Statsutskottets utlåtande nr 167.
1
Nr 167.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag för
budgetåret 1949 50 till svenska dramatikers studio.
(2:a avel.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ivar Persson m. fl. (I: 95) och den andra inom andra kammaren av herr Nilson
i Spånstad m. fl. (II: 95), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
Svenska dramatikers studio anvisa ett anslag för budgetåret 1949/50 på 90 000
kronor att användas till experimentell bygdeteaterverksamhet i enlighet med
vad i motionerna skisserats.
I motionerna anföres bland annat följande.
Trots tillfällig ljusning visar landsbygden tendens att i allt större utsträckning
avfolkas. Detta ur inte bara landsbygdens utan hela landets synpunkt
bekymmersamma faktum grundas inte minst på omständigheten, att landsbygdens
befolkning i sitt slitsamma arbete icke nöjaktigt beredes tillfälle till
den avkoppling och stimulans som delaktighet i kulturellt betonad förströelse
och samvaro utgör. Framför allt är landsbygdens teaterliv vanlottat. Belägg
härför utgör det faktum att under år 1947 omkring 4 miljoner kronor tillerkändes
teaterverksamheten i riket varav 3 170 000 kronor kommo på sex
städers lott, medan blott 852 000 kronor tillerkändes hela det övriga landet.
Under de senaste åren har dock en teaterturnéverksamhet även till den
egentliga landsbygden kommit till stånd. Som exempel torde böra nämnas
att under 1948 i samarbete mellan Svenska landsbygdens ungdomsförbund
(SLU) och Svenska dramatikers studio (Dramatikerstudion) två teatertuméer
till landsbygdens småorter genomförts. Turnéerna kommo till stånd till stor
del i syfte att klarlägga den dubbla frågan om dels behovet av scenkonst på
landsbygden och dels möjligheterna för utförande av sådan även på de mindre
platser och i sådana lokaler som tidigare icke kommit i åtnjutande av mera
allvarligt syftande teater. Därvid har utrönts att ett verkligt intresse för
teater finns på landsbygden. Vidare kan nämnas att också Arbetarnas bildningsförbund
(ABF) vårsäsongen 1949 startat en liknande försöksverksamhet
i samarbete med Dramatikerstudion.
Som en fortsättning på denna av statsmakterna understödda turnéverksamhet
på landsbygden föreslås, att en ny form av kontinuerlig bygdeteaterverksamhet
prövas i vissa av de landsdelar där landsbygdstuméema
genomförts och visat sig fylla ett behov. Verksamheten bör till centrum
ha en tätort med disponibel, enkel men ändamålsenlig scen, men i huvudsak
turnera till småorterna i ett kringliggande område. Verksamheten skulle per
år omfatta fyra månaders turnéverksamhet, föregången av 25 repetitionsdagar.
Sju skådespelare och en elev torde behöva engageras. Repertoaren bör omfatta
fyra å fem program, och cirka 140 föreställningar ges per år.
Detta försök med en rörlig länsteater skulle omfatta Hallands, Kronobergs,
Skaraborgs län samt södra delen av Älvsborgs län. I denna landsdel har
1—1060 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. Nr 167.
2
Statsutskottets utlåtande nr 167.
nämnda turnéverksamhet bedrivits, och befolkningen där har framfört upprepade
önskemål att få återkommande teaterföreställningar även i de mindre
orter, som f. n. sakna möjlighet till kontakt med sådan konstutövning. Centrum
för verksamheten kan lämpligen förläggas till Växjö eller Halmstad.
Verksamheten bedrivs i intimt samarbete mellan teatern och länens myndigheter,
organisationer och befolkning. Som lokalarrangörer på de olika
platserna torde lämpliga intresserade organisationer stå. Ansvaret för verksamheten
utövas av teaterföretagets styrelse jämte förslagsvis av respektive
landsting utsedda representanter.
Den praktiska utformningen av denna experimentella teaterturnéverksamhet
bör överlämnas åt ett kunnigt., ideellt betonat teaterföretag. Svenska dramatikers
studio uppfyller enligt motionärernas mening dessa fordringar och bör
lämpligen komma i fråga.
För täckande av den uppkomna bristen under det första, experimentartade
spelåret äskas ett anslag av statsmedel på 90 000 kronor. Därvid har beräknats
i genomsnitt 500 kronor i biljettintäkter på de 140 föreställningarna. Statsanslaget
per föreställning blir kronor 642:024
Därjämte torde det, sedan verksamheten kommit i gång, finnas stora möjligheter
till stöd från landsting och andra lokala institutioner och organisationer.
Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden
av statskontoret och teaterrådet.
Statskontoret har anfört följande.
Statskontoret vill i anledning av förevarande remiss bringa i erinran, att
statsmakternas ekonomiska stöd åt teaterverksamheten i landet lämnas uteslutande
i from av bidrag ur lotterimedelsfonden. Från denna fond har även
utgått anslag till svenska dramatikers studio (under 1948 17 000 kronor; se
riksdagsberättelsen s. 303). Vid sådant förhållande anser statskontoret uppenbart,
att det icke bör ifrågakomma att genom särskilt anslag å riksstaten anvisa
medel för det i motionerna berörda ändamålet. Det förefinnes enligt
statskontorets mening för närvarande så mycket mindre skäl för ett frångående
av hittills tillämpade principer som — i överensstämmelse med 1947 års riksdags
hemställan —sakkunniga tillkallats för att utreda frågan om de ändamål,
till vilka lotterimedel, som icke skulle tillföras allmänna budgeten, borde utgå
samt frågan huruvida medlen borde fördelas i andra former än hittills.
Erinras må jämväl i detta sammanhang, dels att en utredningsman tillkallats
för att bland annat undersöka möjligheterna att för framtiden vinna en begränsning
av de bidrag av lotterimedel, som erfordras för Kungl. teaterns
drift, dels att för nästkommande budgetår föreslagits en höjning av avsättningen
till lotterimedelsfonden med 250 000 kronor för att de mera tillfälliga
bidragsbehoven, bland annat sådana som beröra landsortsintressen, skulle
kunna tillgodoses i skälig utsträckning (X ht. 1949 s. 148).
Under åberopande av vad sålunda anförts får statskontoret uttala, att
därest särskilda medel under nästkommande budgetår skulle anses böra
ställas till förfogande för det med motionerna avsedda ändamålet, annan väg
icke torde böra väljas än anvisning från lotterimedelsfonden.
Även teaterrådet har avstyrkt motionerna och därvid anfört följande.
Rådet får erinra därom, att statsmakternas ekonomiska stöd till teaterväsendet
i landet numera helt utgår i form av bidrag ur lotterimedelsfonden.
*) Beträffande de gjorda ekonomiska kalkylerna hänvisas till motionen I: 9B.
Statsutskottets utlåtande nr 167.
3
Svenska dramatikers studio har också sedan en följd av år åtnjutit understöd
ur nämnda fond för sin verksamhet i Stockholm och under de senaste spelaren
för vissa turnéer i landsorten.
I den mån studions fortsatta verksamhet befinnes böra understödjas med
anslag av statsmedel synes detta alltså enligt teaterrådets mening liksom hittills
böra ske med anlitande av lotterimedelsfonden och icke i form av särskilt
anslag å riksstaten, vilket skulle ställa studion i en särställning i anslagsavseende,
för vilket några vägande skäl icke torde kunna åberopas.
Teaterrådet är ense med motionärerna om angelägenheten av att stöd från
det allmännas sida lämnas för möjliggörande av goda teaterföreställningar
på landsbygden. Av de turnéer, teaterrådet med anlitande av ett av Kungl.
Maj:t till rådets förfogande ur lotterimedelsfonden ställt anslag garanterat,
hava flera förlagt sina föreställningar till mindre platser, och teaterrådet har
vid anslagsbeviljandet tagit hänsyn till en uppläggning av turnéerna efter
sålunda angivna riktlinjer. Riksteatern har även för sin del under senare år
utvidgat den del av verksamheten, som berör de mindre samhällena i olika
delar av landet. Innevarande spelår uppgår — enligt vad centralstyrelsen för
riksteatern upplyst — antalet av riksteaterns föreställningar på småplatser till
omkring 300. För planerandet av sistnämnda verksamhet finnes numera en
samarbetskommitté med representanter för riksteatern, folketshusföreningarnas
centralorganisation, bygdegårdarnas riksförbund, ordenshusens riksförening
och folkrörelsernas programbolag. Teaterrådet anser ovannämnda
del av riksteaterns verksamhet synnerligen betydelsefull och värd att ytterligare
utvidgas i den män medel härför kunna ställas till förfogande.
Då teaterrådet såsom ovan angivits icke anser sig kunna tillstyrka, att
medel å riksstaten skulle anvisas för anordnande i enlighet med motionärernas
förslag av en experimentell teaterturnéverksamhet, saknar rådet anledning att
närmare ingå på en granskning av de framlagda ekonomiska kalkylerna.
Teaterrådet vill allenast framhålla, att anordnandet av en verksamhet som den
ifrågasatta torde kräva helt andra och mera ingående utredningar rörande de
ekonomiska betingelserna för företagets genomförande än de tämligen summariska
kostnadsberäkningar, som intagits i motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts avstyrker teaterrådet bifall till
det i motionerna I: 95 och II: 95 framställda förslaget.
Utskottet vill i likhet med statskontoret och teaterrådet erinra, att statsmakternas
ekonomiska stöd till teaterverksamheten i landet numera helt
utgår i form av bidrag ur lotterimedelsfonden. I överensstämmelse härmed
torde jämväl, därest särskilda medel skulle anses böra ställas till förfogande
för det i motionerna angivna ändamålet, detta böra ske med anlitande av
lotterimedelsfonden och icke i form av anslag på riksstaten. Utskottet är även
ense med teaterrådet därom, att de kostnadsberäkningar rörande den av
motionärerna ifrågasatta experimentella teaterturnéverksamheten, vilka framlagts
i motionerna, icke äro tillfyllest för ett bedömande av de ekonomiska
betingelserna för företagets genomförande. Utskottet avstyrker alltså bifall
till motionärernas förslag.
I anslutning till vad i motionerna anförts får utskottet framhålla betydelsen
av att landsbygdens befolkning i största möjliga utsträckning blir delaktig
av den kulturella underhållning, som goda teaterföreställningar kunna ge.
Under de senare åren har, enligt vad utskottet har sig bekant, en ökning av
4
Statsutskottets utlåtande nr 167.
turnéverksamheten på landsbygden kommit till stånd, varvid jämväl turnéerna
besökt mindre samhällen, som icke tidigare kommit i kontakt med kvalificerad
professionell teater. En ytterligare utvidgning av denna verksamhet synes utskottet
eftersträvansvärd. Utskottet förutsätter att vederbörande myndigheter
ha sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 95 och II: 95 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard Lindström,
Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Mannerskantz, Johan Eric
Ericson, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson, Andrée och Ivar
Persson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i Kieryd,
Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand, Hoppe, Staxäng,
Thapper, Onsjö och Widén.
Reservation
av herr Ivar Persson.
Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.