20

Statsutskottets utlåtande nr 107.

Nr 107.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1948/49, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckt motion.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjunde huvudtiteln.

l:o) Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maskiner. I enlighet
med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 125 (bilaga 5, punkt 1, s. 29
och 30 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
18 mars 1949) framlagda förslag, vilket avser ökat medelsbehov till följd
av fördyrade materielkostnader vid anskaffning av en högfrekvensugn och
en myntpress, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning
av vissa maskiner å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 29 000
kronor.

2:o) Inlösen av landgille. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 30—32) föreslagit
riksdagen att till Inlösen av landgille å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Enligt förordningen den 18 juni 1937 (nr 591) angående upphörande av
det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille gäller,
att landgille, som utgår av fastighet i nämnda landskap till kyrka eller till
avlöning av prästerskap eller klockare utan att rätten till landgillets uppbärande
motsvaras av äganderätt till jord, må inlösas mot ersättning av
statsmedel, om sådant påkallas av kronan eller ägaren av den fastighet,
varifrån avgälden utgår. Detsamma gäller ock landgille, som utgår för jordlägenhet,
tillhörig kyrka i något av nämnda landskap och belägen inom viss
fastighets ägoområde men till läge i övrigt numera okänd, där församlingen
medgiver sådan inlösen.

Statsutskottets utlåtande nr 107.

21

Kammarkollegiet har i skrivelse den 29 januari 1949 hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte vidtaga sådana åtgärder, att 250 000 kronor snarast möjligt
måtte ställas till länsstyrelsernas i Malmöhus, Kristianstads, Hallands och
Blekinge län disposition för inlösen av landgillen.

Genom beslut den 11 februari 1949 har Kungl. Maj :t bemyndigat länsstyrelsen
i Hallands län att förskottsvis av omhänderhavande medel utbetala
29 247 kronor 45 öre samt föreskrivit, att Kungl. Maj :t framdeles ville anvisa
medel för återbetalning av ifrågavarande förskott.

Departementschefen har — under framhållande att hela det av kammarkollegiet
begärda beloppet icke syntes redan nu behöva anvisas — ansett
ett anslag å 150 000 kronor vara tillräckligt för att täcka det aktuella behovet.

Utskottet har i förevarande sammanhang till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herrar Pettersson i Dahl och Carlsson i Bakeröd väckt
motion (11:339), i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
Kungl. Maj :ts proposition nr 125 beträffande anslag till inlösen av landgille
måtte besluta uttala, att vissa fastigheter åvilande fränsleränta till Sahlgrenska
sjukhuset och vissa fastigheter åvilande skogsavgift till Göteborgs
stad skola inbegripas under förordningen av den 18 juni 1937 (nr 591)
angående upphörande av det från viss jord i Skåne, Blekinge, Bohuslän och
Halland utgående landgille och därmed kunna inlösas enligt i denna förordning
gällande bestämmelser.

Beträffande de motiv, som anförts till stöd för yrkandet, torde få hänvisas
till motionen.

Utskottet. Genom brev den 26 maj 1916 har Kungl. Maj :t förklarat hinder
från det allmännas sida icke möta mot att Sahlgrenska sjukhuset tillhöriga
frälseräntor inlöstes till statsverket eller avlöstes, varvid inlösnings- och avlösningssummorna
skulle bilda en fond benämnd Allmänna och Sahlgrenska
sjukhusets frälseräntefond, för vilken fond vissa bestämmelser skulle gälla.
Enligt vad utskottet inhämtat ha i enlighet härmed ifrågavarande frälseräntor
år 1917 inlösts eller avlösts. De i motionen avsedda frälseräntorna,
som erläggas till sjukhuset, synas utgöras av avbetalningar jämte ränta å
av statsmedel förskjutna ersättningar för avlösning av frälseräntorna. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att 1948 års riksdag (skr. nr
332; statsutsk. uti. nr 153) i anledning av dels riksdagens år 1947 församlade
revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden
den 1 juli 1946—den 30 juni 1947, dels ock motionen II: 7 hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föranstalta om översyn, avseende ifrågasatt avskrivning
av vissa äldre kronouppbördstitlar ävensom avveckling av vissa frälseskatteräntor
in. fl. liknande avgälder. Dessa frågor äro, enligt vad utskottet inhämtat,
för närvarande föremål för utredning inom riksräkenskapsverket.

Vad härefter angår de i nu förevarande motion avsedda skogsavgifterna

22

Statsutskottets utlåtande nr 107-

till Göteborgs stad har i anledning av väckta motioner frågan om avlösning
av dessa avgifter tidigare varit föremål för behandling vid 1914 och 1928
års riksdagar (andra kammarens 2:a tillf. utsk. uti. nr 7 vid 1914 års urtima
riksdag, samma kammares 5:e tillf. utsk. uti. nr 2 vid 1928 års riksdag).
Sistnämnda utskott har i sitt utlåtande uttalat, att ifrågavarande
skogsavgifter icke syntes vara någon avgäld i egentlig mening utan ränta
å ej erlagd köpeskilling. Vid sådant förhållande kan en avlösning av skogsavgifterna
endast ske efter överenskommelse mellan vederbörande parter
eller efter prövning av allmän domstol. I detta sammanhang må vidare erinras
om att Kungl. Maj:t genom beslut den 17 juni 1932 lämnat en framställning
om inlösen genom statsverket av ifrågavarande skogsavgifter utan
åtgärd.

De i motionen åsyftade frälseräntorna och skogsavgifterna synas sålunda
icke kunna inbegripas under inlösningen av landgille.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

a) att riksdagen må till Inlösen av landgille å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor;

b) att motionen II: 339 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t har
(punkt 3, s. 32) föreslagit riksdagen, att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 450 000
kronor.

Belastningen på anslaget uppgick vid utgången av februari 1949 till i
runt tal 430 000 kronor. Inberäknat reservation från budgetåret 1947/48
återstod å anslaget vid nämnda tidpunkt endast ett belopp av omkring
130 000 kronor. Med ledning av uppgifter, som i februari 1949 inhämtats
från under finansdepartementet arbetande kommittéer och utredningar, torde
medelsförbrukningen å anslaget under återstoden av budgetåret bortsett
från tryckningskostnader kunna beräknas till omkring 60 000 kronor för
månad. Därutöver anses medel böra beräknas till bestridande av kostnaderna
för under våren 1949 tillkomna utredningar beträffande frågorna
om en allmän översyn av gällande uppbördssystem, om de kommunala ortsavdragen
och om en allmän översyn av gällande bestämmelser rörande folkbokföringsväsendet.
Med hänsyn till det anförda anses förstärkningen av
anslaget ej kunna sättas till lägre belopp än 150 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 107.

23

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

Stockholm den 29 april 1949.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 102.

Reservation

vid punkten 2:o) (Inlösen av landgille) av herr Pettersson i Dahl.