Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

11

Nr 9.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om beredande av större plats för s. k. personval vid
allmänna val.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna
nr 191 i första kammaren av herr Wahlund och nr 237 i andra kammaren
av herr Ericsson i Näs hemställes, »att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
anhålla om en förutsättningslös utredning av det nuvarande valsystemet i
syfte att bereda större plats för s. k. personval».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Det proportionella valsätt, som infördes i Sverige år 1909, bygger på partiet
som det grundläggande momentet i valet. Förslag om frångående eller
förändringar i detta valsätt ha vid flera tillfällen varit föremål för riksdagens
prövning. Sålunda ha motionsvis förslag väckts om införande av
majoritetsval i enmansvalkretsar, och vid några tillfällen ha önskemål
framförts om ett valsätt, som möjliggjorde röstning i första hand på vissa
personer.

De s. k. proportionsvalssakkunniga, vilka i anledning av bland annat en
utav 1918 års lagtima riksdag avlåten skrivelse (nr 113) år 1919 tillsattes
med uppgift att utreda och föreslå de ändringar i det då gällande proportionella
valsättet, som för avhjälpande av bristerna i detsamma kunde anses
påkallade, upptogo i sitt år 1921 avgivna betänkande II till behandling
frågan om införande av en »personmetod». De sakkunniga tillerkände en
personmetod bestämda ideella företräden framför en partimetod, men funno
hela frågan om personmetoder vara allt för litet genomdebatterad såväl
principiellt som tekniskt för att förutsättningarna för definitivt framläggande
av förslag i sådan riktning skulle vara för handen. De sakkunniga
påpekade även, att en personmetod skulle kunna tänkas föra till ett rakt
motsatt resultat mot det åsyftade eller till eu än större makt för partiledningarna
vid valet än vad fallet vore vid tillämpningen av en partimetod.
Samverkan mellan väljare tillhörande en viss meningsriktning måste nämligen
vid en personmetod konstitueras genom gemensamma kandidatnamn
i stället för som vid en partimetod genom anslutning till visst parti (gemensam
partibeteckning eller anmäld samverkan mellan olika listor), och den
vid en partimetod möjliga friheten att inom ett parti rösta på vilka kandidater
som helst utan att riskera mandat för partiet försvunne eller minskades
vid en personmetod.

12 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.

Vid 1924 och 1929 års riksdagar väcktes motioner med begäran om utredning
rörande möjligheten att bygga de allmänna valen på en metod som
i högre grad möjliggjorde direkt personval. Med hänvisning till vad härom
anförts i proportionsvalssakkunnigas betänkande avstyrkte konstitutionsutskottet
motionerna (uti. 1924/21, 1929/9), vilka ej heller föranledde någon
riksdagens åtgärd.

I en motion (I: 105 av herr Persson, Karl) vid föregående års riksdag
hemställdes om utredning angående åtgärder, som kunde bereda ökad
möjlighet för väljarna att taga hänsyn till vederbörande kandidats personliga
kvalifikationer. Motionen i ämnet avslogs av riksdagen på hemställan
av konstitutionsutskottet, som i sitt utlåtande (nr 19) i ämnet bland annat
framhöll, att de uppslag i förevarande avseende, soin framförts i motionen,
knappast vore ägnade att främja angivna syfte. Den av motionären ifrågasatta
ordningen, enligt vilken den röstande skulle kunna medelst förprickning
angiva den kandidat, på vilken han önskade rösta, skulle, såvitt utskottet
kunde finna, icke bereda större möjlighet till personval än den som
redan gällande valmetod erbjöde. Därtill komme, att det bleve vanskligt att
utforma regler för röstsammanräkningen och att denna i varje fall måste
bliva svåröverskådlig.

Några nya bärande sakskäl för en framställning i de nu föreliggande
motionernas syfte ha ej anförts av motionärerna. Med hänsyn härtill får
utskottet avstyrka bifall till förevarande förslag under hänvisning till sina
tidigare uttalanden i ämnet. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna 1:191 och 11:237 icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,
Karl August Johanson, Elmgren, Herlitz, Mattsson, Björck*, Thun*
och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast*, Pettersson
i Norregård*, Norén, Spångberg*, Jonsson i Haverö*, Nordkvist*, Håstad
och Häckner*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916484