Statsutskottets utlåtande nr 135.
37
Nr 135.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1949/50 till yrkesundervisningen.
(2:a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1, under åttonde huvudtiteln,
punkterna 275 och 305, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna dels till Överstyrelsen för
yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag av 800 000 kronor, dels till
Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag av
100 000 kronor, dels ock till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
ett reservationsanslag av 150 000 kronor, har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 167, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 11 mars 1949, framlagt de förslag i ifrågavarande
hänseenden, vilka närmare framgå av den följande framställningen. I
detta sammanhang har Kungl. Maj:t jämväl framlagt förslag om anvisande
av anslag dels till Yrkespedagogisk reformverksamhet, dels ock till Bidragtill
anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan i Mölndal.
I. Utbildning av yrkeslärare.
Sedan riksdagen i skrivelse den 15 maj 1945, nr 8, hemställt att Kungl.
Maj:t snarast möjligt måtte taga frågan om utbildning av yrkesskollärare
under omprövning anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december
1945 överstyrelsen för yrkesutbildning att till Kungl. Maj:t inkomma med
utredning och förslag i fråga om utbildande av lärare för industri och hantverk
vid anstalter för yrkesundervisning. I sina petita för budgetåret
1947/48 föreslog överstyrelsen därefter vissa provisoriska åtgärder för att
tillgodose det mest trängande behovet av dylika lärare. Överstyrelsens förslag
vann statsmakternas bifall (jfr åttonde huvudtiteln för år 1947 punkten
288 och för år 1948 punkten 275). Sina slutliga förslag i ämnet har överstyrelsen
nu framlagt i ett den 20 juni 1947 dagtecknat betänkande med titeln
Utredning med förslag angående utbildning av lärare för industri och
hantverk vid anstalter för yrkesundervisning m. m. (SOU 1947: 55).
Utredningen tar, enligt vad överstyrelsen framhåller i kap. 1 i betänkandet,
i främsta hand sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid
de egentliga skolorna för yrkesundervisning (verkstadsskolor, lärlingsskolor,
38
Statsutskottets utlåtande nr 135.
yrkesskolor). Då behov av utbildade yrkeslärare även förefinnes vid andra
läroanstalter med yrkesundervisning, har i utredningen undersökts, i vad
mån en organisation för utbildning av lärare vid de förstnämnda skolformerna
även skulle kunna utnyttjas för att tillgodose motsvarande behov
vid tekniska gymnasier och fackskolor samt handelsgymnasier och andra
under överstyrelsen för yrkesutbildning stående handelsskolor. Dessutom
har samma möjlighet undersökts rörande vissa andra läroanstalter, som vid
sidan av andra studiemål även bibringa eleverna en praktisk yrkesutbildning
av hithörande slag, nämligen praktiska mellanskolor och i vissa allmänna
läroverk inbyggda praktiska linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor.
I fråga om behovet av yrkeslärare har överstyrelsen räknat
med ett årligt nyrekryteringsbehov av 30—35 heltidsanställda lärare i yrkesarbete
och omkring 6 heltidsanställda lärare i yrkesteoretiska ämnen, vartill
kommer ett årligt behov av 4 nya heltidsanställda yrkeslärare vid andra
skolor än de egentliga skolorna för yrkesundervisning förutom ett icke närmare
beräknat behov av yrkeslärare vid vissa industriföretags egna verkstadsskolor.
Överstyrelsen har vidare framlagt vissa allmänna synpunkter
på den framtida yrkeslärarutbildningen. Härom inhämtas
av statsrådsprotokollet följande.
Överstyrelsen framhåller, att de förslag som under senare år framförts
rörande ordnandet av yrkeslärarutbildningen i Sverige i huvudsak gått ut
på antingen upprättande av ett fast ettårigt yrkespedagogiskt seminarium
eller bedrivande av kursverksamhet under ledning av en yrkespedagogisk
centralanstalt. Ett fast yrkespedagogiskt seminarium förutsätter enligt
överstyrelsen, att elevkåren är så stor och enhetlig, att lämpliga studiegrupper
kunna bildas inom olika fack eller ämnen. Överstyrelsen anser
emellertid, att yrkesskolväsendet i vårt land ännu icke nått en sådan
utveckling, att detta är möjligt. Det har därför synts överstyrelsen vara
lämpligt att i varje fall tills vidare ordna utbildningen av yrkeslärare i
friare former. Verksamheten skulle härigenom — allt efter förekommande
behov — kunna utvidgas eller minskas och huvudvikten läggas på nyutbildning
eller fortbildning eller taga sikte på utbildning av yrkeslärare inom
vissa yrken etc. En yrkeslärarutbildning liknande läroverkslärarnas provår
kunde icke heller exakt efterbildas, då yrkesläraraspiranterna i regel saknade
kunskaper i psykologi och pedagogik, men man borde eftersträva en
mellanform mellan lärarutbildningen vid seminarier och provårsutbildningen.
Överstyrelsen har utgått från att den egentliga fackutbildningen
skall vara avslutad före intagning i yrkeslärarkurs och har således ansett
utbildningen i huvudsak skola taga sikte på den egentliga yrkeslärarutbildningen.
Av praktiska skäl har överstyrelsen emellertid ansett lämpligt, att
utbildningsverksamheten ger möjlighet till komplettering i mindre skala
för skickliga yrkesmän, som vid inträde i lärarkurs icke ha tillräcklig kunskap
i yrkesteoretiskt ämne men ämna förvärva behörighet för undervisning
i sådant ämne. Vidare böra, anser överstyrelsen, redan anställda
yrkeslärare ha möjlighet att förkovra sig i ämnen, i vilka de redan erhållit
Statsutskottets utlåtande nr 135. 39
behörighet, samt skaffa sig kompletterande utbildning i yrkesteoretiskt
ämne.
Från dessa allmänna utgångspunkter har överstyrelsen förordat ett flertal
olika utbildningsformer, vilka i huvudsak framgå av följande
sammanfattning:
1. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda lärare i yrkesarbete
vid verkstadsskolor. Kursen föreslås omfatta 15 veckor med
540 undervisnings- och övningstimmar för varje deltagare. Två kurser
anordnas per år med cirka 15 deltagare i varje.
2. Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda ämneslärare
i yrkesteoretiska ämnen, som ordnas i samband med ovan omnämnda
kurs för blivande lärare i yrkesarbete. Kursen föreslås omfatta
15 veckor med cirka 480 undervisnings- och övningstimmar för varje
deltagare.
3. Kompletteringskurs i yrkesteoretiska ämnen för lärare i framför allt yrkesarbete
för att ge dem möjlighet att undervisa i ökat antal ämnen.
Kursen beräknas omfatta i genomsnitt tre yrkesteoretiska ämnen inom
olika yrken och pågå 12 veckor med 381 undervisnings- och övningstimmar
för deltagare, som bedriver studier i tre ämnen. Antalet kursdeltagare
beräknas till högst 15 per ämne.
4. Yrkespedagogiska kurser för timlärare. Kurser av olika omfattning och
innehåll. Under första verksamhetsåret ordnas försöksvis kurser av olika
typer med sammanlagt cirka 75 kursdagar.
5. Pedagogisk- och yrkesutbildning för heltidsanställda yrkeslärare.
Försöksvis föreslås ordnandet av följande fortbildningsverksamhet
a) allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor med cirka 30 deltagare;
b) repetitionskurs i pedagogik m. m. om 2 veckor under sommarferierna,
cirka 30 deltagare;
c) feriekurs i fackämnen under 2 veckor för lärare i yrkesarbete vid
verkstadsskolor, cirka 15 deltagare per kurs;
d) permittering av ett 10-tal yrkeslärare för deltagande i olika utbildningskurser
för yrkesmän, t. ex. å statens hantverksinstitut;
e) permittering av ett 10-tal yrkeslärare under cirka 10 veckor för
yrkesstudier i olika industri- och hantverksföretag.
6. Praktisk lärarutbildning som assistentlärare. Kursdeltagare i grundläggande
pedagogisk kurs för blivande lärare i yrkesarbete skall under
en tid av minst 5 månader eller den kortare tid, överstyrelsen i visst
fall finner skäl medgiva, tjänstgöra som biträdande lärare under sakkunnig
facklärares ledning, innan definitiv behörighet för heltidsanställning
vid yrkesundervisningsanstalt erhålles.
7. Korrespondensstudier i fackämnen såsom bland annat förkurser till
kompletteringskurser i yrkesteoretiska ämnen, varvid försöksvis cirka
25 yrkeslärare till en början böra beredas tillfälle att deltaga.
Med den omfattande utökning av utbildningsverksamheten, som överstyrelsen
föreslagit, har överstyrelsen i fråga om lärarpersonalen
funnit det nödvändigt med en heltidsanställd föreståndare för kursverksamheten.
I (ivrigt skulle liksom hittills föreläsare och handledare anställas för
40
Statsutskottets utlåtande nr 135.
viss kurs mot timarvode. Den huvudsakliga lärarutbildningen borde enligt
överstyrelsen liksom hittills förläggas till Stockholm med hänsyn till den
goda tillgången på lärarpersonal och yrkesundervisningsanstalter därstädes.
I fråga om kursdeltagarnas ekonomiska förhållanden
har överstyrelsen föreslagit, att kursdeltagare skall äga rätt till rese- och
traktamentsersättning, den sistnämnda generellt bestämd till 10 kronor för
deltagare, bosatt utom kursorten, och 5 kronor för annan deltagare. Vidare
skulle vid de grundläggande pedagogiska kurserna för blivande yrkeslärare
samt under praktisk tjänstgöring som assistentlärare efter behovsprövning
utgå bidrag till kursdeltagarens familj (familjebidrag) i form av dels dagbidrag
med 3 kronor för dag till hustru och 1 krona för dag till vart och ett
av kursdeltagares barn under 16 år, dels ock hyresbidrag, motsvarande verkliga
hyreskostnaden för kursdeltagarens familj, dock högst 100 kronor för
månad. Slutligen borde sådan deltagare i kompletteringskurs, fortbildningskurs,
instruktionskurs m. m., som innehade lärartjänst vid statlig eller statsunderstödd
yrkesundervisningsanstalt, vid tjänstledighet för deltagande i
sådan kurs eller utbildning få bibehålla sin lärarlön oavkortad.
Medan hittillsvarande lärarkurser brukat anordnas i anslutning till befintliga
yrkesskolor, har överstyrelsen nu föreslagit inrättande av en
statlig verkstadsskola som övningsskola för lärarutbildningen
och som pedagogisk försöks- och mönsterskola för rikets yrkesskolor. Skolan
borde avses för omkring 250 elever fördelade på sammanlagt minst 17 avdelningar.
Vid skolan borde finnas ett elevhem. Engångskostnaden för verkstadsskolan
med fullständig utrustning beräknas preliminärt uppgå till i
runt tal 3 360 000 kronor, vartill kommer kostnaden för tomt m. m. De årliga
driftkostnaderna uppskattas till i runt tal 375 000 kronor. För elevhemmet
beräknas motsvarande kostnader till 1 738 000 kronor, respektive
260 000 kronor, vilken sistnämnda kostnad skall täckas av elevstipendier
eller betalas av eleverna själva.
Överstyrelsen har i sitt betänkande i ett särskilt kapitel behandlat den
yrkespedagogiska reformverksamheten. Härom anföres
i statsrådsprotokollet följande.
Överstyrelsen påtalar bristen på läroböcker i yrkesundervisningen och
behovet av att överstyrelsen sättes i stånd att utvidga den förlagsverksamhet,
som under senare år under synnerligen blygsamma förhållanden
hållits i gång genom överstyrelsens bokdetalj. För effektivisering av
yrkesundervisningen förordar överstyrelsen utarbetande av detaljerade
handledningar i olika ämnen, vilka handledningar skulle vara till hjälp
främst för oerfarna lärare, t. ex. yrkesmän, som tjänstgöra som timlärare
i yrkesskolor och icke kunna beräknas vilja genomgå någon längre lärarutbildning.
Sådana handledningar böra enligt överstyrelsens mening på
uppdrag av överstyrelsen utarbetas av skickliga lärare och förläggas av
överstyrelsens utvidgade bokdetalj.
Statsutskottets utlåtande nr 135.
41
På grund av den stora differentiering i fråga om yrken och ämnen, som
förekom me på yrkesundervisningens område och som icke hade någon motsvarighet
inom annat slag av undervisning, borde åtgärder vidtagas för
främjande av individuell undervisning vid våra yrkesskolor. Ett medel
härtill vore, att den på 1930-talet påbörjade men sedan avbrutna verksamheten
för utarbetande av anvisningar för individuell undervisning återupptoges.
Vidare borde åtgärder övervägas för att göra korrespondensundervisningen
till ett effektivt medel för inhämtandet av kunskaper i
yrkesteoretiska ämnen vid yrkesskolor med t. ex. blandade avdelningar.
Om man undantoge sådana undervisningsobjekt som maskiner, verktyg
och dylikt, lede yrkesskolorna brist på lämplig undervisningsmateriel. Olika
uppslag om hjälpmedel hade givits av en del intresserade lärare, men det
vore önskvärt, att dessa uppslag tillvaratoges och omsattes i praktisk undervisningsmateriel,
som kunde tillhandahållas även andra skolor. Vidare
borde yrkeslärarkandidaterna vid lärarutbildningen göras förtrogna med
den materiel, som funnes. Det borde inom överstyrelsen finnas något organ,
som kunde ägna dessa spörsmål en särskild uppmärksamhet.
På senare tid hade i utlandet instruktions film kommit till användning
vid yrkesutbildning av personal. Liksom beträffande annan undervisningsmateriel
vore det nödvändigt, att utvecklingen på detta område följdes.
Undersökning borde i första hand företagas, i vad man svenska och utländska
kortfilmer eller instruktionsfilmer kunde utnyttjas för yrkesundervisning.
Härvid vore det nödvändigt att samarbeta med producenter av
undervisningsfilm, industriens organisationer, enskilda industriföretag m. fl.
Det mindre specialbibliotek för yrkesutbildning, som funnes hos överstyrelsen,
borde utbyggas, så att det kunde utnyttjas vid lärarutbildningen
och även av yrkeslärare ute i landet.
Berörda frågor vore var för sig synnerligen betydelsefulla och omfattande.
Man finge räkna med att de i framtiden skulle få ännu större
betydelse. Med den relativt ringa omfattningen, som yrkesundervisningen
för''närvarande hade, syntes de dock till en början kunna organisatoriskt
samordnas med lärarutbildningen, eftersom vid denna samtliga här berörda
frågor borde beaktas eller kräva hänsynstagande.
Överstyrelsen förordade därför, att ledningen för lärarutbildningen även
finge handha nämnda spörsmål, och organiserades så, att den åtminstone
till en början kunde handha dessa uppgifter.
Överstyrelsen har föreslagit, att den centrala ledningen av lärarutbildningen
förlägges till överstyrelsen. Lärarutbildningen vore
en verksamhet av sådan art och omfattning, att den närmast under överstyrelsen
borde ledas av en kvalificerad pedagog med god organisationsförmåga,
som huvudsakligen kunde ägna sig åt denna uppgift. Då det bland
annat med hänsyn till arbetsbelastningen icke vore tänkbart, att hithörande
uppgifter skulle kunna handläggas inom någon av överstyrelsens nuvarande
fackbyråer borde en särskild byrå för ändamålet inrättas inom överstyrelsen.
Chefen för denna byrå skulle tillika vara föreståndare för lärarutbildningen.
Den nya byrån borde till en början tilldelas följande personal med
härefter angiven lönegradsplacering.
42
Statsutskottets utlåtande nr 135.
1 byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen m. m... Cp 10
1 förste byråingenjör ........................................ Ce 27
1 amanuens ................................................ Ce 22
1 kanslibiträde ............................................. Ce 11
1 kontorsbiträde (minst) ..................................... Ce 8
I överstyrelsens betänkande har även berörts frågan om utbildning
av lärare vid högre tekniska läroverk och lärare för
handels undervisningen. Beträffande denna fråga hänvisas till
propositionen, s. 13—15.
Kostnaderna för utbildningsverksamheten under
första verksamhetsåret ha av överstyrelsen beräknats på följande sätt:
a) Själva utbildningsverksamheten.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Två pedagogiska kurser för utbildning av blivande heltidsanställda
lärare i yrkesarbete (tillhopa 30 deltagare)
Yrkespedagogiska kurser för timlärare (75 kursdagar)
Praktisk lärarutbildning som assistentlärare (15 deltagare)
.........................................
Korrespondensstudier i fackämnen (25 deltagare) ....
Pedagogisk utbildning av vissa lärare vid högre tekniska
läroverk (15 deltagare) ....................
Pedagogisk kurs för utbildning av blivande heltidsanställda
lärare vid skolor för handel (10 deltagare)
samt yrkespedagogiska kurser för timlärare vid sådana
skolor (40 kursdagar) ............................
Tillägg för reglering av vissa timarvoden............
kronor 79 000
» 21 000
» 12 500
» 5 000
» 15 500
39 000
10 000
Summa kronor 182 000.
I de beräknade kostnaderna ingå dels kostnader för själva undervisningen,
dels ock kostnader för understöd åt kursdeltagarna.
Timarvodena för lärarna ha beräknats till följande belopp:
Föreläsningar ....................... kronor 40
Seminarieövningar och träningslektioner .................. » 15
Övnings- och serielektioner .............................. » 12
Auskultering ........................................... » 2.
Arvoden till biträdande kursledare ingå i kostnaderna för utbildning av
vissa lärare vid högre tekniska läroverk med 500 kronor samt i kostnaderna
för utbildning av handelslärare med 3 000 kronor (halvtidstjänst, 750 kronor
för månad under 4 månader).
b) Yrkespedagogisk reformverksamhet.
Överstyrelsen betonar, att den yrkespedagogiska reformverksamheten
under de närmaste åren måste få karaktären av försöksverksamhet. Först
sedan erfarenhet vunnits, kunde en säker uppfattning erhållas om behövliga
kostnader. För de närmaste åren uppskattades de per år erforderliga kostnaderna
sålunda.
Statsutskottets utlåtande nr 135. 43
Förlagsverksamheten ............................... ■ kronor —
Handledningar samt anvisningar för individuell undervisning
............................................ » 15 000
Anskaffning av ny undervisningsmateriel .............. » 10 000
Yrkesundervisningsfilm (undersökning och registrering av
instruktionsfilmer m. m.) ................... » 5 000
Specialbibliotek för yrkesutbildning............. » 10 000
Summa kronor 40 000.
c) Centrala ledningen.
Avlöningar (inklusive vikariatsersättningar och rörligt tilllägg)
till föreslagen personal å byrån för lärarutbild
-
ningen m. m....................................... kronor 57 000
Omkostnader
Reseersättningar ..................... kronor 4 000
Övriga expenser ..................... » 15 000 kronor 19 000
Summa kronor 76 000.
Av beloppet till övriga expenser avsåge 2 000 kronor löpande utgifter och
13 000 kronor engångsutgifter (inköp av möbler, dupliceringsapparat, skrivmaskiner
m. fl. inventarier för den nya byrån).
d) Sammanställning.
Utbildningsverksamheten............................ kronor 182 000
Yrkespedagogisk reformverksamhet .................. » 40 000
Centrala ledningen ........................... »_76 000
Summa kronor 298 000.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen och socialstyrelsen ävensom vissa andra myndigheter
och sammanslutningar m. fl. Överstyrelsens förslag ha i de inkomna yttrandena
i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Ett flertal erinringar
rörande skilda spörsmål ha emellertid framförts. Beträffande vad remissmyndigheterna
anfört hänvisas till propositionen, s. 17—23.
Departementschefen, som i väsentliga punkter biträtt de av överstyrelsen
framförda synpunkterna och förslagen, har anfört följande.
Överstyrelsens utredning och förslag rörande yrkeslärarutbildningen tar i
första hand sikte på lärarutbildningen för industri och hantverk vid egentliga
skolor för yrkesundervisning. Särskilda förslag ha därjämte framförts
beträffande utbildningen av vissa lärare vid högre tekniska läroverk och
av handelslärare. Därjämte har överstyrelsen uppmärksammat behovet av
motsvarande utbildning för lärare vid de under skolöverstyrelsen lyda,nde
praktiska mellanskolorna, i vissa allmänna läroverk inbyggda praktiska
linjer samt yrkesbestämda högre folkskolor. Vidare har överstyrelsen räknat
med att en del industriföretag komma att anlita den statliga utbildningsorganisationen
för utbildning av yrkeslärare för sina egna verkstadsskolor.
44
Statsutskottets utlåtande nr 135.
Överstyrelsens beräkningar rörande nyrekryteringsbehovet av yrkeslärare
torde i vissa fall visa sig för knappa men böra i stort sett kunna läggas
till grund vid planeringen av utbildningsverksamheten under de närmaste
åren.
Överstyrelsens principiella uppläggning av verksamheten för utbildning
av yrkeslärare anser jag mig i stort sett böra godta. Jag instämmer sålunda
i överstyrelsens uppfattning, att tiden ännu icke är mogen för anordnande
i vårt land av en seminariemässig yrkeslärarutbildning utan att utbildningen
alltfort bör ske genom en utbildningsverksamhet i mera fria former. Det av
överstyrelsen föreslagna systemet av olika utbildningsformer synes mig väl
ägnat att åstadkomma en förvisso önskvärd förbättring av yrkeslärarnas
såväl fackliga som pedagogiska standard. I fråga om de särskilda kursernas
uppläggning torde det dock icke vara lämpligt att alltför hårt binda sig vid de
föreslagna kursprogrammen utan torde jämkningar få företagas, därest så
befinnes önskvärt. Vad överstyrelsen anfört i fråga om inträdesfordringar
och lärarpersonal in. in. vid kurserna ger mig icke heller anledning till någon
allvarligare erinran. I remissvaren ha åtskilliga synpunkter anförts rörande
nu antydda och andra spörsmål. Vid utbildningens närmare utformning och
planläggning torde dessa böra beaktas i den mån så är praktiskt möjligt. Särskilt
torde av skolöverstyrelsen anförda synpunkter rörande de speciella
förhållandena vid utbildningen av lärare för praktiska mellanskolor, inbyggda
praktiska linjer och yrkesbestämda högre folkskolor vara förtjänta
av uppmärksamhet. Närmare bestämmelser rörande utbildningsverksamheten
i stort torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen
för yrkesutbildning.
Kostnaderna för utbildningsverksamheten för nästa budgetår har överstyrelsen
beräknat till i runt tal 182 000 kronor och föreslagit, att reservationsanslaget
till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen uppföres
med detta belopp. Jag förordar, att anslaget uppföres med 180 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 70 000 kronor. Det torde liksom hittills
få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela
bestämmelser om anslagets disposition och om understöd åt kursdeltagare.
I nuvarande läge är jag icke beredd att taga ställning till förslaget om
inrättande av en statlig verkstadsskola, som skulle tjäna som övningsskola
för lärarutbildningen och pedagogisk försöks- och mönsterskola för
rikets yrkesskolor.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om yrkespedagogisk reformverksamhet
har övertygat mig om den stora betydelsen dylik verksamhet skulle få för
effektiviseringen av både lärarutbildningsverksamheten och yrkesundervisningen
i allmänhet. Jag anser därför, att de ekonomiska förutsättningarna
för dylik verksamhet böra skapas. Verksamheten torde, som överstyrelsen
föreslagit, böra organisatoriskt samordnas med lärarutbildningen.
Medel för ifrågavarande ändamål torde böra anvisas under ett särskilt
riksstatsanslag med rubriken Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk
reformverksamhet. Anslaget, som bör givas karaktär av reservationsanslag,
torde för nästa budgetår uppföras med 25 000 kronor. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga
bestämmelser angående anslagets disposition.
I fråga om den centrala ledningen av lärarutbildningen och den yrkespedagogiska
reformverksamheten är jag ense med överstyrelsen, att ledningen
bör förläggas till överstyrelsen samt där anförtros åt en särskild byrå.
Statsutskottets utlåtande nr 135.
45
Personaltilldelningen anser jag böra tills vidare kunna begränsas till en
byråchef, tillika föreståndare för yrkeslärarutbildningen och ledare av
den yrkespedagogiska reformverksamheten, en förste byråingenjör och ett
kanslibiträde. Byråchefstjänsten torde böra hänföras till lönegraden Ce 33
och tjänsten som förste byråingenjör till lönegraden Ce 27. Kanslibiträdet
bör tills vidare anställas som extra ordinarie i lönegraden Ce 11. Överstyrelsen
för yrkesutbildning torde böra till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till de bestämmelser, som må föranledas aj/ vad jag förordat beträffande
den centrala ledningen.
Utskottet är ense med departementschefen och överstyrelsen för yrkesutbildning
därom, att yrkesskolväsendet i vårt land ännu icke nått en sådan
utveckling att anordnandet av en seminariemässig yrkeslärarutbildning synes
möjlig utan att därför utbildningen alltjämt torde böra ske genom en
verksamhet i mera fria former. Utskottet har icke funnit något att erinra
mot de riktlinjer departementschefen angivit för lärarutbildningens anordnande.
Vad beträffar frågan om yrlcespedagogisk reformverksamhet konstaterar
utskottet med tillfredsställelse, att Kungl. Maj:ts förslag innebär, att denna
verksamhet från och med nästa budgetår återupptages och organisatoriskt
samordnas med lärarutbildningen.
För ovannämnda två slag av verksamhetsgrenar torde i Enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag böra för nästa budgetår anvisas 180 000 respektive
25 000 kronor.
1 likhet med departementschefen anser utskottet, att den centrala ledningen
av lärarutbildningen och den yrkespedagogiska reformverksamheten
bör förläggas till överstyrelsen för yrkesutbildning och där anförtros åt en
särskild byrå med den organisation och personaluppsättning departementschefen
föreslagit.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna
vad utskottet ovan anfört.
II. Anslagsberäkningar.
l:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 25—30) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetaret 1949/50, vidtaga
de förändringar i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledas av vad departementschefen förordat, dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen för yrkesutbildning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50, dels ock
till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret 1949/50
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 793 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 135.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 23 000 kronor, huvudsakligen
föranledd av det i det föregående berörda förslaget om inrättande
vid överstyrelsen av en ny byrå för lärarutbildningen med en byråchef,
en förste byråingenjör och ett kanslibiträde. De ökade kostnader, som
föranledas av detta förslag, motvägas till en del av en med hänsyn till belastningen
företagen minskning av ordinarieposten. Kungl. Maj:ts förslag
innebär jämväl ordinariesättnisg av en förste byråingenjörstjänst (Ce 27),
tre kanslibiträdestjänster (Ce It) och en kontorsbiträdestjänst (Ce 8).
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och
hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1949/50, vidtaga de förändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledas av vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11
mars 1949 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
, yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 285 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 7 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden
m. m., förslagsvis................... » 31 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................. » 395 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 75 000
Summa kronor 793 000;
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 793 000 kronor.
2:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning
med 25 000 kronor, betingad förutom av hänsyn till anslagsbelastningen
till förslaget om inrättande av en byrå för lärarutbildningen in. m.,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 135.
47
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.
3:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 31) och under
hänvisning till vad utskottet i det föregående under avdelning I. Utbildning
av yrkeslärare anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1949/50
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
25 000 kronor.
4:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 31), vilket innebär en anslagshöjning med
70 000 kronor, och under hänvisning till vad utskottet i det föregående under
avdelning I. Utbildning av yrkeslärare anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.
5:o) Bidrag till anordnande av elevinternat vid flygmekanikerskolan
i Mölndal. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 31—35), vilket
innebär anvisande av 44 000 kronor såsom bidrag till täckande av en av
prisstegringar och vissa oförutsedda omständigheter föranledd ökning av
kostnaderna för anordnandet av ifrågavarande elevinternat, hemställer utskottet
att
riksdagen må såsom Bidrag till anordnande av elevinternat
vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret
1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 44 000 kronor.
Stockholm den 10 maj 1949.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 132.