Statsutskottets utlåtande nr 161.
65
Nr 161.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade
lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre
skeppsfarten.
(l:a avd.)
I två motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz
och Carl Eric Ericsson (I: 212) och den andra inom andra kammaren
av herrar Staxäng och Hagberg i Malmö (II: 178), har hemställts, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kung], Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte
framlägga förslag till ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den
mindre skeppsfarten i huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna angivna
riktlinjer.
I de båda motionerna råder icke full samstämmighet rörande de riktlinjer,
efter vilka ändringar i lånevillkoren skola ske. Enligt båda motionerna
ha möjligheter ansetts böra föreligga för att lån från de statliga lånefonderna
linge utbetalas redan under byggnadstiden. I motionen II: 178 föreslås
detta skola ske förslagsvis på så sätt att utbetalning av lånet verkställdes
i etapper i anslutning till olika moment i fartygets färdigställande.
Sålunda borde exempelvis en första utbetalning av lånet kunna verkställas,
när kölen blivit sträckt, varefter återstående utbetalningar borde göras, när
fartyget vore spantfärdigt, respektive när bordläggningen slutförts, vid sjösättningen
och efter leveransens fullgörande. Vidare borde enligt sistnämnda
motion amorteringstiden för lånen, vilken för närvarande vore högst 10
respektive 12 ar, sannolikt kunna utsträckas. Med de begränsade frakter,
som i allmänhet erhölles hade nämligen redarna ofta icke möjligheter att
fullgöra amortering av erhållet lån inom den föreskrivna amorteringstiden.
För möjliggörande av den önskvärda förnyelsen av motorsegeltonnaget
borde enligt båda motionerna vidare övervägas sådana ändringar i gällande
skattelagstiftning, vilka innebure vidsträckta möjligheter för rederier, som
dreves i annan form än aktiebolag eller ekonomisk förening, att vid beräkning
av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt njuta avdrag för avsättning till
investeringsfond. Dylik avdragsrätt tillkommo för närvarande endast aktiebolag
och ekonomisk förening, vilka åtnjöte fri avskrivningsrätt, och sålunda
icke fysisk person eller partrederi.
Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
kommerskollegium avgivit yttrande, därvid kollegiet infordrat yttrande
5—»591» Bihang till riksdagens protokoll 1949. (i samt. Nr 155—164.
66
Statsutskottets utlåtande nr 161.
i ärendet av statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Ifrågavarande båda
yttranden fogas såsom bilagor till utskottets utlåtande. (Bilagor 1—2.)
Utskottet. Av kommerskollegii yttrande framgår att Sveriges segelfartygsförening
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 februari 1949 hemställt om utredning
för revision av gällande bestämmelser om statens låneverksamket
för den mindre skeppsfarten m. m. Utskottet anser en dylik utredning påkallad
och förutsätter, att densamma kommer till stånd. Då emellertid framställning
i angivna syfte redan gjorts, torde förevarande båda motioner icke
böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer,
att motionerna I: 212 och II: 178 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 156.
Statsutskottets utlåtande nr 161.
67
Bilaga 1.
Till Riksdagens statsutskott.
Genom remiss den 12 februari 1949 har Kungl. Maj:t anbefallt Kungl.
Kommerskollegium att till Riksdagens statsutskott avgiva yttrande över två
inom Riksdagen av herrar Mannerskantz och Carl'' Eric Ericsson respektive
herrar Staxäng och Hagberg i Malmö väckta motioner (I: 212 och II: 178)
angående ändrade lånevillkor för statens låneverksamhet för den mindre
skeppsfarten.
Överlämnande ett i ärendet infordrat yttrande av nämnden för statens
lånefond för den mindre skeppsfarten får Kollegium för egen del anföra
följande. .
Med hänsyn till vad i nämndens yttrande anförts finner Kollegium motionärernas
förslag tarva närmare övervägande efter utredning angående de
förutsättningar under vilka tilltänkta lättnader för lån av den mindre skeppsfartens
utövare kunna åvägabringas ävensom beträffande de organisatoriska
anordningar som kunna bliva nödvändiga för en utvidgning av låneverksamlieten
i den riktning motionärerna föreslagit.
Vid sådant förhållande och då Sveriges Segelfartygsförenmg hos Kungl.
Mai:t gjort framställning i enahanda syfte som det med de ifrågavarande
motionerna avsedda, vadan frågan redan är föremål för Kungl. Maj:ts prövning,
anser Kollegium sig icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas
hemställan, ehuru Kollegium väl finner syftet beaktansvärt.
Stockholm den 23 april 1949.
Harald Carlborg.
G. Böös.
Erna Frödi.
68
Statsutskottets utlåtande nr 161.
Bilaga 2.
Kungl. Kommerskollegium, Stockholm.
Kun?L Kommerskollegium har i skrivelse den 18 februari 1949 anhållit
om vårt yttrande over Sveriges Segelfartygsförenings underdåniga skrivelse
av den 4 februari 1949 angående utredning för revision av gällande bestämm
el se ro in statens låneverksamhet för den mindre skeppsfarten m. m.
Vi fa med anledning därav anföra följande:
En utsträckning av låneverksamheten till den mindre skeppsfartens fromma
att avse lan i form av byggnadskreditiv kan näppeligen genomföras med
nuvarande organisation av Nämndens verksamhet. Då säkerhet för lånet
icke kan presteras i form av inteckning i fartyget, förrän detsamma blivit
tardigstallt och registrerat, skulle långivningen under byggnadstiden förutsatta
att till .Nämndens förfogande ställdes experter som genom resor till
vederbörande varv kunde kontrollera fortskridandet av fartygets iordningställande;
kontroll genom dylik inspektion skulle sannolikt krävas vid varje
laneutbetalning, som torde få beräknas äga rum i samband med kölsträckning,
resp. bordläggning och slutligen sjösättning. Som fartygsbyggena få
antagas komma att aga rum på vitt skilda platser i landet, skulle denna
tarande kontroll taga en avsevärd tid och draga rätt väsentliga kostnader.
.Uet bor mahanda i detta sammanhang också anmärkas, att det vid en långivmng
av ifrågasatt slag icke är till fyllest att undersöka och övervaka
lantagarens soliditet och tillförlitlighet, utan måste jämväl ifrågakommande
varvstoretag agnas uppmärksamhet i nämnda hänseenden.
Under sådana omständigheter kan Nämnden för sin del icke tillstyrka
det genom motionerna framförda förslaget, om därmed skulle följa att Nämndens
verksamhet automatiskt komme att omfatta jämväl långivning i form
aI byggnadskreditiv. Av vad ovan anförts torde framgå, att saken tarvar
narmare utredning. Då Sveriges Segelfartygsförening emellertid hos Kungl.
giort framställning i samma syfte som det motionerna avse, torde
fragan bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet utan särskild framställning
från riksdagens sida.
Kemisshandlingarna återställas härmed.
Göteborg den 19 april 1949.
Statens Lånefond för den mindre Skeppsfarten.
Malte Jacobsson. P. Ggllenhammar.