Statsutskottets utlåtande nr 72.

15

Nr 72.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds framställningar
angående anslag för budgetåret 1949150 till bidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1949
(punkt 34, s. 59—64), föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp för budgetaret 1949/50 under sjätte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 78, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2o
februari 1949, föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1949/o0
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Statsverkspropositionen.

Till förevarande ändamål har för vartdera av budgetåren 1947/48 och
1948/49 anvisats ett reservationsanslag å 5 000 000 kronor. De å anslaget bokförda
nettoutgifterna uppgingo under budgetåret 1946/47 till 618 700 kronor
och under budgetåret 1947/48 till 800 900 kronor. Behållningen å anslaget utgjorde
vid utgången av sistnämnda budgetår 8 990 700 kronor.

De grunder, enligt vilka statsbidrag utgår, regleras genom en av Kungl.
Maj:t den 17 november 1944 utfärdad kungörelse (nr 733) angående statsbidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungörelsen, som
ändrats genom kungörelserna den 21 juni 1946 (nr 287) och den 30 juni 1948
(nr 441), har successivt förlängts att gälla till och med den 30 juni 1949.

Genom beslut den 1 november 1946 har chefen för kommunikationsdepartementet
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat sakkunniga för utredning
rörande det fortsatta bedrivandet av anläggnings- och bidragsverksamheten
i fråga om vattenförsörjning och avlopp. Utredningsarbetet beräknas
icke hinna bliva slutfört i sådan tid, att proposition i ämnet kan framläggas
till årets riksdag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1948
hemställt, dels att till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 10 miljoner kronor,
samt dels att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas att under
budgetåret därutöver bevilja bidrag för samma ändamål med ett sammanlagt

16

Statsutskottets utlåtande nr 72.

ytterligare bidragsbelopp av högst 10 miljoner kronor, avsedda att utbetalas
först efter budgetårets utgång. Yid beräkningen av medelsbehovet för bidrag
till anläggningar för vatten och avlopp för budgetåret 1949/50 har styrelsen
utgått från dels föreliggande uppgifter rörande de bidragsberättigade
företag, för vilka före den 1 juli 1948 meddelats såväl byggnadstillstånd som
tillstånd att jämlikt 3 § bidragsförfattningen påbörja arbete, innan bidragsfrågan
avgjorts, och dels en uppskattning av omfattningen av nya bidragsföretag
för vart och ett av budgetåren 1948/49 och 1949/50. Enbart den förstnämnda
kategorien av företag har beräknats motsvara en sammanlagd anläggningskostnad
av omkring 40 miljoner kronor. Kostnaderna för de nya bidragsföretagen
uppskattas av styrelsen för ettvart av budgetåren 1948/49 och
1949/50 till minst 25 å 30 miljoner kronor. Inalles skulle sålunda på tiden
intill den 1 juli 1950 komma statsbidragsberättigade vatten- och avloppsanläggningar
för en kostnad av 90 å 100 miljoner kronor. Det däremot svarande
bidragsbehovet beräknas vid restriktiv tillämpning av gällande bidragsregler
uppgå till 30 å 33 miljoner kronor. För att täcka detta behov skulle, om
hänsyn tages till den icke disponerade behållningen å anslaget, erfordras ett
tillskott av nya anslagsmedel för budgetåret 1949/50 av omkring 20 miljoner
kronor. Med hänsyn till den eftersläpning, som äger rum i fråga om bidragsutbetalningen,
anser styrelsen emellertid, att bidragsanslaget för budgetåret
1949/50 kan begränsas till 10 miljoner kronor under förutsättning att styrelsen
erhåller nyssnämnda bemyndigande.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen
avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

»Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning bär från arbetsmarknadsstyrelsens
sida anförts, att de bidragsberättigade nya vatten- och avloppsföretagen
sannolikt komma att under ettvart av budgetåren 1948/49 och 1949/50
få en omfattning av högst 20 miljoner kronor. Korrigeras väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkning med hänsyn till dessa uppgifter, kommer totalkostnaden
för bidragsberättigade vatten- och avloppsanläggningar intill den
1 juli 1950 att uppgå till högst 80 miljoner kronor och bidragsbehovet, beräknat
på samma sätt som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita, att stanna
vid maximalt 26 å 27 miljoner kronor. Frånräknas vidare från detta belopp
den behållning av 11,4 miljoner kronor, som förefanns odisponerad å anslaget
den 1 juli 1948, skulle den övre gränsen för det återstående medelsbehovet
ligga vid drygt 15 miljoner kronor.

Beräkningen av medelsbehovet är uppenbarligen även med nyssnämnda
korrigering osäker. De förhallanden, som f. n. nödvändiggöra
en begränsning av investeringsverksamheten, kunna medföra, att ej heller
det av arbetsmarknadsstyrelsen uppgivna maximibeloppet av 20 miljoner kronor
för nya företag under vart och ett av budgetåren 1948/49 och 1949/50
kommer att uppnås. Sålunda kan nämnas att den för kalenderåret 1948 fastställda
totala investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar av 60

Statsutskottets utlåtande nr 72.

17

miljoner kronor icke -helt har utnyttjats under året samt att investeringskvoten
för 1949 har nedsatts till 55 miljoner kronor. Den minskning av anläggningsverksamheten
på detta område, som därigenom synes sannolik, torde komma
att medföra någon minskning även av bidragsbehovet.

Av det anförda torde framgå att det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
angivna behovet av ytterligare bidragsmedel för tiden intill den 1 juli 1950,
med utgångspunkt från numera föreliggande uppgifter om anläggningsverksamhetens
omfattning under budgetåren 1948/49 och 1949/50, visserligen är för
högt beräknat men att detta behov likväl torde bliva av sådan storleksordning
att en ökning av anslaget i och för sig vore motiverad. Av statsfinansiella skäl
anser jag mig emellertid icke kunna förorda någon sådan. Jag föreslår sålunda
att anslaget för nästa budgetår anvisas med oförändrat belopp, 5 000 000
kronor.

Yad slutligen angår det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta bemyndigandet
för styrelsen att under nästkommande budgetår bevilja bidrag intill
ett visst belopp utöver anvisat anslag, torde ett sådant bemyndigande
kunna föregripa den begränsning av bidragsverksamheten, som med hänsyn
till det ekonomiska läget även efter utgången av nämnda budgetår kan vara
påkallad, och jag är därför icke beredd att förorda bifall till styrelsens hemställan
i detta avseende.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar EskUsson och Hjalmar Nilsson (I: 83) och den andra inom andra kammaren
av herr Stattin m. fl. (11:97), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta sådan omgruppering av de olika budgetanslagen att till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp kan disponeras ett reservationsanslag av
— i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 5 000 000 kronor — 10 000 000
kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lars Andersson m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av
herr Boman i Stafsund m. fl. (II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Emil Petersson och Sunne (I: 136) och den andra inom andra kammaren
av herr Fröderberg m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att till bidrag
till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för nästa budgetår anvisas
ett reservationsanslag av 10 miljoner kronor, samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bemyndigas att under budgetåret därutöver bevilja bidrag
för samma ändamål med ett sammanlagt ytterligare bidragsbelopp avhögst
10 miljoner kronor, avsedda att utbetalas först efter budgetårets utgång,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Grym m. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr
2 — 704 49 Bihany till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 68—72.

18

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Gavelin m. fl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa om bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
under budgetåret 1949/50 bevilja bidrag till vatten- och avloppsanläggningar
för sammanlagt högst 10 000 000 kronor utöver för samma budgetår anvisat
anslag.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna II: 97, 109, 168 och 169.

Propositionen nr 78.

Genom beslut den 19 mars 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
socialdepartementet att tillkalla fem sakkunniga att i enlighet med uppdragna
riktlinjer biträda med utredning rörande järnbruksindustriens arbetskraftsförsörjning.

Utredningsmännen, vilka antagit benämningen 1948 års järnbruksutredning,
ha i skrivelse den 26 november 1948 till chefen för socialdepartementet framlagt
bland annat vissa förslag för lösande av vatten- och avloppsfrågorna i
järnbrukssamhällena.

I en promemoria, som bifogats förenämnda skrivelse, anföres, att den viktigaste
förutsättningen för att järnbruken skola få ny arbetskraft i nämnvärd
omfattning är, att bostadstillgången på järnbruksorterna ökas. I anslutning
härtill framhåller utredningen den stora betydelse, som frågor om vattenförsörjning
och avlopp ha för bostadsproblemets lösning.

Utredningsmännen ha sedermera i skrivelse den 28 december 1948 lämnat
en förteckning över järnbruksorter, där planer för vatten- och avloppsanläggningar
utarbetats för att möjliggöra dels nyexploatering av tomtmark, dels
förbättring och modernisering av äldre bostadsbestånd. Förteckningen upptager
följande orter, nämligen Björneborg (Yisnum), Kloster (Husby), Homdal
(By), Garphyttan (Tysslinge), Gunnebo Bruk (Gladhammar), Svartå (Kvistbro),
Bångbro (Kopparberg), Kolsva (Bro Malma), Nyhammars Bruk (Grangärde),
Stjärnfors-Ställdalen (Hjulsjö), Hagfors Järnverk (Uddeholm), Munkfors
Bruk (Munkfors), Åkers Styckebruk (Åker), Surahammar (Spännhyttan),
Forsbacka (Yalbo) och Dannemoraverken (Film).

Det sammanlagda behovet av statsbidrag för de i dessa orter planerade
och aktuella vatten- och avloppsarbetena utgör 8 337 000 kronor, om statsbidragets
storlek beräknas till 60 % av de totala kostnaderna, vilka uppskattats
till 13 493 000 kronor. Utredningen räknar med att endast en mindre del
av statsbidragsbehovet kan täckas från det ordinarie anslaget för här ifrågavarande
ändamål och anser därför att ett extra anslag å 5 miljoner kronor,
fördelat på två budgetår, är behövligt för uppnående av en tillfredsställande
lösning av vatten- och avloppsfrågorna i de järnbruksorter, som äro i mest
trängande behov därav.

Yttranden över utredningens skrivelse ha avgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen.

Statsutskottets utlåtande nr 72.

19

Departementschefen har anfört följande.

»Vid behandlingen av årets statsverksproposition anförde jag, att bidragsbehovet
intill den 1 juli 1950 för vatten- och avloppsanläggningar torde komma
att uppgå till högst 26 ä 27 miljoner kronor. Då ett belopp av 11,4 miljoner
kronor fanns odisponerat å anslaget den 1 juli 1948 beräknades emellertid
den övre gränsen för det återstående medelsbehovet ligga vid drygt 15 miljoner
kronor. Med hänsyn till att den för kalenderåret 1948 fastställda totala
investeringskvoten för vatten- och avloppsanläggningar av 60 miljoner kronor
icke helt hade utnyttjats under året samt att investeringskvoten för 1949 nedsatts
till 55 miljoner kronor syntes vidare en minskning av anläggningsverksamheten
på detta område sannolik. Under rådande ekonomiska förhållanden
ansåg jag mig icke heller kunna förorda den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda ökningen av bidragsbeloppet till 10 miljoner kronor, utan föreslog
att anslaget borde utgå med oförändrat belopp, 5 miljoner kronor.

Vid övervägandet av det i statsverkspropositionen upptagna anslagsbeloppets
storlek hade emellertid hänsyn ej kunnat tagas till de särskilda skäl, som
järnbruksutredningen anfört för ökade statsbidrag till vatten- och avloppsanläggningar
vid järnbruksorter. Utredningen har framhållit, att bostadsproblemets
lösning på dessa orter är av avgörande betydelse för järnbrukens
möjligheter att rekrytera arbetskraft. Såväl nyproduktionen av bostäder som
förbättringen av det äldre bostadsbeståndet på sådana orter ha därvid ansetts
oundgängligen kräva vatten- och avloppsanläggningar i större utsträckning
än vad det ordinarie anslaget för ifrågavarande ändamål kan tillgodose. Dessa
synpunkter ha även framhållits inom den under statsrådet Skölds ledning
verksamma samarbetskommittén för produktions- och exportfrågoi.

Under dessa omständigheter synas bärande skäl föreligga, att ett särskilt
anslag anvisas till bidrag till vatten- och avloppsanläggningar vid i första
hand järnbruksorter. Då samma behov av dylika anläggningar kan föreligga
även å andra ur produktions- och exportsynpunkt viktiga orter bör anslaget få
utnyttjas även för bidrag till anläggningar på sådana orter. Jag har icke någon
erinran mot utredningens beräkningar av medelsbehovet för järnbruksorterna,
2,5 miljoner kronor under vartdera budgetåren 1949/50 och 1950/51. Med hänsyn
till den utvidgning av bidragsverksamheten som jag nyss förordat bör
utöver det av utredningen beräknade beloppet anvisas ytterligare förslagsvis
0,5 miljon kronor för nästa budgetår. En häremot svarande ökning av verksamheten
torde kunna rymmas inom en ram för byggnads- och anläggningsarbeten
av nuvarande omfattning. Jag förordar således, att för nästa budgetår
anvisas 3,o miljoner kronor till bidrag till här avsedda vatten- och avloppsanläggningar.

Anslaget torde böra ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.
Med hänsyn till anslagets speciella ändamål bör det emellertid disponeras
i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och upptagas under särskild
anslagsrubrik. I övrigt torde bidrag från anslaget kunna lämnas med tillämpning
av nu gällande författningar på området. Jag förutsätter därvid, att Kungl.

20

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Maj.t skall äga befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar av bidragsgrunderna,
om särskilda förhållanden skulle påkalla detta.»

I detta sammanhang liar utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Pålsson (I: 246) och
den andra inom andra kammaren av herr Hedlund i Rådom m. fl. (11:312),
i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
ni 78 ville besluta att det äskade anslaget icke måtte bindas till vissa
orter utan få fritt användas till bidrag till vatten- och avloppsföretag, där
dessa bäst behövas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 246.

Utskottet.

Under budgetåren 1946/47 och 1947/48 ha de från bidragsanslaget bestridda
utgifterna varit relativt obetydliga. De uppgingo till inemot 1,5 miljoner kronor
under det att för nämnda budgetår anvisats tillhopa 9 miljoner kronor.
Knappheten på materiel och arbetskraft samt svårigheterna att erhålla byggnadstillstånd
medförde således att avsevärda reservationer hopades. Vid ingången
av budgetåret 1948/49 voro av dessa medel 6,4 miljoner kronor disponibla
för bidragsbeviljande. Då anslaget för sistnämnda budgetår uppgår till
5 miljoner kronor, fanns den 1 juli 1948 11,4 miljoner kronor disponibla.

För nästa budgetår har Kungl. Maj:t äskat dels under det årliga bidragsanslaget
5 miljoner kronor, dels ock under ett särskilt anslag — avsett för
anläggningai a i första hand järnbruksorter men även för anläggningar å
andra ur produktions- och exportsynpunkt viktiga orter — 3 miljoner
kronor. Motionsvis har yrkats dels att det årliga bidragsanslaget måtte höjas
till 10 miljoner kronor (I: 83 och II: 97, I: 135 och II: 168 samt I: 136 och
II. 169), dels att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen måtte erhålla bemyndigande
att undei budgetaret 1949/50 bevilja bidrag med 10 miljoner kronor utöver
för budgetåret anvisat anslag, att utbetalas först efter den 30 juni 1950
(I:.84 och II: 109 samt 1:136 och II: 169), dels ock att bidrag från det särskilda
anslaget av 3 miljoner kronor icke skola begränsas till vissa särskilda
orter (I: 246 och II: 312).

Av i statsverkspropositionen lämnade uppgifter inhämtas, att den 1 juli
1948 omkring 500 icke slutbehandlade bidragsansökningar förelågo, avseende
anläggningar till en kostnad av i runt tal 150 miljoner kronor. Vidare framgår
att vid samma tid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd att
påbörja arbeten, innan bidragsfrågan avgjorts, för i runt tal 260 företag med
en anläggningskostnad av omkring 40 miljoner kronor. Flertalet av dessa företag
äio numera slutförda eller under utförande. Härav framgår att de anslagsmedel,
som den 1 juli 1948 voro att tillgå under anslaget, i sin helhet erfordras
enbart för utbetalning av de bidrag, som med numera tillämpad bidragsprocent
i genomsnitt en tredjedel av anläggningskostnaden — kunna be -

Statsutskottets utlåtande nr 72.

21

räknas komma att utgå för redan avslutade eller pågående arbeten. Mot denna
bakgrund ter sig den av departementschefen förordade begränsningen av
medelsanvisningen för bidragsverksamheten mycket snäv. Det förtjänar i detta
sammanhang påpekas att departementschefen själv ansett numera tillgängliga
uppgifter om anläggningsverksamlietens omfattning under budgetåren 1948/49
och 1949/50 i och för sig motivera en ökning i förhållande till innevarande
budgetår av medelsanvisningen till förevarande ändamål. Utskottet är icke
berett att, med hänsyn till nödvändigheten att begränsa investeringsverksamheten
och inrikta densamma på investeringsobjekt, som ge en i tiden nära
liggande produktionsökning, förorda den ökning, som — bortsett från i propositionen
nr 78 äskat anslag — väg- och vattenbyggnadsstyrelsen (5 miljoner
kronor) eller vissa motionärer (5 miljoner kronor) begärt. Utskottet vill emellertid
föreslå, att bidragsanslaget för de mer sedvanliga behov, vilka hittills
tillgodosetts från anslaget, för budgetåret 1949/50 tillföres 6 miljoner kronor,
d. v. s. 1 miljon kronor mer än Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet har därvid
uppmärksammat, att för vatten- och avloppsföretag fastställda byggnadskvoter
val synas bereda utrymme för en anläggningsverksamhet som är i behov
av bidrag i denna ökade omfattning. Utskottet vill för övrigt i detta sammanhang
understryka betydelsen av att — såsom ock i vissa motioner framhållits
— bidragsanslaget icke utmätes så knappt att ekonomiskt mindre väl situerade
företagare nödgas avstå från realiserande inom ramen för den totala byggnadskvoten
av projekt till förmån för mera kapitalstarka företagare. Da utskottet
icke har något att i princip erinra mot Kungl. Maj:ts i propositionen nr 78
framställda förslag att till bidrag för anläggningar, om vilka här är fråga,
anvisas ytterligare 3 miljoner kronor, skulle den sammanlagda medelsanvisningen
för nästa budgetår komma att uppgå till (6 + 3 =) 9 miljoner kronor.

Utskottet delar den av arbetsmarknadsstyrelsen hävdade meningen att de
medel, som enligt propositionen nr 78 avses för utbetalande av bidrag till
anläggningar å i första hand järnbruksorter, icke böra anvisas sasom ett särskilt
anslag. Utskottet är icke heller fullt övertygat om nödvändigheten av
att hålla dessa medel — 3 miljoner kronor — strängt åtskilda från övriga för
bidragsverksamheten avsedda medel. Motivet för den föreslagna ökningen av
medelsanvisningen är emellertid att underlätta bostadsproblemets lösning på
sådana orter, å vilka svårigheter att rekrytera för exportproduktionens höjande
erforderlig arbetskraft föreligga. Det synes därför riktigt att dessa synpunkter
såtillvida beaktas vid beviljande av bidrag enligt gällande bidragsbestämmelser,
att bidrag må kunna inom en total ram av 3 miljoner kronor beviljas
företag, vilka annars med hänsyn till begränsningen av bidragsmedel eller
byggnadstillstånd icke skulle kommit i fråga för bidrag. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att beviljande av dylika bidrag bör ske i samråd
med arbetsmarknadsstyrelsen. Vid de överväganden som här erfordras förutsätter
utskottet att en noggrann prövning föregår avgörandena och att bidrag
med »förtursrätt» icke beviljas med mindre anläggningsföretaget bedömes
erforderligt för uppnående av det uppställda syftet. Beträffande i motionerna

22

Statsutskottets utlåtande nr 72.

I: 246 och II: 312 framställt yrkande må framhållas, att den ståndpunkt utskottet
intagit innebär att, därest bidragen till i det föregående angivna särskilda
anläggningsföretag icke komma att uppgå till 3 miljoner kronor, återstoden
må kunna utnyttjas för andra anläggningsf öretag.

Utskottet vill i detta sammanhang även betona önskvärdheten av ett vidgat
samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen jämväl i övrigt vid behandlingen av
bidragsärenden i syfte att icke binda medel i form av bidrag till företag, som
icke beräknas kunna inom överskådlig tid erhålla byggnadstillstånd.

Av vad utskottet ovan anfört framgår, att utskottet icke ansett sig kunna
tillstyrka bifall till i motionerna I: 84 och II: 109 samt I: 136 och II: 169 framställda
yrkanden om bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att
bevilja bidrag under budgetåret 1949/50 med utbetalning först budgetåret
därefter.

Utskottet får i förevarande sammanhang anmäla, att utskottet avser att
framdeles avgiva särskilt utlåtande i anledning av motionen II: 248 angående
uppmjukning av upphandlingsförordningens tillämpning i fråga om till statsbidrag
berättigade vatten- och avloppsföretag m. m.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må — i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
och propositionen nr 78 framställda förslag
ävensom motionerna I: 83 och II: 97, I: 135 och II: 168 samt
I: 136 och II: 169, sistnämnda motioner i vad de avse medelsanvisningen
— till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1949/50 under sjätte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 9 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 84 och II: 109 samt I: 136 och II: 169, sistnämnda
motioner i vad de icke behandlats under a), icke må av
riksdagen bifallas;

c) att riksdagen må i anledning av motionerna I: 246 och II: 312
i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan
anfört.

Stockholm den 5 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

1 id förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Sven Larsson,
Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Heiding,
Gillström, Sundelin, Hesselbom, Andrée och Ivar Persson; samt ’

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Bergström, Boman
i Kieryd, Andersson i Malmö, Mårtensson i Uddevalla, Bubbestad, Pettersson
i Dahl, Åkerström, Bergstrand, Staxäng och Henriksson.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.