Statsutskottets utlåtande nr 171.
1
Nr 171.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående anslag
för budgetåret 1949/50 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3 :e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln, punkterna
54—61, samt under kapitalbudgeten, bilaga 26, punkterna 1—3, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1949/50 beräkna följande anslag:
A. Driftbudgeten.
Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ................ 2 300 000
Bostadsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag .............. 300 000
Länsbostadsnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag .......... 1 400 000
Länsbostadsnämnderna: Omkostnader, förslagsanslag ........ 335 000
Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa
bostadsbyggnadsföretag, förslagsanslag.................... 400 000
Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, förslagsanslag
................................................ 21 000 000
Särskilda bostadsrabatter, reservationsanslag ................ 1 500 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag .... 6 000 000
B. Kapitalbudgeten.
Fonden för låneunderstöd.
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet, investerings
anslag
................................................ 15 000 000
Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder, in
vesteringsanslag
........................................ 5 000 000
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier, investeringsanslag 2 000 000
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 153, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 11 mars
1949, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i olika avseenden
fr. o. m. den 1 juli 1949 av grunderna för den statliga låne- och
bidragsverksamheten till förmån för bostadsförsörjningen;
1—Bihang till riksdagens protokoll 1949. C> sand. Nr 171.
2
Statsutskottets utlåtande nr 171.
dels medgiva, att räntefoten för lantarbetarbostadslån, vilka må komma
att beviljas under budgetåret 1949/50, bestämmes till 3,25 procent;
dels för budgetåret 1949/50 anvisa följande anslag, nämligen
å driftbudgeten under femte huvudtiteln:
till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag
ett förslagsanslag av 400 000 kronor,
till Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag
av 21 000 000 kronor,
till Särskilda bostadsrabatter ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor*
och
till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av
6 000 000 kronor, samt
å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:
till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag
av 15 000 000 kronor,
till Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor,
till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag av
2 000 000 kronor, och
till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investeringsanslag av 1 000 000''
kronor;
dels besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen antalet kontorsbiträden
i lönegrad Ca 8 skall ökas med sju samt antalet byrådirektörer
i lönegrad Ce 31 med en;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för bostadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50;
dels besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna skola
uppföras fem kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50;
dels ock under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50 anvisa såsom
förslagsanslag till Bostadsstyrelsen: Avlöningar 2 300 000 kronor, till Bostadsstyrelsen:
Omkostnader 377 000 kronor, till Länsbostadsnämnderna:
Avlöningar 1 400 000 kronor och till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader
455 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft följande motioner, nämligen
från första kammaren
1:80 av herr Lindblom m. fl.,
I: 81 av herr Lindblom m. fl.,
I: 181 av herrar Norling och öhman,
I: 290 av herr Lindblom m. fl.,
Statsutskottets utlåtande nr 171.
3
1:291 av herr Gränebo m. fl.,
I: 294 av herr Domö m. fl.,
I: 295 av herr Wehtje,
I: 296 av herr Carl Eric Ericsson m. fl., samt
från andra kammaren
II: 150 av herr Ståhl m. fl.,
II: 157 av herr Ståhl m. fl.,
II: 166 av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
II: 366 av herr Wedén m. fl.,
11:371 av herr Johansson i Stockholm in. fl.,
II: 372 av herr Hedlund i Rådom m. fl.,
11:373 av herr Hjalmarson,
II: 374 av herr andre vice talmannen Skoglund m. fl., samt
II: 375 av herrar Ljungberg och Håstad.
Yrkandena i nämnda motioner redovisas i det följande.
Propositionen.
I propositionen nr 153 lämnas till en början en redogörelse för nu gällande
låne- och bidragsbestämmelser, för de bostadspolitiska organen samt
för bostadsförsörjningsläget (s. 3—15). Utskottet får härutinnan hänvisa
till propositionen.
Ändringar av grunderna för den statliga låneoch
bidrags verksamheten.
I propositionen har lämnats följande sammanfattning av departementschefens
förslag i dessa hänseenden.
Lån och bidrag till bostadshus.
E n f a in i 1 j s - och tvåfa milj shus.
Villkor för egnahemslån. Minimikraven i fråga om bostadens storlek
föreslås göras enhetliga för hela landet. Sålunda förordas, att icke endast
på landsbygden utan även i tätorterna för belåning skall godtagas enfamiljshus
om endast två rum och kök med inredningsbar vind. Bestämmelsen
om eu minimiyta för två rum och kök om 60 in2 föreslås utgå.
I propositionen framhålles, att viss tveksamhet synes råda om innebörden
av bestämmelserna om säkerhet för egnahemslån. Det förutsättes därför
att egnahemslånekungörelsen i denna del förtydligas.
4
Statsutskottets utlåtande nr 171.
Statsbidrag för fiskarbostäder. Kungörelsen angående dylika bidrag föreslås
kompletterad med en bestämmelse, att dessa statsbidrag skola avskrivas
enligt samma grunder som räntefritt, stående förbättringslån.
Flerfamilj shus.
Villkor för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt. Med hänsyn
till ansträngningarna att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare
arbetskraft, vilket bl. a. tagit sig uttryck däri, att för dylika orter medgives
en jämförelsevis stor bostadsproduktion, föreslås att, då särskilda skäl
kunna åberopas, av kommun eller allmännyttigt företag förvaltade bostadslägenheter
skola kunna med förtur upplåtas till arbetare och tjänstemän
vid vissa industriföretag.
Villkor för tertiärlån och tilläggslån till enskilda företag. Industrier som
uppföra bostäder för sina anställda böra under vissa förutsättningar kunna
erhålla tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet ävensom medgivas
befrielse från kravet på extra amortering å lånet. I fråga om dylika företag
förordas jämväl, att till hushåll med begränsade ekonomiska resurser skall
kunna utgå trekronor sbidrag.
Tertiärlån till studentbostäder m. m. Företag, som avse att uppföra studentbostäder,
böra kunna erkännas såsom allmännyttiga enligt gällande bestämmelser
och efter prövning i vanlig ordning erhålla lån enligt dessa.
Befrielse att ställa inteckningssäkerhet. Under vissa förutsättningar böra
helkommunala stiftelser kunna befrias från att ställa inteckningssäkerhet
för tertiärlån och tilläggslån.
Kostnader för iordningställande av skyddsrum. Ökade kostnader för
iordningställande av skyddsrum i flerfamiljshus böra i princip täckas genom
tilläggslån.
Villkor för tilläggslån. Möjlighet bör finnas att jämväl under nästa budgetår
inrätta en femte subventionsgrupp, därest byggnadskostnadsutvecklingen
giver anledning därtill. Beslut härom torde få ankomma på Kungl.
Maj :t.
Bostadsrabatter.
Familj e b ostadsbidrag och bränslebidrag.
Villkor beträffande bostadens storlek. Samma ändringar som förordats
beträffande minimikraven i fråga om bostadens storlek för erhållande av
egnahemslån föreslås genomförda i vad det gäller villkoren för familjebostadsbidrag
och bränslebidrag.
Tillgodoföring av bidrag. I fråga om formen för utbetalning av bidrag
till tvåbarnsfamiljer i hus finansierade med egnahemslån förordas, att liksom
redan gäller beträffande flerbarnsfamiljer bidrag i regel skall kunna
utgå såsom eftergift å räntor och amortering icke endast å egnahemslånet
utan även å underliggande krediter.
Statsutskottets utlåtande nr 171.
5
Bränslebidragets storlek. Samma maximibelopp som fastställts för innevarande
budgetår föreslås gälla under nästa budgetår. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att inom ramen för dessa belopp fastställa grunderna
för beräkning av dylika bidrag.
Trekronorsbidrag.
De för innevarande budgetår fastställda grunderna för bidragsgivningen
böra tillämpas jämväl under nästa budgetår. En utvidgning av verksamheten
föreslås såtillvida, att bidrag bör kunna utgå till hushåll i bostadshus
som uppförts av industriföretag i syfte att bereda vid företaget anställda
bostäder. Verksamheten bör alltjämt ha försökskaraktär.
Särskilda frågor.
Besvärsrätten.
I propositionen föreslås att besvärsrätten beträffande bostadsstyrelsens
beslut utvidgas.
Lån till Aktiebolaget Elementhus.
I propositionen föreslås, att Aktiebolaget Elementhus, vars syfte är att
framställa monteringsfärdiga trähus enligt ett av Aktiebolaget Bostadsforskning
utarbetat system, må beviljas ett statslån å högst en miljon
kronor.
Medelsbehovet för låne- och bidrags verksamheten
under budgetåret 1949/50.
Departementschefen har erinrat om att till grund för de i årets statsverksproposition
redovisade preliminära beräkningarna av behovet av medel
för nästa budgetår å bostadsanslagen ligger antagandet, att bostadsbyggandet
kommer att begränsas på sådant sätt att tillskottet av lägenheter
under såväl år 1949 som år 1950 kommer att uppgå till högst 45 000 lägenheter,
varav ca 35 000 förutsättas tillkomma i orter med s. k. bostadsbyggnadskvot
och återstående 10 000 lägenheter i övriga delar av landet. Enligt
departementschefens uppfattning ha inga omständigheter tillkommit, som
motivera en omprövning av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna
beloppen. Vad särskilt angår ett av bostadsstyrelsen framlagt förslag,
att det preliminärt uppförda beloppet å 21 000 000 kronor till hyresrabatter
för mindre bemedlade, barnrika familjer skall höjas till 25 000 000
kronor, framhåller departementschefen, att nya grunder för förevarande
verksamhet infördes den 1 juli 1948. Med hänsyn till alt hittills endast en
mycket begränsad erfarenhet vunnits rörande dessa rabatter anses en ändring
ej böra göras i det preliminärt beräknade beloppet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 171.
Anslaget till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer föreslås
alltjämt under vissa förutsättningar få tagas i anspråk för beviljande
av familjebidrag även åt andra mindre bemedlade, barnrika familjer än
sådana som beretts bostad i med stöd av bostadsanskaffningslån uppförd
fastighet.
För nästa budgetår anses behov icke föreligga av anslag till bidrag till
främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Departementschefen har i
denna del anfört följande.
I årets statsverksproposition beräknas dels att av anvisade medel till
bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden vid innevarande
budgetårs utgång kommer att finnas odisponerat ett belopp av ca 18 000 000
kronor, dels att förevarande långivning under nästa budgetår kommer att
avse ett sammanlagt belopp av ca 10 000 000 kronor. I detta sammanhang
må nämnas, att Kungl. Maj:t den 18 februari 1949 på framställning av bostadsstyrelsen
medgivit, att länsbostadsnämnderna för slutlig prövning av
från egnahemsnämnderna övertagna ärenden må disponera högst följande
belopp: för bostadsegnahemslån 851 000 kronor, för tilläggslån till bostadsegnahemslån
192 000 kronor, för nybyggnadslån 6 990 000 kronor, för förbättringslån
1 630 000 kronor samt för förbättringsbidrag 3 100 000 kronor.
Sistnämnda belopp å 3 100 000 kronor skall utgå från här förevarande anslag.
För beviljande av förbättringslån enligt fr. o. m. den 1 juli 1948 gällande
bestämmelser torde ändock komma att finnas ett belopp av (18 000 000
—3 100 000) ca 15 000 000 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av
bostadsstyrelsen pågå vissa undersökningar huruvida sådana tidigare beviljade
förbättringsbidrag som ännu icke till någon del utbetalats kunna
avskrivas. Det finnes anledning räkna med att icke oväsentliga belopp härigenom
komma att bli disponibla för ny långivning, varför det under nästa
budgetår för förbättringslån tillgängliga beloppet sannolikt kommer att
icke oväsentligt överstiga 15 000 000 kronor.
Departementschefen föreslår vidare, att från anslaget till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden får utgå ersättning till Lantbruksförbundets
byggnadsförening för dess utestående fordringar för sådant
projekteringsarbete, som förmedlats av egnahemsorganen.
Med hänsyn till rådande ovisshet om byggnadskostnadsutvecklingen
under nästa budgetår anses det icke f. n. möjligt att utföra en närmare
beräkning av behovet av medel till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
Det ökade behov av tilläggslån, som betingas av de höjda
kostnaderna för skyddsrumsinredningar, föreslås fördenskull icke skola
föranleda omprövning av medelsbehovet för nästa budgetår.
Slutligen förordar departementschefen, att räntefoten för lantarbetarbostadslån,
som beviljas under nästa budgetår, fastställes till oförändrat 3,25
procent i avvaktan på en slutlig prövning av frågan om formerna för stöd
till lantarbetarbostäder.
Statsutskottets utlåtande nr 171.
7
Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.
Bostadsstyrelsen: Avlöningar.
Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 2 400 000 kronor.
I detta sammanhang betonar departementschefen, att det f. n. icke synes
möjligt att taga slutlig ställning till frågan om ytterligare decentralisering
av den bostadspolitiska verksamheten. Det föreslås få ankomma på Kungl.
Maj :t att efter förslag från bostadsstyrelsen besluta om tidpunkten för och
den närmare omfattningen av överflyttning av olika ärendesgrupper från
bostadsstyrelsen till de lokala organen. Den överföring av flertalet egnahemslåneärenden
från bostadsstyrelsen till länsbostadsnämnderna, vilken
beräknas vara verkställd med utgången av detta budgetår, medför att styrelsens
behov av personal i vissa hänseenden kommer att minska under
nästa budgetår, främst inom lånebyrån och vissa delar av sociala sektionen.
Den minskning av bostadsbyggandet, som genomförts under den senaste
tiden, förmodas komma att beröra endast vissa delar av den bostadspolitiska
organisationen. Arbetsuppgifterna å kanslibyråns ombudsmannasektion
och kamerala sektion, vilka handha utbetalning och förvaltning av lån
och bidrag, beräknas däremot komma att öka till följd av lånestockens
automatiska tillväxt.
Vad angår kansli b yrån förordar departementschefen dels att allmänna
sektionen förstärkes med en amanuens, dels ock att ombudsmannasektionen
och kamerala sektionen till följd av den årliga tillväxten av lånestocken
utökas med en amanuens och två kanslibiträden. Vidare tillstyrkes,
att byrådirektör stjänsten å ombudsmannasektionen överflyttas från extra
till extra ordinarie stat.
Även planeringsbyrån föreslås förstärkt med en amanuens, varjämte
medel beräknats för avlöning under tre månader av en å byrån f. n.
anställd assistent i Cg 17.
För innevarande budgetår ha för tekniska byråns byggnadstekniska
sektion beräknats 7 ingenjörstjänster i högst 21 lönegraden. Departementschefen
föreslår för nästa budgetår en reducering av detta antal
till 5.
I organisationsplanen för löpande budgetår ha å enfamiljshussektionen
inom lånebyrån upptagits 20 ingenjörsbefattningar i högst 21 lönegraden.
För budgetåret 1949/50 beräknas å nämnda sektion i genomsnitt 10
ingenjörstjänster i högst ifrågavarande lönegrad.
Vad beträffar den sociala sektionen föreslås, att en kanslibiträdesbefattning
utgår.
Behovet av skriv- och k o ntorsbiträdes personal för nästa
budgetår har beräknats till 125 befattningshavare.
8
Statsutskottets utlåtande nr 171.
I avbidan på inrättande av ett byggnadsinstitut anser departementschefen,
att den inom bostadsstyrelsen bedrivna byggnadstekniska utredningsoch
upplysningsverksamheten bör givas något fastare former, samt anför
härom bl. a. följande.
Den tekniker som f. n. inom styrelsen leder verksamheten bör ha tillgång
till för utredningsarbetet lämplig personal, vilken bör vara helt frikopplad
från handläggningen av enskilda låne- och bidragsärenden. En
viss personalförstärkning bör därjämte komma till stånd. När byggnadsinstitutet
inrättas, bör denna till bostadsstyrelsen knutna verksamhet
kunna överföras till institutet. Jag anser fördenskull, att under anslagsposten
till arvoden fastställda av Kungl. Maj :t medel böra beräknas för —
utöver i det föregående nämnda två tekniker — vissa andra sakkunniga.
Med hänsyn till behovet att närmare följa utvecklingen på byggnadsmaterialmarknaden,
särskilt i vad det gäller prissättningen, torde vidare möjlighet
böra finnas att till bostadsstyrelsen knyta en med denna marknad väl
förtrogen person.
Beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har
bostadsstyrelsen föreslagit en ökning motsvarande den beräknade kostnaden
för fem kontorsbiträdestjänster. Med hänsyn till nuvarande belastning
å posten föreslås emellertid för nästa budgetår ett oförändrat belopp
av 245 000 kronor.
Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, ha bl. a. beräknats dels för utbyggnad av den byggnadstekniska
utredningsverksamheten 25 000 kronor, dels ock för en sakkunnig
angående frågor rörande byggnadsmaterialmarknaden 18 000 kronor.
Anslagsposten har uppräknats med 38 500 kronor till 132 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ha i det för innevarande budgetår anvisade beloppet bl. a. beräknats
30 000 kronor för löner till viss personal å lånebyråns enfamiljshussektion,
erforderlig för arbetsuppgifter, som sammanhänga med utbyggandet av
länsbostadsnämnderna. För nästa budgetår ha för ifrågavarande ändamål
upptagits 15 000 kronor. Till följd av reglerad befordringsgång och
löneldassuppflyttningar beräknas en ökning av kostnaderna med 40 000
kronor, varjämte taxeinkomsterna för tvätterisektionens projekteringsuppdrag
bedömas minska med 22 000 kronor. Med hänsyn till främst minskat
antal befattningar har posten nedräknats med 118 000 kronor till 1 694 000
kronor.
Till ersättningar till experter och sakkunniga har beräknats oförändrat
belopp, medan anslagsposten till rörligt tillägg uppförts med 219 000 kronor
mot 239 500 kronor för innevarande budgetår.
Bostadsstyrelsen: Omkostnader.
Under nämnda rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 171.
9
På grund av ökat antal resor till länsbostadsnämnderna för revision
m. in. har anslagsposten till reseersättningar höjts med 5 000 kronor till
35 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till expenser har departementschefen anfört
följande.
Bostadsstyrelsen har beräknat att kostnaderna för maskinell bearbetning
av primärmaterial för den statistik, som skall föras av styrelsen, under
nästa budgetår komma att belasta förevarande post med 72 000 kronor.
För ett normalår beräknar styrelsen kostnaderna till 55 000 kronor. Med
hänsyn till att bearbetningen av förevarande statistik torde komma att
igångsättas först i slutet av innevarande budgetår, beräknar styrelsen att
bearbetningskostnaderna för sagda budgetår komma att uppgå till endast
28 000 kronor. Emedan en onormalt stor del av bearbetningen av uppgifter
om lån- och bidragsverksainheten kan antagas släpa efter från innevarande
till nästa budgetår, beräknar styrelsen bearbetningskostnaderna för sistnämnda
budgetår till 72 000 kronor. Styrelsen har förutsatt, att den maskincentral,
som enligt 1948 års statistikutredning skall stå till statliga
verks förfogande, skall verkställa ifrågavarande bearbetning.
Bearbetningen av det statistiska material, varom här är fråga, bör såsom
styrelsen förutsatt ske på maskinell väg. Emedan styrelsen saknar för dylik
bearbetning erforderliga maskiner torde på sätt styrelsen anfört bearbetningen
få ske utom styrelsen genom anlitande av den maskincentral, som
finnes inom socialstyrelsen för den allmänna bostadsräkningen. Det av 1948
års statistikutredning numera framlagda förslaget om inrättande av ett
statligt maskinserviceorgan är f. n. föremål för remissbehandling. Mot styrelsens
beräkning av kostnaderna för ifrågavarande bearbetning har jag
intet att erinra. Det för allmän bostadsräkning in. in. för nästa budgetår
uppförda anslaget torde såsom inkomst böra tillgodoföras ett mot kostnaderna
svarande belopp.
För övriga utgifter beräknar jag i likhet med styrelsen ett oförändrat
belopp, varför expensposten bör upptagas med (250 000 + 72 000) 322 000
kronor.
Anslagsposterna till sjukvård samt till publikationstryck ha uppförts
med oförändrade belopp.
Länsbostadsnämnderna: Avlöningar.
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett anslag av
723 000 kronor.
I denna fråga erinras inledningsvis om de förslag i fråga om den allmänna
bostadspolitikens organisation in. in., som i propositionen nr 218
förelädes 1948 års riksdag. Departementschefen har anfört bl. a. följande.
1 vad gäller personalorganisationen under budgetåret 1948/49 förutsatte
jag, att utbyggandet av länsbostadsnämndernas personalorganisation under
budgetåret 1948/49 borde ske i sådan utsträckning, att samtliga nämnder
vid budgetårets utgång kunde självständigt handlägga de arbetsuppgifter
som dittills åvilat egnahemsnämnderna. I fråga om ett mindre antal nämnder
borde redan under sagda budgetår organisationen ytterligare utbyggas
10
Statsutskottets utlåtande nr 171.
så att dessa nämnder kunde handlägga jämväl ärenden angående lån och
bidrag till nybyggnad av enfamiljshus.
Under angivna förutsättningar rörande nämndernas arbetsuppgifter
under budgetåret 1948/49 beräknade jag, att ett begränsat antal direktörsbefattningar
skulle kunna tillsättas redan i början av sagda budgetår samt
att senare under budgetåret ytterligare ett antal dylika befattningar skulle
kunna tillsättas eller sammanlagt under budgetåret ca 15 befattningar. Av
särskild vikt syntes vara att nämnderna under budgetåret finge tillgång till
sakkunskap för teknisk och ekonomisk granskning. Jag ansåg fördenskull
att under budgetåret möjligheter borde skapas att tillsätta 24 förste byråingenjörer
i Ce 27. Varje nämnd borde vidare kunna till sig knyta en kassör,
anställd i högst Ce (Cg) 22.
Med hänsyn till önskvärdheten att utan onödigt dröjsmål till länsbostadsnämnderna
överflytta samtliga egnahemslåneärenden avseende andra kommuner
än städer med minst 10 000 invånare, har det befunnits angeläget
att tillföra nämnderna personal i något snabbare takt än som förutsattes
i propositionen nr 218/1948. Sålunda ha hittills utsetts 21 direktörer.
Återstående tre direktörsbefattningar torde böra tillsättas före budgetårets
utgång, så att samtliga nämnder fr. o. m. den 1 juli 1949 kunna handlägga
ärenden angående egnahemslån samt familjebostadsbidrag och bränslebidrag.
Svårigheterna att bedöma länsbostadsnämndernas behov av personal
under nästa budgetår äro betydande, vilket sammanhänger icke endast
med ovisshet rörande takten i decentraliseringen utan även med vissa särskilda
omständigheter. Nämndernas verksamhet har kommit i gång först
under de allra senaste månaderna; endast en obetydlig del av personalen
har övertagits från egnahemsnämnderna. I fråga om åtskilliga län har ett
stort antal äldre, ännu icke slutbehandlade ärenden förts över från egnahemsnämnden
till länsbostadsnämnden. Det förhållandet att nya grunder
för egnahemslån och förbättringslån gälla från den 1 juli 1948 ställer under
en övergångstid särskilt stora krav på länsbostadsnämnderna. Förmedlingsorganens
medverkan torde i viss utsträckning under en tid försvåras
bl. a. till följd av omläggningen av långivningen, vilket ökar nämndernas
arbetsbörda. Råd och anvisningar av skilda slag från bostadsstyrelsen ha
av naturliga skäl endast delvis hunnit utfärdas, vilket menligt inverkar på
handläggningen av ärenden.
Av det anförda torde framgå att även om de för personalbehovet bestämmande
faktorerna icke nu kunna överblickas allmänna skäl tala för att
nämndernas kapacitet redan vid oförändrad personalstyrka kommer att
successivt öka.
Organisationssakkunniga förutsatte i de förslag till personalorganisation
för nämnderna, som redovisats i propositionen nr 218/1948 (s. 94), att
nämnderna skulle handlägga samtliga låne- och bidragsärenden. Förslaget
upptog emellertid utöver av mig i det föregående omnämnda tjänster i
huvudsak endast ett 40-tal ingenjör stjänster. Om hänsyn tages såväl till
att de sakkunniga utgingo från att bostadsproduktionen skulle omfatta ca
60 000 lägenheter årligen medan tillskottet f. n. kan beräknas till 43 000
som till att jag förutsatt att huvudparten av långivningen till flerfamiljshus
under alla förhållanden skall handhavas av bostadsstyrelsen synes det icke
orimligt räkna med att den av mig ifrågasatta decentraliseringen kan genomföras
utan att en mera betydande förstärkning av nämndernas perso
-
Statsutskottets utlåtande nr 171.
11
nalorganisation blir erforderlig. I första hand kan emotses en viss ökning
av behovet av ingenjörs- och biträdestjänster.
Departementschefen förordar uppförandet av en anslagspost till avlöningar
till ordinarie tjänstemän med ett formellt belopp av 100 kronor.
Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknas
ett oförändrat belopp av 100 000 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
beräknats avlöning under helt år i första hand till 24 länsbostadsdirektörer,
24 förste byråingenjörer, 24 kassörer och 60 biträden. Departementschefen
förordar vidare, att kassörerna erhålla pensionsberättigande tjänster men
kan icke tillstyrka bostadsstyrelsens förslag att direktör stjänsterna redan
med ingången av nästa budgetår överföras på extra ordinarie stat. Det föreslås
få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av bostadsstyrelsen bestämma
i vilken utsträckning nämnderna skola tillföras ytterligare ingenjörspersonal.
Avlöningsmedel ha emellertid för nästa budgetår endast beräknats
för tre byråingenjörsbefattningar i lönegraden Ce 24.
Anslagsposten har upptagits med 1 094 000 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med 564 000 kronor.
Till ersättningar till experter och sakkunniga ha beräknats 75 000 kronor
samt till rörligt tillägg 130 900 kronor.
Hela avlöningsanslaget har sålunda uppförts med 1 400 000 kronor.
Länsbostadsnämnderna: Omkostnader.
För innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett anslag av
335 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. m. har upptagits till oförändrat belopp,
5 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till reseersättningar, bar departementschefen
understrukit behovet av dels direkt kontakt mellan förmedlingsorganen och
nämnderna, dels besök på platsen för bedömning av ansökningar avseende
ombyggnad eller förbättring av bostadshus. Med hänsyn härtill har posten
uppräknats med 190 000 kronor till 220 000 kronor.
Medelsbehovet till expenser beräknas minska med 70 000 kronor till
230 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag beräknas sålunda
för budgetåret 1949/50 till 455 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 171.
Motionerna.
I de likalydande motionerna I: 80 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 150
(av herr Ståhl m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utfärdande av sådana direktiv beträffande
fördelningen av kvoterna för bostadsbyggandet, att verkligt fri
konkurrens blir möjlig mellan olika företagsformer samt om att tydliga anvisningar
om överklagande av beslut om tillståndsgivning och förtursrätt
meddelas.
I de likalydande motionerna 1:81 (av herr Lindblom m. fl.) och II: 157
(av herr Ståhl in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.
Maj :t om skyndsamma åtgärder för en snabb ökning av antalet bostäder i
enlighet med de riktlinjer, som angivits i motionerna.
I de likalydande motionerna I: 181 (av herrar Norling och Öhman) samt
II: 166 (av herr Hagberg i Luleå m. fl.) har föreslagits, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att förslag till genomförandet av
vissa i motionerna nämnda åtgärder, i de stycken beslutanderätten tillkommer
Kungl. Maj :t och riksdagen gemensamt, så skyndsamt som möjligt
utarbetas och förelägges riksdagen och att övriga omnämnda åtgärder vidtagas
av Kungl. Maj :t.
I de likalydande motionerna I: 290 (av herr Lindblom m. fl.) och 11: 366
(av herr Wedén in. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning om i vad mån villkoren
för den statliga långivningen behöva justeras i enlighet med vad i motionerna
anförts, dels att i denna skrivelse även framhålla önskvärdheten av
att utredningen söker framlägga förslag till förenklingar i de bostadspolitiska
organens organisation och arbetssätt, dels att utvidga gränserna för
det s. k. trekronorsbidraget till att omfatta andra fastigheter än kommunala
och allmännyttiga samt av industrier för anställda uppförda, dels att för
detta ändamål utöka anslaget till särskilda bostadsrabatter med 300 000
kronor till 1 800 000 kronor, dels ock att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om utredning huruvida några mera betydande fördelar kunna vinnas
i form av ett större antal lägenheter inom en given investeringsram genom
en relativ utökning av bebyggelsen med flerfamiljshus.
I de likalydande motionerna I: 291 (av herr Gränebo in. fl.) och 11: 372
(av herr Hedlund i Rådom m. fl.) har hemställts, att riksdagen måtte besluta
dels avslå de i propositionen nr 153 föreslagna ändringarna i villkoren
såväl beträffande godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt som
för lån till bostadshus, uppförda av enskilda företagare, dels upphäva bestämmelserna
om trekronorsbidrag, dels ock anvisa ett reservationsanslag
på 2,5 milj. kr. för budgetåret 1949/50 till bidrag till främjande av bostadsbyggandet
på landsbygden.
Statsutskottets utlåtande nr 171.
13
I de likalydande motionerna I: 29b (av herr Domö in. fl.) och II: 37b (av
herr andre vice talmannen Skoglund in. fl.) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta dels beträffande tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet,
att en successiv avveckling av dessa lån måtte inledas under budgetåret
1949/50, att bemyndigande för Kungl. Maj :t att inrätta en femte subventioneringsgrupp
ej måtte lämnas, att kostnaderna för anordnande av i propositionen
nr 153 föreslagna skyddsrum icke måtte täckas genom tilläggslån
samt att anslaget för tilläggslånen måtte upptagas till 10 000 000 kronor,
dels att familjebostadsbidrag skall utgå allenast till familjer med mer än
två hemmavarande barn under 16 år samt att anslaget för detta ändamål
beräknas till 13 000 000 kronor, dels att det äskade anslaget om 1 500 000
kronor för särskilda bostadsrabatter måtte avslås, dels ock att riksdagen
även i övrigt vid behandlingen av propositionen måtte beakta vad i motionerna
anförts.
I de likalydande motionerna I: 295 (av herr Wehtje) och II: 373 (av herr
Hjalmarson) har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att bostadsrättsförening
för anställda inom viss industri bör kunna erhålla lån på samma
villkor som allmännyttiga byggnadsföretag, även om i propositionen nr 153
avsett villkor skulle ha intagits i bostadsrättsföreningens stadgar.
I de likalydande motionerna 1: 296 (av herr Carl Eric Ericsson in. fl.) och
II: 375 (av herrar Ljungberg och Håstad) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att det s. k. trekronorsbidraget slopas, samt att i skrivelse
till Kungl. Maj :t begära en omprövning från grunden av den statliga bostadspolitiken,
så att för alla företagarkategorier rättvisa bedömningsgrunder
tillskapas.
I motionen II: 371 (av herr Johansson i Stockholm in. fl.) har föreslagits,
dels att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om
att förslag uppgöres till sådan justering av den totala investeringsbudgeten,
att bostadsbyggnadsverksamheten omedelbart ökas och att åtgärder
samtidigt vidtagas, som gynna denna byggnadsverksamhet på bekostnad
av mindre nödvändig produktion och främja produktionen inom de materialtillverkningens
sektorer, där brist eller knapphet råder eller befaras
komma att råda, samt att vid ökningen av bostadsproduktionen de särskilt
svåra bostadsförhållandena i storstäderna beaktas ävensom att den ändringen
vidtages i fråga om bostadsbyggnadskvoterna, att dessa göras fasta
och oberoende av tid för färdigställandet av byggnaderna;
att förslag till sådan utvidgning av expropriationslagstiftningen framlägges,
att möjligheter skapas för stat och kommun att utan att erlägga
oskälig ersättning i samhällets ägo överföra byggnader, för bebyggelse erforderlig
mark samt för byggnadsmaterialproduktionen erforderliga naturtillgångar;
att
förslag till lagstiftning, avseende skyldighet för städer och kommuner
att svara för bostadsförsörjningen, snarast förelägges riksdagen;
14
Statsutskottets utlåtande nr ill.
dels ock att riksdagen måtte för sin del besluta
a) att vidtaga sådana ändringar av bestämmelserna om familjebostadsbidrag
och bränslebidrag,
att bidragsgivningen utsträckes till att avse jämväl barnfamiljer, som
bebo lägenheter, färdigställda från och med den 1 januari 1940 och fram
till den tidpunk(t, som nu gällande bestämmelser medgiva för utbetalande
av sådana bidrag;
att familjebostadsbidraget så höjes, att de hyresbelopp, som de subventionerade
barnrika familjerna ha att erlägga, icke i några fall bli högre än
vad de hade att erlägga enligt de bestämmelser, som gällde före den 1 juli
1948;
att den inkomstgräns, som reglerar rätten till familjebostadsbidrag, så
uppmjukas, att vid gränsfall familjebostadsbidraget och bränslebidraget
minskas med det belopp, med vilket den beskattningsbara inkomsten överskjuter
den fastställda inkomstgränsen;
att bidragsgivningen utsträckes till att avse även ensamstående mödrar
med ett minderårigt barn samt att sådana bestämmelser införas med avseende
på bidragens storlek och behörighet till bidrag, att familjebostadsbidrag
till ensamstående mödrar med ett eller flera barn ligger två trappsteg
över det normala bidraget (d. v. s. att ensamstående moder med ett barn
erhåller samma bidrag som trebarnsfamilj eller 390 kronor, moder med
två barn 520 kronor, o. s. v.) och att den övre inkomstgränsen förlägges
ett trappsteg över det normala fallet (d. v. s. för ensamstående moder med
ett barn en beskattningsbar årsinkomst av högst 4 000 kronor, för moder
med två barn 5 000 kronor, o. s. v.);
b) att avslå i propositionen framlagda förslag angående dels ändrade bestämmelser
om minimistorlek av egnahem, dels ändrade villkor för, dels
godkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt, i vad föreslagen ändring
avser att främja tillkomsten av flerfamiljshus, som uppföras av industriföretag
i syfte att anordna tjänstebostäder, dels ock tertiärlån till bostadshus,
som uppföras av enskilda företagare.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:80, 1:81, 1:181, 1:291, 1:294, 1:295,
I: 296, II: 366 och II: 371.
Utskottet.
Allmänna principer för den statliga bostadspolitiken. I motionerna 1: 290
och II: 366 har framlagts förslag om en utredning beträffande villkoren för
den statliga långivningen. I motionerna I: 296 och II: 375 förordas en omprövning
från grunden av den statliga bostadspolitiken, så att för alla företagarkategorier
rättvisa bedömningsgrunder tillskapas. I motionerna I: 294
och 11:374 slutligen förordas en mera dynamisk bostadspolitik.
Statsutskottets utlåtande nr 171.
15
Avsikten med den i motionerna I: 290 och II: 366 föreslagna utredningen
är att undersöka, i vad mån villkoren för den statliga långivningen böra
justeras för att konkurrensförhållandena inom bostadsbyggnadsverksamheten
skola bli rättvisa för olika kategorier av företagare, och att i övrigt
framlägga de påpekanden, som erfarenheterna av det nuvarande systemets
tillämpning kunna ge anledning till. Syftet med den i motionerna I: 296
och II: 375 förordade utredningen torde i stort sett vara detsamma; motionärerna
framhålla efter åberopande av vissa omständigheter, att det är föga
berättigat att upprätthålla den förmånsställning som kommunala eller s. k.
allmännyttiga företag erhållit inom bostadspolitiken.
Av de skäl, som föranlett ifrågavarande utredningsyrkande, torde det
viktigaste vara, att enligt motionärernas uppfattning villkoren för statliga
lån till flerfamiljshus äro så utformade, att konkurrensen mellan byggnadsföretagarna
försvagas. Utskottet anser, att fog för detta antagande saknas.
Konkurrensen mellan byggnadsföretagarna är icke avhängig av formerna
för förvaltning av de färdiga bostadshusen. Praktiskt taget alla av kommuner
samt allmännyttiga och kooperativa företag förvaltade bostadshus ha
hittills uppförts av enskilda byggnadsföretagare på entreprenad. Vissa skäl
tala för att det statliga stödet främjat konkurrensen mellan dessa byggnadsföretagare,
i vart fall saknas i motionerna stöd för den motsatta uppfattningen.
De nuvarande lånevillkoren ha emellertid stor betydelse beträffande
formerna för förvaltning av de färdiga bostadshusen. De äro sålunda
uppenbarligen ägnade att främja tillkomsten av spekulationsfria förvaltningsföretag
(kommunala, allmännyttiga och kooperativa), vilket överensstämmer
med det vid bestämmelsernas tillkomst klart angivna syftet med
stödet. Nytillkommande bostadshus, som förvaltas av enskilda, torde i betydande
utsträckning finansieras utan hjälp av statliga lån, varvid hyrorna
merendels torde bli jämförelsevis höga. Några skäl för att nu taga de här
berörda grunderna för det statliga stödet till flerfamiljshus under omprövning
anser utskottet därför icke föreligga. Beträffande den närmare avvägning
av den övre lånegränsen för olika företagarkategorier, som tidigare
skett, må erinras att ett väsentligt skäl för att bevilja kommunala och allmännyttiga
företag lån intill 100 procent var att behov ansågs föreligga
av ett ökat antal /u/resbostäder. Häremot ha motionärerna icke vänt sig.
Att för kooperativa företag gränsen sattes så högt som till 95 procent motiverades
med att bostadsrättshavarens egen insats borde begränsas så långt
möjligt. Vad slutligen angår de enskilda företagen har till grund för beslutet
att sätta den övre gränsen till i normala fall 35 och i särskilda fall
90 procent legat uppfattningen, att de enskilda företagen böra taga vissa
ekonomiska risker, d. v. s. göra en viss egen insats.
Utskottet har sålunda icke funnit skäl föreligga att nu taga det statliga
stödet till flerfamiljshus under allmän omprövning, varmed utskottet icke
velat ha sagt, att stödet i alla dess detaljer är slutgiltigt. Utskottet förut
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 171.
sätter emellertid, att bostadsstyrelsen med uppmärksamhet följer utvecklingen
och framlägger de förslag till jämkningar i lånebestämmelserna som
denna kan giva anledning till. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motionärernas förevarande förslag.
Egnahemslån och förbättringslån m. m. Kungl. Maj :ts förslag till jämkning
i egnahemslånebestämmelserna, vilke. innebär att i fråga om bostadens
storlek för landsbygd och tätorter gemensamma minimikrav skola
gälla, kan utskottet tillstyrka. Utskottet förutsätter härvid, att den praktiska
konsekvensen av denna jämkning kommer att bli, att tillkomsten av D/2-planshus, som efter verkställd vindsinredning omfatta 3—4 rum och kök,
underlättas. Denna typ av egnahem torde ur såväl ekonomiska som utrymmessynpunkter
många gånger vara att föredraga framför egnahem med tre
rum och kök i ett plan. Utskottet kan således icke dela den i motionen
II: 371 framförda uppfattningen att berörda jämkningsförslag skulle vara
ägnat att medföra en försämring av den bostadssociala standarden.
F. n. gäller att till anläggningar för vatten och avlopp samt till elektriska
installationer statligt stöd kan lämnas i flera former. I propositionen framhålles,
att detta förhållande i viss utsträckning medfört praktiska olägenheter
då fråga är om företag, som avse såväl bostadshus som ekonomibyggnader
o. d. Departementschefen förordar fördenskull bl. a., att en möjlighet
öppnas att lämna stöd till dylika företag i form av enbart antingen förbättringslån
eller bidrag och lånegaranti enligt kungörelsen om stöd för
jordbrukets yttre och inre rationalisering. Vid behandlingen av grunderna
för de bostadspolitiska organens verksamhet uttalade statsutskottet vid
1948 års riksdag, att samarbetet mellan de bostadspolitiska och jordbrukspolitiska
organen borde ske i så smidiga former som möjligt. Utskottet kan
därför tillstyrka förevarande förslag, vilket syftar till att förenkla handläggningen
av en viktig ärendesgrupp.
Vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Tertiärlån och tilläggslån. I propositionen, som förutsätter att de allmänna
villkoren för statligt stöd till flerfamiljshus skola vara oförändrade,
förordas vissa särskilda undantag från gällande bestämmelser. Med dessa
undantag åsyftas att främja bostadsbyggandet på orter med försörjningsviktiga
industrier. Sålunda föreslås — med hänsyn till ansträngningarna
att tillförsäkra vissa industriorter ytterligare arbetskraft — jämkningar
såväl i villkoren för erkännande av bostadsföretag såsom allmännyttigt som
i lånevillkoren för sådana enskilda företag, till vilka industrier tagit initiativet
i syfte att bereda vid företaget anställda bostäder. Till hushåll i sistnämnda
typ av företag föreslås vidare, att trekronorsbidrag under vissa
förutsättningar skall kunna utgå. I anslutning till förevarande förslag för
-
Statsutskottets utlåtande nr 171.
17
ordas slutligen en mindre jämkning i villkoren för erkännande av företag
säsom kooperativt.
Vid föregående års riksdag framhöll statsutskottet, att såsom allmännijttigt
icke borde godtagas företag, vars lägenheter genom avtal eller på
annat sätt helt eller delvis förbehölles vissa kategorier av befolkningen inom
vederbörande kommun. Departementschefen, som anser att denna uppfattning
i princip är riktig, framhåller, att praktiska skäl tala för vissa undantag.
Departementschefen erinrar om att f. n. åtskilliga kommuner beviljas
tillägg till bostadsbyggnadskvoten, därför att det är angeläget att bereda
bostäder för ett ökat antal arbetare vid vissa industrier. Ett dylikt tillägg
skulle enligt departementschefens uppfattning förfela sin verkan, om det
icke helt eller delvis kunde förbehållas arbetare vid ifrågavarande industrier.
Departementschefen föreslår därför, att med hänsyn till speciella
lokala förhållanden belåning av bostadshus bör kunna medgivas enligt de
för allmännyttiga företag gällande grunderna även då avsikten är att med
förtur tillgodose vissa samhällsgruppers bostadsbehov. Det föreslås få ankomma
på bostadsstyrelsen att med beaktande av föreliggande omständigheter
från fall till fall pröva, huruvida förbehåll, varom här kan bli fråga,
må medgivas.
I motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371 yrkas avslag å Kungl. Maj:ts
förevarande förslag.
Utskottet, som förutsätter att riksdagens förra året gjorda principuttalande
beträffande allmännyttiga företag alltfort bör äga giltighet, anser att
de av departementschefen anförda skälen för att i nuvarande situation
medgiva undantag i särskilda fall äro bärande. Bostadsstyrelsen bör alltså
med beaktande av omständigheterna från fall till fall kunna erkänna företag
såsom allmännyttigt även då avsikten är att med förtur tillgodose vissa
samhällsgruppers bostadsbehov.
Sådant undantag från vad som framhållits i förra årets principuttalande
hör emellertid endast medgivas i den mån det icke medför ett uppenbart
åsidosättande av övriga bostadssökandes inom kommunen berättigade intressen.
Utskottet anser vidare, att eventuella bestämmelser om att hyresgäst
mister sin bostad om han slutar sin anställning vid visst företag höra
tillämpas med försiktighet. Under alla förhållanden bör med hänsyn till
svårigheterna att i nuvarande bostadsmarknadsläge anskaffa ny bostad
hyresgästen medgivas visst rådrum.
Utskottet förutsätter, att de kommunala bostadspolitiska organen komma
att med uppmärksamhet följa hithörande frågor ävensom att de synpunkter
och förslag, som framkomma från dessa organ, så långt möjligt vinna
beaktande. Med här angivna reservationer har utskottet funnit sig kunna
tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag. Utskottet avstyrker alltså avslagsyrkandet
1 de berörda motionerna.
Beträffande enskilda bostadsföretag, som ägas av eu industri och äro av
2
—Bihnng till riksdagens protokoll 19W. (i sand. Nr 171.
18
Statsutskottets utlåtande nr 171.
sedda för dess anställda, föreslås i propositionen att tertiärlån under bestämt
angivna förutsättningar må kunna beviljas intill 90 procent ävensom
att eftergift från kravet på extra amortering må medgivas. Vidare föreslås
att, då fråga är om större industriföretag, lån skall kunna beviljas intill 95
procent av avkastningsvärdet förutsatt att företaget lämnar sådan borgen å
den del av tertiärlånet, som överstiger 85 procent, att säkerheten för dessa
lånemedel blir betryggande. Som allmän förutsättning för lån över 85 procent
skulle gälla, att ett särskilt förvaltningsföretag bildades och att bostadsföretaget
icke vore av spekulativ art.
I motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371 yrkas avslag å dessa förslag.
Ifrågavarande förslag äro motiverade av intresset att underlätta bostadsproduktionen
på orter med försörjningsviktiga industrier. Utskottet vill
icke motsätta sig ett genomförande av förslaget men vill samtidigt uttala,
att dessa undantagsbestämmelser böra tillämpas, endast då det föreligger
uppenbar risk för att bostadsproduktionen inom vederbörande kommun
kommer att bli mindre än som anses nödvändigt. Vidare bör det lånebeviljande
organet tillse, att de av utskottet i det föregående framförda synpunkterna
på allmännyttiga företag bliva tillgodosedda vid utformandet av
särbestämmelser rörande upplåtelse av bostad. Med dessa reservationer kan
utskottet tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande förslag. Avslagsyrkandena i
förenämnda motioner avstyrkas alltså.
Beträffande bostadsrättsföreningar, som bildas på industriföretags initiativ
och äro avsedda för företagets anställda, föreslås i propositionen att
statligt lån ej längre skall kunna beviljas, då fråga är om förening med
vissa i stadgarna intagna särbestämmelser, nämligen av innebörd att dels
bostadsrätten förverkas, om bostadsrättshavarens ställning vid företaget
upphör, dels vederbörande industri har vetorätt mot ändring av stadgarna.
I motionerna 1:295 och 11:373 yrkas, att bostadsrättsförening för anställda
inom viss industri må kunna erhålla lån på samma villkor som
allmännyttiga företag, även om ovan angivna villkor rörande bostadsrättens
förverkande skulle ha intagits i föreningens stadgar.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag och avstyrker
fördenskull det i nämnda motioner framställda yrkandet.
Vad beträffar Kungl. Maj :ts i förevarande sammanhang framlagda förslag,
att trekronorsbidrag må utgå icke endast till hushåll i kommunala och
allmännyttiga bostäder utan även till hushåll i sådana av industriföretag
bildade icke-spekulativa bostadsföretag, som uppfylla villkoren för erhållande
av tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet, återkommer utskottet
i det följande i samband med behandlingen av motionsvis framförda
yrkanden om slopande av bostadsrabatterna.
I propositionen föreslås att lån skall kunna beviljas till studentbostäder
på de villkor som gälla för allmännyttiga bostadsföretag. I anslutning härtill
framhåller departementschefen, att ett allmännyttigt bostadsföretags
Statsutskottets utlåtande nr 171.
19
lägenheter böra kunna reserveras för en viss kategori hyresgäster även i
andra fall än då fråga är om tillgodoseende av försörj ni ngsviktiga industriers
behov av arbetskraft.
Utskottet, som anser, att stor försiktighet bör iakttagas beträffande åtgärder
för att underlätta tillkomsten av hus för särskilda befolkningskategorier,
vill visserligen icke motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag, i vad det
gäller studentbostäder, men anser, att någon allmän möjlighet icke nu bör
öppnas för erkännande av sådant företag som allmännyttigt, vars bostäder
äro avsedda för viss kategori hyresgäster.
Med anledning av en förväntad kostnadsökning för anordnande och iordningställande
av skyddsrum föreslås i propositionen, att dylika ökningar i
princip böra täckas med tilläggslån. Vidare föreslås, att Kungl. Maj :t vid
behov får inrätta en femte subventionsgrupp.
I motionerna I: 294 och II: 374 yrkas avslag å dessa förslag.
Utskottet, som anser, att ifrågavarande bidragsgivning även under nästa
budgetår bör ha sådan omfattning, att en hyreshöjning i nybyggda hus
undvikes, delar departementschefens uppfattning, att nämnda kostnadsökning
i princip bör täckas med tilläggslån och att möjlighet bör finnas att
under nästa budgetår inrätta en femte subventionsgrupp. Utskottet tillstyrker
därför Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker alltså i denna del
yrkandet i motionerna I: 294 och II: 374.
Vad departementschefen anfört i fråga om helkommunala stiftelser har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Bostadsrabatter. I propositionen har framlagts vissa förslag till smärre
ändringar i bestämmelserna om familjebostadsbidrag. I motionerna I: 294
och II: 374 yrkas att familjebostadsbidrag icke skall utgå till familjer med
mindre än tre hemmavarande barn under 16 år.
I likhet med vad statsutskottet vid 1948 års riksdag anfört i denna fråga,
finner utskottet icke anledning föreligga att utesluta familjer med två barn
från rätt till bidrag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
I motionerna I: 181 och II: 166 samt 11:371 yrkas, att bidragsgivningen
utsträckes till att avse barnfamiljer, som bebo lägenheter, färdigställda från
och med den 1 januari 1940. Departementschefen har upplyst, att inom bostadsstyrelsen
f. n. verkställes en utredning rörande medelsbehovet för utgivande
av familjebostadsbidrag och bränslehidrag jämväl till familjer i
före den 1 januari 1948 uppförda eller ombyggda bostadshus. På grund av
det statsfinansiella läget föreslås i propositionen, att under detta år slutlig
ställning icke tages till frågan om utvidgning av bidragsgivningen. Med
hänsyn till att berörda utredning ännu icke slutförts och till vad i propositionen
i övrigt anförts i denna del biträder utskottet departementschefens
uppfattning och avstyrker därför yrkandet i förenämnda motioner. Utskottet
har icke heller — med hänsyn till alt dessa frågor alltjämt äro
20
Statsutskottets utlåtande nr 171.
föremål för Kungl. Maj :ts övervägande — ansett sig böra förorda de i
samma motioner framlagda förslagen angående dels utsträckande av bidragsgivningen
till att avse även ensamstående mödrar med ett minderårigt
barn samt om viss ökning av bidragen till ensamstående mödrar med flera
barn, dels ock uppmjukning av gränsen för rätt till familjebostadsbidrag.
I samma motioner föreslås vidare, att familjebostadsbidragen höjas så,
att de hyresbelopp, som de subventionerade barnfamiljerna ha att erlägga,
icke i några fall bli högre än vad de hade att erlägga enligt de bestämmelser,
som gällde före den 1 juli 1948. Utskottet får erinra, att ett liknande
yrkande framfördes i motionen It: 559 till föregående års riksdag. Under
hänvisning till vad statsutskottet i anledning av denna motion framhöll,
anser sig utskottet icke heller i denna del böra tillstyrka bifall till motionerna
I: 181 och II: 166 samt II: 371.
I motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375
föreslås, att bestämmelserna om trekronorsbidrag upphävas.
Såsom tidigare nämnts har Kungl. Maj :t i propositionen förordat, att
trekronorsbidrag må utgå icke endast till hushåll i kommunala och allmännyttiga
bostäder utan även till hushåll i sådana av industriföretag bildade
icke-spekulativa bostadsföretag, som uppfylla villkoren för erhållande av
tertiärlån intill 95 procent av avkastningsvärdet.
I motionerna 1:290 och 11:366 föreslås att trekronorsbidraget utvidgas
att omfatta även andra fastigheter än kommunala och allmännyttiga samt
av industrier för anställda uppförda.
Vid behandlingen under föregående års riksdag av yrkande om slopande
av detta bidrag anförde statsutskottet, att grunderna för familjebostadsbidraget
fastställts under hänsynstagande bl. a. till att detta bidrag i vissa
fall skulle kunna kompletteras med trekronorsbidrag. Av samma anledning
anser sig utskottet böra förorda, att trekronorsbidrag beviljas jämväl under
nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså ovannämnda avslagsyrkande.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande viss utvidgning av detta bidrag har icke
givit utskottet anledning till erinran. Med hänsyn till att denna bidragsform
alltjämt är av försökskaraktär, är utskottet däremot icke berett tillstyrka
yrkandet i motionerna I: 290 och II: 366. Innan ställning tages till
denna fråga, synes nämligen bl. a. den inom bostadsstyrelsen pågående utredningen
om hyror i hus, som icke finansieras med statliga lån, böra slutföras.
Särskilda frågor. Vad departementschefen anfört i fråga om utvidgning
av besvärsrätten över bostadsstyrelsens beslut har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Departementschefen har förordat ett investeringsanslag å 1 000 000 kronor
till lån till Aktiebolaget Elementhus. Utskottet, som tagit del av huvudprinciperna
i bolagets tillverkningssystem, har inhämtat, att bolaget i an
-
Statsutskottets utlåtande nr 171.
21
läggningskostnader beräknar ca 4,25 miljoner kronor samt till rörelsekapital
ett lika stort belopp.
Det föreslås i propositionen få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
närmare bestämmelser om villkor och säkerhet för ifrågavarande lån. Utskottet,
som tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag om lån till Aktiebolaget Elementhus,
förutsätter att staten på ett betryggande sätt får möjlighet att
följa bolagets verksamhet. Det synes böra närmare undersökas, om icke
bolagets verksamhet kan bedrivas, utan att särskild nyanläggning för ändamålet
kommer till stånd.
I motionerna I: 181 och II: 166 yrkas, att 1947 års byggnadsmaterialsakkunniga
skola bryta ut frågan om statlig produktion av byggnadsmaterial
och skyndsamt framlägga specialförslag i denna fråga.
Då ett utbrytande av delproblem, på sätt motionärerna förordat, enligt
vad utskottet inhämtat icke kan ske, utan att de sakkunnigas arbete i övrigt
fördröjes, kan utskottet icke tillstyrka nämnda yrkande.
Medelsbehovet under budgetåret 1949/50. Utskottet får erinra, att Kungl.
Maj :t i anslutning till de preliminära beräkningarna av medelsbehovet i
årets statsverksproposition uppskattade tillskottet av lägenheter under såväl
år 1949 som år 1950 till högst 45 000, varav ca 35 000 i orter med bostadsbyggnadskvot
och resten i övriga delar av landet. Departementschefen
framhåller nu, att det f. n. saknas anledning frångå nämnda produktionsantagande.
I motionerna I: 291 och II: 372 förordas, att en större del av det totala
bostadsbyggandet för innevarande år förlägges till icke-kvotbelagda orter.
I motionerna I: 181 och II: 166 samt II: 371 yrkas, att investeringsbudgeten
justeras så, att byggnadsverksamheten omedelbart kan ökas med beaktande
av de särskilt svåra bostadsförhållandena i storstäderna, samt att bostadsbyggnadskvoterna
göras fasta och oberoende av tid för färdigställandet av
byggnaderna.
Departementschefens produktionsantagande har icke givit utskottet anledning
till erinran. Vad gäller fördelningen av bostadsbyggandet mellan
kvotorter och övriga delar av landet, får utskottet hänvisa till vad statsutskottet
anfört i denna fråga vid 1948 års riksdag. Förslaget om fasta bostadsbyggnadskvoter
kan utskottet icke tillstyrka. Utskottet vill erinra, all
elt utnyttjande av kvoten numera icke påverkas av tidpunkten för företagets
färdigställande. Utskottet avstyrker alltså yrkandena i motionerna 1: 291
och 11:372, I: 181 och II: 166 samt 11:371 i berörda avsnitt.
I motionerna I: 80 samt II: 150 hemställes dels att sådana direktiv meddelas
beträffande fördelningen av kvoterna för bostadsbyggandet, att verkligt
fri konkurrens blir möjlig mellan olika företagsformer, dels ock att
22
Statsutskottets utlåtande nr 171.
tydliga anvisningar om överklagande av beslut om tillståndsgivning och
förtursrätt meddelas.
Beträffande frågan om fri konkurrens mellan olika företagsformer får
utskottet hänvisa till vad ovan anförts vid behandlingen av yrkandet i
motionerna I: 290 och II: 366 samt I: 296 och II: 375 om utredning beträffande
grunderna för statliga lån till flerfamiljshus.
Vad gäller av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag får utskottet
erinra, att dylikt förslag icke synes vara ett sådant kommunalt beslut,
som kan överklagas. I de fall, då vederbörande länsarbetsnämnd icke
anser sig kunna tillstyrka kommunens förslag, underställes byggnadstillståndsfrågan
aihetsmarknadsstyrelsen. Utskottet har vidare inhämtat, att
å av länsarbetsnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen meddelade avslagsbeslut
i byggnadstillståndsärenden besvärshänvisning gives. Utskottet anser
fördenskull, att ytterligare åtgärder av i motionerna åsyftat slag icke erfordras.
I motionerna I: 81 och II: 157 föreslås skyndsamma åtgärder för en snabb
ökning av antalet bostäder genom utbyggande av vindsutrymmen. Motionärerna
anse, att möjligheterna till dispens från gällande stadsplanebestämmelser
böra prövas.
Utskottet, som likaledes anser, att denna väg att öka antalet lägenheter
bör beaktas, får emellertid framhålla, att Kungl. Maj :t vid upprepade tillfällen
medgivit sådan dispens. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj :t även
i fortsättningen ägnar frågan erforderlig uppmärksamhet och medgiver
dispens i den omfattning, som ur hälso- och brandsäkerhetssynpunkt m. m.
kan vara möjlig. Frågan huruvida beslutanderätten i sådana ärenden kan
delegeras torde därvid böra undersökas. Med hänsyn till det anförda synas
ytterligare åtgärder i anledning av motionerna I: 81 och II: 157 icke vara
erforderliga.
En utredning huruvida några mera betydande fördelar kunna vinnas i
form av ett större antal lägenheter inom en given investeringsram genom
en relativ utökning av bebyggelsen med flerfamiljshus föreslås i motionerna
I: 290 och II: 366.
Utskottet vill framhålla, att i städer och större tätorter endast en ringa
del av bebyggelsen avser enfamiljs- och tvåfamilj shus. En minskad produktion
i dessa orter av sådana hus till förmån för flerfamiljshus skulle enligt
utskottets mening icke kunna nämnvärt förbättra bostadsförsörjningsläget.
Utskottet, som anser att denna fråga naturligen bör ankomma på de lokala
myndigheterna, anser sig därför icke böra tillstyrka yrkandet i nämnda
motioner.
Vad angår Kungl. Maj :ts beräkning rörande de särskilda anslagen till bostadsförsörjningen
har i motionerna 1:294 och 11:374 föreslagits, att anslaget
till hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer, under
Statsutskottets utlåtande nr 171.
TA
hänsynstagande till yrkandet i samma motioner om ändrade grunder för
beräkning av familjebostadsbidrag, upptages med 13 miljoner kronor.
Då utskottet, som av det föregående framgår, icke ansett sig böra tillstyrka
sistnämnda yrkande, förordar utskottet, att anslaget i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 21 miljoner kronor.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att till särskilda bostadsrabattcr skall anvisas
1,5 miljoner kronor. I motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374
samt I: 296 och II: 375 yrkas avslag å detta förslag, varjämte i motionerna
I: 290 och II: 366 till följd av föreslagen utvidgning av bidragsgivningen förordas
höjning av anslaget till 1,8 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, att utskottet tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag.
I motionerna I: 291 och II: 372 yrkas, att till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden anvisas ett reservationsanslag av 2,5 miljoner
kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att då av tidigare anvisade
medel över 15 miljoner kronor beräknas komma att stå till förfogande
för ny långivning under nästa budgetår, ytterligare medelsanvisning f. n.
icke är erforderlig. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkande.
I motionerna 1:294 och 11:374 yrkas, att en successiv avveckling av
tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet påbörjas under nästa budgetår
samt att anslaget för detta ändamål upptages med 10 miljoner kronor
mot av Kungl. Maj :t föreslagna 15 miljoner kronor.
Utskottet får under erinran om sitt ställningstagande i det föregående
beträffande tilläggslångivningens omfattning tillstyrka Kungl. Maj :ts förevarande
förslag och avstyrker därför berörda motionsyrkande.
Mot Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under övriga, här ej särskilt
nämnda anslag samt i fråga om räntefoten för lantarbetarbostadslån
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. I motionerna I: 294 och
II: 374 framhålles, att sparsamhet och återhållsamhet böra iakttagas i fråga
om anslagen till bostadsorganen samt att möjligheterna till en effektivare
och billigare organisation genom samordning av olika länsorgan böra undersökas,
innan länsbostadsnämnderna givas en fastare organisation. I motionerna
I: 290 och II: 366 yrkas utredning med förslag till förenklingar i de
bostadspolitiska organens organisation och arbetssätt.
I propositionen har framlagts vissa förslag till decentralisering. Utskotlet
förutsätter, att frågan om fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten
samt om samarbete med främst lantbruksnämnderna med uppmärksamhet
följes av Kungl. Maj:t och bostadsstyrelsen. Enligt utskottets
mening bör därvid beaktas, att alla förmedlingsorgan f. n. icke torde vara i
stånd att utföra mera kvalificerade uppgifter. Innan större erfarenhet hun
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 171.
nit vinnas, anser utskottet ytterligare åtgärder icke erforderliga utan tillstyrker
vad Kungl. Maj :t föreslagit i fråga om de bostadspolitiska organens
arbetsuppgifter.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört i fråga om bostadsstyrelsens och länsbostadsnämndernas
avlönings- och omkostnadsanslag har icke givit anledning
till erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. besluta, att i motionerna I: 290 och II: 366, I: 294 och
II: 374 samt I: 296 och II: 375 framlagda förslag beträffande
utredning rörande en allmän omprövning av den statliga
bostadspolitiken icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
II.
beträffande egnahemslån, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å motionen II: 371, i vad den berör
denna fråga, godkänna vad i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 11 mars 1949 anförts;
III. beträffande villkoren såväl för godkännande av bostadsföretag
såsom allmännyttigt som för lån till enskilda
bostadsföretag, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 291 och II: 372 samt II: 371, i
vad de beröra denna fråga, godkänna vad utskottet förordat;
IV. beträffande villkoren för belåning av hus, uppförda av
bostadsrättsförening, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 295 och II: 373 i denna del,
besluta, att dylik belåning ej må medgivas, därest i sådan
förenings stadgar intagas i statsrådsprotokollet angivna särbestämmelser;
V.
beträffande antalet subventionsgrupper vid tilläggslångivningen,
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med
avslag å motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta
ämne, godkänna vad i statsrådsprotokollet föreslagits;
VI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning
för familjebostadsbidrag, med avslag å motionerna
I: 294 och II: 374, i vad de avse detta spörsmål, besluta att
icke vidtaga ändring i gällande bestämmelser;
VII. avslå i motionerna I: 181 och II: 166 samt 11:371
framställda förslag om utvidgning av bidragsgivningen för
mindre bemedlade, barnrika familjer;
VIII. beträffande trekronorsbidraget med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och med avslag å motionerna 1:290 och
II: 366, I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och
Statsutskottets utlåtande nr 171.
25
II: 375, i vad de avse denna bidragsform, godkänna vad i
statsrådsprotokollet anförts;
IX. beträffande grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten
till förmån för bostadsförsörjningen, i
vad de ej behandlats under I—VIII, med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag och under erinran om vad utskottet i det
föregående anfört godkänna i statsrådsprotokollet förordade
ändringar fr. o. in. den 1 juli 1949;
X. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på
landsbygd och stadssamhällen, i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag och med avslag å motionerna 1:291 och 11:372,
I: 181 och II: 166 samt 11:371, i vad de avse detta spörsmål,
godkänna vad utskottet anfört;
XI. beträffande frågan om kommunal myndighets turordningsförslag
och överklagande av beslut angående byggnadstillstånd
avslå i motionerna I: 80 och II: 150 gjord
framställning om utfärdande av direktiv;
XII. beträffande frågan om ökning av antalet bostäder genom
utbyggande av vindsutrymmen, i anledning av motionerna
I: 81 och II: 157, godkänna vad utskottet i det föregående
anfört;
XIII. avslå i motionerna I: 290 och II: 366 framställt förslag
om utredning angående fördelar vid relativ utökning
av bebyggelsen med flerfamiljshus;
XIV. beträffande räntefoten för lantarbetarbostadslån,
vilka komma att beviljas under budgetåret 1949/50, med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag medgiva, att densamma bestämmes
till 3,25 procent;
XV. till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å
tertiärlån för vissa bostadsbgggnadsföretag för budgetåret
1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor;
XVI. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:294 och 11:374, i vad de beröra detta anslag,
till Hgrcsrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer
för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 21 000 000 kronor;
XVII. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:290 och 11:366, 1:291 och 11:372, 1:294
och 11:374 samt 1:296 och 11:375, i vad de beröra detta
anslag, till Särskilda bostadsrabatter för budgetåret 1949/50
under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor;
26
Statsutskottets utlåtande nr 171.
XVIII, till Bidrag till inrättande av pensionärshem för
budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kronor;
XIX. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 291 och II: 372, såvitt nu är i fråga,
besluta, att anslag till bidrag till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden icke skall anvisas för budgetåret
1949/50;
XX. för budgetåret 1949/50 under fonden för låneunderstöd
anvisa
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag,
till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag
av 15 000 000 kronor;
2) till Län till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;
3) till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor;
4) till Lån till Aktiebolaget Elementhus ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor;
XXI. besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas
med sju samt antalet byrådirektörer i lönegrad Ce 31
med en;
XXII. fastställa följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 245 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 132 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal ........................ » 1 694 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga,
förslagsvis .............. » 10 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 219 000
Summa förslagsanslag kronor 2 300 000;
XXIII. besluta, att å personalförteckningen för länsbostadsnämnderna
skola uppföras fem kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8;
Statsutskottets utlåtande nr 171.
21
XXIV. fastställa följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat. |
|||
1. |
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, |
||
förslagsvis ...................... |
kronor |
100 |
|
2. |
Arvoden och särskilda ersättningar, |
||
bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis |
» |
100 000 |
|
3. |
Avlöningar till övrig icke-ordinarie |
||
personal ........................ |
» |
1 094 000 |
|
4. |
Ersättningar till experter och sak- |
||
kunniga, förslagsvis ............. |
» |
75 000 |
|
5. |
Rörligt tillägg, förslagsvis.......... |
» |
130 900 |
Summa förslagsanslag kronor 1 400 000;
XXV. under femte huvudtiteln för budgetåret 1949/50
anvisa
1. till Bostadsslgrelsen: Avlöningar ett
förslajgsanslag av ................ kronor 2 300 000
2. till Bostädsstyrelsen: Omkostnader
ett förslagsanslag av .............. > 377 000
3. till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar
ett förslagsanslag av ...... » 1 400 000
4. till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader
ett förslagsanslag av ........ » 455 000;
XXVI. besluta, att i förevarande sammanhang behandlade
motioner till den del, de icke blivit ovan under punkterna
I—XXV särskilt berörda, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
,1. B. .JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Iwar Anderson, Johan Eric Ericson,
Sundelin, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson, Andrée och
Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Boman i Kicryd, Mårtensson i
Uddevalla, Rubbestad, Ståhl, Lindholm, Pettersson i Dahl, Petterson i Degerfors,
fröken Elmén, herrar Severin, Birke och Henriksson.
28
Statsutskottets utlåtande nr 171.
Reservationer:
1) beträffande allmänna principer för den statliga bostadspolitiken
(s. 14—16)
a) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Boman
i Kieryd, Ståhl, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka utredning rörande en allmän omprövning av den statliga
bostadspolitiken och att därför
dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 15, som börjar
med orden »Av de skäl», till och med det stycke på s. 16, som slutar med
orden »förevarande förslag», bort hava följande lydelse:
»Vid utformandet av bostadspolitiken har man varit fullt överens om att
olika företagsformer när det gäller såväl byggande som förvaltning av bostadsfastigheter
böra stå vid sidan av varandra, och att de böra kunna
tävla jämbördigt och i fri konkurrens ådagalägga sin eventuella överlägsenhet
eller underlägsenhet.
Denna riktiga princip följes emellertid icke alltid i verkligheten, utan
man har kunnat bevittna, att enskilda byggherrar i flera hänseenden fått
stå i efterhand för såväl kommunala som s. k. allmännyttiga och kooperativa
företag. Genom den aktiva tomtpolitik, som kommunerna nu alltmera
börja bedriva, blir det möjligt för dem att i stor utsträckning bestämma
vem som skall få disponera mark för att uppföra bostadshus. Det
föreligger redan nu exempel på att denna makt missbrukas.
Vidare ha kommunerna genom byggnadsregleringen givits den maktställning,
som ligger i att deras egna organ i realiteten bestämma, i vilken
ordning den för kommunen tillgängliga bostadsbyggnadskvoten skall disponeras.
Visserligen prövas förslagen i länsarbetsnämnden, men erfarenheterna
giva vid handen, att den av det kommunala förmedlingsorganet
upprättade turordningen är utslagsgivande. Ett eklatant exempel på hur
denna ställning kan missbrukas av kommuner utgör ett nyligen inträffat
fall i Stockholm. En opåräknad minskning av bostadskvoten ledde där till
att den för enskild byggenskap beräknade andelen nedskärs på ett drastiskt
sätt. Denna andel fick nämligen bära hela minskningen, under det att
den kommunala delen bibehölls oförändrad, detta trots att fackinstansen,
fastighetskontoret, förordat en proportionell fördelning. De rent politiska
organen genomdrevo vid detta tillfälle, att de kommunala bostadsbolagen
skulle tillerkännas absolut prioritet.
Slutligen missgynnas den enskilde byggherren också genom att han vid
låne- och bidragsgivningen redan i författningarna anvisats en sämre ställning
än övriga producenter.
Det har ibland hävdats, att det skulle vara lämpligt att helt förbehålla
ägande eller förvaltande av bostadshus åt kommunala eller allmännyttiga
företag, men det har härvid gjorts gällande att det rena produktionsledet
Statsutskottets utlåtande nr 171.
29
icke borde kommunaliseras. I och med att produlctionsinitiativet koncentreras
hos hel- eller halvkommunala organ, ligger det emellertid nära
till hands att dessa undan för undan skaffa sig egna produktionsföretag,
som av naturliga skäl kunna komma att gynnas framför enskilda entreprenörer.
En utveckling efter dessa linjer är för den bostadsbehövande
allmänheten ytterst riskabel. Ett dubbelt monopol, som gäller både byggande
och ägande av fastigheter, skulle nämligen försätta den enskilda
hyresgästen i en fullständig beroendeställning. En sådan utveckling är på
väg, och man har anledning att redan nu varna för dessa monopoltendenser.
Grunden för den avoga inställningen gentemot det privata initiativet har
sagts vara att man är rädd för att enskilda byggmästare skola kunna slå
mynt av nuvarande bristsituation och därmed göra sig ''oskäliga spekulationsvinster’.
Möjligen kunde sådana farhågor ha fog för sig i en situation,
då man på grund av stor bostadsbrist saknar en fri prisbildning. Om en
helt annan bostadspolitik förts under senare år, hade dock sannolikt någon
sådan bristsituation icke behövt uppstå. Men med nuvarande hyresreglering
föreligger ingen risk, att oskäliga vinster skola kunna uppkomma. Det
finns därför ur samhällets synpunkt ingen anledning till det tillbakasättande
av enskild byggenskap, som nu tillämpas.
Det har gjorts gällande, att staten icke skulle ha möjligheter att inverka
på de kommunala förmedlingsorganens behandling av frågor rörande förtur
och långivning. Detta har man menat skulle vara ett ingripande i den
kommunala självstyrelsen. Så är emellertid enligt utskottets mening icke
förhållandet. Det kommunala förmedlingsorganet handhar nämligen i
dessa hänseenden i viss mån statliga uppgifter, och direktiv om hur sådana
skola behandlas måste uppenbarligen kunna lämnas. Så har också skett i
åtskilliga andra avseenden. Utskottet anser, att en klar deklaration från
bostadsstyrelsens sida skulle vara ett mycket verksamt medel att påverka
de kommunala organen i angiven riktning. Vid sidan härav böra emellertid
tydliga anvisningar lämnas om rätt till överklagande av beslut om tillståndsgivning
och förtur.
Problemet har emellertid vidare räckvidd, och utskottet vill därför förorda,
att, såsom i motionerna 1:290 och 11:366, 1:294 och 11:374 samt
1:296 och 11:375 föreslagits, en utredning snarast företages i syfte att så
tillrättalägga förhållandena inom bostadsbyggnadsverksamheten att olika
kategorier av företagare fritt och jämbördigt må kunna konkurrera om alt
erbjuda goda familjebostäder till lägsta pris.»
dels ock följande moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»I. i anledning av motionerna 1:290 och 11:366, 1:294
och 11:374 samt 1:296 och 11:375 hos Kungl. Maj:t anhålla
om utredning rörande en allmän omprövning av den
statliga bostadspolitiken;»
30
Statsutskottets utlåtande nr 171.
b) av herrar Gustav Emil Andersson och Rubbestad;
2) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson
i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort avstyrka Kungl. Majrts förslag
om undantag i vissa fall från de principiella grunderna för godtagande
av företag såsom allmännyttigt ävensom beträffande lån till vissa enskilda
bostadsföretag och att därför
dels utskottets yttrande från och med det stycke på s. 17, som börjar
med orden »Utskottet, som», till och med det stycke på samma sida, som
slutar med orden »berörda motionerna», bort hava följande lydelse:
»Utskottet förutsätter, att riksdagens förra året gjorda principuttalande
beträffande allmännyttiga företag alltfort bör äga giltighet och kan icke
finna att de av departementschefen anförda skälen för undantag från gällande
grunder för erkännande av företag såsom allmännyttigt äro bärande.
Lägenheter i allmännyttiga bostadshus böra alltså icke kunna förbehållas
vissa kategorier av befolkningen inom vederbörande kommun. På längre sikt
synes det dessutom vara tveksamt, om ett gynnande av bostadsbyggande för
vissa anställda är gagneligt; en snedbelastning av näringslivet kan lätt bli
löljden. Enligt utskottets mening torde det vidare medföra svårigheter att
fastställa vad som inom en kommun är mest försörjningsviktigt, viss industri
eller annat näringsliv i orten. Utskottet tillstyrker därför det i
nämnda motioner framställda yrkandet om avslag å Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden
»Ifrågavarande förslag» och slutar med orden »avstyrkas alltså», bort hava
följande lydelse:
»De av departementschefen anförda allmänna skälen för att särskilt
gynna industriföretag, som uppföi; bostäder avsedda för dess anställda, har
utskottet icke funnit övertygande; någon utredning, som visar behovet av
dylika undantagsbestämmelser, har icke framlagts. Utskottet, som i detta
sammanhang även får hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört i
fråga om allmännyttiga bostadsföretag, anser, att enhetliga lånevillkor alltfort
böra gälla för enskilda bostadsföretag, varför utskottet tillstyrker yrkandet
i förutnämnda motioner om avslag å Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
dels ock följande moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»III. beträffande villkoren såväl för godkännande av bostadsföretag
såsom allmännyttigt som för lån till enskilda
bostadsföretag, med bifall till motionerna I: 291 och II: 372
samt 11:371, i vad de beröra denna fråga, avslå Kungl.
Maj:ts förslag till ändringar av nu gällande bestämmelser;»
Statsutskottets utlåtande nr 171.
31
3) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka
ansett, att utskottet bort med bifall till motionerna I: 295 och II: 373 i denna
del avstyrka Kungl. Maj:ts förslag, att lån ej längre skall kunna beviljas
bostadsrättsförening med vissa i stadgarna intagna särbestämmelser, och
att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden »Utskottet
tillstyrker» och slutar med orden »framställda yrkandet», bort hava
följande lydelse:
»Utskottet anser de i berörda motioner framförda skälen för att bibehålla
möjligheten att bevilja lån till bostadsrättsförening med i stadgarna intagna
särbestämmelser av nyss angivet slag bärande, icke minst med hänsyn till
att tillkomsten av dylika föreningar bör underlättas. I anslutning till yrkandet
i motionerna avstyrker utskottet därför Kungl. Maj :ts förevarande
förslag.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»IV. beträffande villkoren för belåning av hus, uppförda
av bostadsrättsförening, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag
och med bifall till motionerna I: 295 och II: 373 i denna
del, besluta, att dylik belåning må medgivas, även om i
sådan förenings stadgar intagas i statsrådsprotokollet angivna
särbestämmelser;»
4) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Gustav Emil
Andersson, Ivar Persson, Buhbestad, Pettersson i Dahl och Birke, vilka ansett,
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av en
femte subventionsgrupp och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med orden
»Utskottet, som anser» och slutar med orden »I: 294 och II: 374», bort hava
följande lydelse:
»Någon utvidgning av tilläggslångivningen bör enligt utskottets mening
icke ifrågakomma. 1 anslutning till yrkandena i motionerna 1:294 och
11:374 avstyrker utskottet därför Kungl. Maj :ts förslag beträffande inrättande
av en femte subventionsgrupp.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»V. beträffande antalet subventionsgrupper vid til läggslångivningen,
med avslag å Kungl. Maj:ls förslag samt med
bifall till motionerna 1:294 och 11:374, i vad de beröra
detta ämne, besluta att icke bemyndiga Kungl. Maj:t att
inrätta eu femte subventionsgrupp;»
32
Statsutskottets utlåtande nr 171.
5) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka
ansett, att famitjebostadsbidrag icke bör utgå till familjer med mindre
än tre hemmavarande barn under 16 år och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med orden
»I likhet med» och slutar med orden »förevarande förslag», bort hava följande
lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning, att behovet av större bostad
än två rum och kök, då man räknar med en boendetäthet av två personer
per rum och ingen i köket, först uppkommer i och med det tredje barnet.
Med hänsyn härtill samt till läget på hyresmarknaden och rådande statsfinansiella
läge anser utskottet en inskränkning av den nuvarande bidragsgivningen
motiverad. Utskottet får därför tillstyrka, att fr. o. m. den 1 juli
1949 familjebostadsbidrag endast skall tillkomma familjer med minst tre
hemmavarande barn under 16 år.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Då
utskottet» och slutar med orden »21 miljoner kronor», bort hava följande
lydelse:
»Då utskottet, som framgår av det föregående, tillstyrkt sistnämnda yrkande,
får utskottet i anledning av motionerna I: 294 och II: 374 förorda
en nedräkning av det av Kungl. Maj :t beräknade beloppet. Anslaget synes
dock på grund av under utskottsbehandlingen inhämtade upplysningar
böra uppföras med 15 miljoner kronor.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»VI. beträffande frågan om visst barnantal såsom förutsättning
för familjebostadsbidrag, med bifall till motionerna
I: 294 och II: 374, i vad de avse detta spörsmål, besluta, att
sådant bidrag skall tillkomma familjer med minst tre minderåriga
barn;
XVI. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag, till
Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer för
budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 000 kronor;»
6) beträffande trekronorsbidraget (s. 20)
a) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Gustav Emil
Andersson, Ivar Persson, Boman i Kieryd, Rubbestad, Pettersson i Dahl och
Birke, vilka ansett, att trekronorsbidraget bör slopas och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med orden »Vid
behandlingen» och slutar med orden »böra slutföras», bort hava följande
lydelse:
Statsutskottets utlåtande nr 171.
33
»Utskottet finner starka skäl tala för ett slopande av ifrågavarande bestämmelser.
Som anförts i motionerna I: 294 och II: 374 synes denna bidragsform,
som utan fasta regler handhaves av vissa kommuner, kunna leda
till godtycke och orättvisor. Medel för detta ändamål ha beviljats under de
senaste två budgetåren, och anslaget föreslås nu uppfört med ett belopp, som
med 1 miljon kronor överstiger vad som anvisats för budgetåret 1947/48.
Departementschefen har framhållit, att trekronor sbidraget alltjämt är av
försökskaraktär. Enligt utskottets uppfattning föreligger dock risk att bidragsformen
inom en nära framtid kommer att betraktas som permanent.
Då därjämte de redan vunna erfarenheterna av bidragsgivningen enligt utskottets
mening visat trekronorsbidragets olämplighet, avstyrker utskottet i
anslutning till yrkandena såväl i sistnämnda motioner som i motionerna
I: 291 och II: 372 samt I: 296 och II: 375 Kungl. Maj :ts förslag om bidragsgivning
i denna form.
Härav följer, att utskottet icke heller tillstyrker det i motionerna I: 290
och II: 366 framlagda förslaget om utvidgad tillämpning av trekronorsbidraget.
»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden
»Utskottets ställningstagande» och slutar med orden »Kungl. Maj:ts förslag»,
bort hava följande lydelse:
»Utskottets ställningstagande i det föregående innebär, att utskottet avstyrker,
att medel anvisas till särskilda bostadsrabatter.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»VIII. beträffande trekronorsbidraget med avslag å
Kungl. Maj :ts förslag och motionerna 1:290 och 11:366
samt med bifall till motionerna 1:291 och 11:372, 1:294
och II: 374 samt I: 296 och II: 375, i vad motionerna avse
denna bidragsform, besluta, att bestämmelserna om sådana
bidrag skola upphävas;
XVII. med avslag å Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 290 och II: 366 samt med bifall till motionerna
I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375,
såvitt nu är i fråga, besluta, att anslag till särskilda bostadsrabatter
icke skall anvisas för budgetåret 1949/50;»
b) av herrar Sundelin, Ståhl och fröken Elmén, vilka ansett, att utskottet
bort tillstyrka i motionerna I: 290 och II: 366 framlagt förslag om utvidgad
tillämpning av trekronorsbidraget och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 20, som börjar med orden »Vid
behandlingen» och slutar med orden »böra slutföras», bort hava följande
lydelse:
»I likhet med vad som framhålles i motionerna 1:290 och 11:366 anser
3 — Biliang till riksdagens protokoll 1949. C> samt. Nr 171.
34
Statsutskottets utlåtande nr 171.
utskottet, att den nuvarande begränsningen av bidragsgivningen att endast
avse hushåll i av kommunala eller allmännyttiga företag uppförda bostadshus
haft vissa i och för sig icke lämpliga biverkningar. Utskottet tillstyrker
därför motionärernas förslag, att försöksverksamheten i fråga om trekronorsbidrag
utvidgas så, att dessa bidrag skola kunna utgå till hyresgäster
i alla fastigheter, som färdigställts efter den 1 januari 1949, förutsatt
att de för bidraget gällande villkoren i övrigt uppfyllas. Härigenom
skulle även på landsbygden bosatta familjer med låga inkomster kunna få
del av dessa bidrag, vilket hittills icke varit möjligt annat än i mycket begränsad
omfattning, emedan kommunalt bostadsbyggande där endast förekommit
i ytterst liten skala.
Utskottet kan alltså icke tillstyrka vare sig Ivungl. Maj :ts förslag eller
förevarande yrkande i motionerna 1:291 och 11:372, 1:294 och 11:374
samt I: 296 och II: 375.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Utskottets
ställningstagande» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag»,
bort hava följande lydelse:
»Utskottets ställningstagande här ovan innebär, att utskottet tillstyrker
yrkandet i motionerna I: 290 och II: 366.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»VIII. beträffande trekronorsbidraget i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till motionerna I: 290
och II: 366 samt med avslag å motionerna I: 291 och II: 372,
I: 294 och II: 374 samt I: 296 och II: 375, i vad motionerna
avse denna bidragsform, godkänna vad utskottet anfört;
XVII. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionerna I: 290 och II: 366 samt med avslag å
motionerna I: 291 och II: 372, I: 294 och II: 374 samt I: 296
och II: 375, i vad de beröra detta anslag, till Särskilda bostadsrabatter
för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 1 800 000 kronor;»
7) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rubbestad och Pettersson
i Dahl, vilka ansett, att en ökad tilldelning av lägenheter å ickekvotbelagda
orter är nödvändig och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21, som börjar med orden »Departementschefens
produktionsantagande» och slutar med orden »berörda
avsnitt», bort hava följande lydelse:
»I likhet med vad som anförts i motionerna I: 291 och II: 372 anser utskottet
en ökad tilldelning av lägenheter å icke-kvotbelagda orter nödvändig,
om landsbygdens avfolkning skall kunna hindras. Beträffande beräk
-
Statsutskottets utlåtande nr 171.
35
ningen av det sammanlagda tillskottet av lägenheter, 45 000, har utskottet
intet att erinra. Förslaget om fasta bostadsbyggnadskvoter anser sig utskottet
icke kunna tillstyrka. Utskottet vill erinra, att ett utnyttjande av kvoten
icke påverkas av tidpunkten för företagets färdigställande. Utskottet kan
således icke tillstyrka yrkandena i motionerna I: 181 och II: 166 samt II: 371
i denna del.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»X. beträffande fördelningen av bostadsbyggandet på
landsbygd och stadssamhällen, i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag och motionerna I: 291 och II: 372 samt med avslag å
motionerna I: 181 och II: 166 och 11:371, i vad de avse
detta spörsmål, godkänna vad utskottet anfört;»
8) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Sundelin, Boman
i Kieryd, Ståhl, fröken Elmén och herr Birke, vilka ansett, att vissa
direktiv och anvisningar beträffande uppgörande av turordningsförslag
och överklagande av beslut om tillståndsgivning böra meddelas och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med orden »Vad
gäller» och slutar med orden »icke erfordras», bort hava följande lydelse:
»Vad gäller av kommunal myndighet upprättat turordningsförslag anser
utskottet i överensstämmelse med vad utskottet i det föregående anfört, att
dylikt förslag kan få utomordentlig betydelse för bostadsbyggandets fördelning
på olika företagarkategorier; det kan sålunda medverka till att
kommunala och allmännyttiga företag erhålla monopolställning. Med hänsyn
till det anförda anser utskottet önskvärt, att anvisningar utfärdas av
Kungl. Maj :t beträffande grunderna för den prövning av bostadsbyggnadskvoternas
fördelning på olika företagarkategorier, som bör äga rum vid
kommunernas turordningsförslag.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XI. beträffande frågan om kommunal myndighets turordningsförslag
och överklagande av beslut angående byggnadstillstånd,
med bifall till motionerna I: 80 och II: 150 i
denna del, besluta hos Kungl. Maj :t göra framställning om
utfärdande av direktiv;»
9) av herrar Gustav Emil Andersson, Ivar Persson, Rnbbestad och
Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka i motionerna
1:291 och 11:372 föreslagen medelsanvisning till bidrag till främjande av
bostadsbyggande på landsbygden och att därför
36
Statsutskottets utlåtande nr 171.
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »I
likhet med» och slutar med orden »ifrågavarande yrkande», bort hava följande
lydelse:
»Då bostadsförhållandena i viktiga hänseenden äro sämre på landsbygden
än i stadssamhällena finner utskottet det angeläget, att bostadsförbättringsverksamheten
å landsbygden avsevärt utvidgas under nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker därför motionärernas yrkande i denna fråga.»
dels ock nedannämnda moment i utskottets hemställan bort hava följande
lydelse:
»XIX. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med
bifall till motionerna I: 291 och II: 372, så vitt nu är i fråga,
till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
för budgetåret 1949/50 under femte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor;»
10) av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz och Birke, vilka
ansett, att en successiv avveckling av tilläggslångivningen bör påbörjas
och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 23, som börjar med orden »Utskottet
får» och slutar med orden »berörda motionsyrkande», bort hava
följande lydelse:
»Utskottet har i det föregående framhållit, att kostnaderna för byggnadsverksamheten
kunna förväntas sjunka. Då vid införandet av tilläggslånen
förutsattes, att dessa skulle avvecklas så snart möjlighet därtill förefunnes,
anser utskottet, att avvecklingen av denna stödform nu bör påbörjas. Utskottet
tillstyrker därför nämnda motioners yrkande i denna del och förordar
alltså, att anslaget upptages med 10 miljoner kronor.»
dels ock följande moment i utskottets hemställan bort i nedan angiven
del hava följande lydelse:
»XX. för budgetåret 1949/50 under fonden för låneunderstöd
anvisa
1) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 294 och II: 374, i vad de beröra detta anslag,
till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett
investeringsanslag av 10 000 000 kronor;».
Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949
91669S