Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
under kapitalbudgeten gjorda framställningar om
anslag för budgetåret 1949/50 under postverkets, telegrafverkets,
statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbgggnadsverkets
förrådsfond jämte i ämnet väckta
motioner.

(4:e avd.)

1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen nr
1 har Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—13 av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
3 januari 1949) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens
vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond.

I statsverkspropositionen till 1948 års riksdag framlades huvuddragen av
en investeringsplan för följande under kommunikationsdepartementet hörande
kapitalfonder, nämligen postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars
och statens vattenfallsverks fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond. Med ledning av från vederbörande verksstyrelser
infordrade uppgifter rörande medelsförbrukningen under budgetåren
1947/48 och 1948/49 uppskattades verkens investeringar till i runda
tal 445 respektive 478 miljoner kronor. Emellertid framhölls, att i ett skärpt
läge ytterligare leveransförseningar kunde uppkomma och utförandet av
byggnader och anläggningar fördröjas, varjämte valutaläget förutsågs kunna
nödvändiggöra en minskning av kommunikationsverkens andel i industriens
produktion till förmån för exporten. Under sådana förhållanden
räknades med möjligheten av en minskning av investeringsutgifterna under
budgetåret 1948/49 med högst 50 miljoner kronor till (478 — 50 =) 428
miljoner kronor.

Departementschefen har nu framhållit, att investeringsutgifterna under
nämnda fonder för budgetåret 1947/48 stannat vid 385 miljoner kronor,
d. v. s. 60 miljoner kronor lägre än vad som förutsågs för ett år sedan.
Av minskningen hänföra sig i runda tal 10 miljoner kronor till telegrafverkets
fond, 10 miljoner kronor till vattenfallsverkets fond, 10 mil 1

liihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 9.

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

joner kronor till väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond och 20 miljoner
kronor till statens järnvägars fond. Orsakerna till minskningen angivas
framför allt vara att telefonindustriens och starkströmsindustriens
leveransförmåga överskattats och att i allmänhet bristen på arbetskraft och
materiel hindrat investeringsverksamheten kraftigare än man kunnat förutse.

För budgetåret 1948/49 synas, framhåller departementschefen, de ökningar
av investeringarna som i 1948 års statsverksproposition förutsetts
beträffande postverket, statens järnvägar och luftfartsverket endast delvis
kunna tänkas bli realiserade. Detta angives sammanhänga med den skärpta
regleringen av byggnads- och anläggningsverksamheten, fortsatta leveranssvårigheter
hos industrien samt ökade importsvårigheter. För de angivna
verken bedömes förbrukningen av investeringsmedel därför sannolikt bliva
sammanlagt 25 miljoner kronor lägre än tidigare antagits. Departementschefen
framhåller emellertid att telegrafstyrelsen för sin del ansett en ökning
av investeringarna utöver den förutsatta — 155 miljoner kronor —
möjlig och önskvärd och därför hemställt om medgivande att överskrida ramen
med 10 miljoner kronor. Denna framställning har dock avslagits. Vidare
framhåller departementschefen att vattenfallsstyrelsen räknat med att
under budgetåret 1948/49 kunna investera omkring 45 miljoner kronor mer
än vad i 1948 års statsverksproposition förutsatts. Med hänsyn till den grundläggande
betydelse kraftverksprogrammets genomförande har för produktionen
och vår försörjning tillstyrkes att en ökning av den finansiella ramen
för vattenfallsverkets investeringar sker och att härför erforderliga
anslag anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår. Resultatet av dessa
förskjutningar mellan olika investeringsområden bedömes bliva att den
sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåret 1948/49 kommer att
stanna vid högst 500 miljoner kronor.

Under de förut angivna kapitalfonderna ha för budgetåret 1949/50 av
verken äskats 492,i miljoner kronor. Medelsförbrukningen åter har av verken
beräknats till 565,8 miljoner kronor.

Över de beräkningar rörande investeringarnas omfattning budgetåret
1949/50, som uppgjorts av verken, ha remissyttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och industrikommissionen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beträffande den av de nämnda verken beräknade
byggnads- och anläggningsverksamheten under 1949 såsom allmänt
omdöme uttalat, att styrelsen finner sannolikt, att hög syselsättning
blir utmärkande för arbetsmarknaden även detta år och att ett otillfredsställt
arbetskraftbehov kan väntas bestå inom vissa näringsgrenar. Med
hänsyn härtill och då vidare inom alla områden föreligga önskemål om
ökade investeringar, finner arbetsmarknadsstyrelsen en utökning av verkens
investeringsprogram icke kunna genomföras i den omfattning, som
verkens anslagsberäkningar förutsätta, enär härför skulle krävas en motsvarande
minskning inom andra verksamhetsområden.

Vad angår anskaffningar av materiel och utrustningar från industrien har

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

styrelsen ur sin synpunkt allmänt framhållit, att det framstår såsom mycket
tveksamt, huruvida en sådan ökning under 1949 av industribeställningarna,
som verkens förslag skulle innebära, kan bli möjlig utan ofördelaktiga
verkningar inom andra produktionsområden med hänsyn till dels materialförsörjningen
och dels rådande arbetskraftbrist i vissa industrier.

Industrikommissionen framhåller beträffande möjligheterna att erhålla
importerat material, att kommissionen medräknat styrelsernas behov av en
del varuslag, särskilt råvaror, i de importkvantiteter, som kommissionen hösten
1948 lagt till grund för sina preliminära beräkningar av den för år 1949
erforderliga importen.

Kommissionen framhåller vidare, att icke blott för en del råvaror utan
även för övrigt material, särskilt verkstadsprodukter, gälla de direktiv, kommissionen
erhållit om önskvärdheten att genom export anskaffa utlandsvalutor,
även om detta delvis skulle ske på bekostnad av den inhemska
försörjningen. Stor sparsamhet bör därför iakttagas icke blott beträffande
material, som måste importeras, utan även med förbrukningen av sådant
material, som kan bli föremål för export. För att möjliggöra ökad exportproduktion
bör, enligt kommissionen, den inhemska konsumtionen av material
och arbetstimmar minskas så långt detta är praktiskt möjligt och lämpligt.
Med hänsyn till önskvärdheten av att exempelvis de elektriska krafttillgångarna
ökas för att bereda större möjligheter för såväl export som annan
industri synes dock ur dessa synpunkter ett visst företräde böra givas
sådana inhemska projekt, vars utförande direkt inverkar på dessa industriers
produktionsresultat.

Efter att hava framhållit att den numera fastställda importplanen för 1949
innefattar en minskning av importen med 20 % jämfört med industrikommissionens
förslag, att i investeringsbudgeten för 1949 budgeten för nya
byggnadstillstånd under gruppen samfärdsel fastställts till 63 miljoner kronor
mot 60 miljoner kronor för 1948, men att för den faktiska investeringen
inom gruppen samfärdsel förutses en minskning från 105 till 80 miljoner
kronor, ävensom att fullmäktige i riksgäldskontoret beträffande väckt fråga
om ökning av telegrafstyrelsens och vattenfallsstyrelsens rörliga krediter
uttalat, att riksgäldskontoret, i den mån överskott från driftbudgeten icke
finnas disponibla, är så gott som helt hänvisat till att anlita upplåning i
riksbanken för bestridande av sina utgifter, har departementschefen anfört
följande.

Av remissyttrandena torde framgå att en investeringsplan för koinmunikationsverken
för budgetåret 1949/50 måste bygga på antaganden om
ökade svårigheter att erhålla vissa industrileveranser samt arbetskraft och
material till verkens byggnads- och anläggningsverksamhet. Även om på
vissa områden sådana svårigheter i och för sig ej skulle föreligga, kan det
bli nödvändigt att prioritera exportproduktion eller annan för vår försörjning
vital produktion. En minskning av verkens investeringar under budgetåret
1949/50 framstår med hänsyn till dessa förhållanden såsom sannolik.
Eu sådan minskning synes även erforderlig på grund av det statsfinansiella
läget. Vid övervägande av dessa faktorer har jag, efter prövning av

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

verkens investeringsbehov och dessas angelägenhet, ansett att investeringsverksamheten
under budgetåret 1949/50 bör inriktas på en nivå motsvarande
en medelsförbrukning av ca 460 miljoner kronor, vilket innebär en
minskning med 35 ä 40 miljoner kronor jämfört med vad nu kan förutses
för budgetåret 1948/49.

Jag har härvid utgått från att vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden skola
komma att i sin helhet bifallas. Det oaktat komma investeringarna i statens
vattenfallsverks fond att minska med ca 10 miljoner kronor under budgetåret
1949/50 jämfört med budgetåret 1948/49, beroende på att investeringarna
under budgetåret 1948/49 komma att bli exceptionellt höga. För statens
järnvägars fond förutser jag en oförändrad medelsförbrukning, vilket med
hänsyn till inträdda och förutsedda prisstegringar torde innebära någon
minskning av investeringsvolymen. Den största minskningen av investeringsutgifterna,
ca 15 miljoner kronor, förutsättes skola ske för telegrafverkets
del. Slutligen har jag beträffande luftfartsverket samt väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond räknat med en minskning av investeringsutgifterna
med åtminstone 10 miljoner kronor.

Beträffande den närmare innebörden av departementschefens förslag i
fråga om verkens investeringsverksamhet och anvisningarnas begränsning
för budgetåret 1949/50 i förhållande till verkens äskanden torde få hänvisas
till statsrådsprotokollet (s. 5—13) och till följande tablå.

Investe-

ringsut-

gifter

Av verken
planerade
investerings-utgifter

Av dep chefen
beräknade
investerings-utgifter

Reserva-

tioner

den

Anslag

1948/

49

För-

slag

1949/

Beräk-nade re-serva-tioner

1947/48

1948/

49

1949/

50

1948/

49

1949/

50

s% 48

50

den so/ö
1950

Postverket..............

4-4

10-1

11-8

8-0

8-0

10-6

6*5

2-7

3-8

Telegrafverket ..........

135Él

163-6

182-5

155-0

140-0

88-8

112-9

112-3

19-0

Statens järnvägar.......

1100

141-8

175-5

140-0

140-0

117-5

84-6

988

20-9

Statens vattenfallsverk...

110-7

157-6

148-7

155-0

145-0

41-5

128-6

142-1

12-2

Luftfartsverket..........

121

20-5

24-3

15-0

7-0

31 4

7-7

5-0

22-1

Väg- och vattenbyggnads-verkets förrådsfond____

13-1

24-6

23-0

24-0

20-0

23-0

10-7

14-5

4-2

385*4

518-2

565''s

497 o

460-0

312-8

3510

375*4

82-2

Sammanfattningsvis har departementschefen anfört följande.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört torde investeringsutgifterna
för kommunikationsverken under innevarande budgetår stanna vid i runt
tal 500 miljoner kronor. För nästa budgetår bör medelsförbrukningen kunna
begränsas till 460 miljoner kronor enligt följande fördelning.

Postverket .........................

Telegrafverket .....................

Statens järnvägar..................

Statens vattenfallsverk .............

Luftfartsverket ...................

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
.......................

1947/48

1948/49

1949/50

4,4

8,o

8,0

135,1

155,o

140,o

110,o

140,o

140,o

110,7

155,o

145,o

12,i

15,o

7,o

13,i

24,o

20,o

Summa utgifter 385,4

497,o

460,o

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

I enlighet härmed skulle investeringsutgifterna inom kommunikationsverken
under nästa budgetår komma att begränsas till en nivå, som ligger ca
7 % under den som nu kan förutses för innevarande budgetår samt ca
20 % över nivån för budgetåret 1947/48. Vid bedömandet av sistnämnda
siffra bör hänsyn tagas till den prisstegring som inträtt.

Den här redovisade investeringsplanen för kommunikationsverken bygger
på de antaganden som nu kunna göras rörande industriens leveransförmåga,
import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och materiel.

Det är möjligt att under nästa budgetår den svenska industriens produktionsförmåga
kan komma att tagas i anspråk för exportändamål i högre
grad än jag antagit. Svårigheterna att erhålla arbetskraft och materiel kunna
tänkas bli än mer skärpta än här förutsetts och slutligen kunna hinder och
förseningar i produktionen uppkomma av andra anledningar. Under sådana
förhållanden kan en ytterligare minskning av investeringsverksamheten
inom nu ifrågavarande område inträda. Det är mycket vanskligt att bedöma
huru stor en sådan minskning kan bli. Jag håller dock för sannolikt att den,
såvida icke läget undergår en mera avsevärd förändring, skall kunna begränsas
till högst storleksordningen 10 % av det i investeringsplanen angivna
totalbeloppet för medelsförbrukningen under nästa budgetår, d. v. s.
till högst ca 50 miljoner kronor.

För genomförande av kommunikationsverkens investeringar under budgetåren
1948/49 och 1949/50 komma, vid bifall till de anslagsäskanden jag
senare i dag kommer att framlägga, följande belopp i miljoner kronor att
stå till förfogande.

Reservationer

Anslag

Anslag

s% 1948

1948/49

1949/50

Postverket .........................

10,6

6,5

2,7

Telegrafverket .....................

88,8

112,9

112,3

Statens järnvägar...................

117,5

84,6

98,8

Statens vattenfallsverk ..............

41,5

128,6

142,i

Luftfartsverket......................

31,4

7,7

5,o

Väg- och vattenbyggnadsverkets för-

rådsfond .........................

23,0

10,7

14,5

Summa

312,8

351,0

375,4

En jämförelse mellan tablåerna över beräknad medelsförbrukning samt
tillgängliga medel visar, att de av reservationer å tillhopa ca 310 miljoner
kronor som förelågo vid ingången av budgetåret 1948/49 ca 145 miljoner
kronor komma att tagas i anspråk under budgetåret och ca 80 miljoner
kronor under budgetåret 1949/50. Vid utgången av sistnämnda budgetår
skulle reservationerna i enlighet härmed ha nedgått till ca 85 miljoner
kronor.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att investeringsverksamheten
beträffande i det föregående angivna kapitalfonder under budgetåret
1947/48 blivit ungefär 60 miljoner kronor lägre än vad som förutsågs vid
anmälan av 1948 års statsverksproposition. För innevarande budgetår bedömcs
investeringsverksamheten bliva omkring 20 miljoner kronor lägre
än vad myndigheterna ansett erforderlig. För budgetåret 1949/50 åter förordar
departementschefen eu begränsning av investeringsverksamheten i
förhållande till myndigheternas förslag med omkring 100 miljoner kronor.

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Den begränsning av kommunikationsverkens investeringar som departementschefen
förordat bygger på antaganden om ökade svårigheter att erhålla
vissa industrileveranser samt arbetskraft och material till verkens
byggnads- och anläggningsverksamhet. Departementschefen har vidare anfört
att, även om sådana svårigheter i och för sig icke skulle föreligga, det
kan bliva nödvändigt att prioritera exportproduktionen eller annan för vår
försörjning vital produktion och att en minskning av verkens investeringar
jämväl synes erforderlig på grund av det statsfinansiella läget.

I den i bilaga 1 till årets statsverksproposition framlagda finansplanen har
räknats med en investeringsminskning under 1949 för landet i dess helhet
på 300 miljoner kronor i förhållande till år 1948. Mot bakgrunden härav ter
sig den av departementschefen förordade begränsningen av kommunikationsverkens
investeringar för budgetåret 1949/50 i förhållande till den beräknade
för budgetåret 1948/49 relativt blygsam; den uppgår till omkring
35 miljoner kronor.

Enligt utskottets mening måste en begränsning av investeringarna på
kommunikationsområdet i förhållande till vad myndigheterna föreslagit i
och för sig inge betänkligheter. Under det att en tillfällig begränsning av
investeringsverksamheten i ett större sammanhang kan anses försvarlig
kan nämligen en under en längre tidsperiod utsträckt begränsning enligt utskottets
mening inverka hämmande på strävandena att till ernående av
samhällsekonomisk balans öka den för hemma- eller exportmarknaden avsedda
produktionen. Här möta avvägningsproblem vilka utskottet finner
värda den största uppmärksamhet.

Utskottet har emellertid i rådande läge icke velat förorda ett frångående
av departementschefens investeringsplan för kommunikationsverken. Under
framhållande av den betydelse ett väl utvecklat kommunikationsväsende
har för samhället och särskilt för produktionsapparaten vill utskottet
dock uttala sin förhoppning att det även framdeles skall bliva möjligt att
undvika långt gående begränsningar i investeringarna på kommunikationsväsendets
område.

Departementschefen har angivit den redovisade investeringsplanen bygga
på de antaganden som kunna göras rörande industriens leveransförmåga,
import- och exportmöjligheterna samt tillgången på arbetskraft och material.
Enligt vad utskottet inhämtat från berörda myndigheter lärer emellertid
den av departementschefen förordade investeringsbegränsningen i vart
fall för telegrafverkets del komma att innebära avskedande av ett betydande
antal arbetare. Det vill sålunda synas som om frågan om investeringarnas
storlek numer måste bedömas mindre såsom ett arbetskraftproblem för de
berörda verken än som ett led i den totala planen för den samhällsekonomiska
balansens återställande.

Beträffande departementschefens förslag rörande fördelningen av investeringsvolymen
mellan här ifrågavarande olika fonder har utskottet icke
funnit anledning till erinran. Av det följande framgår, att utskottet kommer
att tillstyrka de anslagsanvisningar för olika ändamål som departements -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

chefen bedömt erforderliga för investeringsverksamhetens bedrivande under
budgetåret 1949/50. I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet
jämväl å tilläggsstat för innevarande budgetår äskade anslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

2:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 14—17) föreslagit riksdagen
att till Posthus in. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kronor.

Till posthusbyggnader m. m. ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa

1 145 000 kronor. Då vid utgången av budgetåret 1947/48 å anslagen till
posthusbyggnader m. m. förelågo reservationer om ca 8,5 miljoner kronor,
stodo sålunda den 1 juli 1948 drygt 9,6 miljoner kronor till förfogande för
ifrågavarande ändamål.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 1,5 miljoner kronor.

Departementschefen har förordat, att för olika byggnadsföretag redan anvisade
medel överföras till ett nytt kollektivanslag, vilket efter beslut av
Kungl. Maj:t bör få tagas i anspråk jämväl för uppförande av posthus, vilka
ingå i den av generalpoststyrelsen för budgetåret 1949/50 uppgjorda planen,
om detta ur byggnadstekniska eller postala synpunkter skulle visa sig lämpligt.
Med hänsyn till de betydande anslagsreservationer som väntas föreligga
vid utgången av innevarande budgetår bör enligt departementschefens mening
det nya anslaget anvisas med allenast ett formellt belopp av 1 000
kronor.

Utskottet. Hittills ha medel till posthusbyggnader anvisats i form av anslag
för visst angivet byggnadsföretag. Utskottet har icke något att erinra
mot att för visst ändamål anvisade medel i enlighet med av generalpoststyrelsens
av departementschefen förordade förslag överföras till ett nytt å
riksstaten uppfört anslag, benämnt Posthus in. m., och att detta enligt
Kungl. Maj :ts bestämmande må tagas i anspråk för uppförande av posthus,
för vilka tidigare medel icke anvisats men som nu bedömas mer angelägna
ur byggnadstekniska eller postala synpunkter.

För byggnadsändamål utgjorde medelstillgången vid ingången av innevarande
budgetår omkring 9,6 miljoner kronor. Departementschefen har bedömt
investeringsutgifterna för posthusbyggnader under budgetåret 1948/
49 komma att stanna vid omkring 3 miljoner kronor (budgetåret 1947/48

2 miljoner kronor). Med hänsyn till att vid ingången av budgetåret 1949/50
betydande reservationer sålunda beräknas föreligga förordar departements -

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

chefen att det nya anslaget till posthus m. m. för budgetåret 1949/50 uppföres
med allenast formellt belopp av 1 000 kronor. Under erinran att generalpoststyrelsen
själv ansett investeringsverksamheten under budgetåret
1949/50 komma att hålla sig inom ramen för de av departementschefen beräknade
reservationerna tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1949/
50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

3:o) Fastighetsförvärv. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s.
17—18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

4:o) Anskaffning av automobiler m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 4, s. 18—
19) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av automobiler m. in. för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 600 000
kronor, varav vid budgetårets utgång väntas kvarstå en behållning å ca
100 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas av generalpoststyrelsen till
ca 405 000 kronor, varav för automobiler ca 180 000 kronor och för plattformsvagnar
ca 225 000 kronor. Anskaffningen avser huvudsakligen ersättningsändamål.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag — som helt tillgodoser generalpoststyrelsens
äskanden — tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
300 000 kronor.

5:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 19—20) föreslagit
riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret
1949/50 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
1 600 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa
2 400 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har för nästa budgetår äskat 1 900 000 kronor, därav
300 000 kronor avse garagebyggnader m. in., 1 300 000 kronor inköp av
fordon till postdiligenstrafiken och 300 000 kronor förvärv av billinjer.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Departementschefen har, med hänsyn till att medelsförbrukningen under
innevarande och nästa budgetår väntas understiga det belopp som vid ingången
av löpande budgetår stod till styrelsens förfogande för garagebyggnader,
icke funnit någon ytterligare medelsanvisning erforderlig för ifrågavarande
ändamål. Styrelsens övriga förslag under förevarande rubrik har
icke givit departementschefen anledning till erinran.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
........................ 1 300 000 kronor,

b) Förvärv av billinjer .............. 300 000 kronor.

6:o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 6, s. 20—21), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
700 000 kronor.

Telegrafverket.

7 :o) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har
(punkt 7, s. 22—37) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets
rörelse.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 8 oktober 1948 lämnat de uppgifter
rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet telefonapparater
och radiolicenser samt taxerade rikssamtal och telegram under tiden
fr. o. m. år 1941, som framgå av tabellen på nästa sida. Uppgifterna lör år
1948 äro därvid beräknade med ledning av utvecklingen under tiden januari
—september.

Såsom framgår av siffrorna i tabellen har, påpekar telegrafstyrelsen, den
av Kungl. Maj :t genom beslut den 5 december 1947 fastställda höjningen av
inträdesavgiften medfört åsyftad minskning i apparatökningen. Mot en ökning
med 111 400 apparater under år 1947 svarar sålunda en beräknad ökning
med 85 000 apparater under år 1948. Delvis till följd härav bar — efter
eu tidigare oavbruten stegring — antalet abonnenter, som måst vänta på inkoppling
av sina apparater, icke under år 1948 visat någon ytterligare ökning.
Även väntetiderna för beställda rikssamtal ha genom inkoppling av ett

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Å r

Telefonapparater

Radiolicenser

antal vid
årets slut

ökning

antal vid
årets slut

ö k n i

n g

absolut

i %

absolut

i %

1941 ......................

960300

70 500

7-9

1550 700

80 300

5-5

1942 ......................

1 015 300

55 000

5-7

1 628 100

77 400

50

1943 ......................

1 071 400

56100

55

1 709 000

80 900

5-0

1944 ......................

1 146 000

74 600

7-0

1 784 200

75 200

4-4

1945 ......................

1221100

75 100

6’6

1 839 900

55 700

31

1946 ......................

1314100

93 000

7-6

1 895 300

55 400

3-0

1947 ...................

1 425 500

111 400

8-5

1 959 300

64 000

3-4

1948 ......................

1 510 500

85 000''

5-9

2 020 000

61000

31

År

Taxerade rikssamtal

Taxerade telegram

antal

ökning
i %

antal

ökning
i %

1941 ................

69 011000

7-3

5 151000

— 4-5

1942 ..............

74 917 000

8-6

5 438 000

5’6

1943 ................

79 255 000

5-8

5 910 000

8-7

1944 ................

84 845 000

7-1

6 379 000

7-9

1945 ................

88 106 000

3-8

7 279 000

14-1

1946 ................

95 341 000

8-2

8 287 000

13-8

1947 ................

99 335 000

4*1

8 263 000

— 0-3

1948 ...............

104 000 000

4-7

8 350 000

1-1

stort antal nya riksförbindelser och nya expeditionsplatser undergått en viss,
om också alltjämt långt ifrån tillräcklig minskning.

Telegrafstyrelsen redogör härefter för läget i fråga om a u t o m a t i sering
e n av landets telefonnät och framhåller därvid hland annat, att vid
utgången av år 1947 ca 60 % av alla telefonapparater i landet voro anslutna
till automatiska stationer, medan antalet automatiserade stationer uppgick
till endast 18 % av hela antalet. Skillnaden beror därpå, att automatiseringen
från början inriktades på de största manuella stationerna.

Trots att automatiseringen bedrivits i den takt, som varit möjlig med hänsyn
till befintliga produktionsresurser, har abonnentökningen totalt sett varit
så stor, att antalet apparater, anslutna till manuella stationer, sedan mitten
på 1930-talet absolut taget visat en visserligen långsam men dock oavbruten
stegring. Om denna utveckling skulle fortsätta, framhåller telegrafstyrelsen,
skulle det tydligen innebära, att en fullständig automatisering av
vårt lands telefonnät aldrig skulle komma till stånd. I anslutning härtill be 1

Enligt en i slutet av november 1948 inom telegrafstyrelsen företagen ny beräkning kan
ökningen av antalet telefonapparater under 1948 uppskattas till 79 000.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

rör styrelsen ingående de fördelar, icke minst för telegrafverket, som automatiseringen
medför.

Telegrafstyrelsen övergår härefter till att lämna en redogörelse för utvecklingen
av telegrafväsendet. Styrelsen erinrar, att antalet telegram
under senare år hållit sig tämligen konstant. Emellertid har man
med säkerhet att emotse en stark utveckling beträffande s. k. abonnenttelegrafi.
Det är härvidlag fråga om en jämförelsevis ny form av telekommunikationer,
bestående däri, att möjlighet öppnas att abonnera på en
skrivande telegraf apparat (teleprinter), med vilken vederbörande abonnent
kan direkt korrespondera med andra motsvarande abonnenter såväl inom
Sverige som i andra länder. Intresset för anslutning till abonnenttelegrafinätet
har både i Sverige och andra länder visat sig vara mycket stort. För
närvarande föreligga hos telegrafverket ett stort antal anmälningar om abonnemang,
vilka dock icke kunnat effektueras av brist på materiel. Någon
större utökning av nätet kan ej heller komma till stånd, förrän man ersatt
nuvarande försöksanläggning med större automatiska förmedlingsstationer.
I detta syfte ha av telegrafstyrelsen företagits vissa förberedande åtgärder.
Undersökningar pågå också om möjligheten att samordna ett blivande större
automatiskt abonnenttelegrafinät med det inländska kommersiella telegrafnätet.
Av skrivelsen inhämtas vidare, att telegrafverket under senare år i
stigande omfattning anordnat abonnerade inhemska eller internationella
fasta telegrafförbindelser, d. v. s. förbindelser som stå fast uppkopplade för
att möjliggöra skrivning medelst teleprinter direkt mellan två bestämda
korrespondenter.

Den utveckling av telegrafväsendet till helt eller delvis nya användningsområden,
som här blivit nämnda, har möjliggjorts därigenom, att man för
jämförelsevis låg kostnad kan erhålla ett stort antal telegrafförbindelser i
kablarna för riksledningar. En enda fyrtrådig telefonledning i en rikskabel
kan sålunda medelst s. k. tontelegrafi användas för upp till 18 samtidiga
telegrafförbindelser.

I de av telegrafstyrelsen för budgetåret 1949/50 begärda investeringsanslagen
till riks- och landskablar m. in. samt till telefon- och telegrafstationer
ingå även vissa mindre belopp för påbörjande av den här nämnda utbyggnaden
av abonnenttelegrafinätet i Sverige samt för anskaffande av tontelegraf
utrustningar.

Beträffande ifrågasatt nedsättning av de genom Kungl. Maj :ts beslut den
5 december 1947 höjda inträdesavgifterna för telefonabonnemang
framhåller telegrafstyrelsen, att såvitt nu kan bedömas måste
en dylik nedsättning medföra en stegring av abonnentökningen till över
90 000 apparater per år. Detta måste leda till antingen att kön av väntande
abonnenter kommer att växa eller att telegrafverkets anläggningsarbeten
måste ges större omfattning än eljest skulle vara erforderligt.

På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina a nslagsä
sk anden å tilläggsstat för innevarande budgetår och å riksstaten
för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåret 1940/47—-

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1948/49 anvisade samt å tilläggsstat för sistnämnda budgetår och å riksstaten
för budgetåret 1949/50 äskade anslagen under telegrafverkets fond visar
följande siffror.

1946/47

t u

1947/48

sental

1948/49

1 kronor

1949/50

Telefonstations- och förrådsbyggnader

m. m... 12 835

13 040

1810

5 280

Telefon- och telegrafanläggningar ....

........ 102 200

130 660

97 790
+ 12 1001

162 235

Radioanläggningar..................

4 685

1640

4 300

Diverse anslag......................

........ 4 370

3 875

3 700

7 380

Summa 127 020

152 260

117 040

179 195

De för budgetåret 1949/50 äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader
m. m. avse 7 särskilda byggnadsföretag. Anslagen till telefon-
och telegrafanläggningar fördela sig på Riks- och landskablar med 45,65
miljoner kronor, på Telefon- och telegrafstationer med 49,585 miljoner kronor
och på Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
med 67 miljoner kronor. Av de för samma budgetår till radioanläggningar
äskade beloppen falla på Fartygsradiostationer in. m. 0,5 miljon
kronor, på Ny rundradiostation i Stockholm 0,5 miljon kronor, på Rundradiosändare
för kortvåg i Hörby 1,3 miljon kronor, på Vissa rundradioanläggningar
0,5 miljon kronor, på Trådradioanläggningar 1 miljon kronor
samt på Markradiostationer för luftfarten 0,5 miljon kronor. Under posten
Diverse anslag upptar telegrafstyrelsen för nästa budgetår till Inköp av fastigheter
0,7 miljon kronor, till Försvarsberedskap vid telegrafverket 3,68 miljoner
kronor och såsom Telegrafverkets dispositionsanslag 3 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen har vidare hemställt om en ökning av telegrafverkets
rörliga kredit i riksgäldskontoret från 35 till 50 miljoner kronor.

Över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
industrikommissionen, fullmäktige i riksgäldskontoret och
riksräkenskapsverket (s. 28—30).

Departementschefen har anfört bland annat följande.

En bedömning av telegrafverkets utveckling under kommande år kan ej
ske utan beaktande av det samband som råder mellan rörelsens olika grenar
samt den bundenhet i tiden som är en följd av de tekniska förhållandena.
Jag har med anledning härav gjort mig underrättad om, vilka planer telegrafverkets
ledning har i fråga om verkets utveckling på längre sikt. Dessa
planer, vilka i april förra året under hand delgivits kommunikationsdepartementet,
sammanfattas här såsom långtidsplanen. Huvuddragen i denna plan
äro följande. Antalet telefonapparater, som vid slutet av 1947 var 1 425 000,
förutsättes bli nära fördubblat till år 1965. Under samma tid skulle en fullständig
automatisering av landets telefonnät genomföras och interurban
snabbtrafik införas genom utläggande av nya rikskablar av koaxialtyp. I

1 Äskat å tilläggsstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

samband härmed beräknas antalet rikssamtal komma att ungefär fördubblas.
Vidare förutsättes, att landsbygdens telefonförhållanden skola förbättras
enligt 1946 års riksdags beslut och att abonnenttelegrafin kommer att starkt
öka. Antalet radiolicenser antages öka till 2,4 miljoner. Av riksdagen redan
fattade principbeslut om byggande av radiohus i Stockholm, rundradiosändare
för kortvåg i Hörby, nya rundradiostationer i Stockholm och Sundsvall
samt införande av trådradio för radiolyssnare i trakter med dåliga trådlösa
mottagningsförhållanden — de återstående kostnaderna härför, omräknade
till nuvarande prisläge, beräknas till ca 145 miljoner kronor — förutsätter
styrelsen även bliva effektuerade. Medelsbehovet för telegrafstyrelsens långtidsplan
har angivits endast för de närmaste fem budgetåren. Vid det prisläge
som rådde våren 1948 skulle de sammanlagda engångskostnaderna för
denna femårsplan uppgå till nära 1 miljard kronor.

En närmare granskning av denna plan visar, att telegrafstyrelsen — i
kundtjänstens intresse — eftersträvat att under de närmaste åren söka anpassa
sin anläggningsverksamhet efter behoven, sådana dessa kunna väntas
utveckla sig med ledning av erfarenheterna från de närmast förflutna
åren. Beträffande ökningen av abonnentantalet förutsättes sålunda, att denna
under budgetåret 1948/49 skulle uppgå till 90 000 och därefter undan för
undan stiga till 132 000 under budgetåret 1953/54. Under den första tredjedelen
av tiden fram till 1965 skulle ungefär halva ökningen inträffa. Den
beräknade genomsnittliga ökningen under perioden utgör ca 75 000 apparater.
Automatiseringsarbetena förutsättas likaledes skola ökas i omfattning
under den närmaste 5-årsperioden.

Ett genomförande av de skisserade planerna skulle otvivelaktigt — framhåller
departementschefen vidare — även för telegrafverket såsom affärsföretag
medföra stora ekonomiska fördelar. Företagsekonomiska förutsättningar
föreligga sålunda att inom telegrafverket göra betydande räntabla
investeringar. Telegrafverket befinner sig bär i att liknande läge som
andra affärsdrivande verk och många enskilda företag. Alla aktuella investeringar
kunna emellertid för närvarande icke utföras inom ramen för de
resurser som stå till förfogande för realkapitalbildning. Telegrafstyrelsens
investeringsönskemål äro visserligen av hög angelägenhetsgrad, men det finnes
även andra anspråk på investeringar, som konkurrera med telegrafverkets
om de tillgängliga resurserna.

I anslutning härtill bär departementschefen bland annat anfört följande.

Långtidsplanen är, som jag redan framhållit, uppbyggd på att en ökning
av investeringarna skall komma till stånd under de närmaste åren. I första
band skulle installationerna av telefonapparater kraftigt öka. Eu sådan
ökning driver framför sig en motsvarande utvidgning av stationsutrustningar
och — i den mån trafiken ökar — även av kabelanläggningarna. En
sådan utveckling av investeringarna, att dessa ökas under de närmaste
åren för att därefter bedrivas i minskad takt, bör emellertid i nuvarande
läge undvikas.

Mot bakgrunden av det anförda synes det enligt min mening som om
övervägande skäl talade för alt telegrafverkets investeringar böra något förskjutas
i tiden. Den i långtidsplanen för telegrafverkets utveckling beräknade
takten i investeringsverksamheten måste dämpas under de närmaste
åren. Såvitt nu kan bedömas, kan någon ytterligare ökning av investering -

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

arna knappast ifrågakomma. Under nästa budgetår måste i stället en
minskning äga rum, och telegrafstyrelsen bör även vid den fortsatta planläggningen
av verksamheten vara så återhållsam, att en ökning av investeringsvolymen
utöver nivån för budgetåret 1949/50 ej blir ofrånkomlig under
tiden därefter. Möjligt är, att investeringarna efter några år ånyo skola
kunna ökas utan men för andra berättigade intressen.

Beträffande telegrafstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför
departementschefen följande.

Efter höjningen av inträdes- och abonnemangsavgifterna 1947 har efterfrågan
på nya abonnemang minskat. Denna omständighet i förening med
svårigheterna att få erforderlig materiel har bringat ned nettoökningen av
antalet telefoner från 111 000 under 1947 till 79 000 under 1948. För budgetåret
1948/49 kommer ökningen sannolikt att stanna vid ca 75 000 apparater.
En ökning av apparatantalet i denna omfattning synes dock innebära
en kännbar påfrestning på materielsidan. Med hänsyn härtill och då
en ökning av apparatantalet med nödvändighet drar med sig ökade investeringar
jämväl i stationsutrustningar och kablar förordar jag, att anslaget
för budgetåret 1949/50 till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar bestämmes på sådant" sätt, att apparatökningen
begränsas till högst 60 å 65 000 apparater under budgetåret. Även
med denna utgångspunkt skulle ökningen ungefär motsvara den som uppnåddes
under rekordåret 1938. I enlighet härmed kan medelsförbrukningen
för budgetåret 1949/50 beräknas till ca 50 miljoner kronor. Anslaget bör
bestämmas till samma belopp.

För innevarande budgetår kan medelsbehovet beräknas bliva 60 miljoner
kronor. Då anslaget för innevarande budgetår anvisats med 54,7 miljoner
kronor och av detta belopp ca 2,4 miljoner kronor redan använts för täckande
av brist å anslaget för budgetåret 1947/48 skulle å tilläggsstat för innevarande
budgetår behöva anvisas skillnaden mellan den beräknade medelsförbrukningen,
ca 60 miljoner kronor, och tillgängliga medel (54,7 — 2,4)
52,3 miljoner kronor eller i runt tal ca 8 miljoner kronor. Jag kommer senare
i dag att tillstyrka anslagets anvisande.

Telegrafstyrelsen bär i detta sammanhang i sina petita berört frågan om
inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Styrelsen räknar med att en
sänkning av dessa avgifter skulle stegra abonnentökningen till över 90 000 apparater
per år. Jag kan under sådana förhållanden samt för övrigt även av
statsfinansiella skäl icke för närvarande förorda någon sänkning av avgifterna.

Medelsförbrukningen å anslaget till Telefon- och telegrafstationer uppgick
budgetåret 1947/48 till 29,6 miljoner kronor. I sina beräkningar av medelsförbrukningen
under budgetåret 1948/49 angav telegrafstyrelsen hösten 1947
motsvarande belopp för innevarande budgetår till ca 41,4 miljoner kronor.
I 1948 års statsverksproposition förordade jag dock en minskning av medelsförbrukningen
med åtminstone 4 miljoner kronor. Jag anser mig i enlighet
härmed böra utgå från att medelsförbrukningen under innevarande
budgetår kommer att stanna vid i runt tal 37 miljoner kronor. Telegrafverkets
behov av stationsutrustningar för automatiserings- och utökningsändamål
är som jag redan påpekat mycket stort. Trots detta synes en minskning
även av dessa investeringar nu bli nödvändig. Jag vill dock förorda,
att medelsförbrukningen må bibehållas vid samma belopp, 37 miljoner kronor,
som förutses för innevarande budgetår. På grund av redan inträdda
kostnadsstegringar innebär förslaget en volymmässig minskning av investe -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

ringarna. Under dessa förutsättningar bör anslaget för nästa budgetår bestämmas
till 28 miljoner kronor. Då telegrafstyrelsen i sina petita äskat 49,6
miljoner kronor, innebär detta en minskning med 21,6 miljoner kronor
jämfört med telegrafstyrelsens förslag. Härvid är dock att märka, att styrelsen
vid sin anslagsberäkning utgått från att, vid bifall till styrelsens förslag,
reservationer på icke mindre än 10,4 miljoner kronor skulle kvarstå vid utgången
av budgetåret 1949/50. Den reella minskningen jämfört med styrelsens
beräkningar uppgår sålunda till 11,2 miljoner kronor, varav 2,4 miljoner
beräknas falla på budgetåret 1948/49 och 8,8 miljoner kronor på budgetåret
1949/50.

Anslaget till Riks- och landskablar belastades budgetåret 1947/48 med ett
belopp av 29,3 miljoner kronor. För innevarande budgetår förutsågs i 1948
års statsverksproposition eu medelsförbrukning å anslaget av i runt tal 37
miljoner kronor. Förhållandena ha numera ändrats så att en strängare
prövning av telegrafstyrelsens medelsanspråk blivit nödvändig. Hänsyn måste
sålunda tagas till den begränsade tillgången på koppar och bly samt behovet
av att använda tillgängligt material jämväl för annan produktion bl. a.
inom starkströmsindustrien. Jag har därför utgått från, att medelsförbrukningen
under innevarande budgetår skall kunna begränsas till 34 miljoner
kronor och under nästa budgetår till 32 miljoner kronor. Under dessa förutsättningar
kan anslaget för budgetåret 1949/50 bestämmas till 24 miljoner
kronor, vilket innebär en minskning med 21,7 miljoner kronor jämfört med
telegrafstyrelsens förslag. Den reella minskningen begränsas dock till 12 miljoner
kronor, då hänsyn tages till beräknad kvarstående reservation vid
budgetårets utgång. Av detta belopp falla 3 miljoner kronor på budgetåret
1948/49 och 9 miljoner kronor på budgetåret 1949/50.

De nedskärningar jag förordat i fråga om de båda sistnämnda anslagen
komma att nödvändiggöra minskade beställningar hos industrien. Jag anser
mig icke här böra taga ståndpunkt till frågan, huru en dylik minskning
lämpligen bör genomföras. Såsom allmän riktlinje vid utläggandet av beställningar
bör dock gälla, att telegrafstyrelsen icke härigenom binder sig
för en ökning av investeringarna under tiden efter budgetåret 1949/50.

Telegrafstyrelsen bär i sina petita äskat anslag med tillhopa 5,3 miljoner
kronor till 1 telefonstationsbyggnader. Med de begränsningar jag förut förordat
beträffande anskaffningen av stationsutrustningar o. d. bör telegrafstyrelsen
icke under nästa budgetår påbörja samtliga dessa byggnadsföretag.
Byggnaderna komma dock att bli erforderliga under de närmaste åren.
Med hänsyn härtill är jag beredd att godtaga styrelsens byggnadsprogram
men anser mig ej böra tillstyrka högre medelsanvisning än 3,2 miljoner kronor.
Beloppet bör anvisas i form av ett kollektivanslag benämnt Telefonstationsbyggnader
m. in. Anslaget bör efter beslut av Kungi. Maj :t få tagas i
anspråk allteftersom de olika byggnadsföretagen aktualiseras. Under nästa
punkt gör jag hemställan att beloppet äskas av riksdagen. Med hänsyn till
föreliggande reservation å anslaget till Inköp av fastigheter anser jag någon
ytterligare medelsanvisning ej erforderlig för nästa budgetår.

Vad angår gruppen radioanläggningar tillstyrker jag fortsatt medelsanvisning
till Fartygsradiostationer m. m. med 0,5 miljon kronor och till Rundradiosändare
för kortvåg i Hörby med 1,3 miljon kronor. Utrustningen till
den nya rundradiostationen i Stockholm är avsedd att beställas i utlandet.
Med hänsyn till valutalägel förordar jag uppskov med denna beställning.
Någon ytterligare medelsanvisning erfordras i så fall ej.

Med hänsyn till föreliggande reservationer å anslagen till Vissa rundradioanläggningar,
Trådradioanläggningar och Markradiostationer för luftfarten
finner jag mig ej böra tillstyrka anslagsäskandena i dessa delar.

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Skulle under budgetåret något nytt medel »behov framkomma, vilket ej kan
bestridas av föreliggande anslagsreservationer, torde dispositionsanslaget
efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för ändamålet. Jag tillstyrker
att sistnämnda anslag anvisas med av styrelsen föreslaget belopp.

Under punkten 11 i det följande kommer jag att tillstyrka, att 2,3 miljoner
kronor anvisas till försvarsberedskap vid telegrafverket.

Den investeringsbegränsning, som jag i det föregående förordat, bör avse
icke blott anläggningsarbeten, vilka omedelbart belasta investeringsanslagen,
utan även telegrafverkets förrådshållning. Förråden böra sålunda anpassas
efter den minskade investeringsvolymen. Under en övergångstid
kunna visserligen svårigheter uppkomma, men jag har icke ansett mig böra
förorda någon ytterligare höjning av telegrafverkets rörelsekredit, vilken
så sent som förra året ökats från 25 till 35 miljoner kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit skulle anslagen under telegrafverkets
fond för nästa budgetår behöva anvisas med 112,3 miljoner kronor, vilket
innebär en ökning jämfört med budgetåret 1948/49 med 6,4 miljoner kronor
och en minskning jämfört med styrelsens förslag med nära 67 miljoner kronor.
Såsom jag inledningsvis under punkten 1 framhållit, skulle medelsförbrukningen
under budgetåret 1949/50 kunna begränsas till 140 miljoner
kronor. Delta belopp överensstämmer även med vad som vid finansberedningarna
befunnits kunna inrymmas inom ramen för vad det statsfinansiella
läget medgiver.

Utskottet. Under tiden före senaste världskrig hade telegrafverket tillgång
till så betydande reserver i stationer och nät, att nya abonnenter kunde inkopplas
utan dröjsmål. Trots höjningar av inträdesavgifterna har abonnenttillströmningen
under senare år stigit så att dessa reserver nu förbrukats.
Abonnenttillströmningen bedömes av telegrafstyrelsen komma att under de
närmaste åren bliva än större. Telefon- och telegramtrafiken bedömes erfordra
omfattande kabelarbeten. Av driftsekonomiska och andra skäl äro
fortsatta automatiseringsarbeten önskvärda. För radions del erfordras nya
rundradiosändare och betydande investeringar för trådradioanläggningar.

Med beaktande härav har telegrafstyrelsen uppgjort en plan rörande utvecklingen
av telegrafverkets rörelse på längre sikt. Enligt denna plan skulle
för mötande av väntade behov investeringarna för de närmaste fem budgetåren
komma att uppgå till inemot 1 miljard kronor. En investering av denna
storleksordning skulle enligt styrelsens beräkningar betyda en ökning för de
närmaste fyra budgetåren i förhållande till den för innevarande budgetår
beräknade med omkring 120 miljoner kronor.

Såsom departementschefen framhållit skulle ett realiserande av dessa planer
innebära stora ekonomiska fördelar. En investeringsverksamhet av
mindre omfattning medför risk att på telegrafverket ställda anspråk på anslutningar
och service icke kunna tillgodoses. Med hänsyn härtill måste enligt
utskottets mening ett realiserande av den av telegrafstyrelsen uppgjorda
planen på längre sikt te sig eftersträvansvärd. Å andra sidan måste i nuvarande
läge telegrafverkets investeringsprogram avvägas mot andra önskvärda
investeringar inom ramen för landets samlade resurser och bestämmas
under hänsynstagande till strävandena att snarast möjligt ernå och vidmakthålla
samhällsekonomisk balans. Därvid måste såsom departements -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

chefen framhållit icke minst export- och importspörsmålen beaktas. Utskottet
delar därför departementschefens uppfattning att ur angivna synpunkter
telegrafverkets investeringar böra något förskjutas i tiden. Utskottet har
sålunda — under hänvisning jämväl till vad ovan under punkten l:o) anförts
— icke något att erinra mot att telegrafverkets medelsbehov för nästa
budgetår anpassas efter ett beräknat investeringsbelopp av omkring 140
miljoner kronor.

Departementschefen har uttalat att telegrafstyrelsen vid den fortsatta
planläggningen av verksamheten bör vara så återhållsam att en ökning av
investeringsverksamheten utöver nivån för budgetåret 1949/50 icke blir
ofrånkomlig under tiden därefter, ävensom att frågan om utformningen av
ett enligt antydda riktlinjer modifierat långtidsprogram framdeles kommer
att upptagas till förnyat övervägande. Utskottet vill i anslutning härtill
framhålla önskvärdheten av att vid dessa överväganden en lösning eftersträvas,
som icke för någon längre tidrymd omöjliggör en ökning av telegrafverkets
investeringsverksamhet.

Med utgångspunkt från en investeringsverksamhet under budgetåret 1949/
50 av 140 miljoner kronor har departementschefen förordat anvisande för
nämnda budgetår för telegrafverkets del av 112,3 miljoner kronor. Kungl.
Maj :ts förslag till medelsanvisning under de olika anslagsgrupperna och
anslagen har icke föranlett erinran från utskottets sida. Förslaget att beträffande
telegrafverkets telefonstationsbyggnader övergå till ett kollektivanslag,
Telefonstationsbyggnader m. in., tillstyrkes jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.

8:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 37—
42) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 3 200 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa
1 410 000 kronor. Enär vid utgången av hudgetåret 1947/48 å anslagen till
telefonstationsbyggnader m. in. förelåg en reservation av ca 18,3 miljoner
kronor, fanns den 1 juli 1948 ett belopp av ca 19,7 miljoner kronor till förfogande.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår äskat 5 280 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 38—42).

Departementschefen har för nästa budgetår förordat anvisande av 3 200 000
kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

2 Biluing till riksdagens protokoll 19i9. G sa ml. Nr 9.

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag a\ 3 200 000
kronor.

9:o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 9, s. 43—
46) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefonoch
telegrafanläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å
tillhopa 102 miljoner kronor.

De under förevarande rubrik äskade anslagen framgå av följande uppställning,
vari jämväl upptagits de för innevarande budgetår anvisade (äskade)
beloppen.

1948/49 1949/50

Riks- och landskablar in. in............... 27 140 000 24 000 000

Telefon- och telegrafstationer .............. 15 900 000 28 000 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .............. 54 750 000 50 000 000

+ 12 100 0001

109 890 000 102 000 000.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag till ifrågavarande
ändamål å respektive 45 650 000, 49 585 000 och 67 000 000 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar in. m..... 24 000 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer .... 28 000 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar . . 50 000 000 kronor.

10 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s.
46—47) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Rundradiosändare för kortvåg i Hörby
1 300 000 kronor och till Fartygsradiostationer in. m. 500 000 kronor.

Till radioanläggningar (med undantag av markradiostationer för luftfarten)
ha för innevarande budgetår anvisats tillhopa 1 300 000 kronor. Då vid
utgången av budgetåret 1947/48 å ifrågavarande anslag förelåg en reservation
av 10 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1948 ett belopp av 11,3 miljoner
kronor till förfogande för pågående och nya anläggningar.

Telegrafstyrelsen har för nästa budgetår begärt anslag med sammanlagt
3 800 000 kronor, fördelade på följande anläggningar.

1 Äskat å tilläggstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9. 19

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...................... 1 300 000

Ny rundradiostation i Stockholm............................ 500 000

Vissa rundradioanläggningar ................................ 500 000

Trådradioanläggningar .................................... 1 000 000

Fartygsradiostationer in. m................................. 500 000

Summa kronor 3 800 000.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av 1 300 000 kronor för rundradiosändaren
i Hörby och av 500 000 kronor för fartygsradiostationer m. m.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Rundradiosändare för kortvåg i

Hörby .............................. 1 300 000 kronor,

b) Fartygsradiostationer m. m....... 500 000 kronor.

11 :o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11,
s. 47—48) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Anordnande av reservtelegrafstation 2 000 000 kronor,

b) Reservutrustningar för automatiska

telefonstationer ...................... 300 000 kronor.

12 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 12, s. 48—49), som innebär oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Statens järnvägar.

13 :o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 50—61)
förslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader
och anläggningar för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa
41 535 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Veländer (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herrar Stattin
och Östlund (II: 98), i vilka hemställts, att riksdagen i anledning av vad
i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, under rubriken Statens järnvägar
föreslagits ville hos Kungl. Maj :t hemställa, att frågan om ianspråktagande
av det av riksdagen år 1947 beslutade begynnelseanslaget på 3 miljoner
kronor för ostkustbanans elektrifiering snarast möjligt måtte upptagas
till förnyad prövning,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Heiding och Mannerskantz (I: 86) och den andra inom andra
kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd (II: 102), i vilka hemställts, att
riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t dels uttala sig för att något avbrott
i järn vägselektrifieringen icke tills vidare bör ifrågakomma, dels ock
hemställa, att Kungl. Maj :t ville senast till nästa års riksdag framlägga de
anslagsäskanden, som för elektrifieringsarbetets fortsättande kunna vara
erforderliga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för små yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 57 och I: 86.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 26 170 000 kronor. Vid utgången av budgetåret 1947/48
förelågo reservationer å tillhopa 61,5 miljoner kronor å anslag under denna
huvudgrupp.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 55 155 000 kronor. Äskandena
avse följande anslagsändamål.

Kronor

Bangårdar ..............................................

Dubbelspår sbyggnader och linjeomläggningar ................

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden..............

Broar m. ..............................................

Husbyggnader ............................................

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar ....................

Telefonanläggningar m. m.................................

Elektriska belysningsanläggningar ..........................

Anläggningar för elektrisk tågdrift..........................

Elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—
Lysekil ................................................

4 000 000
7 000 000

5 000 000

3 000 000
7 000 000

4 500 000
4 860 000

400 000
9 250 000

4 710 000

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

Kronor

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ................ 725 000

Anläggningar vid huvudverkstäderna........................ 710 000

Verkstadsmaskiner in. in................................... 4 000 000

Summa kronor 55 155 000

Styrelsen har i sina petita utgått från att medelsförbrukningen å investeringsanslagen
till byggnader och anläggningar, vilken för innevarande budgetår
beräknas komma att uppgå till ca 62 miljoner kronor, under budgetåret
1949/50 skall ytterligare ökas till nära 73 miljoner kronor.

Över järnvägsstyrelsens medelsäskanden ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och industrikommissionen (s. 58 o. 59).

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att stora svårigheter
torde möta att tillhandahålla järn och stål i den omfattning järnvägsstyrelsen
förutsatt. Den starka belastningen av den elektriska industrien kommer
vidare att medföra svårigheter för genomförande av vissa delar av styrelsens
anskaffningsprogram. Departementschefen erinrar jämväl om att statens
järnvägars andel av investeringarna inom ramen för särskilda byggnadstillstånd
måst bestämmas med hänsyn till den allmänna begränsning
av investeringsverksamheten som kommit till uttryck i den nu fastställda
investeringsbudgeten för 1949.

I anslutning härtill anför departementschefen följande.

Som en följd av dessa förhållanden har jag funnit mig böra förorda, att
vissa begränsningar göras i styrelsens förslag. Dessa resultera i en minskning
av investeringsulgifterna under gruppen byggnader och anläggningar till
ungefär samma nivå som förra budgetåret. Jag har därvid sökt att i möjligaste
mån beakta järnvägsstyrelsens önskemål om en ökning av investeringarna
på vissa områden, ehuru detta dock kunnat ske endast i begränsad
omfattning. Jag tillstyrker sålunda, att anslagen till Broar m. m., Lokstations-
och driftverkstadsanläggningar och Verkstadsmaskiner in. in. anvisas
med av styrelsen föreslagna belopp, 3 miljoner, 725 000 respektive 4
miljoner kronor. Jag förordar vidare, att följande anslag anvisas i syfte att
möjliggöra en ökning av investeringsutgifterna nästa budgetår jämfört med
detta, nämligen till Bangårdar 2,5 miljoner kronor, till Husbyggnader 5 miljoner
kronor och till Anläggningar vid huvudverkstäder 200 000 kronor.

Arbetena med dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt fortlöpande
förstärkning av spåröverbyggnaden äro beroende av tillgången på
räls. Industrikommissionen har upplyst, att högst 21 800 ton av järnvägsstyrelsens
årsbehov kan erhållas inom landet. Av denna kvantitet beräknas
ca 20 000 ton åtgå för normala rälsutbyten, och följaktligen skulle endast
ca 1 800 ton kunna disponeras för dubbelspårsarbetena. I 1948 års
statsverksproposition meddelade jag, att 7 mil bana färdigterrasserats för
dubbelspår fram till den 1 december 1947 utan att räls kunnat erhållas till
spåröverbyggnaden. Den 1 december 1948 hade den icke rälslagda, färdigterrasserade
banvallen ökat i längd till 11 mil. Dubbelspårsarbetena synas nu
böra inriktas på att såvitt möjligt rälslägga i övrigt färdigställda sträckor och
all nedbringa terrasserings- och andra arbeten så att de olika arbetena komma
i takt med varandra. Enligt vad jag inhämtat från järnvägsstyrelsen
bör det bliva möjligt, alt under nästa budgetår friställa ytterligare ca 3 000
ton räls för dubbelspårsarbeten, varvid dock rälsutbytepa skulle minskas i

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

motsvarande mån. Man skulle sålunda kunna rälslägga ca 5 mil dubbelspår
av de förutnämnda sträckorna å sammanlagt 11 mil. Om denna arbetstakt
kan hållas ytterligare ett eller två år, skulle man därefter ha kommit i bättre
balans i dubbelspårsarbetena, förutsatt att terrasserings- och andra arbeten
under mellantiden nedbringas. Av sysselsättningspolitiska skäl böra emellertid
sistnämnda arbeten ej helt inställas. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden
förordar jag, att medel för utförande av dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar anvisas jämväl för nästa budgetår och att anslagsbeloppet
bestämmes till 5 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med
2 miljoner kronor i jämförelse med järnvägsstyrelsens förslag. Överflyttningen
av räls från arbeten med rälsutbyten till dubbelspårsarbeten medför
eu minskning av medelsförbrukningen och anslagsbehovet för rälsutbyten
från av järnvägsstyrelsen föreslagna 5 till 2 miljoner kronor. Hänsyn har
därvid tagits till föreliggande reservationer.

Anslaget till Växel- och signalsäkerhetsanläggningar bör anvisas med 4
miljoner kronor, vilket innebär en ökning med ca 10 % jämfört med den
medelsförbrukning, som förutsetts för innevarande budgetår. Till Telefonanläggningar
in. in. äskar styrelsen 4 860 000 kronor. 1 december 1948
förutsåg styrelsen, att medelsbehovet skulle minskas med 160 000 kronor
på grund av leveransförseningar. Då även beställningarna av ny materiel
böra begränsas i förhållande till vad styrelsen föreslagit, förordar jag, att
anslaget för nästa budgetår bestämmes till 4 miljoner kronor. Mot styrelsens
förslag om anvisande av 400 000 kronor till Elektriska belysningsanläggningar
har jag ej funnit anledning till erinran. Anslaget till Anläggningar
för elektrisk tågdrift bör däremot, med hänsyn till det ansträngda läge, vari
den elektriska industrien befinner sig, samt den begränsade ramen för
byggnads- och anläggningsverksamheten vid statens järnvägar, bestämmas
till 8 miljoner kronor. Vad slutligen angår anslaget till elektrifiering av
linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil har jag från järnvägsstyrelsen
inhämtat att, på grund av ändrade dispositioner, ett belopp av 2
miljoner kronor kommer att skjutas över till budgetåret 1950/51. Det för
budgetåret 1949/50 erforderliga anslaget kan följaktligen bestämmas till
(4 710 000 — 2 000 000) 2 710 000 kronor.

Vid bifall till vad jag här föreslagit kommer det sammanlagda anslagsbeloppet
för nästa budgetår under gruppen byggnader och anläggningar att
uppgå till 41 535 000 kronor, vilket innebär en anslagsmässig ökning med
15 365 000 kronor jämfört med budgetåret 1948/49. Som jag förut påpekat
kunna emellertid de reella investeringarna beräknas något minska under
budgetåret 1949/50.

Utskottet har under punkten 1 :o) i princip tillstyrkt departementschefens
förslag att anslagen för statens järnvägar för budgetåret 1949/50 utmätas
med utgångspunkt från en beräknad investeringsvolym under budgetåret av
samma storlek som den för innevarande budgetår beräknade, eller omkring
140 miljoner kronor.

Med hänsyn till de reservationer som beräknas föreligga vid ingången av
budgetåret 1949/50 har departementschefen ansett det sammanlagda anslagsbeloppet
för sistnämnda budgetår kunna begränsas till 98,8 miljoner kronor,
mot av järnvägsstyrelsen äskade 132,2 miljoner kronor. För nu förevarande
anslagsgrupp innebär emellertid Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1949/50 en anslagsökning i förhållande till innevarande budgetår med om -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

kring 15 miljoner kronor. Därvid är att märka, att järnvägsstyrelsens förslag
helt tillgodosetts beträffande vissa anslag. I fråga om andra anslag har
den föreslagna medelsanvisningen, ehuru begränsad i förhållande till järnvägsstyrelsens
förslag, dock bedömts medgiva en ökning av investeringsverksamheten
under nästa budgetår. Vad särskilt angår anslagen till dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar samt fortlöpande förstärkning av
spåröverbyggnader har departementschefen förordat en betydande minskning
— 5 miljoner kronor — i förhållande till järnvägsstyrelsens förslag. Utskottet
delar härvidlag departementschefens uppfattning om lämpligheten
av att med utgångspunkt från tillgången på räls och längden av färdigställd
men ej rälsbelagd banvall minska på terrasseringsarbetena.

Utskottet tillstyrker att anslagen till byggnader och anläggningar anvisas
med av Ivungl. Maj :t föreslagna belopp.

För elektrifieringsarbeten har Ivungl. Maj :t icke äskat anslag för nästa
budgetår utöver det belopp som erfordras för fullföljande av arbetena å linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Nämnda linje beräknas
bliva färdig under nästa budgetår. Något statsmakternas principbeslut rörande
det fortsatta elektrifieringsprogrammet föreligger icke.

I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag (bilaga 27, punkt 58, s. 103)
anmäldes att järnvägsstyrelsen framlagt förslag om fortsatt elektrifiering av
statsbanenätet. Programmet omfattade bandelar om sammanlagt 1 250 bankilometer
till en kostnad av 165 miljoner kronor. Föredragande departementschefen
fann emellertid anledning föreligga att förorda ett uppskov med
avgörande av frågan om tidpunkten för fullföljande av statsbanenätets elektrifiering
i avbidan på att materialsitutionen och läget på arbetsmarknaden
bleve gynnsammare. Departementschefen ingick därför ej på en närmare
prövning av det av järnvägsstyrelsen framlagda programmet. I anledning av
väckta motioner uttalade 1947 års riksdag (skrivelse nr 58) bl. a. att -även om tidpunkten för ett igångsättande av fortsatta elektrifieringsarbeten
icke då kunde angivas — ett ställningstagande i princip i fråga om det närmast
förestående elektrifieringsprogrammet i rådande situation icke vore
uteslutet. Riksdagen uttalade att principbeslut snarast möjligt borde fattas
rörande det fortsatta elektrifieringsprogrammet och att riksdagen förutsatte
att förslag i ämnet snarast möjligt komme att föreläggas riksdagen. I syfte
att möjliggöra ett snabbt igångsättande av ett dylikt fortsatt program medgav
riksdagen vidare att vissa överskott å tidigare anvisade anslag — beräknade
till 3 miljoner kronor — finge disponeras för beställning av materiel och
för andra förberedande åtgärder sammanhängande med en fortsatt elektrifiering
av statsbanenätet.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisades för budgetåret 1948/49 ett särskilt
anslag å 3 miljoner kronor till fortsatt elektrifiering av statsbanenätet. Anslaget
avsågs för ändamål som angivits av 1947 års riksdag. Vid anslagets
beviljande framhöll riksdagen betydelsen av att föreliggande möjligheter
beaktades att så snart som möjligt utnyttja anslaget för sådana förberedel -

24

Statsutskotteti utlåtande nr 9.

ser som vore ägnade underlätta ett återupptagande av elektrifieringsverksamheten.

I motionerna 1:86 och 11:102 har hemställts att riksdagen måtte uttala
sig för att avbrott i järnvägselektrifieringen icke bör ifrågakomma och att
förslag om medelsanvisning för fortsatta elektrifieringsarbeten böra framläggas
för 1950 års riksdag.

De motiv som lågo till grund för 1947 års riksdags uttalande i fråga om
angelägenheten att så snart förhållandena det medgiva fortsätta elektrifieringsarbetena
fastställa programmet för de närmast ifrågakommande arbetena
och vidtaga sådana förberedelser som äro ägnade att underlätta elektrifieringsarbetets
återupptagande — utskottet får härvidlag hänvisa till förenämnda
skrivelse — äro enligt utskottets mening alltjämt bärande. I dagens
läge måste visserligen av olika skäl all möjlig återhållsamhet iakttagas rörande
den statliga investeringsverksamheten. Någon medelsanvisning för
nästa budgetår till nya elektrifieringsarbeten ifrågasättes icke heller av utskottet.
Den tidpunkt närmar sig emellertid alltmer, då nu pågående elektrifieringsarbeten
äro slutförda. Att helt skjuta den fortsatta elektrifieringen
på framtiden skulle innebära ett beslut av avgörande betydelse för kommunikationsväsendets
utveckling. Det vill synas som om ifrågavarande spörsmål
är av den vikt att ett principbeslut snarast möjligt om det fortsatta
elektrifieringsprogrammet inom ramen för kommunikationsverkens samlade
investeringsverksamhet är önskvärt, varför, såsom riksdagen redan uttalat,
förslag i ämnet snarast möjligt bör föreläggas riksdagen.

I motionerna I: 57 och II: 98 har hemställts, att frågan om ianspråktagande
av förenämnda anslag av 3 miljoner kronor för ostkustbanans elektrifiering
snarast möjligt måtte upptagas till förnyad prövning. Utskottet får
härvidlag åberopa 1948 års riksdags uttalande om betydelsen av att så snart
som möjligt utnyttja anslaget för förberedelser för ett återupptagande av
elektrifieringsverksamheten. Utskottet vill emellertid i anslutning härtill
erinra om att anslaget icke, såsom motionärerna synas förutsätta, uttryckligen
avsetts särskilt för ostkustbanan utan för sådana förberedelser som äro
ägnade att underlätta ett återupptagande av elektrifieringen av statsbanenätet
som helhet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa, I.

I. att riksdagen må

för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Bangårdar ..................... 2 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar
........................ 5 000 000 kronor,

c) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
........................ 2 000 000 kronor,

d) Broar m. m..................... 3 000 000 kronor,

e) Husbyggnader .................. 5 000 000 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 9. 25

f) Växel- och signalsäkerhetsanlägg ningar.

............................... 4 000 000 kronor,

g) Telefonanläggningar m. m........ 4 000 000 kronor,

h) Elektriska belysningsanläggningar 400 000 kronor,

i) Anläggningar för elektrisk tågdrift 8 000 000 kronor,

j) Elektrifiering av linjen Varberg—
Borås—Herrljunga—Uddevalla—Ström -

stad med Smedberg—Lysekil .......... 2 710 000 kronor,

k) Lokstations- och driftverkstadsan läggningar.

........................... 725 000 kronor,

l) Anläggningar vid huvudverkstäder 200 000 kronor,

in) Verkstadsmaskiner m. m......... 4 000 000 kronor;

II. att riksdagen må i anledning av motionerna 1:57 och
II: 98 samt I: 86 och II: 102 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva
tillkänna vad utskottet ovan anfört.

14:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,
s. 61—63), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en anslagsminskning
med 120 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omändring av slutna godsvagnar för
manskapstransport för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 160 000 kronor.

15:o) Rullande materiel. Kungl. Maj:t har (punkt 15, s. 63—76) föreslagit
riksdagen att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel för
budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 37 875 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Sandberg och Löfroth väckt motion (II: 250), vari
hemställts, att riksdagen ville besluta att godkänna järnvägsstyrelsens förslag
om anskaffning av 10 nya ånglok och för budgetåret 1949/50 höja investeringsanslaget
för nyanskaffning av ånglok till 2 100 000 kronor.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.

Till rullande materiel har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt
belopp av 34 200 000 kronor. Å tilläggsstat har dessutom för nyanskaffning
av malmvagnar äskats 3 000 000 kronor. Vid utgången av budgetåret
1947/48 förelågo reservationer till ett sammanlagt belopp av omkring 41,8
miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat
anslag å tillhopa 53 440 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Kronor

Nyanskaffning av ånglok .................................. 2 100 000

Ombyggnad av ånglok .................................... 290 000

Nyanskaffning av elektrolok................................ 10 900 000

Ombyggnad av elektrolok.................................. 1 000 000

Nyanskaffning av elektromotorvagnar ...................... 2 300 000

Ombyggnad av motorvagnar .............................. 125 000

Nyanskaffning av rälsbussar .............................. 3 000 000

Nyanskaffning av lokomotorer.............................. 1 000 000

Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar................ 13 125 000

Ombyggnad av person- och resgodsvagnar .................. 400 000

Nyanskaffning av postvagnar .............................. 500 000

Nyanskaffning av godsvagnar .............................. 8 840 000

Ombyggnad av godsvagnar ................................ 3 360 000

Nyanskaffning av malmvagnar ............................ 6 500 000

Summa kronor 53 440 000

Beträffande den närmare motivering för styrelsens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 64—71).

Medelsförbrukningen å statens järnvägars investeringsanslag under gruppen
rullande materiel uppgick budgetåret 1947/48 till ca 30 miljoner kronor.
För innevarande budgetår beräknas medelsförbrukningen stiga till 57
å 58 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har i sina petita för budgetåret
1949/50 utgått från att investeringsutgifterna under detta budgetår skulle
ytterligare stegras till ca 74 miljoner kronor. Denna ökning är delvis en
följd av att del- och slutlikvider å tidigare beställd materiel kommit att i
ökad omfattning belasta budgetåret 1949/50 samt delvis orsakad av att
järnvägsstyrelsen under nämnda budgetår avser att göra nybeställningar av
vissa slag av rullande materiel i större omfattning än tidigare.

över järnvägsstyrelsens anslagsäskanden ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och industrikommissionen (s. 72).

Departementschefen har inledningsvis hänvisat till remissmyndigheternas
uttalanden, enligt vilka tveksamhet kan råda ur såväl arbetsmarknadssynpunkt
som i fråga om materialförsörjningen rörande möjligheten av en så
stor ökning av industribeställningarna som järnvägsstyrelsen förutsatt. Under
senare tid ha vidare vissa tendenser framträtt beträffande statens järnvägars
trafikrörelse, vilka enligt departementschefens uppfattning tyda på
att det omedelbara behovet av fortsatta anskaffningar nu kan bedömas vara
av något mindre angelägenhetsgrad än man för ett eller två år sedan kunde
förutse. Med hänsyn jämväl till att ytterligare förseningar beträffande leveranserna
av redan beställd rullande materiel kunna förväntas utöver dem
som voro kända vid avgivande av styrelsens petita anser departementschefen,
att även en minskning av nybeställningarna bör ske i syfte att ytterligare
nedbringa medelsförbrukningen under nästa budgetår samt något
minska den framtida belastningen av vederbörande industrier.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

2 i

Beträffande de särskilda framställningarna under förevarande rubrik hai
departementschefen anfört följande.

Vad först angår det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av ytterligare
dragkraft förordar jag, att den föreslagna anskaffningen av nya ånglok tills
vidare uppskjutes. Anslaget kan då bestämmas till 0,9 miljon kronor. De av
styrelsen föreslagna ombyggnadsarbetena å ånglok torde likaledes böra anstå.
Mot förslaget om anskaffning av nya elektrolok har jag icke något
att erinra. Enligt vad styrelsen under hand meddelat kommer emellertid
medelsbehovet under anslaget till Nyanskaffning av elektrolok att minskas
med 2,2 miljoner kronor på grund av leveransförseningar, varför anslaget
för nästa budgetår kan bestämmas till (10,9—2,2) 8,7 miljoner kronor. Anslagen
till Ombyggnad av elektrolok och Nyanskaffning av lokomotorer böra
anvisas med av järnvägsstyrelsen föreslagna belopp, 1 miljon kronor för
vartdera anslaget.

Beträffande anskaffningen av elektromotorvagnar och rälsbussar har
järnvägsstyrelsen under hand meddelat, att sådana leveransförseningar
kunna förutses, att medelsbehovet under nästa budgetår kommer att minskas
med 050 000 kronor för elektromotorvagnarna och 1 miljon kronor för
rälsbussarna. Anslaget till Nyanskaffning av elektromotorvagnar bör i enlighet
härmed bestämmas till 1 650 000 kronor. Anslaget till Ombyggnad av
motorvagnar bör anvisas med av styrelsen föreslaget belopp, 125 000 kronor.
Vid sin beräkning av anslaget till Nyanskaffning av rälsbussar har
styrelsen utgått från att beställningarna nästa budgetår skulle ökas till ett
7Ö-tal rälsbussar mot 30 å 40 för innevarande budgetår. Även enligt min
mening är en ökning av rälsbussanskaffningen önskvärd, icke minst med
hänsyn till att möjligheter härigenom öppnas att i viss utsträckning ersätta
loktäg med driftbilligare förbindelser. En ökning av beställningarna
bör komma till stånd, men dessa kunna begränsas till ett 50-tal rälsbussar.
Vid denna beställningsvolym kommer rälsbussbeståndets utökning att fördelas
över en längre tidrymd, varigenom en jämnare belastning av verkstäderna
uppnås. Härigenom kommer anslagsbehovet att minskas med ytterligare
ca 0,8 miljon kronor. Anslaget bör sålunda anvisas med (3,o—l,o —
0,8) 1,2 miljon kronor.

Järnvägsstyrelsen föreslår vidare, att beställningarna av person- och resgodsvagnar
nästa budgetår ökas till 139 stycken mot 102 stycken under
innevarande budgetår. En så kraftig ökning av beställningarna synes icke
nu böra ske. Jag vill därför förorda, att det föreslagna programmet reduceras
med ett 10-tal vagnar. Förskottslikviderna komma i så fall att minskas med
ca 0,6 miljon kronor. Enligt uppgifter från järnvägsstyrelsen kan man vidare
förutse leveransförseningar, varigenom del- och slutlikvider på tillhopa
ca 1,5 miljon kronor komma att förskjutas till budgetåret 1950/51. Anslaget
för nästa budgetår kan i enlighet härmed bestämmas till avrundat 11
miljoner kronor. Anslagen till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
samt till Nyanskaffning av postvagnar böra anvisas med av styrelsen föreslagna
belopp, 0,4 miljon kronor respektive 0,5 miljon kronor.

Beträffande frågan om anskaffning av s. k. coachvagnar har järnvägsstyrelsen
föreslagit, att 6 sådana vagnar anskaffas för eu kostnad av ca 250 000
kronor per vagn eller sammanlagt ca 1,5 miljon kronor. Efter en redogörelse
för vissa ekonomiska förhållanden som i detta sammanhang äro av
betydelse framhåller departementschefen, att här ytterst föreligger eu fråga,
vilken bör bedömas av järnvägsstyrelsen. Med hänsyn till att man för unge -

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

fär samma belopp kan erhålla 10 vanliga sittvagnar eller 6 coachvagnar och
då sålunda även en avvägning måste göras mellan behovet av standardhöjning
och kapacitetsökning, bör det enligt departementschefens uppfattning
ankomma på järnvägsstyrelsen att, efter den ytterligare utredning som må
befinnas erforderlig, disponera anslagsmedlen för det ena eller andra ändamålet.

Departementschefen har vidare anfört följande.

Järnvägsstyrelsen har slutligen äskat medel till Nyanskaffning av godsvagnar
med 8 840 000 kronor, till Ombyggnad av godsvagnar med 3 360 000
kronor samt Nyanskaffning av malmvagnar med 6 500 000 kronor. Sistnämnda
anskaffning är delvis en följd av att statsmakterna förra året medgivit
ökad malmbrytning vid de lappländska malmfälten. Jag tillstyrker,
att det för nästa budgetår äskade anslaget anvisas. Till frågan om anvisande
av ytterligare anslag för ändamålet å tilläggsstat återkommer jag senare
i dag. Nyanskaffningen av godsvagnar synes däremot kunna minskas med
ca 200 slutna godsvagnar. Anslagsbehovet minskas i så fall till ca 4,9 miljoner
kronor. Å anslaget till Ombyggnad av godsvagnar, vilket huvudsakligen
är avsett för inmontering av ruilager, förelåg vid ingången av löpande budgetår
en reservation av nära 2,9 miljoner kronor. Ytterligare medel torde
icke böra anvisas för nästa budgetår.

Vid bifall till vad jag här förordat komma anslagen under gruppen rullande
materiel att för nästa budgetår anvisas med sammanlagt 37 875 000
kronor, vilket innebär en ökning med 675 000 kronor jämfört med innevarande
budgetår, om därvid även medräknas ett anslag å tilläggsstat till Nyanskaffning
av malmvagnar. Medelsförbrukningen torde komma att stanna
vid omkring 57 miljoner kronor eller ungefär samma belopp som förutses
för innevarande budgetår.

Utskottet. Till nyanskaffning av ånglok har departementschefen förordat
anvisande av medel allenast för slutlikvider — 900 000 kronor — för tidigare
beställningar. Av järnvägsstyrelsen framställda äskanden — 1 200 000
kronor — för att möjliggöra beställning av tio ånglok ha däremot icke tillgodosetts.
I motionen 11:250 har yrkats att anslaget till nyanskaffning av
ånglok uppräknas till sistnämnda belopp för anskaffningens genomförande.
Enligt utskottets mening lär emellertid denna anskaffning icke vara av
högre angelägenhetsgrad än många andra, som i nuvarande läge måste uppskjutas.
Utskottet vill därför förorda att förenämnda anslag anvisas med
av Kungl. Maj :t föreslaget belopp, 900 000 kronor.

Jämväl övriga anslagsäskanden under förevarande anslagsgrupp tillstyrkas
av utskottet. I förevarande sammanhang må emellertid följande framhållas.

Järnvägsstyrelsen har funnit önskvärt, att 560 tvåaxliga godsvagnar anskaffas
under nästa budgetår, därav 210 slutna och 350 öppna. Departementschefen
har ansett nyanskaffningen böra minskas med omkring 200
slutna godsvagnar. Enligt vad utskottet erfarit från järnvägsstyrelsen är
det möjligt att en anskaffning av slutna godsvagnar — därav största behovet
föreligger — i stället för öppna är att föredraga. Undersökningar pågå
för närvarande i syfte att utröna industriens leveranskapacitet i fråga om

Statsutskottets utlåtande nr 9.

29

slutna godsvagnar. Utskottet förutsätter att, därest järnvägsstyrelsen skulle
finna en dylik anpassning av anskaffningsprogrammet lämplig, anslaget till
nyanskaffning av godsvagnar får disponeras i enlighet härmed.

Vad departementschefen förordat i fråga om dispositionen av i anslaget
till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar ingående belopp till anskaffning
av coachvagnar eller vanliga sittvagnar föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionen II: 250 till Nyanskaffning av ånglok för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 900 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret
1949/50 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av elektrolok...... 8 700 000 kronor,

b) Ombyggnad av elektrolok........ 1 000 000 kronor,

c) Nyanskaffning av elektromotor vagnar

............................ 1 650 000 kronor,

d) Ombyggnad av motorvagnar...... 125 000 kronor,

e) Nyanskaffning av rälsbussar..... 1 200 000 kronor,

f) Nyanskaffning av lokomotorer .... 1 000 000 kronor,

g) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar
.......................... 11 000 000 kronor,

h) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
.............................. 400 000 kronor,

i) Nyanskaffning av postvagnar .... 500 000 kronor,

j) Nyanskaffning av godsvagnar .... 4 900 000 kronor,

k) Nyanskaffning au malmvagnar . . 6 500 000 kronor.

16:o) Sjöfartsmateriel. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16,
s. 76), vilket avser vissa ombyggnader och installationer å järnvägsstyrelsens
tågfärjor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjöfartsmateriel för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 560 000
kronor.

17 :o) Biltrafik. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 77—78),
vilket avser erforderlig förnyelse av statens järnvägars vägbussar ävensom
fullföljande av vissa tidigare planerade billinjeförvärv, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Nyanskaffning av bilmateriel...... 0 650 000 kronor,

b) Förvärv av billinjer.............. 2 000 000 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

18:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

19:o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 19, s. 79
—92) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Kraftförsörjningsläget under budgetåret 1947/48 har kännetecknats av
den kraftbrist, som uppstått genom den svåra torkan under sommaren och
hösten 1947. Underskottet i vattenkraftproduktion blev genom densamma
så stort, att ångkraftverken trots en rekordartat hård körning icke förmådde
täcka detsamma. Genom konsumtionsbegränsande åtgärder — bestående
i såväl avkopplingar av sekunda kraftleveranser och driftinskränkningar
hos industrier med egen vattenkraft som direkta ransoneringsåtgärder
— har förbrukningen av elektrisk kraft i landet därför måst nedbringas
högst avsevärt. Enligt verkställda uppskattningar rör sig för hela landet
inskränkningarna om ett energibelopp av storleksordningen 1 500 MkWh.

Belastningen räknad exklusive den överskottskraft, som avsatts till elektriska
ångpannor, har för budgetåret 1947/48 såsom en följd av den genomförda
ransoneringen nedgått med 190 MkWh jämfört med budgetåret
1946/47.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 1 oktober 1948 framlagt sina anslagsäskanden
å tilläggsstat för innevarande budgetår samt å riksstaten för
nästa budgetår. Styrelsen framhåller därvid, att det avbrott, som uppstått
i den kontinuerliga belastningsstegringen genom de förbrukningsbegränsande
åtgärderna, nu gör det särskilt vanskligt att förutse utvecklingen för
de närmaste budgetåren. Det gäller sålunda icke endast att bedöma den
årliga belastningsökning, som kan förväntas, utan även att taga ställning
till frågan, huruvida en viss belastningsminskning kommer att bestå som
en följd av ransoneringen. Av vissa skäl synes det dock nu antagligt, att
någon nämnvärd bestående belastningsminskning icke uppstått genom de
konsumtionsbegränsande åtgärderna.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att frågan angående belastningsstegringens
storlek under de närmaste åren nyligen närmare utretts genom en undersökning,
som ägt rum i centrala driftledningens regi. Undersökningen har
givit till resultat, att den totala belastningen inom hela landet torde komma
att årligen öka med i genomsnitt cirka 1 200 MkWh/år under de närmaste
fem åren, förutsatt att nuvarande konjunkturförhållanden bestå.

Av den totala genomsnittliga belastningsökningen falla cirka 500 MkWh/
år på de områden, som nu försörjas av statens vattenfallsverk. Vattenfallsstyrelsen
torde emellertid få successivt ombesörja tillskottsleveranser även

Statsutskottets utlåtande nr 9.

31

till tidigare självförsörjande områden i högre grad än de kommunala och
enskilda företagen, varigenom verkets andel av landets totala belastning
ökar. Med hänsyn till den nyss angivna prognosen borde enligt styrelsens
mening fram till mitten av 1950-talet statens krafttillgångar utbyggas så,
att en årlig belastningsstegring på cirka 600 MkWh/år kan bemästras.

Vattenfallsstyrelsen har gjort följande kalkyl för kraftbalansen under
budgetåret 1953/54. Därvid förutsättes, att nuvarande byggnadsprogram fullföljes
enligt föreliggande planer, vilket bl. a. innebär, att båda aggregaten
i Kilforsen tagas i drift under år 1953.

Kraftbalans för budgetåret 1953/54.

Alt. 1. Belastningsökning 400 MkWh/år Mk Wh//år

Kraftproduktion Torrår Normalår

Vattenkraft .......................... 8 250 9 500

Ångkraft ............................ 400 50

8 650

9 550

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor... .
Elektriska ångpannor..................

8 600
50

8 600
950

8 650

9 550

Alt. 2. Belastningsökning 600 MkWh/år
Kraftproduktion

Mk Wh/år

Torrår Normalår

8 250 9 750

Ångkraft ............................

600

350

8 850

10 100

Belastning

Belastning exkl. elektriska ångpannor. ...
Elektriska ångpannor .................

10 000
50

10 000
100

10 050

10 100

Brist

1 200

—

Vattenfallsstyrelsen sammanfattar sina beräkningar på följande sätt

Vid en belastningsökning på 400 MkWh/år kommer nuvarande utbyggnadsprogram
att medgiva täckning av kraftbehoven även vid vattenbrist under
förutsättning att erforderliga bränslekvantiteter kunna erhållas.

Om belastningsökningen skulle bli 600 MkWh/år, kan kraftbehovet tillgodoses
under normalår men därför erfordras en betydande tillsats ångkraft.
Under torrår uppstår trots maximal ångkraftalstring ett avsevärt underskott,
som icke kan täckas.

Av de framlagda alternativa kraftbalanserna framgår, fortsätter styrelsen,
att det nuvarande utbyggnadsprogrammet bör planenligt fullföljas. Av vissa

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

skäl skulle det vidare vara önskvärt, att åtminstone Kilforsens första aggregat
bleve färdigställt ett år tidigare än enligt planen och att ytterligare en
ny kraftstation kunde tagas i drift år 1953. Detta har emellertid icke ansetts
möjligt.

Med hänsyn till den fortsatta belastningsökningen på 400 å 600 MkWh/år,
som får förutses efter budgetåret 1953/54, är det enligt styrelsen nödvändigt
att till år 1954 färdigställa en ny vattenkraftstation. Tekniska möjligheter
härför finnas, men utbyggnaden måste beslutas redan i början av 1949. Den
kraftstation, som ligger närmast i utbyggnadsprogrammet, är Bergeforsen i
Indalsälven, varifrån vattenfallsstyrelsens andel skulle utgöra omkring 400
MkWh/år. Styrelsen föreslår därför, att Bergeforsens utbyggnad beslutas
med sikte på att stationen skall kunna tagas i drift år 1954.

Vattenfallsstyrelsen framhåller vidare, att bristen på maskiner till de nya
kraftstationerna kommer att medföra en effektbrist, som kan bli kännbar
redan år 1952. Styrelsen föreslår därför viss ytterligare utbyggnad av Kilforsens
kraftstation, så att ett tredje aggregat kan tagas i drift redan år
1954. Därjämte böra regleringarna i Fjällsjöälven färdigställas till dess i
sådan utsträckning, att bättre årsreglering och fullständig dygns- och veckoreglering
är möjlig vid Kilforsen.

Vattenfallsstyrelsen meddelar, att bl. a. vissa nu förutsedda förseningar
i generatorleveranserna för under byggnad varande kraftstationer komma
att ofördelaktigt påverka krafttillgången under de närmaste åren. Beträffande
de av styrelsen förutsedda följderna härav torde få hänvisas till propositionen
(s. 87).

En sammanställning av de för budgetåren 1947/48 och 1948/49 anvisade
samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten
för budgetåret 1949/50 äskade anslagen under statens vattenfallsverk visar
följande siffror.

1947/48 1948/49 1949/50

tusental kronor

Vatten- och ångkraftverk samt regleringsar -

beten i egen regi.......

............... 49 650

42 800
+ 10 1001

74 400

Distributionsanläggningar .

............... 60 700

57 000
+ 10 0001

60 000

Övrigt...................

............... 3 500

7 231
+ 1 5001

7 700

Summa kronor 113 850

128 631

142 100

Beträffande byggnadsarbetena i egen regi förklarar styrelsen det höga
beloppet för nästa budgetår med att tre stora byggen — Hölleforsen, Harsprånget
och Kilforsen — då komma att samtidigt befinna sig i den mittperiod,
då medelsförbrukningen per år är störst. Enligt vad genomförda
undersökningar visa, går medelsbehovet under de närmast följande åren
ned till en lägre nivå. För distributionsanläggningar åter uppträder ett topp -

1 Äskat å tilläggstat.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

värde under budgetåret 1948/49, beroende på viss koncentrering av materialoch
apparatanskaffningen i kombination med stor byggnadsverksamhet.

över vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och industrikommissionen (s. 88—90).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att vattenfallsstyrelsens av
statsmakterna godkända program för utbyggnad av verkets kraftproduktion
sträcker sig i tiden fram till budgetåret 1953/54 och omfattar fullföljande
av kraftstationsbyggnaderna vid Forsmoforsen, Hölleforsen, Harsprånget
och Kilforsen, deltagande i utbyggnaden av Jösseforsen, utvidgning av Stadsforsens
kraftstation och Västerås ångkraftstation samt fortsatta sjöregleringar
inom Dalälvens, Indalsälvens och Ångermanälvens flodområden. Härtill
ansluter sig en plan för utbyggnad av kraftdistributionen, vilken innefattar
bl. a. fortsatta arbeten på stamlinjen för 380 kV från Harsprånget
till Hallsberg. Även om detta program genomföres i avsedd takt och de
kommunala och enskilda kraftproducenterna fullfölja sina utbyggnadsplaner
måste man likväl räkna med betydande svårigheter för kraftförsörjningen
under de tre nästkommande vintrarna. Därtill kommer att kraftbalansen
för budgetåret 1953/54 enligt centrala driftledningens maximiprognos
för belastningen ter sig avsevärt ogynnsammare än tidigare antagits.
Under normalår skulle kraftbehovet kunna tillgodoses endast med en betydande
tillsats av ångkraft, och under torrår skulle en brist på 1 200 MkWh
uppkomma trots full ångkraftproduktion.

I anslutning härtill har departementschefen anfört följande.

Mot bakgrunden av det anförda finner jag ofrånkomligt, att vattenfallsstyrelsens
nuvarande utbyggnadsprogram fullföljes i den takt, som förhållandena
medgiva. På grund av kostnadsstegringar och andra omständigheter
har behov uppkommit av tilläggsanslag redan för innevarande budgetår.
Jag tillstyrker, att erforderliga anslag å tilläggsstat äskas av riksdagen,
nämligen 0,6 miljon kronor till det sjätte maskinaggregatet i Västerås
ångkraftstation, 2 miljoner kronor till utbyggnad av samma kraftstation,
3,5 miljoner kronor till kraftstationen vid Harsprånget och 5,5 miljoner
kronor till regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde samt 10,o miljoner
kronor till distiäbutionsanläggningar. Härom gör jag hemställan senare
i dag. Jag tillstyrker vidare, att arbetena på Kilforsens kraftstation
inriktas på att även den tredje generatorn skall kunna tagas i drift så snart
leverans kan erhållas. Härigenom kommer ett behövligt tillskott av toppeffekt
att erhållas. Jag biträder även ett av styrelsen framlagt förslag om
ökning av fallhöjden vid Harsprångets kraftstation samt förstoring av turbinerna
och avloppstunneln. Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov under nästa
budgetår för genomförande av kraftverksprogrammet uppgå till 1,3 miljon
kronor för kraftstationen vid Jösseforsen, 3,6 miljoner kronor för den nya
ångpannan i Västerås ångkraftstation och 5,3 miljoner kronor för utbyggnaden
av denna station, 10,5 miljoner kronor för kraftstationen vid Hölleforsen,
0/. miljon kronor för det tredje maskinaggregatet i Stadsforsens
kraftstation, 0,5 miljon kronor för kraftstationen vid Forsmoforsen, 18,5
miljoner kronor för kraftstationen vid Kilforsen och 22 miljoner kronor för
kraftstationen vid Harsprånget. Jag kommer i det följande att hemställa,
att dessa anslagsbelopp äskas av riksdagen. Jag kommer vidare att tillstyrka
medelsanvisning med 0,3 miljon kronor till reglering av sjöar i Dal Bihang

till riksdagens protokoll 19U9. fi samt. Nr .9.

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

älvens flodområde, l,o miljon kronor till regleringsåtgärder i Indalsälvens
flodområde samt 9,o miljoner kronor till fortsatta regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde. Det till distributionsanläggningar äskade anslaget
å 60 miljoner kronor, vilket jag senare kommer att tillstyrka, är likaledes
erforderligt för utbyggnaden av distributionsnätet i anslutning till
kraftverksutbyggnaderna och den fortgående elektrifieringen i landet.

Vattenfallsstyrelsen har i år föreslagit, att beslut fattas om en ny kraftstation
vid Bergeforsen. Utbyggnaden, vilken skall verkställas av Bergeforsens
kraftaktiebolag vari staten äger 60 % av aktierna, är avsedd att påbörjas
sommaren 1949 och det första aggregatet skulle i så fall kunna tagas
i drift under 1954. Av de prognoser som upprättats rörande kraftbalansen
budgetåret 1953/54 framgår, att denna kraftstation, vilken fullt utbyggd
beräknas giva 665 MkWh/år, så vitt nu kan bedömas blir behövlig vid den
angivna tiden. På grund härav böra medel stå till Kungl. Maj :ts förfogande
för aktieteckning i och utlämnande av lån till bolaget, så att detta får möjlighet
att utlägga industribeställningar och påbörja utbyggnaden under
nästa budgetår. Jag tillstyrker, att, i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag,
sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas. Slutlig ställning till frågan,
när utbyggnaden skall igångsättas, bör ej tagas förrän i samband med prövningen
av blivande ansökan om byggnadstillstånd för arbetena.

Utskottet. Tidigare har man räknat med att kraftförbrukningen under den
närmaste tiden kunde komma att för hela landet stiga med 800 MkWh/år.
Med beslutat utbyggnadsprogram beräknades balans mellan tillgång och
efterfrågan erhållas budgetåret 1953/54. Nyligen verkställd undersökning
ger emellertid vid handen att den totala belastningen kan komma att öka
med i genomsnitt 1 200 MkWh/år under de närmaste fem åren. Vid sådant
förhållande anser utskottet i likhet med departementschefen att vattenfallsstyrelsens
utbyggnadsprogram bör fullföljas i så snabb takt som förhållandena
medgiva. Utskottet, som i annat sammanhang denna dag tillstyrker
anvisande å tilläggsstat av tillhopa 21,6 miljoner kronor till under byggnad
varande kraftstations- och distributionsanläggningar, tillstyrker här Kungl.
Maj :ts förslag för nästa budgetår i fråga om dessa arbeten. Utskottet tillstyrker
vidare att utbyggnadsprogrammet för Kilforsens kraftstation utökas
till att avse insättande snarast möjligt jämväl av den tredje generatorn samt
att fallhöjden vid Harsprångets kraftstation ökas och att turbinerna och avloppstunneln
förstoras. De framlagda förslagen i fråga om regleringsåtgärder
och distributionsanläggningar ha icke heller föranlett erinringar från
utskottets sida.

Förslag framlägges nu om utbyggnad av ytterligare en kraftstation, Bergeforsens
kraftstation, till en beräknad kostnad av 55 miljoner kronor. Utbyggnaden
kommer att verkställas av Bergeforsens kraftaktiebolag, i vilket bolag
staten äger 60 % av aktierna, men i vattenfallsstyrelsens regi. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om anvisande för nästa budgetår av anslag
om tillhopa 6 miljoner kronor för aktieteckning i och utlämnande av lån
till bolaget.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna
vad utskottet anfört.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

20 :o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 20, s. 92—99) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer in. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 68 300 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer in. m. upptar
för budgetåret 1949/50 följande företag.

Beräknad

Tidigare

Äskat

anslag

1949/50

kostnad

anvisat

t u s e

n t a 1 kr

o n o r

Kraftstation vid Jösseforsen............

4 400

2 300

1 300

Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation..

7 600

4 000

3 600

Utbyggnad av Västerås ångkraftstation ..

15 000

3 2001

5 300

Kraftstation vid Hölleforsen............

48 000

+ 2 0003
33 500

10 500

Ett tredje maskinaggregat i Stadsforsens
kraftstation .........................

8 600

1 500

600

Kraftstation vid Bergeforsen............

33 000

—

6 000

» » Forsmoforsen ..........

34 700

34 200

500

» » Kilforsen ..............

93 000

9 500

18 500

» :> Harsprånget............

108 000

55 700-

22 000

+ 3 5003

Summa kronor 68 300

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena torde få
hänvisas till propositionen (s. 92—99).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o)
anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Kraftstation vid Jösseforsen...... 1 300 000 kronor,

b) Ny ångpanna i Västerås ångkraftstation
............................ 3 600 000 kronor,

c) Utbgggnad av Västerås ångkraftstation
............................ 5 300 000 kronor,

d) Kraftstation vid Hälleforsen...... 10 500 000 kronor,

e) Ett tredje maskinaggregat i Stads forsens

kraftstation .................. 600 000 kronor,

f) Kraftstation vid Forsmoforsen.... 500 000 kronor,

1 inklusive 700 000 kronor ur dispositionsanslaget.

> 400 000 > från äldre anslag.

3 Äskat A tilläggsstat för budgetåret 1948/49.

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

g) Kraftstation vid Kilforsen........ 18 500 000 kronor,

h) Kraftstation vid Harsprånget .... 22 000 000 kronor,

i) Teckning av aktier i Bergeforsens

kraftaktiebolag .................... 2 160 000 kronor,

j) Lån till Bergeforsens kraftaktiebolag
.............................. 3 840 000 kronor.

21 :o) Regleringsföretag. Kungl. Maj :t har (punkt 21, s. 100—103) föreslagit
riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag för
budgetåret 1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 10 300 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår på
sätt närmare framgår av följande sammanställning.

Tidigare Äskat anslag
anvisat 1949/50

tusental kronor

Reglering av sjöar inom Dalälvens flodområde........ 2001 300

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde ........ 9 3911 2 3 1 000

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde...... 19 000 9 000

+ 5 5. iO3__

Summa kronor 10 300

Beträffande frågan om regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde framhåller
vattenfallsstyrelsen följande.

På grundval av uppgifter från Indalsälvens regleringsförening, lämnade
under augusti 1948, beräknas anslagsbehovet den 30 juni 1950 uppgå till
13 300 00Ö kronor, det vill säga 3 910 000 kronor utöver hittills föreliggande
anslag. Den väsentligaste delen av det tillkommande anslagsbehovet utgöres
av kapitalandel i befintliga regleringar för Hölleforsens kraftstation. Samtidigt
därmed erhållas återbetalningar för Stadsforsen och Midskogsforsen,
men det resulterande nettobeloppet blir ca 2 800 000 kronor. Ytterligare ca
800 000 kronor skola inbetalas som kapitalandel för de tre kraftstationerna
i ett nytt av regleringsföreningen igångsatt företag, Näldsjöns reglering.
Återstoden hänför sig till fortsatt inbetalning för korttidsregleringarna. Till
anslaget ha överförts 530 000 kronor från anslaget till Kraftstation vid Midskogsforsen.
Beloppet utgör av korttidsregleringen betingad ersättning till
Midskogsanläggningen.

Styrelsen hemställer, att riksdagens medgivande inhämtas angående statens
deltagande i Näldsjöns reglering.

Styrelsens slutliga kapitalandel i denna reglering beräknas av regleringsföreningen
till 860 000 kronor och den sammanlagda genomsnittliga kraftvinsten
vid Midskog, Stadsforsen och Hölleforsen blir 9 MkWh/år under
lågvattentid. Vid därav följande relation mellan vinst och uppoffring är
regleringen ekonomiskt motiverad.

På grund av de förseningar av generatorleveranser som nu äro kända

1 Avser endast Siljans utvidgade reglering.

2 Inklusive 53^ 000 kronor överflyttade från anslaget till kraftstation vid Midskogsforsen.

3 Äskat å tilläggsstat för budgetåret 1948/49.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

kommer huvudparten av kapitalandelarna för Hölleforsen att förskjutas till
budgetåret 1950/51, varigenom medelsbehovet för budgetåret 1949/50 minskas
till omkring 1 000 000 kronor.

I fråga om motiveringen för övriga anslagsäskanden under förevarande
rubrik torde få hänvisas till propositionen.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o)
anfört, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen

a) Reglering av sjöar inom Dalälvens

flodområde .......................... 300 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .......................... 1 000 000 kronor,

c) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde ..................... 9 000 000 kronor;

II) medgiva vattenfallsstyrelsen att deltaga i regleringen
av Näldsjön i Indalsälvens flodområde.

22 :o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 22, s. 103—105) föreslagit riksdagen
att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
60 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1948/49 anvisats 57 000 000
kronor. Därutöver har vattenfallsstyrelsen hemställt om ett anslag av
10 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För budgetåret 1949/50 förutser styrelsen en medelsförbrukning av
60 000 000 kronor. Beloppet är högt men dock betydligt mindre än den beräknade
sammanlagda åtgången under innevarande budgetår. Den väsentligaste
delen av det, nämligen cirka 25 miljoner kronor, faller på 380 kV
överföringen Har språnget—Hallsberg, trots att jämväl anslaget på tilläggsstat
för innevarande budgetår anses taget i anspråk för denna anläggning.
Ytterligare betydande belopp, nämligen cirka 9 miljoner kronor sammanlagt,
äro betingade av den kraftöverföring på stamlinjenätet, som vattenfallsstyrelsen
skall utföra åt kommunala och enskilda företag. Därvid är
att märka, att därutöver jämväl 380 kV överföringen Harsprånget—Hallsberg
kan sägas bli tagen i anspråk för nämnda transitering, ehuru någon
exakt kostnadsdel härför icke kan angivas. Vattenfallsstyrelsen har därjämte
medräknat ett första belopp för en andra 380 kV ledning ned till
Mellansverige. Med samma utgångspunkter i fråga om kraftförbrukningens
utveckling, som legat till grund för förslagen om vattenkraftsutbyggnader

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

och regleringar, beräknas en sådan ledning behöva färdigställas till år 1953.
Sträckning och utförande äro ännu icke fastställda, men vissa förberedelser
och materialanskaffningar torde behöva göras redan under budgetåret
1949/50. I övrigt omfattar programmet fullföljande och avslutande av redan
pågående arbeten samt ytterligare förstärkningar av ledningsnätet, erforderliga
på grund av den ständigt stegrade kraftavsättningen.

Departementschefen bär biträtt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under punkten 19 :o) anfört,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
60 000 000 kronor.

23:o) Diverse anslag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 105—109) föreslagit
riksdagen att dels för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor, till
Förvärv av enskilda företag för elektrisk distributionsverlcsamhet 1 000 000
kronor och såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag 2 000 000 kronor,
dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk tillhandahålla en från
25 000 000 till 45 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Det för nästa budgetår begärda anslaget till inköp av vattenfall
och fastigheter innebär oförändrad medelsanvisning. Vattenfallsstyrelsen
har framhållit, att ytterligare inköp av betydande omfattning äro att
förutse för de närmaste åren.

Det vid tiden för statsverkspropositionen avgivande å anslaget till förvärv
av enskilda företag för elektrisk distributions
verksam het disponibla beloppet utgjorde 1 614 009 kronor. Med
hänsyn till vissa planerade, mera omfattande förvärv anser styrelsen det
önskvärt, att anslaget får ett tillskott av 1 000 000 kronor för nästa budgetår.

Behållningen på statens vattenfalls ve rks dispositionsanslag
uppgick den 1 juli 1948 till 6 958 537 kronor. Det för nästa
budgetår äskade beloppet innebär oförändrad medelsanvisning.

1948 års riksdag biföll ett förslag i statsverkspropositionen (bil. 27, p. 24)
om höjning av vattenfallsverkets rörelsekredit hos riksgäldskontoret
från 10 miljoner till 25 miljoner kronor. Hela den rörliga krediten är
nu tagen i anspråk.

För innevarande budgetår förutser vattenfallsstyrelsen en ytterligare
uppgång av kreditbehovet med intill 15 miljoner kronor. Huvudparten härav
är betingad av oljelagringen i den nya anläggningen i Flaxenvik. För
täckning av det nya och det vid budgetårsskiftet förefintliga behovet hem -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

ställer vattenfallsstyrelsen om en ökning av den rörliga krediten med 20
miljoner kronor, alltså till 45 miljoner kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha avgivit utlåtande över vattenfallsstyrelsens
framställning angående utvidgad rörelsekredit (s. 107—108).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens under denna
punkt omförmälda förslag. Departementschefen har dock förutsatt att krediten
skall komma att tagas i anspråk endast då så är oundgängligen nödvändigt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsan -

slag, nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter 500 000 kronor,

b) Förvärv av enskilda företag för elektrisk
distributionsverksamhet .......... 1 000 000 kronor,

c) Statens vattenfallsverks dispositions anslag

.............................. 2 000 000 kronor;

II) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk
tillhandahålla en från 25 000 000 till 45 000 000 kronor
ökad rörlig kredit.

Luftfartsfonden.

24:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t har (punkt 24, s. 110—■
—121) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret
1949/50 anvisa investeringsanslag å tillhopa 5 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår
för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning: -

1048/49

1949/50

Markförvärv ................................

1 000 0001

1 000 000

Flygfältsbyggen ............................

1 500 000

1 500 000

Byggnader ..................................

2 300 000

400 000

Radiofyrar ..................................

850 000

Belysningsanläggningar ......................

1 700 000

250 000

Fordon, maskiner och redskap ................

200 000

—-

Luftfartsväsendets dispositionsanslag ..........

1 000 000

1 000 000

Summa kronor

7 700 000

5 000 000

1 Anvisat å tilläggsslat.

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vid utgången av budgetåret 1947/48 förelåg å tidigare anvisade anslag en
behållning av i runt tal 31,4 miljoner kronor. Den 1 juli 1948 fanns sålunda
ett sammanlagt belopp av omkring 38,i miljoner kronor tillgängligt för pågående
och nya arbeten in. in. Investeringsutgifterna för luftfartens markorganisation
stannade under budgetåret 1947/48 vid i runt tal 12,i miljoner
kronor.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1948 äskat anslag för
nästa budgetår till investeringar i luftfartsfonden med tillhopa 11 625 000
kronor.

Yttranden över styrelsens framställning ha avgivits av aktiebolaget Aerotransport,
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, statens industrikommission
och arbetsmarknadsstyrelsen (s. 117 och 118).

Departementschefen har gjort följande allmänna uttalande rörande investeringsprogrammet
för nästa budgetår.

Den ekonomiska kris, som under år 1948 drabbat den civila luftfarten i
allmänhet, har för den svenska civila luftfartens vidkommande föranlett ett
flertal rationaliseringsåtgärder i lufttrafikföretagens verksamhet. Sålunda
har lufttrafiken omlagts samt behovet av materiel och personal anpassats
efter trafikens omfattning. Såsom ett led i rationaliseringen ingår sammanförandet
av aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag i ett företag. Flygbolagen ha i viss utsträckning uppskjutit
eller helt skrinlagt planer på nya investeringar i byggnader och anläggningar.

Även för markorganisationens del måste — som jag framhållit i förra
årets statsverksproposition — hänsyn tagas till det förändrade läge som inträtt
för luftfarten samt till önskvärdheten av att begränsa investeringsverksamheten
över huvud.

Den största posten i luftfartsstyrelsens investeringsprogram utgöres av
arbetena å storflygplatsen vid Halmsjön. Dessa arbeten komma under innevarande
vinter att föras fram till ett stadium, vid vilket ett avbrott kan ske
utan att därigenom några skador behöva uppkomma på vad som redan utförts.
Enligt de beräkningar, som ligga till grund för den i annat sammanhang
framlagda investeringsbudgeten för byggnads- och anläggningsverksamheten
1949, skola arbetena vid Halmsjön, med vissa mindre undantag,
tills vidare nedläggas under året. Om förhållandena därtill föranleda torde
frågan om återupptagande av arbetena senare få anmälas för Kungl. Maj :t
såsom byggnadstillståndsärende. Tillgängliga anslagsmedel torde vara tillräckliga,
varför någon ytterligare medelsanvisning ej erfordras för nästa
budgetår.

Även beträffande övriga delar av luftfartsstyrelsens investeringsprogram
synes det nödvändigt att begränsa arbeten och anskaffningar till de mest
angelägna ändamålen.

Under anslaget till markförvärv äskas medel, 1 miljon kronor, för
fortsatta markförvärv för storflygplatsen vid Halmsjön. Å tilläggsstat för
innevarande budgetår erfordras för samma ändamål likaledes 1 miljon kronor.
Det ökade medelsbehovet föranledes av att ytterligare vissa markområden
erfordras på grund av ändrade banlägen å flygplatsen.

Av det av Kungl. Maj:t äskade beloppet till flygfältsbyggen avse
500 000 kronor breddning av plattformen framför aktiebolaget Aerotransports
hangarer in. in. å Bromma flygplats samt 1 miljon kronor sprängnings -

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

och utvidgningsarbeten å Torslanda flygplats. Kungl. Maj:t har härvid biträtt
luftfartsstyrelsens förslag att lösa Göteborgs flygplatsfråga genom en utvidgning
och förbättring av Torslanda flygplats. Ett annat alternativ till
flygfältsfrågans slutliga lösning, nämligen att anlägga en ny flygplats vid
Vättlefjäll nordost om Göteborg, har icke kunnat förordas med hänsyn till
att stora kapitalinvesteringar under nuvarande förhållanden synts vara uteslutna.

I detta sammanhang anmäles, att Kungl. Maj :t genom beslut den 14 november
1947 bemyndigat byggnadsdelegationen för storflygplatsen att tillkalla
vissa experter för att verkställa förberedande planläggning av de till
flygplatsen angränsande områden, vilka kunna behöva reserveras för framtida,
av flygplatsens tillkomst föranledd bebyggelse, samt att Kungl. Maj :t
förklarat, att utgifterna för planläggningsarbetet skola bestridas av till delegationens
förfogande ställda medel. Anslaget till Flygfältsbyggen har tagits
i anspråk för detta ändamål.

Det för byggnader äskade beloppet, 400 000 kronor, avser fortsättningsanslag
för uppförande av en brandstation med garage- och förrådsutrymmen
å Bromma flygplats, till vilket ändamål för innevarande budgetår
anvisats 600 000 kronor.

Av det begärda anslaget till radiofyrar avse 750 000 kronor slutlikvid
och installering av fem av åtta återstående, redan beställda radiofyrar,
30 000 kronor förbättring av direkttelefonnätet mellan trafikflygplatserna
och 70 000 kronor diverse mindre arbeten.

Av det till belysnings anläggningar äskade beloppet belöpa
150 000 kronor å anskaffning av högintensitetsljus till Bromma flygplats och
100 000 kronor å kompletteringsarbeten beträffande fältbelysningen å flygplatserna.

Utskottet. För markförvärv för storflygplatsen vid Halmsjön har riksdagen
tidigare (å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47) anvisat
3 miljoner kronor. Vid anmälan av propositionen nr 379 till 1946 års
riksdag angående byggande av en storflygplats m. in. anmälde föredragande
departementschefen att kostnaderna för flygplatsen beräknats till inemot
90 miljoner kronor. I anslutning därtill framhöll departementschefen, att
det låge i sakens natur att kostnadsberäkningen på grund av arbetenas art
och omfattning måste vara tämligen osäker. Oavsett framtida ändringar i
den allmänna prisnivån kunde den slutliga kostnaden på grund av förhållanden,
som icke kunde överblickas, komma att i icke oväsentlig grad
över- eller underskrida angivna belopp. Kostnadsramen för storflygfältets
anläggande varken kunde eller borde därför slutligt fixeras. Det vore också
att märka, att andra utbyggnadsetappen icke innebure utbyggnad av längre
banor än för huvudbanan 2 550 in och för de tre bibanorna 2 150 m. Flygplatsutredningens
rekommendationer innebure längder av 3 100 in respektive
2 500 in. Alldeles uteslutet vore därför icke, att det framdeles kunde visa
sig oundgängligen nödvändigt alt ytterligare utbygga banorna. Förhållan -

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

dena vid Halinsjön vore sådana, att vissa av banorna för rimliga kostnader
kunde vid behov avsevärt utökas.

I nu förevarande proposition har anmälts att det totala markbehovet för
storflygplatsen på grund av ändrade banlägen blivit väsentligt större än
vad ursprungligen beräknats. För markförvärvens genomförande erfordras
därför ytterligare 2 miljoner kronor, därav 1 miljon å tilläggsstat för budgetåret
1948/49.

Enligt vad utskottet inhämtat från byggnadsdelegationen för storflygplatsen
utgick man vid uppgörandet av den preliminära kostnadsberäkningen
för flygplatsen, vilken måste utföras innan mätningarna å platsen slutförts
och innan den slutliga belägenheten av banorna fastställts, från vissa banlägen,
vilka visat sig möjliga redan vid de förberedande rekognosceringarna.
Härvid antogs största banlängden till 2 150 in och övriga banlängder till
1 800 in. Med ledning av denna preliminära planlösning uppskattade luftfartsstyrelsen
medelsbehovet för markförvärv till sammanlagt 3 miljoner
kronor. Sedan undersökningarna å marken i stort sett avslutats och en
mångfald olika banlägen undersökts samt mass- och kostnadsberäknats
bestämde sig byggnadsdelegationen slutligen — efter att ha inhämtat yttrande
från luftfartsstyrelsen, ABA-SILA och chefen för flygvapnet samt
sedan bansystemet underställts jämväl amerikansk expertis — för ett nytt
bansystem och justerade omfattningen av det område som behövde inköpas
med hänsyn härtill. Sedan dess har av olika skäl och vid flera tillfällen
området varit föremål för ytterligare jämkningar. Härvid har hänsyn tagits
till att banlängden för öst—västbanan bestämts till 2 550 in och nord—sydbanan
beräknats till 2 150 in samt de båda övriga till 1 800 in. Även utvidgningsmöjligheterna
ha därvid medtagits i beräkningen liksom även i
viss utsträckning behovet av mark dels för sådan bebyggelse av mycket begränsad
omfattning som måste finnas alldeles i närheten av platsen för viss
särskild personal, dels ock i någon mån för framdragandet av kommunikationslinjer
till platsen. Under hänsynstagande jämväl till inträffad prisstegring
ha erforderliga markförvärv nu beräknats draga en kostnad av 5 miljoner
kronor.

Utskottet finner överraskande att kostnaderna för de för storflygplatsen
erforderliga markförvärven nu bedömas så avsevärt överstiga de för några
år sedan beräknade. De ändrade planerna beträffande banlägena beräknas
emellertid, enligt vad utskottet vidare inhämtat, icke medföra ökade anläggningskostnader
för flygfältet. En förutsättning för en i sin helhet lycklig
lösning av flygplatsfrågan lärer emellertid vara att redan från början
för projektet erforderlig mark kan disponeras. Utskottet har därför icke
något att erinra mot att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
och å riksstaten för nästa budgetår äskade anslag, tillhopa 2 miljoner
kronor, anvisas.

Vad departementschefen anfört rörande den takt i vilken arbetena med
storflygplatsens färdigställande bör fullföljas och beträffande nödvändigheten
att i nuvarande läge begränsa luftfartsstyrelsens investeringsprogram

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

i övrigt till de niest angelägna ändamålen har icke heller föranlett till erinringar
från utskottets sida. Det av departementschefen förordade programmet
för investeringsverksamhetens fortsatta bedrivande ävensom departementschefens
anslagsäskanden för programmets finansiering under
innevarande och nästa budgetår tillstyrkas av utskottet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet i förevarande
sammanhang hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Markförvärv .................... 1 000 000 kronor,

b) Flygfältsbyggen ................. 1 500 000 kronor,

c) Byggnader ...................... 400 000 kronor,

d) Radiofyrar ..................... 850 000 kronor,

e) Belysning sanläggningar .......... 250 000 kroonr,

f) Luftfartsväsendets disposiiionsanslag 1 000 000 kronor.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

25 :o) Garage- och förrådsbyggnader m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.
133—135) föreslagit riksdagen att till Garage- och förrådsbyggnader m. in.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Under rubriken Förrådsbyggnader in. in. ha för innevarande budgetår
icke anvisats några medel. Vid utgången av budgetåret 1947/48 fanns å
anslaget till Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader in. m. en behållning av
i runt tal 7 672 000 kronor och å övriga anslag under rubriken Förrådsbyggnader
in. in. en behållning av sammanlagt 3 171 000 kronor. Till förfogande
för innevarande budgetår stå alltså sammanlagt i runt tal 10 843 000 kronor.

I sina den 27 september 1948 dagtecknade petita har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
för nästa budgetår icke äskat några anslag till förråds- eller
garagebyggnader in. in. Styrelsen föreslår emellertid, att anslaget till Smärre
byggnadsarbeten, tillbyggnader in. m. och övriga anslag under rubriken
Förrådsbyggnader in. m. sammanslås till ett gemensamt anslag, benämnt
Garage- och förrådsbyggnader in. in. Styrelsen anmäler vidare att den för
tillgodoseende av vissa ändamål, för vilka medel icke iinnas tillgängliga under
förevarande anslag, ämnar begära erforderlig förstärkning av väg- och
vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning bar utlåtande avgivits
av arbetsmarknadsstyrelsen (s. 134).

Departementschefen har bland annat anfört följande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om sammanförande av de äldre
anslagen till ett gemensamt anslag överensstämmer i princip med vad jag

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

förra året förordade beträffande statens järnvägars investeringsanslag
(1948 års statsverksproposition, bil. 27, p. 15). De skäl, som styrelsen anfört
för sitt förslag, synas mig bärande och jag finner mig därför böra tillstyrka
förslaget. Av formella skäl bör ett nytt anslag benämnt Garage- och
förrådsbyggnader m. in. anvisas med förslagsvis 1 000 kronor. Det torde
böra ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles efter förslag av styrelsen besluta
oni överflyttning i erforderlig utsträckning av föreliggande anslagsbehållningar
till det nya anslaget samt om dispositionen av anslagsmedlen
för olika slag av arbeten. Jag utgår därvid från att Kungl. Maj :t skall vara
oförhindrad att inom ramen för anvisade medel besluta om höjning av anslagsbeloppet
för visst byggnadsföretag utöver vad tidigare anvisat särskilt
anslag medgiver samt om utbyte av en garage- eller förrådsbyggnad, som
ingår i det tidigare fastställda programmet, mot en annan. Befogenheten
att överskrida särskilda anslag har nämligen redan tidigare tillkommit
Kungl. Maj :t enligt de bestämmelser, som gälla för användningen av dispositionsanslaget.
Det av statsmakterna fastställda förråds- och garagebyggnadsprogrammet
synes icke vara av den art att någon ändring "i statsmakternas
intentioner skulle uppkomma genom utbyte av ett arbetsobjekt mot
ett annat av i huvudsak samma karaktär på annan ort.

Vid bifall till vad jag här förordat kommer användningen av det nya anslaget
att, med de begränsningar som betingas av förhållandena på byggnadsmarknaden,
kunna anpassas efter uppkommande behov i sådan" utsträckning
att någon särskild förstärkning av dispositionsanslaget icke synes
erforderlig.

Utskottet. \id prövningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens investeringsprogram
för nästa budgetår har departementschefen funnit sig i anslutning
till de allmänna riktlinjerna för investerings- och valutapolitiken
böra förorda vissa begränsningar. Departementschefens förslag beräknas
emellertid för budgetåren 1948/49 och 1949/50 såsom en period möjliggöra
investeringar som med 4 miljoner kronor överstiga de för budgetåren 1947/
48 och 1948/49 beräknade. Härvid har departementschefen för budgetåret
1949/50 beräknat medelsanvisning erforderlig under anslagen till motorfordon
med 6,5 miljoner kronor och till vägmaskiner in. m. med 7,o miljoner
kronor samt under dispositionsanslaget med l,o miljon kronor.

Utskottet tillstyrker att förenämnda anslag anvisas med äskade belopp.
Vad departementschefen förordat med avseende å rätt för Kungl. Maj :t att
bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att ikläda sig betalningsansvar
för tillhopa 10 miljoner kronor för materiel under anslagsgruppen maskincentralförråd,
avsedd att levereras först 1951/52, har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Kungl. Maj :ts förslag att sammanföra äldre under gruppen förråds- och
garagebyggnader m. in. till specificerade ändamål anvisade anslag till ett
anslag, benämnt Garage- och förrådsbyggnader in. m., tillstyrkes av utskottet.
Vad departementschefen i samband därmed förordat föranleder icke någon
utskottets erinran. På grund av förefintliga reservationer erfordras under
anslaget för budgetåret 1949/50 anvisande av allenast ett formellt belopp
av 1 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag om anvisande under anslaget till effektförråd av
2,6 miljoner kronor tillstyrkes av utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet under förevarande
punkt hemställa,

att riksdagen må till Garage- och förrådsbyggnader m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 1 000
kronor.

26:o) Maskincent.ralförråd. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s. 135—140) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1949/50 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till Motorfordon 6 500 000 kronor och till Vägmaskiner in. in.
7 000 000 kronor.

Under gruppen Maskincentralförråd ha för innevarande budgetår anvisats
följande anslag, nämligen till Motorfordon 5 000 000 kronor, till Vägmaskiner
m. in. 4 700 000 kronor och till Flytande materiel 750 000 kronor. Behållningarna
å nämnda anslag utgjorde den 30 juni 1948 respektive 6,4, 5,3
och 0,8 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår äskat tillhopa
16 750 000 kronor, varav 6 500 000 kronor avse motorfordon, 9 500 000 kronor
vägmaskiner in. in. och 750 000 kronor flytande materiel. Medelsäskandena
fördela sig på följande sätt efter användningsområdena.

Maskiner in. m. för vägunderhållet ........................ 8 000 000

Maskiner in. m. för vägbyggnader ........................ 1 500 000

Maskiner in. in. för torrläggningsverksamhet ................ 1 500 000

Färjor m. m........................................... 750 000

Gemensamma ersättningsanskaffningar .................... 5 000 000

Summa kronor 16 750 000

Styrelsen har därjämte hemställt om medgivande att härutöver ikläda sig
betalningsansvar för materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras
under budgetåret 1951/52 intill ett belopp av 12 000 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 136 och 137).

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits
av industrikommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen (s. 137).

Departementschefen har för nästa budgetår förordat, att anslaget till
Motorfordon anvisas med av styrelsen äskat belopp. Anslaget är avsett
för inköp av 200 lastbilar och 100 personbilar, vilka redan beställts inom
ramen för ett av Kungl. Maj :t lämnat kollektivt beställningsbemyndigande
å 10 miljoner kronor. Med hänsyn bland annat till att ett genomförande
av styrelsens investeringsprogram beträffande vägunderhållsarbeten, vägbyggnadsverksamhet
och torrläggningsverksamhet sannolikt skulle komma
att kräva en betydande maskinimport, vilken i nuvarande valutaläge bör

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

undvikas, har departementschefen ansett att anslaget till Vägmaskiner bör
begränsas till 7 000 000 kronor. Å anslaget till Flytande materiel erfordras
enligt departementschefens uppfattning icke någon ytterligare medelsanvisning
i år, då investeringsutgifterna för innevarande och nästa budgetår
torde komma att hålla sig inom ramen för redan tillgängliga medel.

Departementschefen har vidare anfört följande.

I 1948 års statsverksproposition anmälde jag, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om medgivande att ikläda sig betalningsansvar för
motorfordon och vägmaskiner, avsedda att levereras under budgetåren
1949/50 och 1950/51, till ett belopp av 10 000 000 kronor för vartdera budgetåret.
Styrelsen har nu för budgetåret 1951/52 begärt ett liknande bemyndigande
intill ett belopp av 12 000 000 kronor. Detta bemyndigande skulle
omfatta all slags materiel, som ingår i gruppen maskincentralförråd. Av
vad jag i det föregående anfört torde framgå, att leveransmöjligheterna beträffande
viss materiel, närmast motorfordon, förbättrats och att det vill
synas som om behovet av att redan under den närmaste tiden lägga ut beställningar
på sådan materiel för leverans så långt i framtiden som under
budgetåret 1951/52 icke skulle vara lika trängande som tidigare. Med hänsyn
härtill synes det icke uteslutet, att förutbeställningarna skulle kunna
icke oväsentligt nedbringas. Genom utläggande av beställningar för framtida
leverans bör man emellertid även i fråga om materiel, å vilken knapphet
ej råder, kunna uppnå fördelar för såväl verket som för leverantörerna.
Jag finner mig under sådana förhållanden ej böra förorda annan avvikelse
från styrelsens förslag i denna del än att det åsyftade bemyndigandet begränsas
till samma belopp som för budgetåren 1949/50 och 1950/51 eller
10 miljoner kronor. Bemyndigandena för sistnämnda budgetår böra, om
så skulle visa sig lämpligt, även kunna begagnas för anskaffning av flytande
materiel. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest riksdagen
ej finner anledning till erinran däremot, lämna styrelsen avsett bemyndigande
i den utsträckning som vid en senare prövning kan befinnas erforderlig.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa följande
investeringsanslag, nämligen

a) Motorfordon .................... 6 500 000 kronor,

b) Vägmaskiner m. m............. 7 000 000 kronor.

27:o) Effektförråd. Kungl. Maj:t har (punkt 31, s. 140—142) föreslagit
riksdagen att till Effektförråd för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 2 600 000 kronor.

Till förevarande ändamål har senast för budgetåret 1946/47 anvisats ett
anslag av 650 000 kronor, av vilket belopp 300 000 kronor voro avsedda
för luftfartens behov. Den 30 juni 1948 var anslaget helt förbrukat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en medelsanvisning

Statsutskottets utlåtande nr 9.

47

för nästa budgetår till Effektförråd av 3 600 000 kronor. Av detta belopp
belöpa 3 000 000 kronor på vissa för vägväsendet avsedda effekter, varpå
brist råder och vilka möjligen komma att kunna anskaffas under nästa
budgetår, och 600 000 kronor på ett beredskapslager av rör för arbetsmarknadsstyrelsens
räkning.

Departementschefen, som i princip tillstyrker väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag, anser att den finansiella ramen för styrelsens inköp av
effekter likväl bör vidgas i något mindre utsträckning än styrelsen förutsatt.
Medelsanvisningen bör därför enligt departementschefens mening
begränsas till 2 600 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört
får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Ef fekt förråd för budgetåret 1949/50
anvisa ett investeringsanslag av 2 600 000 kronor.

28 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 32, s. 142—143) får utskottet, under hänvisning
till vad utskottet under punkten 25 :o) anfört, hemställa,

att riksdagen må såsom Väg- och vattenbyggnadsverkets
dispositionsanslag för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

Stockholm den 18 februari 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard
Lindström, Sven Larsson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson,
Heiding, Gillström, Berling, von Heland och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i
Ivieryd, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm,
Rubbestad, Pettersson i Dahl, Åkerström, Hoppe, Staxäng och Thapper.