Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande
av en försöksgård i Sunne socken, Värmlands
län.
I en till riksdagen den 28 januari 1949 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 31, har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att godkänna,
att en försöksgård skall inrättas å det område å fastigheterna Sunne prästgård
1* och l5 samt Brårud l17 och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket
Sunne köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att som gåva överlämna
till staten.
Inledning.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallades utredningsmän
(professorn B. O. H. Witte, godsägaren O. A. Carlander, professorn
E. Å. Åkerman, professorn K. G. U. Sundelin och trädgårdsföreståndaren
G. G. V. Dahl) för utredning angående en mer enhetlig organisation av
försöksverksamheten på växt- och trädgårdsodlingens område. I betänkande
den 16 december 1933 (SOU 1934:4) föreslogo utredningsmännen, att landet
ur försökssynpunkt skulle indelas i sju distrikt, varje omfattande ett visst
antal hushållningssällskap. Enligt förslaget borde för landet gälla ett försöksgårdssystem
av följande omfattning och beskaffenhet.
Södra försöksdistriktet, omfattande Malmöhus, Kristianstads, Hallands
och Blekinge län.
1. Råby försöksgård, Malmöhus län, moränlera.
2. Åsums försöksgård, Kristianstads län, sandjord.
Sydöstra försöksdistriktet, omfattande Kronobergs, Jönköpings, Kalmar,
Östergötlands och Gotlands län.
3. Flahults försöksgård, Jönköpings län, torv- och sandjord.
4. Köpetorps försöksgård, Östergötlands län, mullrik, styv lera (dungjord).
5. Roma försöksgård, Gotlands län, kalkrik moränlera och torvjord.
Sydvästra försöksdistriktet, omfattande Skaraborgs, Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län.
6. Lanna försöksgård, Skaraborgs län, mullhaltig mellanlera.
Målar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt, omfattande Örebro, Södermanlands,
Stockholms, Uppsala och Västmanlands lön.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 4.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.
7. Ultuna försöksgård, Uppsala län, styv lera, lättlera och svämlera. Denna
försöksgård avsågs jämväl såsom husdjursförsöksgård.
Bergslagsområdets försöksdistrikt, omfattande Värmlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län.
8. Uddeholms försöksgård, Värmlands län, sand och molera.
9. Kungsgårdens försöksgård, Gävleborgs län, lerjord.
Nedre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Västernorrlands och Jämtlands
län.
10. Offers försöksgård, Västernorrlands län, mjällera.
11. Gisselås försöksgård, Jämtlands län, torvjord.
övre Norrlands försöksdistrikt, omfattande Västerbottens och Norrbottens
lån.
12. Brattby försöksgård, Västerbottens län, mullrik finmo och mjäla.
13. Sunderbyns försöksgård med Alträsk, Norrbottens län, sand- och mulljord
samt torvjord.
Detta förslag har ännu ej förverkligats i sin helhet. Inom södra försöksdistriktet
ha sandjordområdena tillgodosetts genom inrättande av Ugerups
försöksgård. Beträffande sydöstra försöksdistriktet må nämnas, att Flahults
försöksgård övertagits av staten, att 1946 och 1947 års riksdagar anvisat
medel för inköp av mark, vilken skulle kunna användas till försöksgårdar
å Gotland och inom södra Kalmar län samt att lantbrukshögskolan framlagt
förslag om inrättande av en försöksgård i Östergötlands län, vilket förslag
dock ännu ej föranlett någon åtgärd. Inom sydvästra försöksdistriktet
samt nedre Norrlands försöksdistrikt har förenämnda förslag helt genomförts.
Inom Mälar- och Hjälmarområdets försöksdistrikt har någon försöksgård
ej inrättats. Förslag har emellertid framlagts om inrättande av en
försöksgård i detta distrikt, nämligen på Bogesund i Stockholms län. Det
har vidare ifrågasatts, att den av Institutet för husdjur sförädling disponerade
egendomen Wiad i Stockholms län skulle användas som försöksgård.
Vad härefter angår Bergslagsdistriktet må nämnas att norrlandskommittén
föreslagit inrättandet av ett fast försöksfält eller en försöksgård i Gävleborgs
län. Slutligen må erinras att staten inom övre Norrlands försöksdistrikt
övertagit Sunderbyns och Brännbergs (Alträsks) försöksgårdar, att
en försöksgård inrättats å öjebyns egendom samt att norrlandskommittén
föreslagit inrättandet av en försöksgård i Röbäcksdalen utanför Umeå.
I skrivelse den 6 juli 1939 hemställde Värmlands läns hushållningssällskap,
att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av en fast försöksgård
för utförande av jordbruksförsök inom Värmlands län samt att
försöksgården måtte förläggas till ett för ändamålet avstyckat jordområde
å lönebostället 1 Vs mantal Hasselbol nr 1 i Sunne socken.
Sedan lantbruksstyrelsen efter hörande av styrelsen för lantbrukshögskolan
avgivit yttrande över framställningen, uppdrog Kungl. Maj :t den 20
juni 1941 åt högskolestyrelsen att utreda behovet av och lämpligaste sättet
för inrättande av en dylik försöksgård inom Värmlands län. Beträffande
försöksgårdens förläggning skulle särskilt beaktas, att den borde bliva re
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4. 3
presentativ jämväl för ur försökssynpunkt likartade områden utanför Värmlands
län.
Vidare uppdrog Kungl. Maj :t den 30 december 1941 åt högskolestyrelsen
bland annat att vid nyssnämnda utredning jämväl taga i betraktande behovet
av trädgårdsförsök inom området samt föreskrev, att styrelsen i sådant
hänseende skulle samråda med föreståndaren för statens trädgårdsförsök.
Ären 1941 och 1942 verkställdes på uppdrag av högskolestyrelsen utredning
i frågan av dåvarande generaldirektören H. Sylvan och hovrättsassessorn
L. P. O. Palmquist. I en till styrelsen ingiven utredning i ärendet framhöllo
utredningsmännen, att en till Fryksdalen i Värmland förlagd försöksgård
borde kunna bliva representativ ej endast för stora delar av Värmland
och södra Dalarna utan även för norra Västmanland. Utredningsmännen
meddelade vidare, att Sunne sockens och Sunne köpings kommunalfullmäktige
beslutat ställa mark å ägorna till lönebostället Hasselbol nr 1 kostnadsfritt
till förfogande för en försöksgård, samt tillstyrkte att en försöksgård
skulle inrättas å nämnda egendom. Byggnadskostnaderna beräknades
av utredningsmännen till 185 000 kronor.
Högskolestyrelsen anmälde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 mars 1943,
att styrelsen med hänsyn till läget å arbetsmarknaden och rådande brist å
byggnadsmateriel ej kunde förorda igångsättande av de byggnadsarbeten,
som behövdes för anordnande av försöksgård. Styrelsen vore aärför ej beredd
att för det dåvarande framlägga förslag om inrättande av en försöksgård
i Värmland.
Den 16 september 1947 uppdrog högskolestyrelsen åt en kommitté bestående
av Sylvan, professorn K. G. U. Sundelin och dåvarande sekreteraren
S. E. F. Ros att i samråd med föreståndaren för statens trädgårdsförsök,
professorn F. W. Nilsson snarast möjligt verkställa ytterligare utredning
rörande inrättande av en försöksgård i Värmland. Den 28 januari 1948
överlämnade kommittén till högskolestyrelsen en promemoria i ärendet.
I promemorian föreslås, att en försöksgård skall inrättas i Sunne i Värmland
på ett område om cirka 69 hektar. Ifrågavarande område har föreslagits
omfatta dels huvuddelen av det tidigare för ändamålet avstyckade
jordområdet ■— utgörande ungefär hälften av fastigheterna Sunne prästgård
1‘ och ls — å lönebostället Hasselbol nr 1, dels fastigheterna Brårud
l17 och l18 i Sunne socken. Vidare innehåller promemorian program för
gårdens utbyggande samt kostnadsberäkningar.
Högskolestyrelsen har därefter med skrivelse den 15 mars 1948 till Kungl.
Maj :t med tillstyrkan överlämnat kommitténs promemoria. Vid styrelsens
skrivelse har fogats ett yttrande från högskolans försöksnämnd.
Yttranden i ärendet ha därefter avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen
efter hörande av Värmlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,
länsstyrelsen i Värmlands län, styrelsen för Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut samt Sveriges utsädesförening.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
Förslaget.
Beträffande de närmare detaljerna i kommitténs promemoria får utskottet
hänvisa till prop. nr 31 s. 4—9. Här må dock framhållas följande.
Enligt promemorian uppskattas den för försöken erforderliga åkerarealen
till cirka 20 hektar för jordbruksförsök, 3 till 4 hektar för frukt- och bärförsök
samt 2 hektar för köksväxtförsök.
Det ursprungligen till försöksgård föreslagna området — ungefär hälften
av fastigheterna Sunne prästgård 1* och T — innehåller i areal 69 hektar,
därav 64,4870 hektar åker, 2,i2so hektar ängsmark, 0,1200 hektar tomt och
2,2650 hektar mosse. Området är beläget 0,6 km norr om Sunne kyrka och
öster om sundet mellan övre Fryken och Mellanfryken samt omedelbart
norr om den bebyggda delen av köpingen.
Med undantag av ett mindre torp, Fiskartorpet, i norra delen av ägorna
samt en större lada i sydöstra delen finnas inga byggnader inom området.
Värdet av området har den 9 oktober 1935 av ecklesiastika boställsnämnden
uppskattats till 24 469 kronor.
Den 23 november 1947 beslöt Sunne sockens kommunalfullmäktige att
tillsammans med Sunne köping inköpa fastigheterna Brårud 1” och l18 om
cirka 5,5 hektar, vilka fastigheter skulle tilläggas det ursprungligen för försöksgården
avsedda området. I gengäld skulle köpingen tillföras lika mycket
areal i sydligaste delen av sagda område mellan Fryken och landsvägen mot
Brårud. Enligt två särskilda med ägarna till ifrågavarande fastigheter uppgjorda
preliminära köpekontrakt skulle köpen förfalla, därest riksdagen icke
skulle godkänna förslaget om förläggande av försöksgården till nämnda fastigheter
eller icke skulle fatta beslut härom senast den 14 mars 1949.
På fastigheterna Brårud l17 och l18 finnas ett bostadshus och ekonomibyggnad.
Köpeskillingen har för Brårud l17 uppgått till 10 000 kronor och för
Brårud l18 till 30 000 kronor.
I promemorian har vidare upptagits ett förslag i fråga om områdets utbyggande
till försöksgård. Därvid ha verkställts beräkningar beträffande
engångskostnader för erforderliga ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
och för inköp av inventarier samt i fråga om årliga utgifter. Engångskostnaderna
ha beräknats för försöksgården till 522 500 kronor och för trädgårdsförsöksstationen
till 89 000 kronor. De årliga utgifterna ha beräknats
för försöksgården till 50 100 kronor och för trädgårdsförsöksstationen till
19 100 kronor. För budgetåret 1948/49 skulle enligt kommittén erfordras
40 000 kronor till inköp av inventarier samt för tiden den 14 mars—den
30 juni 1949 35 000 kronor till arvode åt försöksföreståndare och till driftskostnader.
Av sistnämnda belopp avse 10 000 kronor inköp av konstgödselmedel.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har förklarat sig livligt förorda inrättande
av en försöksgård å det föreslagna området. Styrelsen har dock framhållit,
att detaljer i avseende på utbyggandet av området till försöksgård
borde närmare övervägas i ett senare sammanhang.
Jordbruksutskottets utlåtande nr i.
5
Lantbrukshögskolans försöksnåmnd har i sitt yttrande till högskolan understrukit
nödvändigheten av att tillköpa tillräcklig areal skog till försöksgården,
därest statsmakterna även i fortsättningen komme att lägga stor
vikt vid det ekonomiska resultatet av jordbruksdriften vid försöksgårdarna.
Utan tillgång till behövlig skogsareal kunde ett jordbruk i ifrågavarande
del av Värmland knappast bliva bärkraftigt. Vidare har försöksnämnden
framhållit angelägenheten av att verksamheten vid försöksgården planlädes
på sådant sätt, att husdjursförsök i begränsad omfattning framdeles
kunde upptagas vid gården.
Yttrandena.
Samtliga remissinstanser med undantag av statskontoret ha tillstyrkt förslaget.
Sveriges utsädesförening har bland annat framhållit, att ett samarbete
mellan försöksgården och en av föreningen för omkring 30 år sedan upprättad
filial för förädlings- och försöksverksamhet på Varpnäs egendom några
mil väster om Karlstad borde äga rum i ganska stor omfattning. Även ur
denna synpunkt vore det därför fördelaktigt, att försöksgården bleve förlagd
till en central del av Värmlands län.
Statskontoret har förklarat, att enligt dess uppfattning inrättandet av nya
försöksgårdar borde anstå i avvaktan på resultatet av pågående utredningar
och undersökningar i fråga om försöksgårdarnas ekonomi. I vart fall borde
åtgärder på detta område för närvarande begränsas till anskaffandet av erforderliga
jordegendomar.
Departementschefen.
Departementschefen har anfört i ärendet:
»För att den vetenskapliga forskningen och försöksverksamheten på jordbrukets
område skall kunna fältmässigt fullfölja sina undersökningar och
rön är det önskvärt, att statliga försöksgårdar inrättas i sådant antal, att åtminstone
de viktigare av vårt lands jordbruksområden bliva företrädda med
egna försöksgårdar. Dylika gårdar kunna vidare vara av stort värde för
jordbruksnäringens utveckling därigenom att de kunna tjänstgöra som demonstrationsobjekt
och som förmedlare, när det gäller att föra ut vunna
forsknings- och försöksresultat i praktisk användning. I Värmlands län,
där en stor del av befolkningen är sysselsatt med jordbruk och dess binäringar,
finnes för närvarande ingen försöksgård. De närmaste försöksgårdarna
ligga i Västergötland (Lanna) samt i Ångermanland (Offer). Försöksresultaten
från dessa gårdar äro emellertid endast i mycket begränsad
omfattning användbara för Värmlands förhållanden. Detta gäller särskilt
den i klimat- och j ordartshänseende särpräglade mellersta och norra delen
av Värmland. Att en fast försöksgård skall inrättas i denna trakt synes
därför vara väl motiverat med hänsyn till jordbrukets intressen.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.
Såsom inledningsvis nämnts vänta även åtskilliga andra försöksgårdsprojekt
på sin lösning. Vid behandlingen av lantbrukshögskolans anslagsfrågor
denna dag föreslår jag emellertid, att forskningen vid Institutet för
husdjursförädling inordnas i lantbrukshögskolan och att Wiadegendomen
i samband därmed erhåller ställning som en vanlig försöksgård. Samtidigt
föreslår jag, att principbeslut fattas att enligt norrlandskommitténs förslag
vid Röbäcksdalen utanför Umeå inrätta en institution för jordbruksforskning
i Norrland, till vilken även en försöksgård skulle förläggas.
Vad angår övriga nu föreliggande försöksgårdsprojekt torde det redan
av ekonomiska skäl icke vara möjligt att förverkliga alla dessa inom de närmaste
åren. För att ett underlag skall erhållas för bland annat en bedömning
av angelägenhetsgraden hos de olika projekten synes det lämpligt, att
styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök skall få i
uppdrag att utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Jag torde senare få åter anmäla denna fråga.
Det kan givetvis ifrågasättas, om det under de förhållanden, som nämnts,
är lämpligt att man nu tager ställning till förslaget om inrättande av en
försöksgård i Värmland. Emellertid förefaller behovet av en sådan försöksgård
obestridligt. Det markområde, som skulle disponeras för försöksgården
och vilket kostnadsfritt skulle överlåtas av Sunne köping och Sunne
kommun, synes även väl lämpat för ändamålet. En förutsättning för att
detta markområde i sin helhet skall bliva disponibelt, är emellertid, såsom
framgår av det tidigare anförda, att beslut före den 14 mars 1949 föreligger
om inrättande av en försöksgård på området.
Den tveksamhet, som kan föreligga, synes alltså ej gälla lämpligheten av
det föreliggande förslaget i och för sig, utan endast den tidpunkt, då det
kan bliva möjligt att förverkliga detta. Under sådana förhållanden bör det
enligt min uppfattning ej möta några betänkligheter, att principbeslut i saken
fattas redan nu. Däremot torde det icke vara möjligt att nu bestämma,
när verksamheten vid denna försöksgård skall börja, eller att taga ställning
till de frågor angående byggnads- och personalbehov m. m., som berörts i
promemorian. Dessa spörsmål torde bland annat bliva beroende på resultatet
av den utredning om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten, som
jag nyss berört.
Intill dess försöksgården inrättas torde marken få förvaltas i enlighet
med Kungl. Maj :ts bestämmande.■»
Utskottet.
Det i sakkunnigförslaget den 16 december 1933 förordade försöksgårdssystemet
avsåg beträffande Bergslagsområdets försöksdistrikl, omfattande
Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län, bland annat att en försöksgård
skulle inrättas i förstnämnda län. Behovet därav har understrukits i flera
senare framställningar och utredningar.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4.
7
Enligt utredningen i ärendet är den värmländska jordbruksbygden av två
skilda typer. Det södra jordbruksområdet är jämförligt med de trakter, som
representeras av Lanna försöksgård i Västergötland. Det norra området, omfattande
mellersta och norra delen av länet, är däremot i fråga om klimat
och jordarter så särpräglat, att resultaten från de närmast belägna försöksgårdarna
— Lanna ävensom Offer i Ångermanland — kunna bliva användbara
endast i mycket begränsad omfattning.
Vid nu angivna förhållanden synes det utskottet väl motiverat, att en
försöksgård inrättas för den norra och mellersta delen av länet.
Såsom av de i ärendet lämnade upplysningarna framgår har allmänt vitsordats,
att det område, som erbjudits av Sunne köping och Sunne kommun,
är utmärkt väl ägnat för en sådan försöksgård såväl med avseende på de klimatiska
betingelserna som på jordförhållandena. Utskottet finner sig därför
böra tillstyrka, att beslut fattas om att en försöksgård skall inrättas på området
i fråga. När verksamheten vid denna skall taga sin början ävensom
vilka byggnads- och personalbehov som därvid komma att behöva tillgodoses
torde däremot såsom departementschefen framhållit få bliva beroende
på resultatet av den planerade utredningen om utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Intill dess försöksgården inrättas, bör området få förvaltas i enlighet med
Kungl. Maj :ts bestämmande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må godkänna, att en försöksgård skall inrättas
å det område å fastigheterna Sunne prästgård 1* och U
samt Brårud l1’ och l18 i Sunne socken, Värmlands län, vilket
Sunne köping och Sunne kommun förklarat sig beredda att
som gåva överlämna till staten.
Stockholm den 25 februari 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Anderberg,
Näslund, Jon Jonsson, Einar Persson och Aaby-Ericsson; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,
Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,
Larsson i Karlstad, Boman i Stafsund och Allmän.