Statsutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1949/50 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(1 :a avd.)
Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari 1949) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för handelsdepartementet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50, dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 439 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 431 000 kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, dels att anslagsposten till avlöningar till
icke ordinarie personal skulle höjas med 5 000 kronor på grund av ökat
behov av arbetsbiträde å departementets statssekreteraravdelning och med
2 700 kronor till följd av den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal,
dels ock att anslagsposten till rörligt tillägg skulle ökas med 300
kronor.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen...... kronor 27 600
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... » 237 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 127 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 46 900
Summa kronor 439 000;
b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 439 000 kronor.
1 nilxaruj till riksdagens protokoll 1949. ti sand. Xr 10.
2
Statsutskottets utlåtande nr 10.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär höjning av delposten till övriga
expenser med 10 000 kronor och av anslagsposten till publikationstryck med
6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 000
kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 3), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
Kommerskollegium med underlydande
myndigheter och kårer.
4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 4—13) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de
ändringar i den för kommerskollegium gällande personalförteckningen som
av departementschefen angivits, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för kommerskollegium, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50, dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 566 500 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 452 000 kronor.
Departementschefen har föreslagit, att för monopolutredningsbyrån må
nyanställas följande personal, nämligen å avdelningen för kartellregistrering
en förste byråsekreterare i Cg 27 och en amanuens med avlöning enligt
bestämmelserna angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie
personal i statens tjänst samt å avdelningen för specialundersökningar en
förste aktuarie i Cg 27 samt två amanuenser med lön enligt bestämmelserna
angående reglerad befordringsgång. Vidare syntes medel böra beräknas för
anställande av två biträden för skrivgöromål. Departementschefen har vidare
förordat, att en förste byråsekreterartjänst i Cg 29 å avdelningen för kartellregistrering
och en förste aktuarietjänst i samma lönegrad å avdelningen
för specialundersökningar ombildas till extra ordinarie i Ce 29.
I syfte att effektivisera den maskintekniska undervisningen vid navigationsskolorna
har departementschefen förordat inrättande av en befattning
för maskinteknisk inspektör för navigationsskolorna i Ce 32. I samband här
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
3
med borde tjänstebenämningen för navigationsskoleinspektören (Ca 32) ändras
till nautisk inspektör för navigationsskolorna.
Vad därefter angår övriga byråers personalfrågor har departementschefen
förordat, att 4 000 kronor anvisas till en av kommerskollegium föreslagen
befattningshavare med deltidstjänstgöring å sjöfartssociala avdelningen.
Departementschefen har förordat att, därest handläggningen av välfärdsfrågorna
skulle kräva ytterligare arbetskraft, kostnaderna härför tills vidare
få bestridas ur handelsflottans välfärdsfond. Till förstärkning av personalen
å sjöfartsbyrån har departementschefen förordat, att för nästa budgetår
anvisas medel med belopp motsvarande avlöningen till en amanuens i den
reglerade befordringsgången.
Slutligen har departementschefen föreslagit, att enligt bestämmelserna om
reglerad befordringsgång ytterligare 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8
inrättas.
Till statsutskottet har den 26 februari 1949 under hand från handelsdepartementet
inkommit en promemoria angående förstärkning av kommerskollegii
avlönings- och omkostnadsanslag för budgetåret 19i9/50.
Promemorian är av följande lydelse.
I en den 19 februari 1949 dagtecknad skrivelse har kommerskollegium gjort
framställning om viss förstärkning av ämbetsverkets avlönings- och omkostnadsanslag
för nästa budgetår. Av skrivelsen framgår i huvudsak följande.
Genom remiss den 6 februari 1948 anmodade dåvarande handelsministern
kommerskollegium att avgiva yttrande över den konvention rörande skeppsmätning
som år 1947 undertecknades i Oslo av åtta länder, däribland Sverige.
För alt kunna besvara remissen måste först göras översättningar av
konventionstexten och de vid konventionen fogade egentliga skeppsmätningsreglerna.
Detta arbete är nödvändigt såsom grundval för det förslag till nya
författningsbestämmelser rörande skeppsmätningen som därnäst kräves för
remissuppdragets fullgörande. I anslutning därtill torde kommerskollegium
ha att utarbeta huvudsakligt förslag till den omorganisation av skeppsmätningsväsendet
som lärer bli nödvändig efter en ratificering av konventionen.
Vidare syntes det erforderligt att utreda behovet av ändringar i de svenska
sjöfartsavgifter som uttagas efter fartygens dräktighet. Slutligen torde en
översyn utav de sjörättsliga författningarna, som kunna beröras av ändrade
skeppsmätningsregler, böra företas.
Ifrågavarande utredningar synas, såvitt angår den skeppsmätningstekniska
sidan av saken, icke kunna utföras av annan person än skeppsmätningsöverkontrollören.
Med hänsyn till arbetets omfattning är det erforderligt,
att överkontrollören förses med ett biträde med skeppsmätningskompetens.
Inom kollegium finnes emellertid icke någon tjänsteman med skeppsmätningskompetens
utom överkontrollören. Däremot finnas inom skeppsmätningsväsendets
lokalstat några få personer som enligt kollegii mening
kunna komma i fråga för uppdrag som biträde åt överkontrollören. Eniigt
vad kollegium under hand inhämtat kan intresse för ett sådant uppdrag
påräknas endast från en av de därtill lämpliga och för dennes vidkommande
allenast under förutsättning all han i skälig mån hålles skadeslös
för den inkomstminskning han därigenom skulle lida. Med hänsyn till
4
Statsutskottets utlåtande nr 10.
föreliggande omständigheter torde man såsom ersättning få räkna med dels
ett månadsarvode av 800 kronor, dels ock, i analogi med gällande bestämmelser
i statens allmänna avlöningsreglemente, tjänstgöringstraktamente
med 23 kronor per dygn under 15 (lagar och därefter 12 kronor per dygn.
För år räknat skulle detta betyda ett arvode om 9 600 kronor samt traktamentsersättning
med i runt tal 4 550 kronor, vartill skulle komma ersättning för
nödiga resor, beräknad till 955 kronor. Beträffande den tid för vilken den
ovan föreslagna arbetskraftsförstärkningen skulle erfordras för fullgörande
av remissuppdraget räknar kollegium med minst ett år. Kollegium har i sin
skrivelse även hemställt om medel till avlöning åt en administrativ tjänsteman
för tjänstgöring på sjöfartsbyrån med uppgift att i mån av behov biträda
med den av skeppsmätningskonventionen föranledda utredningen.
Kostnaden härför beräknas till 9 144 kronor.
Chefen för handelsdepartementet finner det föreslagna skeppsmätningstekniska
biträdet vara erforderligt för att kommerskollegium skall kunna besvara
remissen och vill därför tillstyrka att medel ställas till förfogande för
ändamålet. Däremot har departementschefen icke blivit övertygad om att ett
oundgängligt behov föreligger av förstärkning av arbetskrafterna å sjöfartsbyrån
med en administrativ tjänsteman, varför framställningen i denna del
avstyrkes. Vid ärendets handläggning har samråd ägt rum med chefen för
finansdepartementet. Medelsanvisningen torde i överensstämmelse med kollegii
förslag böra ske i den formen att den i koinmerskollegii avlöningsstat
ingående anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för
budgetåret 1949/50 förstärkes med 9 600 kronor till bestridande av arvode åt
det skeppsmätningstekniska biträdet. Vad angår medelsanvisningen för resekostnads-
och traktamentsersättning till samma biträde, beräknad till i runt
tal 5 500 kronor, torde denna tillgodoses genom en motsvarande höjning av
den i kollegii omkostnadsstat ingående anslagsposten till reseersättningar.
Utskottet. Departementschefens förslag om förstärkning av arbetskrafterna
å monopolutredningsbyrån synes utskottet tillfredsställande motiverat,
varför detsamma tillstyrkes. Utskottet vill vidare på av departementschefen
anförda skäl biträda förslaget om inrättande av en befattning som maskinteknisk
inspektör för navigationsskolorna och har icke något att erinra mot
att befattningen placeras i lönegrad Ce 32. Förslaget att tjänstebenämningen
navigationsskoleinspektör ändras till nautisk inspektör för navigationsskolorna
synes kunna godtagas. Jämväl i övrigt har departementschefens
förslag icke givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande det i departementspromemorian framställda förslaget om
anställande av ett skeppsmätningstekniskt biträde åt skeppsmätningsöverkontrollören
för fullgörande av det utredningsuppdrag, varom här är fråga,
vill utskottet med hänsyn till vad i promemorian upplysts tillstyrka, att
medel anvisas för ändamålet. Mot kostnadsberäkningarna härvidlag synes
icke något vara att erinra. Till följd härav bör den i koinmerskollegii avlöningsstat
ingående anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
förstärkas med 9 600 kronor för bestridande av arvode till biträdet i
fråga och alltså uppföras med (545 800 + 9 600 =) 555 400 kronor. Härigenom
skulle avlöningsanslaget komma att uppräknas från av Kungl. Maj :t
föreslaget belopp, 1 566 500 kronor, till 1 576 100 kronor. Vad beträffar me
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
5
delsbehovet för resekostnads- och traktamentsersättning till samma biträde
har departementschefen föreslagit ett belopp av 5 500 kronor. Kommerskollegii
omkostnadsanslag torde till följd härav böra i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag höjas med sistnämnda belopp till 234 000 kronor. Härom gör
utskottet hemställan under följande punkt.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar
i den för kommerskollegium gällande personalförteckningen
som av departementschefen angivits i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 3 januari 1949;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ..... kronor 847 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t .......... » 11 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
........... » 555 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 161 900
Summa kronor 1 576 100;
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 1 576 100 kronor.
5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 5, s. 13 och 14) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 228 500 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 222 500
kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en höjning av anslagsposten till reseersättningar
med 4 500 kronor och av anslagsposten till expenser med 1 500
kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anför under närmast föregående
punkt torde förevarande anslag böra i förhållande till Kungl. Maj :ts
förslag uppräknas med 5 500 kronor till 234 000 kronor. l)å den verkställda
anslagsberäkningen i övrigt synes böra godtagas, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 234 000
kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 10.
6:o) Bergsstaten: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
6, s. 14—16), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 108 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ » 15 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 13 500
Summa kronor 137 000;
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 137 000 kronor.
7:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, s. 16), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 21 200 kronor.
8:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Sprängämnesinspektionen:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 8 och 9, s. 17
—19), vilka i förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår
innebära beträffande avlöningsanslaget en ökning med 1 000 kronor och
beträffande omkostnadsanslaget en ökning med 2 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................ kronor 46 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.............................. » 26 900
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 8 200
Summa kronor 82 000;
Statsutskottets utlåtande nr 10.
7
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 82 000 kronor;
c) till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.
9:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Fartygsinspektionen: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 10 och 11, s. 20—23) —
vilka i förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår innebära
beträffande avlöningsanslaget en ökning med 3 000 kronor, belöpande
på anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal och till rörligt
tillägg, samt beträffande omkostnadsanslaget en ökning med 12 000 kronor,
väsentligen hänförande sig till anslagsposten till reseersättningar —
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 310 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 47 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 42 700
Summa kronor 400 000;
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor;
c) till Fartygsinspektionen: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.
10:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 12 och 13, s. 23
—25) — vilka i förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår
innebära beträffande avlöningsanslaget oförändrad medélsanvisning
och beträffande omkostnadsanslaget en höjning med 1 100 kronor, väsentligen
hänförande sig till anslagsposten till expenser — hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 34 300 kronor;
b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 11100 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 10.
11 :o) Torvingenjörer m. fl. Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i
hemslöjd: Omkostnader. I enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkterna
14—16, s. 25 och 26) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Torvingenjörer m. fl. ett förslagsanslag av 2 000
kronor;
b) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 8 000
kronor;
c) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 500 kronor.
12:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 27—30) att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för navigationsskolorna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1949/50, dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 601 000 kronor.
Departementschefen har med hänsyn till det av honom vid behandlingen
av kommerskollegii avlöningsanslag framställda förslaget om att å kollegii
stat inrätta en befattning för maskinteknisk inspektör för navigationsskolorna
förordat, att en i gällande avlöningsstat för skolorna intagen delpost
till arvode åt en examensledare å maskintekniska linjen å 3 000 kronor
skall utgå.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har föreslagits
skola uppräknas med 24 000 kronor, varav 20 500 kronor hänföra sig
till höjda arvoden åt timlärare jämlikt kungörelsen den 30 juni 1948 (nr
568) samt 3 500 kronor till arvoden åt timlärare för förrättande av prövningar
jämlikt kungörelsen den 5 september 1947 (nr 680) och till bestridande
av kostnader för redan genomförd lönereglering för vissa lärare.
Anslagsposten till rörligt tillägg slutligen har föreslagits skola minskas
med 2 000 kronor.
Utskottet anser sig kunna godtaga departementschefens anslagsberäkning
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 400 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ... . » 5 500
Statsutskottets utlåtande nr 10.
9
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per -
sonal ............................ kronor 184 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 44 500
Summa kronor 634 000.
Särskilda uppbörds medel:
Hyror och hyresersättningar ............ kronor 14 000
Nettoutgift kronor 620 000;
b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
13:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 18, s. 30—32) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 40 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 34 000 kronor.
Delposten till övriga expenser och anslagsposten till övriga utgifter ha
uppräknats med respektive 2 300 kronor till bestridande av höjda städningskostnader
och 6 300 kronor till materiel, böcker m. in.
Å andra sidan har anslagsposten till reseersättningar nedräknats med
800 kronor och uppbördsposten särskilda uppbördsmedel, elevavgifter m. m,
uppräknats med 1 200 kronor.
Utskottet, som godtager den verkställda anslagsberäkningen, får hemställa,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 40 600
kronor.
14:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läro*
verk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19, s. 32 och 33) att till
ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 500
kronor.
Anslaget, för innevarande budgetår benämnt Navigationsskolorna: Kompletteringskurs
vid tekniskt läroverk, har för samma budgetår uppförts
med 3 100 kronor.
För nästa budgetår bär anslaget, som föreslagits skola erhålla den ändrade
benämningen Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid högre tekniskt
läroverk, beräknats till 3 500 kronor. Anslagshöjningen, 400 kronor,
föranledes av att arvodet till lärare i ämnet maskinlära föreslagits skola
höjas från 12 kronor till 15 kronor per timme.
Utskottet, som icke har något att erinra mot den föreslagna ändrade anslagsbenämningen,
anser sig kunna tillstyrka den under anslaget äskade
medelsanvisningen och hemställer alltså,
10
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 3 500 kronor.
15:o) Navigationsskolorna: Skolhälsovård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 20, s. 33) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.
Det äskade anslaget, till vilket motsvarighet icke finnes i gällande riksstat,
avses för bestridande av kostnader för att slutföra iordningställandet
av lokaler för skolhälsovården.
Utskottet anser sig böra tillstyrka, att det äskade anslaget anvisas, och
hemställer därför,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Skolhälsovård
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 kronor.
16:o) Navigationsskolorna: Navigationslärarkurs. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 21, s. 33 och 34) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 11 300 kronor.
Dylika kurser, som avse att bereda kursdeltagarna tillfälle att inhämta de
kunskaper, som ingå i navigationslärarexamen, äro avsedda att i regel anordnas
vart tredje år, såvida icke antalet deltagare befinnes otillräckligt.
Navigationslärarkurs anordnades senast under budgetåret 1946/47, varvid
för ändamålet anvisades ett reservationsanslag å 9 500 kronor.
Genom beslut den 17 maj 1946 fastställde Kungl. Maj:t följande stat för
kursen att tillämpas från och med budgetåret 1946/47:
Arvoden till lärare .................................... kronor 8 875
Arvoden till vaktmästare................................ » 125
Böcker och undervisningsmateriel m. m................... » 500
Summa kronor 9 500.
Arvode utgick därvid till lärarna i kursen med 25 kronor för föreläsningstimme
och 10 kronor för övningstimme (i meteorologi).
I skrivelse den 31 augusti 1948 har kommerskollegium framhållit, att ny
kurs bör anordnas under budgetåret 1949/50. Kollegium anför därvid, att
lärare icke torde kunna erhållas mot de tidigare fastställda ersättningarna.
Kollegium föreslår därför, att arvodena höjas till 30 kronor för föreläsningstimme
och 12 kronor för övningstimme. I kursen inginge 341 föreläsningstimmar
och 35 övningstimmar. Arvodet till vaktmästaren föreslår kollegium
böra höjas från 125 kronor till 150 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
11
Såväl statskontoret som departementschefen har förklarat sig intet ha att
erinra mot kommerskollegii förslag.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Navigationstärarkurs
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 11300 kronor.
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
17 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 35—38), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 6 300 kronor, varav
3 000 kronor avse anställande av biträdeshjälp till biblioteket och återstoden
belöper på automatiska löneklassförändringar in. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 231 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 256 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 55 500
Summa kronor 543 300;
b) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 543 300
kronor.
18:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 38 och 39), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av prisstegringar föranledd
höjning med 14 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 156 200 kronor.
19 :o) Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande
gruvarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 39—41), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
12
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Malmletning och förberedande gruvarbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 627 000 kronor.
20 :o) Sveriges geologiska undersökning: Jordartskartering inom Norrbottens
län. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 41), innebärande
i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår en höjning med
4 500 kronor, som ansetts erforderlig för att karteringen skall kunna fortsätta
i ursprungligen avsedd omfattning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Jordartskartering inom Norrbottens län för budgetåret 1949/
50 anvisa ett reservationsanslag av 27 500 kronor.
21 :o) Sveriges geologiska undersökning: Agrogeologiska kartor över sydvästra
Skåne. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 26, s. 41 och 42),
innebärande en anslagsminskning med 3 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Agrogeologiska kartor över sydvästra Skåne för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 kronor.
22:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 27, s- 42), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
23:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 28, s. 43—46) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1949/50, dels ock till Statens provningsanstalt:
Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 920 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 843 000
kronor.
Departementschefen har föreslagit omvandling av ett tillfälligt biträde i
Cg 19 till biträdande ingenjör i Ce 19, av två tillfälliga biträden i Cg 13 till
ingenjörsbiträden i Ce 17, av två tillfälliga biträden i Cg 11 och ett i Cg
12 till tekniker i Ce 15 samt av tre tillfälliga biträden i Cg 8 till kontorsbiträden
i Ce 8. Härjämte föreslås, att en ordinarie laboratoriebiträdesbefattning
i Ca 11 vakantsättes och att för innehavaren av befattningen inrättas
en extra ordinarie tjänst som ingenjörsbiträde i Ce 15 med tjänstebenämningen
tekniker.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
13
Anslagsposten till avlöningar till tillfälliga biträden har ansetts böra
minskas med 12 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg ökas med
28 400 kronor.
Utskottet. Förslagen om ombildning av vissa befattningar vid provningsanstalten
synas böra godtagas liksom kostnadsberäkningarna i övrigt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provnings -
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ....... kronor 318 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ... . » 1 200
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 200 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. » 304 200
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 95 800
Summa kronor 920 000;
b) till Statens provningsanstatt: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 920 000 kronor.
24:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29, s. 46 och 47), vilket i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär en höjning med 32 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
172 000 kronor.
25:o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 30, s. 48—54) att dels godkänna av departementschefen
föreslagna ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1949/50, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 685 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 640 000
kronor.
Departementschefen har lämnat eu kort redogörelse för flygforskningskommitténs
den 10 maj 1948 principbetänkande, varav framginge, att en
14
Statsutskottets utlåtande nr 10.
kapitalinsats av storleksordningen 50 miljoner kronor erfordrades, om den
flygtekniska forskningen skulle kunna byggas ut så, att vårt lands flygindustri
i huvudsak skulle kunna svara för tillverkningen av den militära
flygmaterielen. För närvarande utarbetades inom flygforskningskommittén
och försöksanstalten förslag till en vindtunnelanläggning, som preliminärt
kostnadsberäknats till 20—25 miljoner kronor. För denna anläggning
har anstaltsstyrelsen begärt ett anslag å 4 000 000 kronor. Departementschefen
bär framhållit, att han, innan han fått tillfälle att taga del av kommitténs
detalj förslag, vilket beräknades kunna framläggas senast om någon månad,
icke kunde förorda att medel anvisades till fortsatt utbyggnad av flygtekniska
försöksanstalten. Departementschefen vore icke heller beredd att dessförinnan
taga slutlig ställning till styrelsens förslag om medel till projekterings-
och konstruktionskostnader samt för komplettering av maskiner
och utrustning. Däremot syntes frågan om anvisande av medel till de i årets
riksstat upptagna anslagsändamålen nu kunna prövas.
I fråga om avlöning sanslaget bär departementschefen förordat, att tre
arvodesanställda ingenjörer erhålla extra ordinarie anställning. Två av dem
borde placeras i Ce 32 och benämnas förste forskningsingenjörer och en i
Ce 27 och kallas forskningsingenjör. Dessa forskningsingenjörers sammanlagda
arvoden ha utgjort i runt tal 47 000 kronor. Återstoden av den nu
till 50 000 kronor upptagna anslagsposten till arvoden och ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, kunde lämpligen överföras till anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal att användas för arvoden till
tillfälligt anlitade svenska eller utländska forskare.
Departementschefen bär räknat med att fjorton arvodesanställda befattningshavare
samt övrig vid anstalten tjänstgörande personal, som avlönas
från anslagsposten till avlöningar till verkstadsarbetare och tillfälliga biträden,
anställas som extra befattningshavare. Lönen borde därvid bestridas
från sistnämnda anslagspost samt från posten till rörligt tillägg.
Såvitt angår omkostnadsanslaget, som för innevarande budgetår uppförts
med 199 400 kronor, föreslås ökning av delposten till övriga expenser med
sammanlagt 21 500 kronor, varav 6 000 kronor på grund av anstaltens ökade
verksamhet, 12 000 kronor för utvidgad brandalarmanläggning och
3 500 kronor för flyttning av telefonväxeln. Sistnämnda båda anslagsändamål
ha ansetts böra redovisas under en särskild delpost för vissa engångskostnader
under övriga utgifter å omkostnadsstaten. För avrundning av
anslaget ha beräknats 100 kronor, vilket belopp synts böra tillgodoföras delposten
till bibliotek.
Utskottet. I fråga om avlöningsanslaget har utskottet icke något att erinra
mot att föreslagna befattningar uppföras å försöksanstaltens personalförteckning
liksom ej heller mot den verkställda anslagsberäkningen i övrigt.
Även beräkningen av omkostnadsanslaget synes böra godtagas. Beträffande
sistnämnda anslag gör utskottet hemställan under följande punkt.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
15
Med avseende å nu förevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
flygtekniska försöksanstalten uppföra dels två extra ordinarie
befattningar som förste forskningsingenjör i lönegraden
Ce 32, dels ock en extra ordinarie befattning som forskningsingenjör
i lönegraden Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 77 000
2. Avlöningar till verkstadsarbetare och till
fälliga
arbetare, förslagsvis ........ » 150 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 392 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 65 300
Summa kronor 685 000;
c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 685 000 kronor.
26:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. Under hänvisning till
vad utskottet under närmast föregående punkt anfört får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 54) hemställa,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 221 000 kronor.
27 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 32, s. 54—58) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50, dels ock till Statens hantverksinstitut:Avlöningar till viss
personal för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 272 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000
kronor.
Enligt departementschefens förslag skulle en från anslaget till bidrag till
kursverksamheten m. in. avlönad arvodesbefattning såsom rationaliseringsingenjör
uppföras på löneplan med placering i Ce 29. Befattningshavaren i
16
Statsutskottets utlåtande nr 10.
fråga syntes nämligen tillhöra den personal, som vore gemensam för olika
verksamhetsgrenar vid institutet och vars avlöning enligt godtagna principer
skulle helt bestridas av statsmedel. I övrigt föreslås inga andra förändringar
än sådana, som betingas av löneklassuppflvttningar.
Utskottet tillstyrker förslaget om uppförande å löneplan av befattningen
såsom rationaliseringsingenjör och har icke något att erinra mot att densamma
placeras i lönegrad Ce 29. Anslagsberäkningarna synas böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för statens hantverksinstitut
fastställda personalförteckningen upptaga en extra
ordinarie befattning som rationaliseringsingenjör i lönegraden
Ce 29;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 97100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t ............ » 5 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 142 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 27 300
Summa kronor 272 000;
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
272 000 kronor.
28:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. Statens hantverksinstitut:
Bidrag till kursverksamheten m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 33 och 34, s. 58 och 59) — vilka i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda
anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning
med 15 000 kronor, motsvarande den minskade belastning, som blir en följd
av rationaliseringsingenjörens uppförande å löneplan — hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader ett
förslagsanslag av 31 000 kronor;
b) till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. ett reservationsanslag av 145 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
17
29 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 35 och
36, s. 59—61), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 130 000 kronor;
b) till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
och industriell representation i utlandet
ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
30 :o) Statens tekniska forskningsråd. Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna 37 och 38, s. 61—64)
— vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära
beträffande förstnämnda anslag en höjning med 2 000 kronor, avsedd för
täckande av å tekniska forskningsrådet belöpande kostnader för en av vissa
forskningsråd sammansatt samarbetsdelegation, och beträffande sistnämnda
anslag oförändrat belopp —- hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Statens tekniska forskningsråd ett förslagsanslag
av 57 000 kronor;
b) till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. ett reservationsanslag
av 1 040 000 kronor.
31 :o) Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 65 och 66) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 555 000
kronor.
Departementschefens förslag innebär, att anslaget uppräknas för nästa
budgetår med 15 000 kronor, varav 5 000 kronor motsvara ökning på grund
av avtal srevision, vartill 1948 års riksdag lämnat bemyndigande, och 10 000
kronor avses för pensionering av ytterligare personal vid institutet, som enligt
det mellan staten och Stiftelsen Svensk träforskning träffade avtalet
är berättigad därtill.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 570 000 kronor.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 6 samt. iVr 10.
18
Statsutskottets utlåtande nr JO.
32:o) Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 42, s. 67—69) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 77 000
kronor.
Statens tekniska forskningsråd har överlämnat förslag till tilläggsavtal
till ett den 18 februari 1943 mellan staten och Stiftelsen Svensk textilforskning
träffat avtal. Förslaget innebär, att de av statsmedel avlönade befattningshavarna
vid institutet skola tillförsäkras motsvarande avlönings- och
pensionsförbättringar som befattningshavarna vid träforskningsinstitutet
redan erhållit genom ett av Kungl. Maj :t godkänt tilläggsavtal. Enligt avtalsförslaget
skulle staten vidare åtaga sig att svara för avlöning och pensionering
av en laborator med en grundlön av högst 11 580 kronor, d. v. s.
med belopp motsvarande grundlönen till befattningshavare i 27 lönegraden,
ortsgrupp 4. Som motprestation har stiftelsen, som enligt 1943 års avtal
skall bidraga till institutets utgifter med högst 100 000 kronor per år,
åtagit sig att i stället bidraga till dessa utgifter med lägst 130 000 kronor
per år.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget och i anslutning härtill föreslagit,
att anslaget för nästa budgetår uppräknas med 11 580 kronor för
grundlön och 1 300 kronor för rörligt tillägg åt laboratorn, med 3 300 kronor
för ytterligare medel till pensionskostnader, bl. a. för laboratorns pensionering,
med 300 kronor för olycksfallsförsäkringsavgifter och med 500
kronor för ökat behov av reseersättningar åt styrelseledamöter.
Utskottet. Då det anses vara till stor nytta för landets textilforskning, att
den föreslagna laboratorsbefattningen inrättas, vill utskottet tillstyrka, att
medel till denna befattning anvisas av riksdagen. Då avtalsförslaget i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran, torde detsamma kunna av
Kungl. Maj :t godkännas. I likhet med departementschefen beräknar utskottet
anslaget för nästa budgetår till 94 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 94 000 kronor.
33:o) Bidrag till Metallografiska institutet. Bidrag till Institutet för konserveringsforskning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 43 och
44, s. 69—71), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till Metallografiska institutet ett förslagsanslag
av 23 700 kronor;
b) till Bidrag till Institutet för konserveringsforskning ett
förslagsanslag av 75 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
19
34ro) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. Atomenergiforskning
m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkterna 45 och 46, s. 71—74) — vilka i förhållande till
motsvarande anslag för löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda
anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en av förefintlig
reservation å anslaget betingad minskning med 1 500 000 kronor —
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten
ett reservationsanslag av 40 000 kronor;
b) till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
35:o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 47, s. 74—80) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.
Till planläggning av torvforskning in. m. anvisade 1947 års riksdag (prop.
nr 308, r. skr. nr 402) ett reservationsanslag av 200 000 kronor. Vid anmälan
av propositionen uttalade föredragande departementschefen bl. a., att
planläggningsarbetet borde äga rum inom Aktiebolaget Svensk torvförädling
samt bedrivas i så skyndsam takt som möjligt. Han uttalade vidare, att
därest planläggningsarbetet kunde avslutas före utgången av budgetåret
1947/48, medel redan då borde stå till förfogande för forskningsarbetet.
Den 3 mars 1948 har Aktiebolaget Svensk torvförädling framlagt förslag
till plan rörande det fortsatta forsknings- och försöksarbetet på torvområdet.
Planen utmynnar i hemställan om att bolaget skulle få i uppdrag att
organisera och handha den statliga torvforskningen samt att bolaget under
budgetåret 1948/49 skulle erhålla anslag å dels 600 000 kronor för att uppföra
och utrusta ett forskningslaboratorium, dels ock 300 000 kronor för
att bestrida kostnaderna för forskningsverksamheten.
Departementschefen har framhållit, att Aktiebolaget Svensk torvförädling
med anlitande av medel från anslaget till planläggning av torvforskning
in. in. börjat en tämligen omfattande torvforskning. En forskningsavdelning
har inrättats, som trätt i verksamhet den 1 januari 1948. Det är, framhåller
departementschefen, ännu för tidigt att uttala något bestämt omdöme om
utsikterna för den nystartade forskningsavdelningen att nå fram till avgörande
resultat inom torvforskningen. Avdelningens hittillsvarande verksamhet
syntes dock kunna betecknas som lovande.
Enligt departementschefens mening borde medel även i fortsättningen anvisas
till forsknings- och försöksarbete på torvområdet. Bolagets plan, som
tillstyrkts av flertalet remissmyndigheter, förutsatte att forskningen förlädes
till bolaget. Ehuru även skäl anförts, som talade för att ett särskilt
torvforskningsinstitut borde inrättas, vore departementschefen icke beredd
20
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att tillstyrka ett sådant förslag utan förordade bolagets linje. Bolagets styrelse
hade numera förstärkts med ett par personer med stor erfarenhet av
forskningsverksamhet, bl. a. på torvområdet. Härigenom syntes den i några
yttranden påtalade risken för att bolaget företrädesvis skulle upptaga kortsiktiga
forskningsproblem till behandling ha i väsentlig mån reducerats.
Bolaget begärde, då planen framlades, att bolaget skulle få i uppdrag att
organisera och handha den statliga torvforskningen. Denna hemställan vållade
tvekan hos vissa remissmyndigheter, vilka ur framställningen utläste
en önskan hos bolaget att skaffa sig monopolställning i fråga om statsunderstödd
torvforskning. Denna farhåga syntes departementschefen obefogad,
enär bolaget i sin petitaskrivelse begärt att få organisera och bedriva
statlig torvforskning, således icke all statlig torvforskning. Något formligt
uppdrag åt bolaget att bedriva statlig torvforskning syntes departementschefen
icke erforderligt, enär holaget ägdes av staten samt en av bolagets
huvuduppgifter vid dess tillkomst angåves vara att bedriva forskning på
torvområdet och några ändrade riktlinjer liärutinnan icke meddelats. Även
om, framhåller departementschefen, statens stöd till torvforskning i fortsättningen
huvudsakligen bör lämnas i form av forskningsanslag till bolaget,
finge det anses självklart, att bidrag av statsmedel till sådan forskning
även skulle kunna lämnas i annan ordning, exempelvis av statens tekniska
forskningsråd från anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning in. m.
Omfattningen av bolagets forskningsprogram har icke givit anledning till
erinran från remissmyndigheternas sida. Departementschefen har ansett det
önskvärt att den av bolaget bedrivna torvforskningen finge fortgå och utvecklas.
För närvarande kunde departementschefen emellertid icke förorda
större anslag än 150 000 kronor, d. v. s. ett belopp som gjorde det möjligt
för bolaget att i ungefär oförändrad omfattning fullfölja den verksamhet,
som påbörjats år 1948. Medlen borde i första hand användas för forskning
beträffande torvens avvattning.
Baracker och övriga fasta byggnader å de mossar, som bolaget arrenderade
av domänstyrelsen, syntes departementschefen, därest riksdagen icke
hade något att erinra däremot, böra överlåtas till bolaget utan ersättning.
Utskottet. Såsom departementschefen erinrat anvisade 1947 års riksdag
ett anslag av 200 000 kronor till planläggning av torvforskning in. in. Riksdagen
uttalade i samband därmed, att det ur beredskapssynpunkt men även
rent nationalekonomiskt sett syntes önskvärt och angeläget, att den dittills
bedrivna forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet utökades
och intensifierades. Utskottet anser, att detta alltjämt är en angelägen uppgift
och tillstyrker alltså, att medel även i fortsättningen anvisas till denna
verksamhet. Beträffande frågan huruvida forskningen bör förläggas till Aktiebolaget
Svensk torvförädling eller till ett särskilt torvforskningsinstitut
anser utskottet avgörande skäl tala för förstnämnda alternativ. Mot omfattningen
av bolagets forskningsprogram synes i och för sig icke något vara
att erinra. Då den av departementschefen föreslagna medelstilldelningen,
150 000 kronor, synes möjliggöra för bolaget att i ungefär oförändrad om
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
21
fattning fullfölja sin verksamhet vill utskottet tillstyrka, att ett anslag av
nämnda storlek anvisas för nästa budgetår. I likhet med departementschefen
anser utskottet, att medlen i fråga böra i första hand användas för
forskning beträffande torvens avvattning. Utskottet har icke något att erinra
mot att baracker och övriga fasta byggnader å de mossar, som bolaget arrenderar
av domänstyrelsen, överlåtas till bolaget utan ersättning.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.
36 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Befrämjande
av hemslöjden. Bidrag till Svenska slöjdföreningen. Bidrag till
Tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
48—51 och 53, s. 80—83), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Upplysnings- och organisationsvei-ksamhet i fråga
om hantverk och småindustri ett reservationsanslag av
270 000 kronor;
b) till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker ett reservationsanslag av 10 000 kronor;
c) till Befrämjande av hemslöjden ett reservationsanslag
av 50 000 kronor;
d) till Bidrag till Svenska slöjdföreningen ett anslag av
50 000 kronor;
e) till Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen ett anslag
av 30 000 kronor.
Sjöfart och handel.
37 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 54, s. 84 och 85), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 298 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 106 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 48 000
Summa kronor 453 000;
22
Statsutskottets utlåtande nr 10.
b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 453 000 kronor.
38:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj .t har föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 85—91) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1949/50, dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
å lots- och fyrstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 8 611 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Hällgren och Karl August Johanson (I: 147) och den
andra inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå m. fl. (II: 177),
hemställts, att riksdagen ville besluta dels att med 20 000 kronor minska
det under anslaget till Säkerhetsanstalter för sjöfarten under posten g) (anskaffning
av säng-, möbel- och servisutrustningar för tillfälliga biträden vid
vissa fyrplatser) upptagna beloppet till 10 000 kronor, dels ock att under
anslaget till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
uppföra en ny anslagspost å 20 000 kronor för bestridande av kostnaderna
för fyrpersonalens kompensationsledighet.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 969 000
kronor.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att personalförteckningen för lots- och fyrstaten
skulle å ena sidan utökas med ytterligare en lotsbefattning i Ca 12,
en fyrmästarbefattning i Ca 12, två förste fyrvaktarbefattningar i Ca 12 och
två fyrvaktarbefattningar i Ca 10. Å andra sidan skulle från förteckningen
avföras en fyrmästarbefattning i Ca 14, två fyrvaktarbefattningar i Ca 11
samt fem fyrvaktarbefattningar i Ca 9. Av sistnämnda befattningar är en
placerad å övergångsstat.
Yrkandet i förenämnda motioner innebär, att personalen vid fyrplatserna
skulle beredas ökad ledighet utöver semester såsom kompensation för sönoch
helgdagstjänstgöring. Enligt förslaget skulle denna personal erhålla sådan
ökning av det antal fridagar, vilka utgå såsom kompensation för att
den i avlöningsreglementet angivna tjänstgöringsfriheten å minst varannan
sön- och helgdag som regel icke kan medgivas, att antalet dylika fridagar
komme att utgöra ungefär hälften av antalet sön- och helgdagar under ett
år. Dessutom borde, i motsats till vad nu är fallet, även extra tjänstemän
och aspiranter komma i åtnjutande av kompensationsledighet. Genomförandet
av förslaget skulle enligt vad i motionerna angivits draga en kostnad av
25 000 kronor. För att täcka dessa merkostnader utan att därmed överskrida
den för lots- och fyrstaten upptagna totala anslagssumman föreslås, att
Statsutskottets utlåtande nr 10.
23
nu ifrågavarande anslag ökas med 20 000 kronor och anslaget till säkerhetsanstalter
för sjöfarten minskas med enahanda belopp. I fråga om motiveringen
i övrigt hänvisas till motionen II: 177.
Utskottet. Av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten ha icke givit utskottet anledning till erinran
liksom ej heller den verkställda anslagsberäkningen.
Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena har såsom departementschefen
erinrat chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts den
4 juni 1948 givna bemyndigande tillkallat utredningsmän för att utreda frågan
rörande arbete på s. k. obekväm arbetstid. I samband därmed torde frågan
om kompensation åt fyrpersonalen för utebliven helgdagsledighet komma
att upptagas till prövning. Då ett tillmötesgående av motionerna kan
komma att föregripa utredningens resultat, anser utskottet, att desamma
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Såvitt motionerna avse medelsanvisningen
under anslaget till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten
gör utskottet hemställan under nämnda anslag.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 147 och II: 177, såvitt nu är
i fråga,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i
den för lots- och fyrstaten gällande personalförteckningen
som i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 januari
1949 angivits;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 4 089 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... » 2 149 000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................ » 1 766 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 606 500
Summa kronor 8 611 000;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fgrstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 8 611 000 kronor.
24
Statsutskottets utlåtande nr 10.
39:o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 56, s. 91—94), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en av belastningen å anslaget föranledd höjning
med 419 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 2 679 000 kronor.
40:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 57, s. 95—99) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål äro å riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisade
dels å driftbudgeten under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 686 500 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond
ett investeringsanslag av 695 000 kronor.
Med avseende å medelsbehovet för nästa budgetår bär lotsstyrelsen i en
särskild sammanställning angivit de olika förslag till nyanskaffningar och
arbeten, för vilka medel nu begärts, ävensom den för varje särskilt ändamål
beräknade kostnaden. Tillika har angivits hur denna kostnad är avsedd att
fördelas å driftbudgeten och kapitalbudgelen. Erforderliga avskrivningsanslag
ha även beräknats. Lotsstyrelsen har därvid föreslagit, att — i likhet
med vad som tillämpats under senare år — investeringar i bostads-, lotsuppassnings-
och livbåtshus skulle avskrivas till hälften, medan övriga anläggningar
skulle avskrivas helt.
De sammanlagda kostnaderna hava beräknats till 2 628 000 kronor, varav
1 882 000 kronor avsetts skola anvisas å driftbudgeten och 746 000 kronor
å kapitalbudgeten.
Departementschefen har framhållit, att lotsstyrelsen, såvitt han kunnat
finna, förebragt goda skäl för alla de föreslagna åtgärderna beträffande säkerhetsanstalter
för sjöfarten. Departementschefen har emellertid av statsfinansiella
skäl icke ansett det möjligt att i full utsträckning tillmötesgå
lotsstyrelsens framställning. Medelsanvisningen till ändamålet borde bliva
i stort sett oförändrad jämfört med innevarande budgetår.
Av de begärda medlen utgjorde 760 000 kronor kostnader för fortsättning
av påbörjade arbeten, vilka, framhåller departementschefen, icke utan betydande
olägenhet kunde avbrytas. För nya företag kunde därför icke avses
större belopp än omkring 625 000 kronor. Då flera av de ändamål, för vilka
anslag icke tidigare beviljats, vore av hög angelägenhetsgrad, kunde departementschefen
icke föreslå, att ett så stort belopp som 550 000 kronor bundes
för ett nytt tjänstefartyg för mellersta lotsdistriktet. Departementschefen
ansåge det icke heller lämpligt att nu begära ett mindre anslag för ändamålet.
I fråga om övriga i förteckningen upptagna önskemål har departementschefen
föreslagit vissa beskärningar.
Statsutskottets utlåtande nr JO.
25
Ett genomförande av lotsstyrelsens förslag, begränsat på sätt departementschefen
angivit, skulle draga en sammanlagd kostnad av 1 385 000 kronor.
Härav skulle å kapitalbudgeten för nästa budgetår upptagas 485 000
kronor och å driftbudgeten återstående 900 000 kronor.
Utskottet har vid sin granskning av de av lotsstyrelsen anmälda anslagsbehoven
för sjöfartens säkerhetsanstalter för nästa budgetår i likhet med departementschefen
funnit goda skäl förebragta för de förordade åtgärderna.
Av statsfinansiella skäl har departementschefen emellertid föreslagit en viss
beskärning av styrelsens äskanden. Bland de arbeten, som sålunda föreslås
undantagna, är särskilt att märka påbörjandet av ett nytt tjänstefartyg för
mellersta lotsdistriktet. Utskottet vill erinra, att utskottet vid behandlingen
föregående år av frågan om detta fartygsbygge uttalade, att det ur sjöfartssäkerhetens
intresse varit önskvärt, att detsamma kunnat igångsättas redan
nämnda år. Utskottet förutsatte, att Kungl. Maj :t hade sin uppmärksamhet
riktad på detta spörsmål och så snart förhållandena det medgåve för riksdagen
framlade förslag i ämnet. Utskottet vill med hänsyn till angelägenhetsgraden
av ifrågavarande fartygsbygge ånyo understryka det föregående
år sålunda gjorda uttalande i ämnet.
Departementschefens kostnadsberäkningar hava icke givit utskottet anledning
till erinran liksom ej heller den föreslagna fördelningen av kostnaderna
å drift- och kapitalbudgeterna.
I särskilt utlåtande denna dag tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag,
såvitt angår anslag å kapitalbudgeten för här ifrågavarande ändamål.
Under hänvisning i övrigt till vad utskottet i det föregående under punkt
38 anfört i fråga om motionerna I: 147 och II: 177 får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 147 och II: 177, såvitt nu är i
fråga, till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 900 000
kronor.
41 :o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Handelsflottans pensionsanstalt:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
58 och 59, s. 99—101), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar ett förslagsanslag
av 30 000 kronor;
b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader ett
förslagsanslag av 5 500 kronor.
42 :o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handelskommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 60 och 61,
s. 102 och 103), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande bud
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 10.
getår innebåra beträffande förstnämnda anslag en höjning med 500 000 kronor
och beträffande sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Statens handelskommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor;
b) till Statens handelskommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 433 000 kronor.
43 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 62, s. 103—105), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 37 000
2. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 40 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 148 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 000
Summa kronor 246 000;
b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 246 000 kronor.
44:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 63, s. 105 och 106), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 1 300 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 47 800 kronor.
45:o) Statens isbrytarverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 64, s. 106—108), att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/
50 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10. 27
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 800 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att fragan om statens medverkan vid
lokalisbrytningen kunde lösas på längre sikt först när kommerskollegium
framlagt förslag i anledning av norrlandskommitténs betänkande med förslag
till isbrytningens ordnande längs norrlandskusten in. m. jämte andra
utredningar och framställningar, som röra isbrytarfrågor. I avvaktan härpå
borde enligt departementschefen Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke hade
något att erinra däremot, bemyndigas att uppdraga åt ledningen för den
statliga isbrytarverksamheten att låta utföra lokalisbrytning i sådana fall,
då ett tillfålligt trafikproblem icke lämpligen kunde lösas utan statlig isbry
tarhjälp. Departementschefen förutsatte, att dylikt medgivande endast
komme att lämnas i undantagsfall och för begränsad tid. Kostnaderna för
sådan isbrytning borde bestridas från anslaget till statens isbrytarverksamhet.
Från nyssnämnda anslag borde jämväl slutgiltigt få bestridas kostnader
enligt av Kungl. Maj :t den 5 november 1948 fattat beslut, enligt vilket Kungl.
Maj :t medgivit, att visst statsbidrag finge utgå till Waxholms nya ångfartygsaktiebolag
under förutsättning bl. a. att bolaget under vintersäsongen
1948/49 uppehölle vintertrafik i Stockholms skärgård av i stort sett samma
omfattning som föregående vinter. Dessutom hade Kungl. Maj :t anmodat
kommerskollegium att föranstalta om isbrytning i den utsträckning, som
funnes påkallad för att säkerställa nyssnämnda trafik, samt förordnat, att
de av uppdraget föranledda kostnaderna skulle tills vidare bestridas från
anslagsposten till förhyrning av isbrytarfartyg.
Utskottet har icke något att erinra mot att Kungl. Maj :t under av departementschefen
angiven förutsättning bemyndigas att uppdraga åt ledningen
för den statliga isbrytarverksamheten att låta utföra lokalisbrytning i
sådana fall, då ett tillfälligt trafikproblem icke lämpligen kan lösas utan statlig
i§brytarhjälp. Mot det föreslagna sättet för bestridande av härav uppkommande
kostnader har utskottet icke något att invända liksom icke heller
mot de förordade kostnadsöverflyttningarna i övrigt.
Den verkställda beräkningen av anslaget synes böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.
46:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 65, s. 108 och 109), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av automatiska avlöningsförbättringar
betingad anslagshöjning av 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
28
Statsutskottets utlåtande nr JO.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 58 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 57 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 13 600
Summa kronor 129 000;
b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 129 000 kronor.
47:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. Statens sjöhistoriska
museum: Underhåll av samlingarna. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkterna 66 och 67, s. 110 och 111), vilka i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda anslag en av
belastningen å anslaget föranledd höjning med 7 400 kronor och beträffande
sistnämnda anslag oförändrat belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader ett förslagsanslag
av 23 000 kronor;
b) till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll av samlingarna
ett reservationsanslag av 3 000 kronor.
48 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Läkarundersök
ning
av sjöfolk. Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor
till och från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
68 70, s. 111—113), vilka i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda båda anslag oförändrade
belopp och beträffande sistnämnda anslag en av belastningen föranledd
minskning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) såsom Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
ett anslag av 256 000 kronor;
b) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av
70 000 kronor;
c) till Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk
vid resor till och frän hemorten i vissa fall ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
49 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 71, s. 114 och 115) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
29
Departementschefens förslag innebär, att avmagnetiseringsstationen i
Stockholm ombygges och repareras. Kostnaderna härför hava beräknats till
200 000 kronor. Erforderlig medelsanvisning föreslås skola ske över ett särskilt
reservationsanslag under tionde huvudtiteln med benämning Reparation
och ombyggnad in. in. av mät- och avmagnetiseringsstationen i Stockholm.
Vad anslaget till driftkostnader angår har belastningen å anslaget under
budgetåret 1947/48 synts motivera en höjning av detsamma. Marinförvaltningen
har föreslagit, att anslaget ökas med 200 000 kronor. Därest Stockholmsstationen
sättes i fullgott skick, syntes emellertid departementschefen
en icke oväsentlig besparing kunna göras beträffande de å denna station
belöpande driftkostnaderna. Med hänsyn härtill och i avsaknad av säkrare
hållpunkter för anslagsberäkningen har departementschefen föreslagit, att
ökningen begränsas till 100 000 kronor och att anslaget således för nästa
budgetår bestämmes till 400 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att föreslagen ombyggnad och reparation av avmagnetiseringsstationen
i Stockholm kommer till utförande, och har icke
något att erinra mot att för ändamålet ett särskilt anslag av den storlek departementschefen
föreslagit anvisas under tionde huvudtiteln. Utskottet gör
under nästföljande punkt hemställan härom.
Den verkställda beräkningen av anslaget till driftkostnader synes böra
godtagas.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.
50:o) Reparation och ombyggnad m. m. av mät- och avmagnetiseringsstationen
i Stockholm. Under hänvisning till vad utskottet anfört under nästföregående
punkt får utskottet i enlighet med Ivungl. Maj :ts förslag (punkt
72, s. 115) hemställa,
att riksdagen må till Reparation och ombyggnad m. m.
av mät- och avmagnetiseringsstationen i Stockholm för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
51 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. Ivungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 73, s. 115 och 116) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 kronor.
Under förevarande rubrik anvisade 1946 års riksdag å tilläggsstat It till
riksstaten för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att så länge minrisk föreligger i de
farvatten, som befaras av svenskt tonnage, är det ofrånkomligt att fullfölja
30
Statsutskottets utlåtande nr 10.
den verksamhet för dirigering av sjöfarten, som utformats 1945 och som
hittills bekostats av medel från förenämnda reservationsanslag, vilket numera
är i det närmaste förbrukat. Anslag för ändamålet har synts departementschefen
böra för nästa budgetår anvisas från tionde huvudtiteln. Kostnaderna
hava beräknats till 25 000 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
52:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller radiotelefonstation.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr Arrhén (I: 143) och den andra inom andra kammaren
av herrar Staxäng och Utbult (II: 176), har hemställts, att riksdagen
måtte för främjande av fiskebåtars förseende med radiotelefoner för budgetåret
1949/50 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen II: 176.
Utskottet. Anslag till befrämjande av fartygs förseende med radiotelegrafeller
radiotelefonstation beviljades av 1946 och 1947 års riksdagar, vardera
gången med 20 000 kronor, samt av 1948 års riksdag med 30 000 kronor. För
nästa budgetår har Kungl. Maj :t icke äskat medel för ifrågavarande ändamål.
Utskottet vill erinra, att riksdagen senast föregående år underströk betydelsen
ur sjöfartssäkerhetssynpunkt av att fartyg, om vilka här vore fråga,
utrustades med dylika installationer och ansåg det behjärtansvärt, att staten
härvid trädde hjälpande emellan. Beaktas bör jämväl, att dessa installationer
fått mycket stor betydelse för fartygens förbindelse med hemorten,
därigenom alt fiskarena bland annat kunnat erhålla underrättelser om prisförhållanden
och meddelanden om lämplig hamn för avsättning av fångsten.
Detta är givetvis av betydelse ur fiskerinäringens synpunkt, då ju härigenom
utvägar öppnas för ett mera ändamålsenligt ordnande av fiskets avsättningsmöjligheter.
Under hänvisning härtill och för att tillgodose ett alltjämt föreliggande
stödbehov på detta område är utskottet berett föreslå, att medel
för ändamålet anvisas å riksstaten jämväl för nästa budgetår. Anslaget bör
i överensstämmelse med det motionsvis gjorda yrkandet lämpligen bestämmas
till 20 000 kronor. I fråga om sättet för medlens fördelning synas
böra gälla samma grunder som för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 143 och
II: 176, till Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
etter radiotelefonstation för budgetåret 1949/50
anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
31
53:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkterna 74 och 75,
s. 116—121) att för budgetåret 1949/50 anvisa dels till Bidrag till handelshögskolan
i Stockholm ett anslag av 100 000 kronor, dels ock till Bidrag till
handelshögskolan i Göteborg ett anslag av 90 000 kronor.
Såsom bidrag till handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg ha för
innevarande budgetår anvisats anslag å respektive 50 000 kronor och 40 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att en inom handelsdepartementet
gjord utredning rörande handelshögskolornas medelsbehov fram till år 1954
ådagalagt, att en kraftig höjning av statens bidrag till handelshögskolorna
är behövlig. Departementschefen har i dagens läge ansett sig dock icke kunna
tillstyrka en större ökning av anslagen å riksstaten för budgetåret 1949/50
än med 50 000 kronor för envar av handelshögskolorna i Stockholm och
Göteborg. Därvid har förutsatts, att villkoren för anslagens åtnjutande skola
bli desamma som för detta budgetår.
Utskottet har icke något att erinra mot den av departementschefen föreslagna
höjningen av statens bidrag till handelshögskolorna i Stockholm
och Göteborg och tillstyrker, att anslagen till desamma bestämmas till 100 000
respektive 90 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag
av 100 000 kronor;
b) till Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag
av 90 000 kronor.
54 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 76, s. 121—126) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag av
255 000 kronor.
För innevarande budgetår finnas uppförda tre anslag som speciellt avse
att främja varuutbytet med andra länder, nämligen ett reservationsanslag
till orienterande marknadsundersökningar å 80 000 kronor, ett reservationsanslag
till exportstipendier och handelsstudiestipendier å 15 000 kronor samt
ett obetecknat anslag till bidrag till svenska handelskamrar i utlandet å
102 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att sakkunniga tillkallats för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande en för efterkrigsförhållandena
lämpad organisation av den statliga eller statsunderstödda verksamheten
för främjande av svensk export och import samt därmed sammanhängande
frågor.
32
Statsutskottets utlåtande nr 10.
De sakkunniga ha den 20 maj 1948 avgivit betänkande med förslag rörande
vissa utrikeshandelsfrämjande åtgärder. Bland de spörsmål utredringen
behandlat ingår även frågan om medelsanvisningen under nyssnämnda
tre anslag.
Departementschefen har lämnat en redogörelse för de sakkunnigas förslag.
Enligt förslaget i fråga skulle marknadsundersökningar, som befunnits
vara en ändamålsenlig form för bistånd från det allmännas sida vid upparbetande
av vidgade marknader, intensifieras och spridas över flera geografiska
områden. Vidare borde anställas till vissa beskickningar och konsulat
knutna handelssekreterare, vilka i första hand skulle hava till uppgift att
driva kommersiell förliandlingsverksamhet. Dessa befattningshavare skulle
kunna bliva till nytta särskilt å avlägsna marknader, dit man hade svårt att
för skiftande kommersiella studieuppdrag utsända särskilda stipendiater
eller undersökare. Handelssekreterarna borde anställas på kontrakt för en
tid av minst två år samt ur anställningssynpunkt hållas klart åtskilda från
vanliga diplomatiska och konsulära tjänstemän.
Benämningen exportstipendier och handelsstudiestipendier skulle ändras
till utrikeshandelsstipendier.
Bidraget till svenska handelskainrar i utlandet borde avsevärt höjas, därvid
kamrarnas verksamhet skulle göras oberoende av särskilda understöd
från enskilda.
Departementschefen har funnit vad som till exportens stöd sålunda föreslagits
riktigt och påkallat.
Vidare har, framhåller departementschefen, småföretagsutredningen föreslagit
inrättande av en småindustriens exportbyrå, som skulle förläggas i
anslutning till Sveriges allmänna exportförening. Byrån skulle ha till uppgift
att främja hantverkets och småindustriens export t. ex. genom att
skaffa in utredning om lämpliga exportartiklar och marknader för dessa.
Helt naturligt skulle den, framhåller departementschefen, icke åtaga sig
praktiska försäljnings- eller agenturuppgifter. Med hänsyn till angelägenheten
att byrån snarast komme i gång ämnade departementschefen undersöka
möjligheterna att låta byrån provisoriskt börja sitt arbete redan under
första halvåret 1949. Rörande sammansättningen av det råd, som skulle
vara knutet till byrån, syntes det departementschefen böra överlämnas åt
Kungl. Maj :t att utan bundenhet till vissa angivna organisationer träffa avgörande.
Den årliga kostnaden för de olika exportfrämjande åtgärderna skulle enligt
förslagsställarna uppgå till sammanlagt 295 000 kronor. I dagens läge
har departementschefen emellertid funnit sig icke kunna tillstyrka, att för
nästa budgetår mer än 255 000 kronor anvisas för ändamålet. Erforderlig
medelsanvisning borde ske över ett reservationsanslag å tionde huvudtiteln,
benämnt Åtgärder för främjande av varuutbytet med
främmmande länder, varvid de båda reservationsanslagen till orienterande
marknadsundersökningar samt till exportstipendier och handelstu
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
33
diestipendier borde utgå ur riksstaten. Därest vid löpande budgetårs utgång
reservationer funnes å sistnämnda två anslag, borde dessa få överföras till
det nya anslaget. Av detta anslag syntes — förutom dit överförda eventuella
besparingar å anslaget till exportstipendier och handelsstudiestipendier —
25 000 kronor böra reserveras för utrikeshandelsstipendier. Det syntes få
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser beträffande
medlens fördelning och användning för de övriga angivna huvudändamålen.
Vad slutligen beträffar anslaget till bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet har departementschefen, som understrukit
kamrarnas stora betydelse för vår utrikeshandel, ansett sig i nuvarande
läge icke kunna förorda någon höjning av de från anslaget i riksstaten utgående
statsbidragen. Anslaget syntes därför för budgetåret 1949/50 böra
upptagas till oförändrat belopp, 102 000 kronor. I den mån kamrarnas inkomster
icke räckte för att täcka utgifterna borde emellertid liksom tidigare
i viss utsträckning fondmedel kunna tagas i anspråk härför.
Utskottet. Med hänsyn till angelägenheten av att staten — särskilt under
nu rådande förhållanden -— söker i lämplig utsträckning främja exporten,
synas de av departementschefen i sådant syfte föreslagna åtgärderna vara
påkallade och välbetänkta, varför desamma av utskottet förordas. Utskottet
tillstyrker vidare, att härför erforderlig medelsanvisning sker över ett särskilt
anslag, benämnt Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande
länder, varvid de båda anslagen till orienterande marknadsundersökningar
samt till exportstipendier och handelsstudiestipendier böra utgå
ur riksstaten. Den föreslagna medelstilldelningen under anslaget synes i rådande
läge böra godtagas. Detsamma gäller anslaget till bidrag till svenska
handelskamrar i utlandet, som alltså för nästa budgetår bör uppföras med
oförändrat belopp. Beträffande detta anslag gör utskottet hemställan under
nästföljande punkt.
Med avseende å nu törevarande anslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1949/50 anvisa
ett reservationsanslag av 255 000 kronor.
55:o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. Under hänvisning till
vad utskottet under närmast föregående punkt anfört får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 77, s. 126) hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 6 samt. Nr 10.
34
Statsutskottets utlåtande nr 10.
56 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 126—128), innebärande oförändrad medelstilldelning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
57:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 79, s. 129—134), innebärande i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår en anslagshöjning med 56 000 kronor,
i huvudsak föranledd av automatiska löneklassförbättringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i den för patent- och registreringsverket
fastställda personalförteckningen upptaga
ytterligare fem ordinarie befattningar som kontorsbiträde i
lönegraden Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 1 759 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie perso
nal,
förslagsvis................... » 1 339 900
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 368 700
Summa kronor 3 468 000;
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 3 468 000 kronor.
58:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majt:s förslag (punkt 80, s. 134—138), innebärande i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår en höjning med 58 500 kronor, får
utskottet, som icke har något att erinra mot att den i staten för innevarande
budgetår uppförda posten till bokinköp, bindning av böcker och handlingar
in. fl. ändamål må överskridas med 5 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
35
59 :o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 81, s. 138), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
60 :o) Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader. Svenska uppfinnarkontoret:
Understödjande verksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 82 och 83, s. 138 och 139), vilka i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda
anslag oförändrat belopp och beträffande sistnämnda anslag en med hänsyn
till förefintlig reservation å anslaget föranledd minskning med 25 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
ett anslag av 60 000 kronor;
b) till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
61 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 139 och 140), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
62 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 85, s. 140) får utskottet med erinran, att inkomsttiteln
»Bidrag till försäkringsinspektionen» i förslaget till riksstat för nästa budgetår
upptagits till 450 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till försäkringsinspektionens
fond för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag
av 450 000 kronor.
36
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Diverse.
63:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 86 och 87, s. 141)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Bgggnadsstgrelsens delfond ett förslagsanslag av 940 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lotsstgrelsens delfond ett förslagsanslag av 303 000 kronor.
64:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. I enlighet
med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 88, s. 141 och 142), vilket i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en höjning med
30 000 kronor, får utskottet, som icke har något att erinra mot föreslagna
ändringar i grunderna för fördelning av de gemensamma kostnaderna för
patrulleringstjänsten, hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1949/50 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.
65 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. Bidrag till vissa internationella
byråer. Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete.
Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkterna 89—92, s. 142—144), innebärande oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel ett
förslagsanslag av 3 000 kronor;
b) till Bidrag till vissa internationella byråer ett förslagsanslag
av 11 800 kronor;
c) till Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete ett förslagsanslag av 56 000 kronor;
d) till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet ett anslag
av 231 000 kronor.
66:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 144—146) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 3 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
37
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Emil Petersson m. fl. (I: 23) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 23), har hemställts, att riksdagen måtte lämna sitt bifall
till Sveriges riksidrottsförbunds framställning av den 28 september 1948
om avsättning till fonden för idrottens främjande för budgetåret 1949/50
med 6 925 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Norman m. fl. (I: 211) och den andra inom andra kammaren
av herr Håstad m. fl. (II: 256), hemställts, att riksdagen måtte uttala, att
av det anslag, som i anledning av motionerna I: 23 och II: 23 om höjt anslag
till idrottsfonden eventuellt kunde komma att avsättas till samma fond för
budgetåret 1949/50, 50 000 kronor finge ställas till Föreningens för skidlöpningens
och friluftslivets främjande i Sverige förfogande som bidrag till
dess förvaltningskostnader.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 211 och II: 23.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 500 000
kronor.
I förslaget till riksstat för nästa budgetår är inkomstposten Tipsmedel
beräknad till 30 000 000 kronor, varav cirka 10 000 000 kronor kunna hänföras
till den höjning av priset per tipsrad, som genomfördes den 1 juli
1948. Enligt av 1939 års lagtima riksdag godkända principer skulle av dessa
inkomster 15 000 000 kronor tillföras fonden för idrottens främjande.
Sveriges riksidrottsförbund har hemställt, att till avsättning till fonden
för idrottens främjande måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag av
6 4)25 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att han, ehuru Riksidrottsförbundet
anfört många goda skäl för ökad avsättning till fonden för idrottens främjande,
med hänsyn till den ekonomiska situationen ansett, att anslaget icke
kan upptagas till högre belopp än för innevarande budgetår eller 3 500 000
kronor. Av detta belopp avsåges 3 000 000 kronor för huvudsakligen idrottsorganisationernas
verksamhet, 175 000 kronor för Lingiaden 1949 samt
325 000 kronor för idrottsanläggningar. På grund av rådande arbetsmarknads-
och investeringsläge förutsatte departementschefen, att sistnämnda
belopp tills vidare innehölles. Det syntes departementschefen få ankomma
på Kungl. Maj :t att senare, då läget det medgåve, besluta om dispositionen
av beloppet.
Utskottet kan helt ansluta sig till vad i motionerna I: 23 och II: 23 anförts
i fråga om idrottens betydelsefulla verksamhet och anser angeläget,
att denna rörelse, som befinner sig i en fortgående expansion, erhåller
verkningsfullt stöd av statsmakterna. Liksom på övriga områden påkallar
det statsfinansiella läget givetvis jämväl i fråga om detta anslag sträng
återhållsamhet. I)cl vill emellertid förefalla utskottet, som om den av
38
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Kungl. Maj :t för nästa budgetår äskade medelsanvisningen vore i förhållande
till stödbehovet väl knappt tillmätt. Utskottet anser därför en uppräkning
av anslaget befogad men finner densamma av ovan anförda skäl
böra begränsas till 500 000 kronor. I enlighet härmed torde anslaget för
nästa budgetår böra uppföras med 4 000 000 kronor. Den sålunda föreslagna
höjningen bör enligt utskottets mening huvudsakligen användas för utförande
av idrottsanläggningar och därvid i första hand komma landsbygdens
och de mindre samhällenas intressen till godo. Av det anförda följer
att utskottet endast delvis kunnat tillmötesgå yrkandet i förberörda
båda motioner.
Vad beträffar det i motionerna I: 211 och II: 256 väckta förslaget vill
utskottet erinra om att det av 1939 års riksdag i samband med beslutet om
vidgad användning av tipsmedel förutsattes, att bidrag av dessa medel icke
skulle tilldelas organisationer inom friluftslivets område till löpande organisationsutgifter.
Med hänsyn till att friluftsrörelsen sedan dess utbyggts
och fördjupats kan det ifrågasättas, om tillräckliga skäl längre föreligga
för angivna begränsning av tipsmedlens användning. Denna fråga
synes utskottet emellertid vara av beskaffenhet att böra närmare utredas
av Kungl. Maj :t. Utskottet förutsätter, att riksdagen sedermera blir i tillfälle
att på grundval av vad därvid framkommit taga ställning till detta
spörsmål. Utskottet kan alltså icke förorda, att såsom i sistnämnda båda
motioner yrkats riksdagen nu skulle uttala, att visst belopp av anslaget till
idrottens främjande skulle ställas till förfogande för Föreningen för skidlöpningens
och friluftslivets främjande i Sverige såsom bidrag till dess förvaltningskostnader.
Motionerna I: 211 och II: 256 avstyrkas alltså.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 23 och II: 23, till Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1949/50 anvisa ett
anslag av 4 000 000 kronor;
b) att motionerna 1:211 och 11:256 icke må av riksdagen
bifallas.
67 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 94, s. 147) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Grym m. fl. (I: 146) och den andra inom andra kammaren
av fru Humla m. fl. (II: 165), hemställts, att riksdagen måtte till avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 1 500 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen II: 165.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
39
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000
kronor.
Med tillämpning av de vid 1939 års lagtima riksdag godkända principerna
skulle fonden för friluftslivets främjande för nästa budgetår tillföras 20 procent
av 30 000 000 kronor, till vilket belopp inkomstposten Tipsmedel beräknats
i förslaget till riksstat för samma budgetår, eller således 6 000 000
kronor.
Statens fritidsnämnd har hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte
uppföras med 1 500 000 kronor.
Departementschefen har ansett sig icke kunna under nuvarande förhållanden
tillstyrka en höjning av anslaget i fråga.
Utskottet vill erinra, att föregående års riksdag i anledning av ett motionsvis
framställt yrkande höjde avsättningsanslaget till fonden för friluftslivets
främjande från av Kungl. Maj:t äskat belopp å 500 000 kronor till
1 000 000 kronor. Riksdagen utgick därvid från att det med denna medelstilldelning
skulle bliva möjligt att i någorlunda rimlig omfattning tillgodose
verksamhetens viktigaste bidragsbehov. Då utskottet håller före, att så
skall kunna ske även under nästa budgetår, anser sig utskottet icke kunna
förorda, att anslaget nu ytterligare höjes, utan finner detsamma böra
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag uppföras med oförändrat belopp eller
1 000 000 kronor. Motionerna I: 146 och II: 165 avstyrkas alltså.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 165, till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.
68 :o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 95, s. 147—149) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 7 000 000 kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Nordenson (I: 206) och den andra inom andra kammaren av
herr Wiberg (II: 253), hemställts, att riksdagen måtte besluta att för avsättning
till lotterimedelsfonden för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
10 500 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen 1: 206.
I förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av lotterimedel
beräknats till 73 000 000 kronor, varav cirka 26 700 000 kronor hänföra sig
till den förra året genomförda höjningen av lottsedelspriset från tio till
tolv kronor. Enligt av 1938 års riksdag godkända grunder för medlens
användning skulle av detta belopp hälften eller 36 500 000 kronor tillfalla
lotterimedelsfonden och andra hälften den allmänna budgeten.
40
Statsutskottets utlåtande nr JO.
Departementschefen har framhållit, att de ändamål, som tillgodosåges
av medel ur lotterimedelsfonden, vore dels sådana, som betingade en årligen
återkommande bidragstilldelning, dels ock ändamål av mera tillfällig art.
För den förra kategorien -— årliga bidrag till teatrar, orkestrar, vissa konstföreningar
in. m. — kunde medelsbehovet för nästa budgetår beräknas till
mellan 6 500 000 och 7 000 000 kronor. Det största årligen återkommande
bidraget utginge till Kungl. teatern, som nästa budgetår kunde väntas kräva
ett bidrag på över 2 000 000 kronor. Departementschefen ville i detta sammanhang
erinra om att han med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den
12 november 1948 tillkallat en utredningsman för att bl. a. undersöka möjligheterna
att för framtiden vinna en begränsning av de bidrag av lotterimedel,
som erfordrades för Kungl. teaterns drift.
Det vore svårt, framhåller departementschefen, att på förhand beräkna
behovet av tillfälliga bidrag från fonden. Uppenbart vore dock, att en kraftig
höjning av anslaget till avsättning till lotterimedelsfonden vore nödvändig
för att de mera tillfälliga bidragsbehoven, bl. a. sådana som berörde
landsortsintressen, skulle kunna tillgodoses i skälig utsträckning. Under nu
angivna förhållanden vore en väsentlig höjning av anslaget för nästa budgetår
önskvärd. I dagens ekonomiska läge kunde departementschefen emellertid
icke tillstyrka en större anslagshöjning än med 250 000 kronor. Departementschefen
tillstyrkte alltså, att anslaget för nästa budgetår uppfördes
med 7 000 000 kronor.
Utskottet vill erinra, att riksdagen tidigare vid behandlingen av motsvarande
anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen av anslagets disposition
syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens berättigade
anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke i tillräcklig grad tillgodosetts.
Riksdagen har vidare framhållit, att Kungl. Maj :t det oaktat icke
vidtagit någon större ändring av grunderna för fördelningen av ifrågavarande
medel och att huvudparten av dessa fortfarande tilldelades storstäderna.
Detta förhållande kvarstår i huvudsak alltjämt. Utskottet har emellertid
nu med tillfredsställelse uppmärksammat, att departementschefen
föranstaltat om undersökning rörande möjligheterna att för framtiden vinna
en begränsning av de bidrag av lotterimedel, som erfordras för Kungl. teaterns
drift, vilket bidragsbehov departementschefen för nästa budgetår uppskattat
till över 2 000 000 kronor.
Såsom departementschefen framhållit, har under flera år förevarande anslag
tillmätts mycket knappt i förhållande till behovet av bidrag ur fonden,
vilket bland annat fått till följd, att det i flera fall varit nödvändigt
att under löpande budgetår besluta om dispositionen av medel, som först
ett påföljande år skulle tillföras fonden. Med hänsyn härtill och i syfte att
i högre grad än hittills tillgodose ändamål, som avse att främja den allmänna
kulturella verksamheten på landsbygden och i stadssamhällena i övrigt,
finner utskottet i anslutning till yrkandet i motionerna I: 206 och II:
253 en höjning av anslaget i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag oundgängligen
påkallad. Med hänsyn till det statsfinansiella läget synes dock
Statsutskottets utlåtande nr 10. 41
denna ökning böra begränsas till 500 000 kronor. Utskottet föreslår alltså,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 7 500 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 206 och II: 253, till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1949/50 anvisa ett anslag av
7 500 000 kronor.
69 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 149), innebärande en anslagshöjning
med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 550 000 kronor.
70:o) Planering av allmänna arbeten. Extra utgifter. Barntillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkterna
97—99, s. 149 och 150), vilka i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebära beträffande förstnämnda båda anslag oförändrade
belopp och beträffande sistnämnda anslag en minskning med 7 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1949/50 anvisa
a) till Planering av allmänna arbeten ett reservationsanslag
av 100 kronor;
b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 40 000 kronor;
c)
till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
71 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten
39: Statens kommitté för byggnadsforskning,
punkten 40: Byggnadsforskning samt
punkten 52: Bidrag till standardiseringsverksamheten;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 11 mars 1949.
På statsutskottets vägnar:
.1. B. JOHANSSON.
4 Iiihang till riksdagens protokoll 19b9. 6 samt. Nr 10.
42
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Rickard
Lindström, Gränebo, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Mannerskantz,
Iwar Anderson, Heiding, Gillström, Johan Eric Ericson, Sundelin och Edin;
samt
från andra kammaren: herrar Ward, Törnkvist, Malmborg i Skövde,
Bergström, Boman i Kieryd, Hjalmarson, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad,
Ståhl, Lindholm, Åkerström och Johansson i Mysinge.
Reservationer:
1) vid punkten 66 (Avsättning till fonden för idrottens främjande)
A. av herrar Johan Bernhard Johansson, Mannerskantz, Hjalmarson och
Ståhl, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 23 och II: 23
bort tillstyrka en medelsanvisning av 4 975 000 kronor och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
kan» och slutar med orden »båda motioner» (s. 37 och 38) bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Med hänsyn till angelägenheten av att idrottsrörelsen skall kunna tillvarataga
sina allmänt erkända möjligheter och fullgöra sina förtjänstfulla
insatser som främjare i olika former av fysisk och andlig fostran, synes det
utskottet ofrånkomligt, att denna verksamhet erhåller statsmakternas stöd
i en väsentligt större omfattning än vad som Kungl. Maj :ts förevarande förslag
medger. I motionerna I: 23 och II: 23 liksom i Riksidrottsförbundets
anslagsäskanden för nästa budgetår ha enligt utskottets mening anförts
synnerligen vägande skäl härför. Här må allenast erinras om det till följd av
rörelsens fortgående expansion växande behovet av idrottsanläggningar och
idrottsmateriel. Den rådande bristen på instruktörer och ledare är också
ett för idrottsledningen svårbemästrat problem, som för att kunna lösas
kräver ökade bidrag till kurs- och instruktionsverksamhet.
Med hänsyn till det anförda har utskottet i anledning av yrkandet i förberörda
båda motioner funnit sig böra föreslå, att anslaget för nästa budgetår
i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag uppräknas med 1 475 000 kronor
till 4 975 000 kronor. Av den sålunda föreslagna höjningen bör ett belopp
av 500 000 kronor avses för utförande av idrottsanläggningar, därvid
enligt utskottets mening landsbygdens och de mindre samhällenas intressen
i första hand böra tillgodoses. Återstoden eller 975 000 kronor — som
även främst skulle bliva till gagn för landsbygden — bör tillfalla idrottsorganisationernas
verksamhet i övrigt, för vars tillgodoseende medelstilldelningen
redan nu är synnerligen knapp och kommer att bliva uppenbart
otillräcklig, därest på sätt föreslagits ytterligare idrottsanläggningar komma
till utförande;»
43
Statsutskottets utlåtande nr 10.
dels ock punkten a) av utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna 1:23 och 11:23, till Avsättning till
fonden för idrottens främjande för budgetåret 1949/50 anvisa
ett anslag av 4 975 000 kronor;»
B. av herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Johan Eric Ericson, Edin,
Bergström, Mårtensson i Uddevalla, Lindholm och Åkerström, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som börjar med orden »Utskottet
kan» och slutar med orden »båda motioner» (s. 37 och 38) bort hava följande
lydelse:
»Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad i motionerna anförts i
fråga om idrottens betydelsefulla verksamhet och anser behjärtansvärt, att
denna rörelse, som befinner sig i en fortgående expansion, erhåller verkningsfullt
stöd av statsmakterna. Att utskottet det oaktat ansett sig böra
biträda Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt är — vilket utskottet vill
särskilt understryka — uteslutande föranlett av hänsynen till det stränga
sparsamhetskrav, som i rådande ekonomiska läge måste uppställas. Utskottet
förutsätter emellertid, att så snart omständigheterna det medgiva
anslaget kommer att uppräknas i en mot stödbehovet mera svarande omfattning.
»
dels ock punkten a) av utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 23 och II: 23, till Avsättning
till fonden för idrottens främjande för budgetåret
1949/50 anvisa ett anslag av 3 500 000 kronor;»
C. av herr Rubbestad.
2) vid punkten 68 (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herrar Karl
Andersson, Gustaf Karlsson, Edin och Mårtensson i Uddevalla.