Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Utlåtande

i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
reglering av priserna på fisk.

(1 :a avd.)

I en till riksdagen den 25 februari 1949 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 67, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag föreslagit riksdagen att medgiva, att för tiden till och med den
30 juni 1950 reglering av priserna på fisk må anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som gälla för innevarande budgetår.

Genom beslut den 17 juni 1948 utfärdade Kungl. Maj :t förordning (nr
311) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Förordningen gäller för
tiden den 1 juli 1948—den 30 juni 1950 och innefattar såväl bestämmelser
om handelsreglering — grundad på auktorisation av s. k. producentföreningar
— som bestämmelser om prisregleringsavgift å fisk.

Tillika bemyndigade Kungl. Maj :t statens livsmedelskommission att för
tiden till och med den 30 juni 1949, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivits i proposition nr 48 till 1948 års riksdag, anordna
reglering av priserna å saltvattensfisk, innebärande bland annat visst stöd
åt tre s. 1c. prisregleringsföreningar, nämligen Ostkustfisk, centralförening
u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a. och Sydkustfisk, förening u. p. a.,
ävensom att förordna om upptagande av prisregleringsavgift å fisk enligt 5
och 7 §§ nyssnämnda förordning.

Vidare föreskrev Kungl. Maj :t, att de lån å 500 000, 2 500 000 och 500 000
kronor, som genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t beviljats respektive
föreningen Ostkustfisk, föreningen Västkustfisk och föreningen Sydkustfisk
för bedrivande av prisreglerande verksamhet på fiskets område och som enligt
Kungl. Maj :ts tidigare beslut innehafts räntefritt intill den 1 juli 1948,
finge innehavas räntefritt jämväl för tiden juli 1948—juni 1949.

Under innevarande budgetår har upprätthållits prisreglering å fisk enligt
samma principer, som gällt sedan våren 1946, ävensom en fortsatt reglering
av handeln med strömming.

Prisregleringen innebär i huvudsak, att livsmedelskommissionen, i samråd
med statens priskontrollnämnd, för västkusten och sydkusten efter
överläggningar med fiskareorganisationerna därstädes fastställer minimi 1

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 35—37.

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

priser på de viktigaste fiskslagen samt för ostkusten, enligt uppgörelser
med föreningen Ostkustfisk, godkänner garantipriser å saltströmming samt
partinoteringarna å färsk strömming. Regleringen förutsätter vidare, att
fisk, för vilken nämnda minimipriser eller garantipriser icke kunna utfås,
övertages såsom överskott och nyttiggöres av vederbörande regleringsförening.
Till denna verksamhet erhålla föreningarna av livsmedelskommissionen
vissa statliga bidrag, beträffande strömming prisutjämningsmedel
och i övrigt s. k. pristillägg. Ifrågavarande bidrag bestridas i huvudsak av
medel, som inflyta genom att prisregleringsavgifter upptagas för olika slag
av inhemsk fisk och importerad färskfisk. Enligt beslut av kommissionen
utgår bidraget för närvarande på väst- och sydkusten i princip oberoende
av sättet för fisköverskottets tillvaratagande. Däremot är bidraget på ostkusten
begränsat till prisutjämning på salt strömming och, under vissa förutsättningar,
på färsk strömming som användes till djurföda, samt, för
den händelse export av strömming i färskt tillstånd skulle bliva aktuell, på
strömming som säljes för dylik export. Ett bemyndigande för kommissionen
att utvidga prisregleringen å strömming till foder- och konservströmming
har hittills icke behövt tagas i anspråk. Icke heller ha förutsättningar
ännu inträtt för genomförande av sådan prisreglering å torsk på
ostkusten norr om Blekinge, som jämväl berörts i propositionen nr 48/1948.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsemedel täckes till stor del av
förut omförmälda statslån. Föreningen Västkustfisk åtnjuter, enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 9 maj 1947, därutöver rätt att i riksbanken mot sedvanlig
ränta utbekomma lån å ett belopp av intill 2 500 000 kronor.

I skrivelse den 11 februari 1949 har statens livsmedelskommission framlagt
förslag om prisreglering på fisk efter den 30 juni 1948. Därvid har kommissionen
förordat, att sådan prisreglering skulle även efter utgången av
budgetåret 1948/49 upprätthållas i huvudsaklig överensstämmelse med de
för närvarande gällande grunderna.

Rörande det närmare innehållet i kommissionens skrivelse torde utskottet
få hänvisa till s. 3—7 i propositionen.

Departementschefen har anfört:

»I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att gällande system för
prisreglering bör tillämpas jämväl under budgetåret 1949/50. Även grunderna
för denna reglering torde böra bibehållas i huvudsak oförändrade. Det
torde liksom hittills få ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, vederbörande organ för prisregleringsverksamheten att hand''
ha prisregleringen i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer, som godkänts
av riksdagen.

Kostnaderna för upprätthållande av en prisregleringsverksamhet i enlighet
med nu angivna principer torde, såsom livsmedelskommissionen anfört,
under nästa budgetår kunna täckas med inflytande regleringsavgifter
samt den till cirka 2,7 miljoner kronor uppgående behållningen på de medel,
som enligt gällande direktiv äro avsedda att utöver löpande reglerings -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.

3

avgifter användas för den fortsatta prisregleringen. Något särskilt anslag
för ändamålet torde fördenskull icke behöva anvisas för budgetåret 1949/50.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att prisregleringsföreningarna
genom beslut av 1946 års riksdag tillerkänts statslån för prisregleringsverksamheten
å tillhopa 3,5 miljoner kronor. Härjämte har vid 1947 års riksdag
staten genom riksgäldskontoret ställt garanti å ett riksbankslån till Västkustfisk
förening u. p. a. å intill 2,5 miljoner kronor jämte ränta. I anslutning
till vad kommissionen föreslagit torde hinder icke böra möta för prisregleringsföreningarna
att jämväl under nästkommande budgetår få åtnjuta
ifrågavarande lån till deras hela belopp. Jag vill även på de av kommissionen
anförda skälen tillstyrka att föreningarna, i likhet med vad som medgivits
för löpande budgetår, för budgetåret 1949/50 beviljas räntefrihet å
lånen med undantag av berörda riksbankslån.

Vad angår frågan om skattefrihet för prisregleringsföreningarna vill jag
nämna att chefen för finansdepartementet, enligt vad jag inhämtat av denne,
torde komma att hos Kungl. Maj :t hemställa om framläggande för årets
riksdag av proposition om ändrade regler angående rätt till avdrag för medlemsavgifter
vid inkomsttaxeringen, m. in. Därvid torde bland annat frågan
om nyssnämnda föreningars skyldighet att såsom skattepliktig intäkt
redovisa medlemsavgifter och statsbidrag komma att behandlas.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts framställning föranleder icke någon erinran från
utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att för tiden till och med den
30 juni 1950 reglering av priserna på fisk må anordnas i
huvudsaklig överensstämmelse med de av Kungl. Maj :t förordade
grunderna.

Stockholm den 10 maj 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Alfred
Andersson, Anderberg, Hjalmar Nilsson, Svedberg, Näslund och Jon
Jonsson; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Andersson i Surahammar,
Hseggblom, Gustafson i Dädesjö, Jacobson i Vilhelmina, Mårtensson
i Smedstorp, Ahlsten och Boman i Stafsund.