Andra lagutskottets utlåtande nr tf.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändrad Igdelse av 10 § 2 mom. lagen
den 20 december 1940 (nr 104b) om vissa av landsting
eller kommun drivna sjukhus.

Genom en den 18 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 53, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940
(nr 1044) om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus.

Härigenom förordnas, att 10 § 2 mom. lagen den 20 december 1940 om
vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse:) (Föreslagen Igdelse:)

10 §. 10 §.

2. Direktion skall — — — valda ledamöter.

Direktion för —--av valtiden.

För ledamöterna — —- — till tjänstgöring.

De år — — — vederbörande sjukvårdsberedning.

Befattningshavare vid sjukhus må Befattningshavare vid sjukhus,
ej vara ledamot av sjukhusets direk- som är redovisningsskgldig för sin
tion eller suppleant för ledamot. befattning, må ej vara ledamot av

sjukhusets direktion eller suppleant
för ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1949.

s

Bihang till riksdagens protokoll 1049, 9 saml. 2 avd. Nr G,

2

Andra lagutskottets utlåtande nr ti.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet i den
mån redogörelse därför ej lämnas här nedan hänvisa till propositionen.

I propositionen anför föredragande departementschefen, statsrådet Mossberg,
sammanfattningsvis:

»I skrivelse den 17 mars 194S (nr 91) har riksdagen anhållit att Kungl.
Maj:t ville låta föranstalta om utredning angående undanröjande av det i
10 § lagen den 20 december 1940 (nr 1044) om vissa av landsting eller
kommun drivna sjukhus stadgade hindret för befattningshavare vid sjukhus
att vara ledamot av sjukhusets direktion eller suppleant för ledamot
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Över framställningen ha efter remiss yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,
Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet, förvaltningsutskotten
hos samtliga landsting, dock med undantag för Kalmar läns
södra, Gotlands läns, Värmlands läns, Örebro läns och Gävleborgs läns
landstings förvaltningsutskott, Stockholms stads sjukhusdirektion, Göteborgs
sjukhusdirektion, Malmö stads sjukhusdirektion, Norrköpings stads
hälso- och sjukvårdsstyrelse, sjukvårdsberedningen i Hälsingborg, Tjänstemännens
centralorganisation, Sveriges läkarförbund, Svenska lasarettsläkarföreningen,
Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, Svenska kommunalarbetareförbundet,
Svenska sjukhusförvaltningens tjänstemannaförbund,
Sveriges arbetsledareföx-bund, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska ekonomiföreståndarinnors
förening och Svenska barnmorskeförbundet.

I remissyttrandena äro meningarna delade huruvida det i sjukhuslagen
stadgade förbudet att tillhöra sjukhusets direktion bör slopas. Flertalet
remissinstanser ha emellertid i princip uttalat sig härför.

För egen del vill jag till en början framhålla, att då detta spörsmål tidigare
övervägts vid olika tillfällen och nu genom remissbehandlingen erhållit
en allsidig belysning, någon ytterligare utredning ej synes vara påkallad.

Vad angår själva saken kan jag i huvudsak ansluta mig till majoriteten
bland de hörda myndigheterna och organisationerna. Jag föreslår därför,
att förbudet för befattningshavare vid sjukhus att tillhöra sjukhusets direktion
slopas. Befattningshavare, som för sin befattning är redovisningsskyldig
inför sjukhusdirektionen, bör dock ej vara valbar till ledamot eller
suppleant i direktionen.»

Beträffande skälen för sitt ställningstagande anför statsrådet Mossberg:

»I förhållande till den möjlighet att tillhöra styrelser för kommunala och
andra allmänna företag och institutioner, som enligt gällande regler står
öppen för de där anställda, innebär ifrågavarande förbud att sjukhuspersonalen
på sitt område kommer i en undantagsställning. Några bärande skäl
härför kunna emellertid enligt min mening icke anses föreligga. Såsom av -

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 6.

görande argument för förbudets införande åberopades vid dess tillkomst
att en befattningshavare vid sjukhuset såsom ledamot av sjukhusets direktion
hade att deltaga i avgörandet av åtskilliga ärenden, som rörde personalens
intressen, och att detta skulle kunna medföra praktiska olägenheter.
I den kritik, som i ett flertal remissvar framförts mot förbudets slopande,
har i allmänhet hävdats att detta skäl alltjämt ägde full giltighet. Vad man
härvid främst synes befara torde vara alt löne- och befordringsärenden och
andra frågor som äro av direkt eller indirekt betydelse för personalen icke
skulle handläggas med tillräcklig objektivitet, därest befattningshavare vid
sjukhuset bleve ledamot av direktionen. Dessa farhågor måste emellertid
enligt min uppfattning betecknas såsom överdrivna. Gällande sjukhusstadga
upptager vissa allmänna jävsregler rörande ärendenas handläggning av direktionen.
Enligt dessa får ledamot bl. a. icke deltaga i avgörandet av ett
avtal mellan honom och direktionen eller ett avtal mellan denna och tredje
man, om ledamoten har ett väsentligt intresse som är stridande mot sjukhusets.
Dessa jävshinder innebära bl. a. att en sjukhusets tjänsteman icke
äger deltaga i avgörandet av ärenden, som exempelvis avse hans enskilda
löneförmåner, hans befordran eller dylikt. Skulle det visa sig alt jävsbestämmelserna
icke äro tillfyllest för att förebygga inflytande från obehöriga
intressen, kunna de lätt kompletteras.

I några av de yttranden, där man avstyrkt förbudets upphävande, har
såsom skäl härför åberopats att personalens intresse att framföra sina synpunkter
på arbetsförhållanden under senare år tillgodosetts på olika sätt
bl. a. genom förhandlingsrättslagen och genom inrättande av centrala och
lokala samarbetsnämnder. Med anledning härav vill jag endast framhålla,
att syftet med förbudets upphävande icke är att bereda sjukhuspersonalen
som sådan ökat inflytande. Vad som åsyftas är att avskaffa den undantagsställning
som denna personal intager i förhållande till andra samhällsgrupper
samt att kunna tillföra direktionerna den kunskap och erfarenhet
som kan finnas representerad inom personalkåren. I vad mån denna möjlighet
bör tillvaratagas ha landstingen och kommunerna att själva avgöra.
Om en befattningshavare vid sjukhuset inväljes i direktionen, innebär alltså
detta icke att personalen fått en representant i direktionen. Den valde skall
icke företräda några särskilda personalintressen utan förvalta sitt mandat
utifrån samma synpunkter som böra vara bestämmande för varje ledamot.

I detta sammanhang må framhållas, att Kungl. Maj:t under de senaste
åren till ledamöter av direktionerna för flera av statens sinnessjukhus förordnat
vid sjukhusen anställda befattningshavare. Några olägenheter härav
ha icke försports. Tvärtom torde det ha varit till gagn för direktionernas
verksamhet. Vidare upphävdes förra året det i polislagen stadgade förbudet
för polischef och polisman att tillhöra polisnämnd.

1 likhet med vad som förordats i vissa yttranden anser jag emellertid
att befattningshavare, söm för sin befattning är redovisningsskyldig för

4

Andra lagutskottets utlåtande nr C.

direktionen, icke bör vara valbar till ledamot eller suppleant i direktionen.
Motsvarande hinder gäller enligt kommunallagarna bl. a. för vissa slag
av kommunala uppdrag. Genom denna begränsning skulle i första hand
sysslomannen vara obehörig till ifrågavarande uppdrag. I vad mån andra
befattningshavare vid sjukhus kunna anses redovisningsskyldiga torde icke
kunna besvaras generellt utan får avgöras med hänsyn till omständigheterna
i det enskilda fallet. I övrigt anser jag, att några generella diskvalifikationsgrunder
ej böra uppställas.»

Utskottet. Såsom av det ovan anförda framgår är det genom propositionen
framlagda lagförslaget föranlett av en på hemställan av utskottet i anledning
av väckt motion av 1948 års riksdag gjord anhållan om utredning
angående undanröjande av det i 10 § lagen den 20 december 1940 om vissa
av landsting eller kommun drivna sjukhus stadgade hindret för befattningshavare
vid sjukhus att vara ledamot av sjukhusets direktion eller suppleant
för ledamot. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda förslaget, får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 10 mars 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling tia närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Wistrand, Hallagård,
Sten, Hermansson, Nils Elowsson och Sunne;

från andra kammaren: herrar Ryberg, Holm, fruar Sandström, Johansson
i Norrköping, herrar Hagård, Stjärne, Lundberg och Jansson i
Hällefors.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916439