Statsutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1949/50 under andra huvudtiteln,
avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Justitiedepartementet m. m.
l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts i propositionen nr 1 under andra huvudtiteln framlagda förslag
(punkt 1, s. 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 3 januari 1949) och under erinran, att samma
belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avlöningar till statsråden utan departement
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 222 700 kronor.
2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 3—5) och under erinran, att ifrågavarande anslag i gällande
riksstat är uppfört med 596 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för justitiede -
partementet:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare .............................. Cr 17
1 expeditionschef .............................. Cr 14
3 byråchefer för lagärenden...................... Cr 10
3 kansliråd .................................... Ca 33
3 förste kanslisekreterare ...................... Ca 29
5 andre kanslisekreterare....................... Ca 24
1 registrator .................................. Ca 19
1 Bihang till riksdagens protokoll G sand. Nr 2.
o
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Befattning Lönegrad
2 kansliskrivare ................................ Ca 15
1 kontorist .................................... Ca 13
1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11
3 kanslibiträden .............................. Ca 11
2 expeditionsvakter ............................ Ca 9
5 kontorsbiträden .............................. Ca 8
För tjänstgöring i statsrådsberedningen.
1 förste expeditionsvakt ........................ Ca 11
1 expeditionsvakt .............................. Ca 9
Extra ordinarie tjänsteman
i högre lönegrad än Ce 24.
1 förste kanslisekreterare ...................... Ce 29;
b) fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... » 309 700
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 152 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 55 500
Summa kronor 545 500;
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 545 500 kronor.
3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 3, s. 5 och 6), vilket innebär en anslagsökning med 7 000 kronor
orsakad av ökade kostnader för blankettryck, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 108 500
kronor.
4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 6), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3
5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 6),
vilket innebär en anslagsminskning med 15 000 kronor på grund av förefintlig
reservation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 7), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
17 000 kronor.
Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.
7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Justitiekanslersämbetet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkterna 7 och 8, s. 7), vilka
innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 106 200 kronor;
b) till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 8 000 kronor.
8:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 8 och 9) och under erinran, att ifrågavarande anslag i gällande
riksstat är uppfört med 181 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/
50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 122 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 43 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 17 800
Summa kronor 183 100;
b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 183 100 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 2.
9:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 9), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 14 000
kronor.
Domstolarna.
10:o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
10—12) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Högsta
domstolen in. in.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 770 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 830 600 kronor.
Högsta domstolen och nedre justitierevisionen ha nyligen omorganiserats
för att motsvara den nya rättegångsordningens krav. Då frågan om nedre
revisionens framtida organisation föregående år underställdes riksdagens
prövning, rådde i vissa hänseenden ovisshet rörande det framtida personalbehovet.
Beträffande revisionssekreterarna räknade man med att deras antal
skulle kunna minskas med sex från och med 1949 års ingång.
Under det gångna året har arbetet på att nedbringa balansen i högsta
domstolen fortgått i ökad takt. Hittills har det därför ej varit möjligt att
minska revisionssekreterarnas antal utan detta har pa sista tiden i stället
något ökats. En minskning kan emellertid ske, så snart balansen blivit avarbetad,
vilket väntas ske under vårens lopp.
Hur den nya rättegångsordningen kommer att inverka på det framtida
personalbehovet i nedre revisionen kan fortfarande ej tillförlitligt bedömas.
Nästa budgetårs anslagsbehov uppskattas på grundval av den organisation,
som tidigare beräknats bliva behövlig från och med den 1 januari 1949. På
Kungl. Maj :t bör emellertid ankomma att senare, då anslaget ställes till
förfogande, ompröva behovet av befattningshavare i olika kategorier.
Anslaget föreslås minskat med lönekostnaderna för sex revisionssekreterare
under halva året (54 900 kronor), med kostnaden för arvoden till
högsta domstolens militära ledamöter (5 000 kronor) samt genom kontrollräkning
av anslagsbehovet (6 000 kronor). Å andra sidan ha medel
beräknats för ett nytt biträde (telefonist) med lön enligt bestämmelserna
om reglerad befordringsgång, 5 300 kronor. Anslagsminskningen blir på
grund härav (54 900 + 5 000 + 6 000 — 5 300) 60 600 kronor.
Nedre justitierevisionen har påyrkat, att i fortsättningen föreskrift icke
meddelas om maximering av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal, varvid såsom skäl åberopas svårigheten att på förhand beräkna
personalbehovet. Statskontoret har icke kunnat finna, att nämnda svårig
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
5
het — vilken icke torde vara sällan förekommande inom statsförvaltningen
— utgör skäl för avsteg från eljest i förevarande hänseende tillämpade principer.
— Enligt departementschefens uttalande bör posten liksom hittills
maximeras av Kungl. Maj:t.
Utskottet. I avsaknad av erfarenheter rörande det personalbehov, som med
hänsyn till den nya rättegångsordningen kan komma att föreligga för högsta
domstolens och nedre justitierevisionens vidkommande, måste anslagsberäkningen
för budgetåret 1949/50 delvis ske på osäkra bedömningsgrunder.
Det erforderliga antalet revisionssekreterare är bl. a. beroende av den takt,
i vilken högsta domstolens arbetsbalans nedbringas. Med hänsyn till de
rättssökandes berättigade krav på att inom rimlig tid få ärenden avgjorda
är det av vikt, att denna balans snarast möjligt avarbetas. Å andra sidan
böra de möjligheter, som uppstå till begränsningar i personal och kostnader,
väl tillvaratagas.
De i propositionen gjorda anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t
med uppmärksamhet följer personalbehovet i syfte att om möjligt nedbringa
kostnaderna.
Utskottet tillstyrker, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal för nästkommande budgetår maximeras av Kungl. Maj :t. Frågan
om sättet för anvisande av medel för nu ifrågavarande ändamål i fortsättningen
blir beroende av de beslut, som vid årets riksdag komma att fattas
i anledning av blivande proposition om avlöningsstaternas uppställning
m. m. Utskottet vill emellertid framhålla, att det för budgetåret 1950/51 bör
vara möjligt att förebringa tilförlitliga beräkningar rörande medelsbehovet
under anslagsposten i fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 291 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 3 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... » 285 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 189 600
Summa kronor 1 770 000;
b) till Högsta domstolen in. m.: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 770 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 2.
11 :o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 12, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagsökning med 45 300
kronor avseende kostnader, som beräknas uppkomma i samband med högsta
domstolens inflyttning i nya lokaler, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högsta domstolen m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
113 600 kronor.
12:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Regeringsrätten: Omkostnader. Regeringsrätten:
Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 13—15, s. 14), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Regeringsrätten: Avlöningar ett förslagsanslag av
288 900 kronor;
b) till Regeringsrätten: Omkostnader ett förslagsanslag
av 10 000 kronor;
c) till Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.
13:o) Hovrätterna: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
16, s. 15—22), vilket innebär en anslagsökning med 65 700 kronor — varav
12 400 kronor för uppflyttning av en amanuens och för anställande av två
nya biträden (telefonister) samt 53 300 kronor för automatiska utgiftsökningar
—, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning
vidtaga ändringar, innebärande dels att befattningarna
såsom krigshovrättsråd och överkrigsfiskal samt
två av befattningarna såsom hovrättsnotarie utgå ur förteckningen
för Svea hovrätt, dels ock att antalet ordinarie kontorsbiträden
minskas med fyra för Svea hovrätt och ökas
med ett för hovrätten för Västra Sverige;
b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 766 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis -
21 100
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3. Avlöningar till icke-ordinarie perso -
nal, förslagsvis .................. kronor 2 119 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 430 200
Summa kronor 4 337 400;
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 4 337 400 kronor.
14:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Ma,j:t har (punkt 17, s. 22—25)
föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 296 900 kronor.
Hovrättssammanträden utom stationeringsorten ha hittills förekommit i
tämligen ringa antal. I anslutning till bestämmelserna i 2 kap. 5 § rättegångsbalken
äro emellertid föreskrifter avsedda att utfärdas enligt vilka
vissa hovrätter regelmässigt skola sammanträda på annan ort än stationeringsorten,
varigenom en icke oväsentlig kostnadsbesparing kan väntas
uppkomma för den rättssökande allmänheten. Anledning har därför ansetts
föreligga att räkna upp anslaget med förslagsvis 50 000 kronor, att i
mån av behov fördelas företrädesvis på hovrätternas reseanslag.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet vill emellertid framhålla, att Kungl. Maj :t torde böra följa
ifrågavarande verksamhet i syfte att utröna vilka fördelar, som vinnas genom
hovrättssammanträden utom stationeringsorten. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 347 000 kronor.
15:o) Inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Umeå. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 25) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inventarier m. m. för hovrättsbgggnaden
i Umeå för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 192 000 kronor.
16:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 19, s. 25—39)
föreslagit riksdagen att
dels besluta, att Bräkne och Listers domsaga skall från och med den 1
januari 1950 uppdelas i två domsagor, att Solna stad skall senast den 1 januari
1951 utbrytas ur Södra Roslags domsaga samt att Södertörns domsaga
skall senast den 1 januari 1951 uppdelas i två domsagor,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i häradsrätternas
personalförteckning, som av departementschefen föreslagits,
8
Statsutskottets utlåtande nr 2.
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas under budgetåret 1949/50,
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 9 516 300 kronor.
Ifrågavarande anslag är i gällande riksistat uppfört med 9 299 000 kronor.
Beträffande frågan om delning av Södra Roslags, Södertörns samt Bråkne
och Listers domsagor inhämtas av propositionen följande.
I förra årets statsverkspropoisition lämnades en redogörelse för vissa aktuella
frågor rörande rikets judiciella indelning (II ht s. 58 f.). Departementschefen
framhöll därvid angelägenheten av att de alltför stora domsagorna
i riket uppdelades på mindre enheter eller eljest omreglerades. Utredning
rörande omreglering av Södra Roslags och Södertörns domsagor
har nu verkställts av särskilt tillkallad utredningsman, som den 28 juni
1947 avgivit förslag i ämnet.
I fråga om Södra Roslags domsaga föreslås att Solna stad utbrytes och
bildar egen domsaga, kallad Solna domsaga med kansli och tingshus i Solna.
Inskrivningsärendena från Solna föreslås skola avskiljas från den särskilda
inskrivningsavdelningen i Södra Roslags domsaga och inom den nybildade
domsagan handläggas i den ordning som gäller i andra domsagor utan särskild
inskrivningsavdelning.
Södertörns domsaga förordas till klyvning i två domsagor, benämnda
Sotholms och Nacka domsaga och Svartlösa och Öknebo domsaga. Den
förra skall omfatta Sotholms härad med Nynäshamns stad samt Nacka stad
och Saltsjöbadens köping av Svartlösa härad. Den västra domsagan skall
omfatta Öknebo härad samt av Svartlösa härad Tumba landsfiskalsdistrikt,
omfattande Huddinge, Botkyrka, Salems och Grödinge socknar. De båda
domsagorna bliva ungefär jämställda i fråga om arbetsmängd.
Deldomsagorna skola hava tingsställe och kansli i Stockholm samt båda
inrymmas i det nuvarande tingshuset. Den särskilda inskrivningsavdelningen
i den nuvarande domsagan bibehålies såsom gemensam för domsagorna,
under det att varje domsaga i övrigt erhåller i huvudsak självständig organisation.
Delningsförslagel beträffande Södra Roslags domsaga har i infordrade
yttranden lämnats utan erinran. Vad däremot angår Södertörns domsaga har
förslaget avstyrkts av de tingshusbyggnadsskyldige samt häradsrätten och
häradshövdingen i domsagan. Även Svea hovrätt har varit tveksam beträffande
delningen men har slutligen stannat för en delning av domsagan enligt
utredningsmannens förslag.
Hovrätten har förebringat förslag rörande personalbehovet i de nya domsagorna,
innebärande merkostnader för statsverket, som för Södra Roslags
domsaga uppskattats till 26 500 kronor och för Södertörns domsaga till
63 600 kronor. Definitiva förslag rörande de nya domsagornas personalbehov
förutsättas skola föreläggas riksdagen framdeles.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
9
Departementschefen anför beträffande Södertörns domsaga följande.
De skäl som andragits mot eu delning av Södertörns domsaga kan jag
icke finna bärande. De främsta argumenten synas bottna i farhågor för att
nytt tingshusbygge tämligen snart skulle framtvingas. Jag har emellertid
vid .besök i tingshuset förvissat mig om att tillfredsställande lokaler även
för två domsagor kunna ordnas i det nuvarande tingshuset sedan landsfiskalen
i Tumba distrikt, som disponerar en våning i huset, beretts tjämstelokaler
på annat håll. Ej heller föreligga tillräckliga skäl att låta med delningen
anstå i avvaktan på eventuella inkorporeringsplaner från Stockholms
stads sida, enär några aktuella planer härom icke föreligga. Då jag vidare i
likhet med Svea hovrätt funnit utredningsmannens förslag innebära en
synnerligen lämplig omreglering, anser jag att detta bör genomföras.
Föreliggande utredning rörande delning av Bräkne och Listers domsaga
har framlagts i propositionen nr 165 till 1947 års riksdag (s. 7 f.). Enligt
det därvid framlagda förslaget skall domsagan, i samband med läggande
under landsrätt av städerna Karlshamn och Sölvesborg, senast från och med
den 1 januari 1950 uppdelas i två domsagor. Därvid skall Karlshamn förenas
med Bräkne tingslag och Sölvesborg med Listers tingslag.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Birke väckt motion (II: 69), vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå Ivungl. Maj :ts förslag angående delning av Södertörns domsaga.
I motionen anföres hl. a. följande.
Såvitt jag kan finna hava icke förebragts tillräckliga bevis för att några
fördelar skulle stå att vinna genom att, på sätt föreslagits, uppdela Södertörns
domsaga i två med i huvudsak självständig organisation för vardera
av dem samt en för båda deldomsagorna gemensam fullt självständig inskrivningsavdelning.
Däremot synes en sådan uppdelning komma att medföra
avsevärda olägenheter.
Uppdelningen kommer ock att medföra ej obetydliga utgifter för såväl
statsverket som tingshusbyggnadsskyldiga. Statsverkets merkostnader på
grund av indelningsändringen hava av hovrätten uppskattats till cirka
63 600 kronor per år. Tingshusbyggnadsskyldiga hava fått vidkännas stora
utgifter för det så sent soan 1941—1942 uppförda tingshuset. Såvitt jag kan
finna kommer en delning tämligen snart att framtvinga byggande av nytt
tingshus. Tingshuset har ju uppförts för att fylla allenast en domsagas
behov. I varje fall torde tanken på ett nytt tingshus komma att mycket
snart bliva aktuell, därest uppdelningen skulle — i enlighet med departementschefens
uttalande men i motsats mot hovrättens och häradshövdingens
uppfattning — göras så fullständig, som, oavsett den gemensamma inskrivningsavdelningen,
är möjligt.
Beträffande motiveringen i övrigt till det i motionen framförda yrkandet
torde få hänvisas till motionen?
De i propositionen gjorda anslagsäskandena för budgetåret WW/50 innebära
en ökning med 217 300 kronor i förhållande till för innevarande budgetår
anvisat anslag. Av ökningen hänföra sig 21 400 kronor till kostnader
med anledning av Bräkne och Listers domsagas delning fr. o. m. den 1
10
Statsutskottets utlåtande nr 2.
januari 1950, 46 300 kronor till personalförstärkning i Södra Roslags domsaga,
som Kungl. Maj :t redan för innevarande budgetår beviljat med stöd av
sin befogenhet att genomföra sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen,
vilka kunna prövas vara av behovet påkallade, samt 100 000 kronor
till en reserv till Kungl. Maj:ts förfogande. Härtill komma automatiska-utgiftsökningar,
30 400 kronor på grund av bestämmelserna om reglerad befordringsgång
för fiskalspersonal, 13 600 kronor på grund av ändrad ortsgruppering
och 15 600 kronor på grund av rättelser in. in. Å andra sidan be^
räknas anslaget nedsättas med 10 000 kronor, motsvarande minskningen av
häradshövdingarnas övergångsersättningar. — Den beräknade reserven till
Kungl. Maj :ts förfogande avsas skola täcka kostnaderna för sådana ändringar
i domsagornas organisation, till vilka Kungl. Maj:t tidigare erhållit
allmänt bemyndigande, ävensom kostnader för personalförstärkning i vissa
domsagor, som föranledes av de allmänna domstolarnas övertagande av
rättsskipningen i militära mål.
Kungl. Maj :t förordas skola bibehållas vid sin befogenhet att genomföra
sådana mera tillfälliga ändringar i organisationen, vilka kunna prövas vara
av behovet påkallade. Riksdagen har tidigare bemyndigat Kungl. Maj:t
att under vissa förutsättningar till envar av lönegrupperna II—IV hänföra
högst två domsagor utöver det nuvarande antalet domsagor i dessa lönegrupper
(II ht 1948, s. 67). En betydande arbetsökning till följd av militära
mål förutses emellertid även beträffande en av de nuvarande domsagorna
i lönegrupp IV (Luleå domsaga). Nyssnämnda bemyndigande föreslås
därför skola utsträckas att under samma förutsättningar gälla även
uppflyttning av åtminstone en domsaga till lönegrupp V.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande delning av Rräkne och Listers
domsaga har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har även
kommit till den uppfattningen, att förhållandena i Södra Roslags domsaga
påkalla en omreglering av domsagans område. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag beträffande delning av jämväl denna domsaga.
I fråga om Södertörns domsaga ha olika meningar rörande lämpligheten
av en delning framförts. Såvitt utskottet kunnat finna, är behovet av delning
av denna domsaga icke för närvarande lika trängande som beträffande
Södra Roslags domsaga. Invånarantalet i Södertörns domsaga uppgår
till ca 80 000 personer mot för Södra Roslags domsaga ca 105 000 personer.
Då emellertid folkökningen för senaste femårsperiod uppgår till ca 12 000
personer och för senaste tioårsperiod till ca 17 500 personer, torde en delning
av även denna domsaga inom en ej alltför avlägsen framtid bliva
erforderlig. Ett ställningstagande till delnin^sfrågan bör dock icke ske förrän
full klarhet vunnits att några planer icke föreligga i fråga om inkorporering
av vissa delar av domsagan med Stockholms stad. Det må även framhållas,
att domsagan med sitt nybyggda, specialinredda tingshus numera är
synnerligen väl organiserad, ett förhållande, som vitsordats av Svea hovrätt i
dess yttrande över delningsförslaget. Utskottet finner vidare åtskilliga skäl
Statsutskottets utlåtande nr 2.
11
tala för att en delning tämligen snart kan komina att framtvinga byggande
av ett nytt tingshus eller i varje fall kostnadskrävande ombyggnadsarbeten
i det befintliga tingshuset. Även statsverket kommer vid en uppdelning att
få vidkännas icke obetydliga kostnader för personalökning.
Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke för närvarande
tillstyrka den föreslagna delningen av Södertörns domsaga. Utskottet förordar
därför, att ytterligare någon tids erfarenhet avvaktas rörande tillväxten
i fråga om folkmängd och arbetsbörda ävensom övriga på delningsbehovet
inverkande förhållanden.
Anslagsberäkningarna för budgetåret 1949/50 ha i princip icke givit anledning
till erinran. Utskottet förutsätter dock, att största försiktighet iakttages
beträffande användningen av den till Kungl. Maj :ts förfogande stående
reserven av 100 000 kronor. Utskottet tillstyrker, att Kungl. Maj :t bibehålies
vid sin nuvarande befogenhet att genomföra vissa tillfälliga ändringar
i organisationen ävensom att bemyndigandet för Kungl. Maj :t att under
vissa förutsättningar uppflytta domsagor i högre lönegrupp utsträckes att
under samma förutsättningar gälla även uppflyttning av en domsaga till
lönegrupp V.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag besluta,
a) att Bräkne och Listers domsaga skall från och med den
1 januari 1950 uppdelas i två domsagor, den ena, benämnd
Bräkne och Karlshamns domsaga, omfattande Bräkne tingslag
med Karlshamns stad, samt den andra, benämnd Listers
och Sölvesborgs domsaga, omfattande Listers tingslag med
Sölvesborgs stad;
b) att Solna stad skall senast den 1 januari 1951 utbrytas
ur Södra Roslags domsaga till en särskild domsaga, benämnd
Solna domsaga;
II. med bifall till motionen 11:69 avslå Kungl. Maj :ts
förslag, att Södertörns domsaga skall senast den 1 januari
1951 uppdelas i två domsagor;
III. med bifall till Kungl. Maj ds förslag
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att med tillämpning från och
med den 1 januari 1950 vidtaga ändringar i häradsrätternas
personalförteckning, innebärande dels att antalet häradshövdingar
ökas från 115 till 116, dels att antalet kansliskrivare
ökas från 88 till 89, dels ock att antalet tingssekreterare
minskas från 39 till 38;
b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1949/50:
12
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 4 979 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 5 400
3. Avlöningar till icke ordinarie personal,
förslagsvis ...................... » 3 769 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 762 000
Summa kronor 9 516 300;
c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 9 516 300 kronor.
17:o) Häradsrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 39—-42) föreslagit riksdagen, att till Häradsrätterna: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 503 000 kronor. De för
första halvåret 1948 redovisade utgifterna ge ej tillräcklig ledning för att
tillförlitligt bedöma det aktuella anslagsbehovet men man kan med visshet
förutse, att det nu anvisade beloppet kommer att bliva otillräckligt för nästa
budgetår. Anspråken på anslaget ha nämligen ökat såväl beträffande reseanslaget
på grund av större antal ting och höjda biljettpriser, som beträffande
expensanslaget på grund av de nya bestämmelserna om delgivning genom
domstols försorg, ökade blankettkostnader in. in. Ytterligare utgifter äro
dessutom att förutse såsom följd av att rättsskipningen i militära mål överflyttas
på de allmänna domstolarna. På grund av nu angivna omständigheter
föreslås, att anslaget räknas upp med 100 000 kronor, att i mån av behov
fördelas på samtliga hovrätter.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 603 000 kronor.
18:o) Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän. Häradsrätterna:
Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 21 och 22, s. 42 och 43), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän
ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor;
b) till Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker
för landet ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
13
Rättegångsväsendet i allmänhet.
19:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kostnader enligt lagen om
fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 25 och 26,
s. 50 och 51), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Ersättning åt domare, vittnen och parter ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor;
b) till Kostnader enligt lagen om fri rättegång ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
20 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 28, s. 51 och 52), vilket innebär en anslagsökning med 2 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 36 500 kronor.
21 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 52), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
22:o) Ersättning för vissa bötesandelar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, s. 52), vilket innebär en anslagsminskning med 800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vissa bötesandelar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 500 kronor.
23:o) Ersättning för förlorad inteckningslösen vid stadsdomstolarna. Resestipendier
åt domare och domareaspiranter. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 31 och 32, s. 53), vilka innebära oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Ersättning för förlorad inteckningslösen vid stadsdomstolarna
ett anslag av 135 000 kronor;
b) till Resestipendier åt domare och domareaspiranter ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Fångvården m. m.
24:o) Fångvårdsanstalterna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s.
54—64) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalternas
personalförteckning vidtaga de ändringar, som föreslagits
i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 januari
1949, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för fångvårdsanstalterna
att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels ock till Fångvårdsanstalterna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 8 150 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 090 000 kronor.
Sedan anstaltsorganisationen vunnit en fastare utformning har såsom
i andra sammanhang uttalats (II ht 1947 s. 64, prop. 220 s. 29) en översyn
ansetts böra ske även av löneställningen för fångvårdens befattningshavare
i högre lönegrader. För flertalet ifrågavarande tjänstemän gäller nämligen
— liksom beträffande den personal i lägre lönegrader som av sådan anledning
tillerkändes löneförbättring vid 1946 års riksdag — att straffverkställighetsreformen
ställt betydligt ökade krav på deras insikter och omdöme.
För att kunna rekrytera och behålla tjänstemän med de kvalifikationer reformen
förutsätter föreslås att, i avvaktan på slutlig prövning av frågan,
en provisorisk löneförbättring utan vidare uppskov genomföres även för den
högre personalen.
Löneförbättringen skulle tillkomma styresmän (direktörer, kronohäktesföreståndare
och koloniföreståndare) samt assistenter.
Med hänsyn till sin provisoriska karaktär har löneförbättringen ansetts
böra utgå i form av särskilt lönetillägg. Storleken av detta tillägg föreslås
i anslutning till statskontorets förslag skola bestämmas att i runt tal motsvara
löneskillnaden mellan två närliggande löneklasser inom befattningshavarens
lönegrad. Detta överensstämmer i princip med den år 1946 beslutade
allmänna löneförbättringen för fångvårdens lägre befattningshavare,
vilken medförde uppflyttning en lönegrad.
Frågan, huruvida det för närvarande utgående tillfälliga arvodet till styresmannen
vid Örebroanstalten skall utgå även efter den provisoriska löneförbättringen,
förutsättes skola få avgöras av Kungl. Maj :t.
Medel beräknas för inrättande av ytterligare tjänster såsom sociala kuratorer
icke blott såsom fångvårdsstyrelsen föreslagit vid ungdomsanstalterna
i Ystad och Nyköping utan även vid Uppsalaanstalten. En förbättring av
kuratorernas löneställning anses i och för sig motiverad. Förslag i ämnet
har dock ej ansetts böra föreläggas årets riksdag. Förslag framläggas vidare
om överflyttning till förevarande anslag av ett för närvarande från andra
huvudtitelns anslag till extra utgifter utgående tilläggsarvode å 1 000 kronor
till direktören vid Långholmsanstalten, ävensom om uppräkning av an
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
15
slaget dels med 600 kronor för personligt lönetillägg till uppsyningsmannen
vid anstaltens ltroppssjukhus, dels ock med 3 600 kronor för arvode till en
biträdande läkare vid sjukhuset. För arvoden åt vikarier för fångvårdens
anstaltsläkare beräknas 3 000 kronor. Risktillägg åt bevakningspersonal föreslås
skola utgå vid anstalten i Karlstad enligt samma grunder, som gälla
för Norrköpingsanstalten. Tillägget anses böra höjas till samma belopp, som
gäller för befattningshavare vid sinnessjukhusens fasta avdelningar, eller
216 kronor per år.
Genom rationaliseringsåtgärder beräknas tre befattningar som e. o. vaktfruar
kunna indragas.
Behovet av en av fångvårdsstyrelsen föreslagen ny yrkesmästartjänst vid
verkstaden i Härianda förutsättes kunna tillgodoses inom ramen av nu anvisade
medel.
I enlighet med det anförda uppräknas anslaget med 38 000 kronor för
provisorisk löneförbättring åt styresmän och assistenter, med 23 000 kronor
för 3 sociala kuratorer, med 1 000 kronor för tilläggsarvode åt direktören
och 600 kronor för personligt lönetillägg åt en uppsyningsman vid anstalten
på Långholmen, med 3 600 kronor för en biträdande läkare vid samma
anstalt, med 3 000 kronor för läkarvikarier samt med 8 400 kronor för risktillägg.
Å andra sidan nedsättes anslaget med 17 000 kronor, motsvarande
lönen för 3 e. o. vaktfruar. Anslaget skulle alltså höjas med sammanlagt
(38 000 + 23 000 + 1 000 + 600 + 3 600 + 3 000 + 8 400 — 17 000)
60 600 kronor.
Utskottet har i samband med Ivungl. Maj :ts förevarande förslag till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, Aäckta den ena inom första kammaren av
herrar Sunne och Emil Petersson (I: 79) och den andra inom andra kammaren
av fru Sandström och herr Wiklund i Stockholm (II: 96), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta om höjd löneplacering eller alternativt
provisoriska lönetillägg för vissa kurators- och socialassistenttjänster;
dels ock en inom andra kammaren av herr Andersson i Mölndal in. fl.
väckt motion (II: 60), vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts förslag om löneklassuppflyttningar som provisorisk avlöningsförstärkning
till vissa högre tjänstemän vid fångvårdsanstalterna.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 79 och II: 60.
I en av herr Henriksson inom andra kammaren väckt motion (II: 242) har
hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om skyndsamma
åtgärder — lämpligen i form av ökad personal — för att förebygga återkommande
oroligheter och bereda personalen vid fångvårdsanstalterna
skydd och säkerhet i tjänstgöringen.
Utskottet. Genomförandet av straffverkställighetsreformen har medfört
ökade krav på fångvårdstjänstemännen såväl i lägre som högre lönegrader.
16
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Med hänsyn bl. a. till de förändrade arbetsuppgifterna tillerkändes redan
vid 1946 års riksdag flertalet av fångvårdens befattningshavare i de lägre
lönegraderna förbättrad löneställning, medan däremot frågan om de högre
befattningshavarnas löneställning uppskjutits i avvaktan på att anstaltsorganisationen
skulle vinna en fastare utformning. Vid 1948 års riksdag uttalade
departementschefen i denna fråga (prop. 220 s. 29), att det i avvaktan
på ett slutligt ställningstagande framstode som angeläget, att en åtminstone
provisorisk löneförbättring komme till stånd för ifrågavarande
personal. Ytterligare utredning skulle skyndsamt verkställas, så att frågan
såvitt möjligt skulle kunna underställas 1949 års riksdag.
Den av Kungl. Maj :t i propositionen föreslagna löneförbättringen för styresmän
och assistenter i form av särskilt lönetillägg, motsvarande i runt
tal löneskillnaden mellan två närliggande löneklasser inom befattningshavarens
lönegrad, berör enligt vad utskottet inhämtat sammanlagt ett 70-tal befattningshavare.
Utskottet delar i princip uppfattningen, att de förändrade arbetsuppgifter,
som ifrågavarande personalkategorier erhållit i och med straffverkställighetsreformen,
kunna motivera en uppflyttning i lönehänseende. Ett
lyckligt genomförande av reformen torde även i hög grad bli beroende av att
fångvårdens befattningshavare — såväl högre som lägre — besitta erforderliga
kvalifikationer.
Ehuru utskottet sålunda i anslutning härtill funnit den föreslagna löneförbättringen
i viss mån motiverad, är utskottet icke berett tillstyrka, att förbättringen
på sätt Kungl. Maj:t föreslagit genomföres redan den 1 juli 1949.
Åskilliga frågor om genomförande av löneregleringar inom olika områden
av statsförvaltningen ha i det nuvarande läget som en följd av bl. a. den
allmänna anslutningen till lönestabiliseringen måst ställas på framtiden, även
om behovet av reglering ur sakliga synpunkter varit fullt klarlagt. Ett avsteg
från denna allmänna princip skulle i detta fall — även om styresmän
och assistenter vid fångvårdsanstalterna kunna anses tillhöra dem, som i
första hand böra komma i fråga till löneförbättring — i vissa hänseenden
kunna medföra betänkliga konsekvenser. Då den allmänna anslutningen till
lönestabiliseringen i första hand tar sikte på det löpande kalenderåret, förordar
utskottet, att löneförbättringen för ifrågavarande personalkategori
uppskjutes till efter utgången av år 1949. Med hänsyn till de särskilda skäl,
som föreligga, vill utskottet dock icke motsätta sig att, i den mån förhållandena
så medgiva, löneförbättringen genomföres senare under budgetåret.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut, huruvida och från
vilken tidpunkt efter utgången av år 1949 de särskilda lönetilläggen skola
utgå.
Utskottet tillstyrker sålunda det i motionen 11:60 framställda yrkandet
såtillvida, att utskottet förordar, att tidpunkten för löneförbättringens genomförande
uppskjutes.
Frågan huruvida efter genomförandet av en provisorisk löneförbättring
Statsutskottets utlåtande nr 2.
17
styresmannen vid örebroanstalten bör bibehållas vid det till honom nu utgående
tillfälliga arvodet, bör på sätt föreslagits få avgöras av Kungl. Maj :t.
Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av tre ytterligare tjänster
som sociala kuratorer vid fångvårdens ungdomsanstalter. Vad beträffar de
sociala kuratorernas löneställning torde skäl föreligga för en förbättring.
Utskottet anser dock i likhet med departementschefen, att med hänsyn
till det nu rådande läget någon ändrad lönegradsplacering icke bör genomföras
för nästkommande budgetår.
Utskottet avstyrker sålunda de i motionerna I: 79 och II: 96 framställda
yrkandena om lönegradsuppflyttning eller provisor.isika lönetillägg för vissa
sociala kuratorstjänster.
Kungl. Maj :ts förslag om personligt lönetillägg åt uppsyningsmannen vid
Långholmsanstaltens kroppssjukhus samt om medelsanvisning för arvode
åt en biträdande läkare vid sjukhuset och åt vikarier för fångvårdens anstaltsläkare
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker jämväl Kungl. Maj :ts förslag i fråga om risktillägg
åt viss bevakningspersonal.
Kungl. Maj :ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till någon
erinran.
Då de särskilda lönetilläggen till styresmän och assistenter förutsättas
komma att utgå tidigast fr. o. in. den 1 januari 1950, torde anslaget böra
minskas med åtminstone hälften av det för dessa tillägg beräknade beloppet,
eller med 19 000 kronor.
Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande motionen
II: 242.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen 11:60 samt med avslag å motionerna 1:79 och
II: 96
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i fångvårdsanstalternas
personalförteckning vidtaga ändringar, innebärande dels att
antalet kontorshiträden ökas från 14 till 16, dels att tjänstebenämningen
kronohäktesföreståndare utbytes mot föreståndare;
b)
fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsanstalterna,
att tillämpas under budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 3 704 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 226 900
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 sand. Nr 2.
18
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal, förslagsvis ................ kronor 3 369 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 830 300
Summa kronor 8 131 600;
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 8 131 600 kronor.
25:o) Fångvårdsanstalterna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 36,
s. 65 och 66) föreslagit riksdagen att till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 555 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 365 000 kronor. Av
anslagsökningen avse 25 000 kronor reseersättningar, 10 000 kronor övriga
expenser och 20 000 kronor engångskostnader för inköp och underhåll av
inventarier, som uppkomma i samband med förverkligandet av vissa av organisationsnämnden
framlagda rationaliseringsförslag. Då portionspriset per
intagen och dag ökat från kronor 1: 29, då anslaget senast beräknades (jfr
prop. 220/1948 s. 41) till kronor 1:46, beräknas till utspisning ytterligare
125 000 kronor, vartill böra läggas beräknade kostnader för sjukmat, 10 000
kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 555 000
kronor.
26 :o) Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården,
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 67), vilket
innebär anslagsminskning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning för vård av fångar på anstalter,
som ej tillhöra fångvården, m. m. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
27:o) Interneringsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
38, s. 68 och 69), vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en höjning av anslaget med 3 000 kronor, varav 1 000 kronor beräknas
för reseersättningar och 2 000 kronor för expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för interneringsnämnden, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Statsutskottets utlåtande nr 2.
19
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis. . kronor 28 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
in. in., förslagsvis .................. » 12 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 1 400
Omkostnader.
Omkostnader, förslagsvis ................ kronor 7 700
Summa kronor 49 500;
b) till Interneringsnämnden för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 49 500 kronor.
28 :o) Ungdomsfängelsenämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 39, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagsökning med 2 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande stat för ungdomsfängelsenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Stat.
Avlöningar.
1. Avlöningar till ordinarie tjänsteman, för
slagsvis
............................ kronor 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.... » 6 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal
in. m............................... » 8 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 800
Omkostnader.
Omkostnader, förslagsvis................. kronor 5 700
Summa kronor 21 600;
b) till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1949/50
anvisa ett förslagsanslag av 21 600 kronor.
29:o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 40, s. 71), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
20
Statsutskottets utlåtande nr 2.
att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
30 :o) Skyddskonsulentorganisationen. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 71 —
73) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
stat för skyddskonsulentorganisationen, att tillämpas under budgetåret 1949/
50, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 309 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 304 000 kronor. Anslagsökningen
avser löneklassuppflyttningar och ökat behov av skrivhjälp.
I propositionen anför departementschefen vidare följande.
Sedan Kungl. Maj :t den 2 februari 1945 anbefallt fångvårdsstyrelsen att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande rationalisering av det frivilliga
skydds- och hjälparbetet, har styrelsen den 31 december 1948 överlämnat
betänkande angående skyddsarbetets organisation in. in. Förslaget
avser att skapa förutsättningar för en effektivt bedriven kriminalvård i frihet
bl. a. genom en väsentlig utökning av skyddskonsulentorganisationen.
Sålunda skall riket, som nu omfattar 13 skyddskonsulentdistrikt, enligt förslaget
indelas i 31 sådana distrikt. En motsvarande ökning föreslås beträffande
antalet skyddskonsulenter, varjämte skydd sassistenternas antal skulle
i det närmaste fyrdubblas. Dessutom skulle inrättas ett 30-tal biträdesbefattningar.
Den årliga kostnadsökningen för den utbyggda organisationen
beräknas, frånsett lokalkostnader, till omkring 650 000 kronor, vartill komma
engångskostnader beräknade till omkring 110 000 kronor. Förslaget
skulle vidare medföra behov av personalförstärkning in. in. vid fångvårdsstyrelsen
till en kostnad av omkring 50 000 kronor. Från den sammanlagda
merkostnaden, 810 000 kronor, frånräknar styrelsen 202 000 kronor, motsvarande
en besparing som samtidigt beräknas uppstå under vissa andra
anslag.
Fångvårdsstyrelsens betänkande är för närvarande föremål för remissbehandling.
Jag är därför icke nu beredd att taga ställning till de däri framlagda
förslagen utan utgår vid anslagsberäkningen tills vidare från den nuvarande
organisationen. Frågan om en effektivisering av den fria kriminalvården
framstår emellertid såsom en av de viktigaste angelägenheterna på
kriminalpolitikens område.
Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft dels en
inom första kammaren av herr Schlyter in. fl. väckt motion (1:33) om
ökade anslag till fångvårdsstyrelsen och till skyddskonsulentorganisationen,
dels ock en inom andra kammaren av herr Hedlund i Östersund m. fl.
väckt motion (II: 61) angående effektivisering av den fria kriminalvården.
I båda motionerna påyrkas att ovannämnda av fångvårdsstyrelsen avgivna
förslag rörande rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet genomföres
redan under budgetåret 1949/50. Tidpunkten för genomförandet
angives i motionen I: 33 till den 1 januari 1950 och i motionen II: 61 till
den 1 juli, alternativt den 1 oktober 1949. Anslagsberäkningarna för bud
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
21
getåret 1949/50 överensstämma i sistnämnda motion med de i fångvårdsstyrelsens
förslag gjorda beräkningarna, som avse kostnaderna för den föreslagna
organisationen under helt budgetår.
Beträffande de motiv, som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna.
Utskottet. Den av fångvårdsstyrelsen verkställda utredningen om skyddsarbetets
organisation in. in. berör ett område, där överhängande behov av
effektivisering föreligger. De senaste årens reformarbete på det kriminalpolitiska
området har medfört allt större krav på en mera ändamålsenlig
övervaknings- och tillsynsorganisation. Utskottet vill starkt understryka
departementschefens uttalande, att frågan om en effektivisering av den fria
kriminalvården framstår såsom en av de viktigaste angelägenheterna på
kriminalpolitikens område.
Fångvårdsstyrelsens förslag angående skyddsarbetets organisation är nu
föremål för remissbehandling, och remissyttrandena torde enligt vad utskottet
inhämtat icke komma att föreligga inom sådan tid, att ett ställningstagande
till frågan redan vid denna riksdag torde vara möjligt. Utskottet
är icke berett att, innan förslaget underkastats närmare prövning, taga
ställning till ifrågavarande spörsmål. Det torde få förutsättas, att vid den
fortsatta behandlingen av frågan även möjligheterna att på andra vägar
än de av fångvårdsstyrelsen föreslagna åstadkomma en effektivisering av
den fria kriminalvården tagas under övervägande. Enligt utskottets mening
bör det undersökas, huruvida möjligheter förefinnas att på frivillighetens
väg åstadkomma en effektivare övervakning av de villkorligt dömda och
villkorligt frigivna genom att i större utsträckning än hittills som övervakare
anlita lärare, ledande personer inom ungdomsorganisationer, arbetsgivare
och arbetsledare in. fl. Med hänsyn till vikten av att till ifrågavarande
verksamhet kunna förvärva lämpliga personer bör det måhända övervägas
om icke grunderna för ersättning till övervakare böra bliva föremål för
ändring. Om en effektivisering av övervakningen kan komma till stånd
enligt nyss anförda riktlinjer, torde den fasta konsulentorganisationen
kunna givas en i förhållande till det föreliggande förslaget betydligt begränsad
omfattning.
Utskottet förutsätter, att den ytterligare beredning av förslaget, som sålunda
torde vara erforderlig, skyndsamt kommer till stånd, så att ett på
grundval härav utarbetat förslag från Kungl. Maj :ts sida snarast kan föreläggas
riksdagen.
Ehuru utskottet sålunda delar uppfattningen, att en snar förbättring av
förhållandena på hithörande område är av nöden, är utskottet icke berett
tillstyrka yrkandena i motionerna 1:33 och 11:61 om genomförande av
fångvårdsstyrelsens föreliggande förslag redan under budgetåret 1949/50.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 33 och II: 61
22
Statsutskottets utlåtande nr 2.
a) fastställa följande stat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas under budgetåret 1949/50:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t...... kronor 1 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 220 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 600
Omkostnader.
Omkostnader, förslagsvis .............. » 66 500
Summa kronor 309 600;
b) till Skyddskonsulentorganisationen för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 309 600 kronor.
31 :o) Övervakning av villkorligt dömda. Tillsyn över villkorligt frigivna
m. fl. Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Bidrag till svenska
skyddsförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 42—45, s.
73 och 74), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till övervakning av villkorligt dömda ett förslagsanslag
av 200 000 kronor;
b) till Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;
c) till Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
ett anslag av 140 000 kronor;
d) till Bidrag till svenska skyddsförbundet ett anslag av
100 000 kronor.
32 :o) Maskin- och verktygsutrustning för vissa fångvårdsanstalter. Kungl.
Maj :t har (punkt 46, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Maskin- och
verktygsutrustning för vissa fångvårdsanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 104 000 kronor.
I samband med den omläggning av fångvårdens arbetsdrift, som erfordras
med anledning av straffverkställighetsreformen, äro bl. a. ytterligare medel
behövliga för maskin- och verktygsutrustning. Anslag beräknas för utrustning
av de mekaniska verkstäder, till vilka medel beviljats av 1948 års
riksdag (Ystad) eller anslag nu begäres under kapitalbudgeten. Med hänsyn
till att förslag om nya verkstadsanläggningar framlägges endast såvitt avser
ungdomsanstalten i Uppsala (jfr kapitalbudgeten, bil. 24 s. 1 f.), kan nyan
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
23
skaffningen av maskiner och verktyg för närvarande begränsas att avse
blott denna anstalt samt anstalten i Ystad.
Av det begärda beloppet beräknas 35 000 kronor belöpa på anstalten i
Uppsala och 69 000 kronor på anstalten i Ystad.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Maskin- och verktygsutrustning för
vissa fångvårdsanstalter för budgetåret 1949/50 anvisa ett
reservationsanslag av 104 000 kronor.
Diverse.
33 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Fångvårdsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 47, s. 75 och 76), vilket
innebär en anslagsminskning med 26 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 660 000 kronor.
34:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 48, s. 76), vilket innebär
en anslagsökning med 47 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 719 000 kronor.
35 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 76), vilket innebär en anslagsminskning
med 5 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för upplåten mark för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 40 700 kronor.
36 :o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 76 och 77), vilket innebär en anslagsökning
med 25 000 kroonr, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
in. /ii. för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 2.
37 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och
konstnärliga verk. Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen.
Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 51—53, s. 77 och 78) och under
erinran, att anslagen i gällande riksstat äro uppförda med samma belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Bidrag till Internationella byrån i Bern för skydd
av litterära och konstnärliga verk 8 500 kronor;
b) till Bidrag till den internationella penitentiära kommissionen
1 000 kronor;
c) till Bidrag till internationella institutet för unifiering
av privaträtten 3 000 kronor.
38 :o) Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Strafferet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 54, s. 78 och 79), vilket innebär en anslagsökning med
1 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Nordisk tidsskrift for
Strafferet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.
39 :o) Bidrag till Tidskrift för kriminalvård. Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 55 och
56, s. 79), vilka innebära oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård ett anslag av
1 000 kronor;
b) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
reservationsanslag av 425 000 kronor.
40 :o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 57, s. 79) och under erinran, att anslaget med hänsyn till förefintlig
behållning ansetts kunna upptagas med allenast formellt belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för
. budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 100
kronor.
41 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s.
80), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
25
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
42:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 80), vilket innebär en sänkning av anslaget
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
43:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda
förslag, nämligen
punkten 23: Vattendomstolarna: Avlöningar;
punkten 24: Vattendomstolarna: Omkostnader;
punkten 27: Understöd för utomprocessuell rättshjälp;
punkten 33: Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar; samt
punkten 34: Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 18 februari 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard
Lindström, Sven Larsson, Gustaf Karlsson, Iwar Anderson, Heiding, Gillström,
Berling, fröken Andersson, herrar von Heland, Sundelin och Hesselbom,
samt
från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Boman i
Kieryd, Mårtensson i Uddevalla, Larsson i Stockholm, Rubbestad, Pettersson
i Dahl, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, Thapper och Birke.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 2.
26
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Reservationer:
1) vid punkten 2b:o) (Fångvårdsanstalterna: Avlöningar) av fröken Andersson
och herr Boman i Kieryd;
2) vid punkten 30:o) (Skyddskonsulentorganisationen) av herr Johan
Bernhard Johansson, fröken Andersson, herrar Sundelin, Malmborg i Skövde,
Boman i Kieryd, Larsson i Stockholm och Birke, vilka ansett, att utskottet,
bort tillstyrka en utökning av skyddskonsulentorganisationen och
att därför
dels utskottets yttrande fr. o. in. det stycke på s. 21, som börjar med orden
»Fångvårdsstyrelsens förslag», t. o. in. det stycke på samma sida, som
slutar med orden »budgetåret 1949/50», bort hava följande lydelse:
»Fångvårdsstyrelsens förslag angående skyddsarbetets organisation är nu
föremål för remissbehandling. Enligt vad utskottet inhämtat torde remissyttrandena
icke komma att föreligga inom sådan tid, att ett slutligt ställningstagande
till förslaget i hela dess vidd kan äga rum redan vid denna riksdag.
Emellertid äro snara åtgärder för en förbättring av den nuvarande organisationen
av nöden, och utskottet kan icke tillstyrka, att hela frågan uppskjutes
ytterligare ett budgetår. Utskottet har därför ansett, att en sådan utökning
av skyddskonsulentorganisationen, som icke kan anses föregripa den
slutliga prövningen av förslaget, omedelbart bör genomföras. Härmed torde
även vinnas den fördelen, att organisationen kan uppbyggas successivt och
att den slutliga prövningen av organisationsförslaget kan ske mot bakgrunden
av vissa redan vunna erfarenheter av utbyggnaden. Utskottet tillstyrker,
att anslaget uppräknas med medel för avlönande av ytterligare 6 skyddslconsulenter
i lönegrad Ce 24 och 8 skyddsassistenter i lönegrad Ce 20 ävensom
med visst belopp för ökade omkostnader samt engångsutgifter. Det torde
böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut på vad sätt denna i förhållande
till förslaget begränsade personalförstärkning skall disponeras för
att de mest kännbara bristerna skola kunna avhjälpas ävensom beträffande
övriga därmed sammanhängande frågor. Organisationen får givetvis under
budgetåret 1949/50 ges provisorisk karaktär.
Utskottet tillstyrker alltså i begränsad utsträckning de i motionerna I: 33
och II: 61 gjorda yrkandena.
Med huvudsaklig utgångspunkt från de i fångvårdsstyrelsens förslag gjorda
beräkningarna torde den erforderliga anslagsökningen kunna uppskattas
till i avrundade tal för avlöningar 143 000 kronor, för omkostnader 35 000
kronor och för engångsutgifter 40 000 kronor. Någon uppräkning av fångvårdsstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag torde icke behöva föranledas
av den nu föreslagna utökningen av skyddskonsulentorganisationen
liksom ej heller någon minskning av anslagen till Ersättning åt domare,
vittnen och parter, till Övervakning av villkorligt dömda och till Tillsyn
över villkorligt frigivna in. fl.»
Statsutskottets utlåtande nr 2.
27
dels ock utskottet bort hemställa,
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 33 och II: 61
a) fastställa följande stat för skyddskonsulentorganisationen,
att tillämpas under budgetåret 1949/50:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t...... kronor 1500
2. Avlöningar till iclce-ordinarie personal . . » 347 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 36 900
Omkostnader.
1. Omkostnader, förslagsvis ............ » 101 500
2. Engångsutgifter ..................... » 40 000
Summa kronor 527 600;
b) till Skyddskonsulentorganisationen för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 527 600 kronor.»