Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad hjdelse av 3 § förordningen
den 11 juni 1937 (nr 338) om moderskapspenning.

Genom en den 11 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 58, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till

Förordning

angående ändrad lydelse av 3 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)

om moderskapspenning.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning1
skall erhålla följande ändrade lydelse.

3

(Gällande lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,
där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om
för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna
tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke upptagits beskattningsbart
belopp, uppgående till
minst tvåtusenfemhundra kronor.

Har det beskattningsbara beloppet
upptagits högre än nu sagts men äro
med hänsyn till ändrade förhållanden
eller eljest omständigheterna
särskilt ömmande, må ock behov av
moderskapspenning anses vara för
handen.

(Föreslagen lydelse:)

Behov av moderskapspenning skall,
där ej särskilda omständigheter till
annat föranleda, anses föreligga, om
för kvinnan eller, där hon är gift och
sammanlever med sin man, för makarna
tillsammans vid senaste taxering
till statlig inkomstskatt icke
upptagits beskattningsbar inkomst,
uppgående till minst fyratusen kronor.

Har den beskattningsbara inkomsten
upptagits högre än nu sagts men
äro med hänsyn till ändrade förhållanden
eller eljest omständigheterna
särskilt ömmande, må ock behov av
moderskapspenning anses vara för
handen.

1 Senaste lydelse av 3 § so 1940: 552.

Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 9 samt. 2 avd. Nr 16.

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

(Gällande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Vid tillämpningen av denna paragraf
skall kvinna, som sammanlever
med man under äktenskapsliknande
förhållanden, anses såsom gift med
denne.

Denna förordning träder i kraft
den 1 juli 1949 men äger icke tilllämpning
i fall, då barnsbörden ägt
rum dessförinnan.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning (nr 338;
ändr. nr 552/1940; 229/1944 och 765/1944) skall av statsmedel utgå moderskapspenning
om 75 kronor till kvinna, som är i behov därav till lindrande
av de med barnsbörd förenade kostnaderna. Behov av moderskapspenning
skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,
om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för
makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
icke upptagits beskattningsbart belopp om minst 2 500 kronor.
Är det beskattningsbara beloppet högre, kan moderskapspenning ändock
beviljas, om med hänsyn till ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna
äro särskilt ömmande. Kvinna, som är berättigad till moderskapshjälp
från erkänd sjukkassa, äger icke uppbära moderskapspenning.
Ansökningar om moderskapspenning prövas och avgöras av vederbörande
centralsjukkassa.

Det må anmärkas att den för behovsprövningen avgörande inkomstgränsen
ursprungligen var satt vid ett beskattningsbart belopp av 3 000
kronor och att det nu gällande inkomststrecket 2 500 kronor tillkom år 1940. I

I propositionen föreslås att den inkomstgräns, under vilken behov av
moderskapspenning skall anses föreligga, fr. o. in. den 1 juli 1949 ändras
till en beskattningsbar inkomst om 4 000 kronor. I samband därmed föreslås
att kvinna, som sammanlever med en man utan att vara gift med
denne, skall med avseende å inkomstprövningen betraktas såsom hans
hustru.

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

I skrivelse den 12 november 1948 till Kungl. Maj:t har pensionsstgrelsen
föreslagit ändrade regler för behovsprövningen. Förslaget innebär i huvudsak,
att behov av moderskapspenning skall anses föreligga, om kvinnans
eller makarnas sammanlagda beskattningsbara inkomst understiger 4 000
kronor eller, där barn finnes, detta belopp ökat med 1 000 kronor för varje
barn.

Pensionsstyrelsen framhåller inledningsvis att levnadskostnaderna avsevärt
ökat under den tid den nuvarande behovsgränsen tillämpats samt fortsätter: I

socialstyrelsens indexserie för levnadskostnaderna med 1935 som basår
var vid mitten av 1948 indextalet 165 mot endast 124 vid samma tid 1940.
Stegringen motsvarar 33 %. Behovsgränsen är därför numera till sina verkningar
betydligt mera restriktiv än då den fastställdes. Att så är fallet visar
bl. a. erfarenheten vid handläggningen inom pensionsstyrelsen av ärenden
rörande moderskapspenning. Förhållandet har sålunda medfört ett ökat
antal hänvändelser till pensionsstyrelsen från hjälpsökande, som ansett sig
ha behov av moderskapspenningen men fått avslag på ansökan om understödet
från vederbörande erkända sjukkassa. Antalet av kassorna avslagna
ansökningar har särskilt under senaste tiden visat stigande tendens, trots
att hela antalet ansökningar nedgått.

Enligt pensionsstyrelsens mening bör det vara angeläget att även i nuvarande
ekonomiska läge justera behovsgränsen så att den i stort sett icke
blir lägre än vad man vid dess sänkning år 1940 kan antagas ha avsett.
Härvid borde man liksom hittills ansluta gränsdragningen till den vid den
statliga inkomsttaxeringen fastställda beskattningsbara inkomsten samt
därvid beakta, förutom levnadskostnadsökningen, dels de ändringar i beräkningen
av den beskattningsbara inkomsten, som genom 1947 års förordning
om statlig inkomstskatt tillämpas fr. o. m. 1949 års taxering, och
dels införandet av allmänna barnbidrag. Pensionsstyrelsen fortsätter:

Genom den nyssnämnda förordningen borttagas ortsavdragen för barn
samt den s. k. bankningsregeln. Detta medför att, om behovsgränsen —
liksom nu — skulle fastställas till viss av barnantalet oberoende beskattningsbar
inkomst, barnfamiljerna skulle, i förhållande till vad som nu
gäller, bli missgynnade mera ju större antalet barn är. De allmänna barnbidragen
å sin sida verka i motsatt riktning. Den utjämning som härigenom
sker är dock ej tillräcklig, varför gränsdragningen icke lämpligen
synes kunna anslutas till de nya skatteberäkningsgrunderna annorledes än
genom en rörlig behovsgräns, som stiger med antalet barn. Eu dylik gränsdragning
har redan genomförts beträffande familjebostadsbidrag och
bränslebidrag (SFS nr 547/1948), där gränsen för familj med två barn
salls till 4 001) kronors beskattningsbar inkomst och för familj med flera
barn till nämnda belopp ökat med 1 000 kronor för varje barn utöver två.

Från angivna utgångspunkter bar pensionsstyrelsen beräknat de beskattningsbara
inkomster, som vid taxering enligt grunderna i 1947 års förordning
om statlig inkomstskatt för vissa familjetyper (i barnantalet inräknas
givetvis cj det nyfödda barnet) och för ensamstående i olika ortsgrupper
svara mot nu gällande behovsgräns. Hänsyn har därvid tagits till levnads -

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

kostnadernas stegring samt fastställda nya ortsavdrag och utgående allmänna
barnbidrag. För levnadskostnadsstegringen har använts procenttalet
40, vilket jämfört med år 1940 innebär en avrundning uppåt (från
33 %) men i jämförelse med förkrigstiden däremot icke täcker hela levnadskostnadsökningen.

Över pensionsstyrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av
statskontoret, socialstyrelsen och Svenska sjukkasseförbundet.

Statskontoret — som hänvisar till sitt i propositionen nr 47 till denna
riksdag redovisade yttrande angående avgiftsfria resor för barn och husmödrar
in. fl. — anser att behovsgränsen för moderskapspenning icke bör
fastställas till högre belopp än 3 000 kronor samt att eu efter barnantalet
differentierad skala ej bör ifrågakomma. Ämbetsverket erinrar härvid om
att beskatlningsreformen medfört lindring i beskattningen för barnlösa
familjer med upp till 15 000 kronors inkomst. För familjer med barn medförde
reformen i praktiskt taget samtliga fall försämring i det ekonomiska
läget först vid en inkomst, som vore alltför hög för att vara aktuell i förevarande
sammanhang. Härjämte borde beaktas, att — såsom vid skattereformens
genomförande framhållits — barnbidragen icke vore den enda
förmån, som utginge till barnfamiljer utan behovsprövning. Detta gällde
exempelvis även fria skolmåltider och fri skolmateriel, borttagande av terminsavgifter
m. m.

Socialstyrelsen finner i nuvarande ekonomiska läge icke anledning till
erinran mot den av pensionsstyrelsen föreslagna behovsgränsen. Socialstyrelsen
framhåller emellertid att, om behovsgränsen för familjesociala förmåner
av här ifrågavarande slag successivt justeras endast eller huvudsakligast
med hänsyn till levnadskostnadernas stegring samtidigt som en allmän
stegring av befolkningens realinkomster äger rum, en växande andel
av befolkningen icke blir delaktig av den med ifrågavarande åtgärder avsedda
utjämningen i levnadsstandard mellan barnfamiljer och barnlösa
familjer. Fn dylik utveckling kunde förebyggas i den mån man vid justering
av behovsgränsen toge hänsyn till den nominella inkomstnivåns förändringar.

Svenska sjukkasseförbundet uttalar alt från de synpunkter pensionsstyrelsen
anlagt de av styrelsen föreslagna beloppen torde vara väl avvägda.
Ifrågasättas kunde emellertid huruvida icke behovsgränsen helt borde borttagas.
Den därav föranledda utgiftsökningen för statsverket torde hålla sig
inom mycket snäva gränser med hänsyn till de besparingar och lättnader i
administrativt hänseende, som skulle bli följden av gränsens borttagande.
Därest med hänsyn till rådande förhållanden ett bibehållande av behovsprövningen
anses ofrånkomligt, är det enligt sjukkasseförbundets mening
angeläget, att de nya bestämmelserna utformas så att svårigheter icke uppkomma
vid tillämpningen.

Andra lagutskottets utlåtande nr 1(>.

a

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i propositionen
anfört bland annat följande:

»För egen del är jag icke beredd att förorda att inkomstprövningen f. n.
avskaffas. Såsom i olika sammanhang påpekats tvingar det statsfinansiella
läget nu till en åtstramning. Härtill kommer att hela frågekomplexet rörande
utformningen av samhällets ekonomiska hjälpåtgärder vid havandeskap
och barnsbörd är föremål för övervägande inom socialdepartementet
på grundval av avgivna sakkunnigförslag. Någon principiell ändring i fråga
om moderskapspenningen torde därför nu ej böra vidtagas. Däremot bör
med hänsyn till inkomstutvecklingen och de nya beskattningsreglerna en
viss höjning ske av den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning
presumeras föreligga.

Vidkommande då till en början frågan huruvida inkomstgränsen bör
göras rörlig eller ej är det — såsom både pensionsstyrelsen och sjukkasseförbundet
också påpekat — av stor vikt att det administrativa förfarandet
göres så enkelt som möjligt. Detta gäller särskilt när det som här är fråga
om eu social förmån av jämförelsevis ringa storlek. Redan av denna anledning
synes mig ett enhetligt inkomststreck vara att föredraga. Såsom statskontoret
framhållit i sitt remissyttrande ha vidare genom de olika stödåtgärderna
till barnfamiljerna en viss utjämning av barnkostnaderna mellan
dessa familjer ägt rum. Denna utjämning torde inom de inkomstgrupper
det här gäller mer än väl motsvara den utjämning, som tidigare åstadkoms
genom de numera bortfallna familjeavdragen för barn. Med hänsyn
härtill förordar jag — i överensstämmelse med den ståndpunkt jag i propositionen
nr 47 angående anslag till fria resor för barn in. in. för budgetåret
1949/50 intagit till spörsmålet om fast eller rörligt inkomststreck —
ad den inkomstgräns, under vilken behov av moderskapspenning skall anses
föreligga, dragés vid eu fix, av barnantalet oberoende beskattningsbar
inkomst. Gränsbeloppet torde i anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat
i fråga om makar utan barn kunna bestämmas till 4 000 kronor.
Självfallet kan en sådan — liksom varje annan — fixerad inkomstgräns
såsom presumtion för behov i tillämpningen stundom komma att verka
ojämnt. De nuvarande möjligheterna att frångå inkomstregeln böra därför
bibehållas.

Vid inkomstprövningen bör i enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit
kvinna, som sammanlever med en man under äktenskapsliknande förhållanden,
anses såsom gift med denne.

Pensionsstyrelsen har föreslagit, att den nya inkomstgränsen borde tilllämpas
redan från och med den 1 januari 1949. Eftersom 1947 års förordning
om statlig inkomstskatt tillämpas först från och med innevarande
års taxering och taxeringsresultaten ej torde bli tillgängliga förrän vid
eu senare tidpunkt på året, har emellertid pensionsstyrelsen funnit det nödvändigt
med särskilda regler för behovsprövningen under övergångstiden.

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

I denna del har pensionsstyrelsen föreslagit, att behovsprövningen under
övergångstiden skall ske med ledning av det vid 1948 års taxering till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt fastställda beskattningsbara beloppet,
därvid inkomstgränsen skall gå vid ett beskattningsbart belopp om 4 000
kronor oberoende av huruvida hemmavarande barn finnes eller ej.

Pensionsstyrelsen föreslår således för övergångstiden en höjning av det
nuvarande inkomststrecket från 2 500 kronor till 4 000 kronor. Detta förslag
medför att under övergångstiden en del familjetyper skulle komma i
gynnsammare läge än senare. Denna konsekvens skulle i vissa fall bli
något mera framträdande vid den av mig förordade lösningen med ett enhetligt
inkomststreck. Med hänsyn härtill och till behovet av enkla regler
anser jag att de nya reglerna icke böra träda i kraft förrän den 1 juli 1949
och att beträffande de barnbördsfall, som inträffat dessförinnan, inkomstprövningen
bör ske enligt nu gällande grunder.

Vid den sålunda föreslagna tidpunkten för ikraftträdandet toi’de resultatet
av 1949 års taxering vara tillgängligt. Om sökanden emellertid ej kan
förete debetsedel, bör sjukkassan söka inhämta erforderliga upplysningar
från skattemyndigheterna. Såsom sjukkasseförbundet framhållit, torde
detta förfaringssätt icke förorsaka alltför stort besvär.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 5 april 1949.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Wahlund,
Nerman, Eskilsson, fru Flood* och herr Sunne;

från andra kammaren: herrar Hellbacken, Ryberg, Holm, fru Johansson
i Norrköping, fröken Höjer, herrar Levin, Wiklund i Stockholm* och
fru Ewerlöf*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Wahlund.

Reservation

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

916564