Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
med förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen,
m. m.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna,
nr 132 i första kammaren av herr Wistrand m. fl. och nr 158 i andra kammaren
av herr Hjalmarson m. fl., hemställes:

»I. att riksdagen ville såsom vilande antaga följande grundlagsändring:

Regeringsformen

§ 72.

Riksbanken förbliver---stiftad lag.

Fullmäktige för riksbanken skola vara nio, av vilka Konungen för tre år
i sänder förordnar en jämte en suppleant, sex jämte tre suppleanter väljas
av riksdagen för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs och de övriga tvä
jämte en suppleant väljas av den av Konungen förordnade och de av riksdagen
valde fullmäktige för tre år på sätt i ovan nämnda av Konungen och
riksdagen gemensamt stiftade lag sägs. De av fullmäktige i nämnd ordning
valda ledamöterna skola vara väl förtrogna med det enskilda näringslivets
förhållanden, äga praktisk erfarenhet av affärslivet och anseende för
ekonomisk och finansiell sakkunskap. Den av Konungen förordnade ordinarie
ledamoten vare fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan befattning
inom riksbankens styrelse. Av fullmäktige vald ordinarie ledamot
eller suppleant för sådan må ej utses till deputerad eller uppehålla befatining
i riksbankens tjänst. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet,
skall avgå från sin befattning. De av Konungen för fullmäktig eller
suppleant meddelade förordnanden må återkallas, när Konungen så prövar
skäligt.

Fullmäktige utses inom — ----- hans ställe.

Riksbanken allena---— till efterrättelse.

II. att riksdagen ville i skrivelse till Kungi. Maj :t anhålla om utredning
och förslag angående de förändringar av övriga lagar och reglementen rörande
riksbankens organisation, som påkallas av ovan föreslagna grundlagsändring.
»

De grundläggande reglerna om riksbankens organisation äro upptagna i
§ 72 regeringsformen samt §§ 71 och 73 riksdagsordningen. Enligt § 72
1 — Uihang till riksdagens protokoll 194!). ö samt. 2 avd. Nr 7—9.

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

regeringsformen förbliver riksbanken under riksdagens garanti samt förvaltas
av därtill förordnade fullmäktige, efter av Konungen och riksdagen
gemensamt stiftad lag. Fullmäktige skola enligt samma grundlagsstadgande
vara sju, av vilka Konungen för tre år i sänder förordnar en och de övriga
sex väljas för tid och på sätt i riksdagsordningen sägs. Det av Konungen
för fullmäktig meddelade förordnandet må återkallas, när Konungen så prövar
skäligt. De sex fullmäktige, som skola utses av riksdagen, väljas enligt
§ 71 riksdagsordningen å lagtima riksdag för tiden från valet till dess sådant
val under tredje året därefter försiggått genom fyrtioåtta valmän, av
vilka kamrarna inom sig utse tjugufyra. Två av de utav riksdagen utsedda
fullmäktige skola årligen avgå.

Den av Konungen förordnade ordinarie ledamoten av fullmäktige är em
ligt § 72 regeringsformen fullmäktiges ordförande, men må ej utöva annan
befattning inom riksbankens styrelse. Enligt § 71 riksdagsordningen välja
fullmäktige själva bland sig vice ordförande, och äger den, som bland fullmäktige
förer ordet, avgörande röst, därest i frågor, som hos fullmäktige
komma under omröstning, rösterna för två skiljaktiga meningar utfalla lika.

Enligt § 72 regeringsformen skola fullmäktige inom sig utse riksbankschef
samt inom eller utom sig en ersättare för honom att med fullmäktigs
rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef).
Därjämte skola de enligt § 16 bankoreglementet inom sig utse en
deputerad för tid till dess nästa fullmäktigeval försiggått.

Fullmäktige äga jämlikt bankoreglementet § 17 uppdraga åt en direktion
att enligt fullmäktiges bestämmande förbereda ärenden, som skola handläggas
av fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn
över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska
valutor, pröva utlåningsärenden samt handhava den löpande förvaltningen
i övrigt. Direktionen skall bestå av riksbankschefen, vice riksbankschefen,
deputeraden, en annan av de av riksdagen valda fullmäktige (jourhavande
fullmäktig) samt den sektionschef, till vars verksamhetsområde det ärende
hör, som föreligger till bedömande. Det är dock fullmäktige obetaget att
föreskriva, att vid behandling av visst ärende eller viss grupp av ärenden
samtliga sektionschefer skola deltaga. Riksbankschefen, eller vid förfall
för denne, vice riksbankschefen, skall vara ordförande i direktionen.

Fullmäktige i riksbanken kunna enligt § 111 regeringsformen i och för
sina befattningar icke mottaga befallningar utan av riksdagen allena, och
enligt dess instruktioner, och ej heller ställas till redo och ansvar, utan efter
riksdagens beslut. Fullmäktig, som av riksdagen vägrats ansvarsfrihet, skall
enligt § 72 regeringsformen avgå från sin befattning.

Enligt § 33 riksbankslagen må fullmäktige i riksbanken överlägga med
ombud, som Konungen på framställning av fullmäktige eller, där Konungen
eljest så prövat nödigt, förordnat, men är det fullmäktige förbjudet
att i ombudens närvaro fatta beslut.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

3

Föreliggande motioner åsyfta en ändrad sammansättning av riksbanksfullmäktige
på sådant sätt, att antalet ledamöter utökas med två. Dessa två
skola väljas av den av Konungen förordnade och de av riksdagen valda fullmäktige
för en tid av tre år. De inträda såsom fullmäktige med sådans rätt
och ansvar. De av fullmäktige själva valda ledamöterna, vilka icke kunna
vara deputerade, böra vara väl förtrogna med det enskilda näringslivets förhållanden,
äga praktisk erfarenhet av affärslivet och anseende för ekonomisk
och finansiell sakkunskap.

Frågan om riksbankens organisation har gång efter annan varit föremål
för övervägande från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida.

Beträffande de förslag i ämnet, som tidigare framställts, må i anledning
av motionerna erinras om ett av 1917 års bankkommitté år 1919 till Kungl.
Maj :t avgivet förslag. Detta avsåg bland annat, att valet av fullmäktige
skulle förrättas av bankoutskottet, att antalet fullmäktige skulle ökas till
nio, av vilka Konungen skulle utse en, bankoutskottet sex och de sålunda
valda fullmäktige ytterligare två, vilka skulle såsom deputerade handhava
den verkställande ledningen. Bankkommittén föreslog även, att i grundlagen
skulle upptagas vissa kvalifikationsföreskrifter för fullmäktige. Förslaget
föranledde ingen åtgärd från Konungens sida.

Bland de motionsvis väckta förslag angående riksbankens organisation,
som år 1932 underställdes riksdagen, märkas tvenne motioner (I: 288 av
herr Johan Bernhard Johansson m. fl. och II: 418 av herr Magnusson i Tumhult
m. fl.), vari bland annat föreslogs utökande av riksbanksfullmäktiges
antal till nio, av vilka Konungen skulle förordna tre och fyra väljas av riksdagen.
Dessa sju skulle i sin tur utse tvenne deputerade med fullmäktigs
ställning och ansvar. Vidare framfördes i samma motioner ett förslag om
att särskilda kvalifikationsbestämmelser för valen av fullmäktige skulle införas
i grundlag. Dessa nu närmare berörda förslag, vilka icke föranledde
någon riksdagens åtgärd, behandlades av konstitutionsutskottet i dess av
riksdagen godkända utlåtande nr 34, vari utskottet föreslog inrättandet av
en riksbankschefs- och en vice riksbankschefsbefattning. I utlåtandet framhöll
utskottet, under erinran om att det kanske mest utmärkande särdraget
i den svenska organisationsformen vore riksbankens karaktär av ett riksdagens
eget verk, att riksbankens organisation även allt framgent borde
bygga på grundsatsen, att bankens styrelse icke bleve en ekonomisk intresserepresentation.
Riksbankens ställning syntes bäst främjas därigenom,
att den intoge en oberoende ställning under riksdagens kontroll. Detta borde
dock icke få hindra, att i mera betydelsefulla frågor en samverkan kunde
äga rum med bland annat näringslivets representanter. Fn intim kontakt
mellan riksbanksledningen och dessa borde kunna upprätthållas utan några
särskilda organisatoriska bestämmelser härom.

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet har velat erinra om dessa sina tidigare uttalanden i förevarande
ämne. De äga enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Riksbanksledningen
bör ej organiseras så, att risk föreligger för att den kan bliva en
intresserepresentation. Detta hindrar givetvis ej, att det understundom kan
vara önskvärt, att riksbanksledningen efter eget bedömande från fall till fall
samarbetar med skilda slag av expertis bland annat representanter för näringslivet.
Enligt vad utskottet inhämtat sker så även nu i viss utsträckning.
Under erinran om det anförda samt därjämte om att en av Kungl.
Maj :t år 1945 tillkallad kommitté, som enligt sina direktiv bland annat skall
verkställa en förutsättningslös utredning angående frågan om riksbankens
uppgifter och organisation, ännu ej slutfört sitt arbete, avstyrker utskottet
bifall till förevarande motioner.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att förevarande motioner I: 132 och II: 158 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 mars 1949.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande

från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson*,
Karl August Johanson, Elmgren, Herlitz, Mattsson, Björck*, Thun*
och Damström; samt

från andra kammaren: herrar Hallén, von Friesen*, Fast*, Pettersson
i Norregård*, Nilsson i Göteborg, Norén, Spångberg*, Nordkvist*, Håstad*
och Häckner*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Herlitz, von Friesen, Nordkvist, Håstad och Häckner, vilka inom
utskottet yrkat, att riksdagen med anledning av motionerna I: 132 och
II: 158 måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att Kungl. Maj :t ville
företaga en utredning angående beredande av vidgat utrymme i riksbanksledningen
för den ekonomiska sakkunskapen rörande det enskilda näringslivets
förhållanden samt före andrakammarperiodens utgång förelägga
riksdagen de förslag till grundlagsändringar, vartill utredningen kan föranleda.