Statsutskottets utlåtande nr 80.

9

Nr 80.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angaende
anslag för budgetåret 19^9/50 till avlöningar vid de
allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkten 166, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1949/50 till Allmänna läroverken: Avlöningar beräkna
ett förslagsanslag av 60 000 000 kronor, har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 55, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 18 februari 1949, för riksdagen framlagt
slutliga förslag i ämnet.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkten 171, föreslagit riksdagen att till Arvoden åt lärarkandidater under
provårstjänstgöring för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
320 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ohlon (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herr von
Friesen (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att från och
med budgetåret 1949/50 bevilja anslag för en statens aftonskola vid högre
allmänna läroverket i Majorna i Göteborg, samt att pa grund härav förslagsanslaget
till avlöningar vid de allmänna läroverken för budgetåret
1949/50 måtte, utöver vad Kungl. Maj:t i proposition nr 55 till årets riksdag
föreslagit, höjas med 16 500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr Ohlon väckt motion (I: 40), vari
hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om att energiska åtgärder vidtagas i motionens syfte för att effektivisera
tillströmningen till läroverkslärarbanan, samt att de nya ordinarie
tjänster, som måste inrättas vid läroverken, måtte få karaktären av gymnasieadjunktstjänster
i lönegrad Ca 29;

dels ock en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: 91),
vari hemställts, att riksdagen måtte dels skyndsamt upptaga i motionen

10

Statsutskottets utlåtande nr 80.

behandlade problem om lärarbristen vid våra högre skolor till övervägande
och vidtagande av verksamma åtgärder, dels ock, under i motionen angiven
förutsättning, anvisa till

1. Förstärkning av det under åttonde huvudtiteln upp förda

anslaget Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring
.................................. kronor 160 000

2. Ökad ersättning för övertimmar vid föreslagen upp flyttning

i löneklass ............................ » 150 000

3. Pensionerade lärares löneförmåner i samband med upp flyttning

i löneklass ............................ » 50 000

eller tillhopa kronor 360 000.

Beträffande innehållet i motionerna, i den mån detsamma ej framgår av
den följande redogörelsen, torde få hänvisas till motionerna I: 240, I: 40
och I: 91.

I. Organisationsfrågor.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att

dels besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt från och med
budgetåret 1949/50 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,
inrättas i Blackeberg i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager
sig att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engångsanslag
av minst 20 000 kronor till bestridande av kostnader för anskaffande
av undervisningsmateriel och bibliotek vid samrealskolan;

dels besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade 5-åriga
realskollinjen vid realskolan för gossar i Malmö skall överflyttas till Johannes
samrealskola i Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken
överflyttning skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50 en avdelning
av klass 1J och en av klass 25 överflyttas till Johannes samrealskola och de
följande läsåren successivt upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande
såsom villkor för organisationsändringen gälla, att Malmö stad för den ombildade
samrealskolan tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock besluta, att en 5-arig realskollinje skall upprättas vid samrealskolan
i Lund och att samtidigt en av de 7-åriga linjerna vid kommunala
flickskolan därstädes skall indragas, vilken organisationsändring skall ske
successivt med en klass om året, börjande med l5 respektive l7 från och
med läsaret 1949/50; skolande sasom villkor för organisationsändringen

11

Statsutskottets utlåtande nr SO.

gälla, att Lunds stad åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning,
bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Framställningar om upprättande av nya statliga
gymnasier. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att under år 1948 framställningar
gjorts om inrättande av nya statliga gymnasier i Värnamo,
Älmhult, Söderhamn och Ljungby. Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över
framställningarna erinrat, att 1946 ars skolkommission hade i uppdrag
bland annat att utreda frågan om eventuell utvidgning av den statliga
gymnasieorganisationen, varför ansökningarna syntes böra överlämnas till
kommissionen för beaktande i samband med nämnda uppdrag.

Upprättande av samrealskola i Blackeberg i Stockh
o 1 in. Genom statsmakternas beslut har från och med innevarande budgetår
upprättats en samrealskola i Brännkyrka. I den skrivelse från Stockholms
stad, vari framställning gjordes om inrättande av sagda läroverk,
anhölls även att Kungl. Maj:t ville föranstalta om sådan förstärkning av
läroverksorganisationen inom de södra och västra förortsområdena, som i
övrigt påkallades av huvudstadens befolkningsutveckling. I utlåtande den
10 november 1947 över framställningen framhöll överstyrelsen, efter att
ha förordat upprättande av en samrealskola i Brännkyrka, att även inom
de västra förorterna realskoleproblemet vore brännande och att ett starkt
behov förelåge av en ny realskola i detta område för att avlasta Ängbyläroverket,
som eljest snart skulle bli oformligt stort. Överstyrelsen förklarade
sig emellertid icke beredd att då framlägga nagot konkret förslag
i ämnet, men hade för avsikt att hos Stockholms stad begära ett preciserat
förslag härutinnan. Sedan dylik begäran framställts, ha s ta ds jul l ma It t irj c i
Stockholm i skrivelse den 19 maj 1948 hemställt, att Kungl. Maj:t ville
vidtaga åtgärder för upprättande senast från och med hösten 1949 av ett
nytt samläroverk i Blackeberg. Framställningen har tillstyrkts av överstathållar
ämbetet.

Skolöverstyrelsen har i utlåtande den 2 september 1948 över framställningen
föreslagit, att en samrealskola med fyra 5-åriga linjer måtte successivt
från och med det budgetår, da Stockholms stad ställt lämpliga lokaler
till förfogande, dock tidigast budgetåret 1949/50, upprättas i Blackeberg,
att en rektorstjänst i Cb 9 och tre adjunktstjänster måtte inrättas vid
skolan från och med det budgetår då den börjar sin verksamhet, samt att
för nämnda budgetår måtte anvisas i runt tal 72 000 kronor för ändamålet.

Överflyttning av en 5-årig realskollinje från realskolan
i Malmö till Johannes samrealskola d ä rstädes.
Vid realskolan i Malmö (endast för gossar) har genom Kungl.
Maj:ts beslut den 13 augusti 1948 under läsåret 1948/49 fått upprättas en

12

Statsutskottets utlåtande nr SO.

femte avdelning av klass l5. På grund av bristande utrymme i realskolans
lokaler har denna avdelning förlagts till Johannes samrealskola i Malmö.
Sistnämnda skola, som från och med budgetåret 1947/48 står under ombildning
från kommunal mellanskola, är organiserad endast med 4-årig
realskollinje.

I skrivelse den 29 oktober 1948 ha stadsfullmäktige i Malmö anhållit, att
Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en 5-årig realskollinje överflyttas från
realskolan i Malmö till Johannes samrealskola på så sätt, att från och med
läsåret 1949/50 en avdelning av klass l5 och en av klass 25 upprättas vid
samrealskolan och följande år successivt följande klasser av linjen och att
samtidigt den från och med innevarande läsår nyinrättade linjen vid realskolan
indrages. Staden har samtidigt gjort vederbörliga åtaganden rörande
tillhandahållande av undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
för den föreslagna nya linjen vid samrealskolan.

Skolöverstyrelsen har funnit starka skäl tala för bifall till framställningen.
Några ekonomiska konsekvenser vore icke förknippade därmed,
ej heller andra konsekvenser, som kunde inge tvekan.

Upprättande av en 5-årig realskollinje vid samrealskolan
i Lund och samtidig indragning av en 7-å r i g
linje vid kommunala flickskolan därstädes. Den kommunala
flickskolan i Lund omfattar dels en 7-årig linje, som bygger på
folkskolans fjärde klass, dels ock en 6-årig linje, byggande på folkskolans
sjätte klass. Övergång kan ske till första ringen av 4-årigt gymnasium från
klass 57 respektive klass 46, varvid prövning fordras i matematik och kemi.
På den 7-åriga linjen finnas för närvarande dubbla avdelningar av klasserna
l7—57. — Samrealskolan i Lund, som från och med budgetåret 1948/49
står under ombildning från kommunal mellanskola, är organiserad endast
med 4-årig linje. Kommunala flickskolan och samrealskolan (kommunala
mellanskolan) äro inrymda i samma byggnad och ha gemensam rektor. —
Vidare ma här nämnas, att katedralskolans i Lund realskola är organiserad
med 5-årig linje och upplåten endast för gossar.

I skrivelse den 29 juni 1948 ha stadsfullmäktige i Lund anhållit, antingen
att en 5-årig realskollinje för flickor upprättas vid samrealskolan i Lund
och att samtidigt en av de 7-åriga flickskollinjerna indrages, eller att flickor

1 viss närmare angiven utsträckning få tillträde till den 5-åriga realskolan
vid katedralskolan. Skolöverstyrelsen har funnit den förstnämnda anordningen
ur olika synpunkter lämpligast.

Beräkning av antalet klassavdelningar in. m. Överstyrelsen
har beräknat det totala antalet klassavdelningar nästa läsår till

2 950, innebärande en ökning med 168 avdelningar. Tages hänsvn även till
den föreslagna samrealskolan i Blackeberg samt den förordade 5-åriga linjen
vid samrealskolan i Lund, ökas dessa siffror med 3 till 2 953 respektive 171
avdelningar.

Statsutskottets utlåtande nr 80.

13

Överstyrelsen har fäst uppmärksamheten på två mindre väl besökta utbildningslinjer,
nämligen den fyraåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket
i Boden och den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket i

Lärjungeantal

Linje

Höstterminen 1947

Höstterminen 1948

9 +12+ 6 + 5 = 32

5 + 12 + 12 + 6 = 35

9 + 14 + 13 = 36

7 + 12 + 11 = 30

Deirananue laummjcn i . o ^ #

elever får ske först vid ett lärjungeantal av minst 8, såvida ej Kungl. Maj:t
efter särskild framställning annorlunda bestämmer. Intagning å den treåriga
latinlinjen vid läroverket i Skara har av överstyrelsen förutsatts skola
kunna ske endast efter särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, varvid överstyrelsen
räknat med att sådant medgivande skall lämnas, om \ id höstterminens
början antalet godkända inträdessökande uppgår till minst 10.

Departementschefen. Beträffande frågan om upprättande av
nya statliga gymnasier samt den föreslagna nya samrealskolan i Blackeberg
har departementschefen anfört följande.

Under de senaste åren ha statsmakterna, då fråga varit om upprättande
av nya statliga gymnasier, intagit den ståndpunkten, att en utvidgning
av gymnasieorganisationen borde undvikas för att man så litet som niöjligt
skulle föregripa en allmän översyn av denna organisation i samband
med en kommande skolreform. Da skälen för en avvaktande hållning i
denna fråga alltjämt kvarstå, är jag icke beredd att nu till prövning
upptaga de framställningar om inrättande av statliga gymnasier, som inkommit
till Kungl. Maj:t, sedan motsvarande spörsmål förra aret framlades
för riksdagen, nämligen ansökningarna beträffande Varnamo, Almhult,
Söderhamn och Ljungby. Det må framhållas, att av dessa stader för
närvarande endast Söderhamn har kommunalt gymnasium, till detta utgar
sedan flera år statligt understöd.

Genom att från och med innevarande budgetår en samrealskola upprättats
i Brännkyrka har, såvitt gäller Stockholms södra förorter, det mest
trängande behovet av läroverksplatser i realskolan blivit åtminstone tor
närvarande i huvudsak tillgodosett. Vad som nu närmast pakallar uppmärksamhet
från statsmakternas sida är situationen i de västra *örort®ri}aDen
alltjämt fortgående befolkningstillväxten i dessa delar av Stockholm
har medfört, att gränsen för det relativt nyupprättade Angby-läroverkets
kapacitet redan nu får anses överskriden. Den kraftiga tillströmningen till
realskolan har föranlett, att intagningen i klass D vid namnda läroverk
under de senaste budgetåren gjorts väsentligt större än vad som enligt de
ursprungliga planerna avsetts. Trots att gymnasiet innevarande läsår endast
är uppbyggt till ungefär hälften, är läroverket för närvarande landets
största med icke mindre än omkring 090 elever. Denna siffra kan om ett
par år, när gymnasiet är färdigorganiserat, beräknas överstiga 1 200, vilket

14

Statsutskottets utlåtande nr 80.

skulle innebära, att läroverket skulle bli mer än dubbelt så stort som
vad man sedan länge ansett som en ur pedagogiska och andra synpunkter
godtagbar maximiorganisation för ett läroverk. Det synes uppenbart, att
detta är en utveckling, som bör förhindras. Därtill kommer, att antalet
avvisade godkända inträdessökande till klass l5 i de västra förorterna, trots
Ängby-läroverkets ansvällning, är mycket stort. Sålunda måste våren 1948
158 godkända inträdessökande avvisas i klass l5 av de båda statliga läroverken
i Bromma. Motsvarande antal våren 1947 var 82.

Nu angivna omständigheter motivera enligt min uppfattning att ytterligare
ett läroverk inrättas i dessa delar av Stockholm. Detta synes, såsom
överstyrelsen förordat, lämpligen böra förläggas till Blackeberg, d. v. s.
det bostadsområde, som vidtager omedelbart väster om Ängby. Läroverket,
som tills vidare endast bör organiseras som samrealskola, torde böra omfatta
fyra 5-åriga linjer. Jag förutsätter därvid, att två av dessa linjer skola
överflyttas från nya elementarskolan i Ängby. Den nya samrealskolan
torde, därest lokalfragan kan ordnas, böra träda i verksamhet instundande
hösttermin. Sedvanliga villkor om tillhandahållande av lokaler in. m. böra
givetvis uppställas, varjämte bör fordras, att Stockholms stad beviljar ett
engångsanslag för undervisningsmateriel och bibliotek. Överstvrelsen har
i sistnämnda hänseende föreslagit 10 000 kronor. Erfarenheten under de
senare aren har emellertid visat, att detta belopp med gällande priser för
materiel och böcker är otillräckligt. Jag anser mig därför böra föreslå, att
som villkor uppställes, att Stockholms stad beviljar ett engångsanslag av
20 000 kronor till undervisningsmateriel och bibliotek vid den nya samrealskolan.

Statens kostnader för läroverket har överstyrelsen beräknat till i runt
tal 72 000 kronor under det första budgetåret och omkring 327 000 kronor
vid fullt genomförd organisation. Dessa beräkningar ha icke givit mig anledning
till erinran.

Departementschefen har vidare funnit den ifrågasatta organisationsförändringen
i Malmö ändamålsenlig samt tillstyrkt förslaget, varvid förutsatts
att den ifragavarande 5-ariga realskollinjen efter överflyttningen skulle
stå öppen även för flickor.

Organisationsproblemet i Lund har departementschefen i likhet med
skolöverstyrelsen ansett böra lösas genom upprättande vid samrealskolan
därstädes av en 5-årig realskollinje och samtidigt indragande av en 7-årig
linje vid kommunala flickskolan.

Departementschefen har jämväl anslutit sig till vad överstyrelsen föreslagit
angående intagning av elever å den 4-åriga latinlinjen i Boden och
den 3-åriga latinlinjen i Skara.

Mot ionerna 1:24 0 och 11:3 08. Till stöd för det i dessa motioner
framförda yrkandet om upprättande av en statens aftonskola i Göteborg
har anförts i huvudsak följande.

Den 5 februari 1948 beslöto Göteborgs stadsfullmäktige att hos Kungl.
Maj:t göra framställning om anordnande från och med läsåret 1948—1949
av aftonundervisning å såväl realskole- som gymnasiestadiet vid högre allmänna
läroverket i Majorna i Göteborg.

15

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Framställningen föregicks av en av stadskollegiet i Göteborg verkställd
utredning, som visade, att behov av en dylik undervisning foreianns i staden,
allrahelst som inga privata läroanstalter dar existerade för sadana förvärvsarbetande
personer, som först vid mera mogen ålder fatt möjlighet
att ä"na sig åt studier. Såsom förebild för den ifrågasatta aftonskolan sattes
den av staten alltsedan år 1938 bedrivna aftonundervisningen vid högre

allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm. .

Skolöverstyrelsen har den 18 november 1948 till Kungl. Maj:t avgivit
yttrande rörande den av stadsfullmäktige i Göteborg gjorda hemställan och
föreslagit att vid högre allmänna läroverket i Majorna måtte från och med
budgetåret 1949/50 successivt anordnas aftonundervisnmg för real- och
studentexamen i Göteborg, organiserad med fyraårig realskola och fyraårigt
latin- och realgymnasium. Undervisningen skulle bestridas av timlärare.
För det första budgetåret skulle statens utgifter belöpa sig till 16 500
kronor. Vid fullt genomförd organisation beräknades statens kostnad till
ca 83 000 kronor årligen.

Utskottet. Liksom departementschefen anser utskottet, att prövningen
av framställningarna om inrättande av statliga gymnasier i Värnamo,
Älmhult, Söderhamn och Ljungby bör anstå till den allmänna översyn av
gymnasieorganisationen, som torde böra komma till stånd i samband med
en blivande skolreform.

I likhet med departementschefen har utskottet vidare funnit den kraftiga
ansvällningen av nya elementarskolan i Ängby samt det under senare
år stora antalet avvisade godkända inträdessökande till klass D i de västra
förorterna motivera, att ytterligare ett läroverk inrättas i dessa delar av
Stockholm. Utskottet tillstyrker därför, att i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t
bestämmer en samrealskola, tills vidare omfattande fyra 5-ariga linjer, upprättas
i Blackeberg.

De av departementschefen förordade organisationsändringarna i Malmö
och Lund har utskottet funnit ändamålsenliga, varför utskottet ansett sig
böra tillstyrka desamma.

Vad departementschefen föreslagit rörande intagningen av elever å vissa
läroverkslinjer har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Med anledning av det i motionerna I: 240 och II: 308 framförda yrkandet
om anvisande av medel från och med budgetåret 1949/50 till en statens
aftonskola i Göteborg far utskottet erinra, att utskottet ar 1938, da fråga
var om upprättandet av den nuvarande aftonskolan vid högre allmänna
läroverket å Kungsholmen i Stockholm, framhöll önskvärdheten av att
kunna tillvarataga studiebegåvningen hos dem, som icke kunnat i normal
ordning begagna sig av de studiemöjligheter, som eljest genom det allmännas
försorg funnes anordnade. Tillika uttalade utskottet, att den föreslagna
aftonundervisningen finge betraktas som en försöksanordning, vars utfall
borde avvaktas innan man ginge vidare på den inslagna vägen och inrättade
nya linjer av samma art.

16

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Enligt vad utskottet har sig bekant, ha erfarenheterna av den nu under
tio år bedrivna aftonundervisningen vid Kungsholmsläroverket varit gynnsamma.
Goda skäl synas därför tala för att dylika studiemöjligheter kunna
komma till stånd även i Göteborg, där för närvarande någon undervisning
av ifrågavarande art icke bedrives, vare sig i statlig, kommunal eller enskild
regi. Såsom i motionerna anförts, har också skolöverstyrelsen hos Kungl.
Maj:t tillstyrkt anordnande från och med budgetåret 1949/50 av aftonundervisning
vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg.

Den i motionerna omnämnda av Göteborgs stad i ämnet gjorda framställningen
är för närvarande föremal för Kungl. Maj:ts prövning. I avvaktan
på resultatet av denna prövning har utskottet icke för sin del ansett
sig böra förorda att någon åtgärd nu vidtages i motionernas syfte. Utskottet
får därför avstyrka bifall till motionerna I: 240 och II: 308.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att en ny 5-årig samrealskola skall successivt
från och med budgetaret 1949/50 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, inrättas i Blackeberg
i Stockholm under villkor att Stockholms stad åtager sig
att dels tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt
erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock bevilja ett engangsanslag
av minst 20 000 kronor till bestridande av
kostnader för anskaffande av undervisningsmateriel och
bibliotek vid samrealskolan;

b) besluta, att den från och med läsåret 1948/49 nyinrättade
5-ariga realskollinjen vid realskolan för gossar
i Malmö skall överflyttas till Johannes samrealskola i
Malmö och därvid upplåtas även för flickor, vilken överflyttning
skall tillgå så, att från och med läsåret 1949/50
en avdelning av klass 1° och en av klass 25 överflyttas
till Johannes samrealskola och de följande läsåren successivt
upprättas ytterligare en klass av linjen; skolande
såsom villkor för organisationsändringen gälla, att Malmö
stad för den ombildade samrealskolan tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal; -

Statsutskottets utlåtande nr 80. 17

c) besluta, att en 5-årig realskollinje skall upprättas
vid samrealskolan i Lund och att samtidigt en av de
7-åriga linjerna vid kommunala flickskolan därstädes
skall indragas, vilken organisationsändring skall ske successivt
med en klass om året, börjande med 1J respektive
l7 från och med läsåret 1949/50; skolande såsom
villkor för organisationsändringen gälla, att Lunds stad
åtager sig att för den ombildade samrealskolan tillhandahålla
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal; II.

att motionerna I: 240 och II: 308, i vad de avse inrättande
av en statens aftonskola vid högre allmänna läroverket
i Majorna i Göteborg, icke må av riksdagen bifallas.

II. Avlöningsgruppering för rektorerna vid
vissa läroanstalter.

Den indelning i olika avlöningsgrupper av rektorsbefattningarna vid de
allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna, som för narvarande
gäller, bygger på beslut av 1943 års riksdag (proposition 1943: 150 och
riksdagens skrivelse 1943:229). Lönegruppsindelningen har avsetts skola
aälla intill utgången av juni 1949, då samtliga rektorsförordnanden vid
dessa skolor utlöpa. Förändringar i den år 1943 fastställda indelningen ha
vidtagits endast i samband med omorganisationer. Då alltsa från den 1 ]uh
1949 nya rektorsförordnanden skola utfärdas vid samtliga nu ifrågavarande
läroanstalter, torde i enlighet med vad som förutsattes i samband med 1943
års beslut indelningen i avlöningsgrupper nu böra göras till föremal för
omprövning med hänsyn till under den gångna sexårspenoden mtradda förändringar
i läroanstalternas storlek och organisation. Skolöverstyrelsen har
i skrivelse den 6 november 1948 framlagt utredning och förslag i ämnet.

Nuvarande indelning i avlöningsgrupper. Till grund
för den nuvarande indelningen ligger en poängberäkning av de olika läroanstalterna.
För varje fullt 25-tal elever har beräknats 1 poäng, för varje
klassavdelning inom realskolan utom avslutningsklassen, inom flickskolan
utom de två högsta klasserna samt inom de högre folkskolorna likaledes

1 poäng och för varje klassavdelning inom gymnasiet, realskolans avslutningsklass
och flickskolans båda högsta klasser V/> poäng. Vid de allmänna
läroverken motsvaras varje lönegrupp av en viss löneklass i statens loneplan
1. Vid de högre kommunala skolorna erhåller rektor lön efter lönc 2

_. Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 0 sand. Nr 78 81.

18

Statsutskottets utlåtande nr 80.

klass, som överstiger numret å den löneklass han tillhör såsom lärare med
lika många enheter, som innefattas i numret å den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen
blivit hänförd.

Gruppindelningen och löneställningen framgå av nedanstående tablå.
Högre allmänna läroverk.

°rupp I Grupp II Grupp III

Cb 11 löneklass 37 Cb 12 löneklass 38 Cb 13 löneklass 39
Högst 46 poäng 46,5—63 poäng Lägst 63,5 poäng

Realskolor.

Grupp I

Cb 7

löneklass 33
Högst 11

Grupp II

Cb 8

löneklass 34
11,5—18

Grupp III

Cb 9

löneklass 35
18,5—35,5

Grupp IV

Cb 10

löneklass 36
Lägst 36

Kommunala flickskolor, kommunala och -praktiska meUanskolor.

Grupp III Grupp IV Grupp V Grupp VI Grupp VII

Högst 11 11,5—18 18,5—35,5 36—47 Lägst 47,5

Högre folkskolor.

Grupp I Grupp II Grupp III

Högst 8 9—11 Lägst 12

För undvikande av alltför svagt grundade upp- och nedflyttningar av
rektorsbefattningar beslöt 1943 års riksdag, att läroanstalt skulle uppflyttas
till högre grupp, endast om dess poängtal vid tiden för regleringen med mer
än en enhet översteg det för den högre gruppen gällande lägsta poängtalet,
och nedflyttas först om det pa samma sätt med mer än en enhet understeg
det för den lägre gruppen gällande högsta poäng-talet.

Skolöverstyrelsens förslag. Överstyrelsen framhåller inledningsvis,
att några sådana förändringar i läroverkens organisation och arbetssätt,
som kunde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke
inträtt under den gångna sexårsperioden. Överstyrelsen har därför utgått
från under nämnda period gällande grunder. De av överstyrelsen förordade
ändringarna i lönegruppering beträffande de särskilda läroanstalterna återfinnas
å s. 13—17 i statsrådsprotokollet, vartill här torde få hänvisas.

I samband med 1943 års reglering av rektorernas avlöningsgrupper tillerkändes
rektor vid statens normalskola en personlig lönefyllnad av 500
kronor per år, att utgå intill dess han komme i åtnjutande av särskilt''
arvode såsom provårsföreståndare. Enahanda lönefyllnad tillerkändes rektor
vid nya elementarskolan i Stockholm i samband med läroverkets begynnande
avveckling och därav följande nedflyttning i grupp I; denna löne -

19

Statsutskottets utlåtande nr 80.

fyllnad skall utgå så länge elementarskolan kvarstår i nämnda avlöningsgrupp.
Vidare tillerkändes i samband med inrättande av en ny lägre avlöningsgrupp
för de minsta realskolorna dåvarande rektorer vid dessa en liknande
lönefyllnad att utgå så länge de innehade samma rektorstjänst som
den 30 juni 1943 och denna tillhörde grupp I, dock längst intill utgången
av juni 1949.

Skolöverstyrelsen har utgått ifrån att lönefyllnaderna vid statens normalskola
och nya elementarskolan i Stockholm alltjämt skola utgå under
samma villkor som hittills. Överstyrelsen har vidare ansett billighetsskäl
tala för att de ännu kvarstående av de rektorer, som 1943 nedflyttades i
lönegrupp, må tillerkännas lönefyllnad även för instundande förordnandeperiod.

Remissyttranden. Statskontoret har — under erinran om sitt i
samband med 1943 års lönegruppering framlagda förslag om en utbyggnad
nedåt av det då till fyra föreslagna antalet avlöningsgrupper för realskolorna
— förordat, att dessa gruppers antal nu utökas från 4 till 5.
Härigenom skulle en önskvärd likställighet vinnas med de kommunala mellanskolorna.
Enligt ämbetsverkets mening kunde nämligen icke några bärande
skäl anföras för ett mindre antal lönegrupper vid realskolorna än vid
de högre kommunala skolorna. Av följande sammanställning framgår statskontorets
förslag i förhållande till skolöverstyrelsens förslag:

Grupp

Poäng

Antal

skolor

Löneklass

SO.

Stkt.

so.

Stkt.

I

Högst 11.........

66

66

33

32

II

11,5 — 18..........

44

44

34

33

III

18,5—35,5.........

32

32

35

34

IV

36—47 ...........

9

6

36

35

V

Lägst 47,5........

—

3

—

36

Statskontoret föreslår vidare, att i händelse av bifall till statskontorets
förslag samma övergångsanordning fastställes som da antalet avlöningsgrupper
1943 ökades från 3 till 4, innebärande att rektor, som nedflyttas till
nu icke förefintlig avlöningsgrupp, övergångsvis får åtnjuta en personlig
lönefyllnad av 500 kronor för år. Detta skulle alltså gälla de rektorer vid
till grupp I i förslaget hänförda 66 skolor, vilka efter den 1 juli 1949 inneha
samma tjänst som omedelbart före nämnda dag.

Statskontoret har icke velat motsätta sig oförändrad lönefyllnad efter
den 1 juli 1949 till rektorerna vid statens normalskola och nya elementarskolan
i Stockholm; däremot har statskontoret beträffande övriga nu utgående
lönefyllnader ansett, att det med hänsyn till principerna för bestämmandet
av löneförmåner till ifrågavarande förordnande-tjänstemän borde
vara uteslutet, att lönefyllnaden finge behållas längre än under den när -

20

Statsutskottets utlåtande nr SO.

maste förordnandeperioden. Efter denna periods utgång syntes motivet för
lönefyllnaden icke längre äga relevans. Det borde jämväl uppmärksammas,
att statsmakterna begränsat lönefyllnaden att utgå »högst intill utgången
av juni 1949». I realiteten skulle ett bibehållande av lönefyllnaden under
längre tid medföra, att rektor, som tidigare nedflyttats i avlöningsgrupp,
skulle komma i bättre ställning i lönehänseende än senare nedflyttad rektor
(jfr den förordade nedflyttningen av rektor vid samrealskolan i Munkfors).

Statens lönenämnd har icke för närvarande ansett sig böra biträda statskontorets
förslag i syfte att bringa lönevillkoren för rektorerna vid realskolor
och kommunala mellanskolor i närmare överensstämmelse med varandra.
Vidare har lönenämnden tillstyrkt överstyrelsens förslag, att kvarstående
rektorer vid sådana realskolor, som 1943 nedflyttades till den nyinrättade
lägsta lönegruppen, skulle få jämväl under nästa förordnandeperiod
behålla till dem nu utgående lönefyllnad.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Såsom överstyrelsen framhållit ha några sådana förändringar i läroverkens
eller de högre kommunala skolornas organisation och arbetssätt, som
borde föranleda ändrade principer för lönegrupperingen, icke inträtt under
den gångna sexårsperioden. Man synes därför vid nu ifrågavarande översyn
böra utgå från samma grunder för poängberäkningen och indelningen i
grupper för olika slag av läroanstalter, som fastställts av 1943 års riksdag
och vilka närmare framgå av den föregående redogörelsen. Detta innebär,
bland annat, att jag icke nu anser mig böra förorda den utbyggnad av
gruppsystemet för realskolorna, som av statskontoret ifrågasatts. Visserligen
torde skäl kunna anföras för den av statskontoret intagna ståndpunkten,
men i anslutning till vad lönenämnden anfört finner jag att det
väckta spörsmålet lämpligen bör upptagas till övervägande i annat sammanhang.

Frågan gäller alltså nu endast en omprövning av de särskilda läroanstalternas
placering i lönegrupp med hänsyn till sedan år 1943 inträffade förändringar
beträffande antal elever och klassavdelningar. Överstyrelsens förslag
härutinnan innebär, att å ena sidan ett flertal läroanstalter skulle uppflyttas
i högre avlöningsgrupp, medan å andra sidan även några skolor ha
ifrågasatts nedflyttade i lägre avlöningsgrupp. Jag har vid mitt övervägande
av de av överstyrelsen föreslagna ändringarna i nuvarande lönegruppering
funnit dem samtliga väl motiverade och anser mig därför böra
utan modifikationer tillstyrka desamma. Den nya grupperingen torde böra
gälla under nästa sexårsperiod, räknat från den 1 juli 1949, eller intill
utgången av juni 1955.

Den i samband med 1943 års lönegruppering beslutade lönefyllnaden till
rektor vid statens normalskola och vid nya elementarskolan i Stockholm
torde böra utgå med samma belopp och under oförändrade villkor även
efter den 1 juli 1949. Vad angår den lönefyllnad, som tillerkändes rektoreina
vid de realskolor, vilka ar 1943 nedflyttades till den då nyinrättade
lägsta lönegruppen, vill jag erinra, att denna övergångsanordning motiverades
med att ifrågavarande rektorer, ehuru de icke kunde göra några

Statsutskottets utlåtande nr SO.

21

rättsanspråk på lönekompensation gällande, dock av bilhghetsskal borde
erhålla ras kompensation för den nedflyttnmg i lönegrupp, som av dem icke
kunnat förutses I anslutning därtill förutsattes det uttryckligen i propositionen
1943: 150, att denna lönefyllnad skulle få utga högst intill utgången
av juni 1949. Riksdagen biföll detta förslag. Då motivet för lonefyllnaden
icke längre är förhanden och rektorerna icke heller kunnat svava i tvivelsmål
om begränsningen i tiden av lonefyllnaden fmner jag mig i likhet med
statskontoret icke böra tillstyrka, att densamma skall utga aven under
nästa förordnandeperiod.

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang
anfört och föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet
hemställer därför, . ...

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.

III. Anslagsberäkningar.

l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar i personalförteckningen for
de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av fastställd personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1949/50, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser från personalförteckningen
och de överskridanden av maximerade poster i avlönmgsstaten,
som föranledas av ombildningen av kommunala mellanskolor till
samrealskolor;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 59 105 000 kronor.

I fråga om antalet nya ordinarie ämneslärartjänster innebär Kungl. Maj:ts
förslag följande.

22

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Motivering

Rektorer

Lektorer

Adjunkter

Ämnes-

lärarinnor

I. På grund av upprättande eller omorganisa-tion av vissa läroverk, dock ej förstatligande
av kommunala mellanskolor......

i

4

20

II. På grund av förstatligandet av kommunala
mellanskolor.....

i

101

10

III. För ernående av bättre proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie lärare samt för-månligare lektorsrepresentation

-

6

140

Summa

2

10

261

10

Därjämte har departementschefen föreslagit återbesättande av en för
närvarande vakant lektorstjänst vid statens normalskola. Beträffande de
under III. i tablån angivna nya adjunktstjänsterna har departementschefen
anfört följande.

Vidkommande överstyrelsens förslag om inrättande av ytterligare 140
nya adjunktstjänster för att vinna en gynnsammare proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie lärare vill jag framhålla, att det redan
pa grund av den fortgående kraftiga ansvällningen av läroverken synes
erforderligt att inrätta ett icke ringa antal ordinarie tjänster utöver de
lorut av organisatoriska skäl föreslagna, för att icke balansen mellan ordinarie
och icke-ordmarie ämneslärare skall försämras. Därutöver vill ja^
som mm uppfattning uttala, att ett av de verksammaste medlen för att med
nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde
vara att mratta, tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en
snabbare befordran än vad som nu är fallet. Medelåldern för dem som
erhalla ordinarie lärartjänst är alltjämt så hög som 39 år. Med hänsyn till
nu angivna förhållanden har jag ansett mig böra för nästa budgetår tillstyrka
överstyrelsens förslag i denna del. Det torde få ankomma på Ivungl.

Maj:t att efter förslag av överstyrelsen besluta om placeringen av dessa
tjänster.

I fråga om övningslärare har departementschefen förordat överflyttande
av vissa ordinarie dylika tjänster från under förstatligande varande kommunala
mellanskolor till vederbörande samrealskolor, nämligen till Burgårdens
samrealskola i Göteborg en lärartjänst i teckning, en i musik och två
i gymnastik, till Johannes samrealskola i Malmö en tjänst i teckning och
en i gymnastik samt till vardera av S:t Görans och Högalids samrealskolor
i Stockholm en tjänst i gymnastik och en i kvinnlig slöjd.

Beträffande vaktnnästarpersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag inrättande
av en tjänst i Ca 11 vid envar av Burgårdens samrealskola i Göteborg
samt S:t Görans och Högalids samrealskolor i Stockholm, en tjänst i
Ca 10 vid samrealskolan i Änge, en i Ca 9 vid samrealskolan i Tierp samt
en i Ce 9 vid envar av samrealskolorna i Gislaved, Rättvik, Undersåker
och Svenljunga. Samtliga dessa skolor äro ombildade eller stå under om -

23

Statsutskottets utlåtande nr SO.

bildning från kommunala mellanskolor och ha ännu icke erhållit någon
statsanställd vaktmästare.

Vidare föreslås, att de nio heltidsanställda skolsköterskorna vid läroverken
överföras från extra ordinarie till ordinarie stat.

Ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om förbättring av de särskilda
arvodena vid provårsläroverken har departementschefen icke ansett sig nu
kunna biträda. Icke heller har departementschefen ansett sig i nuvarande
ekonomiska läge böra för riksdagen framlägga något förslag i anledning av
sakkunnigbetänkandet rörande organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Beträffande vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt
anfört och föreslagit torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 25—38.

I motionen I: 40 har anförts bland annat följande.

En av skolöverstyrelsen under förra läsåret företagen utredning visade,
att då vid de högre skolorna ca 5 300 veckotimmar på grund av lararbnsten
måste anförtros lärare, som saknade föreskriven akademisk kompetens.
Omräknat i tjänster motsvarade detta en brist pa 197 lärare. En nyligen
företagen utredning, varav resultatet ännu blott föreligger preliminärt,
visar, att bristen i dag utgör minst 264 lärare. Medan bristen tidigare blott
förelåg inom den naturvetenskapliga ämnesgruppen, sa haller den nu pa att
sprida sig utöver hela ämnesområdet. För ämnet matematik ar bristen 100
lärare, för fysik 35, biologi 24, kemi 23, geografi 23, modersmålet 24 o s. v.
En av skolöverstyrelsen förra året utförd prognos av utvecklingen under de
närmaste fem åren visade att denna brist, om inga särskilda åtgärder vi

tagas, år 1953 torde komma att uppgå till 2 000 lärare. . . .. ,

I fråga om lektoraten har bristen på sökande lange varit kronisk. An har
den förefunnits i den ena ämnesgruppen, än i den andra. Det har hant, att
lektorat, som tillkommit i följd av 1927 års läroverksreform, amu ej kunnat
besättas annat än med dispenserad sökande för en begransad tidsperiod.
Situationen har räddats genom att skickliga läroverksadjunkter i stallet
fått rycka in att sköta de lediga tjänsterna, periodvis utan nagon som helst
extra ersättning härför. Under de senaste åren ha ej sällan lektorer lamnat
läroverken och gått tillbaka till universitet och högskolor ofta pa tjänster
med lägre löneförmåner än dem, läroverken kunnat erbjuda. Man har
ställt det vetenskapliga intresset före det egna ekonomiska. Men det ar
inte bara den vetenskapliga banan, som lockat. Aven tekniska yrken och
affärsyrket har dragit till sig kvalificerat folk både bland de graduerade och
de icke graduerade. Det är tydligt, att om den högre lektorskompetensen
skall kunna upprätthållas, måste lektorslönerna hojas ganska väsentligt.
Lektorsutbildningen är den längsta, som föreskrives inom svenskt samhällsliv,
bortsett från universitetsprofessurerna, för vilka dock ej särskilda
examina äro stadgade. Att i nuvarande tidsläge med lönestopp la en framställning
om löneförhöjning för lektorerna beviljad torde vara utsiktslöst,
varför tills vidare andra åtgärder fa vidtagas för att halla den högre undervisningen
i gång. . -i , -i !

Bristen på lektorer, vad beträffar saväl det för ringa antalet beviljade
tjänster som antalet vakanser bland dessa, har hittills kunnat kompenseras,
därigenom att läroverken haft tillgång pa kvalificerade lärare med
iidjunktskompetens, som anförtrotts gymnasietjänstgöring. För närvarande

24

Statsutskottets utlåtande nr SO.

torde åtskilligt utöver hälften av gymnasieundervisningen bestridas av
formellt ej lektorskompetenta lärare. Men då nu lärarbristen utvidgats att
gälla även adjunktsåren, torde denna utväg snart vara blockerad.

Läroverkslärarbanan är synbarligen ej längre konkurrensduglig i jämförelse
med andra intellektuella yrken. Orsakerna härtill äro flera. Så
uppgår studietiden för fil. ämbetsexamen till 5,5 a 6 år och kan för vissa
naturvetenskapliga ämneskombinationer stiga ända upp till 7 år. Den är
alltså icke oväsentligt högre än studietiden för teol. kandidat-, jur. kandidat-,
tandläkar- och civilingenjörsexamen. Utöver ämbetsexamen kräves
för behörighet till ordinarie befattning och till extra ordinarie befattning i
Ce 24. att provårskurs genomgåtts, vilken kurs i regel omfattar två terminer.
Efter denna utbildning förblir läraren anställd såsom icke-ordinarie
iram till fyrtioårsåldern — medelåldern för nyutnämnda läroverkslärare
är alltjämt cirka 39 år. Efter lång och dyrbar teoretisk utbildning har alltså
läraren framför sig dels ett nästan oavlönat provår, dels tjänstgöring —
oftast ambulerande på skilda orter — såsom icke-ordinarie under 10 å 15
år. Antalet ordinarie tjänster är nämligen alltför ringa. Det är nog icke
förvånande att studerande vid universitet ocli högskolor inför dessa framtidsutsikter
söka sig till yrken, som kräva kortare utbildning, erbjuda
tryggare anställningsvillkor och avgjort förmånligare löner, för att nu ej
tala om att andra befattningshavare än lärare ha att räkna med en mera
sympatisk och mindre kritisk inställning från allmänhetens sida.

Läroverkens lärare befinna sig i den fördelaktiga situationen, att de
kunna stimulera små mest studieintresserade elever att välja lärarbanan
såsom framtida yrke eller i varje fall att fortsätta studierna inom de
filosofiska fakulteterna. Numera vill det emellertid synas, som om denna
påverkan ej skulle ha samma effekt som förr. kanske främst beroende på
motstånd från föräldrars och malsmäns sida. Dessa anse nämligen ej
lärarbanan erbjuda tillräckliga framtidsmöjligheter. Ett talande vittnesbörd
härom möter man i det betänkande, som nyligen publicerats av den
s. k. sludenIsociala utredningen. Av detta betänkandes siffermaterial
synes det framgå, att de filosofiska fakulteterna i motsats mot vad som var
fallet lön- ej längre i tillräcklig utsträckning rekryteras av de mest studieJampade
studenterna.

Den åtgärd, som i första rummet bör komma i fråga för att stimulera
tillströmningen till lärarbanan och alltså också till de filosofiska fakulteterna,
är att öka antalet ordinarie tjänster vid läroverken och andra hÖTe
skolor, sa att lärarna tidigare än nu få sin ställning i samhället fixerad.

sadant som läget nu är torde det ej räcka enbart med denna åtgärd
1946 ars skolkommission har haft uppmärksamheten riktad på föreliggande
problem. För kommissionen står det klart, att den bristfälliga rekryteringen
av laroverkslararkåren framför allt beror på att vrket praktiskt taget ej
erbjuder de filosofie magistrarna några befordringsmöjligheter. Kommissionen.
.1hfIj Pärfor tankt sig, att alla läroverksrektorat skulle stå öppna för
saval lektorer som adjunkter. De högre läroverkens rektorat skulle alltså
ej längre torbehallas endast lektorskompetenta lärare, som avlagt magisteroch
licentiatexamen samt disputerat för doktorsgrad. Vidare vill kommissionen
mratta gymnasieadjunkturer, synbarligen till så stort antal att
gymnasieundervisningen helt skulle bestridas av lektorer och gvmnasieadjunkter.
Gymnasieadjunkturerna skulle placeras emellan de nu förekommande
laroverksadjunktsbefattnmgarna och lektoraten. De förra stå i lönegrad
Ca 26, de senare i lönegrad Ca 30.

Statsutskottets utlåtande nr SO.

25

Det föreligger fara i dröjsmål. Oberoende av alla skolreformer, foi -skridande eller ej, böra dessa skolkommissionens projekt snarast förverkligas
Behov föreligger av ett stort antal nya ordinarie tjänster vid stats1
åro verken. Dessa böra inrättas såsom gymnasieadjunktstjanster. kol att
tjänsterna skola ge ett effektivt bidrag till tillströmningen till lararbanan,
böra de placeras i lönegrad Ca 29.

I motionen 91 har anförts bland annat följande.

Situationen i dag inbjuder till att laga efter lägligheten. De kategorier, ur
vilka förstärkningar kunna hämtas, då lararkadern under de narmaste aren
alltmer uttunnas, utgöras av ordinarie, extra ordinarie och extra lärare ax
nensionerade lärare, kvinnliga lärare, som av familjeskal etc. nu ej utnyttjas
fil. och t ed. kandidater eller studerande, folkskollärare och ovmngslärare.
Som vi redan sett äro till mindre delar de senast namnda »hjälptrupperna»
redan engagerade jiå skolfionten. , i»

De aktiva lärarna (ordinarie, e. o. eller extra) bearbetas i nuvarande lage
att åtaga sig övertimmar. Ofta avböjas emellertid dylika erbjudanden under
hänvisning till dels det låga arvodet, dels de hoga skatterna pa extrainkomster
(marginalskatterna), dels att särskilt arvode ej ^ for hemm-bete
samband med kriarättning. Den nu gallande timtaxan (SFS 1947. 680) ar
föremål för stark kritik. Skolöverstyrelsen (SO) har for sm del icke narmast
på grund av rektorernas nuvarande loneplacering, velat fororda en
förändring, som går längre än att övertimmar skola honoreras efter en taxa

motsvarande lägsta löneklassen för e. o lärare.

Vad de pensionerade lärarna angar galler nu, att dessa endast ta A, ax
det arvode, som tillkommer icke pensionerade timlarare eller extralarare.
SO har uttryckt det önskemålet att ersättningen till pensionerade lärare bor
beräknas efter den lägsta löneklassen för motsvarande e. o. lärare, representerande
en höjning av 19 procent. ... ... , .

Det vore, menar SÖ vidare, möjligt att mratta deltidstjänster för kvinnliga
lärare och även för dem, som bedriva licentiat- eller doktorsstudier.
Det vore även ägnat att öka arbetskraftstillgangem om SO agde rätt att anställa
gift kvinna, där maken har sin tjänstgöring. Önskvärt vore också, om
man genom viss lönesättning kunde uppmuntra teol. och fil. kandidater
eller studerande att taga lärarbefattningar. Man borde vidare ge ersättning
under terminerna med förslagsvis 1 krona 50 öre per dag till ordinarie eller
icke ordinarie folkskollärare vid tjänstgöring i de högre skolorna och dessa
kategoriers efterutbildning borde på lämpligt sätt organiseras. Särskilda utbildningskurser
borde också anordnas för övnmgslärarna En reserv torde
även den utländska arbetskraften erbjuda särskilt med hänsyn till språkundervisningens
behov. .. ...

Dessa här antydda möjligheter, vilka för narvarande aro föremal för
överväganden inom SÖ och som redovisats i fackpublikationersamt i petita,
representera omedelbart verkande åtgärder mot lärarbristen Det iinns andra
åtgärder, som få tänkas på längre sikt. Dit hor bland annat att ge
adjunktskompetenta lärare vid de högre folkskolorna lika villkor som andra
adjunkter, att genomföra den reglerade befordringsgång för de yngre lärarna,
som SÖ redan 1947 anmälde i sina petita. att höja provårsarvodet i enlighet
med SÖ:s petita 1948 men som avvisats i årets statsverksproposition (VI11
ht, p. 17, s. 194). Önskvärt vore likaledes, som vid olika tillfällen framhållits
såväl i riksdagen som från yrkesorganisationerna, att utnämningsaldern till

26

Statsutskottets utlåtande nr 80.

ordinarie adjunkt kunde sänkas. Den ligger nu vid 39 år. SÖ har alltid hittills
mötts av avslag vid sina äskanden om större antal ordinarie tjänster.
Det vore säkerligen även ändamålsenligt att inrätta en tjänsteställning mellan
adjunkt och lektor för att stimulera intresset inom yrket; än vidare
borde femårsregeln, som nu gäller för transport från en tjänst till en annan,
ersättas med en treårsregel och ny transport kunna beviljas efter fem år
(nu sju år). Transport efter 55:e levnadsåret borde dock endast i undantagsfall
kunna tillåtas. Även vissa ruckningar i fråga om lektorskompetensen
äro värda att övervägas innebärande att licentiatexamen jämte viss vetenskaplig
produktion vore tillräckligt meriterande.

En del av de omedelbart verkande åtgärder mot lärarbristen vid de högre
skolorna, som här omnämnts, finnas kostnadsberäknade i SÖ. Med hänsyn
till rekryteringssvårigheterna inom yrket förefaller det berättigat att även
till dessa hänföra en del av de åtgärder, som avsetts verka på längre sikt.
Till åtgärder av den senare typen hör, som redan omnämnts, höjningen av
provarsarvodet, vilket nu enligt beslut vid 1945 års riksdag utgår med 2 000
kronor. Här har SÖ föreslagit en höjning till kronor 6 400, vilket för statsmakterna
skulle medföra ett ökat anslag av 700 000 kronor utöver de 320 000
kronor, som tidigare utgått och även upptagits i årets statsvårproposition.
L)en omständigheten, att de flesta lärarkandidater, som numera anmäla si0,
för genomgående av provår, redan erhållit utnämning till e. o. adjunkter 1
Ce 21, vilket per år medför en ökad löneinkomst av omkring 2 300 kronor,
kunde emellertid motivera en mindre höjning än den av SÖ föreslagna Ja<^
har tunmt en höjning av anslaget på 320 000 kronor med halva beloppet
skälig, d. v. *s. med 160 000 kronor.

Jag känner mig till sist skyldig att med hänsyn till det statsfinansiella
laget meddela min inställning till den ökade kostnad, som mina förslag
komma att åsamka statsverket. Jag är av den meningen, att det i årets
statsverksproposition, VIII ht, p. 367, anmälda förslagsanslaget på en miljon-kronor
för Sveriges anslutning till United nations educational, scientific
and cultural organisation (Unesco) av riksdagen bör avvisas, om vilket yrkande
kommer att ställas i samband med avlämnandet av den bebådade
nya propositionen i ämnet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av sammanlagt
2 rektors-, 10 lektors-, 121 adjunkts- och 10 ämneslärarinnetjänster,
vilka föranledas av organisatoriska skäl samt för ernående av en förmånligare
lektorsrepresentation vid vissa läroverk. Därutöver har departementschefen
i enlighet med skolöverstyrelsens förslag förordat inrättande av 140
nya adjunktstjänster i syfte att vinna en gynnsammare proportion mellan
ordinarie och icke-ordinarie ämneslärare. Därvid har departementschefen
som sin uppfattning uttalat, att ett av de verksammaste medlen för att med
nuvarande allvarliga lärarbrist öka tillströmningen till lärarbanan torde
vara att inrätta tillräckligt antal ordinarie tjänster för att möjliggöra en
snabbare befordran än vad som nu är fallet.

De/ motionerna I: 40 och I: 91 framställda förslagen avse åtgärder mot
den rådande lärarbristen. I den förra motionen yrkas sålunda dels att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av ener -

27

Statsutskottets utlåtande nr 80.

giska åtgärder för att effektivisera tillströmningen till läroverkslärarbanan,
vilket ansetts böra ske genom ökning av antalet ordinarie tjänster vid läroverken
och andra högre skolor samt genom att alla läroverksrektorat göras
tillgängliga för såväl lektorer som adjunkter, dels ock att de nya ordinarie
tjänster, som kunde komma att inrättas, måtte få karaktären av gymnasieadjunktstjänster
i Ca 29. I motionen 1:91 har hemställts, att riksdagen
måtte dels skyndsamt upptaga ett flertal i motionen behandlade problem
om lärarbristen vid våra högre skolor till övervägande, dels ock utöver av
Kungl. Maj:t äskade belopp för budgetåret 1949/50 anvisa 360 000 kronor,
varav 160 000 kronor till höjning av arvodena åt provårskandidater, 150 000
kronor till höjd ersättning för s. k. övertimmar och 50 000 kronor till förbättrade
löneförmåner för pensionerade lärare.

Den brist på kompetenta ämneslärare, som för närvarande råder och kan
väntas under en längre tid framåt fortbestå vid de högre skolorna särskilt
i vissa ämnesgrupper, är enligt utskottets mening ägnad att inge allvarliga
bekymmer, varför det synes utskottet angeläget, att de åtgärder vidtagas,
som kunna befinnas lämpliga och möjliga för att öka tillströmningen
till lärarbanan. Utskottet är ense med departementschefen om att
ett av de effektivaste medlen härvidlag torde vara att inrätta ett ökat antal
ordinarie tjänster. Det må erinras, att i sadant syfte en väsentlig förstärkning
av den ordinarie lärarkadern vidtagits under senare ar. Utskottet, som
med tillfredsställelse konstaterat att departementschefen för nästa budgetår
ansett sig böra utan begränsning biträda skolöverstyrelsens förslag härutinnan,
får för sin del tillstyrka inrättandet av ifrågavarande 140 nya
adjunktstjänster. Därigenom kan antalet lärare över stat, som nu utgör
ungefär 19 procent av samtliga ämneslärare, beräknas sjunka till omkring
16 procent. Därmed torde ett av de i motionen I: 40 framförda önskemålen
bli för nästa budgetår i avsevärd mån tillgodosett.

De nya adjunktstjänsterna torde böra placeras i den för dylika tjänster
nu gällande lönegraden, nämligen Ca 26. Utskottet anser sig sålunda icke
böra biträda yrkandet i sistnämnda motion, att de skulle såsom gymnasieadjunktstjänster
placeras i 29 lönegraden. Inrättandet av s. k. gymnasieadjunktstjänster
har förordats av 1946 års skolkommission, dock utan närmare
angivande av deras lönegradsplacering än att de borde erhålla en
löneställning mellan adjunkt och lektor. Detta förslag sammanhänger
uppenbarligen så nära med kommissionens övriga förslag till skolväsendets
framtida organisation, att det synes utskottet böra upptagas till prövning
i samband därmed.

Vad angår frågan om tillträde även för adjunkter till de högre läroverkens
rektorstjänster anser sig utskottet, som utgår från att även detta
av skolkommissionen väckta spörsmål är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet,
sakna anledning förorda att riksdagen skulle i särskild skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för realiserande av detta förslag.

28

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Utskottet vill i anslutning till yrkandet i motionen I: 91 om viss höjning
av arvodena till lärarkandidater under pro vårstjänstgöring framhålla,
att med nuvarande relativt låga arvoden genomgången av provår för
mången lärarkandidat måste innebära rätt avsevärda ekonomiska uppoffringar.
Man bör ej heller förbise, att detta förhållande måhända kan avhålla
en och annan från att beträda lärarbanan, som eljest skulle varit
hågad därtill. Utskottet finner det därför önskvärt, att provårskandidaterna
kan beredas förbättrade ekonomiska förhållanden. Såsom av nästföljande
punkt framgår har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivit förslag
i sådant syfte, vilket beräknats medföra en anslagshöjning av i runt
tal 700 000 kronor. Departementschefen har med hänsyn till den stora
kostnadsökningen ansett med en närmare prövning av ärendet böra anstå
till ett kommande år. I avvaktan på resultatet härav har utskottet icke ansett
sig böra förorda, att en höjning av ifragavarande arvoden nu vidtages
i enlighet med motionärens yrkande.

Övriga i motionen I: 91 ifrågasatta åtgärder till motverkande av lärarbristen
ha, enligt vad utskottet under hand inhämtat, blivit Kungl. Maj:t
förelagda dels i en av skolkommissionen den 27 maj 1947 gjord framställning
i ärendet, dels ock i skolöverstyrelsens den 15 april 1948 däröver avgivna
utlåtande. Motionen synes med hänsyn härtill icke böra föranleda
nagon atgäid från riksdagens sida. Utskottet vill i detta sammanhang även
erinra om att vissa av de i motionen framställda önskemålen redan blivit
tillgodosedda. Så är främst fallet beträffande ersättningen för s. k. övertimmar,
vilken ersättning genom kungörelserna 1948: 568 och 569 höjts
utöver vad skolöverstyrelsen och motionären ifrågasatt. Vidare har Kungl.
Maj:t genom beslut den 30 december 1947 och den 30 juni 1948 meddelat
bestämmelser angående särskild ersättning åt ordinarie och ickeordinaiie
folkskollärare vid tjänstgöring i de högre skolorna, varvid denna
ersättning bestämts till 1 krona 50 öre per dag. För efterutbildning av folkskollärare
och övriga lärare i och för undervisning å realskolestadiet har
sörjts genom den medelsanvisning å 36 000 kronor, som skett å tilläggsstat
för innevarande budgetår för anordnande av tre dylika fortbildningskurser.
För nästa budgetår har riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t anvisat 48 000
kronor för samma ändamål.

Fa grund av vad salunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna
I: 40 och I: 91.

Beträffande frågan om organisationen av arbetet på rektorsexpeditionerna
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter får utskottet, under
erinran om sitt i fjol gjorda uttalande i fragan, framhålla önskvärdheten
av att riksdagen snart beredes tillfälle att taga ställning till det föreliggande
sakkunnigförslaget i ämnet. Ävenledes finner utskottet angeläget, att
spörsmålet om en förbättring av avlöningsförhållandena för lärarpersonalen
vid provårsläroverken snart bringas till en lösning.

29

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke föranlett någon erinran eller något uttalande från utskottets

sida. o .

Av vad utskottet under avdelningen I. anfört framgar, att utskottet avstyrker
motionerna I: 240 och II: 308 i vad de avse medelsanvisningen under
förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionen I: 40, i vad den avser
inrättande av gymnasieadjunktstjänster, samt motionen
I: 91 ävensom motionerna I: 240 och II: 308, sistnämnda
tre motioner i vad de avse förevarande anslag,

a) bemyndiga Ivungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetaret 1949/50,
ändringar i personalförteckningen för de allmänna läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 18
februari 1949 anfört;

b) bemyndiga Ivungl. Maj:t att utan hinder av fastställd
personalförteckning — tills vidare under budgetåret
1949/50, då för realskolestadiet avsedd ordinarie
ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom
adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis..............kronor 40 500 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvodenåtkvinn-

liga sakkunniga, kronor

500

b) Arvoden åt till-

synslärare..... »

15 300

c) Personliga till-

läggsarvoden åt

första lärarinnor »

G00

30

Statsutskottets utlåtande nr 80.

d) Arvoden åt skolläkare
m. m., för -

slagsvis.......

kronor 333 300

e) Arvoden åt biblio-tekarier .......

» 123 000

f) Arvoden åt sekre-terare m. m. . . .

» 222 000

g) Särskilda arvo-den vid provårs-läroverk .......

» 227 000

h) Särskilda arvo-den vid statens
aftonskola.....

» 7 700

i) Arvode åt biträ-dande förestån-darinna .......

* 1200

j) Personlig löne-fyllnad åt vissa
rektorer.......

* 1 000 kronor

931 600

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie

personal, förslagsvis

12 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....... »

6 400 000

Summa kronor 60 031 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stock-holms stad.......kronor 15 000

2. Av kommuner och
lärare erlagda hyres-ersättningar och
hyror..........

» 274 000

3. Avkastning av do-nationer från kro-nan m. m........

» 37 600

4. Av vaktmästare er-lagda hyror samt er-sättning för bränsle
och lyse.........

» 120 000

5. Bidrag ur läroverks
ljus- och vedkassor
till vaktmästarper-sonalens avlöning. .

* 480 000 kronor

926 600

Nettoutgift kronor 59 105 000;

Statsutskottets utlåtande nr 80. 31

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att förordna om de avvikelser
från personalförteckningen och de överskridanden
av maximerade poster i avlöningsstaten, som föranledas
av ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor; e)

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 59 105 000 kronor;

II. att motionen 1:40, i vad den icke behandlats
under I., icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Kungl.
Maj:t har (propositionen nr 1, bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 171,
s 194 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
den 3 januari 1949) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I en till ecklesiastikdepartementet den 3 december 1948 inkommen skrivelse
har skolöverstyrelsen föreslagit vissa ändrade grunder för ifragayarande
arvoden, vilket beräknats föranleda en höjning av forevarande anslag
med i runt tal 700 000 kronor. Med hänsyn till den stora utgiftsökning
för statsverket, varom här är fråga, anser jag mig icke under radande ekonomiska
förhållanden böra för 1949 års riksdag framlagga nagot förslag i
ämnet utan torde med en närmare prövning av ärendet bor a ansta till ett
kommande år. För nästa budgetår förordar jag oförändrad medelsanvisnmg,
320 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, under hänvisning till den ståndpunkt utskottet vid
behandlingen av nästföregående punkt intagit till motionen I: 91, att förevarande
anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med oförändrat
belopp, 320 000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 91, i vad den avser förevarande
anslag, till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring
för budgetaret 1949/50 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

Stockholm den 22 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 78.

32

Statsutskottets utlåtande nr 80.

Reservationer:

1) vid avdelning I. Organisationsfrågor och avdelning III. Anslagsberäkningar,
punkten l:o) Allmänna läroverken: Avlöningar, av herr Olilon, fru
Svenson, herrar Staxäng, Kollberg och Widén, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka i motionerna I: 240 och II: 308 framfört förslag om en statens
aftonskola vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg samt
därav föranledd höjning av förslagsanslaget Allmänna läroverken: Avlöningar
med 16 500 kronor och att därför

a) utskottets hemställan å s. 16 och 17 bort under II. hava följande
lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 240 och II: 308, såvitt
nu är ifråga, besluta, att vid högre allmänna läroverket
i Majorna i Göteborg må från och med budgetåret 1949/50
successivt inrättas en linje med aftonundervisning, benämnd
statens aftonskola för real- och studentexamen i
Göteborg, organiserad med fyraårig realskola och fyraårigt
latin- och realgymnasium.»

b) utskottets hemställan å s. 29—31 bort under I. hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen I: 40, i vad den avser
inrättande av gymnasieadjunktstjänster, och motionen I: 91
ävensom med bifall till motionerna I: 240 och II: 308, sistnämnda
tre motioner i vad de avse förevarande anslag,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t--- 1949 anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t---eller ämneslärarin nebefattning; c)

godkänna följande---budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, jörslagsvis..............kronor 12 216 500

Nettoutgift kronor 59 121 500;

d) bemyndiga Kungl. Maj:t---till samrealskolor;

e) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 59 121 500 kronor.»

2) vid avdelning III. Anslagsberäkningar, punkten l:o) Allmänna läroverken:
Avlöningar, av herr Ohlon.