Statsutskottets utlåtande nr 166.

1

Nr 166.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag för budgetåret 191^9/50 till Stockholms och
Göteborgs högskolor jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkterna
99 och 100, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition,
för budgetåret 1949/50 beräkna dels till Bidrag till Stockholms högskola
ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, dels ock till Bidrag till Göteborgs
högskola ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 163, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11
mars 1949, framlagt de förslag i ämnet, vilka framgå av den följande redogörelsen,
varjämte Kungl. Maj:t i samma proposition föreslagit anvisande
av anslag till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Göransson m. fl. (I: 273) och den andra inom andra kammaren
av fröken Elmén m. fl. (11:341), i vilka hemställts, att det i proposition
nr 163 upptagna bidraget till psykotekniska institutet vid Stockholms högskola
måtte höjas till 70 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bergvall och Lindström (I: 278) och den andra inom andra kammaren
av fröken Ager m. fl. (II: 358), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte med anledning av proposition nr 163 dels besluta avskaffa de allmänna
grundavgifterna för studerande vid Stockholms högskola från och
med budgetåret 1949/50, dels anvisa som Bidrag till Stockholms högskola
för budgetåret 1949/50 ett förslagsanslag om 1 670 000 kronor, dels ock för
Stockholms högskolas del minska den å de föreslagna huvudstaterna upptagna
inkomstposten Avgifter från de studerande till 265 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mogård m. fl. (I: 279) och den andra inom andra kammaren avherr
Håstad m. fl. (11:357), i vilka hemställts, att riksdagen vid behand 1

— Uihang till riksdagens protokoll 1919. G saml. Nr 166.

2

Statsutskottets utlåtande nr 166.

lingen av propositionen 163 måtte dels besluta att till Stockholms högskola
anvisa ytterligare 178 900 kronor till i motionen närmare angivna ändamål,
dels besluta att inrätta en personlig forskningsprofessur i kemi vid högskolan
för nobelpristagaren G. de Hevesy, dels ock hemställa hos Kungl.
Maj:t om sådant förslag till nästa års riksdag angående terminsavgifterna
vid högskolan, att dess studerande i detta hänseende bli likställda med
statsuniversitetens.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för innehållet i ovannämnda
motioner hänvisas till motionerna I: 273, I: 278 och I: 279.

I. Förslagsanslaget till Bidrag till Stockholms

högskola.

Kungl. Maj:t har (avdelning I, s. 3—84) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen angiven huvudstat för Stockholms högskola,
att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels till Bidrag till Stockholms
högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
1 572 500 kronor.

Inledning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med det sammanlagda statsbidrag
som för innevarande budgetår under olika anslagsrubriker utgår till
högskolan en ökning med närmare 900 000 kronor. Denna ökning sammanhänger
med det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Stockholms
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal träder
i kraft den 1 juli 1949.

I propositionen har till en början i fråga om innebörden av detta avtal
m. m. anförts följande.

Enligt avtalet skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan, avseende tiden 1 juli—30 juni (budgetår) och upptagande
på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel samt på
utgiftssidan, särskilt för sig, dels årskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, dels ock förekommande engångskostnader,
såsom för nybyggnader, deras utrustning och dylikt, årligen före
den 1 juni kalenderåret närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas
dels till Kungl. Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget
avgiva yttrande till Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av
Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:

Statsutskottets utlåtande nr 166.

o

u

a) När anslagssumman icke överstiger 4 800 000 kronor, bidrager staden
med V4 av densamma, dock lägst med 700 000 kronor, och staten ansvarar
för återstoden. Uppgår anslagssumman till mer än 4 800 000 kronor, utgår
stadens bidrag med 1 200 000 kronor och resten täckes av staten.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Stadens bidrag bör i första rummet användas för tillgodoseende av de
humanistiska och stats- och rättsvetenskapliga avdelningarnas behov.

d) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Med skrivelse den 11 juni 1948 har styrelsen för Stockholms högskola
framlagt förslag till stat för högskolan för nästa budgetår, utmynnande i
förslag om ett statsbidrag av 2 657 332 kronor och 50 öre och ett bidrag
från Stockholms stad av 885 777 kronor 50 öre.

I ärendet hava yttranden avgivits av Stockholms stadsfidlmäktige den
15 oktober 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd
den 13 oktober 1948, av riksräkenskapsverket den 22 december
1948 samt av universitetskanslern den 25 februari 1949.

Innan redogörelse lämnas för statförslaget må i det följande i anslutning
till propositionen något beröras vissa frågor av allmän natur nämligen dels
spörsmålet om terminsavgifter m. m. dels ock frågan om löne- och pensionsförhållandena
vid högskolan.

Vissa frågor av allmän natur.

1. Terminsavgifter m. m.

I jämförelse med förhållandena vid statsuniversiteten äro lärjungeavgifterna
vid högskolan höga. Den ordinarie terminsavgiften, som
under första terminen även gäller som inskrivningsavgift, utgör sålunda för
närvarande:

150'' kronor inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen,

156 » » stats- och rättsvetenskapliga avdelningen,

125 » » humanistiska avdelningen.

Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande
förening av kåren. Övriga avgifter gå till högskolan med det undantaget,
att 50 kronor av terminsavgiften inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
tillfalla 8 av högskolans 9 juris professorer såsom avgift för kurser.
Denna kursavgift utgår icke efter 9 terminer för juris studerande. Avgifterna
till högskolan äro uppdelade så, att en grundavgift av 30 kronor
tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden respektive avdelning.

4

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Grundavgiften uttages av alla. Från avdelningsavgiften äger rektorsnämnden
enligt högskolans stadgar medgiva befrielse på grund av medellöshet
åt högst en fjärdedel av under terminen närvarande lärjungar.

Examensavgifterna utgå med 30 kronor samt för efterprövning
med 15 kronor. Enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t avsättas dessa
avgifter till pensionsfonden för professorer.

Högskolans styrelse, som framhållit önskvärdheten av att terminsavgifterna
vid högskolan borttagas, har emellertid med hänsyn till det nuvarande
ekonomiska läget och till den betydande ökning av anslagsbehovet,
som ett förverkligande av detta önskemål skulle medföra, ansett sig förhindrad
att nu framlägga förslag om terminsavgifternas borttagande.

I fråga om terminsavgifterna har borgarrådet Tomson till styrelsens protokoll
antecknat skiljaktig mening och yrkat, att anslag måtte uppföras i
statförslaget med belopp som möjliggör, att terminsavgifterna borttagas.

Stockholms stadsfulhnäktige ha — under åberopande av vad drätselnämnden
anfört i avgivet yttrande — i huvudsak tillstyrkt det av högskolestyrelsen
framlagda statförslaget för nästa budgetår. Drätselnämnden
har i fråga om terminsavgifterna intagit den ståndpunkten, att, om
statsmakterna skulle finna det möjligt att godtaga en anslagshöjning för
att ersätta inkomsten av terminsavgifterna, syntes intet vara att erinra
mot att staden påtoge sig sin del av kostnaderna.

Statskontoret har uttalat, att ämbetsverket delade majoritetens inom
högskolestyrelsen mening, att något slopande av terminsavgifterna i nuvarande
läge icke kunde ifrågakomma.

Kanslern anser det vara ett önskemål, att terminsavgifterna upphörde,
så snart den ekonomiska situationen medgåve, att en dylik reform genomfördes,
men finner det uppenbart, att detta icke kunde ske nu omedelbart.

Departementschefen som i nuvarande ekonomiska läge icke ansett sig
kunna förorda, att terminsavgifterna nedbringas eller slopas, har räknat
med att dylika avgifter skola tills vidare utgå enligt oförändrade grunder.

Till stöd för det i motionerna 1:"278 och 11: 358 framförda yrkandet om
avskaffande av de allmänna grundavgifterna för studerande vid Stockholms
högskola m. m. har anförts i huvudsak följande.

Enligt vår mening är det viktigt att den principiella linjen fasthålles, att
de högre studierna liksom skolstudierna ej böra försvåras genom avgifter.
Detta bör gälla såväl allmänna högskolor som specialhögskolor. Statsfinansiella
skäl göra det för närvarande ej möjligt att allmänt genomföra denna
princip. Men då de båda enskilda högskolorna nu genom avtalen erhålla
en med statsuniversiteten jämförlig ställning, i det staten övertar huvudansvaret
för deras finansiering, aktualiseras frågan för deras del. De studerande
vid universiteten erlägga inga terminsavgifter. De nu utgående

Statsutskottets utlåtande nr 166.

5

avgifterna vid Stockholms högskola iiro däremot, som departementschefen
framhåller, synnerligen höga: 150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen, 156 kronor inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen
samt 125 kronor inom humanistiska avdelningen. Av dessa belopp utgöra
60 kronor grundavgift till högskolan. Vid Göteborgs högskola är terminsavgiften
väsentligt lägre och uppgår endast till 20 kronor per studerande.

Det vore enligt vår mening i och för sig naturligt, om dessa avgifter helt
slopades och de studerande i Stockholm och Göteborg jämställdes med
studerande av samma ämnen i Uppsala och Lund. Då det statsfinansiella
läget för närvarande förestavar stor återhållsamhet med statliga utgifter
och då de båda högskolorna ha viktiga anslagsbehov, som ännu ej tillgodosetts,
vilja vi för närvarande begränsa vårt förslag till att gälla borttagande
av grundavgifterna på 60 kronor per studerande vid Stockholms högskola.
Vi förutsätta då att frågan om avgifternas borttagande i övrigt upptages
till behandling nästkommande år.

Terminsavgifterna vid Stockholms högskola kunna enligt i propositionen
redovisade uppgifter beräknas till 370 000 kronor. Om grundavgifterna vid
denna högskola försvinna, nedgår ifrågavarande belopp till 240 000 kronor.
Av minskningen skulle på statens del, enligt i avtalet angivna regler, komma
07 500 kronor. De av departementschefen beräknade anslagsbehoven skulle
således behöva utökas till (1 572 500 -f- 97 500 =) 1 670 000 kronor för
Stockholms högskola. I samband härmed få posterna Avgifter från de studerande
å huvudstaternas inkomstsidor nedräknas till för Stockholms högskola
265 000 kronor.

I motionerna 1. 279 och II: 357 har i fråga om det i dessa motioner framlagda
förslaget angående terminsavgifterna vid högskolan anförts följande.

Sedan länge har det för högskolan framstått som ett av de angelägnaste
och mest behjärtansvärda önskemålen att de nuvarande terminsavgifterna
till högskolan måtte kunna slopas eller i vart fall sänkas till ett minimum.
Departementschefen medger också att terminsavgifterna vid högskolan äro
höga. De uppgå inklusive obligatoriska studentkårsavgifter till 250—312
kronor per år, vilket saknar motsvarighet för övriga, fakultetsstuderande i
landet. De höga avgifterna vid tekniska högskolan äro inte helt jämförbara,
då studietiden vid denna högskola genomsnittligt är lägre än vid Stockholms
högskola och tekniska högskolan dessutom under senare år erhållit
en för svenska förhållanden enastående upprustning. Representanter för
studentkåren ha vid en uppvaktning för departementschefen hemställt, att
i årets proposition såsom en förberedelse till terminsavgifternas fullständiga
slopande skulle föreslås att grundavgifterna (30 kronor per termin)
borttagas. Detta skulle medföra en ökning av anslagssumman med i runt
tal 130 000 kronor. Även om detta nu ej läte sig göra är det synnerligen
angeläget att förslag framlägges för 1950 års riksdag om terminsavgifterna,
så att likställighet i detta hänseende med statsuniversiteten vinnes. Detta
måste betraktas som den naturliga inledningen till de planerade studentsociala
åtgärderna. Lösningen av denna fråga skulle utgöra ett led i de högre
studiernas demokratisering, och vi finna densamma så angelägen och väsentlig
att vi föreslå att årets riksdag måtte göra ett direkt uttalande i denna
riktning.

(j

Statsutskottets utlåtande nr 166.

2. Löne- och pensionsförhållanden vid högskolan.

I fråga om en av departementschefen lämnad redogörelse för de nuvarande
löne- och pensionsförhållandena vid högskolan hänvisas till propositionen
(s. 6—-14). För egen del har departementschefen härvidlag anfört
följande.

Högskolans styrelse har vid uppgörande av sitt statförslag utgått från att
högskolans befattningshavare skola avlönas efter samma grunder som universitetens
motsvarande befattningshavare, där ej särskilda skäl till .annat
föranleda. Denna allmänna princip, mot vilken erinran icke framställts i remissyttrandena,
ger jag min anslutning. En konsekvens härav synes vara
att för tjänstgöringens omfattning vid högskolan tillämpas sannna principer
som vid statsuniversiteten, vad beträffar nuvarande befattningshavare,
såvitt icke anställningsvillkoren lägga hinder i vägen härför.

I annat sammanhang denna dag förordar jag, att de nu till professorer
samt befattningshavare i laboratorsgraden vid statsuniversiteten utgående
beloppen för provisoriskt lönetillägg ersättas av ett enhetligt belopp, för
professorer å 3 600 kronor och för befattningshavare i laboratorsgraden å
2 700 kronor, samt att den nu utgående provisoriska avlöningsförstärkningen
å 132 kronor för år samtidigt indrages. Den sålunda föreslagna löneförbättringen
för statsuniversitetens professorer och befattningshavare i laboratorsgraden
vid statsuniversiteten bör i princip komma motsvarande
befattningshavare vid Stockholms och Göteborgs högskolor till del. Vad
beträffar Stockholms högskola påkalla härvidlag de nuvarande professorerna
inom den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen särskild uppmärksamhet.
Dessa åtnjuta nu ålderstillägg enligt förmånligare grunder än
statsuniversitetens och högskolans övriga professorer men äro nu, med undantag
av innehavaren av professuren i internationell rätt, icke berättigade
till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg. Sistnämnda
förhållande sammanhänger med att professorerna inom stats- och
rättsvetenskapliga avdelningen med undantag av professorn i internationell
rätt nu uppbära ersättning av terminsavgiftsmedlen för tidigare utgående
kursavgifter. Högskolestyrelsens förslag att de juris professorer, som
icke äro berättigade till provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt
lönetillägg, nu skulle — under bibehållande av ålderstillägg och ersättning
för kursavgifter enligt hittillsvarande grunder ■— erhålla förstnämnda förmåner,
kan jag icke tillstyrka, med mindre de i lönehänseende helt likställas
med övriga professorer och därjämte avstå från den rätt, som må tillkomma
dem till ersättning för avstådda kursavgifter. Därest de icke äro villiga
att underkasta sig sagda villkor, böra de tills vidare avlönas enligt hittillsvarande
grunder. För nytill trädande professorer inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen böra avlöningsförmånerna givetvis utgå enligt samma
grunder som vid statsuniversiteten.

Den nuvarande innehavaren av professuren i internationell rätt, som nu
uppbär ålderstillägg med 3 000 kronor för år, synes böra avlönas efter
samma grunder som flertalet övriga professorer vid högskolan, varvid
Kungl. Maj:t emellertid torde få avgöra, huruvida han bör komma i åtnjutande
av något personligt lönetillägg.

Vad beträffar de nu utgående särskilda tilläggen till tre docentstipendier
inom stats- och rättsvetenskapliga avdelningen, vilka tillägg tillkommit ge -

Statsutskottets utlåtande nr 166.

7

nom medverkan från Stockholms stads sida, vill jag icke motsätta mig, att
de tills vidare bibehållas i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen
av bland annat docentstipendiaternas vid statsuniversiteten löneställning.

Såsom styrelsen förutsatt torde statens allmänna avlöningsreglemente i
vissa delar böra tillämpas beträffande den icke vetenskapliga personalen,
vilken även föreslagits inplacerad i lönegrad enligt det statliga lönesystemet.
De ordinarie tjänsterna ha av styrelsen åsatts lönegradsbeteckningen
Ca. I likhet med lönenämnden anser jag det lämpligare att rubricera tjänsterna
under lönegradsbeteckningen Ce med hänsyn till att befattningshavarna
äro anställda tills vidare och efter uppsägning kunna^ entledigas
från sina tjänster. Jag anser mig härvid icke böra förorda, att, såsom kanslern
ifrågasatt, beteckningen Ca skulle användas för de två administrativa
tjänstemän, som i gällande pensionsreglemente för högskolan tillförsäkrats
pension. Jag utgår ifrån att samtliga de befattningshavare, som hänföras
under lönegraden Ce, skola kunna påräkna att komma i åtnjutande av
tjänste- och familjepension. De föreskrifter i statens allmänna avlöningsreglemente,
som för närvarande torde böra komma till användning vid
högskolan äro främst de, som avse semester, tjänstledighet, vikariatsersättning,
övertidsersättning samt beräkning och utbetalning av kontanta avlöningsförmåner.
Med anledning av vad lönenämnden anfört ifråga om
tjänstemännens rätt till sjukvård och begravningshjälp vill jag framhålla,
att högskolans styrelse icke i sitt statförslag räknat med att tjänstemännen
nu skulle erhålla dessa förmåner. Jag är icke beredd att nu, då styrelsen icke
framlagt någon utredning och förslag i ämnet, upptaga frågan om tjänstemännens
rätt till sjukvård och begravningshjälp till bedömande.

Beträffande frågan om befattningshavarnas inplacering i löneklass hyser
jag den meningen, att nu utgående löner vid högskolan regelmässigt böra
tagas till utgångspunkt för bestämmande av den löneklass inom lönegraden
vederbörande bör tillhöra. Därest särskilda skäl anses föreligga för befattningshavares
placering i annan löneklass än den, i vilken löneförmånerna
närmast motsvara den för vederbörande nu gällande lönen, torde frågan
härom böra underställas Kungl. Maj:t för avgörande. De arvodestillägg av
högskolans medel, som av skilda orsaker beviljats befattningshavare, vilka
nu avsetts skola hänföras till viss lönegrad, synas böra upphöra att utgå i
samband med löneregleringens ikraftträdande. Därest dylikt arvodestillägg
anses böra få tagas i betraktande vid vederbörandes inplacering i löneklass,
bör frågan härom underställas Kungl. Maj:t för avgörande. Skulle befattningshavare
komma att vidkännas löneminskning även vid inplacering i
högsta löneklassen, torde han böra erhålla personlig lönefyllnad. De befattningshavare
vid högskolan, vilka nu avsetts skola inplaceras i lönegrad,
synas ha erhållit nu utgående löner från och med den 1 juli 1947 eller tidpunkt
därefter. Det synes mig skäligt att, därest befattningshavare icke
inplaceras i högre löneklass än den, efter vilken lönen nu utgår, han får
för fortsatt uppflyttning i löneklass tillgodoräkna helt kalenderkvartal, varunder
han åtnjutit nu utgående lön. I övrigt torde föreskrifterna i statens
allmänna avlöningsreglemente om löneklassplaeering i tillämpliga delar
böra komma till användning vid högskolan.

Löneställningen för skriv- och kontorspersonal, inberäknat telefonister,
torde böra avvägas efter bestämmelserna i kungörelsen 1947: 4:56.

Huru pensionsfrågan vid Stockholms högskola liksom vid Göteborgs hög -

8

Statsutskottets utlåtande nr 166.

skola framdeles skall ordnas, är ej utrett. 1944 års pensionsutredning har
i sitt den 30 oktober 1948 avgivna betänkande angående pensionering genom
statens pensionsanstalt av vissa icke-statliga befattningshavare (SOU
1948:47) framhållit (s. 67 f.), att det närmande av Stockholms och Göteborgs
högskolor i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende till staten, som
kommit till stånd genom det beslut 1948 års riksdag fattat angående godkännande
av avtal rörande nämnda högskolors framtida ställning, borde
kunna åberopas som motiv jämväl för statlig medverkan till pensionering
av högskolans befattningshavare genom anslutning till statens pensionsanstalt.
Utredningen har emellertid, då ställning icke tagits till frågan om en
reglering av avlöningsförhållandena för högskolornas befattningshavare,
icke ansett sig böra framlägga något förslag om befattningshavarnas pensionering.

Det synes mig erforderligt, att pensionsfrågorna vid såväl Stockholms
som Göteborgs högskolor så snart sig lämpligen göra låter, göras till föremål
för närmare utredning. Huruvida denna utredning bör anförtros åt
1944 års pensionsutredning eller verkställas i annan ordning är jag icke beredd
att nu taga ställning till.

Intill dess pensionsfrågan vunnit sin lösning vid Stockholms högskola
torde professor, som icke är innehavare av professur, förenad med pensionsrätt
enligt högskolans pensionsreglemente, ävensom befattningshavare i laboratorsgraden
böra tills vidare vidkännas tjänste- och familjepensionsavdrag
å avlöningen i likhet med motsvarande befattningshavare vid statsuniversiteten.
Omfattar pensionsrätten endast familjepension, bör vederbörande
givetvis endast vidkännas tjänstepensionsavdrag. Kanslerns förslag,
att pensionsavdragen skulle fonderas, anser jag mig icke böra förorda.

Vad beträffar pensionsavgifterna till högskolans pensionsfond tala vissa
skäl för, att dessa skulle utgå med samma belopp som pensionsavdragen.
Jag är emellertid icke beredd att nu förorda, att så förfares, utan anser
lämpligast, att pensionsavgifterna tills vidare utgå enligt hittillsvarande
grunder.

Skulle intill dess pensionsfrågorna blivit slutligt ordnade vid högskolan
innehavare av nyinrättad professorsbefattning, befattning i laboratorsgraden
eller annan befattningshavare med anställning av fast natur avgå med
sjuk- eller förtidspension eller avlida, synes, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
ifrågakommande pensionsbelopp böra få utgå från den i huvudstaten
uppförda posten till pensioner och livräntor.

Förslaget till huvudstat för högskolan.

Allmänna synpunkter.

Högskolans styrelse har framlagt följande förslag till huvudstat för
högskolan för nästa budgetår.

Intäkter.

1. Statsbidrag ....................................... 2 657 332:50

2. Bidrag från Stockholms stad........................ 885 777: 50

3. Avkastning av högskolans fonder.................... 539 655

Statsutskottets utlåtande nr 166. 9

4. Diverse inkomster

a) Avgifter från de studerande...................... 330 000

b) (Hyror och arrende.............................. 37 100

c) Bidrag från enskilda ............................ 154 385

d) Övriga diverse inkomster ........................ 32 840

Kronor 4 637 090

Kostnader.

1. Avlöningar, förslagsanslag .......................... 2 986 613

2. Pensioner och livräntor, förslagsanslag ............... 149 659

3. Omkostnader, förslagsanslag ........................ 512 000

4. Materiel m. m.................................... 491 218

5. Engångskostnader för materielanskaffning............ 97 600

6. Engångskostnader för byggnadsarbeten......... 400 000

Kronor 4 637 090

Såsom förut nämnts ha stadsfullmäktige i Stockholm i huvudsak tillstyrkt
högskolestyrelsens statförslag.

Statskontoret däremot har i nuvarande statsfinansiella läge ansett en
fullständig omarbetning av förslaget vara ofrånkomlig. Denna omarbetning
måste enligt ämbetsverkets mening verkställas av högskolemyndigheterna,
som emellertid lämpligen syntes böra samråda med universitetskanslersämbetet.
Därvid syntes böra uppgöras statförslag, föranledande statsbidrag å
omkring en miljon samt eventuellt å 1.2 miljoner kronor. Vid förslagens
uppgörande borde tillses, att sådana önskemål icke upptoges som för kommande
budgetår medförde automatiska utgiftsökningar av större storleksordning.

Universitetskanslern har i sitt utlåtande framlagt ett starkt beskuret
statförslag, där statens bidrag till högskolan begränsats till 1 554 200 kronor.
Kanslern har därvid framhållit, att en ökning av statsbidraget för
kommande budgetår från nuvarande belopp cirka 700 000 kronor till
1 500 000 kronor, d. v. s. med cirka 800 000 kronor endast komme att möjliggöra
en upprustning i förhållande till den nuvarande situationen för
mindre än 300 000 kronor. En brist på åtminstone 360 000 kronor beräknades
nämligen uppkomma å innevarande års stat samtidigt som stadens
bidrag för instundande budgetår väntades minska med omkring 150 000
kronor.

Departementschefen, som i huvudsak biträtt kanslerns förslag, har anfört
följande.

Att en betydande, både personell och materiell upprustning är av
nöden för att sätta Stockholms högskola i stånd att uppnå och bibehålla
paritet med statsuniversiteten har påvisats av ett flertal utredningar,
i främsta rummet universitetsberedningen, socialvetenskapliga
forskningskommittén och naturvetenskapliga forskningskommittén. Vid
uppgörande av sitt statförslag har högskolans styrelse också räknat med

10

Statsutskottets utlåtande nr 166.

att en väsentlig upprustning av högskolan skulle i en första etapp genomföras
redan från och med nästa budgetår. Ett accepterande av det av
styrelsen framlagda reducerade statförslaget förutsätter ett. statsbidrag av
i runt tal 2 657 000 kronor, innebärande en höjning av statens bidrag till
högskolan med omkring 1 967 000 kronor. Utgångsläget för en mera
betydande omedelbar upprustning av högskolan är emellertid icke gynnsamt.
En icke oväsentlig ökning av statsbidraget erfordras redan för att
bibehålla den nuvarande utgiftsstaten. Statskontoret har beräknat, att ett
statsbidrag av 1 043 000 kronor skulle vara erforderligt härför. Det angivna
beloppet är, såvitt jag kunnat finna, för lågt och synes i stället uppgå till
över 1 200 000 kronor. Härtill komma vissa utgiftsstegringar för nästa
budgetår av mer eller mindre automatisk natur. Slutligen påkallar det
nuvarande statsfinansiella läget en stor återhållsamhet i fråga om statens
utgifter.

Vid den förberedande granskning, som vid den gångna höstens budgetarbete
ägnats detta ärende, ansågs en kraftig beskärning av det av styrelsen
framlagda statförslaget nödvändig, och i statsverkspropositionen för nästa
budgetår har för ifrågavarande ändamål upptagits ett beräknat anslag av
1 500 000 kronor.

Det av universitetskanslern nyligen framlagda, starkt beskurna statförslaget
förutsätter ett statsbidrag, som med 54 200 kronor överstiger nyssnämnda,
beräknade anslag. Jag har funnit mig i huvudsak böra acceptera
kanslerns förslag med de jämkningar däri, som föranledas av den av mig
förordade löneförbättringen för vissa professorer m. fl. befattningshavare.

Beträffande huvudstatens utformning har riksräkenskapsverket framfört
betänkligheter mot att — i enlighet med gällande avtal — å huvudstatens
debetsida uppförts poster (anslag) för såväl löpande utgifter som vissa
engångskostnader och ifrågasatt, huruvida icke avtalet i denna del borde
tagas under omprövning, så att för framtiden statsverkets bidrag till högskolans
engångskostnader för materialanskaffning och byggnadsarbeten
kunde anvisas å särskilda anslag.

Enligt för den statliga medelsförvaltningen gällande regler borde anslag
för sistnämnda två ändamål rätteligen ha reservationsanslags (investeringsanslags)
natur och sålunda kunna disponeras för avsedda ändamål under en
period, omfattande tre på varandra följande budgetår. En övergång till ett
sådant system måste, såvitt jag kan finna, antingen förutsätta en rätt
väsentlig förändring av de bidragsgrunder, varom enighet nåtts efter segslitna
förhandlingar, eller ock, därest ingen ändring av bidragsgrunderna
sker, dels medföra vissa redovisninrrstekniska svårigheter, dels ock föranleda,
att bidragsfördelningen mellan statsverket och Stockholms stad skulle på
ett mindre rationellt sätt komma att påverkas av eventuella ojämnheter i
fråga om belastningen. Med hänsyn härtill synes det mig lämpligt att
dylika engångskostnader fördelas över visst antal år och att högskolan
erhåller rätt att lyfta hela det för visst budgetår anvisade beloppet, oberoende
av huruvida detsamma kan tillfullo utnyttjas under budgetåret eller
ej. Vid budgetårets utgång icke disponerade medel böra därvid insättas
å checkräkning i bank och redovisas å särskild diversemedelstitel. Skulle
behållning kvarstå å dylikt konto sedan vederbörande anskaffningsprogram
respektive byggnadsföretag slutförts, bör ifrågavarande belopp nästföljande
budgetår tillföras statens kreditsida. Det torde böra ankomma på högskolans
revisorer att i sin berättelse lämna särskild redogörelse för dispositionen
av medel å dylika diversemedelstitlar.

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Huvudstatens utgiftssida.

11

1. Avlöningar.

a. Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen.

Beträffande den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen har departementschefen
förordat, att medel beräknas till avlönande av den personal,
som anges i här intagna sammanställning.

Professor j

Laborator

Docentstipendiat

Bitr. lärare J

Förste assistent

Andre assistent i

Förste amanuens |

Andre amanuens !

Tredje amanuens j

1 Laboratoriebiträde (Ce 11) |

Kanslibiträde (Ce 11) j

Kartbiträde (Ce 11) |

| Räknebiträde (Cf 4—Ce 8) |

jKontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)|

| Instrumentmakare (Ce 14) |

| Institutionsvaktm. (Ce 13) |

| Institutionsvaktm. (Ce 11) |

Vaktmästare (Ce 9) j

| Vaktmästarbitr. (arvode) |

| Bibliotekarie (arvode) |

Matematik..............

2

i

i

2

i

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

__

Försäkringsmatematik ocli matema-tisk statistik...........

1

i

1

Astronomi..............

i

Mekanik och matem. fysik ....

1

i

1

i

Fysik.................

1

i

—

i

—

2

2

—

—

—

—

—

—

i

i

—

i

—

—

—

Kemiska övningslaboratoriet....

—

—

—

i

3

—

3

i

—

—

i

—

—

—

—

—

i

i

i

—

Oorganisk och fysikalisk kemi . .

1

t

i

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

i

—

i

—

—

—

Organisk kemi och biokemi ....

1

—

i

—

1

1

1

—

—

i

—

—

—

—

—

i

i

—

i

—

Meteorologi.............

1

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

Allmän och historisk geologi . . .

1

—

i

—

I1

—

1

—

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

Mineralogi och petrografi.....

1

—

—

i

(l)1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

—

Botanik...............

2

—

i

—

—

1

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

Zoologi, Zootomiska institutet. . .

1

i

—

i

—

1

i

i

—

i

i

—

Zoologi och cellforskning. Inst:n
för experimentell zoologi ....

1

_

_

i

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

2

—

—

—

Ärftlighetslära............

1

—

—

—

—

1

i

i

—

i

i

Geografi...............

1

—

—

i

—

—

i

—

—

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

Biblioteket..............

i

—

—

8

Summa

IG

3

7

9

5

6

17

4

8

4

2

i| i

2

2

2

7

2

3

i

1 Gemensam för geologi och mineralogi.

Utöver de i sammanställningen intagna befattningarna erfordras för undervisningen
i astronomi arvoden å tillhopa 10 000 kronor, för undervisningen
i botanik ett arvode å 4 000 kronor, för ledning av biofysiska arbeten
3 000 kronor, till kursanslag tillhopa 3 650 kronor och såsom bidrag till
Wenner-Grens institut 50 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för den föreslagna personaluppsättningen
hänvisas, i den mån densamma ej framgår av det följande, till
statsrådsprotokollet, s. 26—44.

Löneställningen för vissa instrumentmakare
och institutionsvaktmästare. Å fysiska institutet äro för

12

Statsutskottets utlåtande nr 166.

närvarande anställda, bland andra, en mekaniker och en biträdande mekaniker.
Högskolans styrelse bär föreslagit, att de båda befattningshavarna
skulle placeras i lönegraden 18 respektive 14. Därvid har framhållits, att av
mekanikern fordrades mycket goda tekniska kunskaper, helst lägre ingenjörsexamen
jämte lång praktik, varjämte han måste äga kännedom om
grunderna i den fysikaliska tekniken. Även den biträdande mekanikern
måste inneha en gedigen yrkesutbildning. Kanslern har, liksom även statskontoret
och lönenämnden, ansett de båda tjänsterna böra placeras i lönegraden
14 respektive 11 med benämningen instrumentmakare, respektive
institutions vaktmästare.

Departementschefen har biträtt kanslerns förslag och därvid anfört följande.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag utgår från att löneställningen
för institutionsvaktmästare och därmed jämförlig personal vid högskolan
skall bedömas från nu inom statsförvaltningen tillämpade lönesättningsnormer
för befattningshavare, varom här är fråga. En prövning efter
dessa grunder ger emellertid enligt min mening vid handen, att tjänsterna
av högskolans styrelse åsatts väl höga lönegradsnummer. Jag erinrar
emellertid om att kanslern i skrivelse till chefen för finansdepartementet
den 24 augusti 1948 hemställt, att utredningsmän måtte tillkallas för verkställande
av en översyn rörande löneställningen för institutionsvaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare vid universitetens vetenskapliga
institutioner. Jag förutsätter, att en dylik översyn jämväl kommer att omfatta
motsvarande befattningshavare vid Stockholms högskola.

Även beträffande vissa andra befattningshavare tillhörande den tekniska
personalen har departementschefen förordat en lägre löneställning än den
av högskolestyrelsen föreslagna. Detta gäller bland andra en instrumentmakare
(mekaniker) och en institutionsvaktmästare vid institutionen för
oorganisk och fysikalisk kemi samt en institutionsvaktmästare (preparator)
vid institutionen för experimentell zoologi.

I motionerna 1:279 och 11:357 har föreslagits anvisande av medel (omkring
2 700 kronor) till personliga lönetillägg åt nu ifrågavarande fem
befattningshavare. Till stöd härför har anförts följande.

I propositionen har även den tekniska personalen vid den naturvetenskapliga
fakulteten inplacerats i det statliga lönesystemet. Samtidigt ställes
en förnyad prövning av denna personals svårbedömbara löneställning i utsikt.
Att i detalj ingå på skäligheten av de föreslagna löneplaceringarna
är för oss här ej görligt. Stor tveksamhet har uppenbarligen i vissa fall rått
bland myndigheterna. Vi vilja understryka, att flera inom denna personal
ha att utföra synnerligen krävande och kvalificerade uppgifter. Deras ersättande
vid eventuell avgång skulle kunna vålla vederbörande institutioner
de största svårigheter och bekymmer. Högskolans styrelse har också i vissa
fall givit dem en högre löneställning än de nu få enligt lönenämndens principer.
Visserligen skall ingen av de nuvarande tjänsteinnehavarna få lägre
inkomst än som nu utgår, men de förlora dock möjligheten till den löneklassuppflyttning
och det förbättrade pensionsunderlag, varmed de räknat.

Statsutskottets utlåtande nr 166.

13

Även om några för staten bindande utfästelser icke kunnat göras av högskolan,
kunna särskilt några inom denna personal — verkmästarna och
institutionsvaktmästarna vid fysiska institutionen och vid institutet för
oorganisk och fysikalisk kemi samt preparatorn vid institutet för experimentell
zoologi — anse att de tillbakasatts, med risk för att de söka sig till
annat mera välavlönat arbete. Utan att man nu berör den föreslagna löneplaceringen
synes det oss med hänsyn till föreliggande omständigheter skäligt
att de fem angivna befattningshavarna i avvaktan på den nya utredningen
måtte erhålla ett personligt tillägg, motsvarande skillnaden mellan
styrelsens och regeringens förslag. Såsom framgår av en tablå, vilken skall
överlämnas till utskottet, rör sig hela beloppet för nästa budgetår om cirka
2 700 kronor.

W enner-Grens institut. Detta institut har för innevarande
budgetår fått ett anslag av statsmedel å 34 300 kronor, avsett för materiel.
I övrigt har dess verksamhet finansierats genom anslag av WennerGrenska
samfundet m. fl. enskilda bidragsgivare. Det av högskolans styrelse
framlagda statförslaget upptager för institutet utgifter å i runt tal 225 000
kronor, varav 56 000 kronor belöpa å materiel m. m. och återstoden avser
lönekostnader. Ett belopp av 100 000 kronor har beräknats inflyta från
Wenner-Grenska samfundet och har i huvudstaten upptagits under posten
»Bidrag från enskilda». Vidare ingår i inkomstposten »Avkastning av högskolans
fonder» avkastning av Wenner-Grens fond nr 1 med cirka 4 500
kronor.

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och
högskolan syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer
till stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat endast borde anvisas
ett klumpanslag av 50 000 kronor till förstärkning av det beräknade
bidraget från Wenner-Grenska samfundet.

Departementschefen, som framhållit, att de olika sakkunnigkommittéer,
som under senare år behandlat högskolans förhållanden, förordat en reglering
av Wenner-Grens instituts ställning, har funnit det önskvärt, att
det allmänna lämnade ett ökat bidrag till institutet i syfte att giva detta
en fastare stomme, vilken vore oberoende av de anslag, som kunde fås från
annat håll. I nuvarande ekonomiska läge har departementschefen dock
ansett sig icke kunna räkna med högre anslag på högskolans stat till institutet
än det av kanslern förordade klumpanslaget av 50 000 kronor.

Tredje amanuenser. Antalet tredje amanuenser inom matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen är nu 4. Högskolans styrelse har
beräknat medel till 12 dylika amanuenser, medan kanslern endast tillstyrkt
medel för 8. Som av det föregående framgått har departementschefen i
likhet med kanslern räknat med 8 tredje amanuenser.

I motionerna 1:279 och II: 257 har föreslagits en ökning av antalet tredje
amanuenser till 12, vilket skulle medföra en kostnadsökning med 4 800
kronor. Ökningen har motiverats med svårigheten att med eljest tillgängliga
lärarkrafter anordna vissa nödvändiga elementära kurser.

14

Statsutskottets utlåtande nr 166.

D o c entstipendier. Såsom av det föregående framgår har departementschefen
beräknat antalet docentstipendier inom matematisknaturvetenskapliga
avdelningen till sju. Därvid har departementschefen
framhållit, att det icke varit hans avsikt att i detta sammanhang taga
ställning till stipendiernas anknytning till vissa ämnen eller ämnesgrupper.
Detta departementschefens uttalande avser även docentstipendierna vid
högskolans båda andra avdelningar och vid Göteborgs högskola.

I motionerna I: 279 och 11: 357 har föreslagits en ökning av antalet docentstipendier
inom matematisk-naturvetenskapliga avdelningen till nio och
inom humanistiska avdelningen från av departementschefen föreslagna nio
till tolv. Därjämte ha motionärerna understrukit departementschefens uttalande
om stipendiernas anknytning till vissa ämnen och ämnesgrupper.

Personlig forskningsprof essur åt professorn G.
de Hevesy. I motionerna 1:279 och II: 357 har framlagts förslag om
inrättande av en personlig forskningsprofessur i kemi för den ungerske
nobelpristagaren, professorn G. de Hevesy. Till stöd härför har anförts
följande.

Sedan snart ett tiotal år tillbaka har den ungerske kemiprofessorn, nobelpristagaren
G. de Hevesy vistats som flykting i Sverige och därvid mestadels
arbetat som vetenskaplig medarbetare på institutet för organisk-kemisk
forskning vid högskolan. För två år sedan ingav högskolans styrelse till
Kung], Maj:t en framställning om personlig professur åt honom. Framställningen
har icke föranlett annan åtgärd än att professor de Hevesy från
naturvetenskapliga forskningsrådet beviljats ett forskningsunderstöd motsvarande
en professorslön. Om denne nobelpristagares eminenta kapacitet
behöva vi inte här orda. Enligt vår mening bör det land, som fått sig det
stora ansvaret för utdelningen av nobelprisen anförtrott, känna det såsom
en nationell förpliktelse att i de exceptionella fall, då tillfällen därtill kunna
yppa sig, bereda utländska mottagare av dessa pris en ställning värdig
deras kvalifikationer. Så skedde på sin tid med professor Båråny, vilken
erhöll en professur vid Uppsala universitet. Vi föreslå därför att professor
de Hevesy tilldelas en personlig forskningsprofessur vid högskolan. Då vi
förutsätta att han åtminstone under ytterligare något år kan erhålla liknande
forskningsunderstöd som hittills torde hans förordnande till professor
ej behöva belasta nästa års budget. Med hänsyn till professor de Hevesys
ålder (63 år) kan ett eventuellt framtida statsanslag till lön åt honom
sträcka sig endast över en kortare följd av år. Ett riksdagsbeslut om inrättande
av denna personliga professur kan rimligen ej få några prejudicerande
verkningar utom i fråga om nobelpristagare.

b. Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen.

Beträffande denna avdelning har departementschefen i enlighet med
förslag av kanslern förordat anvisande av medel till avlönande av innehavarna
av nuvarande nio professurer och av fyra docentstipendiater (innebärande
en ökning med en). Därjämte har departementschefen tillstyrkt
ett kursanslag av 20 000 kronor. Vid avdelningen finnes en heltidsanställd

Statsutskottets utlåtande nr 166.

15

bibliotekarie med en avlöning, som motsvarar lön och rörligt tillägg enligt
15 löneklassen. Med hänsyn till att sådan utredning icke förebragts, som
erfordras för bedömande av den riktiga lönegradsplaeeringen, har departementschefen
förordat, att bibliotekarien tills vidare placeras i Ce 15.

c. Humanistiska avdelningen.

I fråga om den humanistiska avdelningen har departementschefen förordat,
att medel beräknas till avlönande av den personal, som anges i här
intagna sammanställning.

Professor

Docentstipendiat

Bitr. lärare

Lektor

Förste amanuens

Andre amanuens

Tredje amanuens

Bibliotekarie (Ce 27)

Biblioteksassistent (Ce 15)

Kanslibiträde (Ce 11)

Expeditionsvakt (Ce 10)

Kontorsbiträde (Cf 4- Ce 8)

Vaktmästarbiträde (arvode)

Expeditionsvakt (arvode)

Filosofi och sociologi..........

2

i

i

Pedagogik och psykologi.......

1

O

i

i

—

i

—

i

i

—

Ekonomisk historia...........

1

_

_

__

__

_

_

Litteraturhistoria m. poetik......

1

i

—

—

—

—

—

—

—

Religionshistoria............

1

—

Konsthistoria m. konst teori......

2

—

—

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

Nordisk och jämförande fornkunskap .

i

—

Statskunskap..............

i

i

—

—

—

1

—

—

—

i1

—

—

—

—

Statistik.................

i

—

i

Nationalekonomi............

Geografi, särsk. kulturgeografi med

2

i

i

—

—

—

—

—

—

i1

—

—

—

—

ekonomisk geografi.........

—

i

i

—

i

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Nordiska språk.............

1

i

Engelska språket............

1

i

—

i

Romanska språk............

1

i

—

i

—

Tyska språket m. m...........

1

i

Slaviska språk.............

Klassisk fornkunskap och latinska

1

i

i

—

-

språket ................

2

Finsk-ugriska språk..........

i

Humanistiska biblioteket.......

i

i

i

i

i

—

2

Summa

23

9

6

4

2

4

i

i

i

2

i

i

i

2

1 Gemensamt för statskunskap och nationalekonomi.

Utöver de i sammanställningen intagna befattningarna erfordras, för undervisning
i etnografi ett arvode å 4 000 kronor, för undervisning i sinologi
ett arvode å likaledes 4 000 kronor, till kursanslag tillhopa 24 750 kronor
(därav 5 000 kronor till engelska), till extra personal vid humanistiska biblioteket
10 000 kronor, som bidrag till nordiska museet 22 000 kronor, som
bidrag till psykotekniska institutet 50 000 kronor och som bidrag till ryska
institutet 25 000 kronor.

16

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Beträffande den närmare motiveringen för den föreslagna personaluppsättningen
hänvisas, i den mån densamma ej framgår av det följande, till
statsrådsprotokollet, s. 46—63.

Engelska språket. I motionerna I: 279 och 77: 357 har föreslagits
anvisande av ytterligare 8 000 kronor till undervisningen i engelska språket.
Härvidlag har i motionerna anförts följande.

Beträffande ett av de humanistiska ämnena, nämligen engelskan, synes
läget vara så allvarligt att en förstärkning av lärarkrafterna förefaller oundgänglig.
Antalet studerande i detta ämne uppgår för närvarande till inte
mindre än omkring 300. För detta efter svenska förhållanden enastående
höga lärjungeantal upptar propositionen en professur, en docentstipendiat
och en lektor jämte ett kursanslag å 5 000 kronor. I och för sig innebär detta
en tacknämlig förbättring, men åtminstone under höstterminen i år torde
någon docentstipendiat ej finnas att tillgå, enär den ende nu disponible
docenten uppehåller professuren under vakans. Arbetsbördan är för professorn
så orimlig att den förutvarande innehavaren främst med hänvisning
till denna nyligen mottagit kallelse till annat lärosäte. För de hundratals
studerandena äro olägenheterna lika påfallande; någon större personlig kontakt
mellan professor och lärjungar är under dylika omständigheter otänkbar.
För professorn är ett arvode för anställande av en biträdande stilrättare
vid skrivningarna högeligen motiverat för att hans arbetsbörda skall
kunna lättas. Vidare vore det behövligt med ytterligare en lektor, helst
amerikansk, vilken måhända enligt sedvanliga villkor kan erhållas genom
samarbete med Uppsala, där även en sådan lektor finnes, eller eventuellt
genom amerikanskt stöd. Även ett tillfälligt anslag till fonetisk materiel
skulle vara en verksam hjälp vid undervisningen. Då dessa anslagsbehov
ej i förväg kunna specificeras föreslå vi att ett förstärkningsanslag å tillsammans
8 000 kronor anvisas för undervisningen i engelska språket att
för här angivna ändamål utgå efter kanslerns beprövande.

Psykotekniska institutet. Det av högskolans styrelse framlagda
statförslaget upptager för psykotekniska institutet utgifter å i runt
tal 97 000 kronor, varav 10 800 kronor belöpa i materiel in. m. och återstoden
avser lönekostnader, medan ett belopp av 28 000 kronor beräknats
inflyta i form av avgifter till institutet och i huvudstaten upptagits under
posten »Övriga diverse inkomster».

Kanslern har uttalat, att förhållandet mellan institutet och högskolan
syntes böra klarläggas. I avbidan på att en sådan reglering kommer till
stånd har kanslern ansett, att å högskolans stat borde anvisas ett klumpanslag
av 40 000 kronor såsom bidrag till utgifterna vid institutet för avlöningar
och materiel m. in. Kanslern har ansett sig kunna utgå ifrån att
det förordade bidraget å 40 000 kronor jämte de bidrag, som borde kunna
påräknas från annat håll, skulle möjliggöra för institutet att fortsätta sin
verksamhet i åtminstone samma omfattning som hittills.

Departementschefen har anfört följande.

För vart och ett av budgetåren 1946/49 har å riksstaten anvisats ett
anslag av 20 000 kronor såsom understöd till verksamheten vid högskolans

Statsutskottets utlåtande nr 166.

17

psykotekniska institut. Stockholms stad har enligt stadsfullmäktiges yttrande
i ärendet åren 1946 och 1947 beviljat engångsbidrag till institutet
om tillsammans 52 500 kronor. Staden synes därefter ha anvisat ytterligare
20 000 kronor.

Verksamheten vid institutet avser i huvudsak att utarbeta och praktiskt
pröva olika psykologiska metoder för personalrekrytering och yrkesrådgivning
samt att i anslutning därtill biträda av hithörande frågor intresserade
myndigheter, institutioner och företag, såväl som den yrkesväljande ungdomen,
att bedriva arbetspsykologisk forskning med särskild hänsyn till de
psykologiska orsakerna till industri- och trafikolyckor samt att som komplement
till den allmänna psykologiundervisningen vid högskolan organisera
utbildning i praktiskt tillämpad psykologi.

Institutet är uppenbarligen i stort behov av understöd för sin verksamhet
och jag förordar i enlighet med kanslerns förslag, att å högskolans stat
upptages ett klumpanslag såsom bidrag till institutets utgifter för avlöningar
och materiel m. m. Med hänsyn till de bidrag, som hittills utgått
till institutet från stat och kommun, och då institutet av vissa skäl i
fortsättningen icke torde kunna påräkna bidrag från enskilt håll i samma
omfattning som hittills, vill jag förorda, att bidraget å högskolans stat
upptages med högre belopp än kanslern föreslagit. Jag anser mig emellertid
icke nu kunna tillstyrka högre bidrag än 50 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 273 och II: 3^1 framförda förslaget om
en höjning till 70 000 kronor av bidraget till psykotekniska institutet har
anförts bland annat följande.

Under senare år har man inom den offentliga ungdomsvården liksom på
en mångfald andra områden av samhällslivet kommit till allt klarare insikt
om vikten av att för olika uppgifter, särskilt vid yrkesvalet, begagna
den hjälp som den moderna psykologien erbjuder. En sund utveckling på
detta område är emellertid möjlig endast om en praktiskt inriktad psykologisk
forskning får växa fram under nära och fortlöpande kontakt med
den psykologiska grundforskningen vid universitet och högskolor.

Genom tillkomsten av psykotekniska institutet vid Stockholms högskola
ha vi i vårt land omsider fått ett effektivt organ för forskning och rådgivning
på nu ifrågavarande områden. De ekonomiska förutsättningarna för
verksamheten äro emellertid synnerligen svaga. Högskolans styrelse äskade
hos Kungl. Maj:t ett anslag för budgetåret 1949/50 av 71 000 kronor, vilket
sedermera i propositionen nr 163 till innevarande års riksdag nedsatts till
50 000. Detta belopp är emellertid otillräckligt, vilket belyses genom följande
uppgifter.

Verksamheten har under de tre senaste åren finansierats dels med efter
uppbyggnaden återstående donationsmedel, dels genom statliga och kommunala
understöd, dels slutligen genom löpande intäkter från uppdragsgivare.
Från staten och kommunen har högskolan under dessa tre är sammanlagt
erhållit 180 400 kronor såsom bidrag till det psykotekniska institutet.
Av detta belopp ha cirka 20 000 kronor använts för inredning av
nya lokaler och resten för forsknings- och utbildningsverksamhet.

Dessa understöd ha likvid ej tillnärmelsevis varit till fyllest för att upprätthälla
verksamheten, ehuru de arvoden, som utgå till institutets medarbetare,
äro avsevärt lägre än vad som motsvarar assistent- och amanuens 2

— llihang till riksdagens protokoll 19b9. 6 sand. Nr 166.

18

Statsutskottets utlåtande nr 166.

befattningarna vid andra högskoleinstitut. Institutets totala behov av understöd
har i verkligheten uppgått till cirka 75 000 kronor under vart och
ett av de tre senaste åren. Att institutet trots allt har lyckats klara sin
ekonomi utan att avbryta pågående och för den praktiska verksamheten
oundgängligen nödvändiga forskningsarbeten har möjliggjorts genom tillfälliga
bidrag i särskilt kritiska lägen från olika organisationer inom näringslivet.
Tack vare dessa tillfälliga bidrag (sammanlagt cirka 70 000 kronor)
har det samtidigt blivit möjligt för institutet att kvarhålla de vetenskapliga
medarbetare, som varit knutna till institutet alltifrån början.
Dessa medarbetare ha under de gångna åren sammansvetsats till en organisk
arbetsenhet med psykologisk, medicinsk och statistisk expertis.

Det är högst ovisst, om institutet även framgent kan påräkna hjälp av
denna tillfälliga karaktär. De osäkra ekonomiska betingelser, under vilka
institutet för närvarande arbetar, försvåra i hög grad arbetets planläggning.
Det föreligger också i nuvarande läge en allvarlig risk för att institutets
medarbetarstab spränges. En dylik utveckling skulle otvivelaktigt
komma att få mycket allvarliga konsekvenser, ej blott på längre sikt, för
den psykotekniska forskningen och utbildningen i vart land utan även mera
omedelbart för de statliga och andra uppdragsgivare, som ha etablerat ett
fortlöpande samarbete med institutet.

Under sådana förhållanden hava vi funnit nödvändigt att institutet erhåller
ett något högre understöd från staten än det i propositionen föreslagna,
förslagsvis 70 000 kronor.

Humanistiska biblioteket. Högskolans styrelse har beträffande
humanistiska biblioteket föreslagit följande personaluppsättning (nuvarande
lönebelopp angivas inom parentes):

1 bibliotekarie (lön 12 096 kr.) .................. 1 Ca 27

1 biblioteksamanuens (lön 7 392 kr.) .............. 1 Ca 17

1 biblioteksassistent (lön 5 292 kr.) .............. 1 Ca 15

1 skrivbiträde (lön 5 016 kr.) ............ 1 Ca 8

1 förste expeditionsvakt (lön 5 916 kr.)............ 1 Ca 11

1 expeditionsvakt (arvode 3 600 kr.) ............. 1 arvode 3 600 kr.

1 » (arvode 2 700 kr.) ............. 1 arvode 2 700 kr.

extra personal (7 500 kr.) ........................ 10 000 kr.

Kanslern har med hänsyn till pågående utredningar ansett det riktigast
att i sitt förslag räkna.med de nuvarande avlöningsbeloppen för bibliotekspersonalen
och avstå från att lönegradsplacera densamma. Till avlönande
av extra personal vid biblioteket har kanslern beräknat 10 000
kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Av tekniska skäl är det önskvärt, att personalen vid högskolan i
största möjliga utsträckning överföres till lönegradsplacerade tjänster.
Några avgörande skäl mot en sådan åtgärd i fråga om bibliotekspersonalen
vid humanistiska biblioteket synes mig icke föreligga, varför jag
förordar, att de befattningshavare, som enligt styrelsens förslag skulle erhålla
lönegradsplacerade tjänster, nu inplaceras i lönegrad. Vissa vanskligheter
föreligga emellertid härvid på grund av att tillräckligt material icke
föreligger för bedömande av den riktiga lönegradsplaceringen och med hän -

Statsutskottets utlåtande nr 166.

19

syn bland annat till att ställning ännu icke tagits till resultatet av det åt
1947 års löneutredning, avseende vissa biblioteksbiträden, lämnade utredningsuppdraget.
En viss försiktighet är därför påkallad vid bestämmandet
av lönegraderna, och den nu förordade lönegradsplaceringen för vissa av
befattningshavarna bör därför framdeles upptagas till omprövning.

d. Allmänna avdelningen m. m.

Den allmänna avdelningen omfattar den gemensamma förvaltningspersonalen
samt viss ekonomipersonal.

Departementschefen har beträffande denna avdelning förordat den personaluppsättning,
som framgår av följande sammanställning.

Kansliet och kassaförvaltningen.

1 sekreterare i Ce 30
1 kamrerare i Ce 30
1 biträdande sekreterare i Ce 27
1 bokhållare i Ce 19
1 kassör i Ce 15
1 kansliskrivare i Ce 15
1 kontorist i Ce 13
4 kontorsbiträden (Cf 4—Ce 8)

1 telefonist (Cf 4—Ce 8)

1 förste expeditionsvakt i Cg 11

2 expeditionsvakter i Ce 9.

Ekonomipersonal.

1 maskinist i Ce 13

1 värmeledningsskötare och reparatör i Ce 11
1 eldare i Ce 10
1 » i Cg 7

1 förste expeditionsvakt i Ce 11

2 expeditionsvakter i Ce 9.

Ytterligare ha under avlöningsposten beräknats 3 000 kronor till honorarium
åt rektor, 2 400 kronor till arvode åt styrelsens sekreterare och
15 000 kronor till avlönande av portvakter, föreläsningsvakter och extra
personal i övrigt.

Beträffande den närmare motiveringen för nu berörda förslag i fråga om
den allmänna avdelningens personal hänvisas till statsrådsprotokollet, s.
63—72.

e. Beräkning av avlöningsposten m. m.
Departementschefen har uppskattat medelsbehovet till avlöningar till i
runt tal 2 190 000 kronor. Avlöningsposten har därför föreslagits uppförd
i huvudstaten med ett förslagsvis betecknat belopp av 2 190 000 kronor.
Det har ansetts böra få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa avlönings -

20

Statsutskottets utlåtande nr 166.

stat. De av departementschefen föreslagna klumpanslagen å tillhopa
147 000 kronor till vissa institutioner ha föreslagits redovisade under en
särskild utgiftspost i huvudstaten, benämnd Bidrag till vissa institutioner,
vilken post upptagits med ett obetecknat belopp av 147 000 kronor.

2. Omkostnader.

Departementschefen har förordat, att denna utgiftspost, som i statförslaget
upptagits med 512 000 kronor, skall uppföras med ett förslagsvis
betecknat belopp av 433 000 kronor. Detta belopp fördelar sig på olika
utgiftsposter på sätt framgår av efterföljande sammanställning, i vilken
jämväl angivits högskolans utgifter, i den mån uppgift därom kunnat erhållas,
för motsvarande ändamål under kalenderåren 1947 och 1948 (siffrorna
för sistnämnda år äro endast preliminära) ävensom högskolestyrelsens
förslag i ämnet.

Omkostnadsstat.

Utgifter

kalenderåret

1947,

kronor

Utgifter

kalenderåret

1948,

kronor

Av styrelsen
för 1949/50
föreslagna
belopp,

kronor

Av departe-

mentschefen
för 1949/50
föreslagna
belopp,
kronor

1. Reseersättningar, förslagsvis . . .

—

—

10 000

9 000

2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

130 300

137 500

168 000

140 000

3. Telefon, skrivmateriel och expen-

33 700

52 800

45 000

40 000

4. Tryckningskostnader, förslagsvis .

10 700

13 500

20 000

20 000

5. Renhållning och städning, förslags-

73 300

84 400

95 000

90 000

6. Underhåll av byggnader m. m. . .

46 500

63 200

90 000

70 000

7. Hyror, förslagsvis.........

22 200

22 500

30 000

11400

8. Försäkringar, förslagsvis.....

8 000

7 200

10 000

10 000

9. Räntor och amorteringar, förslags-

45 500

30 300

34 000

28 000

10. Promotions- och installationskost-

2 800

3 700

5 000)

11. Övriga utgifter ..........

5 000)

14 600*

Summa kronor

373 000

415 100

512 000

433 000

1 Övriga omkostnader.

3. Materiel m. m.

Denna utgiftspost, som i statförslaget upptagits med 491 218 kronor,
har av högskolans styrelse beräknats skola disponeras på sätt framgår av
följande sammanställning, i vilken jämväl angivits av kanslern föreslagna
ändringar i styrelsens förslag.

Statsutskottets utlåtande nr 166.

21

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen: Astronomiska

institutet................

Botaniska institutet ...................

Fysiska institutet......................

Institutet för försäkringsmatematik och

matematisk statistik.................

Genetiska institutet ...................

Geografiska institutet..................

Geologiska institutet...................

Institutet för organisk kemi och biokemi . .
Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi

Kemiska övningslaboratoriet............

Matematiska institutet ................

Mekaniska institutet...................

Meteorologiska institutet...............

Mineralogiska institutet................

Professuren i experimentell zoologi......

Zootomiska institutet..................

Wenner-Grens institut.................

Biblioteket ...........................

Exkursioner, fältarbeten m. m..........

Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen: Biblioteket

...........................

Humanistiska avdelningen:

Bergska institutet.....................

Ekonomisk historia....................

Engelska språket......................

Praktisk filosofi.......................

Teoretisk filosofi......................

Institutet för folklivsforskning..........

Historia..............................

Klassisk språkvetenskap och kulturforskning
...............................

Geografi, särskilt kulturgeografi ........

Latinska språket och litteraturen........

Litteraturhistoria med poetik...........

Nationalekonomi......................

Nordisk och jämförande fornkunskap ....

Nordiska språk .......................

Institutet för psykologi och pedagogik ....

Psykotekniska institutet ...............

Religionshistoria ......................

Romanska språk......................

Ryska institutet.......................

Institutet för statistik..................

Sociologi .............................

Statskunskap .........................

Styrelsens

förslag.

Av kanslern
föreslagna
ändringar.

kronor

5 700

»

32 823

»

30 875

»

10 450

»

12 635

(-

3 636)

»

7 790

»

14 250

»

19 950

»

19 950

»

32 300

»

3 800

»

4 750

»

9 215

»

12 350

»

3 800

»

14 725

»

56 000

(-

56 000)

»

9 025

(-

4 025)

»

24130

(-

12 630)

»

13 000

(-

1 000)

»

2 700

3 000

(-

1 000)

»

1 000

»

1000

»

1 000

»

8 000

(—

7 000)

»

2 000

»

3 000

(—

1 000)

»

5 500

(-

500)

»

1 000

»

2 000

(—

1 000)

»

10 000

(—

5 000)

»

1 000

»

2 000

(—

1 000)

»

6 000

(—

1 000)

»

10 800

(—

10 800)

»

1 000

3 000

(—

1 000)

»

24000

(—

24 000)

»

7 000

(-

4 000)

»

5 500

(—

3 500)

»

8 500

(-

5 500)

22

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Tyska språket .................

Zornska institutet..............

Humanistiska biblioteket........

Exkursioner och fältarbeten.....

Underhåll av tavelsamlingen ....
Populärvetenskapliga föreläsningar

kronor 1 000
» 2 700

> 28 000 (—10 000)

» 8 000 (— 5 000)

» 5 000

» — (+ 4 000)

Summa kronor 491 218 (— 154 591).

Departementschefen har biträtt kanslerns förslag med endast den ändringen
att några anslagsmedel icke beräknats till institutet för folklivsforskning.
I enlighet härmed har departementschefen förordat, att till
materiel m. m. beräknas ett obetecknat belopp av 836 000 kronor.

I motionerna 1: 279 och II: 357 har föreslagits en höjning av anslagsmedlen
till materiel m. m. med i runt tal 12 400 kronor, enär eljest vissa
naturvetenskapliga ämnen skulle bli sämre tillgodosedda med anslagsmedel
än hittills. Den föreslagna höjningen avses fördelad på följande sätt:

Astronomiska institutet ............................... kronor 1 100

Botaniska institutet................................... » 1 587

Geografiska institutet ................................. » 3 960

Geologiska institutet .................................. » 700

Institutet för organisk kemi och biokemi ................ » 1 700

Institutet för oorganisk och fysikalisk kemi.............. » 1 800

Matematiska institutet................................ » 500

Mekaniska institutet .................................. » 250

Mineralogiska institutet ............................... » 550

Zootomiska institutet.................................. » 275

4. Engångskostnader för materielanskaffning.

Högskolans styrelse har till detta ändamål i statförslaget beräknat 97 600
kronor. Departementschefen har emellertid i likhet med kanslern ansett sig
endast kunna förorda anvisande av ett obetecknat belopp av 40 000 kronor.

I motionerna 1:279 och II: 357 har föreslagits en höjning till 60 000
kronor.

5. Engångskostnader för byggnadsarbeten.

Departementschefen har förklarat sig i nuvarande ekonomiska läge icke
kunna förorda någon medelsanvisning för nästa budgetår för byggnadsarbeten
av engångsnatur, ehuru han vore medveten om att ett stort behov
av byggnadsåtgärder förelåge vid högskolan.

I motionerna I: 279 och II: 357 har föreslagits anvisande av 70 000 kronor
till ombyggnad av institutet för organisk kemi och biokemi. Till stöd härför
har anförts följande.

Statsutskottets utlåtande nr 166.

23

För närvarande pågår en såsom alldeles nödvändig igångsatt partiell
ombyggnad av institutet för organisk kemi och biokemi. Arbetet går från
källare till tak i den berörda delen av institutionen. För ombyggnaden har
byggnadstillstånd efter sedvanlig behovsprövning beviljats. Planenligt beräknas
för arbetets fullföljande och avslutande ett belopp av 70 000 kronor.
Något anslag för arbetets fortsättande har emellertid inte beviljats; departementschefen
har med beklagande konstaterat att den anslagsram,
med vilken han haft att räkna, inte lämnat utrymme för några av de byggnadsarbeten,
vilka högskolan ansett mest skyndsamt påkallade. Utan att
nu vilja ta upp några andra av dessa byggnadsarbeten finna vi det dock
högeligen irrationellt, om den påbörjade partiella ombyggnaden av den
biokemiska institutionen måste avbrytas. Utom att detta maste bli till
stort avbräck för den vetenskapliga forskningen måste det även leda till
en fördyring av arbetet. Inte minst av statsfinansiella skäl förorda vi därför
att 70 000 kronor beviljas för detta ombyggnadsarbetes fullföljande.

6. Pensioner och livräntor.

Till pensioner och livräntor har departementschefen beräknat ett förslagsvis
betecknat belopp av 160 000 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Stockholms
stad ha av departementschefen beräknats sålunda:

Avkastning av högskolans fonder .................. kronor 560 000

Avgifter från de studerande........................ » 395 000

Hyror och arrende........................ » 25 500

Bidrag från enskilt håll............................ » 48 200

Diverse inkomster............ »_4 800

Summa kronor 1 033 500.
Som av den föregående redogörelsen framgått har å andra sidan huvud -

statens utgiftssida beräknats sålunda:

Avlöningar, förslagsvis............................. kronor 2 190 000

Bidrag till vissa institutioner ...................... » 147 000

Omkostnader, förslagsvis ................ » 433 000

Materiel m. m................................... » 336 000

Engångskostnader för materielanskaffning ...... » 40 000

Pensioner och livräntor, förslagsvis........... »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Den erforderliga anslagssumman kommer vid bifall till vad departementschefen
förordat att uppgå till (3 306 000 — 1 033 500 =) 2 272 500
kronor, varav Stockholms stads bidrag avtalsenligt utgör minimibeloppet
700 000 kronor och statens bidrag 1 572 500 kronor. Förslagsanslaget till
Bidrag till Stockholms högskola bör alltså uppföras med sistnämnda belopp.

24

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utgår terminsavgiften
vid Stockholms högskola för närvarande med 150 kronor inom matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen, 156 kronor inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen samt 125 kronor inom humanistiska avdelningen.
Av dessa belopp utgöra 25 kronor (inom stats- och rättsvetenskapliga
avdelningen 26 kronor) avgift till högskolans studentkår eller vederbörande
förening av kåren. Avgifterna till högskolan äro uppdelade så, att en
grundavgift av 30 kronor tillföres »högskolan i allmänhet» och återstoden
respektive avdelning.

Departementschefen har i nuvarande ekonomiska läge icke funnit sig
kunna förorda, att terminsavgifterna skulle nedbringas eller slopas, utan
räknat med att dessa avgifter skulle tills vidare utgå efter oförändrade
grunder.

I motionerna I: 278 och II: 358 har yrkats, att grundavgiften måtte
avskaffas från och med nästa budgetår och statsbidragets belopp undergå
därav föranledd ökning. I motionerna I: 279 och II: 357 har gjorts framställning
om att riksdagen i skrivelse till Kungi. Maj:t skulle hemställa
om förslag till nästa års riksdag angående terminsavgifterna vid högskolan,
i syfte att åvägabringa likställighet i detta avseende mellan de studerande
vid högskolan och vid statsuniversiteten.

Utskottet får för sin del framhålla önskvärdheten av terminsavgifternas
upphörande, men vill tillika betona att denna fråga synes utskottet kräva
ytterligare överväganden. Att nu såsom i motionerna I: 278 och II: 358
påyrkats avskaffa endast grundavgiften anser utskottet sig icke böra förorda.
Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad
på ovannämnda spörsmål och efter närmare utredning, så snart den ekonomiska
situationen det medgiver, framlägger förslag om terminsavgifternas
borttagande. Utskottet biträder alltså vad departementschefen förordat
och avstyrker bifall till de i motionerna I: 278 och II: 358 samt I: 279
och II: 357 framställda yrkandena.

Till vad departementschefen anfört rörande löne- och pension sförhållandena
vid högskolan får utskottet giva sin anslutning. Utskottet
vill emellertid framhålla, att utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t
vid sin prövning av förekommande frågor rörande löneklassplacering av
befattningshavare vid högskolan tager skälig hänsyn till vederbörandes
tidigare tjänstgöring vid högskolan samt arten och omfattningen av dem
åliggande arbetsuppgifter. I motionerna 1:279 och II: 357 har yrkats,
att medel måtte anvisas till personliga lönetillägg åt de nuvarande verkmästarna
och institutionsvaktmästarna vid den fysiska institutionen samt
vid institutet för oorganisk och fysikalisk kemi ävensom till preparatorn
vid institutet för experimentell zoologi. Utskottet har icke funnit sig böra

Statsutskottets utlåtande nr 166.

25

biträda detta yrkande. Utskottet utgår emellertid liksom departementschefen
från, att löneställningen för institutionsvaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare vid högskolans vetenskapliga institutioner
kommer att bliva föremål för omprövning i samband med den av kanslern
den 24 augusti 1948 begärda översynen rörande löneställningen för universitetens
motsvarande befattningshavare. Det synes utskottet önskvärt,
att denna utredning snarast kommer till stånd.

Departementschefens förslag beträffande personalorganisationen
vid de matematisk-naturvetenskapliga samt stats- och rättsvetenskapliga
avdelningarna hava icke givit anledning till någon erinran
från utskottets sida. I detta sammanhang vill utskottet i likhet med kanslern
understryka, att förhållandet mellan Wenner-Grens institut och högskolan
synes böra närmare klarläggas.

I motionerna I: 279 och II: 357 har yrkats dels att antalet docentstipendier
för matematisk-naturvetenskapliga avdelningen måtte ökas från
7 till 9, dels ock att antalet tredje amanuenser inom avdelningen måtte
ökas från 8 till 12. Ehuru utskottet är ense med motionärerna om betydelsen
av att tillräckligt antal docentstipendier står till förfogande och att
hjälpkrafter i tredje amanuens ställning i tillfredsställande utsträckning
förefinnas, har utskottet likväl i nuvarande ekonomiska läge icke funnit
sig böra tillstyrka bifall till vad i nämnda motioner hemställts.

I samma motioner har föreslagits, att en personlig professur skulle inrättas
för professorn G. de Hevesy. Med hänsyn till de Hevesys ålder och
till att — såsom i motionerna upplysts — ett forskningsunderstöd, motsvarande
professorslön, beviljats honom av de till förfogande av naturvetenskapliga
forskningsrådet stående medlen avstyrker utskottet bifall till detta
förslag.

Vad humanistiska avdelningen beträffar förordar utskottet — i anslutning
till ett i motionerna I: 279 och II: 357 framställt yrkande — att kursanslaget
för engelska språket uppräknas från 5 000 kronor med 2 000 kronor
till 7 000 kronor. Då denna ökning torde kunna rymmas inom det
föreslagna bidragsanslagets ram synes anslaget av denna anledning icke behöva
höjas.

I nyssnämnda motioner har vidare föreslagits, att antalet docentstipendier
för humanistiska avdelningen skulle ökas från 9 till 12. Under åberopande
av vad utskottet här ovan anfört rörande motsvarande spörsmål
i vad avser matematisk-naturvetenskapliga avdelningen avstyrker utskottet
bifall till ifrågavarande förslag.

För verksamheten vid psykotekniska institutet har departementschefen
föreslagit anvisande av ett klumpanslag av 50 000 kronor. I motionerna
1:273 och 11:341 har yrkats, att detta belopp måtte höjas med 20 000
kronor till 70 000 kronor. Utskottet har icke funnit sig berett att på den i
motionerna förebragta utredningen tillstyrka en anslagsökning. Det synes

26

Statsutskottets utlåtande nr 166.

utskottet i första hand nödvändigt att förhållandet mellan institutet och
högskolan, såsom kanslern framhållit, närmare klarlägges, varjämte en utredning
torde böra förebringas angående institutets organisation och arbetsuppgifter
m. m. Härvid torde jämväl böra beaktas att ett industripsykologiskt
institut numera upprättats, förlagt till industriförbundet.

Utskottet biträder vad departementschefen föreslagit med avseende å
den allmänna avdelningen.

Beräkningen av avlöningspostens storlek har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Utskottet tillstyrker, att utgiftsposten till omkostnader i enlighet
med departementschefens förslag uppföres med ett belopp av 433000 kronor.

Beträffande utgiftsposten till materiel föreligger ett i motionerna
I: 279 och II: 357 framställt yrkande, innebärande en höjning av posten
med 12 400 kronor, att fördelas på vissa av de matematisk-naturvetenskapliga
institutionerna. Utskottet har icke ansett sig böra biträda detta
förslag.

Till engångskostnader för materiel anskaffning
torde böra upptagas det av departementschefen angivna beloppet, 40 000
kronor. Ehuru en ökning av de för detta ändamål avsedda medlen i och
för sig synes önskvärd, anser sig utskottet likväl i nuvarande ekonomiska
läge icke böra tillstyrka det i motionerna I: 279 och II: 357 gjorda yrkandet
om postens höjning med 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Till engångskostnader för byggnadsarbeten har
departementschefen för nästa budgetår icke funnit sig kunna förorda någon
medelsanvisning. I motionerna I: 279 och II: 357 har föreslagits, att ett belopp
av 70 000 kronor måtte anvisas för ombyggnad av institutet för organisk
kemi och biokemi. Byggnadstillstånd har beviljats för arbetenas utförande,
och byggnadsföretaget har igångsatts. Utskottet är ense med motionärerna
därom, att ett avbrytande av arbetena måste ur ekonomisk
synpunkt ställa sig oförmånligt, varför utskottet utgår ifrån att det påbörjade
arbetet fullföljes. Den i ärendet nu förebragta utredningen lämnar
emellertid icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande av kostnaderna
för byggnadsföretaget och formerna för deras bestridande. Det torde
böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter att i samband med
avgivande av'' anslagsäskanden att föreläggas nästa års riksdag framlägga
en klarläggande redogörelse i ämnet och underställa Kungl. Maj:ts prövning
frågan om utgående av bidrag av statsmedel för ifrågavarande ändamål.
I detta sammanhang får utskottet även understryka Vad departementschefen
anfört angående önskvärdheten av att högskolans styrelse i
nyssnämnda sammanhang lämnar en samlad översikt över högskolans mera
aktuella byggnadsfrågor, innefattande jämväl en gradering av byggnadsföretagen
ur angelägenhetssynpunkt och de beräknade byggnadskostna -

Statsutskottets utlåtande nr 166. 27

derna. På grund av vad utskottet sålunda anfört avstyrker utskottet bifall
till ifrågavarande i motionerna I: 279 och II: 357 framställda yrkande.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att till pensioner
och livräntor beräknas ett belopp av 160 000 kronor.

Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och
anslagsbehovet hava de av departementschefen verkställda beräkningarna
icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande. Bidraget
till Stockholms högskola torde alltså i enlighet härmed för nästa
budgetår böra uppföras med ett belopp av 1 572 500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse ökade
medel till undervisning i engelska språket, samt med avslag
å nämnda motioner — såvitt de avse beviljande av ökade
anslagsmedel utöver vad nyss angivits — ävensom med avslag
å motionerna I: 273 och II: 341 samt I: 278 och II: 358,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola,
att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgijter:

1. Avlöningar, förslagsvis ........... kronor 2 190 000

2. Omkostnader, förslagsvis ......... » 433 000

3. Materiel m. m................... » 336 000

4. ? Engångskostnader för materielan skaffning

....................... » 40 000

5. Bidrag till vissa institutioner...... » 147 000

6. Pensioner och livräntor, förslagsvis »_160 000

Summa kronor 3 306 000.

Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder kronor 560 000

2. Avgifter från de studerande ...... » 395 000

3. Hyror och arrenden.............. » 25 500

4. Bidrag från enskilt håll .......... » 48 200

5. Diverse inkomster ............... » 4 800

6. Bidrag från Stockholms stad...... » 700 000

7. Bidrag från staten ....... » 1 572 500

Summa kronor 3 306 000;

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 572 500 kronor;

28

Statsutskottets utlåtande nr 166.

II. att motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse terminsavgifterna
vid högskolan, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

II. Förslagsanslag till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler.

Kungl. Maj:t har (avdelning II, s. 85) föreslagit riksdagen att till Ersättning
för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Det föreslagna anslaget är avsett att disponeras för ersättning till statens
allmänna fastighetsfond för till högskolan med riksdagens medgivande
upplåtna lokaler inom det kronan tillhöriga kvarteret Vega. Enligt gällande
avtal bör nämligen denna ersättning icke belasta högskolans stat.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms
högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1949/50 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.

III. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs

högskola.

Kungl. Maj:t har (avdelning III, s. 86—104) föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen angiven huvudstat för Göteborgs högskola,
att tillämpas under budgetåret 1949/50, dels till Bidrag till Göteborgs
högskola för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 338 500
kronor.

Inledning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med det sammanlagda statsbidrag
som för innevarande budgetår under olika anslagsrubriker utgår till
högskolan en ökning med omkring 200 000 kronor. Denna ökning sammanhänger
med det av 1948 års riksdag godkända avtalet mellan staten, Göteborgs
stad och högskolan rörande högskolans finansiering, vilket avtal träder
i kraft den 1 juli 1949.

Av statsrådsprotokollet inhämtas till en början i fråga om innebörden
av detta avtal m. m. följande.

29

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Enligt avtalet skall av högskolans styrelse upprättat förslag till stat
för högskolan, avseende tiden den 1 juli—den 30 juni (budgetår) samt
upptagande på inkomstsidan högskolans för året disponibla egna medel och
på utgiftssidan för året beräknade driftskostnader, såsom löne- och pensionskostnader
samt omkostnader i övrigt, årligen före den 1 juni kalenderåret
närmast före det budgetår, statförslaget avser, ingivas dels till Kungl.
Maj:t och dels till stadsfullmäktige, som över förslaget avgiva yttrande till
Kungl. Maj:t. Stat för högskolan fastställes av Kungl. Maj:t.

I fastställd stat upptagen utgiftspost må ej överskridas eller användas
för annat än avsett ändamål, där ej Kungl. Maj:t på grund av särskilda
förhållanden lämnat tillstånd härtill.

Till bestridande av den utgiftssumma, som enligt den fastställda staten
icke täckes av högskolans egna medel — (anslagssumman) — skola staten
och staden bidraga enligt följande grunder:

a) Intill dess anslagssumman uppgår till 825 000 kronor, bidrager staden
med 275 000 kronor och ansvarar staten för återstoden. När anslagssumman
uppgår till mer än 825 000 kronor, utgör stadens bidrag dels % av 825 000
kronor, dels ock % av det belopp, varmed anslagssumman överstiger
825 000 kronor, dock att, därest ej framdeles annat överenskommes mellan
staten och staden, stadens sammanlagda bidrag icke skall överstiga 400 000
kronor.

Har Kungl. Maj:t medgivit att i fastställd stat upptagen utgiftspost må
överskridas, skall sålunda tillkommet utgiftsbelopp inräknas i anslagssumman.

b) I statens och stadens bidrag inräknas icke värdet å tomter eller byggnader,
som de upplåtit eller må komma att upplåta till högskolan.

c) Statens och stadens bidrag utbetalas till högskolan efter rekvisition
kvartalsvis i förskott och i mån av behov.

Förslaget till huvudstat för högskolan.

Med skrivelse den 8 juni 1948 har styrelsen för Göteborgs högskola framlagt
förslag till stat för högskolan för nästa budgetår. I det föreliggande statförslaget
balanseras beräknade inkomster och utgifter på en summa av
1 110 970 kronor, varav anslagssumman utgör 856 690 kronor. I enlighet
med nyssnämnda avtal begär styrelsen ett statsbidrag av 573 768 kronor
och ett bidrag från Göteborgs stad av 282 922 kronor.

Styrelsen har sedermera i skrivelse den 31 augusti 1948 framhållit, att
högskolans egna inkomster för budgetåret 1949/50 kunna uppräknas från
tidigare angivna 254 280 till 269 371 kronor på grund av en erhållen donation
till en professur i konsthistoria vid Göteborgs högskola. Det i statförslaget
beräknade bidraget av statsmedel minskas sålunda från 573 768
till 562 449 kronor och det beräknade bidraget från Göteborgs stad minskas
från 282 922 till 279 150 kronor.

I ärendet hava yttranden avgivits av Göteborgs stadsfullmäktige den 23
september 1948, av statskontoret den 6 oktober 1948, av statens lönenämnd
den 12 oktober 1948, av riksräkensk ap sverket den 22 december 1948 samt
av universitetskanslern den 22 februari 1949.

BO

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Högskolestyrelsens statförslag har icke föranlett erinran från Göteborgs
stads sida, medan statskontoret ansett en höjning av det nuvarande statsbidraget
— utöver vad som erfordrades för bibehållande av den nu gällande
kostnadsramen — icke kunna ifrågakomma.

Efter anmodan av kanslern har högskolans styrelse den 1 februari 1949
avgivit ett reducerat förslag, i vilket högskolans inkomster och utgifter balansera
på en summa av 868 890 kronor, vilket innebär en besparing i förhållande
till det tidigare förslaget av (1 110 970 — 868 890 =) 242 080 kronor.
Högskolans egna inkomster hava härvid angivits till 272 435 kronor (ökning
3 064 kronor), statsbidraget till 321 455 kronor (minskning 240 994 kronor)
och bidraget från Göteborgs stad till 275 000 kronor (minskning 4 150
kronor).

Departementschefen har anfört följande.

I nu rådande statsfinansiella läge föreligga tyvärr icke förutsättningar
för att omedelbart genomföra högskolans upprustningsprogram i den omfattning
som föreslagits av särskilt tillkallade sakkunniga för Göteborgs
högskola och som jag i och för sig funnit önskvärd. Högskolestyrelsens ursprungliga
förslag till huvudstat för nästa budgetår avsåg att i stort sett
förverkliga det av dessa sakkunniga föreslagna upprustningsprogrammets
första etapp. I sitt, i allt väsentligt av kanslern tillstyrkta, reducerade
förslag har emellertid högskolans styrelse vidtagit betydande anslagsbeskärningar.
Jag har därför funnit mig kunna i huvudsak biträda detta förslag.

Huvudstatens utgiftssida.

I fråga om de allmänna synpunkterna på löne- och pension sförhållandena
vid högskolan har departementschefen åberopat vad
han anfört beträffande motsvarande förhållanden vid Stockholms högskola.

Vad åter. angår avlöningsposten har departementschefen förordat
inrättande av följande befattningar för vetenskaplig personal:

1 professur i klassisk fornkunskap och antikens historia (i st. f. Ivar
Waerns rörliga professur).

1 laboratur i marin botanik (i st. f. en t. f. laborator).

1 preceptorat i slaviska språk (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i statistik (i st. f. en bitr. lärare).

1 preceptorat i ekonomisk historia.

1 förste assistenttjänst i geografi (i st. f. en amanuens).

1 förste assistenttjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i psykologi.

1 förste amanuenstjänst i marin botanik.

1 andre amanuenstjänst i statistik.

Därjämte har departementschefen förordat, att ett docentstipendium i
filosofi inrättas, att lektorerna i engelska, franska, tyska och italienska språken
erhålla samma löneförmåner som motsvarande befattningshavare vid
statsuniversiteten, att som kursanslag anvisas 38 000 kronor -j- 3 000 kro -

Statsutskottets utlåtande nr 166.

31

nor till journalistutbildning, att rektors representationsarvode höjes från
2 000 till 3 000 kronor, att 3 000 kronor beräknas till arvode åt bibliotekarien
vid seminariebiblioteket samt att en andre amanuenstjänst inrättas
vid biblioteket.

Beträffande löneförmånerna vid professuren i klassisk fornkunskap och
antikens historia har kanslern anfört följande.

Den nuvarande innehavaren av Ivar Wserns rörliga professur åtnjuter
en avlöning av 20 730 kronor och kommer vid överflyttning till den omändrade
professorstjänsten att erhålla en bruttoavlöning av 19 730 kronor
(= professor vid statsuniversitet). Till följd härav synes han böra tillerkännas
ett personligt lönetillägg med så stort belopp för år, att han kommer
att bibehållas vid sina nuvarande löneförmåner. Detta lönetillägg
— 1 000 kronor — synes mig kunna belasta den Wasrnska fonden.

Jämväl i fråga om den för övrigt helt av donationsmedel avlönade professuren
i oceanografi har kanslern föreslagit ett personligt lönetillägg av
1 000 kronor. Innehavaren av denna professur uppbär för närvarande en
avlöning av 20 730 kronor.

Departementschefen har under hänvisning till den av honom förordade
förbättringen av professorernas löneförmåner avstyrkt de föreslagna lönetilläggen.

Sammanlagt innebär vad departementschefen förordat, att medel under
avlöningsposten böra beräknas — förutom till honorarium åt rektor (3 000
kronor), till kursanslag (41 000 kronor) samt till tillfälliga vaktmästare
och vikarier m. m. — till följande personal, nämligen:

18 professorer

1 professor i botanik (arvode 6 500 kronor)

1 laborator

3 preceptorer

6 docentstipendiater

4 lektorer

1 lärare i etnografi (arvode 2 000 kronor)

2 förste assistenter

2 förste amanuenser
2 andre amanuenser
1 kamrerare i Ce 25
1 kontorist i Ce 13
1 kanslibiträde i Ce 11
1 kontorsbiträde (Cf 4—Ce 8)

1 förste vaktmästare i Ce 13
1 andre vaktmästare i Ce 12

1 bibliotekarie (arvode 3 000 kronor)

2 sekreterare (arvoden ä 3 000 kronor)

32

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Medelsbehovet till avlöningar har av departementschefen uppskattats till
i runt tal 704 000 kronor. Med hänsyn härtill har förordats, att avlöningsposten
uppföres med ett förslagsvis betecknat belopp av 704 000 kronor.
Det har ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid fastställa
avlöningsstat.

I fråga om utgiftsposten till pensioner och livräntor har
departementschefen anfört följande.

Pension till professor vid Göteborgs högskola utgår efter samma grunder
som vid statsuniversiteten. Det synes mig skäligt att änkepensionerna förbättras
och bestämmas i anslutning till de grunder, som tillämpas inom det
statliga pensionsväsendet. Närmare bestämmelser i ämnet torde tills vidare
få meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av högskolans styrelse. Av pensionsfondernas
avkastning torde i enlighet med förslag av högskolestyrelsen
å inkomstsidan icke böra upptagas större belopp än vad som åtgår
för att bestrida högskolans pensionsutgifter. Jag beräknar medelsbehovet
till pensioner och livräntor till av styrelsen föreslaget belopp eller i runt
tal 91 400 kronor.

I nära anslutning till högskolestyrelsens reducerade statförslag har departementschefen
förordat, att till omkostnader anvisas ett förslagsvis
betecknat belopp av 63 500 kronor.

Till materiel m. m. har departementschefen i överensstämmelse
med högskolestyrelsens förslag beräknat 29 500 kronor.

Huvudstatens inkomstsida. Anslagsbehovet.

Styrelsen har föreslagit, att följande belopp, utgörande avkastning av
fonder, vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning för vissa
bestämda ändamål, skulle uteslutas ur staten:

Beräknad

1. Emily Wijks fond (till lönetillägg åt innehavarna av de 15 kronor

äldsta professurerna samt, i mån av tillgång, till docentstipendier)
............................................ 13 700

2. Dan Broströms donation vid Göteborgs 300-årsjubileum. . 3 020

3. Ann-Ida Broströms donation till komplettering av Dan Broströms
jubileumsdonation............................. 3 360

Ur avkastningen av de båda Broströmska fonderna, av vilka den förra
beräknats att under budgetåret uppgå till 5 020 kronor, utgå dels det i
staten upptagna arvodet till en lärarbefattning i etnografi, avsedd att
i en framtid ombildas till forskningsprofessur i ämnet, dels ett docentstipendium.

4. Oscar Ekmans stipendiefond (till ett docentstipendium).... 2 000

5. Karl Langenskiölds minnesfond (till anslag åt docenter) .... 2 490

6. S. A. Hedlunds, Otto Sylwans, G. A. Bratts föreläsningsfon der

(för inbjudande av utanför högskolan stående föreläsare),
sammanlagt.................................. 2 540

7. Fonder för rese- och studiestipendier .................. 70 570

Statsutskottets utlåtande nr 166.

33

Beräknad

avkastning,

kronor

8. Gustaf Ekmans donationsfond (till oceanografiska institutionen)
........................................... 3 420

9. C. J. Meijerbergs donation (till Meijerbergs institut för

svensk etymologisk forskning) ......................... 3 960

10. Betty Warburgs donation (till studentkåren) ............ 160

11. Oscar Ekmans 6 juni-fond (till högskolans populärvetenskapliga
skriftserie).................................. 980

Från staten ha ytterligare avskilts två fonder, nämligen Ivar Wserns fond
med tillhörande tilläggsfond för en rörlig professur och östasiatiska fonden
för en professur i östasiatisk språkvetenskap och kultur. Avkastningen av
den förstnämnda fonden (10 280 kronor) utgår för närvarande till uppehållande
av professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia. För
samma ändamål disponeras ur östasiatiska fondens avkastning (c:a 14 000
kronor) ett belopp av 5 150 kronor 80 öre. Till journalistundervisningen
lämnar östasiatiska fonden vidare nu ett bidrag av 2 000 kronor. De beräknade
årsavkastningarna av dessa fonder, vars kapitaltillgångar uppgå till i
runt tal 334 000 respektive 430 000 kronor, äro enligt styrelsens förslag
avsedda att i sin helhet läggas till kapitalet, så att dessa fonder i sinom tid
bliva i stånd att var för sig uppbära en professur.

Kanslern har föreslagit, att avkastningen av den Langenskiöldska fonden
upptages i staten bland högskolans egna inkomster.

Statskontoret har ansett, att avkastningen av de under 1—6 angivna
fonderna borde upptagas i staten.

Departementschefen har anfört följande.

Högskolestyrelsens förslag att ur staten utesluta avkastningen av fonder,
vilkas donationsvillkor begränsa avkastningens användning för vissa
bestämda ändamål, synes med något undantag vara motiverat av såväl
principiella som praktiska skäl. De utgifter, som bestridas av avkastningarna
av dessa fonder, komma nämligen icke att inverka på storleken av statens
eller stadens bidrag till högskolan. Dessutom undvikes genom uteslutningen
av dessa fonder onödig dubbelföring i staten.

Jag vill i detta sammanhang särskilt understryka högskolans intresse
av att årsavkastningarna av den Waernska och den östasiatiska fonden i
sin helhet kunna läggas till kapitalet, så att dessa fonder så småningom
bliva i stånd att var för sig uppbära en professur. Jag erinrar om att jag
som en konsekvens av denna min uppfattning i det föregående tillstyrkt
inrättandet av en ordinarie professur i klassisk fornkunskap och antikens
historia för att därmed frigöra den Waernska fonden. Jag delar kanslerns
uppfattning, att avkastningen av Karl Langenskiölds minnesfond till anslag
åt docenter bör upptagas i staten bland högskolans egna inkomster. Däremot
finner jag icke skäl att, såsom statskontoret föreslagit, i staten upptaga
avkastningen av de fonder, som i det föregående betecknats med 2—6.
Om och i vad mån avkastningen av Emily Wijks fond bör upptagas i staten
bland högskolans egna inkomster, är beroende av den tolkning, som bör

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 6 samt. Nr 166.

34

Statsutskottets utlåtande nr 166.

givas bestämmelserna i det till grund för fonden liggande gåvobrevet.
Denna fråga synes mig böra närmare utredas genom högskolans styrelses
försorg. I detta läge anser jag mig icke nu böra inräkna denna avkastning
bland högskolans egna inkomster. Spörsmålet, om icke instituten för ortnamns-
och dialektforskning samt folkminnesforskning vid högskolan, till
vilka utgå särskilda statsanslag, borde ingå i staten för högskolan, torde
böra upptagas till övervägande av högskolans styrelse.

Högskolans inkomster utöver statsbidraget och bidraget från Göteborgs
stad har av departementschefen beräknats sålunda:

1. Avkastning från högskolans fonder ................ kronor 244 200

2. Avgifter från de studerande........................ » 28 000

3. Diverse inkomster................................ » 2 700

Summa kronor 274 900.
Departementschefen har vidare beräknat huvudstatens utgiftssida så -

lunda:

Avlöningar, förslagsvis............................... kronor 704 000

Omkostnader, förslagsvis............................. » 63 500

Materiel m. in....................................... » 29 500

Pensioner och livräntor, förslagsvis.................... » 91 400

Summa kronor 888 400.

Den erforderliga anslagssumman för budgetåret 1949/50 kommer sålunda
vid bifall till vad departementschefen förordat att utgöra 613 500 kronor,
varav Göteborgs stad skall bidraga med 275 000 kronor och staten med
återstoden eller 338 500 kronor, ty först när anslagssumman överstiger
825 000 kronor skall staden enligt avtalet bidraga med mer än 275 000
kronor. Förslagsanslaget till Bidrag till Göteborgs högskola bör alltså uppföras
med 338 500 kronor.

Utskottet.

Vad departementschefen föreslagit beträffande Göteborgs högskola har
icke givit utskottet anledning till annan erinran, än att utskottet i likhet
med kanslern funnit billighetsskäl tala för att innehavarna av den nuvarande
professuren i klassisk fornkunskap och antikens historia samt professuren
i oceanografi även i fortsättningen böra bliva i löneavseende likställda
med innehavarna av de professurer, som åtnjuta lönetillägg ur Emily
Wijks fond. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet att personliga lönetillägg,
ett vart å 1 000 kronor, beviljas nämnda två professorer, att av
dem uppbäras så länge förmånen av lönetillägg enligt nu gällande donationsbestämmelser
utgår ur den Wijkska fonden. Någon ökning av det av
Kungl. Maj:t föreslagna bidragsanslaget synes av denna anledning icke
bliva erforderlig. Anslaget för nästa budgetår torde alltså böra i enlighet

Statsutskottets utlåtande nr 166. 35

med vad departementschefen förordat uppföras med ett belopp av 338 500
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande huvudstat för Göteborgs högskola
att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis.............. kronor 704 000

2. Omkostnader, förslagsvis............ » 63 500

3. Materiel m. m..................... » 29 500

4. Pensioner och livräntor, förslagsvis . . » 91 400

Summa kronor 888 400
Inkomster:

1. Avkastning från högskolans fonder .. . kronor 244 200

2. Avgifter från de studerande......... » 28 000

3. Diverse inkomster.................. » 2 700

4. Bidrag från Göteborgs stad.......... » 275 000

5. Bidrag från staten ......... » 338 500

Summa kronor 888 400;

b) till Bidrag till Göteborgs högskola för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 338 500 kronor.

Stockholm den 17 maj 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Ilickard
Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Ohlon, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,
Johan Eric Ericson, Rosenberg, Hesselbom, Gustav Emil Andersson
och Andrée; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Svensson i Grönvik, Boman i
Kieryd, Andersson i Malmö, Wallentheim, Lindholm, Bergstrand, Hoppe,
Staxäng, Thapper, Onsjö och Widén.

36

Statsutskottets utlåtande nr 166.

Reservation

av herrar Ohlon, Boman i Kieryd, Hoppe, Staxäng och Widén, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka i motionerna I: 273 och II: 341 framfört förslag
om höjning av statens bidrag till psykotekniska institutet vid Stockholms
högskola med 20 000 kronor till 70 000 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 och 26, som börjar med
orden »För verksamheten» och slutar med orden »till industriförbundet»,
bort hava följande lydelse:

»För verksamheten vid psykotekniska institutet har departementschefen
föreslagit anvisande av ett klumpanslag av 50 000 kronor. I motionerna
I: 273 och II: 341 har yrkats, att detta belopp måtte höjas med 20 000
kronor till 70 000 kronor. Såsom i motionerna framhållits har institutets
behov av årligt understöd hittills rört sig om ett belopp av omkring 70 000
kronor. De belopp institutet erhållit av stat och kommun hava icke varit
tillfyllest, utan tillfälliga bidrag hava erhållits från olika organisationer
inom näringslivet. Det synes osäkert om dylik hjälp kan i fortsättningen
påräknas och de osäkra betingelser, under vilka institutet för närvarande
arbetar, försvåra givetvis arbetets planläggning samtidigt som allvarlig
risk föreligger för att institutet skall gå miste om sin nuvarande medarbetarstab.
Utskottet finner angeläget, att förhållandet mellan institutet
och högskolan, såsom kanslern framhållit, närmare klarlägges, varjämte
en utredning torde böra förebringas angående institutets organisation och
arbetsuppgifter m. m. I avvaktan på resultatet av en dylik utredning har
utskottet emellertid med hänsyn till den betydelsefulla uppgift institutet
enligt utskottets mening har att fylla funnit det önskvärt att statsbidraget
till institutet utmätes så, att institutets verksamhet icke äventyras. Utskottet
tillstyrker därför att anslaget till institutet upptages till det av
motionärerna angivna beloppet, 70 000 kronor, vilket i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning av 20 000 kronor.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med orden »Vidkommande
slutligen» och slutar med »1 572 500 kronor», bort hava följande
lydelse:

»Vidkommande slutligen huvudstatens inkomstsida och
anslagsbehovet ha departementschefens beräkningar icke givit utskottet
anledning till annan erinran än att statsbidragets belopp med hänsyn
till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till frågan om
understöd åt psykotekniska institutet torde böra höjas med 20 000 kronor
till 1 592 500 kronor.»

37

Statsutskottets utlåtande nr 166.

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 279 och II: 357, i vad de avse ökade
medel till undervisning i engelska språket, samt med bifall
till motionerna I: 273 och II: 341 ävensom med avslag å
motionerna I: 279 och II: 357 — såvitt de avse beviljande
av ökade anslagsmedel utöver vad nyss angivits — samt
motionerna I: 278 och II: 358,

a) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola
att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Huvudstat.

Utgifter:

1. Avlöningar, förslagsvis ............ kronor 2 210 000

Summa kronor 3 326 000.
Inkomster:

7. Bidrag från staten................ kronor 1 592 500

Summa kronor 3 326 000;

b) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 592 500 kronor.»