Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion
om revision av lagen om rikets vapen m. m.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad
motion, nr 293, av herr Håstad hemställes, »att riksdagen måtte besluta att
hos Kungl. Maj :t hemställa om en revision av lagen om rikets vapen samt
om utfärdande av bestämmelser angående bruket av riksvapnen inom statsverksamheten».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
Sedan gammalt ha vapen använts såsom svenska rikssymboler. Riksvapnen
fingo redan tidigt i huvudsak sitt nuvarande utseende. Först under
detta århundrade ha emellertid lagbestämmelser införts om vapnen. Början
gjordes med att i § 79 regeringsformen, efter beslut av 1900 och 1903
års riksdagar, intogs ett stadgande av innehåll att ingen förändring av rikets
vapen eller flagga finge göras utan riksdagens samtycke. Närmare bestämmelser
meddelades i lagen den 15 maj 1908 om rikets vapen, vilken
alltjämt är gällande. I denna lags första paragraf förklaras rikets vapen
vara två, stora vapnet och lilla vapnet. Stora riksvapnet beskrives i 2 §.
Det består av en genom ett utböjt guldkors fyrdelad sköld med hjärtsköld.
Dess utseende i övrigt bestämmes detaljerat. Det må användas med förenklad
utstyrsel. Lilla riksvapnet utgöres enligt 3 § av en blå sköld med
tre kronor av guld, ställda två över den tredje. Även beträffande detta vapens
utseende lämnas närmare föreskrifter. I 4 § straffbelägges offentligt
bruk av vapen eller märke, som utgör efterbildning av riksvapnen men
i väsentliga delar skilja sig från det efterbildade.
Vissa uppgifter beträffande riksvapnen tillkommer riksheraldikern. I
en kungl. skrivelse den 14 augusti 1885 med tillägg till den för ämbetet den
11 mars 1813 utfärdade instruktionen föreskrives, att intet vapen må anbringas
å offentliga byggnader, minnesvårdar, fanor, standar eller mynt
utan efter riksheraldikerns hörande. I ett cirkulär den 26 september 1907
fästes förnyad uppmärksamhet på de i 1885 års skrivelse meddelade bestämmelserna.
Ändringar i instruktionerna ha senare företagits genom eu
kunglig skrivelse den 6‘maj 1921 samt kungl. brev den 20 mars 1936. Riksheraldikerns
allmänna ämbetsåligganden angivas i instruktionen sålunda
att han bl. a. skall vaka över att varje på svenska staten eller något dess
organ hänsyftande heraldiskt emblem, som av statens verk, inrättningar, styrelser
och kårer eller enskilda statstjänstemän allmänt brukas eller å för
1 Bihang till riksdagens protokoll 19)9. 5 sand. 2 avd. Nr 6.
2
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
allmänheten synlig eller tillgänglig plats anbringas, utförts i enlighet med
heraldiska regler. Om riksheraldikerns anmaning att vidtaga rättelse i något
fall icke efterkommes, åligger det riksheraldikern att härom göra anmälan
till ecklesiastikdepartementet.
Beträffande lagbestämmelser i övrigt som ha betydelse i förevarande frågor
må anmärkas följande.
I 4 § lagen den 5 juli 1884 om skydd för varumärken förbjudes registrering
av varumärke, om däri utan vederbörligt tillstånd intagits statsvapen,
statsflagga eller annat statsemblem. Vidare stadgar lagen den 23 mars
1934 om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar straff
för den som i utövning av näringsverksamhet å varor, vilka han saluför
eller eljest tillhandahåller eller å emballage utan vederbörligt tillstånd sätter
märke som honom veterligen utgöres av eller innehåller statsvapen,
statsflagga eller annat statsemblem. Detsamma gäller om den som eljest
utan vederbörligt tillstånd i handelsändamål brukar märke, vilket honom
veterligen utgöres av eller innehåller statsvapen. Vad i lagen säges om vapen
och andra officiella beteckningar skall också gälla i fråga om beteckningar,
som med de omförmälda förete sådan likhet, att förväxling lätt
kan äga rum.
Det må vidare erinras om att bestämmelserna i varumärkeslagen och lagen
om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar tillkommit
för att möjliggöra Sveriges biträdande av den senast vid konferensen i
Haag 1925 reviderade internationella Pariskonventionen den 20 mars 1883
för skydd av den industriella äganderätten. I konventionen stadgas skyldighet
att hindra obehörig registrering och användning såsom varumärke
av vissa officiella beteckningar i konventionsländerna, ävensom allt, som
ur heraldisk synpunkt utgör efterbildning därav.
I motionen har framhållits, att vissa anmärkningar ur heraldisk synpunkt
kunna riktas mot de ofullständiga och på sina ställen ej riktiga beskrivningarna
av de båda riksvapnen i lagen om rikets vapen. Såvitt utskottet kunnat
bedöma äro dessa erinringar befogade. En annan brist i de nuvarande
bestämmelserna är enligt motionären, att användningen av stora och lilla
vapnet icke blivit reglerad. Främst framhålles, att det icke är klart, huru
statliga verk och myndigheter skola använda dessa vapen. Även enligt utskottets
mening äro hithörande bestämmelser i behov av revision. Sålunda
bör det klargöras icke blott, vilka myndigheter som äga använda riksvapnen,
utan också, i vilka sammanhang de båda vapnen må begagnas. I samband
härmed torde även de bestämmelser, som reglera myndigheternas användning
av andra vapen och emblem, böra bliva föremål för översyn. Ett
praktiskt behov härav föreligger otvivelaktigt. Vid en revision av lagstiftningen
i ämnet uppkommer även frågan om reglering av enskildas rätt att
använda riksvapnen. Detta spörsmål är för närvarande endast så tillvida
reglerat, att det, .såsom närmare framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen,
i vissa fall är förbjudet att använda förvanskningar eller efter
-
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 6.
3
bildningar av vapnen. Vid den utredning i ämnet, som utskottet sålunda
förordar, torde alltså även böra övervägas, huruvida ett vidsträcktare skydd
för riksvapnen är erforderligt.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av förevarande motion II: 293
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en översyn
av lagstiftningen angående rikets vapen samt om framläggande
för riksdagen av förslag i ämnet.
Stockholm den 10 mars 1949.
På konstitutionsutskottets vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson,
Karl August Johanson, Herlitz, Mattsson, Björck, Linden*, Hällgren*,
Sandberg och Arrhén; samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Swedberg, Spångberg, Olsson i
Mora, Hansson i Skediga*, Gustafsson i Bogla*, Håstad, fru Svedberg, herrar
Hedqvist och Löfroth.
* Ej närvarande vid justeringen.