4

Statsutskottets utlåtande nr 69.

Nr 69.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag för budgetåret 1949150 till bidrag
till den halvöppna barnavården in. rn.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna
31 och 32, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet
för budgetåret 1949/50 beräkna följande anslag, nämligen till Bidrag till
driften av anstalter för halvöppen barnavård ett reservationsanslag av 1 920 000
kronor och till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
ett reservationsanslag av 346 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 46, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 februari
1949, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att under budgetåret 1948/49 må, utöver tidigare medgivet
belopp av 1 550 000 kronor, av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter
för halvöppen barnavård till ett belopp av högst 240 000 kronor;

dels medgiva, att under budgetåret 1949/50 må till ett belopp av högst
2 000 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård;

dels under femte huvudtiteln till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
1 870 000 kronor;

dels ock under femte huvudtiteln till Bidrag till utbildning av personal
inom den halvöppna barnavården m. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 300 000 kronor.

Enligt riksdagens medgivande må under budgetåret 1948/49 statsbidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård beviljas till ett belopp av
högst 1 550 000 kronor. Med hänsyn till att vid ingången av föregående
budgetår förelegat en reservation å 50 468 kronor samt denna ansetts böra
få utnyttjas nu har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Anslaget till bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
är i gällande riksstat uppfört med 210 000 kronor.

Riktlinjerna för den halvöppna barnavårdens framtida utformning äro
föremål för utredning genom särskilda sakkunniga, 1946 års kommitté för den
halvöppna barnavården. Kommittén har ännu icke framlagt det definitiva
resultatet av sitt utredningsarbete. Då kommittén emellertid ansett, att förutsättningar
för genomförande av dess huvudförslag f. n. icke finnas på grund
av den återhållsamhet, som nu präglar statsmakternas ställningstagande till

Statsutskottets utlåtande nr 69. o

nya utgifter för statsverket, har kommittén framlagt förslag till provisoriska
åtgärder avseende att på vissa punkter utveckla och stärka den halvöppna
barnavården. Förslagen ha främst motiverats dels med den halvöppna barnavårdens
betydelse för att öka tillgången på arbetskraft inom näringslivet dels
ock med behovet att så snabbt som möjligt vidtaga sådana förberedande åtgärder,
som utgöra förutsättningar för en rationell utveckling av den halvöppna
barnavården i framtiden.

Beträffande den närmare innebörden av kommitténs förslag ävensom däröver
avgivna yttranden får utskottet i huvudsak hänvisa till propositionen.

Departementschefen har inledningsvis framhållit, att den halvöppna barnavården
sedan några år tillbaka genomgått en betydande utveckling, men att
på många orter dock platstillgången vid daghem och barnträdgårdar långt
understiger efterfrågan.

Beträffande vissa av kommittén för den halvöppna barnavården framlagda
förslag till åtgärder för en provisorisk utbyggnad av daghemsverksamheten
anför departementschefen bl. a. följande.

Såsom betonats såväl av kommittén som i åtskilliga remissyttranden är det
ur barnavårdssynpunkt långtifrån önskvärt, att mödrar med mindre barn taga
yrkesarbete utom hemmet. Det är därför angeläget, att en nyrekrytering av
kvinnlig arbetskraft för näringslivet i främsta rummet inriktas pa sådana kvinnor,
som ej ha vårdnaden om mindre barn. Av olika skäl har daghemsverksamheten
dock i praktiken stor betydelse ur arbetsmarknadssynpunkt och
kommer sannolikt att i framtiden ha samma betydelse. Särskilt med hänsyn
till den nu rådande knappheten på arbetskraft torde den anförda synpunkten
icke böra utgöra hinder för en fortsatt utbyggnad av daghemsverksamheten.

Kommittén har pekat på flera möjligheter att åstadkomma en utbyggnad
av nämnda verksamhet. I första hand har kommittén rekommenderat användande
av militärbaracker. Med anledning härav vill jag framhålla, att såsom
förut nämnts begränsningen av byggnadsverksamheten f. n. utgör det viktigaste
hindret för genomförande av föreliggande utbyggnadsplaner beträffande
den halvöppna barnavården. Ur investeringssynpunkt torde emellertid
frågan huruvida militärbaracker utnyttjas eller t. ex. nya monteringsfärdiga
hus inköpas icke vara av väsentlig betydelse. Ett utnyttjande av militärbaracker
torde därför i stort sett icke ge större utbyggnadsmöjligheter än om
nytillverkade hus användas. Detta hindrar icke, att det i särskilda fall kan
befinnas lämpligt att utnyttja baracker. Kommun, som önskar inköpa
baracker för detta ändamål, bör därför, om riksdagen icke har något att erinra
däremot, kunna erhålla samma rabatt — 50 % av försäljningspriset — som
nu enligt riksdagens bemyndigande (prop. 1946: 311, statsutsk. uti. 1946: 270,
rd. skr. 1946: 500) lämnas för inköp av baracker för användning såsom samlingslokaler
m. m. Ett mindre antal baracker bör reserveras för nu ifrågavarande
användning..

Departementschefen förordar vidare, att den s. k. fosterdaghemsverksamhcten
prövas vid sidan av de kollektiva daghemmen samt att socialstyrelsen
får undersöka, om skolbespisningslokaler och andra utrymmen kunna godtagas
som provisoriska anordningar.

Socialstyrelsen har anmält, att styrelsen icke utnyttjat ett belopp av ca
123 000 kronor av det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till bidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Nämnda bo -

6

Statsutskottets utlåtande nr 69.

lopp beräknar styrelsen åtgå för utbetalning av statsbidrag, avseende
senare halvåret 1948, i enlighet med gällande statsbidragsgrunder. Departementschefen
tillstyrker, att högst 120 000 kronor av reservationen få användas
för detta ändamål. För att icke statsbidragsgivningen skall behöva minskas
under första halvåret 1949 fordras, att styrelsen jämväl för detta halvår
erhåller medgivande att bevilja statsbidrag med högst 120 000 kronor utöver
vad som tidigare medgivits. Socialstyrelsen föreslås sålunda erhålla bemyndigande
att för budgetåret 1948/49 bevilja statsbidrag å sammanlagt högst
(1 550 000 + 120 000 + 120 000) 1 790 000 kronor. Då statsbidag avseende
första halvåret 1949 skola utbetalas först under senare halvåret 1949 erfordras
däremot icke ytterligare medelsanvisning för nämnda budgetår.

För nästa budgetår erfordras medel till täckande av kostnaderna för statsbidrag
avseende kalenderåret 1949. Härom har departementschefen anfört
bl. a följande.

Pa grund av vad som av kommittén upplysts angående statsbidragets betydelse
för den halvöppna barnavårdens fortsatta utbyggnad och med särskild
hänsyn till daghemsvårdens vikt ur arbetsmarknadspolitisk synpunkt synes
det mig önskvärt, att det i och för sig relativt ringa statsbidraget — detsamma
beräknas täcka endast ca 10 % av kostnaderna — får utgå till samtliga daghem
och barnträdgårdar, som fylla de på institutioner av detta slag uppställda
kraven. Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att ifrågavarande anslag
anvisas såsom förslagsanslag. Intill dess att närmare ställning tagits till
fiagan om statens bidrag i framtiden till den halvöppna barnavården, torde
anslaget böra vara reservationsanslag och statsbidragets sammanlagda belopp
sålunda maximeras. Vad angår nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka,
att statsbidragsramen vidgas i enlighet med socialstyrelsens och kommitténs
förslag eller till 2 000 000 kronor. Medelsanvisningen för nästa budgetår synes
däremot kunna begränsas till 1 870 000 kronor. Härvid har jag, i anslutning
till ya(t jag förut anfört, för statsbidrag avseende första hälften av kalenderåret
1949 beräknat ett belopp av (750 000 + 120 000) 870 000 kronor samt för
motsvarande ändamål under andra hälften av kalenderåret 1 000 000 kronor.

Vad angår frågan om utbildning av personal inom den halvöppna
barnavården delar departementschefen kommitténs uppfattning om att
åtgärder snarast måste vidtagas för att i möjligaste mån avhjälpa den brist på
kvalificerad personal, som f. n. råder vid daghem och lekskolor. Bristen anses
så mycket mera betänklig som en tillfredsställande personalutbildning är en
förutsättning för att den halvöppna barnavården i framtiden skall kunna utbyggas
i enlighet med de planer, som kommunerna upprättat eller hålla på att
upprätta. Härtill kommer, att åtgärder för ökad personalutbildning icke kunna
få omedelbar effekt utan först efter flera år ge resultat i form av förbättrad
personaltillgång.

Departementschefen förordar, att principbeslut nu meddelas om statsbidrag
till planeiade förskoleseminarier i Lund och Luleå. Medelsanvisning för
ändamålet erfordras dock icke under nästa budgetår.

I fråga om statsbidrag till förskoleseminarierna har kommittén föreslagit
vissa andringar i nu gällande grunder, vilka skulle medföra en ökning av statsbidragen.
Departementschefen har biträtt kommitténs förslag endast såtillvida,

Statsutskottets utlåtande nr 69. •

att en jämkning förordas av det högsta belopp, varmed statsbidrag till föreläsnings-
och lektionskostnader må utgå, från 10 700 till 12 000 kronor. Vidaie
föreslås införande av dels ett hyresbidrag å 2/s av hyreskostnaden, dock högst
6 000 kronor till varje seminarium, dels ock ett bidrag å 2 000 kronor per
seminarium till inköp av böcker och undervisningsmateriel. Statsbidraget
beräknas för nästa budgetår till sammanlagt 31 000 kronor per seminarium,
under förutsättning att antalet elever utgör minst 50, mot 21 700 kronor under
innevarande budgetår. Vidare föreslås, att ett av de nuvarande seminarierna
utbygges till dubbelseminarium med ett beräknat statsbidrag av högst 47 000
kronor.

För bidrag till driftkostnader vid fem enkelseminarier och ett dubbelseminarium
ha i enlighet härmed för nästa budgetår uppförts 200 000 kronor.

Till stipendier åt elever ha för innevarande budgetår beräknats 55 000
kronor. Med hänsyn till förutsatt ökning av elevantalet har beloppet uppräknats
till 60 000 kronor.

Till en kompletteringskurs har upptagits oförändrat belopp, 25 000 kronor,
varjämte för en föreslagen kurs för praktikhandledare beräknas ett belopp av
14 400 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till
Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m. har
sålunda beräknats till i avrundat tal 300 000 kronor.

TJtskottet. 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården har vid utformandet
av sitt nu framlagda förslag tagit särskild hänsyn till det nuvarande
krisläget samt möjligheterna att genom vissa åtgärder för omhändertagande
av barnen stimulera de gifta kvinnorna till ökat förvärvsarbete. Salunda
rekommenderar kommittén för sin del som ett led i exportoffensiven
en av statsmakterna kraftigt understödd kampanj, riktad till kvinnorna, för
ökat förvärvsarbete, speciellt i de viktiga industrierna. Även om kommittén
ur skilda synpunkter skulle anse det lyckligast, om en sådan kampanj i första
hand kunde få gifta kvinnor utan barn och mödrar med äldre barn att söka
sig ut på arbetsmarknaden, är det — framhåller kommittén — ett faktum, att
många mödrar med småbarn nu avstå från förvärvsarbete endast på grund
av bristen på daghem.

Utskottet kan i dessa hänseenden icke helt dela kommitténs uppfattning
utan finner i likhet med departementschefen, att det framför allt ur barnavårdssynpunkt
är mindre tillfredsställande, att mödrar med småbarn i allt
för stor utsträckning intresseras för att taga förvärvsarbete utom hemmet, i
synnerhet i de fall, då de under förvärvsarbetet måste överlämna vården av
barnen till särskilda institutioner. För omhändertagande av barnen torde —
utom i de fall, där av särskilda skäl åtgärder i sådant syfte icke erfordras
— även få disponeras personal i sådan omfattning, att det tillskott av kvinnlig
arbetskraft, som kommer produktionen till godo, i hög grad reduceras.
Utskottet bär icke heller kunnat bortse från att den arbetsbörda, som åvilar
de förvärvsarbetande kvinnor, vilka därjämte ha hem och barn att sköta, i

8

Statsutskottets utlåtande nr 69.

inånga fall blir alltför betungande. Då det dessutom torde vara ovisst, bur
länge det nuvarande läget med brist på arbetskraft kan bestå, har utskottet
icke ansett sig kunna tillstyrka en huvudsakligen av arbetsmarknadspolitiska
skäl betingad alltför betydande utbyggnad av den halvöppna barnavården.
En viss utökning av småbarnsinstitutionema synes emellertid nödvändig
framför allt för vård av barn till ensamstående mödrar och andra kvinnor
med försörjningsplikt eller sådana, som av särskilda skäl ha förvärvsarbete.

Vad beträffar de föreslagna åtgärderna för en provisorisk utbyggnad av
daghemsverksamheten ifrågasätter utskottet lämpligheten av att för detta
ändamål använda militärbaracker. Barackerna torde i många fall befinna sig
i sådant skick, att det knappast kan löna sig att vidtaga de kostsamma förflyttningar
och inredningsarbeten, som erfordras. Skulle emellertid förhållandena
i vissa fall vara sådana, att baracker kunna ifrågakomma, vill utskottet
icke motsätta sig, att kommun vid inköp erhåller samma rabatt, som
lämnas vid köp av baracker för användning som samlingslokaler m. m. Utskottet
vill icke heller motsätta sig att en under betryggande former ordnad
fosterdaghemsverksamhet prövas vid sidan av de kollektiva daghemmen.

Statsbidraget till driften av anstalter för halvöppen barnavård beräknas
endast täcka ca 10 % av driftkostnaderna. Då statsbidraget det oaktat synes
ha haft stor betydelse för utbyggnaden av verksamheten, anser utskottet i
likhet med departementschefen, att bidrag i regel bör utgå till samtliga daghem
och barnträdgårdar. Mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning i denna del
har utskottet intet att erinra.

Departementschefen har föreslagit, att, därest nya förskoleseminarier inrättas
i Luleå och Lund, statsbidrag måtte utgå till dessa. Då de nuvarande
seminarierna äro belägna i västra och mellersta Sverige, tillstyrker utskottet,
att statsbidrag må kunna beviljas till ett planerat seminarium i Luleå. Med
hänsyn till den återhållsamhet, som utskottet förordat beträffande verksamheten
i dess helhet, har utskottet däremot icke ansett sig i nuvarande läge
kunna förorda bidrag jämväl till det föreslagna seminariet i Lund. Medelsbehovet
torde däremot böra beräknas under hänsynstagande till att ett av de
nuvarande seminarierna bör utbyggas till dubbelseminarium.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande grunderna för statsbidrag
till förskoleseminarier ävensom beträffande beräkningen av medelsbehovet
för nästkommande budgetår under anslaget till Bidrag till utbildning
av personal inom den halvöppna barnavården m. m.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som i övrigt icke funnit
anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1948/49 må, utöver tidigare
medgivet belopp av 1550 000 kronor, av statsmedel beviljas
bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård
till ett belopp av högst 240 000 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 69. y

b) medgiva, att under budgetåret 1949/50 må till ett belopp
av högst 2 000 000 kronor av statsmedel beviljas bidrag
till driften av anstalter för halvöppen barnavård;

c) till Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård
för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 1 870 000 kronor;

d) till Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna
barnavården m. m. för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Stockholm den 5 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 70.

Reservationer:

1) av herrar Hesselbom, Andrée, Bergstrand, fröken Elmén, fru Ericsson
i Luleå och herr Henriksson, vilka ansett,

dels att första och andra styckena i utskottets yttrande (s. 7 och 8) bort

utbytas mot text av följande lydelse:

»Såsom departementschefen anfört synes det angeläget, att en nyrekrytering
av kvinnlig arbetskraft för näringslivet i främsta rummet inriktas på
sådana kvinnor, som ej ha vårdnaden om mindre barn. Det torde likval få
förutsättas, att många kvinnor med barn i de åldrar, for vilka daghemmen
äro avsedda, av skilda anledningar deltaga och framdeles önska deltaga i
förvärvsarbete. Daghemmen liksom övriga småbarnsinstitutioner äro därföi
av stor betydelse för kvinnorna och för samhället. För att tillgodose de behov
av daghem och övriga småbarnsinstitutioner, som föreligga, finner utskottet
därför i likhet med departementschefen, att en fortsatt utbyggnad bör äga rum.»

dels ock att utskottet bort i enlighet med Kungl. Maj ds förslag tillstyrka
bidrag till jämväl förskoleseminariet i Lund och att därför det stycke pa s. 8
i utskottet yttrande, som börjar med orden »Departementschefen har» och
slutar med orden »till dubbelseminarium» bort hava följande lydelse:

»Departementschefen har föreslagit, att, därest nya förskoleseminarier inrättas
i Luleå och Lund, statsbidrag måtte utgå till dessa. Då de nuvarande
seminarierna äro belägna i västra och mellersta Sverige, tillstyrker utskottet,
att statsbidrag må kunna beviljas till de planerade seminarierna. Medelsbehovet
torde jämväl böra beräknas under hänsynstagande tdl att ett av de
nuvarande seminarierna bör utbyggas till dubbelseminarium.»

2) av herr Pettersson i Dahl.