Första lagutskottets utlåtande nr 1.
I
Nr 1.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 29
mars 1946 (nr 113) om tillfällig ökning av regeringsrådens
antal.
Genom en den 30 december 1948 dagtecknad, till lagutskott hänvisad proposition,
nr 6, vilken behandlats av första lagutskottet, har Kungl. Maj :t under
åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
föreslagit riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 mars 1946 (nr 113) om
tillfällig ökning av regeringsrådens antal.
Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 29 mars 1946 om tillfällig ökning
av regeringsrådens antal skall erhålla följande ändrade lydelse.
(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
1 §•
Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall
till och med den 30 september 1949
eller, om särskilda förhållanden föranleda
därtill, den tidigare dag som
Kungl. Maj :t bestämmer utgöras av
tio regeringsråd. Därefter skall antalet
regeringsråd, i den mån så till
följd av inträffade ledigheter kan ske,
nedbringas till sju. En av regeringsrättens
lagfarna ledamöter skall, enligt
vad därom är särskilt stadgat,
tjänstgöra i lagrådet.
Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall
till och med den 30 september 1952
eller, om särskilda förhållanden föranleda
därtill, den tidigare dag som
Kungl. Maj :t bestämmer utgöras av
tio regeringsråd. Därefter skall antalet
regeringsråd, i den mån så till
följd av inträffade ledigheter kan ske,
nedbringas till sju. En av regeringsrättens
lagfarna ledamöter skall, enligt
vad därom är särskilt stadgat,
tjänstgöra i lagrådet.
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1940. 9 santl. 1 avd. Nr 1.
2
Första lagutskottets utlåtande nr 1.
I fråga om de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i den
män redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
Enligt 1 § lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt skall regeringsrätten
utgöras av sju regeringsråd, av vilka dock en tjänstgör i lagrådet.
Genom särskild lag den 29 mars 1946 om tillfällig ökning av regeringsrådens
antal bestämdes emellertid, att regeringsrätten från och med den 1 oktober
samma år skulle provisoriskt förstärkas, så att den komme att bestå av tio
regeringsråd. Syftet härmed var att möjliggöra en avarbetning av föreliggande,
alltför stora balans av oavgjorda mål. Då en sådan avarbetning beräknades
kunna genomföras på jämförelsevis kort tid, har tillika i 1 § i lagen föreskrivits,
att provisoriet skall äga bestånd till och med den 30 september 1949
eller, om särskilda förhållanden föranleda därtill, den tidigare dag som
Kungl. Maj :t bestämmer. Därefter skall, i den mån så till följd av inträffade
ledigheter kan ske, antalet regeringsråd åter minskas till sju.
För arbetets jämna gång i regeringsrätten bör alltid finnas en viss balans,
som helst bör hållas vid omkring 1 000 mål. Detta var också möjligt under
hela perioden 1933—1943, då antalet årligen inkommande mål genomsnittligt
stannade vid ungefär 2 250. För 1944 och 1945 växte emellertid den årliga
tillströmningen till drygt 3 000 mål, med påföljd att även balansen steg
till 1 618 mål den 1 januari 1945 och 2 281 mål den 1 januari 1946. Ökningen
föll i väsentlig män på beskattningsmålen.
Trots förstärkningen av regeringsrättens arbetskrafter ha emellertid de
balanserade målen i stället blivit flera än förut. Deras antal uppgick den 1
oktober 1946, då de nya regeringsråden trädde i tjänst, till 3 206. Enligt vad
regeringsrätten upplyst kan det väntas, att den 1 januari 1949 kommer att
föreligga en balans på omkring 3 800 mål.
Föredragande departementschefen, statsrådet Zetterberg, har vid lagrådsrenlissen
anfört följande:
»Den lämnade redogörelsen ger vid handen, att syftet med den år 1946 vidtagna
tillfälliga ökningen av regeringsrådens antal ej kan vinnas inom beräknad
tid. Från regeringsrättens sida har ifrågasatts, att med hänsyn härtill
domstolen skulle förstärkas med ytterligare en ledamot. En sådan anordning
är jag emellertid icke beredd att tillstyrka. Å andra sidan bör tydligen någon
minskning av ledamotsantalet icke äga rum, förrän balansen nedbringats till
betydligt lägre nivå än för närvarande. Hur lång tid som kan åtgå härför är
uppenbarligen svårt att på förhand beräkna. Någon mera väsentlig nedgång
lär dock knappast kunna åstadkommas förrän tidigast om tre eller fyra år.
Jag anser mig därför böra förorda, att provisoriet tills vidare förlänges till
och med den 30 september 1952. Skulle erforderliga förutsättningar för eu
avveckling kunna åvägabringas redan dessförinnan, kan detta, såsom framgått
av det förut anförda, beaktas av Kungl. Maj :t då ledighet uppkommer
inom regeringsrätten.»
Första lagutskottets utlåtande nr 1. 3
Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts förslag, får hemställa,
att förevarande proposition, nr 6, måtte bifallas av riksdagen.
Stockholm den 1 februari 1949.
På första lagutskottets vägnar:
OLOV RYLANDER.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Branting, Ahlkvist, Ewerlöf, Olofsson,
Lindblom, fru Sjöström-Bengtsson, herrar Lindgren och Ivar Nilzon; samt
från andra kammaren: herrar Rylander, Hedlund i Östersund, Olsson
i Mellerud, Werner, Lindberg, Johnsson i Stockholm, Landgren och Ljungberg.