läkare i Ce 29, 1 assistent i Ce 19, 10 biträden för skriv- och kontorsgöromål
i Cf 4—Ce 8, 34 skötare i Ce 11, 1 socialassistent i Ce 11, 44 sköterskor
i Ce 8 och 4 ekonomibiträden i Ce 3, medan å andra sidan skulle
indragas 2 hantverkare i Ce 10 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.
Sammanlagt föreslås alltså i detta sammanhang inrättande av 298 tjänster
vid sinnessjukhusen, varav 212 ordinarie och 86 icke-ordinarie. Av
dessa tjänster avses 95 för nytillkommande vårdplatser och 203 för förstärkning
av personalen för befintliga vårdplatser m. m.
Till ovanstående personalförändringar för nästa budgetår tillkomma de
i det föregående nämnda förslagen om dels utbyte av 2 befattningar som
kontorsbiträde i Ca 8 mot kanslibiträdestjänster i Ca 11, dels ock inrättande
av 15 tjänster som avdelningsbiträden i Ce 2 för viss försöksverksamhet
i organisatoriskt hänseende.
Enligt beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1949/5 0 föreslås en uppräkning av anslaget från för innevarande
budgetår anvisade 48 650 000 kronor till 49 800 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har höjts med
1 050 000 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, tillkomma enligt propositionen särskilda arvoden å 1200
kronor till två förste läkare, varjämte beräknas dels sammanlagt 3 900 kronor
för arvoden till vissa predikanter, dels 990 kronor för arvode till sekreteraren
hos direktionen för Västra Ny sjukhus, dels ock tillhopa i runt
tal 1 500 kronor för ökning av antalet arvoden för tjänstgöring å s. k. fast
paviljong, för orgelspelning vid Västra Ny sjukhus samt för vissa vaktinästargöromål.
Härjämte föreslås, att under posten upptages ett belopp
av 2 500 kronor för arvode till en röntgenläkare vid Mariebergs sjukhus.
Å andra sidan har posten nedräknats med 600 kronor, som utgår till den
6
Statsutskottets utlåtande nr 91.
nuvarande lijälpverksamhetsläkaren vid detta sjukhus. Anslagsposten har
i sin helhet uppräknats med ett till 10 900 kronor avrundat belopp.
I fråga om anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
har till följd av de föreslagna personalförändringarna en uppräkning ägt
rum med 400 000 kronor.
För rörligt tillägg har heräknats ett med 310 900 kronor minskat belopp.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Ståhl m. fl. väckt motion (II: 326), vari hemställts,
att riksdagen ville besluta genomförande av de löneförbättringar för den
statliga sinnessjukvårdens läkare, som föreslagits av sinnessjukvårdsberedningen.
Beträffande de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,
hänvisas till motionen.
Statens sinnessjukhus: Omkostnader. Ifrågavarande anslag är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 20 250 000 kronor.
För nästkommande budgetår föreslås en uppräkning med 15 000 kronor
av anslagsposten till sjukvård m. in. åt befattningshavare. I anslutning härtill
har departementschefen uttalat, att hinder icke bör möta att vid sådana
sjukhus, där det kan anses erforderligt och lämpligen kan ske, förordna
läkare utanför sjukhusen som verksläkare.
Anslagsposterna till reseersättningar och expenser ha höjts med 45 000
kronor resp. 540 000 kronor.
För övriga utgifter har beräknats en ökning med 2 350 000 kronor. Av ökningen
i medelsbehovet hänföra sig 535 000 kronor till inventarier, 50 000
kronor till tvätt och renhållning, 800 000 kronor till utspisning, 700 000 kronor
till linne, gång- och sängkläder, 250 000 kronor till läkemedel m. m.,
45 000 kronor till familjevård och 30 000 kronor till automobiler och transporter.
övriga poster ha minskats med 60 000 kronor.
Vad beträffar utspisningen har medicinalstyrelsen återkommit till sitt
tidigare framlagda förslag om förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen
genom införande av s. k. enhetskost, d. v. s. i huvudsak samma kost
för patienter och befattningshavare. Styrelsen framhåller, att den ansåge,
att en väsentlig och snar förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen
vore så angelägen ur vårdsynpunkt, att styrelsen nu ifrågasatte införande av
enhetskost med början under nästkommande budgetår i största möjliga utsträckning.
Det hade emellertid framkommit, att vid en del sjukhus enhetskost
icke skulle kunna genomföras, förrän vissa förstärkningar av kökspersonalen
skett. Vid vissa sjukhus krävdes vidare modernisering och utökning
av köksutrustningen m. m. På grund härav syntes enhetskostens införande
få ske successivt och icke så snabbt som tidigare avsetts. I enlighet
härmed föreslår styrelsen nu endast en första anslagsökning för ändamålet
med 1 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 91.
7
Departementschefen har med hänsyn till de avsevärda kostnader, som ett
generellt införande av enhetskost skulle komma att medföra, sett sig nödsakad
att även i år avstyrka, att beslut fattas härom. Då emellertid en försöksverksamhet
i begränsad omfattning skulle vara av stor betydelse för att
vinna erfarenheter bl. a. rörande den lämpligaste utformningen av de nya
koststaterna och den förbättrade kostens eventuella inflytande på patienternas
hälsotillstånd, förordas, att medel anvisas för en sådan försöksverksamhet
vid förslagsvis två sjukhus. För detta ändamål beräknas ett belopp av
i runt tal 200 000 kronor.
Anslaget har i sin helhet beräknats till 23 200 000 kronor, innebärande en
ökning med 2 950 000 kronor.
Utrustning av nya sinnessjukhus. För detta ändamål har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 425 000 kronor.
För nästkommande budgetår framläggas förslag om anvisande av sammanlagt
1 050 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler eller
för komplettering av utrustningen för vissa nyligen ianspråktagna lokaler
vid Mariebergs, S:t Jörgens, Ryhovs, Sundby, Birgittas, Vipeholms och Ulleråkers
sjukhus samt vid sekundäravdelningarna i Ribbingelund, Rosöga och
Olofsfors. Vidare beräknas 120 000 kronor för fortsatt anskaffning av röntgenutrustning
och 85 000 kronor för anskaffande av medicinsk utrustning
av annat slag till sinnessjukhusen.
Med hänsyn till förefintlig behållning å 35 000 kronor föreslås anslaget
skola anvisas med 1 220 000 kronor.
Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar. Till detta ändamål har för
löpande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 640 000 kronor.
En kontorsbiträdestjänst i Ca 8 föreslås utbytt mot en befattning som
biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8. Anslaget har vidare med
hänsyn till belastningen uppräknats med 30 000 kronor, ökning har föreslagits
beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med
45 000 kronor och minskning beträffande anslagsposterna till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal och till rörligt tillägg med resp. 13 000 kronor
och 2 000 kronor.
Anslaget skulle sålunda för nästkommande budgetår behöva anvisas med
670 000 kronor.
Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader. Ifrågavarande anslag är
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 236 000 kronor.
För nästkommande budgetår beräknas anslagsbehovet till 240 000 kronor.
Härutöver förordas, att under delposten till inköp och underhåll av inventarier
tillfälligt anvisas ett belopp av 10 000 kronor för utbyte av anstaltens
år 1937 inköpta lastbil mot en mindre, ur driftsynpunkt mer ekonomisk
lastbil. I enlighet härmed skulle anslaget upptagas till 250 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 91.
Utskottet. Vad beträffar frågan om läkarnas skriv - och expeditionsgöromål
synas nu rådande förhållanden påkalla åtgärder i
rationaliserande syfte. Sjukhusutredningens av departementschefen biträdda
förslag till normalorganisation för skrivpersonal till läkarnas förfogande
torde möjliggöra en betydande avlastning av rutinmässiga arbetsuppgifter
från läkarna och utskottet kan med hänsyn härtill tillstyrka
nämnda förslag. Vid organisationens utformning bör vederbörlig hänsyn
tagas till de från läkarhåll uttalade önskemålen om att skrivbiträdena jämväl
kunna tjänstgöra som stenografer. Kungl. Maj :ts förslag beträffande
lönesättningen för ifrågavarande biträdespersonal har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Sjukhusutredningen har beträffande biträdesgöromålen på
vårdavdelningarna framlagt vissa förslag, som syfta till överförande
av enklare göromål på icke sjukvårdsutbildade biträden. Generellt
skulle inrättas en sådan befattning för varje vårdavdelning för lugna eller
halvoroliga patienter. Utskottet ställer sig tveksamt till möjligheterna att
på denna väg åstadkomma rationalisering av sjukvårdsarbetet i den utsträckning
utredningen beräknat. Såsom i vissa remissyttranden framhållits
kan det befaras bli svårt att avgränsa det arbete, som skulle utföras
av de föreslagna avdelningsbiträdena, från det egentliga sjukvårdsarbetet.
Härigenom kunna svårigheter uppstå att effektivt utnyttja arbetskraften.
Utskottet vill emellertid icke motsätta sig, att möjligheterna till besparingar
genom anordningar av ifrågavarande slag göras till föremål för närmare
undersökning. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag
om inrättande av 15 befattningar som avdelningsbiträden i Ce 2, vilka
befattningar skulle utnyttjas för att försöksvis pröva den tänkta organisationen
vid ett antal avdelningar.
Kungl. Maj :ts förslag i fråga om uppsy ning spersonalens organisation
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Departementschefen har i anslutning till medicinalstyrelsens förslag rörande
personalorganisationen för nästkommande budgetår upptagit frågan
om rekryteringen av läkartjänsterna vid sinnessjukhusen.
Denna fråga har närmare berörts av statens sinnessjukvårdsberedning
i en den 16 december 1948 överlämnad promemoria, därvid beredningen
framlagt vissa förslag syftande till förbättring av sinnessjukvårdsläkarnas
inkomstläge. Departementschefen har för egen del framhållit
vikten av att snara åtgärder vidtagas till underlättande av rekryteringen
till sinnessjukhusens läkartjänster, men har icke i nuvarande läge ansett
sig kunna förorda någon förbättring av läkarnas ekonomiska villkor.
I motionen II: 326 har hemställts, att de av sinnessjukvårdsberedningen
föreslagna löneförbättringarna skola genomföras. Motionärerna ha dels
åberopat det material, som av beredningen framlagts till stöd för dess förslag,
dels ock i övrigt framhållit bl. a., att nyrekryteringen av läkare till
den statliga sinnessjukvården sedan flera år praktiskt taget helt upphört.
En utveckling med nuvarande tendens komme inom ganska snar framtid
Statsutskottets utlåtande nr 91.
9
att medföra ett läge, då endast överläkartjänsterna vore tillsatta med ordinarie,
svenska läkare. Ett försök måste göras att hejda denna utveckling,
vars konsekvenser för sjukvårdens standard måste bli ödesdigra och irreparabla
för årtionden framåt.
Ifrågavarande spörsmål är onekligen ägnat att inge allvarliga bekymmer.
Utvecklingen i fråga om rekrytering av läkarpersonal inom sinnessjukvården
synes komma att ytterligare skärpa svårigheterna att förvärva kompetenta
läkare, vilket i sin tur medför allvarlig risk för en sänkning av
vårdstandarden. Utskottet anser redan de förhållanden, som i nämnda hänseende
för närvarande äro rådande på våra sinnessjukhus, otillfredsställande.
Så snart läget så medgiver, bör en förbättring på detta område
åstadkommas. Det torde få anses uppenbart, att sinnessjukvårdsläkarnas
ekonomiska förmåner i hög grad bidragit till de nuvarande rekryteringssvårigheterna,
och utskottet hyser därför i princip den uppfattningen, att
en förbättring av dessa förmåner snarast bör komma till stånd, så att jämvikt
uppnås med förhållandena inom andra områden av sjukvården. Med
hänsyn till den stränga återhållsamhet i fråga om löneregleringar, som
man i det nuvarande läget nödgas iakttaga på alla områden, anser utskottet
likväl — i likhet med departementschefen — någon sådan förbättring
icke kunna genomföras under nästa budgetår. Ehuru utskottet till
fullo delar de synpunkter, som i denna fråga kommit till uttryck i motionen,
är utskottet sålunda icke för närvarande berett tillstyrka motionärernas
hemställan.
Vad därefter angår personalorganisationen vid sinnessjukhusen
för nästkommande budgetår har utskottet funnit sig kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Bland dessa förslag ingår bl. a. utbyte av en befattning
som förste uppsyningsman i Ca 18 vid Birgittas sjukhus mot en befattning
som första förståndarinna i Ca 17. Det torde få förutsättas att det,
innan ett sådant utbyte verkställes, närmare undersökes, vilka erfarenheter,
som på andra sjukhus kunna föreligga rörande lämpligheten av en sådan
organisation.
Kungl. Maj ds beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1949/50 under
anslaget till Statens sinnessjukhus: Avlöningar, vilket slutar
på ett sammanlagt belopp av 49 800 000 kronor, har utskottet funni l sig
kunna godtaga.
Under anslaget till Statens sinnessjukhus: Omkostnader
har deparlementchefen bl. a. upptagit frågan om införande av enhetskost
vid statens sinnessjukhus och därvid föreslagit en uppräkning av anslaget
med 200 000 kronor för att möjliggöra en försöksverksamhet i begränsad
omfattning. Utskottet anser i och för sig skäl föreligga för genomförande
av en förbättrad kosthållning för patienterna på sinnessjukhusen men finner
de kostnadsökningar, som beräknats förenade med ett generellt införande
av enhetskost, höga. Skäl torde emellertid föreligga för en försöksverksamhet
i av departementschefen föreslagen omfattning, varför utskottet
tillstyrker detta förslag. Vid dessa försök torde särskild uppmärksamhet
2 Bihang till riksdagens protokoll I9i9. 6 samt. Nr 91.
10
Statsutskottets utlåtande nr 91.
böra ägnas åt möjligheterna att i samband med införandet av enhetskost
genomföra rationalisering av tillredningen och utspisningen av kost m. m.,
varigenom kostnadsökningen skulle kunna begränsas.
I anledning av vad departementschefen därom anfört har utskottet icke
något att erinra mot att den under ifrågavarande anslag upptagna delposten
till diverse utgifter, efter prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt
fall, får anlitas för anordnande av efterutbildningskurser av olika slag
för läkare vid sinnessjukhusen.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag beträffande medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag.
Ej heller i fråga om anslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus
finner utskottet anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag. Vad
särskilt beträffar anskaffningen av röntgenutrustning torde genom den för
nästa budgetår beräknade medelsanvisningen å 120 000 kronor samtliga
större och medelstora primärsjukhus kunna förses med sådan utrustning.
Vad slutligen beträffar anslagen till Statens anstalt för fallandesjuka:
Avlöningar och Statens anstalt för fallandesjuka:
Omkostnader tillstyrker utskottet de i proposi
tionen
framlagda förslagen.
Under åberopande av det anförda och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts
förslag beträffande de delar, som icke av utskottet i det föregående särskilt
berörts, hemställer utskottet,
A. att motionen II: 326 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
B. att riksdagen må
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för statens sinnessjukhus och för statens
anstalt för fallandesjuka, som påkallas av vad departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 11 mars 1949 förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnessjukhus,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/
50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .................... kronor 28 050 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslaqs
vis
............................ » 118 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis ............ » 17 000 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 4 631 500
Summa förslagsanslag kronor 49 800 000;
Statsutskottets utlåtande nr 91.
11
III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt
för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 360 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t.......... » 1 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis .................. » 245 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 63 100
Summa förslagsanslag kronor 670 000;
IV. för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln anvisa
a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar ett förslagsanslag
av 49 800 000 kronor;
b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader ett förslagsanslag
av 23 200 000 kronor;
c) till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag
av 1 220 000 kronor;
d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar ett
förslagsanslag av 670 000 kronor;
e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader ett
förslagsanslag av 250 000 kronor.
Stockholm den 26 april 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard
Lindström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Mannerskantz, Iwar
Anderson, Heiding, Gillström, Johan Eric Ericson, Sundelin och fru Svenson;
samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström,
Boman i Kieryd, Hjalmarson, Mårtenson i Uddevalla, Wallentheim, Rubbestad,
Onsjö, Widén, fru Ericsson i Luleå och herr Henriksson.