Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
1
Nr 11.
Konstitutionsutskottets memorial med förslag till riksdagsstadga.
Föregående års riksdag antog som vilande förslag till grundlagsändringar
berörande riksdagens arbetsformer. Detta föreligger nu till kamrarnas
slutliga prövning (jämför punkt 13) i konstitutionsutskottets vid innevarande
riksdag avgivna memorial nr 10).
Riksdagsordningens § 78 upptar i sin föreslagna lydelse bestämmelser om
en riksdagsstadga. Riksdagen skall i stadgan fastställa de föreskrifter om riksdagsarbetets
bedrivande, ordningen hos kamrarna och utskotten samt inom
riksdagen förekommande val ävensom de övriga bestämmelser som anses
nödiga till iakttagande jämte grundlagarna.
Med begagnande av sin initiativrätt jämlikt § 38 mom. 1 riksdagsordningen
får utskottet framlägga förslag till sådan riksdagsstadga. Detta förslag
upptar i sig, med vissa ändringar och tillägg, nu gällande reglementariska
föreskrifter för riksdagen (ReglF), stadgan om val till riksdagens utskott (U
Val St), stadgan om val av talmän och vice talmän i riksdagens kamrar
samt vissa i riksdagsordningen nu ingående bestämmelser, vilka genom de
föreslagna grundlagsändringarna komma att utgå ur riksdagsordningen.
Konstitutionsutskottets förslag till riksdagsstadga bygger på tre tidigare
framlagda utkast till sådan stadga. I ett år 1947 avgivet betänkande med
förslag angående riksdagens arbetsformer och därmed sammanhängande
frågor (SOU 1947:79) ha sålunda inom justitiedepartementet tillkallade
sakkunniga i ämnet framlagt ett utkast till riksdagsstadga. Vid Kungl.
Maj :ts proposition nr 244 till 1948 års riksdag var vidare fogat ett utkast
till riksdagsstadga, innefattande en överarbetning på vissa punkter av de
sakkunnigas förslag. Slutligen har det vid 1948 års riksdag tillsatta särskilda
utskottet vid sitt utlåtande nr 1 fogat ett utkast till riksdagsstadga.
Sistnämnda utkast, som i huvudsakliga delar ansluter sig till det vid Kungl.
Maj :ts proposition fogade utkastet, bär såsom bilaga fogats vid detta memorial.
Konstitutionsutskottets förslag innebär en överarbetning av det vid särskilda
utskottets utlåtande fogade utkastet (här nedan benämnt utkastet).
De punkter, å vilka konstitutionsutskottets förslag skiljer sig från utkastet,
redovisas i det följande; smärre redaktionella ändringar komma dock
icke att framhållas.
Riksdagens inkallande.
§ 1 motsvaras till sitt innehåll icke av någon paragraf i de tidigare utkasten.
Konstitutionsutskottet anser emellertid, att bestämmelser angående
riksdagens inkallande böra införas i stadgan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19t9. 5 samt. 2 avd. Nr It.
2
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
Utskottet föreslår såsom ett första stycke av paragrafen en hänvisning
till grundlagsbestämmelserna om att riksdagen varje år sammankommer
utan särskild kallelse den 10 januari, försåvitt Konungen icke sammankallar
den till tidigare dag.
I andra stycket föreslås, att talmännen i kallelsen till en eventuell höstsession
skola fastställa tiden för sessionens början tidigast till sjunde dagen
efter den, då kallelsen blivit i allmänna tidningarna införd, och sist till
tjugonde dagen efter samma dag.
Bestämmelserna i § 2 fjärde stycket riksdagsordningen, i paragrafens
föreslagna lydelse, om extra session, som inkallas på begäran av visst antal
ledamöter av första eller andra kammaren, utsäga icke till vem begäran om
sådan session skall framställas eller vem som skall utfärda kallelsen. Av
förarbetena till paragrafen framgår emellertid, att avsikten varit, att begäran
skulle framställas till talmännen och att dessa skulle utfärda riksdagskallelsen.
I anslutning härtill har tredje stycket av den föreslagna § 1 utformats.
I stycket föreslås också bestämmelse därom, att tiden för sessionens
början må fastställas tidigast till dagen efter den, då kallelsen blivit uti
allmänna tidningarna kungjord. I tydlighetens intresse bär föreskriften i
den föreslagna § 2 fjärde stycket riksdagsordningen, att kallelsen skall utfärdas
senast till tjugonde dagen efter det begäran framställdes, här upprepats.
Utskottet vill understryka, att ett inkallande av sådan extra session,
varom nu är fråga, till så tidigt datum som dagen efter den, då kallelsen
blivit i allmänna tidningarna kungjord, icke bör förekomma annat än under
utomordentliga förhållanden såsom vid krig, krigsfara eller plötslig ekonomisk
kris.
Riksdagskallelsen bör givetvis, förutom att den kungöres i allmänna tidningarna,
på andra ändamålsenliga sätt offentliggöras t. ex. genom uppläsning
i radio.
Kamrarnas sammanträden.
§ 2 motsvarar utkastets § 1 och ReglF § 1
§ 3 |
» |
» |
§ 2 » |
•> § 2 |
§ 4 |
» |
» |
§ 3 » |
» § 11 |
§ 5 |
» |
» |
§ 4 » |
» § 12. |
I dessa paragrafer ha förutom det att i § 3 intagits hänvisning till sådana
anmälningar, som omförmälas i förslagets § 21 och som här nedan närmare
beröras, endast företagits de formella justeringar, som föranletts av att riksdagsarbetet
uppdelats i sessioner, att de tillfälliga utskotten ersatts av ett
allmänt beredningsutskott för vardera kammaren samt att utrycket »kanslideputerade»
upptagits i det vilande grundlagsförslaget. Dylika justeringar ha
även företagits i vissa efterföljande paragrafer, men komma icke att omnämnas
vid redogörelsen för dessa.
Val av talmän och vice talmän.
§ 6 motsvarar utkastets § 5 och stadgan den 29 januari 1921 om val av
talmän och vice talmän i riksdagens kamrar.
Konstitutionsutskottets memorial m 11.
S
Talmanskonferensen.
§ 7 motsvarar utkastets § 6 och ReglF § 3 mom. 1 och 2.
Det första stycke av förevarande paragrafs första moment, som finns
upptaget i utkastet, innefattar allenast ett återgivande av den föreslagna
bestämmelsen i § 50 första stycket riksdagsordningen. Med hänsyn härtill
och då stycket synes icke vara fullt på sin plats inom ett avsnitt som handlar
om talmanskonferensen, har konstitutionsutskottet låtit stycket utgå;
paragrafen har i övrigt gjorts till föremål för en huvudsakligen formell överarbetning.
Val inom kammare.
§ |
8 |
motsvarar utkastets |
§ |
7 |
och |
U Val St |
§ |
i |
|
§ |
9 |
» |
» |
§ |
8 |
» |
» |
§ |
2 |
§ |
10 |
» |
» |
§ |
9 |
» |
» |
§ |
3 |
§ |
11 |
» |
» |
§ |
10 |
» |
» |
§ |
4 |
§ |
12 |
» |
» |
§ |
11 |
» |
» |
§ |
6 |
§ |
13 |
är nyskriven. |
Bestämmelserna i §§ 7—It i utkastet åsyfta enligt sitt innehåll endast
proportionella val. I förtydligande syfte har konstitutionsutskottet därför
i texten till § 8 mom. 1 (motsvarande § 7 första stycket i utkastet) infört en
erinran härom. Bestämmelserna i §§ 7 och 11 i utkastet kunna icke tillämpas
vid val av statsrevisorer och suppleanter för dessa eller å ordningen för
nämnda suppleanters inträde. Suppleanterna för statsrevisorerna äro nämligen
på sätt framgår av § 73 riksdagsordningen personliga. Konstitutionsutskottet
föreslår därför, att en bestämmelse av samma sakliga innehåll,
som nu återfinnes i § 7 mom. 4 i kamrarnas ordningsstadgor, införes i förevarande
§ 8 av riksdagsstadgan. — I § 12, som handlar om suppleanters inkallande
till tjänstgöring, bär upptagits en erinran om förenämnda förhållande.
Då §§ 7—11 i utkastet som tidigare nämnts endast handla om proportionella
val, har konstitutionsutskottet ansett sig böra företaga vissa justeringar
i utkastets § 9, motsvarande § 10 i konstitutionsutskottets förslag.
Sålunda har ingressen ändrats så, att paragrafen icke blir tillämplig å det
fall, att endast en enda person skall väljas; vidare har mom. 2 fått utgå.
Rubriken omedelbart framför § 11 i utkastet har såsom missvisande
bort tagits.
Utkastet upptar icke några bestämmelser om val, som förrättas av kammare
med slutna sedlar och som icke skola vara proportionella (jfr § 75
inom. 1 andra stycket riksdagsordningen i dess föreslagna lydelse). Konstitutionsutskottet
föreslår, att bestämmelser om sådana val upptagas i § 13
av riksdagsstadgan. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till den nuvarande
lydelsen av § 75 riksdagsordningen.
4
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
Riksdagens utskott, nämnder och valmän.
§ |
14 |
motsvårar utkastets |
§ |
12 |
och |
ReglF |
§ |
4 |
|
§ |
15 |
» |
» |
§ |
13 |
» |
» |
§ |
5 |
§ |
16 |
» . |
» |
§ |
14 |
» |
» |
§ |
6 |
§ |
17 |
» |
» |
§ |
15 |
» |
» |
§ |
7 |
§ |
18 |
» |
» |
§ |
16 |
» |
» |
§ |
8 |
§ |
19 |
» |
» |
§ |
17 |
» |
» |
§ |
9 |
§ |
20 |
•» |
» |
§ |
18 |
||||
§ |
21 |
» |
» |
§ |
19 |
||||
§ |
22 |
» |
» |
§ |
20 |
och |
ReglF |
§ |
10 |
§ |
23 |
» |
» |
§ |
21 |
» |
RO |
§ |
49 |
§ |
24 |
» |
» |
§ |
22 |
» |
ReglF |
§ |
13 |
§ |
25 |
är nyskriven |
|||||||
§ |
26 |
motsvarar utkastets |
§ |
24 |
och |
ReglF |
§ |
3 mom. 3 |
|
§ |
27 |
» |
» |
§ |
23 |
» |
» |
§ |
16. |
Dessa paragrafer i konstitutionsutskottets förslag äro, med bortseende
från § 25 och smärre formella jämkningar i övriga paragrafer, likalydande
med motsvarande paragrafer i utkastet.
I § 15, som motsvarar ReglF § 5, har senaste tidpunkt för uppsättande av
anslag med kallelse till utskottssammanträde ändrats från kl. 7 till kl. 6
eftermiddagen.
I § 42 mom. 3 riksdagsordningen i dess föreslagna lydelse stadgas, att fördelningen
mellan lagutskotten av till dem hörande ärenden verkställes på
sätt riksdagen bestämmer. På grund härav föreslås, att föreskrifter i ämnet
införas i förevarande § 20. Enligt förslaget skall fördelningen av ärenden
mellan lagutskotten verkställas av särskilda deputerade för dem. Den nuvarande
ordningen, vid vilken fördelningen verkställes vid gemensamma
sammanträden med utskotten, kan nämligen, då lagutskottens antal utökas
till tre, icke längre anses lämplig. Deputerade skola för varje utskott vara
ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen utsedda ledamöter.
Sammanträde hålles så ofta det för fördelning av inkomna ärenden finnes
erforderligt. Utskotten äga fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning
mellan utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.
I det vilande förslaget till ändrad lydelse av § 55 riksdagsordningen upptagas
nya regler om motionsrätt i anledning av framställningar från riksdagens
verk. Motionstiden skall i dessa fall räknas från den dag, då anmälan
om sådan framställnings ingivande, på sätt riksdagen föreskriver, delgives
kammaren. Detta föranleder konstitutionsutskottet att i § 21 föreslå bestämmelser
att, om från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning,
utskottet är pliktigt att ofördröj ligen göra anmälan därom till
vardera kammarens talman. Talmannen skall i sin tur tillse, att anteckning
om sådan anmälan verkställes å föredragningslistan för kammarens
nästa sammanträde.
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
5
Konstitutionsutskottet har vidare funnit, att inom detta avsnitt bestämmelser
böra införas om riksdagens val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
jämte suppleanter. Dessa nya bestämmelser äro föranledda
av det under punkt 4) i utskottets memorial nr 10 upptagna förslaget till
ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen. Enligt
grundlagsförslaget skall, på samma gång och på lika sätt som fullmäktige
utses av riksdagen, tillsättas en suppleant för varje av riksdagen
utsedd fullmäktig att vid förfall för denne inträda. I anledning härav
föreslår utskottet, att en ny paragraf (§ 25) införes i riksdagsstadgan med
kompletterande bestämmelser. Paragrafen har utformats efter förebild av
bestämmelserna i § 7 mom. 4 i kamrarnas ordningsstadgor. Då vid val
av fullmäktige och suppleanter även kunna förekomma fyllnadsval, vilka
kunna avse antingen utseende av både fullmäktig och suppleant eller utseende
enbart av suppleant, ha bestämmelserna lämpats därefter.
Riksdagens kansli.
§ 28 motsvarar utkastets § 25 och ReglF § 14.
Riksdagens skrivelser.
§ 29 motsvarar utkastets § 26 och ReglF § 15.
Tjänstemän.
fRO § 33 mom. 5
§ 30 motsvarar utkastets § 27 och j RO § 45 mom. 2 sista punkten
lReglF § 17.
Konstitutionsutskottet har företagit en formell överarbetning av § 27 i
utkastet; en saklig ändring av paragrafen har även vidtagits i det att konstitutionsutskottet
föreslår, att jämväl vice talmännen skola deltaga vid tillsättandet
av befattningshavare hos kamrarna.
Öuergångsstadgandet.
Övergångsstadgandet har gjorts till föremål för omredigering i anledning
av propositionen (nr 4) till årets riksdag med förslag till förordning om
upphävande av vissa för riksdagen gällande valstadgor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, under förutsättning att de under punkterna
4) och 13) i utskottets memorial nr 10, med uppgift å vilande
förslag till ändring i grundlagarna, upptagna förslagen till
ändrad lydelse av regeringsformen och riksdagsordningen
slutligt genomföras, måtte antaga följande
6
Konstitutionsutskottets memorial nr il.
Förslag
till
Riksdagsstadga.
Riksdagens inkallande.
§ 1.
Hurusom riksdagen, där den ej av Konungen sammankallas till tidigare
dag, varje år den 10 januari eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter
utan särskild kallelse skall sammankomma till vårsession, därom stadgas i
grundlag.
Skall riksdagen enligt riksdagsordningen sammankomma till höstsession,
skola talmännen i kallelsen fastställa tiden för sessionens början tidigast till
sjunde dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord,
och sist till tjugonde dagen efter samma dag.
Har till talmännen inkommit begäran enligt 2 § riksdagsordningen från
sextiofem ledamöter av första kammaren eller etthundra ledamöter av
andra kammaren om riksdagens inkallande till extra session, skola talmännen
utfärda kallelsen, därvid tiden för sessionens början må fastställas
tidigast till dagen efter den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna
kungjord, och sist till tjugonde dagen efter det begäran framställdes.
Kamrarnas sammanträden.
§ 2.
Kallelse till kammares sammanträde skall anslås senast klockan 6 eftermiddagen
föregående dag och kungöras på det sätt, vardera kammaren för
sig stadgat. Talmännen böra skyndsamt meddela varandra underrättelse
om sådan kallelses utfärdande.
Skall vid sammanträde sådan omröstning, som omförmäles i 65 § riksdagsordningen,
i kamrarna företagas, bör sådant i anslaget tillkännagivas.
§ 3.
Å den förteckning över alla på kammares bord vilande ärenden, vilken efter
varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för nästa sammanträde
upprättas, skola, med det undantag, varom i 4 § 5 mom. sista
stycket förmäles, främst uppföras:
Konungens propositioner eller skrivelser, sådana anmälningar, som omförmälas
i 21 § här nedan, samt inom kammare väckta motioner.
Konstitutionsutskottets memorial nr 11. 7
Övriga ärenden, i den mån de inkommit, antecknas enligt följande ordning,
nämligen:
1. Från utskott eller riksdagens kansli inkomna förslag till skrivelser
eller till riksdagsbeslutet;
2. Riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens berättelser;
3.
Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom hemställanden
och utlåtanden av kanslideputerade; skolande den ordning, vari de
ständiga utskotten i 53 § regeringsformen och 36 § riksdagsordningen finnas
upptagna, jämväl följas vid uppförande å förteckningen av nämnda
utskotts betänkanden, och sådana betänkanden sättas framför särskilda utskotts
samt dessas framför kanslideputerades utlåtanden och hemställanden;
4.
Ärenden, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra
delgivas;
5. Kammares allmänna beredningsutskotts betänkanden; samt
6. Kammares enskilda ärenden.
I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan ändring
för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då förslag om
sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas. Ovannämnda förteckning
och däri beslutad ändring skola medkammaren skyndsamt delgivas.
§ 4.
Mom. i. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs
och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.
Mom. 2. Med undantag för de fall, varom i 3 mom. stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen,
att resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner
tvekan kunna råda om omröstningens resultat, eller någon av kammarens
ledamöter begär rösträkning, verkställes votering på sätt i 3 mom. sägs.
Mom. 3. Omröstning medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan
begagnas, medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen
före omröstningens början så beslutar, samt då omröstning skall ske
jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende
sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om omröstning
medelst omröstningsapparat eller i förekommande fall om namnupprop
framställes av minst V,0 av kammarens ledamöter, skall ock detta omröstningssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.
Mom. 4. Då omröstning medelst omröstningsapparat ägt rum, böra i vardera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga
8
Konstitutionsutskottets memorial nr il.
plats vid talmansbordet, varefter företages fotografering av en tablå, utvisande,
huru varje ledamot röstat.
Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera kammaren
minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid
talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet
iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i
samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot
avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.
Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren.
Mom. 5. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna
fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag
blivit sammanjämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner
för den omröstning, som, enligt nämnda paragraf, skall
för frågans avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt,
utsätte talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid
densamma iakttages, att votering över varje särskild fråga, som blir föremål
för omröstning, bör i båda kamrarna samtidigt företagas.
över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast
därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där
sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter
utgången av omröstningen ofördröj ligen meddelas första kammaren
och det utskott, som frågan handlagt.
Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för dagen.
§ 5.
Mom. 1. Vid kammares sammanträde för sekreteraren under talmannens
inseende protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som
yttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning,
där sådan äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å femte
söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder, eller, i motsatt
händelse, vid kammarens näst därefter inträffande sammanträde av sekreteraren
uppläsas samt, sedan kammaren godkänt detsamma, förses med
talmannens anteckning därom.
Justeringen av kammares vid riksdagssessions slut ojusterade protokoll
verkställes inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter.
Tillkännagivande om tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens
sammanträden eljest meddelas.
Kamrarnas protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens
kansli.
Mom. 2. Yttranden, som ledamöter vid kammares sammanträde avgiva,
skola, såvitt ske kan, ordagrant av för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen,
försedda med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens
kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 midda
-
Konstitutionsutskottets memorial nr u.
9
gen böra finnas för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången
av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning om
verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild
justering därav inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har
ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock
såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter ofördröjligen
överlämnas till riksdagens kansli.
Mom. 3. I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde, varom i
56 § riksdagsordningen sägs, inom lyckta dörrar skall vad i 1 och 2 mom. är
stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att protokollen och yttrandena
efter justeringen skola överlämnas till riksdagsbiblioteket.
Val av talmän och vice talmän.
§ 6.
Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu nämnd
ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, är han
behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen uppnått dylik
röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än
hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje omröstning mellan de
två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av rösterna fallit. Vid tredje
omröstningen är den vald, som erhållit de flesta rösterna. I händelse av lika
rösttal vid andra eller tredje omröstningen skilje lotten, där så erfordras.
T almanskonferensen.
§ 7.
Talmännen och vice talmännen samt de jämlikt 50 § riksdagsordningen
särskilt utsedda ledamöterna av talmanskonferensen skola, så ofta någon
av talmännen det anser nödigt, dock minst en gång varje kalendermånad
under tid, då session pågår, på kallelse av talmännen sammanträda för att
rådpläga om vad i avseende å ärendenas behandling i utskott och kammare
må vara att iakttaga för vinnande av nödig skyndsamhet och största
möjliga planmässighet vid riksdagsarbetets bedrivande. Vid dessa sammanträden
skola kamrarnas sekreterare vara tillstädes, och åligger det den av
dem, som därtill förordnas, att föra protokoll över vad vid sammanträde
förekommer. Talmanskonferensens beslut skola genom utdrag av protokollet
tillställas dem, besluten avse.
Utskottens ordförande skola, när anledning därtill förekommer, kallas
att närvara i talmanskonferensen. Anses nödigt att inhämta upplysningar
av kanslideputerade, böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.
Talmanskonferensen skall, efter samråd med utskottens ordförande och
kanslideputerade, upprätta förslag i fråga om arvoden till tjänstemännen
och vaktbetjäningen hos kamrarna och utskotten samt i kansliet. Förslaget
överlämnas till bankoutskottet, vilket det åligger att i ämnet avgiva utlåtande
till kamrarna.
10
Konstitutionsutskottets memorial nr ll.
Val inom kammare.
§ 8.
Mom. 1. Skall val, som av kammare förrättas, jämlikt 75 § riksdagsordningen
verkställas med slutna sedlar och vara proportionellt, skola vid valet
begagnas valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss grupp av riksdagsmän eller för viss
meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.
Mom. 2. Namnen skola, utom i fall som nedan i andra stycket sägs, å valsedeln
uppföras i en följd, det ena under det andra.
Vid val av revisorer och suppleanter enligt 72 och 73 §§ riksdagsordningen
skola, på sätt formulär nr 1 vid denna stadga utvisar, namnen för själva
revisorsvalet uppföras vart för sig i de särskilda rummen å valsedelns
vänstra sida. För suppleantvalet skall i motsvarande rum å sedelns högra
sida uppföras ett namn för vart och ett av de för revisorsvalet upptagna
namnen.
Mom. 3. Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men
väl färre namn än det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln
är tvetydigt, gälle den dock för övriga namn.
§ 9.
De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma
partibeteckning bilda en grupp.
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat
antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens
valsedlar. Härvid iakttages:
1. Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet valsedlar
inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn
det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra
namn, blir detta namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som
hava samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, blir detta namn det
tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2. I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.
Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där
icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
Konstitutionsutskottets memorial nr ll.
11
Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under
1. angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga
samma första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men
eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna
och det rösttal, som för varje namn uträknats.
§ 10.
Platserna fördelas mellan de olika valsedelgrupperna sålunda, att platserna,
en efter annan, tilldelas den grupp, vilken för varje gång uppvisar det
största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som blivit en grupp tilldelad,
besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes den, vars namn är
det första i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär
andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet
i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad
till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra
grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke
fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av
de gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser
från två grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit
platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats;
och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse
utesluten.
§ 11.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom
lottning.
§ 12.
Suppleanter skola, där för visst fall ej annat är särskilt stadgat, inkallas
till tjänstgöring i följande ordning:
1. Om valet jämlikt 75 § riksdagsordningen förrättats med gemensam
lista, har suppleant tillhörande samma grupp eller meningsriktning som
ledamoten företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde,
vars namn blivit uppfört på högre plats å listan;
2. Har valet, på sätt i 8—It §§ här ovan sägs, skett med slutna sedlar,
har suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den
grupp, för vilken ledamoten blivit vald, företräde framför övriga suppleanter,
och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre rösttal.
Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit
tidigare uppfört i den jämlikt 9 § bestämda ordning inom gruppen.
12
Konstitutionsutskottets memorial nr ll.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller
flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats
honom.
§ 13.
Där val, som av kammare med slutna sedlar förrättas, icke skall vara proportionellt,
iakttages i stället för de i 8—12 §§ här ovan meddelade bestämmelser,
att valsedlarna, så framt de skola bliva gällande, böra vara enkla,
hoprullade, omärkta och fria såväl från all tvetydighet i anseende till personernas
namn som från oriktighet beträffande deras antal. Mellan personer,
som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning, när så erfordras.
Riksdagens utskott, nämnder och valmän.
§ 14.
Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas
första gången av talmännen.
Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valmän utfärdas
av talmännen.
§ 15.
Till sammanträde av utskott, utsett av båda kamrarna, ävensom av riksdagens
nämnder och valmän, skall kallelse anslås senast klockan 6 eftermiddagen
föregående dag.
Dessa utskott, nämnder och valmän må ej sammankomma å tid, då sammanträde
hålles av båda kamrarna eller endera av dem.
§ 16.
Ledamot av utskott, vilken av förfall varder hindrad att sammanträde
bevista, bör hos utskottets ordförande eller sekreterare göra anmälan därom
så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.
§ 17.
Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,
åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det ärendet
till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt
besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat utskott
överlämnas.
§ 18.
Mom. 1. Besluta kamrarna tillsätta särskilt utskott för behandling av något
ärende, skall underrättelse därom ofördröjligen meddelas det eller de
ständiga utskott, som eljest skolat ärendet handlägga. Har, innan beslutet
fattades, ärende av enahanda eller likartad beskaffenhet blivit till ständigt
utskott hänvisat, skall sådant utskott inom åtta dagar efter av be
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 21.
13
rörda underrättelse erhållen del hos kamrarna göra framställning om dylikt
ärendes överlämnande till det särskilda utskottet.
Mom. 2. Varder, sedan väckt motion hänvisats till visst utskott, den i motionen
berörda frågan föremål för proposition, som till annat utskott hänvisas,
skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande tillämpning.
§ 19.
Mom. 1. Inom tjugu dagar från riksdagens öppnande böra statsutskottet,
bevillningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet utse deputerade
för att under riksdagens lopp, i den utsträckning sådant finnes påkallat,
rådpläga i frågor, som angå budgetarbetet inom riksdagen. Dessa deputerade
böra verka för att största möjliga enhetlighet vid budgetbehandlingen
iakttages. De deputerade hava att föranstalta därom, att lämpliga
sammanställningar angående statsverkets inkomster och utgifter samt angående
budgetarbetets fortgång inom riksdagen tid efter annan delgivas
kamrarnas ledamöter.
Mom. 2. Då inom ständigt utskott fråga uppstår om inbjudan till annat
sådant utskott att utse deputerade för gemensam behandling av visst ärende,
skall, innan beslut om dylik inbjudan fattas, från sistnämnda utskott inhämtas
upplysning, huruvida detta utskott anser skäl föreligga för sådan
behandling av ärendet eller, därest så ej är fallet, huruvida utskottet finner
anledning att ur de synpunkter, detsamma har att företräda, göra något
uttalande i ärendet.
Mom. 3. Kunna utskott, som skola genom deputerade med varandra sammanträda,
icke överenskomma om de deputerades antal, skall detsamma
utgöras av sex ledamöter från varje utskott.
§ 20.
Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten
fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade
äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen
utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning
av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga å gemensamma sammanträden
fastställa allmänna grunder för ärendenas fördelning mellan
utskotten att gälla till dess utskotten annorledes besluta.
§ 21.
Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, vare
utskottet pliktigt att ofördröj ligen göra anmälan därom till vardera kammarens
talman; och åligger det denne tillse, att anteckning om sådan anmälan
verkställes å föredragningslistan för kammarens nästa sammanträde.
§ 22.
Talmännen äga tillträde i utskotten, dock utan rätt att deltaga i överläggningarna
och besluten.
14
Konstitutionsutskottets memorial nr H.
§ 23.
Expeditioner från utskott underskrivas av ordföranden.
§ 24.
Vid de i 14 § omnämnda sammanträden av riksdagens nämnder och
valmän bör den ledamot, som bevistat de flesta riksdagar, eller, där två
eller flera deltagit i lika många riksdagar, den av dem, som är till levnadsåren
äldst, först låta upprop förrättas och sedan val av ordförande anställas.
På anmodan av ordföranden taga tre ledamöter plats vid bordet, för
att, jämte ordföranden, granska omröstnings- eller valsedlarna samt över
omröstningarna eller valen föra särskilda anteckningar, vilka med varandra
jämföras. Efter förrättningens slut uppsättes och justeras protokoll, varav
två exemplar utskrivas, undertecknas av ordföranden och omförmälda
ledamöter samt avlämnas ett till vardera kammarens talman, för att öppnas
och delgivas kamrarna vid deras nästföljande sammanträde.
§ 25.
Riksdagens val av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret jämte
suppleanter för dessa verkställas, där valet ej avser utseende av enbart
suppleant, med begagnande av sådana valsedlar, som formulär nr 2 vid
denna stadga utvisar.
Varje valsedel skall å sedelns vänstra sida upptaga ett eller två namn allt
eftersom valet avser en eller två fullmäktige. Namnen skola uppföras vart
för sig i de särskilda rummen och gälla själva fullmäktigevalet. För suppleantvalet
uppföres i motsvarande rum å sedelns högra sida ett namn för
vart och ett av de för fullmäktigevalet upptagna namnen.
§ 26.
De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa val av fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika utse två ledamöter
jämte två suppleanter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.
§ 27.
Vad i 14, 15 och 24 §§ sägs äger ej tillämpning i avseende på utrikesnämnden.
Riksdagens kansli.
§ 28.
Utom de åligganden, som, enligt 80 § andra stycket riksdagsordningen, tillhöra
riksdagens kansli, skall detta ombesörja tryckningen av alla de handlingar,
vilka till kamrarna inkomma eller från dem utgå, med undantag av
sådana, som i annan ordning blivit på allmän bekostnad tryckta, för att till
kamrarnas ledamöter utdelas.
Konstitutionsutskottet» memorial nr 11.
15
Kanslideputerade böra vaka däröver, att de i kamrarna förda protokoll
samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet
tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade.
Riksdagens skrivelser.
§ 29.
Sekreterare i ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott ansvarar
därför, att de från riksdagen utgående skrivelser, som skola av utskottets
kansli expedieras, äro vederbörligen kollationerade och lika lydande med de
av kamrarna därför godkända förslag. Till bestyrkande härav skall varje
sådan skrivelse, då den framlägges till talmännens underskrift, vara försedd
med kollationeringsmärke, av sekreteraren egenhändigt undertecknat med
begynnelsebokstäverna i hans för- och tillnamn.
I fråga om expeditionen av de från riksdagen utgående skrivelser, vilka
besörjas genom riksdagens kansli, tillkommer det kanslideputerade att meddela
erforderliga föreskrifter.
T jånstemån.
§ 30.
Vardera kammaren äger utse och förordna sin sekreterare. Utskotten äga
ock, vart för sig, utse sekreterare.
Övriga befattningshavare, å vilka avlöningsbestämmelserna för de hos
riksdagen tillfälligt anställda tjänstemän äro tillämpliga, tillsättas:
1. för vardera kammaren av talmannen och vice talmännen samt de av
kammaren därtill utsedda ledamöter efter samråd med kammarens sekreterare;
2.
för vart och ett av utskotten av utskottet efter samråd med dess sekreterare;
samt
3. för riksdagens kansli av kanslideputerade tillika med talmännen och
vice talmännen.
Denna stadga träder genast i kraft. Vad i 20 § stadgas skall dock tillämpas
först i och med början av riksdagen näst efter den, under vilken stadgan
trätt i kraft. Intill förstnämnda riksdags början skall vad i 3 § tredje
stycket 5. sägs om allmänt beredningsutskotts betänkande hava avseende å
tillfälligt utskotts betänkande.
Genoin stadgan upphävas de av riksdagen den 8 april 1868 gillade och antagna
reglementariska föreskrifter för riksdagen.
16
Konstitutionsutskottets memorial nr 11,
Formulär nr 1.
Formulär till valsedel vid val av riksdagens revisorer jämte suppleanter.
(Partibeteckning)
Formulär nr 2.
Formulär till valsedel vid val av fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret
jämte suppleanter.
Stockholm den 17 mars 1949.
På konstitutionsutskottet vägnar:
HARALD HALLÉN.
Närvarande:
för första kammaren: herrar Jones Erik Andersson, Karl August Johanson,
Elmgren, Berlitz, Mattsson, Lindén, Björkman, Sandberg och Damström,
samt
från andra kammaren: herrar Hallén, Fast, Swedberg, Norén, Spångberg,
Olsson i Mora, Hansson i Skediga, Hammar, Håstad och fru Svedberg.
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
17
Bilaga.
Utkast
till
Riksdagsstadga,
fogat vid det av särskilda utskottet vid 1948 års riksdag avgivna
utlåtandet nr 1.
Kamrarnas sammanträden.
§ I
Kallelse
till kammares sammanträde skall anslås senast klockan 6 eftermiddagen
föregående dag och kungöras på det sätt, vardera kammaren för
sig stadgat. Talmännen böra skyndsamt meddela varandra underrättelse
om sådan kallelses utfärdande.
Skall vid sammanträde sådan omröstning, som omförmäles i 65 § riksdagsordningen,
i kamrarna företagas, bör sådant i anslaget tillkännagivas.
§ 2.
Å den förteckning över alla på kammares bord vilande ärenden, vilken
efter varje sammanträdes slut av vardera kammarens kansli för nästa sammanträde
upprättas, skola, med det undantag, varom i V § :ns sista moment
förmäles, främst uppföras:
Konungens propositioner eller skrivelser och inom kammare väckta motioner.
Övriga ärenden, i den mån de inkommit, antecknas enligt följande ordning,
nämligen:
1 :o. Från utskott eller riksdagens kansli inkomna förslag till skrivelser
eller till riksdagsbeslutet;
2:o. Riksdagens revisorers samt justitie- och militieombudsmännens berättelser;
3:o.
Av båda kamrarna tillsatta utskotts betänkanden, ävensom hemställanden
och utlåtanden av kanslideputerade; skolande den ordning, vari de
ständiga utskotten i regeringsformens § 53 och riksdagsordningens § 36
finnas upptagna, jämväl följas vid uppförande å förteckningen av nämnda
utskotts betänkanden, och sådana betänkanden sättas framför särskilda utskotts
samt dessas framför kanslideputerades utlåtanden och hemställanden;
4:o.
Mål, som av ena kammaren genom protokollsutdrag den andra delgivas;
5:o.
Kammares allmänna beredningsutskotts betänkanden; samt
6:o. Kammares enskilda ärenden.
I denna förteckning, som vid ärendenas föredragning följes, kan ändring
för kommande sammanträde av kammare beslutas; och skall, då förslag om
1 Med kursiv stil har utmärkts text som ej överensstämmer med nu gällande motsvarande
stadgande i reglementariska föreskrifter eller stadgan om val till riksdagens utskott.
2 Biliang till riksdagens protokoll 1''J''t!). ,5 sand. 2 avd. Nr 11.
18
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
sådan ändring blivit väckt, beslut däröver genast fattas. Ovannämnda förteckning
och däri beslutad ändring skola medkaramaren skyndsamt delgivas.
§ 3.
1 :o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens
ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och
justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.
Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.
2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen
därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa
sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,
som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan
kunna råda om omröstningens resultat, eller någon av kammarens ledamöter
begär rösträkning, verkställes votering på sätt i mom. 3 sägs.
3:o. Omröstning medelst omröstningsapparat eller, där denna ej kan begagnas,
medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen
1''öre omröstningens början så beslutar, samt då omröstning skall ske jämlikt
65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende
sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om omröstning medelst
omröstningsapparat eller i förekommande fall om namnupprop framställes
av minst V» av kammarens ledamöter, skall ock detta omröstningssätt
omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet
antecknas, huru varje ledamot röstat.
4:o. Då omröstning medelst omröstningsapparat ägt rum, böra i vardera
kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats
vid talmansbordet, varefter företages fotografering av en tablå, utvisande,
huru varje ledamot röstat.
Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera kammaren
minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid
talmansbordet, för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet
iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i
samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot
avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.
Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren.
5 :o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna
fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts förslag blivit
samman jämkade, åligger det utskottet att uppsätta förslag till voteringspropositioner
för den omröstning, som, enligt nämnda §, skall för frågans
avgörande i kamrarna äga rum. Sedan sådant förslag blivit godkänt, utsätte
talmännen efter överenskommelse dag för omröstning. Vid densamma
iakttages, att votering över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning,
bör i båda kamrarna samtidigt företagas.
över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll genast
därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra kammaren, där
sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters röster verkställes, varefter
utgången av omröstningen ofördröjligen meddelas första kammaren
och det utskott, som frågan handlagt.
Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för dagen.
§ 4.
1 :o) Vid kammares sammanträde för sekreteraren under talmannens inseende
protokoll, upptagande överläggningsämnen, namnen å dem, som
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
19
yttra sig, talmannens yttranden och propositioner, utgången av omröstning,
där sådan äger rum, och kammarens beslut. Detta protokoll skall å
femte söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder, eller, i motsatt
händelse, vid kammarens näst därefter inträffande sammanträde av
sekreteraren uppläsas samt, sedan kammaren godkänt detsamma, förses med
talmannens anteckning därom.
Justeringen av kammares vid riksdagens slut ojusterade protokoll verkställes
inför kammarens å riksdagsorten tillstädesvarande ledamöter. Tillkännagivande
om tiden för justeringen införes i de tidningar, där kammarens
sammanträden eljest meddelas.
Kamrarnas protokoll överlämnas omedelbart efter justeringen till riksdagens
kansli.
2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammares sammanträde avgiva,
skola, så vitt ske kan, ordagrant av för sådant ändamål anställda tjänstemän
upptecknas och sist tredje dagen därefter klockan 10 förmiddagen,
försedda med uppsättarens namnteckning, i två exemplar avlämnas i kammarens
kansli, där de till andra söckendagen därefter klockan 12 middagen
böra finnas för genomläsning tillgängliga. Ledamot, som före utgången
av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därå göra anteckning om
verkställd justering; annan ledamot dock obetaget att påkalla särskild
justering därav inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda tillfälle. Har
ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande, anses detsamma ändock
såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter ofördröjligen överlämnas
till riksdagens kansli.
3:o. I fråga om protokoll och yttranden vid sammanträde, varom i § 56
riksdagsordningen sägs, inom lyckta dörrar skall vad i mom. 1 och 2 är
stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att protokollen och yttrandena
efter justeringen skola överlämnas till riksdagsbiblioteket.
Val av talmän och vice talmän.
§ 5.
Talman samt förste och andre vice talman väljas var för sig i nu nämnd
ordning. Har någon erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna, är han
behörigen vald. Äro rösterna så delade mellan flera, att ingen uppnått dylik
röstövervikt, anställes ny omröstning. Får ej heller därvid någon mer än
hälften av de avgivna rösterna, anställes en tredje omröstning mellan de
två, på vilka vid andra omröstningen de flesta av rösterna fallit. Vid tredje
omröstningen är den vald, som erhållit de flesta rösterna. I händelse av lika
röstetal vid andra eller tredje omröstningen skilje lotten, där så erfordras.
Talmanskonferensen.
§ 6.
1 :o. Talmännen skola, enligt vad i riksdagsordningen stadgas, tillse, att
nödig skyndsamhet och största möjliga planmässighet iakttages vid riksdagsarbetets
bedrivande.
Talmännen och vice talmännen, jämte fyra av vardera kammaren för
hela riksdagen utsedda ledamöter (talmanskonferensen), skola, så ofta
någon av talmännen det anser nödigt, dock mtnst en gäng varje kalendermånad
under tid dä sammanträden pågå i riksdagen, på kallelse av talmännen
sammanträda för att rådpläga om vad i avseende å ärendenas behandling
i utskott och kamrar må vara att iakttaga för vinnande av nämn
-
20
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
da syfte. Vid dessa sammanträden skola kamrarnas sekreterare vara tillstädes,
och åligger det den av dem, som därtill av talmännen anmodas, att
föra protokoll över vad vid sammanträde förekommer. Vid talmanskonferensen
fattade beslut skola genom utdrag av protokollet tillställas dem,
besluten avse.
Utskottens ordförande skola, så ofta det finnes påkallat, deltaga i talmanskonferensens
sammanträden. Anses nödigt att inhämta upplysningar
av kanslideputerade böra även de, efter kallelse, tillstädeskomma.
2:o. Vid talmanssammanträde skall, efter samråd med utskottens ordförande
och bemälda kanslideputerade, förslag upprättas i fråga om arvoden
till tjänstemännen och vaktbetjäningen hos kamrarna och utskotten samt
i kansliet. Förslaget överlämnas till bankoutskottet, vilket det åligger att i
ämnet avgiva utlåtande till kamrarna.
Val inom kammare.
§ 7.
Skall val, som av kammare förrättas, jämlikt § 75 riksdagsordningen ske
med slutna sedlar, skola vid valet begagnas valsedlar, å vilka före namnen
utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss
grupp av riksdagsmän eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt
äro omärkta.
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.
Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade
och fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre
namn än det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln är tvetydigt,
gälle den dock för övriga namn.
§ 8.
De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma
partibeteckning bilda en grupp.
Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat
antal ledamöter är nödig, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens
valsedlar. Härvid iakttages:
1. Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet valsedlar
inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver detta namn
det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn
och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra
namn, bliver detta namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som
hava samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal, jämväl samma tredje namn, bliver detta namn
det tredje i ordningen; och så vidare efter samma grunder.
2. I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder
bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.
Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där
icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller
såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom
tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels
röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma
grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit
högsta rösttalet.
Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal, samt, där de under
1. angivna grunder tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga
Konstitutionsutskottets memorial iir 11.
21
samma första namn eller samma första och andra namn och så vidare, men
eljest, för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna
och det rösttal, som för varje namn uträknats.
§ 9.
l:o. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika
valsedelgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den
grupp, vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.
Plats, som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens
första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen
inom gruppen, gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,
gruppens tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så
vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan
fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.
Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke
fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av
de gruppen tilldelade platser ökat med 1. Har samma person erhållit platser
från två grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit
platser från tre grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats;
och så vidare efter samma grund.
Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse
utesluten.
2:o. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står
främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.
§ 10.
Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom
lottning.
Ordningen för suppleanters tjänstgöring.
§ 11.
Suppleanter böra, vid förfall för ledamot, inkallas till tjänstgöring i följande
ordning:
1. Om valet jämlikt § 75 riksdagsordningen förrättats med gemensam
lista, har suppleant tillhörande samma grupp eller meningsriktning som
ledamoten företräde framför övriga suppleanter, och av dessa har den företräde,
vars namn blivit uppfört på högre plats å listan;
2. Har valet, på sätt i §§ 8—11 hår ovan sägs, skett med slutna sedlar,
har suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den
grupp, för vilken ledamoten blivit vald, företräde framför övriga suppleanter,
och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre rösttal.
Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit
tidigare uppfört i den jämlikt § i> bestämda ordning inom gruppen.
Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller
flera grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats
honom.
22 Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
Riksdagens utskott, nämnder och valmän.
§ 12.
1 :o. Utskott, som består av ledamöter från båda kamrarna, sammankallas
första gången av talmännen.
2:o. Kallelser till sammanträden av riksdagens nämnder och valmän
utfärdas av talmännen.
§ 13.
1 :o. Till sammanträde av utskott, utsett av båda kamrarna, ävensom
av riksdagens nämnder och valmän, skall kallelse anslås senast klockan 6
eftermiddagen föregående dag.
2:o. Dessa utskott, nämnder och valmän må ej sammankomma å tid, då
sammanträde hålles av båda kamrarna eller endera av dem.
§ 14.
Ledamot av utskott, vilken av förfall varder hindrad att sammanträde
bevista, bör hos utskottets ordförande eller sekreterare göra anmälan därom
så tidigt, att suppleant må kunna i hans ställe inkallas.
§ 15.
Anser ständigt utskott ett dit hänvisat ärende ej böra av utskottet handläggas,
åligge utskottet att därom senast inom åtta dagar, efter det målet
till utskottet inkom, avgiva utlåtande till kamrarna, vilka böra skyndsamt
besluta, om frågan skall av samma utskott behandlas eller till annat
utskott överlämnas.
§ 16.
1 :o. Besluta kamrarna tillsätta särskilt utskott för behandling av något
ärende, skall underrättelse därom ofördröj ligen meddelas det eller de
ständiga utskott, som eljest skolat ärendet handlägga. Har, innan beslutet
fattades, ärende av enahanda eller likartad beskaffenhet blivit till ständigt
utskott hänvisat, skall sådant utskott inom åtta dagar efter av berörda
underrättelse erhållen del hos kamrarna göra framställning om slikt
ärendes överlämnande till det särskilda utskottet.
2:o. Varder, sedan väckt motion hänvisats till visst utskott, den i motionen
berörda frågan föremål för proposition, som till annat utskott hänvisas,
skall vad i mom. 1 stadgas äga motsvarande tillämpning.
§ 17.
l:o. Inom tjugu dagar från lagtima riksdags öppnande böra statsutskottet,
bevillningsutskottet, bankoutskottet och jordbruksutskottet utse deputerade
för att under riksdagens lopp, i den utsträckning sådant finnes påkallat,
rådpläga i frågor, som angå budgetarbetet inom riksdagen. Dessa
deputerade böra verka för att största möjliga enhetlighet vid budgetbehandlingen
iakttages. De deputerade hava att föranstalta därom, att lämpliga
sammanställningar angående statsverkets inkomster och utgifter samt
angående budgetarbetets fortgång inom riksdagen tid efter annan delgivas
kamrarnas ledamöter.
2:o. Då inom ständigt utskott fråga uppstår om inbjudan till annat sådant
utskott att utse deputerade för gemensam behandling av visst ärende,
skall, innan beslut om dylik inbjudan fattas, från sistnämnda utskott in
-
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
23
hämtas upplysning, huruvida detta utskott anser skäl föreligga för sådan
behandling av ärendet eller, därest så ej är fallet, huruvida utskottet finner
anledning att ur de synpunkter, detsamma har att företräda, göra något
uttalande i ärendet.
3:o. Kunna utskott, som skola genom deputerade med varandra sammanträda,
icke överenskomma om de deputerades antal, skall detsamma
utgöras av sex ledamöter från varje utskott.
§ 18.
Till lagutskotts behandling hörande ärenden skola mellan lagutskotten
fördelas vid särskilda sammanträden med deputerade för dem. Deputerade
äro för varje utskott ordföranden, vice ordföranden och två för hela riksdagen
utsedda ledamöter. Sammanträde hålles så ofta det för fördelning
av inkomna ärenden finnes erforderligt. Utskotten äga fastställa allmänna
grunder för ärendenas fördelning mellan utskotten.
§ 19.
Har från något riksdagens verk till utskott inkommit framställning, som
påkallar riksdagens beslut, vare utskottet pliktigt att ofördröjligen göra
anmälan därom till vardera kammarens talman; och åligger det denne tillse,
att anteckning om sådan anmälan verkställes å föredragningslistan för
kammarens nästa sammanträde.
§ 20.
Talmännen äga tillträde i utskotten, dock utan rätt att deltaga i överläggningarna
och besluten.
§ 21.
Expeditioner från utskott underskrivas av ordföranden.
§ 22.
Vid de i § 13 mom. 2 omnämnda sammanträden av riksdagens nämnder
och valmän bör den ledamot, som bevistat de flesta riksdagar, eller, där två
eller flera deltagit i lika många riksdagar, den av dem, som är till levnadsåren
äldst, först låta upprop förrättas och sedan val av ordförande anställas.
På anmodan av ordföranden taga tre ledamöter plats vid bordet, för
att, jämte ordföranden, granska omröstnings- eller valsedlarna samt över
omröstningarna eller valen föra särskilda anteckningar, vilka med varandra
jämföras. Efter förrättningens slut uppsättes och justeras protokoll, varav
två exemplar utskrivas, undertecknas av ordföranden och omförmälda
ledamöter samt avlämnas ett till vardera kammarens talman, för att öppnas
och delgivas kamrarna vid deras nästföljande sammanträde.
§ 23.
Vad i §§ 12, 13 och 22 sägs äger ej tillämpning i avseende på utrikesnämnden.
§ 24.
De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa val av fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika utse två ledamöter
jämte två suppleanter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.
24
Konstitutionsutskottets memorial nr 11.
Riksdagens kansli.
§ 25.
Utom de åligganden, som, enligt § 80 mom. 2 riksdagsordningen, tillhöra
riksdagens kansli, skall detta ombesörja tryckningen av alla de handlingar,
vilka till kamrarna inkomma eller från dem utgå, med undantag av
sådana, som i annan ordning blivit på allmän bekostnad tryckta, för att till
kamrarnas ledamöter utdelas.
Kanslideputerade böra vaka däröver, att de i kamrarna förda protokollen
samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet
tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade.
Riksdagens skrivelser.
§ 26.
Sekreterare i ständigt eller i dess ställe särskilt tillsatt utskott ansvarar
därför, att de från riksdagen utgående skrivelser, som skola av utskottets
kansli expedieras, äro vederbörligen kollationerade och lika lydande med de
av kamrarna därför godkända förslag. Till bestyrkande härav skall varje
sådan skrivelse, då den frainlägges till talmännens underskrift, vara försedd
med kollationeringsmärke, av sekreteraren egenhändigt undertecknat med
begynnelsebokstäverna i hans för- och tillnamn.
I fråga om expeditionen av de från riksdagen utgående skrivelser, vilka
besörjas genom riksdagens kansli, tillkommer det kanslideputerade att meddela
erforderliga föreskrifter.
Tjänstemän och betjäning.
§ 27.
Vardera kammaren äger utse och förordna sin sekreterare. Utskotten äga
ock, vart för sig, utse sekreterare.
Övriga befattningshavare hos kamrarna och utskotten ävensom i riksdagens
kansli tillsättas, med de undantag som följa av fullmäktiges i riksgäldskontoret
åliggande att ställa viss betjäning till riksdagens förfogande,
för vardera kammaren av talmannen och några utav kammaren därtill utsedda
ledamöter efter samråd med sekreteraren, för vart och ett av utskotten
av samma utskott likaledes efter samråd med sekreteraren samt för riksdagens
kansli av kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän och vice
talmän.
Denna stadga skall genast träda i tillämpning. Vad i § 19 stadgas skall
dock tillämpas först från och med 1950 års lagtima riksdag. Intill nämnda
riksdags början skall vad i § 2 tredje stycket 5:o) sägs om allmänt beredningsutskotts
betänkande hava avseende å tillfälligt utskotts betänkande.
Genom stadgan skola de av riksdagen den 8 april 1868 gillade och antagna
reglementariska föreskrifter för riksdagen samt stadgorna den 26 maj 1909
om val till riksdagens utskott och den 29 januari 1921 om val av talmän och
vice talmän i riksdagens kamrar anses hava upphört att gälla.
Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
491201