Statsutskottets utlåtande nr 8.
1
Nr 8.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1949/50 under åttonde
huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
Ecklesiastikdepartementet.
l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag
(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1949), vilket innebär en anslagshöjning med
41 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare ........................... Cr 17
1 expeditionschef............................ Cr 14
2 byråchefer................................ Cr 10
4 kansliråd................................. Ca 33
6 förste kanslisekreterare..................... Ca 29
6 andre kanslisekreterare .................... Ca 24
1 registrator ............................... Ca 19
1 kansliskrivare ............................ Ca 15
3 kanslibiträden ............................ Ca 11
1 förste expeditionsvakt ..................... Ca 11
3 expeditionsvakter ......................... Ca 9
9 kontorsbiträden ........................... Ca 8
1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)9. 6 samt. Nr 8.
2
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce
1 föredragande hos regeringsrätten ............ Ce 32
1 förste kanslisekreterare .................... Ce 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .... kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... » 374 500
3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .... » 1 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 210 300
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 69 600
Summa kronor 683 000;
c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 683 000 kronor.
2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3 och 4), vilket innebär en anslagshöjning med
6 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 5—8)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning
för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 519 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck och
Emil Petersson (I: 20) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad
och fru Sandström (II: 22), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte dels i skrivelse till Konungen begära, att Kungl. Maj:t ville låta
Statsutskottets utlåtande nr 8.
3
utreda frågan om genomförandet av en rationell, efter tidens krav anpassad
arkivorganisation samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna
utredning kan ge anledning, dels besluta återupptagandet i riksstaten av
anslag till den vakanssatta förste arkivariebefattningen i riksarkivet.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 19 500 kronor,
huvudsakligen betingad av förslag om inrättande av en tjänst som arkivassistent
i Cg 15, närmast avsedd för expeditionsvakten B. Söderström, och
av en i Ce 8 placerad tjänst som biträde åt riksarkivets fotostatör. Dessutom
föreslås ordinariesättning av två extra ordinarie kanslibiträdestjänster
samt utökning av arbetstiden från halv- till heltid vid ännu en
extra ordinarie dylik tjänst.
Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, märkes förslag om återbesättande av en år 1942
vakanssatt förste arkivarietjänst i Ca 29.
I motionerna I: 20 och II: 22 anföres i huvudsak följande.
Förvaltningens expansion och den moderna reproduktionstekniken ha
medfört en ansvällning av handlingar, som hotar att alldeles spränga de
gamla formerna för arkivbildning och arkivvård. Den svenska arkivförvaltningen
har sedan gammalt haft till uppgift att kontrollera myndigheternas
arkivbildning och arkivvård men har aldrig organiserats för aktiv medverkan
i denna. Erfarenheten visar likväl att ämbetsverken i regel icke förmå
bemästra ordnings- och förteckningsarbetena i sina arkiv utan biträde av
arkivaliskt skolad personal. Riks- och landsarkiven ha ej heller undandragit
sig dylika uppgifter utan att dock med sina begränsade personal- och reseanslag
kunna motsvara myndigheternas behov. Likaså ha de mottagit förtidsleveranser
som bereda dem de största utrymmessvårigheter utan att i
tillräcklig utsträckning frigöra myndigheternas dyrbara lokaler. Dylika
anspråk utöver den nuvarande organisationens ram ha ej kunnat tillgodoses
utan en påtaglig överbelastning av riks- och landsarkiven. För dessa som
forskningsanstalter har utvecklingen inneburit att de löpande administrativa
uppgifterna dragit personalen från de ordnings-, förtecknings- och utredningsarbeten
som äro nödvändiga för att göra arkivaliebestånden tillgängliga
för förvaltning och forskning. Problemet i dess helhet har belysts av
riksarkivets underdåniga skrivelse den 14 juni 1947 angående riks- och
landsarkivens personalbehov, till vilken vi hänvisa. Den otillfredsställande
organiserade arkivbildningen hos myndigheterna och arkivdepåernas otillräckliga
arbetskrafter och reseanslag ha lett till en skrämmande arbetsbalans
som snart nog kommer att framträda som en allvarlig brist i vår
nationella odling.
Vi ha i första hand velat rikta uppmärksamheten på den stora kulturfråga
som arkivorganisationens brister skapa. Vi anse, att frågan om en
efter tidens behov avpassad arkivorganisation bör upptagas till utredning.
Läget är emellertid så pressat att vissa omedelbara åtgärder krävas för
att säkerställa det löpande arbetet inom den nuvarande administrativa
ramen.
Riksarkivet har i sina anslagsäskanden vid sidan av det större programmet
alternativt som en hjälp för stunden begärt återbesättande av en förste
4
Statsutskottets utlåtande nr 8.
arkivariebefattning (lönegrad Ca 29), som vakanssatts 1942, tillsättandet av
en arkivarie (lönegrad Ca 26) som biträde åt den hårt arbetstyngde chefen
för riksarkivets första byrå och tillsättandet av en arkivarie (lönegrad Ca 26)
vid landsarkivet i Härnösand, ett yrkande som framfördes även motionsvis
vid förra riksdagen och då föranledde ett uttalande av statsutskottet (nr
8: 7) att »vissa skäl torde tala för» framställningen.
Att dessa minimiyrkanden ej vunnit beaktande i årets statsverksproposition
torde uteslutande bero på det statsfinansiella tvånget att begränsa
förvaltningens expansion. Så yttrar ecklesiastikministern i propositionen, att
han är medveten om de svårigheter i arkivarbetet, som vållas av den nuvarande
personalens otillräcklighet. Vi erkänna naturligen det berättigade i
den uppfattning, å vilken propositionen bygger, men finna att återbesättandet
av den vakanta förste arkivariebefattningen är så viktigt att vi likväl
anse oss böra föreslå anslag till befattningen. Då riksarkivet vid bifall härtill
skulle få ytterligare en sektionstjänsteman, skulle riksarkivet såsom en
nödfallsutväg kunna avdela en arkivarie som biträde åt chefen på sin första
byrå utan att arkivvårdsarbetet ytterligare inskränktes. Vad åter arkivariebefattningen
vid landsarkivet i Härnösand beträffar gäller det här en ny, om
än ända från arkivets inrättande påyrkad tjänst. Enligt vår uppfattning är
det en så i ögonen fallande anomali att Norrland i fråga om arkivvården
satts i en lägre klass än riket i övrigt, att en rättelse av detta påtagliga
missförhållande ej skulle kunna åberopas som prejudikat. I fråga om både
den ena och den andra av de båda befattningarna gäller det summor som i
vår budget icke spela någon roll.
i
Utskottet. Med anledning av det i motionerna 1: 20 och II 22 framställda
yrkandet angående utredning av frågan om tillskapandet av en rationell,
efter tidens krav anpassad arkivorganisation vill utskottet framhålla, att
skäl onekligen föreligga för att nämnda organisationsspörsmål inom en nära
framtid upptagas till omprövning. Utskottet har emellertid icke funnit sig
böra tillstyrka att, såsom i motionerna påyrkats, riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t gör framställning i ämnet. Utskottet ifrågasätter nämligen
huruvida icke detta utredningsuppdrag lämpligen bör anförtros åt 1940 års
arkivsakkunniga.
I samband med en dylik utredning kommer givetvis riksarkivets personalbehov
att bliva föremål för bedömande. På grund härav är utskottet
icke berett att i nu förevarande sammanhang tillstyrka det i omförmälda
motioner väckta förslaget om återbesättande av den jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 21 november 1941 och den 12 juni 1942 vakanssatta förste arkivariebefattningen
vid riksarkivet. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts
förslag och får under åberopande av det anförda hemställa,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 20 och II: 22, i vad de
avse återbesättande av en vakant förste arkivariebefattning,
a) godkänna följande personalförteckning för riksarkivet
. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Statsutskottets utlåtande nr 8. 5
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 riksarkivarie ................................ Co 17
2 arkivråd ................................... Ca 33
6 förste arkivarier ............................ Ca 29
5 arkivarier .................................. Ca 26
1 biblioteksassistent ........................... Ca 15
1 kansliskrivare .............................. Ca 15
3 kanslibiträden .............................. Ca 11
1 förste expeditionsvakt ....................... Ca 11
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a
klass ...................................... Ca 11
1 expeditionsvakt ............................. Ca 10
5 expeditionsvakter ........................... Ca 9
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 2Jj.
2 arkivarier.................................. Ce 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 272 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 194 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 53 300
Summa kronor 519 500;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 519 500 kronor;
II. att motionerna I: 20 och II: 22, såvitt nu är i fråga,
i den mån de icke behandlats under I., icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 9 och 10), vilket innebär en anslagsminskning med 10 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 75 800 kronor.
5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 10), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 9 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
6:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6,
s. 10—12) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Lands- och länsarkiven:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 407 000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Holmbäck och
Emil Petersson (I: 20) och den andra inom andra kammaren av herr Ilåstad
och fru Sandström (II: 22), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte bevilja medel till inrättandet av en arkivariebefattning vid
landsarkivet i Härnösand.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, föranledd,
förutom av vederbörliga löneklassuppflyttningar, av förslag om anställande
av en extra expeditions vakt vid landsarkivet i Vadstena, ökning
av tjänstgöringen för en extra tjänsteman vid landsarkivet i Göteborg samt
öppethållande om kvällarna av landsarkivet i Härnösand.
Bland framställningar från riksarkivet, som departementschefen icke
ansett sig kunna förorda, märkes förslag om inrättande av en arkivarietjänst
i Ca 26 vid landsarkivet i Härnösand. Beträffande vad i motionerna
I: 20 och II: 22 anförts rörande detta spörsmål torde få hänvisas till redogörelsen
under punkten 3:o).
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får i anledning av det ovannämnda i motionerna I: 20 och
II: 22 framställda yrkandet framhålla, att landsarkivet i Härnösand, som
nu förfogar över allenast en extra ordinarie arkivariebefattning, synes vara
i behov av jämväl en ordinarie dylik befattning. Utskottet anser sig likväl
icke böra biträda motionärernas förslag. Emellertid förutsätter utskottet,
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och att
arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgiver, kommer att erhålla
den ifrågasatta personalförstärkningen. På grund av vad sålunda anförts
hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 20 och II: 22, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
7
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 180 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 184 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 42 500
Summa kronor 407 000;
b) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 407 000 kronor.
7:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 7, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagshöjning med
3 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
65 600 kronor.
8:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 13), vilket innebär en anslagshöjning
med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av
arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 4 100 kronor.
9:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 13 och 14), vilket
innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning
och konservering av arkivalier för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 10 400 kronor.
10:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 14—17), vilket innebär en anslagshöjning med 23 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 233 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 243 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 54 000
Summa kronor 531 000;
b) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 531 000 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ll:o) Kungi. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 11, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 5 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 93 500
kronor.
12:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 18), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kronor.
13:o) Kungl. biblioteket: Anskaffande av viss utländsk litteratur. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 18), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Anskaffande av
viss utländsk litteratur för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 20 000 kronor.
14:o)i Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 19 och 20), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... kronor 38 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 38 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 9 000
Summa kronor 85 600;
b) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 85 600 kronor.
15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
9
16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 20), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. Kungl. Maj:t har (punkt 17,
s. 21—24) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 32 700 kronor, vilket innebär oförändrad
medelsanvisning.
I detta sammanhang har departementschefen tagit upp frågan om pedagogiska
bibliotekets framtida ställning samt på närmare anförda skäl föreslagit,
att beslut nu fattas om att biblioteket skall i organisatoriskt avseende
övertagas av psykologisk-pedagogiska institutet, dock — med hänsyn
till byggnadsfrågans för institutet läge — först från och med den tidpunkt
Kungl. Maj:t må komma att bestämma.
Utskottet, som ansett sig böra biträda departementschefens förslag i fråga
om pedagogiska bibliotekets framtida ställning, tillstyrker, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med 32 700 kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 32 700
kronor.
18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18, s. 24—26), vilket innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ,....................... kronor 210 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............ » 5 980
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 214 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 49 220
Summa kronor 480 000;
10
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.
19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 19, s. 26), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 81 000
kronor.
20:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.
Maj:t har (punkt 20, s. 27) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 90 600 kronor,
innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Nordenson
(1:201) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg m. fl.
(II: 2o2), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Nationalmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 109 900 kronor.
Museichefen hade hemställt om en anslagshöjning med 30 300 kronor och
till stöd därför bland annat starkt understrukit angelägenheten av att avhjälpa
de skador, som åtskilliga av museets konstföremål åsamkats genom
evakueringen under krigsåren.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Jag anser mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka någon höjning av
detta anslag, som därför för nästa budgetår bör uppföras med oförändrat
belopp, 90 600 kronor. Jag vill med hänsyn till vad museichefen anfört angående
vikten av vissa restaureringsåtgärder framhålla, att det synes böra
övervägas, om icke genom en ändring i anslagets nuvarande fördelning
skulle inom anslagets ram kunna beredas ökat utrymme för ifrågavarande
restaureringsarbeten. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter
förslag av museichefen meddela bestämmelser angående anslagets disposition.
I motionerna 1:201 och II: 252 har anförts bland annat följande.
Delade meningar torde väl icke råda därom, att staten i princip bör genom
erforderliga anslag säkerställa vården och underhållet av dess konstsamlingar.
Den av departementschefen förordade anordningen synes så till
vida ändamålsenlig, som härigenom vissa brådskande restaureringar kunna
genomföras, men en dylik lösning av konserveringsfrågan skulle i sin tur
komma att medföra en avsevärd nedskärning av museets redan nu alltför
blygsamma inköpsanslag, vilket enligt min uppfattning framstår såsom en
synnerligen beklaglig konsekvens. Det synes mig heller icke rimligt, att
nationalmuseum ställes i efterhand vid beviljande av anslag till konserve
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
11
ring av under krigstidens evakuering skadade konstföremål, då särskilda
anslag lämnats livrustkammaren för enahanda ändamål (prop. nr 311, riksdagens
skrivelse nr 507/1946).
Med tanke på den sparsamhet, som i nuvarande läge bör iakttagas med
statens medel, är jag medveten om att anledning kan förefinnas att begränsa
den av museichefen för här avsedda ändamål begärda anslagsförstärkningen.
En viss anslagshöjning är emellertid enligt min mening ofrånkomlig
för att de mest trängande konserveringsarbetena skola kunna komma till
stånd utan att museets nyanskaffning av konstverk därigenom blir i allvarlig
grad äventyrad. Nu åsyftade konserveringsarbeten gälla i första
rummet till målerisamlingen och konsthantverkssamlingen hörande konstverk.
Kostnaderna härför torde enligt vad jag inhämtat minst kunna uppskattas
till 6 000 kronor för den förra och 13 300 kronor för den senare
samlingens vidkommande eller sålunda tillhopa 19 300 kronor.
Med hänsyn till vad jag ovan anfört torde enligt min mening ifrågavarande
anslag för nästa budgetår böra höjas med sistnämnda belopp till
(90 600 + 19 300 =) 109 900 kronor. Jag förutsätter härvid, att för tillgodoseende
av ytterligare konserveringsbehov vid nu nämnda samlingar,
som kunna komma att visa sig vara av angelägen natur, ävensom för konserveringsbehov
av sådan art vid museets övriga samlingar (skulptur-, handtecknings-
och gravyr- samt slottssamlingarna) det på sätt departementschefen
förordat bör ankomma på Kungl. Maj:t att inom ramen för ifrågavarande
anslag bestämma den närmare fördelningen av därunder anvisade
medel efter förslag av museichefen.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
finner sig i nuvarande ekonomiska läge icke böra biträda det i motionerna
I: 201 och II: 252 framställda yrkandet. I anslutning till vad departementschefen
anfört ifrågasätter utskottet, huruvida icke genom en ändring
i förevarande anslags nuvarande fördelning inom anslagets ram ökat utrymme
kan beredas för ovannämnda restaureringsarbeten.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:201 och II: 252, till
Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 90 600
kronor.
21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.
22:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 28), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
12
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst
för deposition för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
23:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 23, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med
800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 föreståndare .............................. Ca 30
1 intendent ................................ Ca 26
1 kansliskrivare............................. Ca 15
1 livrustmästare ............................ Ca 14
1 åldfru ................................... Ca 14
1 förste museivakt .......................... Ca 11
2 museivakter .............................. Ca 9;
b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 65 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 40 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12 500
Summa kronor 118 300;
c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 118 300 kronor.
24:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17100
kronor.
25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 25, s. 30—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att till
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
13
lämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Naturhistoriska
riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av G65 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 139)
och den andra inom andra kammaren av herr Nihlfors (II: 258), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att en institutionsvaktmästartjänst
(''Ca 11) vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning förändras till
konservatorstjänst (Ca 19) och att i samband därmed ett nu utgående personligt
lönetillägg på 900 kronor indrages.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, föranledd
av en uppräkning av ordinarieposten med 10 000 kronor på grund
av att denna för närvarande syntes för lågt beräknad och av icke-ordinarieposten
med 1 000 kronor med hänsyn till löneklassförändringar.
Bland framställningar från vetenskapsakademien, som departementschefen
icke ansett sig böra biträda, märkes förslag om förändring av en institutionsvaktmästartjänst
i Ca 11 vid botaniska avdelningen till konservatorstjänst
i Ca 19 och i samband därmed indragning av ett personligt lönetilllägg
av 900 kronor.
I motionerna 1:139 och II: 258 har anförts bland annat följande.
I sina anslagsäskanden till 1927 års riksdag begärde kungl. vetenskapsakademien
en personlig konservatorsbefattning för vaktmästaren A. Zander
vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning. Zander utförde
redan då konservators-, ej vaktmästararbete. Då framställningen icke
ledde till resultat upprepades den i petita till 1928 års riksdag. Då beviljades
ett extra anslag på 800 kronor för att Zander skulle förordnas att med
befrielse från egentliga vaktmästargöromål utföra »förekommande konservatorsgöromål
av mera krävande natur». Detta anslag höjdes år 1940 till
900 kronor.
Alla sakkunniga torde vara ense om att ett stort botaniskt museum har
permanent behov av en konservator med tillräckliga botaniska och språkliga
kunskaper. Det lär även vara ovedersägligt att en befattningshavare
med dylika kvalifikationer icke rimligen kan räknas till vaktmästarpersonalen.
Med hänsyn till såväl erforderlig kunskapsnivå som göromålens art
intager han uppenbarligen en mellanställning mellan vaktmästarna och den
vetenskapliga personalen och bör då också tillerkännas en häremot svarande
lönegradsplacering och benämning. Även personliga billighetshänsyn tala
för att den nuvarande institutionsvaktmästaren, som i snart tjugo år på
ett mycket förtjänstfullt sätt utfört en kvalificerad konservators arbete och
härför endast erhållit ett lågt beräknat lönetillägg, äntligen kommer i åtnjutande
av bättre avvägda löne- och pensionsförmåner.
Det torde få betraktas som rimligt, att en anställd erhåller de förmåner,
som svara mot det arbete, han utför. I det vid riksmuseets botaniska avdelning
aktuella fallet har vaktmästaren, såsom framgår av akademiens
ovan citerade motivering, i 20 år endast sysslat med konservatorsgöromål,
men han har icke åtnjutit häremot svarande ersättning.
14
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Det må tilläggas, att botaniska avdelningen är den enda av riksmuseets
vetenskapliga avdelningar, som ej har en konservator eller preparator, men
samtidigt är dess arbetsbörda så stor, att dess delning sedan länge varit
aktuell. En delning föreslogs av forskningskommittén år 1945. Behovet därav
vitsordades i 1947 års statsverksproposition av departementschefen men
ledde icke till något resultat. I årets statsverksproposition uttalar departementschefen,
punkt 25, s. 31, om den ånyo framställda begäran om delning:
»Jag anser mig i nuvarande läge icke kunna framlägga något förslag i den
ånyo väckta frågan om en uppdelning av riksmuseets botaniska avdelning.
Jag vill dock i detta sammanhang uttala, att jag för egen del blivit övertygad
om att pn dylik uppdelning framdeles bör komma till stånd.»
Det torde sålunda vara obestridligt, att arbetsbelastningen på botaniska
avdelningen av riksmuseet är så stor att en delning bör genomföras snarast
möjligt. Detta synes vara ytterligare ett skäl för att den person, som utför
det tekniska arbetet, erhåller en lön och en ställning, som svara mot detta.
TJtskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Såsom i motionerna I: 139 och II: 258 erinrats åtnjuter innehavaren
av den i motionerna avsedda institutionsvaktmästartjänsten ett särskilt
arvode av 900 kronor för år för biträde med förekommande konservatorsgöromål
m. m. vid riksmuseets botaniska avdelning. Därest denne
befattningshavare besitter de kvalifikationer, som måste förutsättas hos
innehavaren av en konservatorstjänst vid museet, och uteslutande användes
för fullgörande av konservatorsgöromål, synas onekligen skäl tala för att
han också erhåller löneställning som konservator. Utskottet är likväl icke
berett att tillstyrka det i motionerna gjorda yrkandet. Emellertid utgår
utskottet från att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på frågan
om löneställningen för omförmälde befattningshavare.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 139 och II: 258,
a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................ kronor 347 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 15 532
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................... » 235 468
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 67 000
Summa kronor 665 000;
b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 665 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
15
26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 32), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 92 000 kronor.
27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 32 och 33), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 148 500 kronor.
28:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inredning och utrustning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 33 och 34), vilket innebär en
anslagsminskning med 48 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inredning
och utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 47 600 kronor.
29:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 34—36), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 500 kronor, hemställer utskottet, att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens
etnografiska museum, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 professor och föreståndare.................. Ca 33
1 museiassistent ............................ Ca 26
1 museibiträde.............................. Ca 11
Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än Ce 21+.
1 museiassistent ............................ Ce 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnogra
fiska
museum, att tillämpas tills vidare från och med bud
getåret
1949/50:
16
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 38 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 49 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 8 900
Summa kronor 96 500;
c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 96 500 kronor.
30:o) Statens etnografiska museum; Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 36), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 36 200 kronor.
31:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 36), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
32:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 32, s. 37), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 275 000 kronor.
33:o) Bidrag till kulturhistoriska inuseet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 33, s. 37), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
49 800 kronor.
34:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 34, s. 37 och 38), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 24 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
17
35 :o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 38 och 39), vilket innebär
en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av
Cypernexpeditionens fyndmaterial för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 27 700 kronor.
36:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 36, s. 39—41), vilket innebär en anslagshöjning med 8 700
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 22 200
kronor.
37:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Drottningholms teatermuseum
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
8 800 kronor.
38:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 38, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Thielska
galleriet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000
kronor.
39:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 39, s. 41), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska skolmuseet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.
40:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. Kungl.
Maj:t har (punkt 40, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet och andra för utskottet tillgängliga uppgifter inhämtas
bland annat följande.
Genom ett den 8 augusti 1936 dagtecknat stiftelsebrev förordnade professor
Carl Milles om skapandet av stiftelsen »Carl och Olga Milles’
Lidingöhem». Stiftelsen skulle ha till ändamål att efter förvärv av makarna
Milles’ tillhöriga, inom Lidingö stad belägna fastigheter (n:ris 2 och 4 i
2 —• Bihang till riksdagens protokoll 19li9. 6 samt. Nr 8.
18
Statsutskottets utlåtande nr 8.
kvarteret Södermanland) med deras byggnader och anläggningar samt om
möjligt deras inventarier och konstverk »bereda allmänheten tillträde därtill
samt för framtiden handhava hemmets vård, skötsel och utveckling i
donators anda ävensom att förvalta de tillgångar, som för främjandet av
denna museiverksamhet kunna genom donationer, gåvor eller inkomster tillfalla
stiftelsen». Stiftelsen har enligt köpebrev den 24 september 1937 förvärvat
ifrågavarande fastigheter samt den 16 februari 1938 beviljats lagfart
å fånget.
Den 5 och 7 augusti 1946 inkommo till ecklesiastikdepartementet två till
Konungen ställda likalydande skrivelser, undertecknade av ett flertal personer,
däribland landshövdingen G. II. Kjellman och dåvarande landshövdingen,
numera generaldirektören E. F. L. Lindeberg. I skrivelserna hemställdes,
att staten efter nationalinsamling eller på annat sätt skulle anvisa
medel för att inköpa professor Carl Milles’ konstsamlingar i Amerika, varom
erbjudande gjorts av Milles. I utlåtande den 31 mars 1947 över framställningarna
tillstyrkte överintendenten och chefen för nationalmuseum bifall
till desamma.
För att få en uppfattning rörande omfattningen och kvaliteten av de
konstföremål, som uppgivits ingå i samlingarna, uppdrog Kungl. Maj:t
genom beslut den 26 september 1947 åt museidirektören vid Ny Carlsbergs
Glyptotek i Köpenhamn Vagn Paulsen och intendenten vid Nationalmuseum
O. A. Antonsson att gemensamt verkställa värdering av ifrågavarande
samlingar. Paulsen och Antonsson avgå vo den 1 november 1947
efter besök i Milles’ hem i Cranbrook, Amerikas förenta stater, utlåtande
i anledning av uppdraget. Av utlåtandet framgår, att samlingarna syntes
vara väl värda det pris Milles begärt, cirka 600 000 kronor, samt av hög
kvalitet.
Den 24 september 1948 hava mellan Kungl. Maj:t och kronan, professorn
Carl Milles samt stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem avtal
träffats av i huvudsak följande innehåll. Kungl. Maj:t överlämnar till
stiftelsen som gåva ett kontant belopp av 600 000 kronor, att av stiftelsen
användas till inköp på vissa villkor av dels Milles’ i Cranbrook, förvarade
samling av antika skulpturer, tavlor in. m., dels ock övriga Milles tillhöriga,
därstädes förvarade samlingar av konstverk, utförda av andra konstnärer
än Milles. Milles överlämnar under vissa villkor såsom gåva till stiftelsen
dels av Milles själv utförda, honom tillhöriga i Cranbrook befintliga
konstverk, såväl gipser som färdiga verk, dels med viss inskränkning samtliga
av Milles utförda konstverk, såväl gipser som färdiga verk, vilka finnas
å stiftelsens fastighet i Lidingö, dels samtliga inventarier och av andra än
Milles utförda konstverk, vilka finnas å sistnämnda fastighet, dels ock av
Milles innehavda inteckningar å tillhopa 50 000 kronor i stiftelsens fasta
egendom, beviljade den 12 januari 1938 §§ 146—150. I enlighet med de för
stiftelsen gällande reglerna skola för stiftelsen upprättas särskilda stadgar,
å vilka skall begäras Kungl. Majrts stadfästelse.
Den förutnämnda köpesumman å 600 000 kronor avses bestridas ur lotterimedelsfonden.
Någon utbetalning av detta belopp har ännu ej skett.
I samband med överenskommelserna har vidare förutsatts, att stiftelsen
från och med budgetåret 1949/50 skall i mån av behov av statsmedel —
lotterimedel eller å riksstaten uppfört anslag — erhålla ett årligt bidrag till
driftkostnader om högst 15 000 kronor.
Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t fastställt stadgar
för stiftelsen, vilken bland annat har till ändamål att Milles'' Lidingöhem
Statsutskottets utlåtande nr 8.
19
och dess samlingar hållas tillgängliga för allmänheten. Enligt dessa stadgar
skall styrelsen för stiftelsen bestå av åtta ledamöter. Av dessa skall under
Carl Milles’ och hans hustru Olga Milles’ livstid Carl Milles och efter hans
död Olga Milles äga rätt att utse fyra, varjämte tre ledamöter utses av
Kungl. Maj:t och en av Lidingö stad. Genom nyssnämnda beslut har
Kungl. Maj:t för sin del till ledamöter i styrelsen intill utgången av december
1953 förordnat direktören B. A. W. Petri, kanslirådet G. H. Berggren
och intendenten vid nationalmuseum O. A. Antonsson.
Utskottet, som med tillfredsställelse tagit del av den sålunda träffade
uppgörelsen beträffande Carl och Olga Milles’ Lidingöhem, får med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till stiftelsen Carl och
Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 15 000 kronor.
Kyrkliga ändamål.
41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 43—48), vilket innebär en anslagshöjning
med 12 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledas
av vad föredragande statsrådet anfört;
b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för
domkapitlen och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
I. Domkapitlet i Stockholm.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 21 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. kronor 14 700
Summa kronor 43 500.
20
Statsutskottets utlåtande nr 8.
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt
stiftsnämnderna m. m.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 521 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal ............................. kronor 261 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 95 000
Summa kronor 911 300.
IV. Sammanfattning.
I. Domkapitlet i Stockholm........ kronor 43 500
II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m. ... » 911 300
III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna
m. m................ » 324 900
Summa kronor 1 279 700.
Särskilda uppbördsmedel:
Bidrag från kyrkofonden . ............. kronor 763 600
Nettoutgift kronor 516 100;
c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 516 100
kronor.
42:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 48—50), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 93 800 kronor.
43:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,
s. 50 och 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
44:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 44, s. 51), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
21
att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 050 800
kronor.
45:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 51—53), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomiusiker
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 17 300 kronor.
46 :o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 53), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;
b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600
kronor.
47:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
47, s. 53), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.
48:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för vissa
Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 54 och
55) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och
restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 18 000
kronor.
49:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 55), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.
50:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 50, s. 56), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
22
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
51 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig
och social tjänst. Kungl. Maj:t har (punkt 51, s. 56) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 10 000 kronor.
Detta anslag är nytt för innevarande budgetår och uppfört med 10 000
kronor. Ur anslaget utgå bidrag till stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid svenska diakonanstalten.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till stipendier för utbildande
av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
Akademier m. m.
52:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.
53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för
experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s.
57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 277 000 kronor.
54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i
övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 57 och 58), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till
vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 22 000 kronor.
23
Statsutskottets utlåtande nr 8.
55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 58—63), vilket innebär en anslagshöjning
med 66 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 397 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t............. » 480
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. * 382 720
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_92 100
Summa kronor 873 000;
b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 873 000 kronor.
56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 64 och 65), vilket innebär en
anslagsminskning med 6 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 154 000 kronor.
57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
Kungl. Maj:t har (punkt 57, s. 66—68) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
Anslag till detta ändamål anvisades första gången av 1939 års riksdag
och utgick för budgetåret 1939/40 med 125 000 kronor, varav till inredning
och utrustning av museilokaler samt flyttning av museisamlingar 110 000
kronor. Av sistnämnda belopp fick emellertid jämlikt föreskrift av Kungl.
24
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Maj:t endast 60 000 kronor tagas i anspråk. I samband med anvisandet av
anslaget uttalade sig riksdagen för att ett totalbelopp av 400 000 kronor
skulle ställas till akademiens förfogande för inredning och utrustning av
de nya museilokalerna vid Narvavägen samt flyttning av museisamlingarna.
Därvid framhöll riksdagen tillika, bland annat, att akademien icke hade att
räkna med något ytterligare anslag av statsmedel utöver nämnda belopp,
vilket dock icke avsåg kostnaderna för inredning av studiesamlingarna.
Sedermera ha för ett vart av budgetåren 1944/47 till museets inredning
och utrustning anvisats 50 000 kronor och för ett vart av budgetåren
1947/49 75 000 kronor. Av nämnda belopp å 400 000 kronor ha sålunda hitintills
360 000 kronor ställts till akademiens förfogande.
Då departementschefen år 1947 anmälde akademiens framställning om
anslag till inredning och utrustning av statens historiska museum för
budgetåret 1947/48 framhöll departementschefen, att frågan om det totalbelopp,
som akademien hade att påräkna av statsmedel för ifrågavarande
ändamål, med hänsyn till inträffade prisstegringar syntes böra upptagas till
förnyad prövning. För en dylik omprövning vore emellertid detaljerade
kostnadsberäkningar erforderliga. I anslutning till vad departementschefen
sålunda uttalat anmälde akademien i sina anslagsäskanden för innevarande
budgetår, att en generalplan för museets ordnande upprättats, enligt vilken
kostnaderna för de olika avdelningarnas permanenta nyuppställning kunde
beräknas till i runt tal 1 950 000 kronor.
Sedan departementschefen i 1948 års åttonde huvudtitel (punkten 53)
bland annat uttalat, att det med hänsyn till ifrågavarande betydande belopp
ville synas som om åtminstone i vissa fall en beskärning av anspråken
borde kunna ske, har akademien nu framlagt en omarbetning av generalplanen,
varigenom kostnadssumman nedbringats till 1 190 000 kronor. Med
frånräknande av de sammanlagt 150 000 kronor, som anvisats för budgetåren
1947/49, skulle det nu föreliggande medelsbehovet vara 1 040 000 kronor,
vilket belopp föreslagits fördelat på tio år.
Byggnadsstyrelsen har framhållit bland annat, att nu föreslagna väggar
borde utföras på sådant sätt att de lätt kunde nedtagas i samband med i
en framtid önskvärda omgrupperingar av samlingarna.
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Akademien har i den nya generalplan, som nu framlagts, lyckats väsentligt
reducera de beräknade kostnaderna för det definitiva ordnandet av
statens historiska museum. Det oaktat beräknas dessa kostnader komma att
uppgå till 1 190 000 kronor. Ett genomförande av inrednings- och ordningsarbetena
i den takt, som akademien tänkt sig, skulle därför nödvändiggöra,
att under närmast kommande tioårsperiod årligen anvisades ett anslag av
104 000 kronor. Det är sålunda alltjämt fråga om mycket betydande belopp
— så betydande att de måste ingiva vissa betänkligheter. Akademiens generalplan
innebär nämligen, att de sammanlagda kostnaderna för statsverket
för museets inredning och utrustning skulle komma att uppgå till 1 400 000
Statsutskottets utlåtande nr 8.
25
kronor, vartill komma 91 900 kronor motsvarande kostnaderna för vissa
önskemål i fråga om museets ordnande, vilkas förverkligande akademien
visserligen ställt på framtiden men icke definitivt uppgivit. Anmärkas må
dessutom, att i generalplanen icke ingå kostnaderna för uppställning av
museets komparativa samlingar från andra länder. Visserligen måste det
anses önskvärt, att historiska museets värdefulla och intressanta samlingar
på bästa sätt göras tillgängliga såväl för allmänheten som för den vetenskapliga
forskningen, men med hänsyn till rådande ekonomiska läge synes
mig ogörligt att för närvarande binda statsmakterna vid utgifter av den
storlek, som ett accepterande till alla delar av den framlagda planen skulle
föra med sig.
Jag anser mig emellertid även för nästa budgetår böra tillstyrka en viss
medelsanvisning till det fortsatta arbetet med historiska museets inredning
och utrustning och förordar, att förevarande anslag för budgetåret 1949/50
uppföres med oförändrat belopp, 75 000 kronor. Jag förutsätter emellertid,
att akademien prövar alla de möjligheter, som alltjämt kunna återstå, att
genom en förenkling av inredningsprogrammet ytterligare nedbringa totalkostnaderna
för inredningsarbetena. I det fortsatta arbetet på museets ordnande
torde även den av byggnadsstyrelsen anförda synpunkten böra
beaktas. Jag förutsätter, att en dylik förnyad omprövning kommer till
stånd, innan definitiva åtgärder vidtagas för dispositionen av förevarande
anslag samt hittills odisponerade medel av tidigare anvisade belopp.
Utskottet får i likhet med departementschefen understryka angelägenheten
av att vitterhetsakademien prövar alla de möjligheter, som alltjämt
kunna stå till buds, för att genom en förenkling av inredningsprogrammet
ytterligare nedbringa kostnaderna för historiska museets utrustning och inredning.
Utskottet anser vidare liksom departementschefen, att i det fortsatta
arbetet på museets ordnande även den av byggnadsstyrelsen anförda
synpunkten bör beaktas.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning
åt landsantikvarier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
58, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 86 400
kronor.
26
Statsutskottets utlåtande nr 8.
59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 59, s. 68 och 69), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum, in. m.: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.
60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 69 och 70) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000
kronor.
Akademien hade hemställt om en höjning av anslaget med 44 000 kronor,
varav 34 000 kronor avsetts för vissa reparationsarbeten å Tynnelsö slott
och 10 000 kronor för systematiska vetenskapliga utgrävningar. Beträffande
det förstnämnda ändamålet har akademien anfört bland annat följande:
De senare årens hårda vintrar i förening med bristen på kontinuerligt
underhåll ha medfört synnerligen otillfredsställande förhållanden i fråga
om ett antal av de byggnader, vilka ställts under akademiens och riksantikvarieämbetets
vård och förvaltning. De under denna post anvisade
medlen, 32 000 kronor, åtgå därför helt till de mest nödvändiga löpande
underhållsarbetena, och det är helt uteslutet, att akademien av dessa medel
skulle kunna disponera större belopp för någon mer genomgripande reparation
av byggnaderna. En dylik reparation är emellertid nu ofrånkomlig
beträffande Tynnelsö slott, vilket tillhör akademien. Yttertaket på denna
byggnad är nämligen i så dåligt skick att en genomgripande reparation är
ofrånkomlig, om icke hela takresningen skall taga obotlig skada. Taket är,
utom på lanterninen, täckt med tegel på panel. Teglet är på många ställen
söndrigt. Ränndalarna äro täckta med plåt, vilken är fullständigt sönderrostad
och delvis ersatt med tjärpapp. Taket är otätt och det underliggande
trävirket har på flera ställen angripits av röta. En fullständig reparation
av taket skulle enligt anbud komma att draga en kostnad av cirka
34 000 kronor.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Jag är väl medveten om vikten av att vården och underhållet av våra
byggnadsminnesmärken icke eftersättes i brist på erforderliga medel. I nuvarande
läge kan jag dock endast tillstyrka en anslagshöjning med 10 000
kronor för ändamålet. Jag förutsätter, att detta belopp skall tagas i anspråk
för de allra mest brådskande reparationsarbetena å Tynnelsö slott.
Förslaget om anvisande av särskilda medel till systematiska vetenskapliga
Statsutskottets utlåtande nr 8.
27
utgrävningar kan jag icke nu biträda. Anslaget i sin helhet torde därför
för nästa budgetår böra höjas med nyssnämnda belopp av 10 000 kronor
och sålunda uppföras med 90 000 kronor.
Utskottet får framhålla, att med de av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsmedlen
— 10 000 kronor — allenast de mest brådskande reparationsarbetena
å yttertaket på Tynnelsö slott kunna bliva utförda. En fullständig
reparation av taket skulle enligt vad vitterhetsakademien upplyst draga en
kostnad av omkring 34 000 kronor. En uppdelning av ifrågavarande reparationsarbeten
på olika etapper måste — såvitt utskottet kan finna — ställa
sig ekonomiskt oförmånligare än om arbetena utföras i ett sammanhang.
Med hänsyn härtill har utskottet funnit sig böra förorda, att hela det av
akademien äskade beloppet anvisas för nästa budgetår, vilket i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 24 000 kronor.
I enlighet härmed tillstyrker utskottet, att förevarande anslag uppföres
med (90 000 -j- 24 000 =) 114 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 114 000 kronor.
61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 61, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagsminskning med 13 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
141 600 kronor.
62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 62, s. 71), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvirtetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 32 500 kronor.
63:o) Vitterhets-, historie-, och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 63, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
28
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
5 900 kronor.
64:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 72 och 73),
vilket innebär en anslagshöjning med 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för
de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 160 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 45 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 23 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 21 100
Summa kronor 250 600;
b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 250 600 kronor.
65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 73), vilket
innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 61 800 kronor.
66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66,
s. 73 och 74), vilket innebär en anslagshöjning med 4 700 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 37 000
kronor.
29
Statsutskottets utlåtande nr 8.
67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 74), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 14 500 kronor.
68:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 75—77), vilket innebär en
anslagshöjning med 26 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... *
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... »
Summa kronor 496 000;
b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 496 000 kronor.
216 400
3 900
227 800
47 900
69;o> Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, s. 77), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 31 900 kronor.
70;o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 77 och 78), vilket innebär
en anslagshöjning med 10 900 kronor, hemställer utskottet,
30
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier
samt underhåll och vård av instrument för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 22 000 kronor.
71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp av instrument
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 78 och 79)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp av instrument m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 79), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 20 000 kronor.
73:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73,
s. 79 och 80), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
74:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 74, s. 81), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
93 000 kronor.
75:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 81), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 4 600 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
31
76:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 77, s. 82), vilket innebär en anslagshöjning med 61 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 538 000
kronor.
77:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 83 och
84), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 270 000 kronor.
78:o) Uppsala universitet: Utrustning för kemiska och biokemiska
institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80,
s. 84 och 85), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för
kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kronor.
79:o) Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga
institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 81, s. 85—88) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 78 000 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 203), vari hemställts, att
riksdagen utöver av Kungl. Maj:t föreslaget anslag av 78 000 kronor ville
anvisa ett anslag under ifrågavarande anslagstitel av 127 600 kronor, eller
s-åledes tillhopa 205 600 kronor, att fördelas på sätt universitetskanslern
föreslagit, med den ändring att från det för inredning och utrustning av
lokaler för vissa av humanistiska sektionens seminarier begärda anslaget
51 200 avgå 6 200 kronor för byggnadsarbeten, vilket sistnämnda belopp
enligt vederbörande statsråds mening bör bestridas från vederbörande tidigare
beviljade byggnadsanslag, vartill detta torde kunna lämna tillgång.
Kanslern hade hemställt om ett anslag å 211 800 kronor för följande
ändamål:
32
Statsutskottets utlåtande nr 8.
1. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket
.................................. kronor 16 000
2. Maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets
verkstad ....................................... » 50 000
3. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska
sjukhuset ...................................... » 50 000
4. Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium » 25 000
5. Inredning och utrustning av lokaler för vissa av humanistiska
sektionens seminarier .................... » 51 200
6. Mikroskop och facklitteratur för undervisning i
limnologi ....................................... » 5 600
7. Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning
för väderlekslära ................................ » 14 000
Summa kronor 211 800.
Av det under 5. äskade beloppet av 51 200 kronor hänföra sig 6 200
kronor till vissa byggnadsarbeten.
Departementschefen, som icke kunnat förorda, att medel för de under
1. och 2. angivna ändamålen anvisas för nästa budgetår, har i övrigt anfört
följande.
Av statsfinansiella skäl kan jag icke tillstyrka någon höjning av innevarande
budgetårs anslag under nu ifrågavarande anslagsrubrik. Jag nödgas
därför inskränka mig till att förorda, att för nästa budgetår anvisas
medel för att tillgodose de av förutnämnda anslagsäskanden, vilka förefallit
mig angelägnast. Jag föreslår därför, att under anslaget för nästa budgetår
beräknas medel i enlighet med följande sammanställning.
a) Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset
..........................................kronor 18 000
b) Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium » 18 000
c) Inredning och utrustning av lokaler för vissa av humanistiska
sektionens seminarier..................... » 30 000
d) Mikroskop och facklitteratur för undervisning i
limnologi ....................................... » 4 000
e) Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning
för väderlekslära ......................... »_8 000
Summa kronor 78 000.
Vad särskilt angår det under c) angivna beloppet må framhållas, att
medel för i ärendet avsedda byggnadsarbeten (6 200 kronor) böra bestridas
från vederbörande byggnadsanslag, i den mån förut för detta ändamål
anvisade medel förslå därtill.
I motionen I: 203 har anförts bland annat följande.
Beträffande delposten 1. Vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom
universitetsbiblioteket:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
33
Det belopp, 10 000 kronor, som äskas för universitetsbiblioteket, avser
framför allt att tillskapa nya hyllutrymmen för bokmagasinen. När bibliotekets
senaste ombyggnad 1934 tog sin början, voro bokmagasinens utrymmen
tagna i anspråk till det yttersta. Ombyggnaden, som pågick fram till
1945, tillförde biblioteket cirka 6 000 hyllmeters ökad förvaringsplats. Då
boktillväxten under tiden 1934—1948 uppgått till cirka 7 000 hyllmeter, är
det uppenbart att situationen nu är än mera kritisk än för 15 år sedan. Den
har kunnat bemästras endast genom att vissa bokavdelningar temporärt
undanställts i källar- och vindslokaler. Tillväxten av böcker sker nu i snabbare
tempo än någonsin och uppgår till över 700 hyllmeter årligen. Den
kan för framtiden väntas bli ytterligare stegrad. I längden låter sig problemet
om denna boktillväxts uppställning icke lösa utan att nya magasinsutrymmen
åstadkommas genom tillbyggnad av bibliotekshuset. För att
emellertid tillgodose de allra närmaste årens behov har överbibliotekarien
uppgjort ett förslag till insättning av ett antal nya hyllor i de befintliga
bokmagasinen. Tillsammans med de tillväxtutrymmen som ännu finnas
skulle denna nyinredning ge en om ock kortfristig lösning av uppställningssyårigheterna.
Vinnes däremot icke en sådan lösning, föreligga allvarliga
risker för oreda i de redan mycket trångbodda och snabbt växande samlingarna;
och oreda ingriper ytterst störande i ett stort biblioteks funktionsduglighet.
— De nya hyllorna ha kostnadsberäknats till cirka 10 000 kronor.
Den övriga delen av det föreslagna beloppet, 6 000 kronor, avses att tillgodose
behovet av skrivmaskinsbord och skrivmaskinsstolar samt av bokvagnar
och annan utrustning i magasinen.
Beträffande delposten 2. Maskiner och verktyg för astronomiska observatoriets
verkstad:
Fn för sitt ändamål väl utrustad verkstad är ett livsvillkor för varje
vetenskaplig institution, vars arbete kräver instrumentell utrustning, dels
för att underhålla redan förefintliga, ofta dyrbara och för närvarande dessutom
ofta oersättliga instrument, dels för att göra det möjligt att tillverka
för olika undersökningar nödvändiga specialapparater. Detta gäller i hög
grad för ett astronomiskt observatorium.
Vad Uppsala observatorium beträffar, har man visserligen där haft tillgång
till en ytterst primitiv verkstadsbyggnad, men de fa maskinerna i
denna äro föråldrade och ägas dessutom med något undantag av observatoriets
vaktmästare. Redan då den nuvarande prefekten för observatoriet
tillträdde sitt ämbete på hösten 1939 var denna situation ohållbar, men
det just då utbrutna världskriget omöjliggjorde för åtskilliga år framåt alla
planer på anskaffande av en tidsenlig verkstad. Under de sista åren ha emellertid
händelser inträffat, som framtvinga eu omedelbar lösning av observatoriets
verkstadsbehov. Genom den Tammska donationen och genom av
riksdagen beviljat större anslag har observatoriet fått medel att anskaffa
ett större spegelteleskop av modernaste konstruktion. Meningen var ursprungligen
att inköpa instrumentet i fråga från utlandet, men på grund
av de stigande priserna pii världsmarknaden och de bekymmersamma valutaförhallandena
stiitte man på oberäknade svårigheter, och man tvingades
undersöka möjligheterna att inom landet tillverka ett instrument av ifrågavarande
dimensioner. Den största svårigheten härvid var utförandet av de
optiska delarna. Under kriget hade emellertid en omfattande optisk industri
utvecklats^ i landet, och en av de främsta specialisterna pa detta område,
ingenjör E. Aulin, som även är astronomiskt intresserad, har för egen räk
3
—■ Diliang till riksdagens protokoll G sand. Nr S.
34
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ning byggt ett spegelteleskop och även förfärdigat optiken till de spegelteleskop,
som använts av de svenska expeditioner, som studerat de totala
solförmörkelserna i Norrland juli 1945 och i Brasilien och Västafrika maj
1947. Ingenjör Aulin har åtagit sig att slipa den för det planerade Uppsalainstrumentet
erforderliga spegeln. För att kunna utföra de mekaniska delarna
av instrumentet och den rörliga kupolen till instrumenthuset fordras
emellertid tillgång till en modern verkstad. De tyngre och större enheterna
måste naturligtvis beställas på någon av våra större mekaniska verkstäder,
men för utförandet av det finmekaniska arbetet är en egen verkstad absolut
nödvändig, om arbetet skall kunna genomföras och kostnaderna dessutom
hållas inom rimliga gränser.
Av det ovan anförda framgår, att observatoriet är i trängande behov av
det begärda anslaget för verkstadsutrustningen. Verkstaden behövs för
underhåll och reparation av de redan förefintliga instrumenten och för tillverkningen
av behövliga hjälpapparater. Den är en nödvändig förutsättning
för genomförandet av den omfattande instrumenttillverkning, som redan
startats. Det gäller här att med utnyttjande av landets resurser bygga ett
instrument av internationell klass. Det kan byggas inom landet för betydligt
mindre kostnad än om det skulle importeras, och dessutom slipper man
att offra en halv miljon kronor i hårdvaluta, valutabehovet reduceras till
omkring 20 000 kronor.
Beträffande delposten 3. Utrustning av centrallaboratoriet vid akademiska
sjukhuset:
Centrallaboratoriet vid akademiska sjukhuset fungerar dels som ett för
sjukvården avsett kliniskt analytiskt laboratorium, dels såsom Uppsala
universitets institution för klinisk kemi med uppgift att bedriva forskning
och undervisning. Något utrustningsanslag för den vetenskapliga verksamheten
och undervisningen har laboratoriet aldrig erhållit trots att dylika
anslag å upp till 50 000 kronor utgått till motsvarande laboratorier vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Den enda fasta inkomstkällan
utgöres av institutionsanslaget, som blott utgöres av 8 000 kronor.
Den kliniska kemiens dominerande betydelse för den moderna kliniska
forskningen torde vara så uppenbar och ha omvittnats i en sådan utsträckning,
att den här icke behöver ytterligare framhållas.
På grund av att centrallaboratoriet hittills varit inrymt i trånga och provisoriska
lokaler och således saknat utrymme samt även lämplig utrustning
har undervisningen varit bristfällig, och den laborationskurs i de invärtes
sjukdomarnas laboratoriediagnostik, som det åligger laboratorn att giva,
har av dessa orsaker hittills icke kunnat avhållas. Då laboratoriet under innevarande
år kommer att få nya och ändamålsenliga lokaler, skulle det
vara önskvärt, om undervisningen samtidigt kunde höjas till en tidsenlig
nivå. Det fordrar emellertid en motsvarande upprustning och modernisering
av laboratoriets resurser.
Beträffande delposten 4- Apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium:
För
utökning och modernisering av kurslaboratoriets instrument- och
apparatutrustning hade för fysiska institutionen begärts ett extra anslag å
25 000 kronor, vilket av departementschefen nedskurits till 18 000 kronor.
I den av de båda fysikprofessorerna Lindh och Ohlin till universitetsmyndigheterna
ingivna hemställan om upptagande av detta anslag i petitum till
innevarande års riksdag har eu utförlig motivering lämnats för behovet av
Statsutskottets utlåtande nr 8.
35
det begärda anslaget (se s. 86 i bilaga 10 till årets statsverksproposition).
Anslaget avser, som framhålles i denna motivering, en, på grund av den
stora tillströmningen av studerande, nödvändig utökning av kurslaboratoriets
instrument- och apparatbestånd ävensom en förnyelse av de nuvarande
till stor del omoderna och föråldrade instrumentresurserna. Med hänsyn
till den i landet rådande stora bristen på såväl fysiklärare som på fysiker
för industriens och forskningens behov synes mig det ursprungligen begärda
anslaget synnerligen väl motiverat. De beräknade kostnaderna ha
hållits lågt och avse endast att nödtorftigt tillgodose de för närvarande mest
aktuella och trängande behoven.
Beträffande delposten 7. Apparatur för meteorologiska institutionens avdelning
för väderlekslära:
Den nya professuren i meteorologi, särskilt väderlekslära, och ovannämnda
avdelning inrättades av statsmakterna redan år 1947, delvis med
tanke på att till Uppsala universitet överflytta den utbildning av civila
och militära flygmeteorologer (för meteorologisk tjänstexamen), som sedan
1944 pågått vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
i Stockholm under professor Bergerons medverkan. Omständigheter över
vilka universitetet icke kunnat råda ha medfört, att den nya meteorologiska
institutionsbyggnaden icke blir färdig att tas i bruk förrän tidigast i vår
och att ovannämnda överflyttning tidigast kan ske i höst. Något anslag för
specialapparater har varken avdelningen eller professorn haft hittills, och
de begärda medlen skola sålunda användas för att anskaffa de första oundgängligen
nödvändiga apparaterna i den nya institutionen, som ännu saknar
all instrumentell utrustning.
Av den nu begärda summan skulle cirka 5 000 kronor användas för att
anskaffa en ljuskopieringsmaskin, efter mönster av det meteorologiska universitetsinstitutet
i Chicago. En sådan maskin har där visat sig synnerligen
nyttig för forskningen, då den möjliggör att omedelbart, tillförlitligt och
billigt framställa alla de kart- och diagramkopior, som behövas för det
synoptiska forskningsarbetet.
Radaranläggningen, för vilken anslagsvis upptagits 6 000 kronor, skall bli
det väsentliga instrumentet för studium av molnens och nederbördsområdenas
struktur och rörelse, såväl vetenskapligt som vid den dagliga kartoch
molndemonstrationen inför studenterna. För hithörande undersökningar
behövas även de övriga, icke närmare specificerade apparaterna, till en kostnad
av cirka 3 000 kronor. Hit höra främst kylapparat, mikroskop och
belysningsanordningar för studium av iskärnors och andra iskristallers förekomst,
bildning, växt och struktur i naturliga och konstgjorda moln (delvis
enligt mönster från General Electrics laboratorium).
JJtskoitct. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har universitetskanslern
föreslagit, att ett belopp av 16 000 kronor skulle anvisas till
vissa inrednings- och utrustningsarbeten inom universitetsbiblioteket, därav
10 000 kronor till anordnande av nya hyllutrymmen i bokmagasinen.
Vidare har kanslern förordat, att ett belopp av 25 000 kronor skulle ställas
till förfogande för anskaffande av apparatur för fysiska institutionens kurslaboratorium.
Departementschefen har icke tillstyrkt någon medelsanvis
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 8.
ning till förstnämnda ändamål; till det senare ändamålet har departementschefen
förordat anvisande av 18 000 kronor eller 7 000 kronor mindre än
vad kanslern föreslagit. Det i motionen I: 203 framställda yrkandet överensstämmer
i här berörda avseenden med kanslerns förslag.
Enligt utskottets mening synes det på grund av boktillväxten nödvändigt
att medel ställas till förfogande för att tillgodose de närmaste årens
behov av hyllutrymmen i universitetsbiblioteket. Utskottet har även funnit
det motiverat att ett större anslagsbelopp än vad departementschefen
beräknat avses för fysiska institutionens del. Utskottet har därför ansett
sig böra på så sätt tillmötesgå de i ovannämnda motion framställda önskemålen,
att utskottet tillstyrker att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
höjes utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit med 17 000 kronor och alltså
uppföres med (78 000 -j- 17 000 =) 95 000 kronor.
Beträffande dispositionen av detta anslag har utskottet för sin del funnit
det lämpligast, att anslaget framdeles fördelas av Kungl. Maj:t efter
förslag av vederbörande universitetsmyndigheter, så att de mest nödvändiga
och brådskande kraven bliva tillgodosedda. Utskottet får hänvisa till
att departementschefen förordat ett dylikt förfarande beträffande motsvarande
anslag till Lunds universitet.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 203, till Uppsala universitet: Engångsanslag
för vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 95 000 kronor.
80:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 83, s. 88 och 89), vilket innebär en anslagshöjning med 41 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 311 000
kronor.
81 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 90), vilket
innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 260 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
37
82:o) Lunds universitet: Engångsanslag till vissa vetenskapliga institutioner.
Kungl. Maj:t har (punkt 86, s. 90—96) föreslagit riksdagen att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 120 000 kronor.
Större akademiska konsistoriet och kanslern hade hemställt om anvisande
av följande engångsbelopp för olika ändamål:
Konsistoriet, |
Kanslern, |
||
kronor |
kronor |
||
1. |
Histologiska institutionen............... |
. 52 300 |
52 300 |
2. |
Farmakologiska institutionen ........... |
. 30 000 |
16 000 |
3. |
Patologiska institutionen ............... |
. 13 000 |
13 000 |
4. |
Pediatriska kliniken ................... |
. 125 000 |
75 000 |
5. |
Kliniken för lungsjuka ................. |
5 530 |
— |
6. |
Kliniskt-kemiska laboratoriet ........... |
. 30 000 |
20 000 |
7. |
Institutionen för psykologi och pedagogik . |
. 30 000 |
15 000 |
8. |
Sociologiska institutionen............... |
. 10 500 |
— |
9. |
Astronomiska institutionen ............. |
. 79 000 |
— |
10. |
Kemiska institutionen ................. |
. 29 000 |
29 000 |
11. |
Limnologiska institutionen ............. |
. 13 000 |
5 500 |
12. |
Zoologiska institutionens fysiol. avd...... |
. 50 000 |
20 000 |
13. |
Fysiologiska institutionen............... |
. 50 000 |
— |
14. |
Central skrivbyrå ..................... |
. 12 000 |
12 000 |
Summa kronor 529 330
257 800.
Departementschefen har för sin del anfört följande.
Frågan om anvisande av medel för inrättande av en central skrivbyrå
vid Lunds universitet är jag icke beredd att nu upptaga till prövning; jag
torde få tillfälle att återkomma därtill i annat sammanhang. Kanslerns anslagsäskanden
i övrigt uppgå till en summa av 245 800 kronor, vilket i förhållande
till vad det större akademiska konsistoriet begärt — i runt tal
517 000 kronor — innebär en betydande nedskärning. Med hänsyn till
rådande ekonomiska förhållanden kan jag emellertid icke förorda ens att
ett belopp av den storlek som kanslern begärt skulle anvisas för nästa budgetår.
Jag inskränker mig till att förorda, att på riksstaten för budgetåret
1949/50 anvisas ett anslag av 120 000 kronor för ifrågavarande ändamål.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles, efter förslag av vederbörande
universitetsmyndigheter, fördela beloppet. Jag förutsätter därvid
givetvis, att de ändamål i första hand tillgodoses, som må befinnas
angelägnast men att hänsyn även tages till nödvändigheten av att i nuvarande
läge inskränka importen till det minsta möjliga.
Jag vill i detta sammanhang även framhålla, att därest ytterligare medel
komma att äskas framdeles för utrustning av pediatriska kliniken, framställningen
bör åtföljas av uppgift om i vad mån den avsedda utrustningen
är avsedd att användas enbart för undervisning och forskning.
38 Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Lunds universitet: Engångsanslag
till vissa vetenskapliga institutioner för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kronor.
83:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 96 och 97), vilket innebär en
anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 220 000 kronor.
84:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 97 och 98), vilket innebär
en anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 725 000 kronor.
85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90,
s. 98 och 99), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.
86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag för
vissa institutioner. Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 99—101) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 70 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Forslund m. fl.
(I: 39) och den andra inom andra kammaren av fru Gärde Widemar m. fl.
(II: 33), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett engångsanslag
å 41 300 kronor för iordningställande av den ännu oinredda våningen vid
radiopatologiska institutionen i enlighet med vad i motionen anförts.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
39
Kanslern hade hemställt om ett anslag å sammanlagt 124 300 kronor,
varav 41 300 kronor avsetts för inredning av vissa reservutrymmen i radiopatologiska
institutionen.
Departementschefen har icke varit beredd att tillstyrka, att medel nu
anvisas för nyssnämnda ändamål.
I motionerna I: 39 och II: 33 har anförts bland annat följande.
Kungl. Maj:t har under åttonde huvudtiteln ej funnit skäl tillstyrka en
av karolinska institutets lärarkollegium gjord framställning rörande anslag
å 41 300 kronor för inredning av vissa reservutrymmen i radiopatologiska
institutionen vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i Stockholm. Framställningen
bygger på en motivering avfattad av professor Reuterwall och
har tillstyrkts av universitetskanslern.
Fn liknande framställning i samma ärende blev ej heller tillstyrkt i föregående
budgetårs statsverksproposition.
Kräftsjukdomarna kräva årligen i vårt land cirka 11 000 dödsoffer och utgöra
en av de tre främsta dödsorsakerna. Vården av kräftsjuka personer
fordrar dyrbara apparater, sjukhus och speciellt tränade läkare (radiologer,
kirurger och patologer), och de årliga kostnaderna härför äro mycket stora.
Statsmakterna ha hittills beträffande den egentliga sjukvårdens behov och
fortsatta utveckling visat stor förståelse, för vilken såväl läkarna som landets
kräftsjuka patienter stå i stor tacksamhetsskuld. Då emellertid våra
kunskaper om kräftans orsaker och biologiska natur äro ofullständiga och
då intet specifikt verkande botemedel ännu står till förfogande, måste alla
krafter sättas in på fortsatt forskning. Enbart ett fortsättande av den sjukhusvård
vi nu kunna erbjuda och därmed förenad undervisning av studerande
och läkare är otillräckligt för att nå fram till vidgade kunskaper och
nya behandlingsmetoder.
Forskningens främsta mål äro 1) att söka utreda de yttre och inre faktorer
som leda till normala vävnaders omvandling till elakartade tumörer,
2) att med alla till buds stående metoder närmare studera kräftcellernas
egenartade byggnad och egenskaper, samt 3) att försöka finna nya och
bättre behandlingsmetoder. Endast på basen av sådan grundforskningkunna
nya upptäckter förväntas, vilka i sin tur kunna leda till bättre
diagnostiska metoder, en tidigare diagnostik och bättre behandlingsresultat,
d. v. s. att flera kräftsjuka än förut kunna räddas till liv och hälsa.
De till buds stående medlen för sådan forskning bilda ett stort register
av metoder från alla medicinska, biologiska, fysikaliska, kemiska och andra
forskningsfält. I största allmänhet kunna de olika vägarna indelas i experimentella,
kliniska och statistiska. Den experimentella cancerforskningen
bildar för närvarande ett oerhört stort område. Under de sista 20 åren ha
betydande landvinningar bär kunnat göras och det är framför allt från den
experimentella forskningen, som vi ha att vänta de epokgörande resultaten.
Den kliniska forskningen avser analys av behandlingsresultaten, prövning
av nya behandlingsmetoder, studium av tumörernas allmänna inverkan på
organismen m. m. Denna gren är i våra dagar ganska splittrad och kan
knappast väntas leda till grundläggande resultat utan medverkan från den
experimentella cancerforskningens yrkesmän.
Rörande cancerforskningens nuvarande ställning i Sverige förtjäna föl -
40
Statsutskottets utlåtande nr 8.
.1 an de synpunkter beaktande. Klinisk och statistisk forskning är möjlig att
bedriva i begränsad omfattning vid våra tre jubileumskliniker. Bristen på
utbildad personal och specialiserade kliniska laboratorier samt ännu så
länge otillräckliga anslag utgöra dock betydande hinder för denna forsknings
fulla utveckling. Sverige har inom detta område väl hävdat sin plats
bland övriga kulturländer, men ytterligare effektivisering är nödvändig
för att våra kliniker skola kunna hållas i nivå med de utländska. Framförallt
kommer den fortsatta utvecklingen att fordra inrättande av nya
forskartjänster.
Det experimentella forskningsfältet lämnar däremot för närvarande mycket
övrigt att önska. I stort sett kan situationen karakteriseras sålunda:
Smärre frågeställningar ha tagits upp till bearbetning av isolerade forskare
eller av små grupper av forskare vid karolinska institutet och vid våra universitet.
På grund av otillräckliga anslag och teknisk utrustning ha inga
större problem kunnat tagas upp till bearbetning. Omöjligheten att inom
landet få fortlöpande anslag under längre tid har ställt hinder i vägen och
säkerligen avskräckt flera läkare och vetenskapsmän från att ägna sig åt
experimentell tumörforskning. Detta förhållande har vidare medfört, att
kontinuiteten inom forskningsområdet icke kunnat upprätthållas, och därmed
saknas en enhetligt upplagd och konsekvent genomförd tumörforskning.
Den radiopatologiska institutionen vid radiumhemmet i Stockholm uppfördes
helt pa bekostnad av Konung Gustaf V:s jubileumsfond och överlämnades
till staten 1938. Institutionen förfogar nu över en liten stab,
huvudsakligen sysselsatt med rutinarbete, samt en delvis oinredd byggnad!
Befintlig forskningsutrustning är sparsam, delvis föråldrad och helt otillräcklig
för nutida krav. Utrymmen för forskning ha delvis måst tagas i
bruk för den alltmer växande tumördiagnostiska verksamheten. Institutionens
djurexperimentella avdelning innehåller endast delvis moderniserade
djurstallar, två små laboratorier och ett litet operationsrum. Fn våning
avsedd för 5 laboratorier står fortfarande oinredd — alltså 11 år efter byggnadens
överlämnande till staten — och framställningar till statsmakterna
om anslag för inredning ha såsom förut nämnts avslagits både i 1948 och
1949 års statsverkspropositionen På grund därav kan radiopatologiska institutionen,
vars ena uppgift är forskning, varken utveckla eller utnyttja
sin kapacitet för denna uppgift.
lorskare, som kommit till radiopatologiska institutionen med nya impulser
och vilja till arbete, ha i flera fall måst hänvisas till andra institutioner
både på grund av bristande utrymmen och brist på vetenskapligt
skolade assistenter. Utrymme har endast kunnat ställas till förfogande för
docenten i experimentell tumörforskning vid karolinska institutet. Av samma
skäl som ovan nämnts har denne haft stora svårigheter att få behålla
medarbetare, vilka hellre ägnat sig åt annan verksamhet, där utvecklingsmöjligheterna
varit större.
Fonder administrerade av karolinska institutet (Bröderna P. A. Ljungbergs
fond), svenska läkaresällskapet (Lotten Bohmans fond), cancerföreningen
i Stockholm och jubileumsfonden hava under årens lopp efter bästa
förmåga frikostigt stött experimentell och klinisk kräftforskning. Dels på
grund av de stora kostnader, som voro förenade med uppförandet av jubileumsklinikerna
och dessas utrustning, och dels på grund av det försämrade
Statsutskottets utlåtande nr 8.
41
ränteläget under senare år ha emellertid de två sistnämnda fondernas möjligheter
till utdelning av anslag blivit hårt beskurna. Dessa fonder se sig
för närvarande icke i stånd att helt bekosta genomförandet av större arbetsuppgifter.
En följd av detta är bland annat, att forskarna mista möjligheten
till längre tids studier, och därmed kan ingen ändamålsenligt driven och
ledd tumörforskning slå rot och utvecklas inom landet.
Under de sista tre åren har ett forskningsprogram av större omfattning
planlagts och påbörjats vid radiopatologiska institutionen. Detta program
avser att belysa en av tumörcellernas mest fundamentala egenskaper, nämligen
deras förmåga att förstöra omgivande normala vävnader. Detta växtsätt
utgör ett ännu ej närmare studerat fenomen, som är av stor klinisk och
vetenskaplig betydelse. Programmet innefattar ett samarbete mellan olika
specialister dels vid fysikalisk-kemiska institutionen i Uppsala och dels vid
Carlsbergfondens laboratorium i Köpenhamn. Undersökningar av denna
art ha tidigare icke utförts. Arbetets planläggning, de tillgängliga instrumentella
resurserna samt de ifrågavarande forskarnas kvalifikationer inge
förhoppningar om värdefulla resultat. För arbetets genomförande fordras
emellertid i första hand att ökat utrymme kan beredas vid radiopatologiska
institutionen.
Detta forskningsprogram innebär för landets del, att vi skulle kunna få
till stånd en fortlöpande tumörforskning inom ramen för radiumhemmets
och karolinska institutets organisationer, att förutsättning skapades för en
kontinuerlig undervisning inom den experimentella tumörforskningen, att
kontakten med utländska forskare kunde uppehållas på ett bättre sätt än
tidigare skett, att de nya landvinningarna från utlandet lättare och snabbare
skulle kunna tillgodogöras och prövas inom landet, samt att nuvarande
kliniska cancerforskning finge ett nödvändigt komplement i form
av en avdelning för experimentell tumörforskning.
Det gäller således att anvisa ett engångsanslag till inredning av den för
forskning avsedda våningen i radiopatologiska institutionen. Den befintliga
personalen anses vara tillräcklig. Alla för driften erforderliga kostnader tillgodoses
av fondmedel. För närvarande framställas inga ytterligare önskemål
rörande anslag för driften, men det har framhållits att längre fram, då
resultaten bättre kunna överblickas, behov kan komma att föreligga av en
heltidsanställd föreståndare för laboratoriet och en assistent.
Den aktuella situationen på kräftforskningens område fordrar således
statsmakternas intresse och stöd. Om det begärda anslaget icke kan erhållas,
torde med största sannolikhet nyssnämnda forskningsprogram icke
kunna genomföras och därmed omöjliggöres utvecklingen av en viktig länk
inom nutida experimentell medicinsk forskning.
Utskottet tillstyrker, att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag ett belopp
av 70 000 kronor anvisas för nästa budgetår för tillgodoseende av de av
departementschefen angivna ändamålen vid karolinska institutet.
Vad i motionerna I: 30 och II: 33 anförts har övertygat utskottet om
angelägenheten av att härjämte medel anvisas för inredning av den för
forskning avsedda våningen (fem laboratorier) i radiopatologiska institutionen,
i syfte att skapa ökade möjligheter för institutionen att därstädes
42
Statsutskottets utlåtande nr 8.
bedriva arbeten på kräftforskningens område. Enligt vad i motionerna uppgivits
är den för närvarande till förfogande stående personalen vid institutionen
tillräcklig, varjämte alla för driften erforderliga kostnader tillgodoses
genom anlitande av fondmedel. Med hänsyn till kräftforskningens utomordentligt
stora betydelse vill utskottet för sin del på så sätt tillstyrka
bifall till det i ovannämnda motioner framställda yrkandet, att för ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår anvisas ett belopp av 40 000 kronor,
vilket innebär att förevarande anslag uppföres med (70 000 + 40 000 —)
110 000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 39 och II: 33, till Karolinska medikokirurgiska
institutet: Engångsanslag för vissa institutioner
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 kronor.
87:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 101—107), vilket innebär en anslagshöjning
med 160 000 kronor föranledd av den planenliga personalökning,
som sammanhänger med högskolans successiva uppbyggnad, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg
skall från och med den 1 juli 1949 inrättas en professors-
och en laboratorsbefattning i vartdera ämnet fysiologi
och medicinsk kemi samt från och med den 1 juli 1950
en professors- och en laboratorsbefattning i farmakologi;
B. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a) Lön och tjänstgöringspenningar.
. . . kronor 84 000
Avgå
pensionsavdrag
m.
m. » 6 400 kronor 77 600
Statsutskottets utlåtande nr S. 43
Avlöning sstat.
Lön |
Tjänst- görings- penningar |
Summa |
|
1 professor i anatomi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 > » histologi .... ....... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 » > fysiologi........... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 > » medicinsk kemi....... |
8 000 |
4 000 |
12 000 |
1 prosektor vid anatomiska institutionen |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » » histologiska » |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 laborator > fysiologiska * |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
1 » .» medicinsk-kemiska » Anmärkningar till staten: 1. För professor kan lönen efter 5 år 2. För prosektor och laborator kan |
6 000 |
3 000 |
9 000 |
Summa kronor |
— |
— |
84 000 |
b) Ålderstillägg, förslagsvis
.............. kronor 4 000
c) Ersättningar till
vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis
.......... » 100 kronor 81 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis. . » 42 000
Summa kronor 123 700.
II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess
institutioner m. m.
1. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t ............kronor 1 800
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 88 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... »_9 500
Summa kronor 99 300.
Sammandrag:
I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 123 700
II. Vissa tjänstemän vid högskolan och
dess institutioner m. m............ » 99 300
Summa kronor 223 000;
44
Statsutskottets utlåtande nr 8.
C. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 223 000
kronor.
88:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 107 och 108) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 10 800 kronor.
89:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 108) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Materiel m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
90:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 108—110), vilket innebär en med
430 000 kronor ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 730 000 kronor.
91 :o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96, s. 110—112), vilket innebär,
att det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till
anskaffande av vetenskaplig litteratur till biblioteket, uppfört med 25 000
kronor, ersättes med förevarande anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs stad
för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 97, s. 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans
bibliotek för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
45
93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
98, s. 113), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:
Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
94:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 115—124), vilket innebär en anslagshöjning
med 140 000 kronor, i huvudsak föranledd av en med den pågående
omläggningen av studieplanen föranledd personalförstärkning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med
vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning
för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1949/50;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 332 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 442 300
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 564 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_98 000
Summa kronor 1 437 000;
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 437 000
kronor.
95:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 124 och 125), vilket innebär en anslagshöjning
med 14 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarliögskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 384 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 8.
96:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 125
och 126), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 226 000 kronor.
97:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 126—129), vilket innebär en anslagshöjning
med 95 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 433 000 kronor.
98:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 129), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
99:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll av
utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 130), vilket
innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
100:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande av
instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108, s. 130), vilket
innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till
elever för anskaffande av instrument för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.
101:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 130—132), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker
och tandsköterskor för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
47''
102:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskesko
lor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 132), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-
och tandsköterskeskolor för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
103:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111,
s. 133), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.
104:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 133), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.
105:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter
vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113,
s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 kronor.
106:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 114, s. 134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Natur astipendier åt studerande vid universiteten och vissa
högskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 310 000 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 8.
107:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115,
s. 134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kronor.
108:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 116, s. 134—136), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
1 345 000 kronor.
109:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för
docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117,
s. 136), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala
och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 114 800 kronor.
110:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie
lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 136
och 137), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 137), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Gästföreläsningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 62 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
49
112:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
120, s. 137), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.
113:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av
medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 137 och 138), vilket innebär en
anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten
m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 512 000 kronor.
114:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 122, s. 138 och 139), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 66 500
kronor.
115:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 123, s. 139), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
11 200 kronor.
116:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 124, s. 139 och 140), vilket innebär en anslagshöjning
med 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
117:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag/punkt 125, s. 140 och 141), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
4 — Bihang till riksdagens protokoll 6 samt. Nr 8.
50
Statsutskottets utlåtande nr S.
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 53 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 14 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 88100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 16 200
Summa kronor 172 000;
b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 172 000 kronor.
118:o) Farmaceutiska institutet; Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 126, s. 142), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
24 000 kronor.
119:o) Farmaceutiska institutet; Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 142), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 12 500 kronor.
120:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 128, s. 142 och 143), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Statsutskottets utlåtande nr 8.
51
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -
stämda av Kungl. Maj:t ............ kronor 3 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 67100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 600
Summa kronor 77 700;
b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 77 700 kronor.
121:o) Ortnamnskommissionen; Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 129, s. 143 och 144), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
18 600 kronor.
122:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, (punkt 130, s. 144),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 32 000 kronor.
123:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 144 och 145),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,
som bedriva ortnamnsunder sökning ar, för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.
124:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 132, s. 145 och 146), vilket innebär en anslagshöjning med
1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
52
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 9 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 161 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 20 000
Summa kronor 191 500;
b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 191 500 kronor.
125:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 133, s. 146), vilket innebär en anslagshöjning med 4 500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 17 000
kronor.
126:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 146 och
147), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och
bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 63 300 kronor.
127:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 135, s. 147 och 148), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 6 700
kronor.
128:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 148), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 15 700 kronor.
129:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 148 och
Statsutskottets utlåtande nr 8. 53
149), vilket innebär en anslagshöjning med 32 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten m.m.iör budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
130:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 138, s. 150 och 151) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 410 500 kronor.
Förslaget innebär en höjning av anslaget med 21 500 kronor, helt hänförande
sig till instituten i Göteborg och Lund. Bidraget till Stockholmsinstitutet
föreslås utgå med oförändrat belopp, 166 000 kronor, varav till
stipendier 18 000 kronor. Styrelsen för institutet hade begärt en höjning
av sistnämnda belopp med 12 000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,
vilket bland annat innebär anvisande för nästa budgetår av samma
bidrag till stipendier åt elever vid socialinstituten som för innevarande budgetår.
Utskottet får hänvisa till att departementschefen i annat sammanhang
förordat väsentligt ökat anslag till allmänna studielånefonden, varigenom
eleverna vid socialinstituten beredes större möjligheter att komma
i åtnjutande av studielån.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till instituten för socialpolitisk
och kommunal utbildning och jorskning för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 410 500 kronor.
131 :o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal
och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139,
s. 151), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av
befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
132:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 151), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser
för läkare för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 8.
133:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån. Kungl.
Maj:t har (punkt 141, s. 152) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor,
innebärande oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Andersson och
herr Bergh (I: 140) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad
rri. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivits
av 1946 års utredning om den högre utbildningens demokratisering — studentsociala
utredningen — i dess den 5 november 1948 avgivna betänkande,
utfärda erforderliga bestämmelser angående statlig kreditgaranti för lån
åt studerande, som ämna avlägga akademisk eller därmed jämförlig examen,
samt att riksdagen måtte till kostnader för statlig kreditgaranti för
studerande för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000
kronor.
Beträffande den närmare motiveringen för dessa yrkanden torde få hänvisas
till motionen I: 140.
Bestämmelser angående den med det nuvarande anslaget avsedda statliga
kreditgarantien äro meddelade i kungörelsen 1946: 676 angående statlig
kreditgaranti för lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig
examen, och i kungörelsen 1948: 210 angående statlig kreditgaranti för lån
åt den, som genomgått polisskola. Beslut om statlig garanti meddelas av en
av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd, garantilånenämnden. Utgifter för avskrivning
av fordran på grund av lån med statlig kreditgaranti bestridas däremot
från nu förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Studentsociala utredningen har i sitt den 5 november 1948 avgivna betänkande
angående studentsociala stödåtgärder (SOU 1948:42) framlagt
förslag angående ett flertal dylika åtgärder bland annat rörande studielån
med statlig kreditgaranti. Betänkandet är för närvarande föremål för
remissbehandling. Utskottet kan för sin del icke finna det lämpligt att
— såsom i motionerna 1:140 och II: 173 påyrkats — till behandling
upptaga endast en av de föreslagna direkta stödåtgärderna, utan anser att
samtliga i betänkandet berörda spörsmål av omförmälda slag böra bliva
föremål för bedömande i ett sammanhang. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet bifall till ovannämnda motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
55
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 140 och II: 173, till Kostnader
för statlig kreditgaranti för vissa studielån för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
134:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av
ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 152 och 153), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer
för redigering av ett register över vissa licentiatoch
doktorsavhandlingar för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 2 000 kronor.
135:o) Bidrag till föreningen kursverksamheten vid Stockholms
högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 153 och 154),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till föreningen kursverksamheten
vid Stockholms högskola för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
136:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 154), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att rikdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
137:o) Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 154 och 155) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till viss akademisk undervisning
i statskunskap för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 12 000 kronor.
Tekniska högskolor.
138:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, s. 156), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska hög
skolorna:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag
av 46 300 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 8.
139:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147, s. 156), vilket innebär en
anslagshöjning med 3 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 13 000 kronor.
140:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149,
s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 55 000
kronor.
141 :o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 157), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Stipendier för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
22 000 kronor.
142:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 157),
vilket innebär en anslagsminskning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.
143:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 157—159),
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 7 000 kronor.
144:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 153, s. 159—173), vilket innebär en anslagshöjning
med 106 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50 vidtaga de änd
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 57
ringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
b) besluta, att vid Chalmers tekniska högskola skall från
och med den 1 juli 1950 inrättas en professur i kemisk
apparatteknik;
c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 615 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt speci
allärare
och biträdande
lärare, förslagsvis
......... kronor 212 264
b. Övriga arvoden
och särskilda ersättningar
....... » 38 936 » 251 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ......................... » 740 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_136 800
Summa kronor 1 744 000
Särskilda uppbördsmedel:
Avgifter från de studerande.......... kronor 210 000
Nettoutgift kronor 1 534 000;
d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 534 000
kronor.
145:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. T enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 173—175), vilket innebär en anslagshöjning
med 60 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 8.
146:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 176), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 750 000 kronor.
147:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156,
s. 176 och 177), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
148:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 157, s. 177), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.
149:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 177 och 178),
vilket innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
150:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 159, s. 178), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
151 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 160, s. 178 och 179), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
59
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
11 000 kronor.
15‘2:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 161, s. 179), vilket innebär en anslagshöjning med 14 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.
153:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier
åt lärare im. fl. X enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162,
s. 180), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 56 000
kronor.
Allmänna läroverken m. m.
154:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
167, s. 190—193) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 279 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 46 500 kronor, varav
30 000 kronor belöpa på anslagsposten till sjukvård in. m., 15 000 kronor
på anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar och 1 500 kronor på
en ny anslagspost till utrustning för skolhälsovården vid de allmänna läroverken.
Bland av skolöverstyrelsen i detta sammanhang framförda förslag, vilka
departementschefen icke ansett sig böra biträda, märkes framställning om
anvisande av 19 500 kronor till skyddsbeklädnad åt skolläkare och deltidsanställda
skolsköterskor vid läroverken i de fall, där för skolhälsovården
särskilt avsedd lokal finnes. Överstyrelsen har framhållit, att de heltidsanställda
skolsköterskorna redan genom bestämmelserna i statens allmänna
avlöningsreglemente vore tillförsäkrade samma förmån. Departementschefen
har ej heller funnit tillräckliga skäl föreligga att nu, såsom överstyrelsen
ifrågasatt, överflytta de till 4 500 kronor beräknade kostnaderna för
förbrukningsartiklar för skolhälsovården vid läroverken från läroverkens
biblioteks- och materielkassor till förevarande anslag.
60
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes
med 46 500 kronor till 279 000 kronor.
Utskottet får i detta sammanhang framhålla, att utskottet funnit goda
skäl tala för de av skolöverstyrelsen framlagda förslagen om anvisande av
medel till skyddsbekhidnad åt skolläkare och deltidsanställda skolsköterskor
samt om överflyttning av kostnaderna för förbrukningsartiklar för skolhälsovården
från läroverkens biblioteks- och materielkassor till riksstaten.
Enligt utskottets mening synes det önskvärt att dessa spörsmål, när förhållandena
så kunna medgiva, bringas till en lösning i huvudsaklig anslutning
till överstyrelsens förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Allmäiina läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 279 000
kronor.
155:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 193), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 138 000 kronor.
156:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 193 och 194), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till
ljus- och vedkassorna för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor.
157:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170, s. 194), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.
158:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 194—196), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 14 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
61
159:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 196 och
197), vilket innebär en anslagshöjning med 105 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 330 000 kronor.
160:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:
Bidrag till praktiska mellanskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 174, s. 197—199), innebärande anslagsminskningar med
respektive 1 240 000, 1 500 000 och 900 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala
flickskolor ett förslagsanslag av 7 760 000 kronor;
b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor
ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor;
c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor
ett förslagsanslag av 4 300 000 kronor.
161:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre
kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s.
199), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till
hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.
162:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 200), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre
goss- och samskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 880 500 kronor.
163:o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177, s. 201), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre
flickskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 278 900 kronor,
därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av
terminsavgifter under läsåret 1949/50 vid vissa högre flick
-
62 Statsutskottets utlåtande nr 8.
skolor i Stockholm under villkor, att Stockholms stad för
samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits i
propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under
punkten 177 i bilagan åttonde huvudtiteln till 1949 års
stats verksproposition.
164:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 201), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda
mellanskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 68 600 kronor.
165:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 201), vilket innebär en
anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 50 000 kronor.
166:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 202 och 203), vilket innebär
en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska
skolan i Stockholm för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 50 000 kronor.
167:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
181, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800
kronor.
168:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
182, s. 203), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 12 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
63
169:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 203 och 204), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 45 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t . . » 2 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................... » 55 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 10 500
Summa kronor 114 000;
b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
114 000 kronor.
170:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 204 och 205), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 26 000 kronor.
171 :o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 205), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och
hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 3 000 kronor.
172:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 205
och 206), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 33 300 kronor.
64
Statsutskottets utlåtande nr 8.
173:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 206 och 207), vilket innebär en
anslagshöjning med 14 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig
ekonomi i Uppsala för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 140 000 kronor.
174:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöro
mål.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 207 och 208), innebärande
en ökad medelsanvisning till ifrågavarande ändamål med 8 100
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 18 900 kronor.
175:o) Särskilt lönetillägg åt lärare vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 208),
vilket innebär en anslagshöjning med 67 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilt lönetillägg åt lärare vid
statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor.
176:o) Läroboks nämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
190, s. 208), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.
177:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 191, s. 209), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet
med utlandet för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 15 000 kronor.
178:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk in. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192, s. 209), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
65
179:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 209 och
210), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för
lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
180:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 210 och 211) föreslagit riksdagen att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 16 500 kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning.
Skolöverstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget för nästa budgetår
till 100 000 kronor. Överstyrelsen har därvid beräknat, att minst 4
fortbildningskurser skola anordnas under budgetåret 1949/50. Såsom exempel
på ämnen, vari behovet av dylika kurser vore stort, har överstyrelsen
nämnt samhällslära, biologi (naturstudier), fysik och gymnastik med lek
och idrott. Det vore vidare, framhåller överstyrelsen, önskvärt att bereda
flera lärare möjlighet att deltaga i kurserna antingen genom en utökning av
antalet deltagare eller genom dubblering av vissa kurser.
Överstyrelsen har därjämte ifrågasatt vissa ändringar i grunderna för
ersättning åt kursdeltagarna, innebärande att maximibeloppet av traktamente
för deltagare, som ej är bosatt å kursorten, skulle höjas från 7 till 10
kronor samt att resebidrag, som nu kan utgå endast för enkel resa från
hemorten till kursorten, skulle kunna erhållas för resa såväl till som från
kursorten.
Slutligen har överstyrelsen i detta sammanhang, under hänvisning till av
olika lärarföreningar gjorda framställningar i ämnet, föreslagit, att överstyrelsen
skulle äga att från förevarande anslag tilldela dylik förening medel
såsom bidrag till täckande av resekostnader, kostnader för hållande av föredrag
in. in. i samband med av föreningen anordnad konferens.
Departementschefen har anfört följande.
Ehuru den fortbildning av lärare, som är syftet med förevarande anslag,
får anses vara av stor betydelse för undervisningen, anser jag mig
dock på grund av de rådande förhållandena icke heller för nästa budgetår
kunna förorda någon ökad medelsanvisning för ändamålet. Anslaget
torde därför böra uppföras med oförändrat belopp, 16 500 kronor.
Jag förutsätter därvid, att nu gällande bidragsgrunder för deltagande
i kursverksamheten komma att tillämpas även under nästa budgetår,
ävensom att medel icke komma att ställas till förfogande såsom resebidrag
m. m. vid av lärarförening anordnad konferens. Beträffande bidragsgrunderna
för deltagande i ifrågavarande kurser vill jag dock framhålla, att vissa
skäl synas tala för en jämkning av desamma. Samma spörsmål gör sig emel
5
—■ liihang till riksdagens protokoll 19h9. 0 saml. Nr tf.
66
Statsutskottets utlåtande nr 8.
lertid gällande även i fråga om andra av överstyrelsen anordnade kurser.
En allmän översyn av hithörande bestämmelser synes därför böra verkställas
av överstyrelsen. Härvid synes böra övervägas, om och i vad mån olika
bidragsgrunder kunna vara motiverade vid olika kurser, såsom med hänsyn
till kurstidens längd, kursernas förläggning till pågående läsår eller ferier
m. m. Det torde även vara av intresse att undersöka de bidragsgrunder,
som tillämpas vid av andra myndigheter än skolöverstyrelsen anordnade
kurser. Jag förutsätter, att överstyrelsen i samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1950/51 skall kunna framlägga de förslag, som nämnda översyn
må giva anledning till.
Utskottet delar departementschefens uppfattning om den stora betydelse
ifrågavarande kursverksamhet har för undervisningen i läroverken, och vill
uttala förhoppningen, att förhållandena snart skola medgiva en utvidgning
av denna verksamhet. Jämväl utskottet har funnit skäl tala för en jämkning
av de nuvarande bidragsgrunderna för deltagande i dessa kurser. I
likhet med departementschefen anser utskottet emellertid, att frågan
härom först bör närmare utredas genom skolöverstyrelsens försorg, varvid
även motsvarande spörsmål vid andra av överstyrelsen anordnade kurser
böra upptagas till prövning och undersökning verkställas beträffande de bidragsgrunder,
som tillämpas vid av andra myndigheter än skolöverstyrelsen
anordnade kurser.
Utskottet biträder departementschefens förslag om oförändrad medelsanvisning,
16 500 kronor, för nästa budgetår och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 16 500 kronor.
181 :o) Fortbildningskurser för folkskollärare och övningslärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 211 och 212) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för folkskollärare
och övningslärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 48 000 kronor.
182:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 212), vilket innebär anvisande av
samma anslags belopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre
läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.
183:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken in. fl.
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 197, s. 212
213), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
67
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de
allmänna läroverken in. fl. läroanstalter för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
184:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 213 och 214), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
185:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 214), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 7 100 kronor.
186:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och kurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 214), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:
Undersökningar och kurser för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
187:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 214—218), vilket innebär en anslagshöjning
med 96 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader jör student- och
realexamina för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 446 000 kronor.
188:o) Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t
har (punkt 202, s. 218—220) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 800 000
kronor, varav högst 3 750 000 kronor må användas till behovsstipendier.
Till s. k. behovsstipendier må under innevarande budgetår användas dels
högst 3 250 000 kronor av förevarande anslag, dels förefintlig reservation,
i runt tal 283 000 kronor, å det för budgetåret 1945/46 anvisade reserva
-
68 Statsutskottets utlåtande nr 8.
tionsanslaget av 1 900 000 kronor till stipendier åt lärjungar vid högre
läroanstalter.
Studielånenämnden, åt vilken Kungl. Maj:t den 6 december 1946 uppdrog
att verkställa utredning rörande statens studiehjälp åt den studerande
ungdomen, har i avvaktan på en eventuell ändring av stipendiegrunderna
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår enligt nu gällande bestämmelser
till 9 950 000 kronor. Nämnden har hemställt, att fastställandet
av visst högstbelopp för utdelning av behovsstipendier måtte upphöra; om
detta ej kunde bifallas, borde högstbeloppet för behovsstipendier höjas till
3 750 000 kronor. Av nämndens framställning inhämtas bland annat följande.
Genom nämndens beslut den 30 juni 1948 utdelades 6 392 000 kronor,
fördelade med 3 498 000 i grundstipendier och 2 894 000 kronor i behovsstipendier.
I jämförelse med den utdelning, som skedde den 30 juni 1947,
innebära de nu utdelade summorna, att beloppet för grundstipendier ökat
med 9.6 procent och för behovsstipendierna med 20 procent. Ökningen är
för både grund- och behovsstipendier beroende dels på ökning i elevantalet,
dels ock på att nämnden år 1948 bedömt studielämpligheten efter något
generösare grunder än tidigare. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga
ökningen i behovsstipendierna är emellertid den, att nämnden ansett
sig böra i viss mån anpassa grunderna för beräkning av stipendiebeloppen
till den nya och förmånligare inkomstskala, som överstyrelsen för yrkesutbildning
och skolöverstyrelsen infört för yrkesskole- respektive folkhögskolestipendier
efter det nämndens beräkning av medelsbehovet gjorts. På
grund av den föreskrivna begränsningen av anslagsbeloppet till behovsstipendier
har nämnden dock icke kunnat annat än delvis göra denna anpassning,
varför innevarande budgetår utdelningen till elever i läroverken är
något ogynnsammare än till bland annat yrkesskolornas och folkhögskolornas
elever i samma ekonomiska förhållanden.
Totalt beräknas stipendieutdelningen innevarande budgetår komma att
uppgå till omkring 9 200 000 kronor, varav i grundstipendier 5 800 000 kronor
och i behovsstipendier 3 400 000 kronor.
Beräkningen av anslaget för budgetåret 1949/50 utgår från ovan angivna
stipendieutdelning 1948/49. Härvid bör först beaktas den automatiska
ökningen av elevantalet, vilken enligt gjorda beräkningar kan uppskattas
till 5 procent och som verkar på både grund- och behovsstipendierna.
Detta innebär en ökning å hela stipendiesumman med omkring 400 000
kronor. För att inhämta tidigare berörda försprång, som bland annat yrkesskolornas
elever fått genom från nämndens utdelningsgrunder avvikande
beräkning av stipendiebeloppen, och ställa läroverkens elever i paritet med
dessa bör en ökning av behovsstipendierna ske med 350 000 kronor. Vid
sådant förhållande skulle anslaget uppgå till (9 200 000 + 400 000 +
+ 350 000 =) 9 950 000 kronor. Tillämpas icke samma inkomstskala som
för övriga stipendiekategorier, blir den erforderliga summan 9 600 000
kronor.
Anslaget har karaktären av förslagsanslag. Av anslaget har emellertid
viss del, innevarande budgetår 3 250 000 kronor, begränsats för utdelning
av behovsstipendier. Någon sådan begränsning finnes icke för de övriga
stora stipendieanslagen, nämligen anslagen till stipendier åt elever i folk
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
69
högskolor och yrkesskolor, ehuru dessa stipendier också äro behovsprövade.
Nämnden kan icke finna motiverat, att denna skillnad upprätthålles mellan
behovsprövade stipendier till olika elevkategorier, utan föreslår, att begränsningen
i förslagsanslaget till stipendier åt lärjungarna vid högre läroanstalter
bortfaller. Bibehålies begränsningen, torde till behovsstipendier böra
reserveras 3 750 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Den översyn av den statliga studiehjälpen till studerande ungdom, som
uppdragits åt studielånenämnden, kan förväntas vara avslutad inom den
närmaste tiden. Ett därpå grundat förslag till 1949 års riksdag torde dock
icke böra ifrågasättas. För nästa budgetår bör således nu gällande stipendiesystem
i huvudsak alltjämt tillämpas.
Jag är ense med studielånenämnden om att samma inkomstskala bör
ligga till grund för utdelningar av behovsstipendier som den för yrkesskoleoch
folkhögskolestipendier tillämpade. Vad nämnden i övrigt anfört rörande
behovsstipendierna synes icke ge anledning till annan erinran, än att frågan
om ett eventuellt slopande av maximeringen av anslagsmedlen till behovsstipendier
torde böra prövas först i samband med förutnämnda översyn.
För nästa budgetår bör i anslutning till nämndens förslag högstbeloppet
för utdelning av behovsstipendier fastställas till 3 750 000 kronor. Behovet
av medel till grundstipendier torde kunna uppskattas till 6 050 000 kronor.
Anslaget torde därför för nästa budgetår böra uppföras med 9 800 000
kronor.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår föreligger beträffande
stipendieanslagen till å ena sidan de högre läroanstalterna samt å
andra sidan folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna den olikheten,
att medan medelsanvisningen till behovsstipendier vid de högre läroanstalterna
är maximerad en dylik begränsning icke finnes i fråga om medelsanvisningen
till motsvarande ändamål vid folkhögskolorna och yrkesundervisningsanstalterna.
Härigenom har möjliggjorts, att behovsstipendierna vid
sistnämnda två grupper av läroanstalter kunnat av skolöverstyrelsen och
överstyrelsen för yrkesutbildning bedömas efter förmånligare grunder än
studielånenämnden kunnat tillämpa beträffande behovsstipendierna vid de
högre läroanstalterna. Utskottet, som uppmärksammat detta förhållande,
är emellertid ense med departementschefen därom, att frågan om ett eventuellt
slopande av maximeringen av anslagsmedlen till behovsstipendier vid
de högre läroanstalterna synes böra prövas först i samband med den inom
studielånenämnden för närvarande pågående översynen av den statliga studiehjälpen
till studerande ungdom. I detta sammanhang vill utskottet för
sin del framhålla angelägenheten av att nära kontakt hålles mellan de
olika stipendieutdelande myndigheterna, så att samma beräkningsgrunder
komma till användning för motsvarande slag av stipendier.
Utskottet, som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår upp
föres med 9 800 000 kronor, varav högst 3 750 000 kronor må användas till
behovsstipendier, hemställer,
70
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Stipendier åt lärjungar vid högre
läroanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 9 800 000 kronor, varav högst 3 750 000 kronor
må användas till behovsstipendier.
189:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda
realskolor iined kombinerad undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 203, s. 221 och 222), hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för budgetåret 1949/50 må till stipendier,
som under denna punkt avses — utöver för utdelning
disponibel del av behållningen å förevarande reservationsanslag
— utdelas ytterligare högst 50 000 kronor;
b) till Stipendier för studier genom korrespondens och
vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
190:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 222),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem
för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
191:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar
vid liögre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 205, s. 222), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare
vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 30 000
kronor.
Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning m. m.
192:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
206, s. 223—232) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, vilka för
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
71
anledas av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 222 000 kronor.
Kungl. Maj:t har föreslagit huvudsakligen följande ändringar i personalorganisationen
vid folkskoleseminarierna:
1) uppflyttning av rektorerna i Härnösand, Jönköping och Kristianstad
från avlöningsgrupp II (Cb 12) till III (Cb 13);
2) 11 nya ordinarie och 13 nya extra ordinarie lektorstjänster;
3) 3 nya ordinarie och 25 nya extra ordinarie övningsskollärartjänster;
4) en ny extra ordinarie lärartjänst i trädgårdsskötsel i Ce 20;
5) förvandling från halv- till heltidstjänst av 4 kontorsbiträdesbefattningar;
6)
3 nya extra ordinarie vaktmästare i Ce 10.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. I
detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har sig
bekant svårigheter föreligga att besätta de extra ordinarie lektorstjänsterna
vid folkskoleseminarierna, för vilka tjänster samma kompetensfordringar
gälla som för ordinarie lektorat. Förstnämnda tjänster lära på grund härav
i stor utsträckning för närvarande uppehållas av timlärare eller extra lärare.
Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på
angivna förhållande och överväger vilka åtgärder som böra vidtagas i syfte
att undanröja ovannämnda svårigheter.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
vilka föranledas av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 3 650 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt seminarieläkare
in. in., förslagsvis
..........kronor 58 300
72
Statsutskottets utlåtande nr 8.
b) Arvoden åt seminariebibliotekarier
. . kronor 32 000
c) Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio
nerna
........... » 20 900
d) Särskilda arvoden
vid provårssemina
rier
............ » 51 000
e) Tilläggsarvoden åt
lärare vid kurser för
utbildande av kyrkomusiker,
förslagsvis » 18 300
f) Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare .. » 12 100 kronor 192 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 3 700 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 757 400
Summa kronor 8 300 000;
c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.
193:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 207, s. 232—234), vilket innebär en anslagshöjning
med 85 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
906 000 kronor.
194:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 234), vilket innebär en anslagshöjning
med 30 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kronor.
195:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 209, s. 235), vilket innebär en anslagshöjning med
85 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
400 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 73
196:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 210, s. 235—241), vilket innebär en anslagshöjning
med 128 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för småskoleseminarierna,
som föranledas av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis .......................kronor 1 343 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt semi
narieläkare
m. m.
förslagsvis.......kronor 23 200
b) Arvoden åt semi
nariebibliotekarier
» 12 000
c) Arvoden åt biträ
den
på rektorsexpeditionerna.
.... » 7 300
d) Tilläggsarvoden
åt lärare i trädgårdsskötsel
..... » 1 600
e) Arvode åt ett biträde
för matlagningen
vid semina
-
riet i Lycksele... » 3 000 » 47 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 861 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_243 900
Summa kronor 2 495 000;
c) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 495 000 kronor.
197:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 211, s. 241—243), vilket innebär en anslagshöjning
med 41 000 kronor, hemställer utskottet,
74
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
291 000 kronor.
198:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 243), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 64 000 kronor.
199:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 213, s. 243), vilket innebär en anslagsminskning med
250 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
200:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 244 och 245),
vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 14 300 kronor.
201 ro) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och
småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215, s. 245), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
202:o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 216, s. 245 och 246), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor
och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 8 000 kronor.
203:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen
hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217,
s. 246 och 247), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
75
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa
till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
204:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att
undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218,
s. 247), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
205:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 219, s. 247 och 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastiftelsen för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.
Skolmåltider.
206:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har
(punkt 221, s. 248—250) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Olofsson och Svedberg väckt
motion (I: 94), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte begära en översyn av statsbidragsbestämmelserna rörande skolmåltider
därhän att större hänsyn tages till det förhållandet, att kostnaderna
för skolmåltider ställa sig betydligt högre i skolor med ett ringa barnantal
än i större skolor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion
(II: 259), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kommunernas
bidrag till anordnande av skolmåltider skola beräknas efter bidragsunderlag
på 70 öre per måltid samt att till bidrag för anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1949/50 anvisas ett förslagsanslag av IG 550 000 kronor.
Bestämmelser angående detta statsbidrag äro meddelade i kungörelsen
1946:553 (ändr. 1947:30). Jämlikt dessa bestämmelser utgår statsbidrag
för redovisningsår omfattande tiden 1 juli—30 juni. Som huvudregel gäller,
att bidrag skall, efter rekvisition, utbetalas i efterskott. Dock må 40 procent
av det statsbidragsbelopp, som kan beräknas komma att utgå för redovisningsåret,
utbetalas i förskott under redovisningsåret. Från ett för budgetåret
1949/50 beviljat anslag för detta ändamål skola således bestridas kost
-
76
Statsutskottets utlåtande nr 8.
naderna för dels de bidrag, som belöpa på redovisningsåret 1948/49 men
icke utbetalats under detta redovisningsår, dels ock förskott å de bidrag,
som belöpa på redovisningsåret 1949/50.
Skolöverstyrelsen har föreslagit böjning av anslaget för nästa budgetår
till 15 300 000 kronor. Därvid har överstyrelsen för innevarande budgetår
beräknat antalet deltagare i bespisningen till omkring 200 000 (ökning cirka
22 000) och anslagsbehovet till i runt tal 12 700 000 kronor. För nästa
budgetår har överstyrelsen uppskattat antalet deltagare till 225 000 (ökning
25 000). Kostnadsökningar ha vidare beräknats till följd av ökade förskottsrekvisitioner,
ökat antal bespisningsdagar och frångående av billigare
måltidstyper; å andra sidan har överstyrelsen räknat med anslagsminskning
till följd av ökade skatteunderlag.
I detta sammanhang har överstyrelsen även berört frågan om kommunernas
kostnader för skolmåltidsverksamheten och spörsmålet om kommunernas
utgifter för bespisning av barn från andra kommuner. Överstyrelsen
har därvid anfört i huvudsak följande.
Överstyrelsen har verkställt en undersökning av kostnaderna för skolmåltidsverksamheten
och dess anordnande under läsåret 1947/48, omfattande
116 skoldistrikt och 24 kommuner med skolmåltider vid högre
skolor.
Enligt statsbidragskungörelsen skall bidragsunderlaget för skolmåltid,
som består av lagad rätt med smörgås och mjölk, i regel utgöra 60 öre.
I de 106 av undersökningen omfattade skoldistrikt, där sådan måltid serverades,
utgjorde totalkostnaden per serverad måltid hos 84.9 procent av
distrikten över 60 öre och hos 61.3 procent över 70 öre. Undersökningen
utvisar icke någon skillnad i kostnader mellan städer och landsbygd. Vid
de 22 högre skolor, där lagad rätt med mjölk och smörgås serverades, överstego
totalkostnaderna i 17 fall 60 öre. De stegrade priserna, främst på
arbetskraft men även på varor, ha sålunda medfört, att kostnaderna för en
skolmåltid numera i flertalet fall och oberoende av skolortens belägenhet
överstiga 60 öre. Skäl kunna således finnas för en höjning av bidragsunderlaget.
En höjning med 10 öre skulle emellertid medföra en ökning av
det beräknade statsbidraget med 2 550 000 kronor. Med hänsyn härtill och
till att kostnaderna dock i ett icke ringa antal fall ligga under 70 öre samt
att i vissa fall en rationellare anordning av verksamheten, efterhand som
lokalförhållandena ordnas, torde kunna nedbringa kostnaderna — detta
gäller främst de fall, där skolmåltiderna icke anordnas i skoldistriktens
egen regi — önskar överstyrelsen icke för närvarande föreslå någon höjning
av bidragsunderlaget.
Vad angår kommuns kostnad för »främmande» barns deltagande i skolmåltiderna,
så torde de höjda måltidskostnaderna kunna medföra, att
kommuner med högre skolor, vid vilka ett stort antal elever från andra
kommuner undervisas, icke vilja ikläda sig avsevärda kostnader för dessa
lärjungars skolmåltider. Skolmåltidsverksamhetens utbyggnad skulle på
grund härav kunna hämmas. Enligt departementschefens yttrande i 1948
års åttonde huvudtitel kan emellertid höjt bidragsunderlag medgivas kom
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
77
mun »vid utspisning av främmande barn». Överstyrelsen anser icke, att
medgivande av högre bidragsunderlag av denna anledning kan komma att
få sådan omfattning, att någon uppräkning av anslaget behöver ske.
Departementschefen har anslutit sig till skolöverstyrelsens uppfattning,
att någon allmän höjning av bidragsunderlaget icke borde ske för närvarande.
I avvaktan på närmare erfarenheter rörande anslagsbehovet har departementschefen
ansett anslaget böra uppföras med oförändrat belopp,
14 000 000 kronor.
I motionen I: 9Jf har anförts bland annat följande.
Med hänsyn till rådande finansiella läge finna vi det naturligt, att någon
allmän höjning av bidragsunderlaget för skolmåltider för närvarande icke
kommer till stånd. Vi vilja emellertid fästa uppmärksamheten på den enligt
vår mening orimliga skillnaden i kommunernas kostnader för skolmåltiderna,
som existerar mellan å ena sidan A- och B 1-skolorna och å andra sidan
B 2-, B 3- och D 1-skolorna. Man har nu i kommunerna tillräcklig erfarenhet
av statsbidragssystemet beträffande skolmåltiderna för att kunna
konstatera, att en överarbetning av gällande kungörelse bör ske i syfte att
utjämna kostnaderna, som nu äro alltför betungande för de lägre skolformerna.
Som exempel må nämnas, att kostnaderna för en skolmåltid i Svegs
skoldistrikt vid en B 1-skola med 55 barn belöpa sig till 64 öre per barn
och dag, medan kostnaderna i en av de mindre skolenheterna exklusive vedoch
hyreskostnader uppgått till 1 krona och 56 öre per barn och dag. Hela
skolbarnsbespisningen inom detta skoldistrikt kostade 27 160 kronor under
läsåret 1947/48, då däremot statsbidraget endast uppgick till cirka 12 374
kronor.
I Burträsks kommun ha kostnaderna för skolmåltiderna under läsåret
1947/48 uppgått till 68 572 kronor, varav i statsbidrag erhållits 44 981
kronor. Härvid är dock att märka, att bespisningen då ej hade genomförts
vid några av de skolor, där man kan beräkna, att den ställer sig dyrast.
Vid en skola i nämnda kommun, där barnantalet utgjorde 69 barn, voro
kostnaderna 66 öre per barn och kostdag, under det att kostnaderna vid
en skola med endast 12 barn uppgingo till 1 krona och 47 öre. I intet fall
understego dagskostnaderna 1 krona per barn och dag vid skolor, där barnantalet
ej uppgick till 20 elever.
Det ligger i öppen dag, att svårigheten att genomföra skolbarnsbespisningen
är störst i de minsta och längst bort belägna skolorna. Barnen i
dessa skolor äro dock i många fall de som bäst skulle behöva en ordnad skolbarnsbespisning.
Då det på grund av dessa skolors relativt ringa sammanlagda
elevantal icke är en fråga av större ekonomisk räckvidd att jämka
statsbidragsbestämmelserna, så att genomförandet av skolbamsbespisningen
befrämjas, måste det framstå som ett starkt intresse att sörja för att
ödebygdsskolornas barn få samma förmåner i fråga om bespisningen som
skolbarnen i våra tätorter. Det bör ej bereda några större svårigheter att
exempelvis i anslutning till den graderade skala, som tillämpas vid beräkningen
av bidragen till inventarieanskaffning vid skolbarnsbespisningen,
genomföra en jämkning av bidragsunderlaget för skolbarnsmåltiderna, så att
de mindre skolorna kunna erhålla ett större statsbidrag. Kungl. Maj:t har
visserligen möjlighet att efter särskild framställning från ett skoldistrikt
78
Statsutskottets utlåtande nr 8.
höja bidragsunderlaget, men det ter sig mera tillfredsställande, att en sådan
höjning för de sämst ställda skoldistrikten ej sker efter kanske slumpvis
gjorda framställningar utan efter generella grunder.
I motionen II: 259 har anförts huvudsakligen följande.
Till följd av de ökade priserna måste kommunerna numera vidkännas en
betydligt större del av kostnaderna för skolmåltiderna än vad som ursprungligen
var beräknat. Vid beslutet om den nu gällande fördelningen av kostnaderna
mellan kommunerna och staten utgick man ifrån att priset för en
skolmåltid i regel skulle kunna hållas under 60 öre. De utredningar, som
skolöverstyrelsen låtit företaga, visa att det numera endast är ett ringa
antal skoldistrikt, som lyckats hålla kostnaderna så lågt, och i flertalet skoldistrikt
är kostnaden per skolmåltid över 70 öre.
Trots detta har varken skolöverstyrelsen eller departementschefen velat
förorda en höjning av bidragsunderlaget och anför därvid såsom främsta
skäl, att en höjning med exempelvis 10 öre skulle åsamka staten en ökad
kostnad med 2 550 000 kronor.
Men detta är ju å andra sidan — från kommunernas synpunkt — inte
ett skäl mot utan för höjning av bidragsunderlaget. Kommunerna kunna
därvid åberopa inte bara den beräkning, som ursprungligen låg till grund
för beslutet om kostnadsfördelningen, utan kunna också hänvisa till löftena
om en lättnad av kommunernas skattebördor. Så sent som vid 1948 års
riksdag uttalades sålunda från regeringsbänken, att en av de mest angelägna
skattereformerna härnäst vore åtgärder i syfte att göra det lättare
för kommunerna. Det som nu föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 1
i fråga om skolmåltider innebär i stället större bördor för kommunerna.
Dessa få nämligen betala de 2 550 000 kronor, som departementschefen vill
befria statsverket ifrån. På grund av de olika principerna för beräkning av
statlig respektive kommunal bevillning förskjutas också skattebördorna över
på de minst bärkraftiga i samma mån som man flyttar över kostnaderna
för socialreformer in. in. från staten till kommunerna.
Utskottet tillstyrker, att anslaget för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår uppföres med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, 14 000 000 kronor,
och avstyrker alltså bifall till det i motionen II: 259 framställda yrkandet
om beviljande av ett anslag för ändamålet å 16 550 000 kronor.
Vad i motionen I: 94 anförts har övertygat utskottet om önskvärdheten
av att en överarbetning av bestämmelserna i gällande kungörelse angående
statsbidrag till anordnande av skolmåltider (1946: 553, ändr. 1947:30)
kommer till stånd. Erfarenheterna under den tid statsbidragssystemet varit
i tillämpning synas nämligen hava givit vid handen, att betydande ojämnheter
föreligga i fråga om kostnaderna för anordnande av skolmåltid i olika
skolor. Enligt 4 § av omförmälda kungörelse må visserligen Kungl. Maj:t,
då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag för varje
måltid än det eljest i författningen fastställda. Utskottet delar emellertid
den uppfattning, som hävdats i motionen I: 94, att en justering uppåt av
bidragsunderlaget för de sämst ställda skoldistrikten lämpligen bör ske
efter generella grunder och icke efter prövning från fall till fall. En över
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
79
syn av bestämmelserna i ovannämnda kungörelse synes utskottet även motiverad
med hänsyn till den allmänna prisstegring, som ägt rum sedan författningen
trädde i kraft. Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen måtte,
i enlighet med vad i motionen I: 94 påyrkats, i skrivelse till Kungl. Maj:t
göra framställning i ämnet.
Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde även de i motiveringen
till motionen II: 259 framställda önskemålen i viss utsträckning bliva
tillgodosedda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må,
a) med bifall till Ivungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen II: 259, till Bidrag till anordnande av skolmåltider
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
14 000 000 kronor;
b) i anledning av motionen I: 94 och med hänsyn till
vad utskottet ovan anfört, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en översyn
av bestämmelserna i gällande kungörelse angående statsbidrag
till anordnande av skolmåltider och för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen må giva anledning.
207:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 250), vilket innebär en
anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier
för skolmåltider för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 600 000 kronor.
208:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 250 och 251), vilket innebär
en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildande av personal
för skolmåltider för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 82 500 kronor.
Folkskoleväsendet.
209:o) Folkskolor m. in.: Bidrag’ till avlöning åt lärare vid folkskolor.
Kungl. Maj:t har (punkt 224, s. 251—254) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
216 600 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 9 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herrar Norman och Linden väckt
motion (I: 92), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
80
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Maj:t hemställa om utredning med förslag till allmän organisation av
övningslärartjänster vid folkskolan;
dels ock en inom andra kammaren av herr Kyling väckt motion (II: 255),
vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att förstärlcningsanordningar
kunna införas då barnantalet uppgår till 25 i skolor av B 1-form, till 20 i
skolor av B 2-form och till 15 i skolor av B 3- och D 1-form.
Departementschefen har i detta sammanhang berört ett par frågor av
mera allmän betydelse för folkskoleväsendet och därvid anfört följande.
Sedan en längre tid har med vederbörligt tillstånd vid småskolor av
a-form i ett 50-tal skoldistrikt tillämpats timplaner för första klassen och
i vissa fall även andra klassen, vilka upptaga lägre lärjungetimtal än vad
undervisningsplanen för rikets folkskolor föreskriver. I samband härmed
har medgivande lämnats till uppdelning under visst antal lärartimmar av
läraravdelning i två grupper med skild undervisning. I skrivelse den 30
november 1948 har skolöverstyrelsen gjort framställning om åtgärder i syfte
att skapa vidare möjligheter för tillämpning av denna anordning. Över
framställningen har Sveriges småskollärarinneförbund yttrat sig. Jag vill
för egen del framhålla, att den hittills bedrivna verksamheten med reducerad
timplan och gruppundervisning givit så goda erfarenheter såväl med
avseende å det pedagogiska resultatet som med hänsyn till önskvärdheten
av att minska elevernas arbetsbelastning, att tiden nu synes mogen för en
mera allmän tillämpning av ifrågavarande försöksanordning. Hur detta i
praktiken lämpligast bör ske synes böra bli föremål för ytterligare överväganden,
varefter det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utforma de
erforderliga bestämmelserna i ämnet.
Den årliga lästiden vid folk- och småskolan skall enligt folkskolestadgan
utgöra antingen 36 4/7 eller 39 veckor. I 4 § 2 mom. avlöningsreglementet
för folkskolan den 30 juni 1948 (nr 437) stadgas vidare, att ordinarie, extra
ordinarie och extra lärare skola mot åtnjutande av de i reglementet angivna
avlöningsförmånerna meddela undervisning under högst 39 veckor
varje redovisningsår, varvid undervisningsskyldigheten skall uppgå till 30
veckotimmar för folkskollärare, lärare vid mindre folkskola, biträdande
lärare och sådan ordinarie eller extra ordinarie småskollärare, som har sin
tjänstgöring förlagd till skola med kortare årlig lästid än 39 veckor, samt
28 veckotimmar för annan ordinarie eller extra ordinarie småskollärare
än nyss sagts ävensom för extra småskollärare.
Föreskriften, att lärare skall meddela undervisning »under högst 39 veckor
varje redovisningsår» har ansetts innebära, att lärare är skyldig tjänstgöra
varje vecka under läsåret. Detta har även ansetts utgöra en förutsättning
för att skoldistrikt skall erhålla statsbidrag till avlöning av folkoch
småskollärare.
Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har skolöverstyrelsen den 5 augusti
1948 fastställt vissa särskilda tim- och kursplaner för klasserna 7 och 8
i Marstrands skoldistrikt, att försöksvis tillämpas intill utgången av läsåret
1950/51. Dessa tim- och kursplaner upptaga för läsårets sex första
veckor koncentrerad undervisning i slöjd och hushållsgöromål. Någon annan
undervisning förekommer icke under denna tid. Undervisningen i övriga
ämnen, vilken ombesörj es av folkskollärare, meddelas under ett utökat
Statsutskottets utlåtande nr 8.
81
antal timmar per vecka under återstoden av läsåret. Folkskollärarna tjänstgöra
sammanlagt lika många undervisningstimmar som i vanliga fall,
ehuru tjänstgöringen fördelas på ett färre antal veckor än läsåret omfattar.
Genom beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t med anledning
av en av skolstyrelsen i nyssnämnda skoldistrikt gjord framställning medgivit,
dels att statsbidrag enligt kungörelsen 1920: 572 angående statsbidrag
för undervisning i slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola
samt kungörelsen 1920: 573 angående statsbidrag för undervisning
i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt må utgå till Marstrands
skoldistrikt utan hinder därav att undervisningen i nämnda ämnen under
viss del av läsåret pågår i större omfattning än i kungörelserna avses, dels
och att statsbidrag må utgå till avlönande av folkskollärare, som meddelar
undervisning i klasserna 7 och 8, utan hinder därav att läraren under läsårets
sex första veckor fullgör en undervisning för vecka, som understiger
den honom enligt gällande bestämmelser åliggande undervisningsskyldigheten,
dock under villkor att han för helt läsår fullgör det antal undervisningstimmar,
som för läsåret må åligga honom.
Det nu nämnda fallet synes mig utgöra ett belysande exempel på hur
det reformarbete inom skolans område, som aktualiserats av planerna på
en kommande skolreform, kan komma i viss formell konflikt med gällande
bestämmelser. Det är sannolikt, att icke så få fall av liknande art kunna
uppstå, då det kan befinnas påkallat att göra vissa avvikelser från bestämmelser,
som tillkommit med riksdagens medverkan, för att möjliggöra försöksanordningar
inom skolväsendets område. Därest riksdagen icke framställer
erinran däremot, torde Kungl. Maj:t böra äga att i dylika fall lämna
erforderliga medgivanden.
Till stöd för yrkandet i motionen I: 92 om en allmän organisation av
övningslärartjänster vid folkskolan anföres bland annat följande.
Övningslärarnas lönefråga, varom preliminärt beslut fattades i fjol (proposition
136/1948), föreligger icke i proposition i år såsom var bebådat.
Proposition 136/1948 innehöll icke något förslag till allmän organisation
och lönereglering för folkskolans övningslärare — endast förslag om lönegrader
och statsbidrag.
I skrivelse i fjol till riksdagens statsutskott framhöll Svenska gymnastik -direktörsförbundet önskvärdheten av en organisationsplan som en nödvändig
förutsättning för lönereglering för folkskolans övningslärare. Förbundet
hänvisade däri till en skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 maj 1939,
med bland annat förslag till statlig organisation av gymnastiklärare vid
folkskolan. Skolöverstyrelsen gjorde något senare en hemställan i samma
riktning. Den 17 juni i fjol förnyades förbundets hemställan till Kungl.
Maj:t.
Men folkskolans övningslärare ha ännu ej fått sin organisationsfråga löst.
Hur man för gymnastikens del kan tänka sig en sådan lösning har förbundet
som förut nämnts framlagt i sin skrivelse till Kungl. Maj:t år 1939.
Undertecknade ha funnit de av Svenska gymnastikdirektörsförbundet
framförda synpunkterna värda att beaktas. I propositionen 136, s. 7 (mitten)
framhålles vikten och värdet av organisatoriska åtgärder, och sådana
måste förutsättas som villkor för lönereglering. Att detta problem för folkskolans
del med dess klasslärarsystem måste lösas på ett annat sätt än för
i allmänhet andra skolformer, framgår av den reserverade ståndpunkt de
6 —- Bihang till riksdagens protokoll 1949. (> stiml. Nr X.
82
Statsutskottets utlåtande m 8.
sakkunniga och jämväl departementschefen å s. 10 respektive 14 intaga
till frågan om lönereglering för folkskolans övningslärare. Det kräves en
särskild utredning som måste innefatta samtliga folkskolor i riket. — Departementschefen
framhåller (s. 14) önskvärdheten av »att löneregleringen,
allt eftersom erfarenheter vinnas, utsträckes att omfatta ytterligare skolformer».
Enligt vår mening kan emellertid icke en generell lönereglering
tillkomma med mindre än en allmän organisation av övningslärartjänster
vid folkskolan uppbygges.
Med det ovan anförda vilja undertecknade fästa riksdagens uppmärksamhet
på, att önskemålet om allmänna organisatoriska åtgärder för övningslärare
vid folkskolan bör tagas under övervägande på sådant sätt, att
varje skola (lärare) må kunna i respektive övningsämnen erhålla erforderlig
fackhjälp i vid folkskolan tillämplig form.
I motionen II: 255 angående ändrade grunder för förstärkningsanordningar
inom folkskoleväsendet har anförts i huvudsak följande.
Enligt kungörelsen om fyllnadstjänstgöringen för lärare vid folk- och
småskolor den 14 juni 1946, nr 309, har frågan om förstärkning av undervisningen
på småskolestadiet delvis lösts. Antalet barn i skolor av A- och
B-form behöver uppgå till 15, för att uppdelning i grupper skall få ske.
Enligt ovan nämnda kungörelse får uppdelning ske av klass 3, om antalet
elever uppgår till minst 20.
För landsbygdens svagare skolformer kvarstår emellertid kravet på ett
alltför högt barnantal, innan förstärkningsanordning kan komma till stånd.
För skolor av B 1-form kräves 30, för B 2 25 och för B 3 20 barn för att
uppdelning kan komma i fråga. Skolutredningen skriver på s. 17 i stat. off.
utr. 1946: 11 bland annat följande: »En uppdelning av ifrågavarande slag
är särskilt behövlig i B 2-skolan, där läraren har den svåra uppgiften att
samtidigt undervisa 5 klasser på folkskolestadiet, samt i B 3- och D 1-skolorna,
som omfatta 3 eller 4 årsklasser från skolans alla stadier och genom
den stora åldersskillnaden mellan lärjungarna bereda särskilda undervisningssvårigheter.
I B 1-skolan gör sig behovet av en uppdelning av lärjungarna
mindre starkt gällande, ehuru en sådan uppdelning även där vid
högre lärjungeantal kan vara av stort värde, i synnerhet i den läraravdelning,
som omfattar klasserna 5—7. — Redan 1937 års folkskolutredning
hade förordat ett alternativ, som förutsatte att förstärkningsanordningar
kunde införas vid lägre barnantal. Åtgärder i denna riktning äro att betrakta
som ett viktigt led i strävandena att höja landsbygdens skolväsen.»
Skolkommissionen delar denna uppfattning, vilket framgår i skolkommissionens
principbetänkande, där det heter: »Skolkommissionen delar
skolutredningens uppfattning, att uppdelning av en läraravdelning är av
stor betydelse för undervisningen. Förstärkningsanordningar av detta slag
böra därför byggas ut, och uppdelning bör enligt kommissionens mening
tillåtas vid lägre minimiantal elever än enligt nu gällande regler.»
Även skolöverstyrelsen har gjort framställning till Kungl. Maj:t med
begäran om sänkning av minimiantalet barn i svagare skolformer för rätten
till införande av förstärkningsanordningar.
Utskottet. Förevarande anslag torde i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
för nästa budgetår böra uppföras med 216 600 000 kronor.
I anledning av de av departementschefen berörda frågorna av mera all -
Statsutskottets utlåtande nr 8.
83
män betydelse för folkskoleväsendet vill utskottet framhålla, att utskottet
med hänsyn till planerna på en kommande skolreform väl inser betydelsen
av att möjligheter stå till buds för försöksanordningar inom skolväsendets
område. Utskottet har därför icke velat framställa erinran mot att Kungl.
Maj:t i särskilda fall under ifrågavarande försöksperiod, då så befinnes påkallat,
må äga lämna erforderliga medgivanden till avvikelser från bestämmelser,
som tillkommit med riksdagens medverkan. Utskottet förutsätter
emellertid, att riksdagen hålles underrättad om de olika slag av försöksverksamhet,
som i sådan ordning beslutas, samt angående resultaten av
verksamheten. Utskottet får vidare understryka angelägenheten av att vid
försökens anordnande behörig hänsyn tages till de skiftande förhållanden,
som förefinnas inom olika skoldistrikt.
Vad beträffar motionen I: 92 torde de i motionen avhandlade spörsmålen
kunna bliva föremål för bedömande först sedan ställning tagits till
den aktuella frågan rörande folkskoleväsendets framtida organisation. Med
hänsyn härtill saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att
i skrivelse till Kungl. Maj:t göra framställning i enlighet med motionärernas
förslag. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen I: 92.
Med anledning av vad i motionen II: 255 föreslagits får utskottet erinra
därom, att frågan om förstärkningsanordningarna inom folkskoleväsendet
genom motionsvis framställda yrkanden (I: 88 och II: 137) underställdes
1944 års riksdags prövning. Statsutskottet framhöll då i sitt utlåtande
1944: 8, punkt 157, att nämnda fråga vore föremål för övervägande inom
skolutredningen. Vidare konstaterade utskottet, att ett bifall till sistnämnda
motioner beräknades betinga en årlig merkostnad av omkring
700 000 kronor. Utskottet, som delade den i motionerna hävdade uppfattningen
om värdet av ifrågavarande förstärkningsanordningar, fann sig
emellertid på grund av det läge vari frågan för det dåvarande befann sig
icke böra biträda det i motionerna framställda yrkandet om skrivelse till
Kungl. Maj:t i detta ärende.
Såsom i den nu föreliggande motionen II: 255 framhållits, har skolkommissionen
i sitt principbetänkande gjort ett allmänt uttalande angående förstärkningsanordningarnas
betydelse. Kommissionen har dock icke framlagt
några förslag till detalj bes tämmelser i ämnet. Utskottet är för sin del övertygat
om att förstärkningsanordningarna äro till stor båtnad för undervisningen.
Denna fråga synes utskottet likväl böra komma under närmare omprövning
i samband med att ställning tages till skolkommissionens förslag
rörande skolväsendets framtida organisation. Utskottet vill även framhålla,
att merkostnaderna för ett genomförande av de i motionen II: 255 angivna
åtgärderna äro svåra att uppskatta, men med hänsyn till de ökade timlärararvodena
numera torde kunna beräknas uppgå till omkring 1 000 0(10
kronor. Med hänsyn till sålunda anförda omständigheter har utskottet
icke funnit sig böra tillstyrka bifall till motionen II: 255.
84
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Utskottet får hemställa,
a) att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 216 600 000 kronor;
b) att motionen I: 92 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;
c) att motionen IT: 255 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
210:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och småskolor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 254 och 255),
vilket innebär en anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården
vid folk- och småskolor för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 820 000 kronor.
211:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226,
s. 255), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Resekostnadsersättningar
åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.
212:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 256), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 4 350 000 kronor.
213:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i husliållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 228, s. 257), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushålls g öromål vid egentliga folkskolor
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 425 000 kronor.
214:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 257), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
85
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 440 000
kronor.
215:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. in* I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
230, s. 257), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
216:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 257 och 258), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor
vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 625 000 kronor.
217:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 258), vilket innebär en anslagsminskning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt
vissa lärarinnor, som -på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 kronor.
218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 233, s. 258), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 250 000 kronor.
219:o) Folkskolor in. in.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234, s.
86 Statsutskottets utlåtande nr 8.
258 och 259), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skoljdiktiga barn för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000
kronor.
220:o) Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
235, s. 259), vilket innebär en anslagshöjning med 450 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till kostnaderna
för tillhandahållande av fria läroböcker in. m. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 950 000
kronor.
221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor
m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t
har (punkt 236, s. 259 och 260) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa förslagsanslag å respektive
22 000 000 kronor och 2 200 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gillström in. fl. (I: 93) och den andra inom andra kammaren av
herr Andersson i Essvik (II: 93), i vilka hemställts, att riksdagen ville bemyndiga
Kungl. Maj:t utfärda bestämmelser att fogas till kungörelsen
1945: 882 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, innebärande
dels att statsbidrag till anskaffning av första uppsättningen inventarier
till träslöjdsal för skola, vars lokalbehov — träslöjdsal däri inbegripet
— vederbörligen prövats av skolöverstyrelsen, måtte få utgå även före
skolbyggnationens färdigställande under förutsättning att skoldistriktet anskaffat
provisorisk träslöjdsal, som godkänts av vederbörande statens folkskolinspektör,
och försett denna undervisningslokal med inventarieutrustning
enligt given norm, dels ock att beslutanderätt om utanordning av
detta statsbidrag, vilket avräknas skoldistriktet en gång tillkommande
statsbidrag för nyanskaffning av undervisningslokaler, måtte överlämnas
till länsstyrelse;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Gustavson m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren
av herr Werner m. fl. (II: 175), i vilka hemställts, att riksdagen hos Kungl.
Maj:t ville göra framställning om skyndsam utredning, avseende statens
övertagande av hela kostnaderna för ett normalt byggnadsbehov av lokaler
och tjänstebostäder för folkskoleväsendet, samt att förslag i ärendet så
snart ske kan måtte föreläggas riksdagen.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
87
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas
— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —
till motionerna I: 93 och IT: 175.
Skolöverstyrelsen har beträffande anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten
anfört huvudsakligen följande.
Överstyrelsen har under de senaste åren i olika sammanhang påvisat,
att läget i fråga om folkskolans lokalförhållanden är synnerligen allvarligt.
Bristen på skollokaler synes antaga sådana proportioner, att förhållandena
1 ett stort antal skoldistrikt, såväl i tätorter som på landsbygden, komma
att bli fullständigt ohållbara, såvida icke den statsunderstödda skolbyggnadsverksamheten
får avsevärt ökas i jämförelse med ifrågavarande verksamhets
omfattning under de senast förflutna budgetåren.
Kostnaderna för de skolbyggnadsföretag, som överstyrelsen enbart under
budgetåren 1946/48 genom särskilda beslut prövat vara behövliga, torde
kunna uppskattas till omkring 360 000 000 kronor. För flertalet av
dessa byggnadsföretag har frågan om statsbidrag och byggnadstillstånd
ännu icke avgjorts, vilket också är förhållandet beträffande ett mycket
stort antal byggnadsföretag, som av överstyrelsen behovsprövats redan
före budgetåret 1946/47. Härtill kommer att, enligt vad överstyrelsen
har sig bekant, ett omfattande utrednings- och planeringsarbete
pågår ute i landet rörande nya skolbyggnader, varför under den allra närmaste
framtiden ett avsevärt antal behovsprövningsärenden utöver dem,
som redan inkommit till överstyrelsen och ännu icke avgjorts, äro att förvänta.
I flertalet fall är det här fråga om byggnadsföretag, vilka under
normala förhållanden omedelbart borde få uppföras. Det synes med fogkunna
konstateras, att den under de senaste åren för folkskolebyggnader
tillämpade byggnadskvoten — omkring 40 000 000 kronor under vartdera
av åren 1947 och 1948 — icke ens tillnärmelsevis varit tillräcklig för tillgodoseendet
av det under respektive år aktuella byggnads behovet.
Överstyrelsen är fullt medveten om att situationen på byggnadsmarknaden
torde omöjliggöra en så omfattande byggnadsverksamhet, som eljest
under budgetåret 1949/50 skulle vara erforderlig. Även om en avsevärd
begränsning av denna verksamhet sålunda blir nödvändig, finner överstyrelsen
det emellertid ofrånkomligt, att statsbidragsberättigade skolbyggnadsföretag
— provisoriska skollokaler inberäknade — för en sammanlagd
kostnad av minst 80 000 000 kronor komma till utförande under ifrågavarande
budgetår. Räknat med i genomsnitt 50 procent statsbidrag skulle
således bidragen till dessa företag röra sig om ett belopp av 40 000 000 kronor.
På grund av viss ofrånkomlig eftersläpning i bidragsutbetalningen
beräknar dock överstyrelsen, att medelsåtgången under budgetåret 1949/50
icke kommer att uppgå till sistnämnda belopp. Enligt överstyrelsens mening
torde anslaget för sagda budgetår böra uppföras med 30 000 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 14 000 000 kronor.
Vad angår anslaget till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten har
överstyrelsen på närmare angivna skid förordat, att detsamma uppföres med
2 200 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att det tyvärr icke syntes möjligt att
räkna med en skolbyggnadsverksamhet av den omfattning, som skolöverstyrelsen
utgått från vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget till
bidrag till vissa byggnadsarbeten, och anser sig för sin del böra föreslå,
att anslaget höjes med 6 miljoner kronor till 22 miljoner kronor.
88
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Anslaget till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten har departementschefen
ansett böra i enlighet med överstyrelsens förslag ökas med
200 000 kronor till 2 200 000 kronor.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: 93 och II: 93 har anförts i huvudsak
följande.
I kungörelsen den 31 december 1945 angående statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet, nr 882, medgives enligt § 3 statsbidrag till bland
annat första uppsättningen inventarier till slöjdsalar i samband med nyanskaffning
av undervisningslokaler. Kungörelsen innehåller detaljerade
bestämmelser angående beräkning av statsbidragets storlek och villkoren
för dess utfående.
Från och med den 1 juli 1947 utgår statsbidrag till skoldistriktens kostnader
för tillhandahållande av undervisningsmateriel vid folk- och småskolor
(kungörelse 1947:400, med vars tillkomst § 13 i kungörelsen den 6
mars 1936 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, nr 45,
upphörde att gälla). Statsbidraget enligt kungörelsen 1947:400 är bundet
bil läraravdelning och tager icke sikte på specialundervisning i särskilt
ämne.
Under nu rådande förhållanden finnes ett stort antal skoldistrikt, vars
behov av undervisningslokaler för en eller flera skolor i föreskriven ordning
prövats eller kommer att prövas av skolöverstyrelsen, men vilka inom
avsevärd tid framat äro förhindrade att utföra planerade och nödvändiga
byggnader för skolväsendet. För dessa skoldistrikt blir det därför nödvändigt
att tillgripa utvägen med provisoriska — oftast förhyrda — undervisnjngslokaler.
För berörda folkskolornas på landsbygden praktiska undervisning,
i första hand gossarnas slöjdundervisning, vilken tarvar särskild
lokal, blir detta till men. En välbehövlig och av målsmännen uppskattad
undervisning kan icke komma till stånd med mindre skoldistriktet ikläder
sig icke endast hela kostnaden för erforderlig provisorisk lokal utan även
hela kostnaden för anskaffning av inventarieutrustning. I den mån planerad.
skolbyggnad kommer till utförande, vilket i nuvarande tidsläge kan
dröja mer än tiotalet år, kan skoldistriktet icke retroaktivt komma i åtnjutande
av statsbidrag för sålunda anskaffade inventarier till träslöjdsal.
Detta innebär, att sådant statsbidrag, som normalt förutsatts komma att
utgå enligt gällande bestämmelser och skolöverstyrelsens utlåtande i samband
med prövning av lokalbehovet, i ty fall icke skulle komma skoldistrikt
till handa. Med hänsyn härtill synes en övergångsmässig uppmjukning
av statsbidragsbestämmelserna i förberörda kungörelsen 1945: 882 vara påkallad.
Såsom framgår av förestående, skulle detta icke medföra någon
ökning av statsverkets utgifter utan endast innebära, att en del av skoldistrikt
tillkommande byggnadsbidrag skulle utbetalas tidigare. Detta
skulle, såsom här nämnts, underlätta berörda skoldistrikts möjligheter att
anordna behövlig slöjdundervisning i folkskola, som tidigare saknade sådan.
Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att anslaget till bidragtill
vissa byggnadsarbeten för innevarande budgetår är uppfört med
16 000 000 kronor, att skolöverstyrelsen för nästa budgetår begärt en höjning
av anslaget med 14 000 000 kronor, att överstyrelsen därvid räknat
med att statsbidragsberättigade skolbyggnadsföretag för en sammanlagd
kostnad av 80 000 000 kronor skulle komma till utförande under budget
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
89
året, att läget i fråga om folkskolans lokalförhållanden enligt skolöverstyrelsen
är synnerligen allvarligt och kommer att bli fullständigt ohållbart
om byggnadsverksamheten icke kan avsevärt ökas samt att departementschefen
icke ansett det möjligt att för nästa budgetår räkna med en skolbyggnadsverksamhet
av den omfattning, som (iverstyrelsen utgått från,
varför departementschefen förordat att anslagsökningen för ovannämnda
ändamål begränsas till 6 000 000 kronor.
Med anledning av vad skolöverstyrelsen anfört vill utskottet understryka
det synnerligen beträngda läge, vari folkskolans lokalförhållanden befinna
sig. Det synes därför utskottet i hög grad angeläget, att folkskoleväsendets
byggnadsbehov i största möjliga utsträckning tillgodoses. Utskottet
vill för sin del ifrågasätta, huruvida icke vid fördelningen av byggnadskvoterna
för olika ändamål ökad hänsyn bör kunna tagas till folkskoleväsendets
behov på ifrågavarande område. Utskottet får även framhålla
önskvärdheten av att såväl statliga som kommunala myndigheter vid sitt
bedömande av byggnadsbehoven ingående pröva angelägenhetsgraden av
dessa behov i syfte att tillgodose de ändamål, som befinnas mest trängande.
I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat, att 1949 års skolbyggnadskommitté
den 15 februari 1949 till ecklesiastikdepartementet ingivit
en promemoria, innefattande ett preliminärt förslag med vissa riktlinjer
angående möjligheterna att tillgodose behovet av skolbyggnader och
undervisningslokaler på ett enklare och mindre kostnadskrävande sätt än
nu är fallet. Sedan skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen avgivit utlåtanden
över promemorian, är ärendet föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa
budgetår anvisas till bidrag till vissa byggnadsarbeten ett belopp av
22 000 000 kronor och till bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten
ett belopp av 2 200 000 kronor.
Med anledning av motionerna I: 93 och II: 93 vill utskottet framhålla,
att utskottet ansett starka skäl tala för att de frågor rörande statsbidragtill
inventarier, som nu handläggas jämlikt bestämmelserna i kungörelsen
(1945: 882) angående statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet,
frikopplas från sambandet med vederbörande byggnadsföretag och
bliva föremål för ett fristående bedömande. Utskottet vill förorda, att
detta spörsmål upptages till skyndsam utredning genom skolöverstyrelsens
försorg. Vid utredningen torde närmare böra prövas huruvida en dylik frikoppling
lämpligen bör omfatta även inventarier till gymnastiksalar eller
om det befinnes ändamålsenligast att med avseende å dessa inventarier
bibehålla nuvarande anordning. Härjämte synes frågan om en decentralisering
till länsstyrelserna av beslutanderätten rörande statsbidrag till inventarier
böra upptagas till bedömande. Utskottet far alltsa föreslå, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande även
utredning rörande av utskottet sålunda angivna spörsmål.
90
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Vidkommande det i motionerna I: 142 och II: 175 framställda yrkandet
får utskottet framhålla, att de i motionerna berörda frågorna äro av en
betydande principiell räckvidd och avse ett komplex av spörsmål, som hava
nära samband med de problem, som komma under omprövning i samband
med skolkommissionens förslag. Utskottet har för sin del icke funnit tillräckliga
skäl föreligga att nu hos Kungl. Maj:t begära särskild utredning
i av motionärerna angivna hänseenden. Utskottet avstyrker alltså bifall till
motionerna I: 142 och II: 175.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) till Folkskolor in. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten
för budgetaret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
22 000 000 kronor;
b) till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa fidlbordade
byggnadsarbeten för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor;
c) i anledning av motionerna I: 93 och II: 93 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa
skyndsam utredning rörande av utskottet ovan omförmälda
spörsmål samt för riksdagen framlägga det förslag
i ämnet, vartill utredningen kan giva anledning;
II. att motionerna I: 142 och II: 175 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
222:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 261),
vilket innebär en anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag
för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
223:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler in. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, s. 261), vilket innebär
en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 625 000 kronor.
224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 261), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
91
225:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder. Folkskolor
ni. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder. Kungl. Maj:t har
(punkt 240, s. 262—265) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.
Maj:t må under budgetåret 1949/50 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för folkskolans lärare med tillhopa 4 000 000 kronor, dels ock till
1 rubriken angivna ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa förslagsanslag
å respektive 2 000 000 kronor och 450 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bror Nilsson in. fl. (I: 10) och den andra inom andra kammaren
av herr Pettersson i Ersbacken m. fl. (11:4), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte dels besluta att statsbidrag skall utgå med 15 000 kronor till
tjänstebostad för folkskollärare och 10 000 kronor till tjänstebostad för
annan lärare, dock att statsbidraget icke må överstiga 50 procent av de
styrkta byggnadskostnaderna, och dels anvisa ett förslagsanslag av
2 500 000 kronor till byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret
1949/50;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr B er gli (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr
Jansson i Kalix m. fl. (II: 172), i vilka hemställts, att riksdagen, för den
händelse den icke skulle finna möjligt att redan i år höja bidragsbeloppen
till tjänstebostäder åt folkskolans lärare i enlighet med vad skolöverstyrelsen
föreslagit hos Kungl. Maj:t, gör framställning om en översyn av nuvarande
bidragsgrunder, därvid även möjligheten att bättre än efter nuvarande
regler anpassa bidragen till de regionalt varierande byggnadskostnaderna
undersökes.
Skolöverstyrelsen har — med utgångspunkt från antalet av de av Kungl.
Maj:t under budgetåret 1947/48 beviljade byggnadsbidragen — uppskattat
anslagsbehovet för byggnadsbidrag under nästa budgetår till minst
2 000 000 kronor vid oförändrade statsbidragsbelopp (12 000 kronor till
tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad
för annan lärare). Överstyrelsen har emellertid samtidigt föreslagit
höjning med 25 procent av nämnda statsbidragsbelopp och på grund därav
angivit medelsbehovet till 2,5 miljoner kronor. Den summa, varmed byggnadsbidrag
till tjänstebostäder sammanlagt högst må av Kungl. Maj:t
beviljas, har trots detta föreslagits bestämd till 4 miljoner kronor även för
nästa budgetår. Beträffande övergångsbidraget har skolöverstyrelsen —
med hänsyn till den automatiska minskningen av antalet fall där detta
kan utgå — föreslagit att anslaget för nästa budgetår minskas med 25 000
kronor till 450 000 kronor.
I utlåtande (iver skolöverstyrelsens framställning har statskontoret förklarat
sig icke kunna för närvarande förorda bifall till förslaget om 25 procent
förhöjning av bidragsbeloppen, medan byggnadsstyrelsen i anledning
92
Statsutskottets utlåtande nr 8.
av nämnda förslag inskränkt sig till att erinra om att den allmänna bostadskostnadsstegringen
under tiden från hösten 1945, som torde vara
den senaste tidpunkt pa vilken statsbidragsbeloppens beräkning kunnat
grundas, av byggnadsstyrelsen vid begäran om tilläggsanslag i andra sammanhang
upptagits till 22 procent. Byggnadsstyrelsen har i detta sammanhang
också föreslagit omläggning av sättet för bestämmande av hyresbeloppen,
sa att hyran komme att bestämmas till visst belopp per kvadratmeter
i stället för såsom nu till visst efter normalstorleken beräknat
belopp.
I detta sammanhang har vidare anmälts resultatet av den av särskilda
sakkunniga företagna granskningen rörande utfallet av den allmänna klassificeringen
av tjänstebostäderna för folkskolans lärare, beträffande vilken
fråga torde få hänvisas till statsrådsprotokollet, s. 263 och 264.
Departementschefen har anfört följande.
Med hänsyn till vad klassificeringsutredningen anfört anser jag tillräckliga
skäl icke föreligga för vidtagande av ytterligare åtgärder i klassificenngsf
rågan.
Den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av byggnadsbidragsbeloppen
kan jag icke nu tillstyrka. Ej heller är jag för närvarande beredd
att tillstyrka omläggning av sättet för hyresbeloppens bestämmande, på
sätt byggnadsstyrelsen föreslagit.
En inom ecklesiastikdepartementet verkställd beräkning av det antagliga
medelsbehovet till byggnadsbidrag för nästa budgetår, vid vilken beräkning
hänsyn tagits även till de av Kungl. Maj:t under hösten 1948 beviljade
statsbidragen, har utvisat, att det av skolöverstyrelsen vid oförändrade
statsbidragsvillkor uppskattade beloppet, 2 000 000 kronor, torde vara
erforderligt. Anslaget torde därför böra upptagas med detta belopp, vilket
innebär en höjning med 1 000 000 kronor. I likhet med vad som gäller för
innevarande budgetår torde Ivungl. Maj:t böra äga att under nästa
budgetår bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med tillhopa högst
4 000 000 kronor. — Den föreslagna sänkningen av anslaget till övergångsbidrag
från 475 000 kronor till 450 000 kronor synes vara motiverad.
I ''motionerna 1:10 och 11: Jf har anförts bland annat följande.
1946 års riksdag fattade vid sin höstsession beslut om statsbidrag till
byggande av tjänstebostäder åt folkskolans lärare. Enligt gällande bestämmelser
utgar statsbidrag med 12 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie
folkskollärare och med 8 000 kronor för tjänstebostad åt annan lärare, varvid
statsbidraget dock icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.
Redan då statsbidrag infördes rådde delade meningar om huruvida bidragsbeloppen
voro tillräckliga med hänsyn till rådande byggnadskostnader.
Avsikten med statsbidraget till lärarbostäder kan sägas vara att kompensera
de skoldistrikt,, som måste bygga tjänstebostäder, för deras kostnader
för detta ändamål. Sedan statsbidraget frånräknats skall återstoden
av byggnadskostnadema, som skoldistrikten få svara för, täckas av hyran
i vad avser amortering, ränta och underhåll. Både motionsledes och reservationsvis
framhölls att statsbidraget icke skulle komma att fylla sitt ändamål
utan att landsbygdskommunerna alltjämt skulle få vidkännas utgifter,
som kommuner med hyresmarknad undgå. Man föreslog därför att stats
-
Statsutskottets utlåtande nr 8.
93
bidraget borde höjas till 15 000 kronor respektive 10 000 kronor och att
bidraget finge uppgå till högst 50 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.
Under behandlingen av ärendet i kamrarna stöddes denna reservationsvis
framförda uppfattning av en utbredd mening bland ledamöterna
i riksdagen. Utskottets förslag segrade således med en övervikt av endast
7 röster i andra kammaren och 14 röster i första kammaren.
Sedan riksdagen beslöt införa statsbidrag till lärarbostäder, ha byggnadskostnaderna
stegrats i icke oväsentlig grad. Att exakt bestämma denna
höjning låter sig icke göra på grund av det bristfälliga statistiska material
som föreligger på detta område. Men man torde icke taga till i överkant
om man säger att byggnadskostnaderna för enfamiljs- och tvåfamiljshus
— sådana byggnader det här är fråga om — stigit med 20—25 procent under
de tre senaste åren. Med hänsyn till den prisstegring som ägt rum, vore
det rimligt att höja statsbidragen till lärarbostäder i motsvarande mån för
att bidragens realvärde skall bevaras. Det råder ingen som helst tvekan
om att 12 000 kronor respektive 8 000 kronor är mindre nu än för två år
sedan.
Utöver denna så att säga räknemässiga synpunkt bör hänsyn även tagas
till rådande uppfattningar ute i skoldistrikten. Det är således ett återkommande
klagomål att statsbidraget till lärarbostäder är för litet, och det
innebär att landsbygdskommunerna få göra ekonomiska uppoffringar, som
kommuner med hyresmarknad slippa. Detta tyder på att statsbidragen
blevo för lågt tilltagna redan från början såsom man befarade på åtskilliga
håll. En höjning av statsbidragen framstår därför som synnerligen motiverad
till förslagsvis 15 000 kronor för tjänstebostad för folkskollärare och
till 10 000 kronor för tjänstebostad åt annan lärare.
Emot en dylik höjning kan man invända att »tiden» inte är lämplig för
en ökning av statens utgifter. Härtill kan för det första genmälas att det
endast är fråga om huruvida staten eller kommunerna skola betala de
ökade byggnadskostnaderna. I bägge fallen får det allmänna svara för
utgifterna; det är endast fördelningen av utgifterna som skall ändras. För
det andra torde avsikten ha varit att en justering uppåt av statsbidraget
borde ske, om beloppen visade sig otillräckliga och byggnadskostnaderna
stego.
Till stöd för yrkandet i motionerna 1:141 och 11:172 har, förutom i
huvudsak liknande synpunkter som i förutnämnda båda motioner, anförts
följande.
Det nu gällande bidragssystemet är konstruerat på ett sådant sätt, att
handläggningen av hithörande ärenden är betydligt enklare än det ännu
väl mycket tillkrånglade förfarandet beträffande skolbyggnadsärenden.
Statsbidragsreglerna äro dock så schematiska, att de icke taga någon hänsyn
till orter emellan varierande byggnadskostnader, i det att statsbidraget
utgår med lika belopp, vare sig tjänstebostaden uppföres pa eu ort med
höga byggnadskostnader eller på en ort med förhållandevis låga sådana,
trots att det mycket väl kan inträffa, att skatteunderlaget per invånare icke
är större på den dyrare orten, beträffande glesbebyggda skoldistrikt tillkommer
dessutom, att antalet tjänstebostäder i förhållande till antalet
barn blir större än i tätbebyggda orter, och i ett distrikt med relativt höga
byggnadskostnader höjer denna omständighet därutöver distriktets totalkostnad.
94
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Även nu ifrågavarande bidragssystem borde givetvis få en sådan utformning,
att det verkar något så när lika överallt i landet. Hur detta skall
kunna ske med bibehållande av enkelhet i tillämpningen är tydligen en
svårlöst fråga. En sådan lösning bör dock eftersträvas, även om systemet
icke skulle bli fullt lika enkelt i tillämpningen som nu. I varje fall torde
det i längden bli ohållbart att bibehålla bidragsbelopp, som både i och för
sig äro för låga och dessutom verka så ojämnt som fallet är nu.
Utskottet. Enligt gällande bestämmelser (kungörelse 1946: 887) utgör
byggnadsbidragsbeloppen nu 12 000 kronor till tjänstebostad för ordinarie
folkskollärare och 8 000 kronor till tjänstebostad för annan lärare, dock
att statsbidraget icke må överstiga 40 procent av de styrkta byggnadskostnaderna.
Skolöverstyrelsen har — såsom av den lämnade redogörelsen
framgår — föreslagit en höjning av dessa bidragsbelopp med 25 procent
till 15 000 respektive 10 000 kronor och med anledning härav beräknat
anslagsbehovet för nästa budgetår till 2 500 000 kronor. Departementschefen
har förklarat sig icke nu kunna tillstyrka bifall till detta förslag
och för sin del förordat anvisande av ett anslag till byggnadsbidrag av
2 000 000 kronor. Det i motionerna I: 10 och II: 4 framställda yrkandet
överensstämmer med skolöverstyrelsens ovannämnda förslag, medan i motionerna
I: 141 och II: 172 hemställts, att riksdagen — för den händelse
beslut icke skulle fattas i enlighet med vad överstyrelsen förordat — måtte
hos Kungl. Maj:t begära en översyn av gällande bidragsgrunder.
Utskottet är ense med skolöverstyrelsen och motionärerna därom, att de
nuvarande statsbidragen icke synas vara lämpligt avvägda med hänsyn
till rådande byggnadskostnader. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka
bifall till det i motionerna I: 10 och II: 4 gjorda yrkandet, utan ansluter
sig till Kungl. Maj:ts förslag, innebärande tillämpning under nästa
budgetår av oförändrade bidragsgrunder och anvisande till byggnadsbidrag
av ett anslag av 2 000 000 kronor. I anledning av vad i motionerna I: 141
och II: 172 anförts och hemställts, vill utskottet emellertid framhålla, att
utskottet utgår från att Kungl. Maj:t upptager frågan om byggnadsbidragens
storlek till förnyat övervägande och för nästa års riksdag framlägger
det förslag, vartill denna omprövning må giva anledning. Utskottet vill
vidare betona, att utskottet funnit skäl föreligga för en närmare översyn
även i övrigt av de på här ifrågavarande område gällande reglerna. Vad
i motiveringen till motionerna I: 141 och II: 172 anförts föranleder utskottet
att understryka, att byggnadskostnaderna ställa sig väsentligt olika i
olika delar av landet; särskilt i övre Norrland och i bygder med jämförliga
förhållanden måste man räkna med avsevärt högre byggnadskostnader än
på andra håll. Att åstadkomma ett bidragssystem, som med bibehållande
av enkelheten i tillämpningen verkar i huvudsak lika på olika orter i landet,
är givetvis svårt. Utskottet vill dock peka på möjligheten att genom
Statsutskottets utlåtande nr 8.
95
på lämpligt sätt avpassade tilläggsbidrag tillgodose de skoldistrikt, i vilka
byggnadskostnaderna ställa sig särskilt höga. I detta sammanhang vill
utskottet jämväl framhålla vikten av att lämpliga åtgärder vidtagas till
förbilligande av byggnadskostnaderna.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet föreslå, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta
verkställa en översyn av de nuvarande statsbidragsgrunderna på ifrågavarande
område.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t under
nästa budgetår må bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder med ett belopp
av sammanlagt högst 4 000 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att till övergångsbidrag
till tjänstebostäder för nästa budgetår anvisas ett belopp av
450 000 kronor.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må,
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 10 och II: 4,
a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1949/50 bevilja byggnadsbidrag till tjänstebostäder för
folkskolans lärare, med tillhopa 4 000 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor;
c) till Folkskolor in. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor;
II. i anledning av motionerna I: 141 och II: 172 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte —
med iakttagande av vad utskottet här ovan anfört — låta
verkställa en översyn av gällande bestämmelser angående
statsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt
för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill denna
översyn kan giva anledning.
22G:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 265), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor in. in.: Bidrag till
Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 21 900 kronor.
96
Statsutskottets utlåtande nr 8.
227:o) Folkskolor in. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch
radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. Kungl. Maj:t har (punkt 242,
s. 265—270) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa respektive ett reservationsanslag av 145 000 kronor
och ett förslagsanslag av 340 000 kronor, innebärande anslagshöjningar
med respektive 68 000 och 300 000 kronor.
Sedan budgetåret 1945/46 ha pågått försök med kombinerad korrespondens-
och radioundervisning i engelska för folkskolelever. Syftet härmed
har varit att undersöka, i vad mån genom en dylik undervisningsmetod
elever i folkskolor, där undervisning i engelska ej förekommer, skulle kunna
bibringas grundläggande kunskaper i språket, ägnade att underlätta fortsatta
studier för realexamen m. m.
Försöken ha huvudsakligen gällt studiebegåvade lärjungar i femte och
sjätte klasserna (i mindre utsträckning dock även alla lärjungar i vissa
klasser). Undervisningen har omfattat två läsår. Lärjungarna ha erhållit
viss ledighet från den ordinarie skolundervisningen. Deras studier ha övervakats
av särskilda handledare (vanligen lärare i folkskolan), vilka även
haft rådgivande funktion. Försöksverksamheten har också innefattat
granskning av provskrivningar, instruktionssammanträden och inspektion.
Såväl korrespondens- som radioundervisningen har ombesörjts av Aktiebolaget
Radiotjänsts skolradioavdelning i samråd med och under överinseende
av skolöverstyrelsen. De omkostnader för verksamheten, vilka bestritts
av statsmedel, ha utgjorts av dels Radiotjänsts utgifter för själva
undervisningen, dels telegrafverkets kostnader för radioutsändningarna,
dels ock kostnaderna för handledare. Till avlönande av handledare, vilka
anställas av skoldistrikten, utgår statsbidrag såsom för timlärare, dock för
högst två lärartimmar i veckan vid en och samma skola.
Försöksverksamheten omfattade läsåret 1945/46 en nybörjarkurs för omkring
500 elever, huvudsakligen i sjätte klassen och tillhörande 78 skolor
inom 5 inspektionsområden runt Stockholm. För ändamålet anvisades för
budgetåret 1945/46 under förut angivna rubriker ett reservationsanslag av
60 000 kronor respektive ett förslagsanslag av 20 000 kronor. Läsåret
1946/47 anordnades en fortsättningskurs för elever i nybörjarkursen; för
ändamålet anvisades för budgetåret 1946/47 anslag med samma belopp
som för budgetåret 1945/46. Under läsåret 1947/48 utvidgades försöken
till att omfatta en nybörjarkurs för cirka 1 000 elever, främst i femte klassen
och tillhörande omkring 150 skolor inom 15 inspektionsområden i olika
delar av landet. Anslagen höjdes för budgetåret 1947/48 till 77 000 kronor
respektive 40 000 kronor. Samma anslag ha anvisats för innevarande
budgetår för en fortsättningskurs.
Styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund har med instämmande av styrelsen
för Sveriges folkskollärarinneförbund hemställt, att statsbidrag till
Statsutskottets utlåtande nr 8. 97
avlönande av handledare måtte få utgå för det verkliga antalet veckotimmar.
1046 års sholkommission har hemställt, att försöken med kombinerad
korrespondens- och radioundervisning måtte få fortsätta under nästa budgetår
i väsentligt utökad omfattning samt efter ändrade riktlinjer. Kommissionens
förslag omfattar olika alternativ för utvidgningen. Framställningen
innehåller beträffande målsättningen för och omfattningen av försöksverksamheten
i huvudsak följande.
Skolkommissionen har funnit, att den pågående försöksundervisningen
givit sådana positiva resultat, att den vore förtjänt av att ytterligare prövas,
varvid de hittills vunna erfarenheterna från denna undervisningsform
kunde kompletteras. Med anledning av de riktlinjer för språkundervisningen
i den kommande enhetsskolan, som skolkommissionen för övrigt föreslår,
borde sådana fortsatta försök få ske i vidgad omfattning och med i
vissa fall något ändrade direktiv. Alltjämt böra dock försöken börja i folkskolans
femte klass och pågå under minst två läsår.
De hittills företagna försöken med radio- och korrespondensundervisning
hä i regel endast omfattat elever, som enligt liirarens omdöme varit lämpliga
att deltaga i sådan undervisning. Då skolkommissionen nu ansett sig
böra förorda ett successivt införande av engelska som obligatoriskt undervisningsämne,
medför detta en förskjutning av målet för språkundervisningen,
innebärande en starkare betoning av förmågan att förstå och tala
det främmande språket, medan mindre betydelse tillmätes färdigheten av
skriftlig översättning till detsamma. Detta förutsätter en förändring av
metoder och arbetssätt. Det synes därför kommissionen önskvärt, att den
nu bedrivna radioundervisningen får fortsätta, men under dessa delvis
ändrade förutsättningar, och därvid vidgas till att omfatta flera inspektionsområden
och ett större antal lärara vdelningar. I ett antal av dessa
skola samtliga eller flertalet elever beredas tillfälle att deltaga. 1 de fall
endast ett urval av elever skall deltaga bör uttagningen av dessa ägnas
stor uppmärksamhet. Då det är önskvärt att få pröva detta arbetssätt
under så olikartade förhållanden som möjligt, bör antalet grupper från
varje inspektionsområde icke vara alltför ringa.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att genom en vidgad och mera
brett lagd radio- och korrespondenskurs i engelska möj liggöres för ett
stort antal barn på landsbygden att redan nu kunna få åtnjuta en kvalificerad
undervisning i detta språk. Slutligen torde man på detta sätt genom
radion i stor utsträckning kunna sprida kännedom om effektivare metoder
för undervisning i engelska, motiverade av den ändrade målsättningen för
densamma. Därvid kan övervägas, om icke, inom ramen för skolradions
ordinarie sändningar, program på engelska språket böra anordnas för
folkskolor med egen undervisning i engelska, eventuellt som försök även
kombinerade med någon form av provuppgifter.
Om engelska språket, som kommissionen föreslår, skall mera allmänt
införas som läroämne i folkskolor samt omfatta flertalet elever från och
med femte klassen, kan man förutse, att särskilda svårigheter kunna uppstå
i de flerklassiga liiraravdelningarna. Därför böra bland annat de
schematiska frågorna närmare utredas och prövas i praktisk verksamhet i
skolor av Bl- eller B2-form. Undersökas bör också, i vilken omfattning
klasslärarna utom sin ordinarie tjänstgöring kunna väntas åtaga sig tjänst
7
— Bihang till riksdagens protokoll 19h0. 6 sand. Nr tf.
98
Statsutskottets utlåtande nr 8.
göring som handledare för eleverna vid radioundervisningen och om denna
handledning kan anses erforderlig som förstärkningsanordning. Styrelserna
för Sveriges folkskollärarförbund och Sveriges folkskollärarinneförbund
ha hemställt, att antalet veckotimmar, för vilka timlärararvode vid sådan
handledning skall utgå, bör höjas från nuvarande två till tre. Starka pedagogiska
skäl synes kommissionen tala för att man tillmötesgår detta önskemål
och att tiden för elevernas s. k. tysta övningar i så fall minskas med
en timme. Vidare bör uppmärksammas, hur schematekniska och andra
organisatoriska problem böra lösas vid en utbyggd radioundervisning, då
denna kommer att omfatta två grupper på olika stadier inom en och samma
läraravdelning. Slutligen böra uppmärksammas de svårigheter, som kunna
uppstå i skoldistrikt, där skolskjutsar förekomma, om barnen i större
utsträckning sluta skoldagen på olika tider.
De nya försök, som av kommissionen här föreslås, böra omfatta övervägande
Bl- och B2-skolor på landsbygden. Ett så rikt nyanserat material
som möjligt bör därvid insamlas från ur geografisk och social synpunkt olikartade
områden och det torde därför vara lämpligt, att elever från samtliga
inspektionsområden beredas tillfälle att deltaga. Därigenom skulle även
över hela landet kunna spridas kännedom om mål och medel för folkskolans
undervisning i engelska.
■ Skolkommissionen förutsätter, att resultaten av denna verksamhet noga
följas genom på lämpligt sätt anordnade undersökningar.
Skolkommissionen räknar i fråga om omfattningen med två alternativ:
i det ena fallet (alternativ I) med högst 500 skolor och 5 000 elever, i det
andra fallet (alternativ II) med 250 skolor och högst 2 500 elever, varvid
kommissionen för sin del vill förorda det förstnämnda alternativet, som
avses omfatta samtliga folkskolinspektörsområden. Om endast vissa inspektionsområden
skola utväljas, bör detta ske i samråd mellan skolöverstyrelsen
och radiotjänsts skolradioavdelning.
Kostnaderna för den föreslagna verksamheten ha av skolkommissionen
för budgetåret 1949/50 beräknats sålunda:
Alternativ 1 Alternativ 11
högst 5 000 elever högst 2 500 elever
och 500 skolor och 250 skolor
kronor kronor
Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad lcorrespondensoch
radioundervisning.
A. Radiotjänsts kostnader.
1. Radioprogram, omarbetning av text -
material samt provuppgifter.......... |
11 200 |
11 200 |
|
2. |
Tryckningskostnader, grammofonskivor |
12 650 |
10 650 |
3. |
Personal, korrigering, instruktion genom |
41 000 |
39 000 |
4. |
Kontors-, expeditions-, material- och |
11 500 |
8 600 |
5. |
Instruktionskurser för handledare..... |
4 000 |
4 000 |
6. |
Undersökningar av resultaten ........ |
5 000 |
5 000 |
7. |
Oförutsedda utgifter................. |
9 650 |
6 550 |
95 000
85 000
Statsutskottets utlåtande nr 8.
99
B. Telegrafverkets kostnader.
_50 000_50 000
Summa 145 000 135 000
Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad korrespondensocli
radioundervisning.
2 veckotimmar ........................ 230 000 115 000
3 veckotimmar ........................ 340 000 170 000
Skolöverstyrelsen har anfört, att de redan vunna erfarenheterna av den
kombinerade korrespondens- och radioundervisningen finge anses giva vid
handen, att den borde kunna bli ett gott hjälpmedel vid undervisningen i
främmande språk i folkskolan. Överstyrelsen har anslutit sig till skolkommissionens
förslag, därvid överstyrelsen förordat det större alternativet.
Härvid har överstyrelsen även tillstyrkt förutnämnda särskilda framställning
om ökning av antalet handledartimmar. Önskemål om en sådan
ökning ha också framförts av representanter för överstyrelsen i granskningsrapporter
rörande undervisningen.
Styrelsen för Aktiebolaget Radiotjänst har tillstyrkt skolkommissionens
förslag och därvid uttalat önskemål om att alternativ I måtte genomföras
med utökning av antalet veckotimmar för handledning till tre.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De hittills vunna erfarenheterna av försöken med kombinerad korrespondens-
och radioundervisning i engelska i folkskolan tala för en fortsatt försöksverksamhet.
I enlighet med skolkommissionens förslag torde försöken
böra erhålla ändrad utformning och betydligt ökad omfattning. De
erfarenheter, som komma att vinnas genom den sålunda förändrade och
utvidgade försöksverksamheten, torde bli särskilt värdefulla med hänsyn
till planerna att allmänt införa undervisning i engelska språket i folkskolan.
Kommissionens kostnadsberäkningar ha icke givit mig anledning till
erinran. Jag anser mig i likhet med skolöverstyrelsen och Radiotjänst böra
förorda det alternativ, som avser höjning av anslaget till anordnande av
kombinerad korrespondens- och radioundervisning med 68 000 kronor till
145 000 kronor samt ökning av anslaget till handledning vid samma undervisning
med 300 000 kronor till 340 000 kronor.
Utskottet har blivit övertygat om lämpligheten av en fortsatt och utökad
försöksverksamhet beträffande kombinerad korrespondens- och radioundervisning
i engelska i folkskolan. I likhet med departementschefen anser
utskottet syftet med den ifrågavarande verksamheten bäst kunna vinnas,
därest densamma gives den omfattning, som innefattas i det av skolkommissionen
såsom alternativ I betecknade förslaget. Utskottet förutsätter liksom
kommissionen, att resultaten av försöksverksamheten noga följas genom
på lämpligt sätt anordnade undersökningar. En ökning av antalet handledartimmar
från två till tre veckotimmar har utskottet funnit av pedago
-
100
Statsutskottets utlåtande nr 8.
giska skäl starkt motiverad, varför utskottet jämväl i detta avseende ansluter
sig till departementschefens förslag. Emot de av skolkommissionen
verkställda, av departementschefen godtagna kostnadsberäkningarna för
ifrågavarande anordningars genomförande har utskottet icke något att
erinra, varför utskottet tillstyrker, att förevarande två anslag för nästa
budgetår uppföras med 145 000 respektive 340 000 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Folkskolor m. mAnordnande av kombinerad korrespondens-
och radioundervisning ett reservationsanslag
av 145 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
340 000 kronor.
228:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 243, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning med 51 300
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas
av vad departementschefen anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 266 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 24 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 126 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 32 500
Summa kronor 449 300;
c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 449 300 kronor.
229:o) Nomadskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 244,
s. 273 och 274) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 247 100 kronor, innebärande
en anslagshöjning med 5 000 kronor, avseende delposten till bränsle,
lyse m. m.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
101
Skolöverstyrelsen har bland annat hemställt om en anslagshöjning med
40 900 kronor som bidrag till beklädnad av eleverna vid nomadskolorna
med hänsyn till att allmänna barnbidrag icke utginge för de i nomadskolhemmen
intagna barnen under läsåret.
Departementschefen har framhållit, att en översyn av 1947 års lag om
allmänna barnbidrag torde komma att företagas, sedan närmare erfarenheter
vunnits rörande lagens verkningar. Departementschefen har vidare
anfört, att innan resultatet av en dylik översyn förelåge, han icke vore
beredd att taga ställning till frågan, huruvida särskilt bidrag till beklädnad
av eleverna vid nomadskolorna borde utgå, varför han icke nu kunnat
tillstyrka skolöverstyrelsens förslag i ämnet.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag uppföres med ett belopp av 247 100 kronor. I detta sammanhang
får utskottet framhålla önskvärdheten av att den av departementschefen
omförmälda översynen av 1947 års lag om allmänna barnbidrag kommer
till stånd och att frågan om lagens verkningar beträffande de i nomadskolhemmen
intagna lärjungarna härvid tages under närmare omprövning.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 247 100
kronor.
230:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 274), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 26 100 kronor.
231:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246, s. 275), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning
åt lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
232:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s.
275 och 276), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
102
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Fortsättning sskolor: Bidrag till centralisering
av jortsättningsskolväsendet för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.
Högre folkskolor och folkhögskolor.
233:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 248, s. 276), vilket innebär en anslagsminskning med 450 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 750 000
kronor.
234:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 276 och 277), vilket innebär
en anslagsminskning med 1 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare m. to. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 kronor.
235:o) Folkhögskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 250, s. 277), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 420 000
kronor.
236:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 251, s. 278), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden
åt skolläkare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.
237:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 252, s. 278), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande sam
hällsvetenskapliga
kurser för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 39 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
103
238:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 253, s. 278 och 279), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, och under erinran om
vad utskottet under punkten 188:o) anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
239:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 279), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning
av lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 4 000 kronor.
Abnormundervisningen.
240:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 255, s. 280—282), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna
för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................kronor 331 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.......... » 14 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal .......................... » 203 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ........ » 64 200
Summa kronor 613 000;
b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 613 000 kronor.
241:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 256, s. 282—284), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
228 800 kronor.
104
Statsutskottets utlåtande nr 8.
242:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 284 och
285), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
för slag svis ........................kronor 118 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t.......... » 9 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal .......................... » 245 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 41 800
Summa kronor 415 000;
b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 415 000 kronor.
243:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258, s. 285 och
286), vilket innebär en anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 123 500 kronor.
244 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 12 700 kronor.
245 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 287), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 22 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
105
246:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 261, s. 287), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
247:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 262, s. 287), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
kronor.
248:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 263, s. 287—294), vilket innebär en anslagshöjning med
75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 1 080 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t,/öVsZagrsuis » 54500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............... » 835 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ........ » 220 500
Summa kronor 2 190 000;
b) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 190 000 kronor.
249:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 264, s. 294—297), vilket innebär en anslagshöjning med
100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 925 000
kronor.
250:o) Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 297—300), hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Engångsanskaff
ning
av utrustning m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 185 000 kronor.
106
Statsutskottets utlåtande nr 8.
251 :o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 300),
vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
252:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 300), vilket
innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt
vissa fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
253:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 300—304), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande
dövstumlärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 kronor.
254 :o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 304), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma barn för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 46 000 kronor.
255 :o) Bidrag till föreläsningsverksamliet m. m. för dövstumma. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 304 och 305), hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till föreläsningsverksamhet
m. m. för dövstumma för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 7 000 kronor.
256:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 305), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkon
sulenter:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett för
slagsanslag
av 65 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
107
257:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 305 och 306), vilket innebär
en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 24 300 kronor.
258:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 273, s. 306), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 1 000
kronor.
259:o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 306 och 307), hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Hörselfrämjandet för
kursverksamhet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 14 000 kronor.
Yrkesundervisningen.
260:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
276, s. 308—320), föreslagit riksdagen att a) besluta att i Jönköping skall
från och med budgetåret 1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl.
Maj:t bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, omfattande
från och med andra klassen dels en maskinteknisk linje med differentiering
av undervisningen tredje läsåret med speciellt avseende å träteknik,
dels ock en gjuteriteknisk linje, under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning
för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets rektor eller motsvarande
kontant ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de
högre tekniska läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen
förordat; c) godkänna av departmentschefen angiven avlöningsstat för de
högre tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50; d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 406 000 kronor,
i huvudsak föranledd av följande av departementschefen framlagda förslag:
1) inrättande av ett tekniskt gymnasium i Jönköping, organiserat på
sätt ovan angivits;
108 Statsutskottets utlåtande nr 8.
2) igångsättande av den av riksdagen tidigare beslutade maskinfackskolan
i Karlskrona;
3) differentiering av undervisningen på olika facklinjer vid gymnasiet
i Göteborg från och med andra klassen i stället för såsom nu huvudsakligen
i tredje klassen;
4) automatisk ökning av antalet klassavdelningar med 8;
5) uppflyttning av rektor vid läroverket i Luleå från avlöningsgrupp I
till II;
6) inrättande av 8 nya ordinarie lektorstjänster;
7) förvandling av 10 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 24 till tjänster
i Ce 26 samt inrättande av 5 nya tjänster i Ce 24.
Beträffande förslaget om inrättande av ett tekniskt gymnasium i Jonköping
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.
Stadsfullmäktige i Jönköping ha i skrivelse den 4 juli 1947 hemställt om
inrättande av ett högre tekniskt läroverk i Jönköping, omfattande tekniskt
gymnasium med en maskinteknisk linje, en träteknisk linje med differentiering
tredje läsåret på träbearbetningsteknik och pappersteknik, en gjuteriteknisk
linje och en värmeteknisk linje. Stadsfullmäktige ha därvid förklarat,
att staden förbunde sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning för läroverket samt
hyresersättning åt rektor och vaktmästarpersonal. Sedermera har drätselkammaren
i Jönköping i skrivelse den 7 oktober 1947 föreslagit, att läroverket
i första hand skulle utbyggas för undervisningen i maskinteknik,
gjuteriteknik och träteknik samt i andra hand, så snart lokalutrymmena
tilläte, för undervisningen i pappersteknik och värmeteknik. Nämnda
framställningar från stadens sida grunda sig på utredning i ämnet, som
verkställts av särskilda av stadsfullmäktige utsedda kommitterade.
Ett flertal branschorganisationer ha yttrat sig i ärendet och tillstyrkt förslaget,
dock att svensk industriförening ställt sig tveksam till behovet av
den värmetekniska linjen samt ansett, att den trätekniska linjen borde
uteslutande inriktas på snickeri och mekanisk bearbetning av träet och
icke differentieras på föreslaget sätt.
Magistraten i Jönköping och länsstyrelsen därstädes ha tillstyrkt inrättande
av ett högre tekniskt läroverk i staden.
Överstyrelsen för yrkesutbildning har såtillvida tillstyrkt förslaget, att
överstyrelsen hemställt, att i Jönköping måtte från och med budgetåret
1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t bestämmes, successivt
upprättas ett tekniskt gymnasium, omfattande från och med andra klassen
dels en maskinteknisk linje med differentiering av undervisningen tredje
läsåret med speciellt avseende å träteknik, dels ock en gjuteriteknisk linje,
under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler
jämte inredning och möbelutrustning för gymnasiet samt bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning, ävensom bostäder åt
109
Statsutskottets utlåtande nr 8.
erforderlig vaktmästarpersonal. Statens kostnader för gymnasiet ha av
överstyrelsen beräknats till omkring 65 000 kronor första verksamhetsaret,
häri icke inberäknade kostnaderna för laboratorieutrustning. Dessa kostnader
kunde sammanlagt uppskattas till mellan 250 000 och 300 000 kronor.
Överstyrelsen har till stöd för sitt förslag att icke nu inrätta särskilda
linjer för träteknik och värmeteknik anfört följande.
Vad angår den trätekniska linjen får överstyrelsen erinra om, att
överstyrelsen i yttrande den 31 oktober 1947 över 1946 års möbelutrednings
betänkande intagit en negativ standpunkt till inrättandet av en särskild
sådan linje. I sitt nämnda yttrande framhöll överstyrelsen till en
början, att det för närvarande icke funnes tillräckligt underlag för en särskild
träteknisk linje samt att, även om det givetvis vore av visst värde
för möbelindustrien att hava tillgång till specialutbildade ingenjörer, den
nuvarande maskintekniska linjen kombinerad med lämplig praktik borde
kunna erbjuda en i stort sett tillfredsställande teknisk utbildning för flertalet
av de ingenjörer, som möbelindustrien kunde efterfråga. Överstyrelsen
hade emellertid icke nagot att erinra mot att en differentiering av
undervisningen med speciellt avseende a träteknik försöksvis anordnades
tredje läsåret inom den maskintekniska linjen vid något tekniskt gymnasium.
. ..
Överstyrelsen hyser alltjämt den uppfattningen att det för narvarande
icke kan anses motiverat att inrätta en speciellt träteknisk linje. Det
behov som föreligger av viss undervisning i träteknik anser överstyrelsen
lämpligen böra tillgodoses så, att en differentiering av undervisningen med
speciellt avseende å träteknik anordnas tredje läsåret inom den maskintekniska
linjen. o
Vad slutligen angår den värmetekniska linjen finner överstyrelsen fragan
om en sådan linje icke tillräckligt utredd och frågan härom bör uppskjutas.
Statskontoret har, under förutsättning att ett verkligt behov finge anses
föreligga, icke velat motsätta sig, att det planerade gymnasiet i Jönköping
kommer till stånd med den organisation överstyrelsen för yrkesutbildning
förordat.
Departementschefen har beträffande denna organisationsfråga anfört
följande.
Tillströmningen av sökande till de tekniska läroverken är alltjämt mycket
stor, vilket föranleder, att ett betydande antal kompetenta sökande,
särskilt till de tekniska gymnasierna, årligen måste avvisas. Samtidigt gör
sig behovet av tekniker med den utbildning, som de tekniska läroverken
avse att meddela, starkt gällande inom åtskilliga industriella verksamhetsområden.
Efterfrågan på dylik arbetskraft torde med sannolikhet även på
längre sikt komma att bli stor. De senare åren ha de tekniska läroverkens
organisation väsentligt utvidgats dels genom anordnande av nya parallellavdelningar
vid ett flertal läroanstalter, dels ock genom tillkomsten av nya
läroverk i Gävle, Hälsingborg och Karlskrona. En ytterligare utbyggnad
av det tekniska läroverksväsendet synes mig emellertid motiverad. Ur
olika synpunkter har jag därvid funnit lämpligt, att detta sker genom inrättande
av ett nytt tekniskt gymnasium i Jönköping.
no
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Jönköping är icke blott en av landets större städer och centralorten för
en förhållandevis rikt befolkad bygd utan därjämte ett centrum för en omfattande
och differentierad industri, ett förhållande, som har stor betydelse
bland annat för möjligheterna att erhålla väl kvalificerade timlärare och
bereda eleverna tillfälle till praktik. Beträffande organisationen av gymnasiet
delar jag överstyrelsens uppfattning, att endast två linjer nu böra
inrättas, nämligen en maskinteknisk och en gjuteriteknisk linje. För
dessa linjer talar, förutom närheten till stora mekaniska industrier och modernt
inredda gjuterier i Jönköping, Huskvarna, Norrahammar med flera
platser, den mycket stora efterfrågan på ingenjörer med maskinteknisk utbildning
samt avsaknaden för närvarande av specialutbildning på detgjuteritekniska
området. Däremot synes på av överstyrelsen anförda skäl med inrättandet
av en träteknisk och en värmeteknisk linje böra anstå. Det behov
av viss undervisning i träteknik, som föreligger, synes lämpligen, såsom
överstyrelsen förordat, böra tillgodoses genom att inom den maskintekniska
linjen en differentiering av undervisningen med speciellt avseende å träteknik
anordnas tredje läsåret.
Undervisningen vid läroverket torde kunna påbörjas hösten 1949, då
kommunala flickskolans nuvarande lokaler torde kunna disponeras för
ändamålet. Byggnadstillstånd för uppförande av nybyggnad för nämnda
skola har meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1948.
Som villkor för upprättande av gymnasiet torde böra föreskrivas, att Jönköpings
stad tillhandahåller erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning samt bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning ävensom bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal. Övriga kostnader
för läroverket, däribland även kostnader för laboratorieutrustning,
beräknade till mellan 250 000 och 300 000 kronor, torde böra gäldas av
statsmedel.
Utskottet har i likhet med departementschefen funnit behov av en ytterligare
utbyggnad av det tekniska läroverksväsendet föreligga och ansluter
sig till departementschefens förslag att detta behov nu tillgodoses genom
inrättande av ett nytt tekniskt gymnasium i Jönköping. Utskottet har vid
prövningen av förevarande fråga funnit lämpligt, att nämnda gymnasium
— såsom departementschefen förordat — organiseras så, att gymnasiet
kommer att till en början omfatta allenast två linjer, en maskinteknisk och
en gjuteriteknisk, den förstnämnda med differentiering av undervisningen
det tredje läsåret med speciellt avseende å träteknik. I detta sammanhang
vill utskottet emellertid framhålla, att enligt utskottets uppfattning
den tekniska läroverksorganisationens utbyggande med även en särskild
träteknisk linje skulle vara av stort värde. Av flera skäl torde Jönköping
utgöra en lämplig förläggningsort för en dylik linje. Utskottet förutsätter
därför, att detta spörsmål ägnas fortsatt uppmärksamhet från vederbörande
myndigheters sida.
Vad departementschefen i övrigt under denna punkt föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.
Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet bifall till
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
111
att riksdagen må
a) besluta att i Jönköping skall från och med budgetåret
1949/50 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium,
omfattande från och med andra klassen dels en maskinteknisk
linje med differentiering av undervisningen tredje läsåret
med speciellt avseende å träteknik, dels ock en gjuteriteknisk
linje, under villkor att Jönköpings stad tillhandahåller
erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning för gymnasiet samt bostad åt gymnasiets
rektor eller motsvarande kontant ersättning ävensom bostäder
åt erforderlig vaktmästarpersonal;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
vilka föranledas av vad departementschefen förordat;
c)
godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 900 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skol
läkare
m. m., förslagsvis
........ kronor 23 000
b) Arvoden åt bibliotekarier
........ » 8 500
c) Arvoden åt bokfö
rings-
och skrivbiträden
åt rektorer
............ » 27 000
d) Arvode åt biträdande
rektor .. . _»__1 500 » 60 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis .............. » 1 611 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... »_310 000
Summa kronor 3 881 000
112
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Särskilda upphördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m.....kronor 81 000
Nettoutgift kronor 3 800 000;
d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 800 000 kronor.
261:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet medKungl.
Maj:ts förslag (punkt 277, s. 321 och 322), vilket innebär en anslagshöjning
med 41 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
375 000 kronor.
262:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 322 och 323), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 342 600 kronor.
263:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för
högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 279, s. 323 och 324), vilket innebär en anslagshöjning med
80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning
m. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 180 000 kronor.
264:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 280, s. 324), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.
265:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 324), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 21 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
113
266:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 282, s. 324—328), vilket innebär en anslagshöjning med
28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ......................... kronor 239 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt skolläkare
m. m., förslagsvis .... kronor 3 640
b. Ersättning åt vissa
sakkunniga, förslags
-
vis ................ |
» |
100 |
|
c. Arvode åt bibliotekarie |
» |
5 000 |
|
d. Arvode åt tillsynslärare |
» |
360 |
|
e. Arvode åt portvakt .. |
» |
800 |
|
f. Ersättning åt vissa |
|||
handledare, förslagsvis |
» |
4 800 |
|
g. Ersättning åt styrelsens |
|||
sekreterare ......... |
» |
2 000 » |
16 700 |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per- |
|||
sonal, förslagsvis.......... |
....... » |
410 000 |
|
Rörligt tillägg, förslagsvis . |
....... » |
58 000 |
|
Summa kronor 724 000 |
Särslcilda uppbördsmedel:
1. Elevavgifter, förslagsvis kronor 22 000
2. Avkastning ur Sjöstedt
ska
fonden............ » 2 880
3. Bidrag från Stockholms
stad, förslagsvis ....... » 144 120 kronor 169 000
Nettoutgift kronor 555 000;
b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 555 000 kronor.
8 — Bihang till riksdagens protokoll 19^9. 6 samt. Nr 8.
114
Statsutskottets utlåtande nr 8.
267:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 283, s. 328), vilket innebär en anslagshöjning med 9 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 58 800
kronor.
268:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 329 och 330), vilket innebär en anslagshöjning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 86 700 kronor.
269:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 285, s. 330—333), vilket innebär en anslagshöjning med
92 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 680 000 kronor.
270:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från
enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286,
s. 333), vilket innebär anvisande av samma anslags belopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen
för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.
271 ro) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.
Maj:t har (punkt 287, s. 334 och 335), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
5 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 500 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Malmborg i Skövde och Svensson i Ljungskile väckt
motion (II: 174), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att statsunderstöd
till avlöning åt rektor och övriga lärare vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning måtte höj af med tjugufem procent,
dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda
beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser,
utgående avlöningen.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
115
Utskottet. Vad angår det i motionen II: 174 framställda yrkandet vill
utskottet framhålla, att utskottet för sin del funnit starka skäl tala för en
snar förbättring av statsbidragsgrunderna beträffande yrkesundervisningsanstalterna.
Emellertid har utskottet under hand inhämtat, att spörsmålet
härom för närvarande är under övervägande inom 1946 års skolkommission
och att utredningsarbetet numera fortskridit så långt, att det bör
vara möjligt att på utredningen grundat förslag kan underställas nästa
års riksdag. Med hänsyn härtill har utskottet icke ansett sig böra biträda
motionärernas yrkande om en provisorisk höjning av statsunderstöden till
avlöningar åt rektor och lärare vid kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning utan avstyrker bifall till motionen II: 174.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 5 000 000 kronor. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 174, såvitt nu är i fråga,
till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kronor.
272:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 335 och 336), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, och under hänvisning
till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 174, såvitt nu är i fråga,
till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
930 000 kronor.
273:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. in. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 336 och 337), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala
verkstadsskolor in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
116
Statsutskottets utlåtande nr 8.
274:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 290, s. 337 och 338), vilket innebär en anslagshöjning
med 55 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 830 000 kronor.
275:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 338 och 339), vilket innebär en anslagshöjning
med 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för
viss arbetslös ungdom för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 105 000 kronor.
276:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292, s. 339 och 340), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
277:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 340), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan
i Mölndal för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 230 000 kronor.
278:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 340 och 341), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 8.
117
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 150 000 kronor;
b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295, s. 341 och 342),
vilket innebär en anslagshöjning med 13 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296,
s. 342), vilket innebär en anslagshöjning med 900 000 kronor, och under
erinran om vad utskottet i det föregående under punkten 188:o) anfört,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 5 200 000 kronor.
281 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 342
och 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.
282:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad in. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,
s. 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 44 700 kronor.
118
Statsutskottets utlåtande nr 8.
283:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s.
343 och 344), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 kronor.
284:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 300, s. 345), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet, som icke finner
anledning till erinran mot av departementschefen i förevarande sammanhang
föreslagen disposition av uppkommen reservation å ett för budgetåret
1946/47 anvisat reservationsanslag till laboratorieutrustning vid
institutet,
att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 33 000
kronor.
285 :o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301, s. 345 och 346), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kronor.
286 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 302, s. 346), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 223 000 kronor.
287:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 303, s. 346 och 347), hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 4 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
119
288:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 304, s. 347), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
40 000 kronor.
289 :o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 347 och 348), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
290:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 307, s. 348), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch
betongteknik för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.
Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
291 ro) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 308, s. 349—351), vilket innebär en anslagshöjning
med 290 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
3 300 000 kronor.
292:o) Inbindning av dansk bokgåva. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 309, s. 351 och 352), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inbindning av dansk bokgåva för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 26 000
kronor.
293:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 310, s. 352), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffande av fasta fartygsbibliotek
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
120
Statsutskottets utlåtande nr 8.
294:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s. 352), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet
bland sjömän för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 5 000 kronor.
295:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 312, s. 352—355),
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 480 500 kronor, innebärande en anslagshöjning med
40 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergvall (I: 205)
och den andra inom andra kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och
Larsson i Stockholm (II: 254), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära, att understödet till de populärvetenskapliga
föreläsningar, som anordnas i anslutning till lokalt organiserat studiearbete,
skall fördelas direkt till de olika studieförbunden av skolöverstyrelsen.
Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget för nästa budgetår
med 162 500 kronor, varav 60 000 kronor skulle avse anordnande av föreläsningar
i anslutning till lokalt organiserat studiearbete, för vilket ändamål
för närvarande högst 110 000 kronor må användas. Överstyrelsen har
till stöd för detta förslag anfört i huvudsak följande.
Arbetarnas Bildningsförbund har hemställt om höjning av anslagsmedlen
till detta ändamål med 80 000 kronor till 190 000 kronor. Förmedlingen av
föreläsningar måste av brist på medel avbrytas i början av januari 1948,
varigenom man nödgades avslå ett stort antal ansökningar. I en liknande
ansökan för innevarande budgetår beräknade förbundet, att en föreläsningsverksamhet
av samma omfattning som arbetsåret 1946/47 skulle kräva ett
statsbidrag på 160 000 kronor. Till föreläsningar i studiecirklar beräknades
behovet till 30 000 kronor.
Överstyrelsen anser en väsentlig höjning av ifrågavarande bidrag vara
motiverad, därest den förstärkning av folkbildningsarbetets resurser, som
eftersträvats av Kungl. Maj:t och riksdagen, skall kunna genomföras. Det
synes dock lämpligt, att bidragshöjningen sker successivt, varför överstyrelsen
liksom för budgetåret 1948/49 föreslår, att anslaget höjes med
60 000 kronor till 170 000 kronor.
Departementschefen har förordat oförändrad medelsanvisning för nämnda
ändamål.
I motionerna 1:205 och II: 254 anföres bland annat följande.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
121
Enligt vår mening kunna goda skäl åberopas för den av skolöverstyrelsen
förordade höjningen av ifrågavarande anslag. Sålunda var anslaget till föreläsningar
i anslutning till lokalt organiserat studiearbete slut redan i januari
månad 1948 för då löpande budgetår, och för innevarande budgetår meddelade
vederbörande centralbyrå redan i december månad till anslutna studieförbund,
att tillgängliga medel för ytterligare föreläsningar saknas. Trots
detta skall här med hänsyn till det ekonomiska läget intet krav på anslagshöjning
framföras. Däremot torde den organisatoriska form, som nu användes
för anslagets fördelning till populärvetenskapliga föreläsningar, böra
tagas under omprövning.
Ända sedan anslag för detta ändamål första gången beviljades har ABF
handhaft all föreläsningsverksamhet, som varit ansluten till lokalt organiserat
studiearbete. I kungörelsen nr 508/47 föreskrives, att det skall finnas
särskilda av skolöverstyrelsen antagna centralbyråer, vilka åtnjuta bidrag
av statsmedel för sina organisations- och administrationskostnader. ABF:s
centralbyrå är sålunda godkänd föreläsningsförmedling för föreläsningar i
anslutning till lokalt organiserat studiearbete och uppbär för detta ett särskilt
administrationsbidrag av 26 000 kronor. Centralbyrån är skyldig att
förmedla föreläsningar till samtliga av skolöverstyrelsen godkända studieförbund.
Utan att på något sätt vilja förringa värdet av de insatser, som ABF
gjort på detta område, måste vi dock sätta i fråga om det i längden kan
vara en från principiell synpunkt hållbar anordning, att ett av bildningsförbunden
bär hand om anslagsmedlen även för de andra förbundens räkning.
Ett förbund i denna ställning blir enligt kungörelsen nr 508/47 rådgivare åt
sig själv och i viss mån övervakare av sig själv.
Omfattningen av de olika studieförbundens verksamhet kan åskådliggöras
med några sifferuppgifter från de två sista åren. Under arbetsåret
1946/47 förmedlade centralbyrån 626 föreläsningskurser med sammanlagt
4 602 föreläsningar. Av dessa var ABF ensam arrangör av 4 056. IOGT hade
anordnat eller varit medarrangör av 181, NTO av 114, SLS av 125, TBV
av 92 och JUF av 34 föreläsningar. Under budgetåret 1947/48 förmedlades
557 föreläsningskurser med sammanlagt 3 876 föreläsningar. Av dessa var
ABF arrangör av 2 876, IOGT av 207, NTO av 143, SLS av 117, TBV av
101, JUF av 72, folkuniversitetet av 271, SMF av 19 och FS av 6.
Då såsom tidigare nämnts anslaget varit förbrukat redan under budgetårets
första sex månader, är det ofrånkomligt, att fördelningen av anslagsmedlen
emellan olika studieförbund blir ojämn och beroende av tillfälliga
omständigheter, såsom kursernas förläggning under olika tider av året etc.
Fn viss preliminär fördelning av ett års anslagsmedel på olika studieförbund
synes därför nödvändig, om dessa skola kunna på lämpligaste sätt
planlägga sin verksamhet utöver hela verksamhetsåret.
Genom 1947 års riksdagsbeslut inrättades en folkbildningsrotel inom
kungl. skolöverstyrelsen. Understöden till den övriga populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten fördelas genom detta organ. Detsamma gäller studieförbundens
organisationsanslag, de särskilda anslagen till studieförbundens
studiehem, till bildningspropagandan på landsbygden, till studiecirkelbiblioteken
inom studieförbunden. Fördelningen av studiecirkelanslaget,
som är förslagsanslag, sker genom studieförbunden själva, men med skolöverstyrelsens
godkännande innan slutanslag utbetalas.
122
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Det mest konsekventa och från principiell synpunkt riktigaste synes
under dessa förhållanden vara, att även anslaget till föreläsningar i anslutning
till lokalt organiserat studiearbete fördeläs genom skolöverstyrelsen.
Därigenom bliva de olika studieförbunden principiellt och praktiskt sidoordnade
och likställda. På längre sikt torde detta giva den bästa förutsättningen
för ett friktionsfritt samarbete emellan studieförbunden och en obehindrad
tillväxt av vår mångskiftande fria folkbildningsverksamhet.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.
Vidkommande motionerna I: 205 och II: 254 får utskottet framhålla, att
såvitt utskottet har sig bekant den nuvarande anordningen med ABF:s
centralbyrå som förmedlingsorgan av föreläsningar till samtliga av skolöverstyrelsen
godkända studieförbund fungerat i stort sett tillfredsställande.
Då emellertid principiella skäl kunna anföras för den i motionerna hävdade
uppfattningen, anser utskottet att en översyn av gällande bestämmelser
angående föreläsningsförmedlingen bör komma till stånd. Utskottet förutsätter,
att vid denna utredning beaktas att tillgängliga anslagsmedel kunna
utnyttjas till ursprungligen avsedda ändamål, bland annat för studiecirkelverksamheten,
och att samarbetet mellan olika folkbildningsorganisationer
— såväl centralt som lokalt — uppehälles och om möjligt ytterligare främjas.
Utskottet tillstyrker alltså, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om utredning i ämnet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må
a) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
''populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 480 500 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 205 och II: 254 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta
verkställa utredning rörande ovan av utskottet angivna
spörsmål.
296:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m.m. Kungl.
Maj:t har (punkt 313, s. 355), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 155 000 kronor, vilket
innebär oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Olsson i Mora m. fl. (II: 62) väckt motion, vari hemställts,
att riksdagen till förstärkande av folkbildningskonsulentverksamheten
måtte höja anslaget för bidrag till studieförbund för organisationsoch
administrationskostnader med 7 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
123
Av förevarande anslag utgå för innevarande budgetår 125 000 kronor
till bidrag för anordnande av folkbildningskurser och 30 000 kronor till
bidrag till Folkbildningsförbundet för konsulent verksamhet.
Såväl skolöverstyrelsen som departementschefen ha förordat, att anslaget
för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp.
I motionen 11:62 anföres bland annat följande.
I enlighet med proposition, grundad på förslag av 1944 års folkbildningssakkunniga,
beviljade riksdagen för 1947/48 för första gången ett anslag
på 30 000 kronor att ställas till folkbildningsförbundets förfogande för anställande
i dess länsavdelningar av s. k. folkbildningskonsulenter. Statsbidraget
skulle kunna utgå med högst 5 000 kronor till avlöning av helanställd
konsulent under förutsättning att minst lika stort belopp för ändamålet
ställes till förfogande från annat håll.
Lika stort belopp är av riksdagen beviljat för innevarande budgetår.
Folkbildningskonsulenternas främsta uppgift är att ordna och samverka
vid de längre och kortare folkbildningskurser, vartill särskilda statsbidrag
utgå. Kursernas omfattning gör ett vidsträckt samarbete på kursorten och
i länet nödvändigt.
Kopparbergs läns landsting hade redan år 1947 beviljat medel för anställande
av en folkbildningskonsulent i Dalarna. En sådan är av största
behov påkallad i det vidsträckta landskapet med dess många befolkningscentra
i städer och byar, där folkbildningsarbetet har gynnsamma förutsättningar.
Då det ekonomiska underlaget finns och då behov av och intresse
för denna sak är till finnandes, synes det emellertid rimligt, att
ifrågavarande anslag höjes med de 5 000 kronor, som äro behövliga för att
även Dalarna under budgetåret 1949/50 skall kunna få statligt stöd för
nu ifrågavarande konsulentverksamhet.
Förhållandena på Gotland synas också motivera höjning av detta anslag.
Genom sitt isolerade läge, sina små kommuner och sin glesa befolkning
har Gotland stora svårigheter att kunna utnyttja de skilda bildningsmöjligheter,
som den tätare befolkningen och de livligare kommunikationerna
ge fastlandets befolkning rikare tillgång till. Landstinget har till Gotlands
bildningsförbunds förfogande för år 1949 ställt behövligt anslag för anställande
av en bildningskonsulent med halvtidstjänst, dock under förutsättning
att motsvarande statsbidrag kan erhållas. Härför skulle för 1949/50
ifrågavarande anslag behöva höjas med ytterligare 2 500 kronor, och sammnalagt
skulle alltså erfordras en förstärkning av anslaget med 7 500
kronor.
Utskottet. Den i motionen II: 62 begärda anslagshöjningen med 7 500
kronor avser i realiteten förevarande anslag och icke sasom i motionens
hemställan angivits anslaget under åttonde huvudtiteln till bidrag till studieförbund
för organisations- och administrationskostnader. Utskottet upptager
därför motionen till behandling under förevarande punkt. Enligt
utskottets mening äro de initiativ på förevarande område, som tagits av
de i motionen omförmälda landstingen, värda allt erkännande. Utskottet
anser sig likväl i nuvarande ekonomiska läge icke böra förorda en medels
-
124
Statsutskottets utlåtande nr 8.
anvisning för anordnande av folkbildningskurser m. m. till högre belopp
än vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts
förslag och avstyrker bifall till ovannämnda motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 62, till Understöd för anordnande
av folkbildningskurser m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 155 000 kronor.
297:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 314, s. 356), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
110 000 kronor.
298:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
315, s. 356) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor, vilket innebär
oförändrad medelsanvisning.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Hansson i Skediga m. fl. väckt motion (II: 171), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t göra framställning
om utredning angående i motionen angivet avseende och för
riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen må giva anledning.
I nämnda motion anföres bland annat följande.
Sekulariseringen har under de senaste årtiondena snabbt fortskridit inom
vårt folk. Kristendomen intar inte längre den ställning i människornas liv
och i samhällslivet den tidigare gjorde. Som en följd härav har kristendomens
inflytande på idealbildning och det moraliska handlandet minskat.
Stora grupper godtaga icke längre de kristna moralnormerna som givna och
en gång för alla bestämda. Samtidigt håller kunskapen om bibeln och dess
innehåll på att väsentligen minskas.
Följderna av kristendomens minskade betydelse för den allmänna livssynen
och de moraliskt uppbyggande krafterna äro uppenbara för alla. Särskilt
för ungdomen har villrådigheten på det moraliska området fått ödesdigra
verkningar. Ungdomsbrottsligheten har fått en skrämmande omfattning,
som de rättsvårdande myndigheterna knappast förmå bemästra. Även
i övrigt inger ungdomens inställning till de stora livsfrågorna allvarliga bekymmer.
För att komma tillrätta med dessa problem, som äro avgörande för land
Statsutskottets utlåtande nr 8.
125
och folk, måste kristendomens inflytande åter kunna göra sig gällande. Viktigt
är härvid att kunskapen om kristendomen och vad den vill i religiöst
och moraliskt avseende åter vinner insteg bland vårt folk. Söndagsskolan
uträttar ett uppskattat och värdefullt arbete för att ge barn och ungdom
en kristen uppfostran, vilket på allt sätt bör stödjas och uppmuntras. Söndagsskolan
måste för sin verksamhet helt lita till frivilliga krafter, och sådana
ha i stor utsträckning ställt sig till förfogande. Vissa svårigheter att
skaffa lärare speciellt till de äldre klasserna inom söndagsskolan ha emellertid
förekommit. Det säger sig självt att kraven på de lärare, som skola handleda
äldre barn i bibelns lära, måste vara ganska stora. Söndagsskolans arbete
har på detta stadium i mycket samma karaktär som präglar studiecirkelverksamheten
inom det frivilliga folkbildningsarbetet. Det kan därför
ifrågasättas om inte statsbidrag skulle kunna utgå till den undervisning i
bibelkunskap, som söndagsskolan bedriver bland äldre barn, på ungefär
samma villkor som tillämpas för folkbildningsarbetet. Om så skedde skulle
söndagsskolan få ett värdefullt stöd till gagn för hela vårt folk.
Enligt gällande bestämmelser om statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet (kung. den 30 juni 1947, nr 508) utgår statsbidrag till
anordnande av studiecirkelverksamhet, däribland till ungdomscirklar. Med
ungdomscirkel förstås enligt kungörelsen studiecirkel som till övervägande
delen har medlemmar i åldrarna 14—18 år och behandlar studiecirkelns
ämnen på ett för ungdomen särskilt tillrättalagt sätt. Den sålunda stadgade
åldersgränsen medför att den studieverksamhet, som på det religiösa området
bedrives genom söndagsskolorna, i regel inte har möjlighet att komma
i åtnjutande av statsbidrag. Det synes därför önskvärt att nuvarande minimiåldersgränsen
sänkes i syfte att bereda barn redan i skolåldern ökad
frivillig undervisning i bibelkunskap.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag.
I anledning av det i motionen II: 171 framställda förslaget vill utskottet
framhålla betydelsen av att åtgärder vidtagas i syfte att på olika vägar
stärka moralen hos vårt folk, särskilt i vad avser ungdomen. Motionärernas
förslag finner utskottet sig likväl icke böra biträda. Den av motionärerna
ifrågasatta sänkningen av den i gällande kungörelse (1947:508) angående
statsbidrag till anordnande av studiecirkelverksamhet stadgade åldersgränsen
för att därigenom möjliggöra statsbidrag till söndagsskolornas frivilliga
undervisning i bibelkunskap för barn i skolåldern skulle nämligen enligt
utskottets mening kunna verka prejudicerande och därmed leda till icke
önskvärda konsekvenser. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionen
11:171.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
a) att riksdagen må till Understöd åt studiecirkelverksamhet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
1 200 000 kronor;
b) att motionen II: 171 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
126
Statsutskottets utlåtande nr 8.
299:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 356), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.
universitetscirklar för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 kronor.
300:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 356 och 357), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 61 000 kronor.
301 :o) Bidrag till inköp av film- och radioapparater för föreläsningsoch
studielokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s.
357 och 358), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till inköp av film- och radioapparater
för föreläsnings- och studielokaler för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
302:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 319, s. 358—360) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 550 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson m. fl.
(I: 41) och den andra inom andra kammaren av herr Bladh m. fl. (II: 30),
i vilka hemställts, att förevarande anslag måtte höjas med 229 700 kronor
till 729 700 kronor. Beträffande det närmare innehållet i dessa motioner
hänvisas till motionen II: 30.
Anslaget är nu fördelat sålunda:
1. Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för anordnande
av instruktionskurser för sjömän samt anställande av
folkbildningsinstruktörer för sjömän................ kronor 17 300
2. Bidrag enligt 27 § kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 508)
angående statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet
..................................... » 482 700
Summa kronor 500 000.
127
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Enligt 27 § nyssnämnda kungörelse må bidrag av statsmedel för organisations-
och administrationskostnader utgå till av skolöverstyrelsen jämlikt
23 § samma kungörelse godkänt riksförbund för studiecirkelverksamhet
med högst hälften av förbundets utgifter för studieverksamheten, däri inräknade
kostnaderna för av förbundet anordnade studieledare- och instruktionskurser
samt för av förbundet anställda instruktörer och konsulenter.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av anslaget
med 229 700 kronor, varav 4 700 kronor belöpa å anslagsposten 1. och
225 000 kronor å anslagsposten 2.
Överstyrelsen anför följande.
Överstyrelsen har under det gångna budgetaret funnit, att studieförbunden
för närvarande ha stora svårigheter att finansiera de alltmera växande
kraven på ökade insatser. De flesta studieförbunden befinna sig också för
närvarande i en kraftig expansionsperiod tack vare ett alltmera ökat intresse
för studiearbetet hos allmänheten. Studieförbunden ha nått en sådan
storlek, att behovet av ökning av den centralt och lokalt anställda personalen
gör sig gällande. Överstyrelsen vill också vitsorda nödvändigheten
av att studieförbunden få möjlighet att höja studiearbetets kvalitet. Härför
torde det vara ofrånkomligt med en ökning av antalet centralt anställda
konsulenter samt med en utvidgning av studieledarutbildningen. Därest en
höjning av ifrågavarande anslag inte sker, kommer anslaget att täcka endast
en mindre del av studieförbundens kostnader. Framför allt torde minskade
bidrag till studieledarutbildningen och konsulentverksamheten komma att
omöjliggöra en kvalitativ förbättring av studiearbetet. Överstyrelsen vill
erinra om att 1944 års folkbildningssakkunniga betraktade kvalitetsförbättringen
som en av de angelägnaste folkbildningsuppgifterna.
Överstyrelsen anser sig emellertid inte kunna för närvarande tillstyrka
en höjning av organisations- och administrationsbidraget i den utsträckning,
som framgår av studieförbundens ansökningar, utan föreslår, att anslaget
till riksförbundens för studiecirkelverksamhet organisations- och administrationskostnader
höjes på så sätt, att det under 1949/50 kan utgå med
lika stort belopp som under 1947/48 tillskjutits av ifrågavarande studieförbund
själva. Detta innebär, att anslaget skulle höjas med 196 804 kronor
eller i avrundat belopp 195 000 kronor.
För nytillkommande statsbidragsberättigade studieförbund torde därutöver
böra anvisas ytterligare 30 000 kronor.
Departementschefen, som icke kunnat tillstyrka någon höjning av anslagsposten
1, har främst med tanke på tillkomsten av nya bidragsberättigade
studieförbund förordat en höjning av anslagsposten 2 med 50 000
kronor.
Det i motionerna 1:41 och II: 30 framställda yrkandet överensstämmer
helt med skolöverstyrelsens förslag.
Utskottet. Skolöverstyrelsen har — såsom av den lämnade redogörelsen
framgår — vitsordat, att de flesta studieförbunden, som för närvarande
befinna sig i eu kraftig expansionsperiod tack vare ett ökat intresse för
studiearbetet hos allmänheten, under det gångna budgetåret haft stora svå
-
128
Statsutskottets utlåtande nr 8.
righeter att finansiera de alltmera växande kraven på ökade insatser. Överstyrelsen
har vidare framhållit nödvändigheten av att studieförbunden
finge möjlighet att höja studiearbetets kvalitet, för vilket ändamål en ökning
av antalet centralt anställda konsulenter samt en utvidgning av studieledarutbildningen
vore ofrånkomlig. Det är enligt utskottets mening beklagligt
att det ekonomiska läget för närvarande synes lägga hinder i
vägen för genomförande av den av 1944 års folkbildningssakkunniga som
en av de angelägnaste folkbildningsuppgifterna betraktade kvalitetsförbättringen.
Utskottet hyser emellertid den förhoppningen, att så snart de
ekonomiska förhållandena det medgiva ökade medel komma att ställas
till förfogande för ifrågavarande ändamål. I nuvarande läge anser sig utskottet
icke böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 41 och II: 30 gjorda
yrkandet utan ansluter sig till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 41 och II: 30, till Bidrag
till studieförbund för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
550 000 kronor.
303 :o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten
vid studiehem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320,
s. 360 och 361), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett
anslag av 30 000 kronor;
b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett
anslag av 30 000 kronor.
304 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 321, s. 361—365),
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 489 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
33 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Holmbäck m. fl. (I: 204) och den andra inom andra kammaren av
herr Wiklund i Stockholm m. fl. (II: 251), i vilka hemställts, att riksdagen
ville, utöver vad departementschefen förordat, bevilja till instruktörer för
nykterhetsupplysning 12 600 kronor samt till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. 2 700 kronor och sålunda
Statsutskottets utlåtande nr 8.
129
såsom bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande anvisa tillhopa 504 300 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Nyberg och Löfroth väckt
motion (II: 104), vari hemställts, att riksdagen utöver det av statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet tillstyrkta anslaget till nykterhetens
främjande anvisar ytterligare 100 000 kronor, att utgå som bidrag
till nykterhetssammanslutningarna för organisations- och administrationskostnader.
Beträffande innehållet i motionerna hänvisas i den mån detsamma ej
framgår av den följande redogörelsen, till motionerna I: 204 och II: 104.
Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om höjning av anslaget
med 348 100 kronor. De av olika organisationer begärda och av
överstyrelsen tillstyrkta bidragen framgå av följande sammanställning:
Beviljat bidrag för |
För budgetåret 1949/50 |
|||
Anslagets ändamål |
1939/40 kronoi |
1948/49 kronoi |
begärt bidrag kronor |
av överstyrelsen |
1. Anordnande av en allmän utbildnings-kurs i alkoholfrågan för studie- och ung-domsledare m. fl. . . ..... . . |
11000 |
11 000 |
13 700 |
13 700 |
2. Föreläsnings- och instruktionsverksamhet |
140 000 |
110 000 |
160 000 |
( + 2 700) 140 000 8 000 |
3. Fortbildningskurs för lärare vid högre |
— |
8 000 |
8 000 |
|
4. Utgivande av en handledning för lärare |
— |
— |
15 000 |
13 000 (— 10 000) |
5. Anskaffande av upplysningsfilmer i alko-holfrågan .................. |
— |
10 000 |
15 000 |
|
6. Främjande av Centralförbundets för nyk-terhetsundervisning verksamhet .... |
50 000 |
80 000 |
89 000 |
80 000 |
7. Främjande av De kristna samfundens |
5 000 |
20 000 |
35 000 |
20 000 |
8. Främjande av Svenska sällskapets för |
3 425 |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
9. Främjande av Sveriges storloges av |
33 000 |
35 000 |
164 000 |
55 000 |
10. Främjande av Sveriges godtemplares |
2 000 |
3 000 |
9 000 |
(+ 20 000) 5 000 |
11. Främjande av Sveriges blåbandsförenings |
10 000 |
11000 |
23 500 |
(+ 2 000) 15 000 18 000 |
12. Främjande av Nationaltemplarordens |
11 500 |
11 000 |
20 000 |
|
9 — Dihang till riksdagens protokoll 191/9. 6 |
saml. Nr |
«. |
( + 7 000) |
130
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Beviljat bidrag för |
För budgetåret 1949/50 |
|||
Anslagets ändamål |
1939/40 kronor |
1948/49 kronor |
begärt bidrag kronor |
av överstyrelsen |
13. Främjande av nykterhetsorganisationen |
||||
samhet................... 14. Främjande av Sveriges studerande ung- |
5 000 |
6 000 |
7 000 |
7 000 |
doms helnykterhetsförbunds verksamhet 15. Främjande av nykterhetsföreningen Vita |
8 000 |
11000 |
17 300 |
17 300 |
samhet................... 16. Främjande av Sveriges lärares nykter- |
6 000 |
6 000 |
7 500 |
7 500 |
hetsförbunds verksamhet......... 17. Främjande av Svenska läkarnas nykter- |
8 500 |
10 000 |
14 000 |
11000 |
hetsförenings verksamhet......... 18. Främjande av Järnvägsmännens helnyk- |
3 000 |
6 000 |
10 000 |
10 000 |
terhetsförbunds verksamhet........ 19. Främjande av Sveriges polismäns helnyk- |
5 000 |
6 000 |
9 000 |
8 000 |
terhetsförbunds verksamhet....... 20. Främjande av Svenska tullmännens hel- |
1000 |
— |
||
nykterhetsförbunds verksamhet..... 21. Främjande av Motorförarnas helnykter- |
500 |
— |
— |
|
hetsförbunds verksamhet......... 22. Bidrag till uppehållande av internatio-nella byråns i Lausanne för alkoholismens |
19 000 |
23 000 |
39 000 |
SO 000 |
1’alcoolisme) verksamhet......... 23. Instruktörer för nykterhetsupplys- |
3 500 |
5 500 |
5 500 |
5 500 |
ning.................... 24. Anordnande av instruktionskurser för |
42 000 |
72 500 |
148 100 |
113 100 |
lärare för nykterhetsundervisningen . . . 25. Främjande av Kvinnoföreningarnas sam-arbetskommittés för nykterhetsfrågor |
7 500 |
|||
verksamhet................. 26. Främjande av Sveriges nykterhetssäll- |
1000 |
10 000 |
10 000 |
|
skaps representantförsamlings verksamhet 27. Främjande av Kommitténs för samarbete |
18 000 |
16 500 |
||
eningsrörelsen verksamhet......... 28. Främjande av Svenska frisksportarför- |
15 000 |
15 000 |
||
bundets verksamhet............ 29. Bidrag till nykterhetssammanslutningar |
7 000 |
3 000 |
||
kostnader.................. 30. Främjande av nykterheten på andra än |
170 000 |
|||
dryckenskapens följder.......... |
3 375 |
7 600 |
— |
10 000 |
Summa kronor |
378 300 |
455 500 |
861 600 |
803 600 |
Statsutskottets utlåtande nr 8.
131
Departementschefen har anfört följande.
Förevarande anslag, som för budgetåret 1939/40 var uppfört med
378 300 kronor, sänktes därefter under de två följande budgetåren
till 229 800 kronor, med vilket belopp anslaget alltså var uppfört för
budgetåret 1941/42. Anslaget har därefter successivt höjts till nuvarande
belopp, 455 500 kronor. Skolöverstyrelsen har nu föreslagit en höjning
av anslaget för nästa budgetår med ej mindre än 348 100 kronor. En
så betydande höjning av anslaget kan jag givetvis under nu rådande ekonomiska
förhållanden icke tillstyrka utan nödgas inskränka mig till att förorda,
att anslaget för nästa budgetår höjes med 33 500 kronor till 489 000
kronor. Jag har därvid ansett mig böra räkna med en ökning av bidraget
till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande
m. m. med 15 000 kronor, av bidraget till Kvinnoföreningarnas samarbetskommittés
för nykterhetsfrågor verksamhet med 4 000 kronor och av de till
Kungl. Maj:ts disposition stående anslagsmedlen med 4 500 kronor. Vidare
har jag ansett mig böra tillstyrka en medelsanvisning av 10 000 kronor såsom
bidrag till Kommitténs för samarbete mellan nykterhetsrörelsen och
fackföreningsrörelsen verksamhet. Då i enlighet med skolöverstyrelsens förslag
några medel icke torde för nästa budgetår böra avses för anskaffande
av upplysningsfilmer i alkoholfrågan, har jag slutligen ansett mig böra räkna
med, att det belopp å 10 000 kronor, som härigenom frigöres, disponeras såsom
en första medelsanvisning till utgivande av en handledning för lärare
vid nykterhetsundervisning.
I motionerna 1:204 och 11:251 har anförts bland annat följande.
För närvarande utgår anslag till instruktörer för nykterhetsupplysning
med sammanlagt 72 500 kronor. Till tio heltidstjänstgörande instruktörer
lämnas bidrag med 6 000 kronor till varje (Sveriges storloge av IOGT 3,
De kristna samfundens nykterhetsrörelse 2, Nationaltemplarorden, Sveriges
blåbandsförening, Nykterhetsorganisationen Verdandi, Vita Bandet, Motorförarnas
helnykterhetsförbund vardera 1). Därjämte utgår bidrag med 7 000
kronor till Sveriges lärares nykterhetsförbund för en instruktör och 5 500
kronor till SSUH likaledes för en instruktör. De båda sistnämnda äro deltidstjänster.
Skolöverstyrelsen har för budgetåret 1949/50 förordat en höjning
av bidraget till varje heltidstjänstgörande instruktör till 7 000 kronor,
för instruktören hos Sveriges lärares nykterhetsförbund till 8 000 kronor och
instruktören hos SSUH till 7 100 kronor. Därjämte har överstyrelsen tillstyrkt
ansökningar om bidrag till fyra nya instruktörer. Det synes oss vara
väl motiverat, att riksdagen anvisar medel åtminstone till de av skolöverstyrelsen
förordade höjningarna i fråga om bidragen till de instruktörsbefattningar,
som redan ha inrättats.
När statsmakterna första gången beviljade bidrag till instruktörer hos
nykterhetsorganisationerna, tänkte man sig, att statsbidraget skulle täcka
ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet. I fråga om instruktörerna
hos Sveriges lärares nykterhetsförbund och SSUH utgick man
ifrån att kostnaderna väsentligen skulle täckas av statsbidraget, då verksamheten
huvudsakligen avser skolor och ifrågavarande organisationer icke
ha möjlighet att själva tillskjuta några större belopp. Med hänsyn till de
inträdda stegringarna särskilt i fråga om löner, resor och traktamentskostnader
torde statsbidraget icke svara mot förutnämnda grunder för bidragen.
Godtemplarorden bär meddelat, att man anser nödvändigt att sätta
132
Statsutskottets utlåtande nr 8.
en lön av minst 7 000 kronor per år, i ett Dar fall 8 000 å 9 000 kronor,
för att ha utsikt att förvärva eller behålla lämpliga krafter för uppdraget.
Denna organisation räknar med att de genomsnittliga kostnaderna för varje
instruktörs verksamhet, inberäknat resor, traktamentskostnader m. in., icke
understiga 14 000 kronor och troligen uppgå till omkring 15 000 kronor
per år.
Kostnaderna för all övrig verksamhet ha självfallet också stigit avsevärt
under senare år, och organisationerna tyngas för närvarande av ekonomiska
bekymmer. Vi finna det därför önskvärt, att statsmakterna kunna genom
ett något ökat stöd underlätta möjligheterna att hålla instruktörsverksamheten
uppe på den nivå, som varit avsikten med densamma. Man synes
böra godtaga, vad skolöverstyrelsen förordat i fråga om bidragen till varje
instruktör, vilket skulle möjliggöras med en anslagshöjning av 12 600
kronor.
I statsverkspropositionen har föreslagits ett bidrag av 11 000 kronor till
anordnande under budgetåret 1949/50 av en allmän utbildning skurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare to. fl. Liknande kurser ha anordnats
med statsbidrag sedan 1920 med tillfälliga avbrott under två år. Det
har uppdragits åt Centralförbundet för nykterhetsundervisning (CFN) att
såsom kursstyrelse anordna kurserna.
Statsbidraget till dessa kurser har under en följd av år sedan tiden före
kriget varit 11 000 kronor, och trots de starkt ökade kostnaderna har statsbidraget
icke höjts.
Efter förslag från CFN utser skolöverstyrelsen till varje kurs 50 deltagare,
som erhålla stipendium av det beviljade statsanslaget. Stipendiesumman,
som hittills har utgjort 100 kronor för varje deltagare, är avsedd att täcka
inackorderingskostnaden vid den folkhögskola, där kursen förlägges, jämte
några mindre utgifter i övrigt. Tidigare har inackordering kunnat erhållas
för fem kronor per dygn, vilket emellertid icke är möjligt i fortsättningen.
För att de avsedda kostnaderna skola kunna täckas måste stipendiesumman
höjas till 125 ä 140 kronor.
CFN har beräknat kostnaderna för nästa kurs till 13 700 kronor och har
hemställt om en höjning av statsbidraget för budgetåret 1949/50 till sagda
belopp.
Om det skulle visa sig möjligt att kunna begränsa den förutnämnda stipendiesumman
till 125 kronor per deltagare, önskar CFN erbjuda några få
representanter från de nordiska grannländerna plats vid kursen. Sådana representanter
ha deltagit flera år vid dessa kurser, vilket blivit mycket uppskattat.
I fråga om Norge har organiserats ett ömsesidigt utbyte, i det att
ett par svenska deltagare inbjudits till motsvarande norska kurs, som tillkommit
med den svenska kursen som förebild.
Då erfarenheterna visa, att utbildningskurserna i alkoholfrågan äro mycket
betydelsefulla, finna vi det angeläget, att kurserna i fortsättningen
kunna anordnas utan att antalet deltagare inskränkes. Med hänsyn härtill
synes det oss angeläget, att statsbidraget ökas med det beräknade beloppet
2 700 kronor.
Till stöd för yrkandet i motionen II: 101^ om bidrag även till nykterhetssammanslutningar
för organisations- och administrationskostnader har
framhållits bland annat, att ett dylikt bidrag skulle på ett avgörande sätt
underlätta nykterhetsföreningarnas verksamhet och därigenom även ge
mera effekt åt deras insatser i samhället.
Statsutskottets utlåtande nr 8. 133
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med departementschefens
förslag höjes med 33 500 kronor till 489 000 kronor.
Utskottet får beträffande det i motionerna I: 204 och II: 251 framställda
yrkandet framhålla, att det nu med 72 500 kronor utgående beloppet till
instruktörer för nykterhetsupplysning synes knappt tillmätt med'' hänsyn
bland annat till ökade resekostnader, varför en höjning av beloppet måste
betraktas såsom i och för sig väl motiverat. Utskottet förutsätter, att när
de ekonomiska förhållandena så medgiva ifrågavarande anslagspost uppräknas
med skäligt belopp. Likaså synes det utskottet önskvärt, att
under nyss angivna förutsättning bidraget till allmän utbildningskurs i
alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. förstärkes. I nuvarande
läge anser utskottet sig emellertid böra avstyrka bifall till motionerna I: 204
och II: 251 liksom även till motionen II: 104.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag
samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 251 ävensom
motionen II: 104, såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 489 000 kronor.
305:o) Utbildningskurser i esperanto för lärare. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 322, s. 365 och 366), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildningskurser i esperanto för
lärare för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.
306:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med
Kungl. Majds förslag (punkt 323, s. 366 och 367), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:
Understöd för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
307:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj ds förslag (punkt 324, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 400 kronor ävensom ändring av anslagets natur från obetecknat
anslag till förslagsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.
308:o) Statens studielån: Studielanenämnden.'' I enlighet med Kungl.
Maj ds förslag (punkt 325, s. 367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
134
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
85 000 kronor.
309:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 326,
s. 368), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till
''postverket jör dess bestyr med statens studielån för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 kronor.
310:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 327, s. 368 och 369), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 86 800
kronor.
311 :o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 328, s. 369), vilket innebär en anslagsminskning
med 9 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 000
kronor.
312:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 329, s. 369), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Samfundet för hembygdsvård
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
25 000 kronor.
Gymnastiska centralinstitutet m. m.
313:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 330, s. 370 och 371), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,
som föranledes av vad departementschefen anfört;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
135
b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 104 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 92 850
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 41 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 17 350
Summa kronor 256 000;
c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 256 000 kronor.
314:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 331, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 73 600 kronor.
315:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 373), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,
böcker m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 12 000 kronor.
316:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 333, s. 373), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.
317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott
och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334,
s. 373), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild
undervisning i idrott och gymnastik m. in. för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.
136
Statsutskottets utlåtande nr 8.
318:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra
m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 335, s. 373), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters
idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.
319:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och
Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 374), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter
i Stockholm och Göteborg för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 21 400 kronor.
320:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 337, s. 374), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
10 000 kronor.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
321 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 375), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,
lärda verk och läroböcker för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
322:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 375), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till främjande av humanistisk
forskning för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 650 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
137
323:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 340, s. 375—378) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
91 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 41 000 kronor.
Departementschefen har i förevarande sammanhang anfört bland annat
följande.
Beträffande storleken och sammansättningen av det medicinska forskningsrådet
vill jag erinra om att i det sakkunnigförslag, som lag till grund
för propositionen 1945: 301 angående inrättande av ett medicinskt forskningsråd
m. m., föreslogs, att rådet skulle bestå av fjorton medlemmar av
vilka åtta skulle vara aktiva human-medicinska forskare. Därigenom skulle
rådet enligt de sakkunnigas mening tillförsäkras nödvändig medicinsk
expertis. I propositionen förordades emellertid i anslutning till vissa remissyttranden
ett något mindre råd, bestående av en ordförande och nio
ledamöter. Riksdagen beslöt för sin del en viss ändring i detta förslag
och i enlighet härmed fastställdes sedermera rådets sammansättning till
den nuvarande, d. v. s. ordförande och tio ledamöter av vilka fem representera
den aktiva human-medicinska forskningen. Vid behandlingen av
denna fråga förutsattes emellertid såväl av departementschefen som av riksdagen
(skrivelsen nr 511), att frågan om rådets lämpliga sammansättning
kunde komma att aktualiseras framdeles, sedan rådet varit i verksamhet
någon tid. De erfarenheter, som under rådets hittillsvarande verksamhet
vunnits, ha nu föranlett rådet att förorda en viss ökning av antalet ledamöter
i syfte att förstärka den human-medicinska forskningens representation.
I samband härmed har rådet även tagit upp frågan om vilken ändring
i dess sammansättning, som må föranledas av tillkomsten av en medicinsk
högskola i Göteborg och en tandläkarhögskola i Malmö. Forskningsrådets
ifrågavarande framställning är alltjämt föremål för remissbehandling, varför
jag icke nu är beredd att taga slutlig ställning till denna. De däri
berörda frågorna synas emellertid vara av den art, att de icke påkalla något
beslut av riksdagen. Därest riksdagen icke framställer erinran häremot,
torde det alltså framdeles få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående
forskningsrådets sammansättning. De ifrågasatta ändringarna i rådets organisation
beräknas — enligt vad jag under hand inhämtat — icke påverka
anslagsberäkningarna för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 91 000 kronor.
Vad beträffar det medicinska forskningsrådets organisation har utskottet
icke funnit något att erinra mot att Kungl. Maj:t framdeles beslutar angående
rådets storlek och sammansättning. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla, att en viss ökning av antalet ledamöter synes utskottet befogad
med hänsyn till tillkomsten av en ny medicinsk läroanstalt i riket och i
syfte att förstärka den human-medicinska forskningens representation.
Utskottet hemställer,
138
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 91 000 kronor.
324:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk
forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 341, s. 379 och 380) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 1 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med
100 000 kronor med hänsyn till att under anslaget medel beräknats jämväl
till den försvarsmedicinska forskningen.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Huss väckt motion (II: 63), i vilken hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att för budgetåret 1949/50 till statens medicinska
forskningsråds förfogande ställes ett anslag av 52 000 kronor för medicinsk
publiceringsverksamhet, varav 32 000 kronor för understöd till vissa i
motionen angivna medicinska tidskrifter och 20 000 kronor för översättning
och språkgranskning.
I motionen anföres i huvudsak följande.
De medicinska högskolornas organisationskommitté har i andra delen
av sitt betänkande (SOU 1947: 66) bland annat föreslagit, att ett årligt anslag
av 275 000 kronor ställes till statens medicinska forskningsråds förfogande
för medicinsk publiceringsverksamhet, från vilket belopp dock
borde avräknas den del av anslaget för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker som hittills tillfallit den medicinska publiceringsverksamheten,
nämligen 27 400 kronor per år. Något anslag för detta ändamål har
emellertid icke upptagits i 1949 års statsverksproposition.
Det är obestridligt, att den medicinska forskningen inom landet har föga
betydelse, därest resultaten av denna forskning icke kunna publiceras. En
stor del av de svenska medicinska tidskrifterna äro så starkt specialiserade,
att omkostnaderna för desamma icke kunnat täckas av prenumerantavgifter,
trots att dessa satts relativt högt. Bristen har täckts genom tillskott
från författarna, från stiftelser och fonder, föreningar och från förutnämnda
anslag av 27 400 kronor.
Uppenbarligen kan man icke i längden räkna med att denna verksamhet
skall finansieras bland annat genom ekonomiska uppoffringar från författarnas
och föreningarnas sida, vilka t. ex. i fråga om Uppsala läkareförenings
förhandlingar uppgått till i genomsnitt 3 099 kronor per år.
Omnämnas bör att anslag utgår till statens naturvetenskapliga forskningsråd
för naturvetenskaplig publiceringsverksamhet med 300 000 kronor
årligen från och med budgetåret 1947/48. Sistnämnda verksamhet torde
emellertid kunna räkna på betydligt mindre anslag från enskilda fonder än
den medicinska.
Det begärda anslaget av 275 000 kronor utgöres av följande delposter:
medicinska tidskrifter 130 000, doktorsavhandlingar 100 000, översättning
och språkgranskning 20 000, särskilda behov 25 000.
Då doktorsavhandlingarna torde komma att ges ekonomiskt understöd i
Statsutskottets utlåtande nr 8.
139
annan ordning, synes frågan om anslag till medicinska tidskrifter och till
översättning och språkgranskning vara av särskild vikt. Översättningen av
tidskriftsartiklar, som avses med nyssnämnt anslag av 20 000 kronor, har
hittills i regel skett på författarens bekostnad. Detta anslag synes därför i
hög grad behjärtansvärt.
I fråga om tidskrifterna torde man med hänsyn till den statsfinansiella
situationen böra tills vidare inskränka sig till anslag till sådana tidskrifter,
som äro i uppenbart behov härav, nämligen följande:
Uppsala läkareförenings förhandlingar.................. kronor 3 000
Nordisk medicin .................................... » 20 000
Acta medica ........................................ » 5 000
Acta radiologica..................................... » 2 000
Acta pathologica et microbiologica ............ » 2 000
Summa kronor 32 000.
TJtskottet får med anledning av vad i motionen II: 63 anförts och
yrkats erinra därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1948 från
det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget av 200 000 kronor till
Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker anvisat
dels 3 500 kronor för utgivande av Uppsala läkareförenings förhandlingar,
dels 6 000 kronor för utgivande av tidskriften »Acta medica scandinavica»,
dels 3 500 kronor för utgivande av tidskriften »Acta radiologica», dels ock
4 000 kronor för utgivande av tidskriften »Acta pathologica et microbiologica
scandinavica». Beträffande tidskriften »Nordisk medicin» synes någon
ansökning om understöd icke hava ingivits till Kungl. Maj:t. Utskottet,
som väl inser betydelsen av att de ovannämnda tidskrifterna komma i åtnjutande
av understöd, förutsätter, att de under år 1949 komma att i minst
samma utsträckning som nu tillgodoses med anlitande av medel ur det s. k.
lärdaverksanslaget och att framställning jämväl kommer att ingivas till
Kungl. Maj:t om bidrag till tidskriften »Nordisk medicin». Med hänsyn till
vad sålunda anförts och då utskottet icke heller i övrigt ansett sig böra
biträda motionärens förslag finner utskottet motionen II: 63 icke böra till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framställda förslag om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av
1 100 000 kronor till främjande av medicinsk forskning hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionen II: 63, till Statens medicinska
forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000
kronor.
325:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 380), vilket
innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
140
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.
326:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
343, s. 380 och 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av naturvetenskaplig forskning för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kronor.
327:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig
publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
344, s. 381), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300000
kronor.
328:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 381
och 382), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.
329:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande av
samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 346, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd:
Främjande av samhällsvetenskaplig forskning för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 300000
kronor.
330:o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 347, s. 382—384) hemställer utskottet.
att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
220 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
141
331 :o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 348, s. 385), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Atomenergijorskning för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 1 900 000 kronor.
332:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 385 och 386), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till Konung Gustav F:s
forskningsinstitut för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag
av 105 000 kronor.
333:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 386), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets
avdelning för biokemi för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
334:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 351, s. 386 och 387), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 62 000 kronor.
335:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352, s. 387 och
388), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 75 000 kronor.
336:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 388), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. 11.
Thörnberg för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
3 000 kronor.
142
Statsutskottets utlåtande nr 8.
337:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 388), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga
byggnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.
338:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 355, s. 388 och 389), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till samfundet De nio
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.
339:o) Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 389) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskaplig expedition
till Antarktis för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.
Diverse.
340:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Lunds universitets delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 357, s. 390), vilket beträffande det förstnämnda anslaget
innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande det andra anslaget en
anslagshöjning med 1 159 000 kronor, beträffande det tredje anslaget en
minskning med 381 000 kronor och beträffande det sista anslaget en höjning
med 147 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 7 456 000
kronor;
c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 627 000
kronor;
Statsutskottets utlåtande nr 8.
143
d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 658 000
kronor.
341 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 390), vilket innebär en
anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för up-plåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 14 500 kronor.
342:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 359, s. 390 och 391), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
343:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s.
391 och 392), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 12 700 kronor.
344:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 392 och 393), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i
Rom m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
53 700 kronor.
345 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 393), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska
stationen i Neapel för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 1 800 kronor. ,
346:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te
Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 363, s. 393 och 394), vilket innebär en anslagsminskning med 6 700
kronor, hemställer utskottet,
144
Statsutskottets utlåtande nr 8.
att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska
avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 4 400
kronor.
347:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 364, s. 394 och
395), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare
för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1949/50
anvisa ett anslag av 8 000 kronor.
348:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 395), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 kronor.
349:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 395 och 396), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 237 600 kronor.
350:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368,
s. 397—400), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till bestridande av kostnader
för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
351 :o) Bidrag till svenskt deltagande i sjätte nordiska yrkesskolmötet
j Reykjavik år 1949. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
369, s. 401) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenskt deltagande i
sjätte nordiska yrkesskolmötet i Reykjavik år 19J+9 för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
145
352 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 401 och 402) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 800 000 kronor.
353:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371,
s. 402), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 175 000 kronor.
354:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372, s. 402), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor.
355:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373,
s. 402), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 150 000
kronor.
356 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 403), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 130 000 kronor.
357:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 403), vilket innebär en
anslagsminskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre
kommunala skolor för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
10 — Bihang till riksdagens protokoll 19-49. 6 samt. Nr 8.
146
Statsutskottets utlåtande nr 8.
358 :o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkten 376) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
denna dag särskilt utlåtande, vilket härmed
anmäles.
359:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 377, s. 403), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 100 kronor.
Uppskjutna frågor.
360:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de
punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får
för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 22 mars 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli,
Sven Larsson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Heiding, Gillström, Berling, Johan
Eric Ericson, Hesselbom, Bergh och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Malmborg i Skövde, Svensson i Grönvik,
Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm, Wallentheim, Lindholm,
Hoppe, Thapper, Onsjö, Birke, Jansson i Kalix och Widén;
dock att
vid behandlingen av punkterna 5:o)—360:o) deltagit herr Åkerström i
stället för herr Jansson i Kalix, vid behandlingen av punkterna 291 :o)—
360:o) deltagit herr Bergstrand i stället för herr Malmborg i Skövde samt
vid behandlingen av punkten 304:o) deltagit herr Ståhl i stället för herr
Larsson i Stockholm.
Statsutskottets utlåtande nr 8.
147
Reservationer:
1) vid ''punkten 3:o) (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Johan Bernhard
Johansson, Pauli, Sven Larsson, Ohlon, Bergh, Malmborg i Skövde,
Larsson i Stockholm, Hoppe och Widén, vilka ansett, att utskottet bort
tillstyrka i motionerna I: 20 och II: 22 framfört förslag om återbesättande
av en vakant förste arkivariebefattning och att därför
dels den del av utskottets yttrande (s. 4), som börjar med orden »I samband»
och slutar med orden »anförda hemställa» bort hava följande lydelse:
»Den i motionerna omförmälda förste arkivariebefattningen (lönegraden
Ca 29) finnes för närvarande upptagen på riksarkivets personalförteckning.
Befattningen är emellertid genom beslut av Kungl. Maj:t den 21
november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare vakanssatt. Ett återbesättande
av denna tjänst — såsom motionärerna påyrkat — innebär
alltså icke inrättandet av en ny befattning vid riksarkivet utan allenast ett
utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket avsedda personalkadern.
Enligt utskottets mening torde ett återbesättande av nämnda befattning
därför icke komma att föregripa den omorganisation av riksarkivet, vartill
en blivande utredning rörande arkivorganisationen kan giva anledning.
Med hänsyn härtill och då riksarkivets nuvarande arbetsuppgifter synas
nödvändiggöra att ämbetsverket erhåller den personalförstärkning, som
förste arkivariebefattningens återbesättande innebär, har utskottet funnit
sig böra tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 20 och II: 22 i förevarande
avseende hemställts.
På grund härav och då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot
Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag böra de i riksarkivets avlöningsanslag
ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till
rörligt tillägg ökas med i avrundade tal 13 200 respektive 1 600 kronor till
285 200 respektive 54 900 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas
med (13 200 + 1 600 =) 14 800 kronor till (519 500 -f 14 800 —) 534 300
kronor.»
dels och utskottet under I. bort hemställa:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 20 och II: 22, i vad
de avse återbesättande av en vakant förste arkivariebefattning,
a) godkänna följande---Ce 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
148
Statsutskottets utlåtande nr 8.
Avlöningsstat:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....................... kronor 285 200
2. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie per
sonal
............................ » 194 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 54 900
Summa kronor 534 300;
c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 534 300 kronor.»
2) vid punkten ol:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner
för kyrklig och social tjänst) av herrar Hesselbom, Mårtensson i Uddevalla,
Wallentheim, Lindholm, Åkerström och Thapper, vilka ansett, att utskottet
bort avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och att därför utskottets
hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.»
3) vid punkten 138:o) (Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån)
av herr Bergh.
4) vid punkten 227:o) (Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid
kombinerad korrespondens- och radioundervisning) av herrar Bergh, Svensson
i Grönvik och Birke, vilka ansett, att utskottet bort begränsa sig till
att tillstyrka anvisande av medel till anordnande av ifrågavarande undervisning
enlig det av skolkommissionen såsom alternativ II betecknade förslaget
med en utökning av antalet handledartimmar från två till tre veckotimmar,
vilket i förhallande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskad
medelsanvisning under förevarande två anslag av 10 000 respektive 170 000
kronor, och att därför utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag
av 135 000 kronor;
b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad
korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av
170 000 kronor.»
5) vid punkterna 271 :o) och 272:o) (Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Under
-
Statsutskottets utlåtande nr 8. 149
stöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av herr Malmborg i
Skövde.
6) vid punkten 302:o) (Bidrag till studieförbund för organisations- och
administrationskostnader) av herr Wallentheim.
7) vid punkten 307^:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Ståhl, Bergstrand och
Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 204 och II: 251 angående ökat statsbidrag till instruktörer för nykterhetsupplysning
med 12 600 kronor och till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. med 2 700 kronor och att därför
dels utskottets yttrande (s. 133) bort hava följande lydelse:
»Utskottet. Den i motionerna I: 204 och II: 251 föreslagna höjningen av
anslaget till instruktörsverksamheten inom nykterhetsorganisationerna synes
vara nödvändig och väl motiverad. Skall upplysningsarbetet bli fruktbärande
och fylla den uppgift det otvivelaktigt har i vårt samhälle, måste
vikt läggas vid att de instruktörer, som anställas, äro väl kvalificerade för
sina arbetsuppgifter. Om ifrågavarande organisationer icke erhålla tillräckliga
anslagsmedel, föreligger risk, att de icke kunna besätta dessa tjänster
med tillräckligt kvalificerad arbetskraft. När riksdagen första gången beviljade
anslag till denna instruktörsverksamhet, tänkte man sig, att statsbidraget
skulle täcka ungefär halva kostnaden för varje instruktörs verksamhet.
Med hänsyn till höjda omkostnader för löner, resor, traktamenten
och verksamheten i övrigt uppgår enligt uppgift av Godtemplarorden kostnaderna
till 14 000 kronor per instruktör. De nu utgående statsbidragen utgöra
i regel 6 000 kronor. Skolöverstyrelsen har ansett, att en höjning av
detta belopp därför vore skälig. Även utskottet anser, att övervägande skäl
tala härför och att ifrågavarande anslag bör för detta ändamål uppräknas
med det av motionärerna angivna beloppet 12 600 kronor.
Vad därefter angår anslaget till allmän utbildningskurs i alkoholfrågan
för studie- och ungdomsledare m. fl. förtjänar påpekas, att anslaget nu utgår
med oförändrat belopp i förhållande till tiden före kriget. Då det är
angeläget, att dessa utbildningskurser i fortsättningen kunna anordnas med
oförändrat antal deltagare, synes det berättigat att något höja anslagsbeloppet.
Centralförbundet för nykterhetsundervisning har beräknat, att så skall
kunna ske, om anslaget höjes med 2 700 kronor. Utskottet anser för sin del,
att en sådan justering uppåt av anslaget är befogad.
På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att förevarande
anslag höjes med (12 600 + 2 700 =) 15 300 kronor utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit och alltså uppföres med (489 000 + 15 300 =:) 504 300
kronor. Motionen II: 104 anser utskottet sig i nuvarande statsekonomiska
läge icke böra biträda.»
150
Statsutskottets utlåtande nr 8.
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 204 och II: 251 ävensom
med avslag å motionen II: 104, såsom Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
504 300 kronor.»
Statsutskottets utlåtande nr 8.
151
Bilaga.
Uppskjutna frågor.
Punkt i 8:e huvud-titeln |
Anslagets rubrik |
76. |
Uppsala universitet: Avlöningar. |
78. |
Materiel m. m. |
82. |
Lunds universitet: Avlöningar. |
84. |
Materiel m. in. |
87. |
Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. |
99. |
Bidrag till Stockholms högskola. |
100. |
Bidrag till Göteborgs högskola. |
104. |
Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. |
148. |
Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Omkostnader. |
Materiel m. m. |
|
163. |
Skolöverstyrelsen: Avlöningar. |
164. |
Omkostnader. |
165. |
Försöksverksamhet m. m. |
166. |
Allmänna läroverken: Avlöningar. |
171. |
Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. |
220. |
Folkskolinspektionen: Avlöningar. Omkostnader. |
275. |
Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Omkostnader. |
305. |
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. |
367. |
Kostnader i samband med Sveriges anslutning till Unesco. |
376. |
Provisoriskt lönetillägg. |
Stockholm 1949 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
490619