Jordbruksutskottets utlåtande nr b9.

9

Nr 49.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
mjölkproduktionens ekonomi m. m.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen 1:47 av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. och 11:48 av
herr Staxång m. fl., har hemställts, »att riksdagen ville besluta att hos
Kungl. Maj :t begära en skyndsam, allsidig utredning rörande mjölkproduktionens
ekonomi, orsakerna till minskningen av de mjölkproducerande jordbrukarnas
antal och verkningarna av en sådan utveckling».

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionerna
från lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission.

Lantbruksstyrelsen har ansett sig icke böra tillstyrka bifall till motionerna
och i övrigt anfört följande.

Nötkreatursantalet har under senare tid företett en viss nedgång inom
vårt land. Enligt den år 1948 verkställda husdjursräkningen uppgick sålunda
det sammanlagda antalet nötkreatur inom Svealand och Götaland
till omkring 2 140 000, vilket i jämförelse med motsvarande antal vid den
året dessförinnan utförda husdjursräkningen innebar en nedgång med omkring
173 000 nötkreatur. Denna nedgång beror till större delen på att antalet
mjölkkor minskats med något mer än 100 000 djur. I förhållande till
nötkreatursantalet före kriget är nedgången än mer markerad, i det att nötkreatursantalet
enligt 1948 års husdjursräkning endast motsvarar ungefär
85 procent av det vid 1937 års jordbruksräkning förefintliga antalet.

Orsakerna till ifrågavarande nedgång torde delvis vara att söka i tillfälliga
faktorer såsom de under vissa av de senaste åren svaga foderskördarna.
Till densamma torde dock även ha bidragit orsaker, vilka synas
vara av mera permanent natur. Bland dessa torde i första hand böra nämnas
den brist på arbetskraft, vilken under senare tid alltmera gjort sig gällande
inom jordbruket och vilken medfört en relativt allmännare inriktning av
jordbruksdriften på mera arbetsextensiva driftsgrenar inom jordbruket än
vad tidigare varit fallet. I detta sammanhang torde vidare icke heller böra
förbises, att den enskilde jordbrukarens bedömande av de olika driftsgrenarnas
ekonomiska konkurrenskraft spelar en viktig roll i fråga om jordbruksdriftens
planläggning och inriktning vid den enskilda brukningsdelen.
Den nedgång i nötkreatursantalet, som ägt rum under senare år, torde i anslutning
härtill få anses bära vittne om att mjölkproduktionen bland jordbrukarna
i stor utsträckning anses äga försvagad konkurrenskraft i förhållande
till andra produktionsgrenar.

De olika produktionsgrenarna inom jordbruket hänga emellertid så in -

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

timt samman att mycket stora svårigheter förefinnas att invändningsfritt
verkställa beräkningar rörande de enskilda produktionsgrenarnas ekonomi.
Den metodik, som hittills tillämpats i förevarande avseende, torde sålunda
erfordra en ytterligare utveckling, innan det på denna väg blir möjligt att
bilda sig en uppfattning rörande varje enskild produktionsgrens ekonomiska
ställning. De ekonomiska betingelserna för jordbruksdrift med kreatursskötsel
och utan sådan äro emellertid för närvarande föremål för undersökning
inom Lantbruksakademien. Denna undersökning, som enligt vad
lantbruksstyrelsen under hand inhämtat torde komma att slutföras under
innevarande år, kan förväntas lämna ett nytt bidrag till belysande av frågan
om grunderna för utförande av undersökningar utav ifrågavarande
slag. Det torde vidare i detta sammanhang böra erinras om den inom Svenska
mejeriernas riksförening och Riksförbundet Landsbygdens folk pågående
undersökningen rörande mjölkproduktionens ekonomi. Enligt lantbruksstyrelsens
mening torde resultatet av ovannämnda undersökningar böra avvaktas,
innan ytterligare utredning upptages rörande mjölkproduktionens
ekonomi och därmed sammanhängande spörsmål.

I samband med avvägningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets
område ha statsmakterna betydande möjligheter att genom prisförändringar
påverka omfattningen av de olika produktionsgrenarna inom
jordbruket. Så är givetvis i första hand fallet inom växtodlingen, där i
många fall en omedelbar verkan av vidtagna förändringar i relationen mellan
priserna å olika växtslag kan iakttagas. Liknande förhållande torde
emellertid råda beträffande husdjursskötselns produkter. I den mån minskningen
av nötkreatursantalet sålunda anses medföra olägenheter ur försörjningssynpunkt,
torde statsmakterna därför äga möjligheter att i nyssnämnda
ordning motverka en icke önskvärd utveckling på förevarande område.
De närmare överväganden, vilka därvid kunna befinnas erforderliga, torde
emellertid naturligen böra äga rum i samband med de förberedande åtgärder,
vilka normalt föregå statsmakternas beslut i fråga om de prisreglerande
åtgärderna på jordbrukets område.

Statens livsmedelskommission, som förklarat sig icke vilja motsätta sig
den av motionärerna föreslagna utredningen, har anfört följande.

Betydelsen för landets försörjning med mjölk och mjölkprodukter av
de tendenser till övergång till kreaturslösa jordbruk, som i viss mån ägt rum
under de sistförflutna åren, får givetvis icke underskattas. I detta sammanhang
får man dock hålla i minnet, att den nedgång i mjölkproduktionen, som
ägt rum under produktionsåret 1947/48, i största utsträckning sammanhänger
med den till följd av 1947 års svaga skörd orsakade försämringen i
foderförsörjningen. För att ge en bakgrund åt de av motionärerna framförda
spörsmålen bör man måhända siffermässigt belysa utvecklingen av
mjölkproduktionen under den sista tioårsperioden.

Produktionsår

1938/39

1941/42

1946/47

1947/48

Total prod. i milj. kg ......

4 714

3 658

4 610

4 361

Invägning i milj. kg ........

...... 3 129

2 524

3 522

3 316

De svängningar i mjölkproduktionen, som här redovisats, erhålla sin huvudsakliga
förklaring i de missväxter, som föregått de konstaterade minskningarna.
Sedan bottenläget i mjölkproduktionen efter de båda missväxtåren
1940 och 1941 nåtts under produktionsåret 1941/42, stegrades produktionen
under de följande åren och nådde produktionsåret 1946/47 nära
nog upp till förkrigsnivån. Missväxten år 1947 medförde ånyo en kraftig

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

11

reduktion av koantalet, och dess verkningar på mjölkproduktionen torde
icke helt ha övervunnits förrän om ytterligare något år, bl. a. av den
anledningen att nedslaktningen drabbade icke blott mjölkkor utan även
ännu icke mjölkande ungdjur, varjämte pålägget av samma skäl minskade.
På grund av en rationellare utfodring och en bättre standard på djuren har
emellertid mjölkproduktionen per ko visat en viss ökning, varför den
totala mjölkproduktionen icke gått ned i samma takt som koantalet. Det
produktionsåret 1947/48 inträffade nya bottenläget synes sålunda redan ha
passerats, och en viss ökning i produktionen kan redan konstateras. Sålunda
förtjänar omnämnas att invägningen vid mejerierna under månaderna september
1948—januari 1949 i förhållande till motsvarande månader 1947 och
1948 visat ökning med respektive 5,6, 5,7, 2,9, 3,9 och 5,o %.

I anslutning till den i korthet berörda utvecklingen i fråga om mjölkproduktionen
och koantalet lämnas i följande tablå uppgifter om medelkoantalet
för berörda år.

År 1938/39 1941/42 1946/47 1947/48

Medelkoantal i 1000-tal............ 1 920 1 724 1 858 1 795

Av de anförda siffrorna framgår, att koantalet efter respektive missväxtår
sjunkit starkt. Vid en jämförelse med nedgången från 1938/39 till 1941/
42 kan den av 1947 års missväxt betingade nedgången icke anses anmärkningsvärt
stor.

I anslutning till de ovan meddelade uppgifterna rörande mjölkproduktionens
utveckling bör nämnas, att tillgången på såväl inhemska som importerade
fodermedel under samtliga krisår varit förhållandevis knapp. Av särskild
betydelse för mjölkproduktionen har härvid varit, att endast begränsade
mängder oljekraftfoder kunna ställas till förfogande. Till belysning
härav lämnas i följande tablå några uppgifter rörande tillgången på fodermedel,
räknad i foderenheter, under de tidigare anförda produktionsåren.

Totalt, milj. fe.................

därav importfoder, milj. fe ...
oljekraftfoder, milj. fe .

1938/39

1941/42

1946/47

1947/48

(prel.)

8 178

5 814

7 544

6 450

403

152

326

380

268

139

173

203

Inom ramen för de knappa foderresurserna har det under krisåren gällt
att söka ge en ur försörjningssynpunkt riktig avvägning mellan olika grenar
av animalieproduktionen. Till följd av de förhållandevis höga äggpriserna
under de senaste åren har dock alltför mycket foder åtgått för äggproduktionen.
Vägledande ur folkhushållningssynpunkt har eljest varit att
i ett ansträngt försörjningsläge söka erhålla största möjliga kaloriutbyte
av jordbruksproduktionen. På matfettsområdet har det härvid varit av
stor betydelse, att en utvidgning av oljeväxtodlingen kunnat äga rum. Det
kan nämnas, att ökningen i oljeväxtodlingen mellan 1946 och 1948 tillfört
landet ett tillskott av matfett, motsvarande ca 15,5 milj. kg margarin, samtidigt
som smörproduktionen minskat med 9,9 milj. kg. I tråga om fläskproduktionen
har även en ökning ägt rum under sista aret.

Del hör i detta sammanhang nämnas, att under krisåren en bestämd tendens
till förskjutning av mjölkproduktionens tyngdpunkt från söder mot
norr ägt rum, vilket delvis framgår av mejeristatistiken. Det har även på
annat sätt kunna konstateras, alt de bättre jordarna i södra Sverige utnyttjas
alltmera effektivt. Ett exempel härpå utgör oljeväxtodlingen, vilken
i jämförelse med animalieproduktion vid foderväxtodling ger ett betydligt

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr b9.

slörre kaloriutbyte. Den anförda omläggningen av produktionsinriktningen
har bl. a. medfört, att läget på matfettsförsörjningens område för närvarande
ter sig betydligt ljusare än tidigare under krisen. När försörjningen
med fodermedel så småningom förbättras, kan emellertid en successiv återgång
till förkrigstidens produktionsinriktning komma att visa sig fördelaktig.
Den tendens till övergång till kreaturslösa jordbruk, som förekommit,
bor därför ägnas den största uppmärksamhet. Skulle tendensen komma
att förstärkas kunna särskilda åtgärder bli påkallade. Härvid bör i första
hand beaktas en justering av prisavvägningen mellan olika jordbruksprodukter.

Utskottet. Motionärerna ha riktat uppmärksamheten på olika spörsmål
i samband med övergång till minskad kreaturshållning inom jordbruket
vartill en tendens uppges ha gjort sig gällande särskilt på senare tid. En
övergång till kreaturslösa jordbruk kan medföra olika problem för jordbruket
självt exempelvis genom svårighet att bevara tillräcklig växtkraft hos
jorden vid minskad tillgång till naturlig gödsel. Den fråga som motionärerna
främst ägnat sin uppmärksamhet gäller emellertid den minskning av
mjölkproduktionen som skulle bliva en nödvändig följd av en mera avsevärd
reducering av kreatursstammen.

Det är i detta sammanhang av intresse att något belysa mjölkproduktionens
utveckling under de närmast föregående åren. Av utredningen i ärendet
framgår, att den totala mjölkproduktionen i runda tal utgjorde för produktionsåret
1938/39 4,7 milj. ton, 1941/42 3,7 milj. ton, 1946/47 4,6 milj.
ton och 1947/48 4,4 milj. ton. Variationen hos produktionssiffrorna har ett
lätt iakttagbart samband med inträffade missväxter. I slutet av 1948 och
början av 1949 har också under inflytande av ett förbättrat skörderesultat
under 1948 en viss ökning av mjölkproduktionen kunnat iakttagas. Det torde
å andra sidan icke kunna bestridas, att en viss tendens i den riktning motionärerna
gjort gällande i verkligheten förefinnes.

Orsaken till den påvisade utvecklingen ha motionärerna funnit vara att
främst söka däri att det pris som fastställts för mjölken bestämts alltför
lågt. Härmed kan avses, antingen att priset är för lågt i förhållande till vad
som betalas för arbete utom jordbrukets område eller ock att det är för
lågt i förhållande till priserna inom andra produktionsgrenar av jordbruket.
Om det förra göres gällande, föreligger en allmän politisk fråga, vars
lösning sammanhänger med den ekonomiska stabiliseringen och icke
påverkas av en utredning av det slag motionärerna åsyftat. När det gäller
att undersöka mjölkproduktionens lönsamhet i förhållande till andra produktionsgrenar
inom jordbruket uppställa sig synnerliga svårigheter på
grund av produktionsgrenarnas intima samband med varandra. Såsom framgår
av lantbruksstyrelsens yttrande i ärendet har man hittills icke nått
fram till någon godtagbar metodik för en dylik undersökning. Det har
emellertid uppgivits, att Lantbruksakademien sysslar med och under innevarande
år torde komma att slutföra en utredning som väntas lämna bidrag
till skapandet av en sådan metodik.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 49.

13

I avvaktan på dels ökad klarhet om utvecklingen på mjölkproduktionens
område och dels resultatet av den i det föregående berörda utredningen
finner sig utskottet icke nu böra tillstyrka den av motionärerna förordade
utredningen.

Utskottet hemställer alltså,

att de likalydande motionerna I: 47 och II: 48 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 20 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 48.

Reservation

av herrar Hjalmar Nilsson och Hseggblom.