Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

1

Nr 24.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning om fortsatt giltighet av förordningen
den 30 juni 19å3 (nr 449) angående dgrtidstillägg åt
vissa er sättning stagar e enligt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete, m. m.

Genom en den 4 mars 1949 dagtecknad proposition, nr 109, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 (nr
449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, in. m. samt

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 19 maj 1944 (nr
237) angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt förordningen den
11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring
mot skada till följd av olycksfall, m. in.;

dels ock medgiva att Kungl. Maj :t åt personer, som i anledning av olycksfall
eller sjukdom, som inträffat efter 1941 års ingång, äro berättigade till
sjukpenning eller livränta enligt förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning
åt tvångsarbetare m. fl. eller förordningen om olycksfalls-
och yrkessjukdomsersättning åt fångar in. fl., må för tiden från och
med den 1 januari till och med den 30 juni 1950 bevilja sådan dyrtidskompensation,
att beloppen av nämnda förmåner uppgå till vad som skulle
hava utgått, därest den i förordningarna fastställda maximigränsen för inkomst
— 1 764 kronor — höjts med 40 procent.

Sedan samråd ägt rum med ordföranden i statsutskottets tredje avdelning,
har det icke ansetts erforderligt, att i anledning av det av Kungl.
Maj :t i propositionen begärda medgivandet låta propositionen bliva föremål
för behandling av sammansatt stats- och andra lagutskott.

Bihang till riksdagens protokoll I9h9. 9 samt. 2 avd. Nr 24.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

De vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande lydelse:

l:o) Förslag
till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 30 juni 1943 (nr 449) angående
dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1943 angående dyrtidstillägg
åt vissa ersättningstagare enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, m. m., vilken förordning gäller till och med den 31 december
1949,1 skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1950.

2:o) Förslag
till

Förordning

om fortsatt giltighet av förordningen den 19 maj 1944 (nr 237) angående
dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare enligt förordningen den 11 juni 1918
(nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till
följd av olycksfall, m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 maj 1944 angående dyrtidstillägg
åt vissa livräntetagare enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr
375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd
av olycksfall, in. m., vilken förstnämnda förordning gäller till och med den
31 december 1949,s skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1950.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen
framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
anfört följande:

1 Se SFS 1948:426.
a Se SFS 1948:427.

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 21.

»Vid olika tillfällen, bl. a. åren 1946 och 1948, ha ändringar vidtagits i
1916 års lag om försäkring för olycksfall i arbete. Därigenom ha betydande
höjningar av livräntornas maximibelopp skett och andra förbättringar av
ersättningar kommit till stånd. De förbättringar, som sålunda genomförts i
olycksfallsförsäkringslagen, ha ansetts icke kunnat göras tillämpliga på tidigare
olycksfall. Det har emellertid synts angeläget att på annat sätt åstadkomma
en reell höjning av ersättningarna i äldre fall. Då socialvårdskommittén
haft hithörande spörsmål under övervägande, har dock frågans lösning
ansetts böra anstå i avvaktan på socialvårdskommitténs förslag i ämnet.

Socialvårdskommittén har nu i ett den 26 februari 1949 avgivet betänkande
med förslag till bestämmelser om tillägg av statsmedel åt vissa ersättningstagare
enligt olycksfallsförsäkringslagen m. m. förordat nya ersättningsregler
för de kategorier det här gäller. Kommitténs betänkande är f. n.
föremål för remissbehandling. Det torde dock icke vara möjligt att få något
därpå grundat förslag färdigt i så god tid att förslaget i vår kan föreläggas
riksdagen. Nuvarande bestämmelser i ämnet böra därför erhålla fortsatt
giltighet även för tiden efter detta års utgång. Med hänsyn till att avgörandet
av ifrågavarande spörsmål icke må fördröjas, anser jag emellertid,
att den nuvarande ordningen blott bör bestå t. v. under ytterligare ett
halvt år.

På grund av det anförda förordar jag att de i det föregående omnämnda
förordningarna den 30 juni 1943 (nr 449) och den 19 maj 1944 (nr 237)
givas förlängd giltighet i oförändrad form till och med den 30 juni 1950.

Vidare torde böra begäras riksdagens medgivande för Kungl. Maj :t att åt
personer, som i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat efter
1941 års ingång, äro berättigade till sjukpenning eller livränta enligt någon
av förordningarna om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare
in. fl. eller åt fångar m. fl., för tiden den 1 januari — den 30 juni
1950 bevilja sådan dyrtidskompensation, att beloppen av nämnda förmåner
uPP§å till vad som skulle hava utgått, därest den i förordningarna fastställda
maximigränsen för inkomst — 1 764 kronor — höjts med 40
procent.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran vare sig mot
de genom propositionen framlagda författningsförslagen eller mot det i
propositionen begärda medgivandet för Kungl. Maj:t — vilket innebär
fortsatt giltighet av medgivanden, som riksdagen tidigare på förslag av
Kungl. Maj:t, senast i proposition nr 237 till 1948 års riksdag, lämnat för
tiden till och med den 31 december 1949 — att i vissa fall bevilja dyrtidskompensation
åt personer, som äro berättigade till sjukpenning eller livränta
enligt förordningen om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare
in. fl. eller förordningen om dylik ersättning åt fångar in. fl.

Utskottet får därför hemställa,

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 24.

A. att riksdagen måtte antaga de genom förevarande proposition
framlagda förslagen till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
30 juni 1943 (nr 449) angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare
enligt lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, m. m. samt

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
19 maj 1944 (nr 237) angående dyrtidstillägg åt vissa livräntetagare
enligt förordningen den 11 juni 1918 (nr 375)
angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot
skada till följd av olycksfall, in. in.;

B. att riksdagen måtte medgiva att Kungl. Maj :t åt personer,
som i anledning av olycksfall eller sjukdom, som inträffat
efter 1941 års ingång, äro berättigade till sjukpenning
eller livränta enligt förordningen om olycksfalls- och
yrkessjukdomsersättning åt tvångsarbetare in. fl. eller förordningen
om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt
fångar m. fl., må för tiden från och med den 1 januari till
och med den 30 juni 1950 bevilja sådan dyrtidskompensation,
att beloppen av nämnda förmåner uppgå till vad som
skulle hava utgått, därest den i förordningarna fastställda
maximigränsen för inkomst — 1 764 kronor — höjts med
40 procent.

Stockholm den 3 maj 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Wistrand*, Hallagård,
Sten, Nils Elowsson, Nerman och Sunne;

från andra kammaren: herrar Hellbacken*, Holm, fru Johansson i
Norrköping, herrar Hagård, Stjärne, Lundberg, Huss* och Carlsson i
Bakeröd.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916662