10
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
Nr 10.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
tiU förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 15 december 19bb (nr 779) om kristillägg å
daghjålp från erkända arbetslöshetskassor.
Genom en den 25 februari 1949 dagtecknad proposition, nr 96, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779)
om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.
Härigenom förordnas, att förordningen den 15 december 1944 om kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor, vilken gäller till och
med den 30 juni 1949,1 skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1950.
Enligt förordningen den 15 december 194b om kristillägg ä daghjälp från
erkända arbetslöshetskassor (nr 779; ändr. nr 714/1946) — vilken enligt
förordningen den 30 juni 1948 (nr 416) gäller t. o. in. den 30 juni 1949
skall å daghjälp, som utgives från erkänd arbetslöshetskassa, utgå kristillägg
med 75 öre för varje dag, för vilken daghjälp erhålles. Det sammanlagda
beloppet av daghjälp och kristillägg må dock icke överstiga sju
kronor om dagen. De i 20 § 1—3 mom. arbetslöshetskasseförordningen
givna s. k. överförsäkringsreglerna skola tillämpas även å kristillägg, därvid
kristillägget i första hand drabbas av nedsättning eller indragning.
Statsbidrag till kristillägg utgår med tilläggets hela belopp.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, har i propositionen anfört
följande:
»Avsikten med kristilläggets införande var att utan ökning av avgifterna
inom den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen återställa det ursprungliga
förhållandet mellan de från nämnda försäkring utgående förmånerna
och den allmänna arbetslöshetshjälpens understödsbelopp, vilket
1 Se SFS 1948: 416.
11
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
förhållande rubbats genom att sistnämnda understöd efter krigsutbrottet
1939 vid flera tillfällen höjts. Från denna utgångspunkt bestämdes beloppet
av kristillägget till 75 öre för dag med hänsyn till att för en väsentlig del
av kassamedlemmarna en höjning av daghjälpen med detta belopp erfordrades
för att den önskade relationen mellan understöden från de erkända
arbetslöshetskassorna och kontantunderstöden från arbetslöshetsnämnderna
skulle uppnås.
Den 9 maj 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarrfhde arbetsmarknadskommissionen
att i samråd med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn
av gällande grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att
åstadkomma en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas
och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet ävensom mellan
dessa båda hjälpformer och övriga socialhjälpsformer. Vid denna översyn
borde också frågan om kontantunderstödens dyrortsgradering upptagas till
prövning. I den samtidiga propositionen nr 256 till 1947 års riksdag uttalade
föredragande statsrådet, att jämväl bestämmelserna om kristillägg
å daghjälpen borde bli föremål för omprövning vid denna översyn.
I anledning av ifrågavarande utredningsuppdrag framlade arbetsmarknadsstyrelsen,
på vilken utredningsarbetet överförts, i mars 1948 ett förslag
till provisorisk förbättring av kontantunderstöden från arbetslöshetsnämnderna.
Detta förslag anmäldes för 1948 års riksdag genom propositionen
nr 249. Det förutsattes härvid, att under det fortsatta utredningsarbetet
borde undersökas i vad mån höjningen av kontantunderstödsbeloppen
borde inverka på utformningen av bestämmelserna om daghjälp och
tilläggen därå. Den föreslagna provisoriska förbättringen av kontantunderstödsbeloppen
godkändes av riksdagen (skrivelse nr 410).
I propositionen nr 263 till 1948 års riksdag med förslag till förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 15 december 1944 (nr 779)
om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor uttalade jag,
att enär arbetsmarknadsstyrelsen dittills blott framlagt provisoriskt förslag
rörande maximibeloppen för kontantunderstöd, bestämmelserna om
kristillägg å daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa borde i oförändrat
skick förlängas att gälla även under budgetåret 1948/49. Jag förutsatte
därvid, att den i det föregående omnämnda utredningen skulle bedrivas
så skyndsamt, att på densamma grundat förslag rörande storleken av kristillägget
å daghjälp skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. Kungl.
Maj:ts förslag antogs av riksdagen (skrivelse nr 403).
I skrivelse den 30 september 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt,
att styrelsen måtte befrias från ifrågavarande utredningsuppdrag och att
detta i stället måtte överlämnas åt särskilda sakkunniga. Sedermera har
uppdragits åt en särskild utredningsman att inom socialdepartementet fortsätta
utredningen.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
Vid anmälan till årets statsverksproposition av frågan om anslag till
kristillägg till erkända arbetslöshetskassor (femte huvudtiteln, punkt 48),
då resultatet av utredningsarbetet ännu icke förelåg, uttalade jag, att jag
icke var beredd att innan utredningen slutförts taga ställning till frågan
huruvida tillräckliga skäl funnes för att i nuvarande läge framlägga förslag,
som innebure en ändring av bestämmelserna om kristillägg. Jag framhöll
vidare, att det funnes anledning att senare återkomma till denna fråga,
enär nu gällande bestämmelser ägde tillämpning endast t. o. m. den 30
juni 1949 och spörsmålet om kristilläggen följaktligen måste underställas
riksdagen under innevarande års vårsession. Emellertid fann jag lämpligt,
att medelsbehovet beräknades med utgångspunkt från antagandet att kristillägg
även under nästa budgetår komme att utgå enligt nu gällande regler.
Det behöver ej framhållas hur viktigt det är att förhållandet mellan ersättningsbeloppen
från de erkända arbetslöshetskassorna och arbetslöshetsnämndernas
kontantunderstöd är sådant, att kassornas arbete icke försvåras.
Med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen är jag dock
icke f. n. beredd att tillstyrka någon höjning av kristillägget å daghjälpen
från arbetslöshetskassorna eller någon annan sådan ändring avseende marginalen
mellan här ifrågavarande hjälpformer, som medför ökade statsutgifter.
Härtill kommer att den i det föregående omnämnda utredningen
fortfarande icke är slutförd. Med hänsyn till det anförda synas de nuvarande
bestämmelserna om kristillägg å daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa
böra i oförändrat skick förlängas att gälla även under nästa budgetår.»
Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom
propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 24 mars 1949.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Sten, Hermansson,
Nils Elowsson, Uhlén, Wahlund och Sunne;
från andra kammaren: herrar Hellbacken, Jacobsson i Igelsbo, fröken
Höjer, herrar Levin, Jönsson i Lund, Carlsson i Bakeröd, Svensson i Göteborg
och fru Ewerlöf.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949
916537