Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
utgifter å tilläggsstat It till riksstaten för budgetåret
1948/49, såvitt propositionen avser jordbruksärenden.
(l:a avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts
till riksdagen den 3 januari 1949 avlåtna proposition nr 2 angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 i vad propositionen
avser framställningar berörande jordbruksdepartementets verksamhetsområde.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 3 januari 1949 (bilaga 8 s. 37—45 och bilaga
16 s. 83—89).
Egentliga statsutgifter.
Nionde huvudtiteln.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar
m. m.
l:o) Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök: Inredning och utrustning.
För budgetåret 1947/48 anvisades ett investeringsanslag till Byggnadsarbeten
vid lantbrukshögskolan å 1 695 600 kronor, varav för uppförande
av nybyggnad för restaurang, kårlokal och aula vid Ultuna avsetts
1 240 000 kronor. För samma budgetår upptogs under det till Lantbrukshögskolan:
Materiel in. in. anvisade reservationsanslaget ett belopp av 15 000
kronor för anskaffande av vissa inventarier till nämnda byggnad.
Med skrivelse den 18 november 1948 har byggnadsstyrelsen överlämnat
en den 13 november 1948 dagtecknad framställning från styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök om anvisande av ett belopp å
84 000 kronor för anskaffning av ytterligare inventarier till nyssnämnda nybyggnad.
Av detta belopp ha beräknats 16 000 kronor till elektrisk armatur,
7 000 kronor till serveringsdisk, 18 700 kronor till möbler och gardiner, 6 300
1 liihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 2.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
kronor till markiser, 2 000 kronor till centraluranläggning, 6 500 kronor till
centralradioanläggning för personsökning in. m., 14 215 kronor till diverse
maskiner och lösa inventarier i köket, 6 000 kronor till porslin samt 7 285
kronor till oförutsedda utgifter.
Byggnadsstyrelsen har vidare med skrivelse den 25 november 1948 överlämnat
en den 18 samma månad dagtecknad framställning från lantbrukshögskolans
studentkår om statsbidrag med 24 000 kronor för att anskaffa
möbler och armatur till studentkårens blivande lokaler.
Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen till framställningarna
samt yttranden av statskontoret, byggnadsstyrelsen och högskolestyrelsen
— anfört.
»Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har vid beräknandet av
kostnaderna för uppförande av förenämnda nybyggnad för restaurang, kårlokal
och aula vid Ultuna hänsyn endast i begränsad utsträckning tagits
till kostnaderna för anskaffande av inventarier till byggnaden. Det synes
därför ofrånkomligt att ytterligare medel anvisas för detta ändamål. Härvid
kan jag till en början i stort sett tillstyrka det förslag till inventarieanskaffning
som framlagts av högskolestyrelsen. Emellertid torde det icke
vara nödvändigt att nu beräkna medel till centralradioanläggning för personsökning
m. m. Vidare synes det för oförutsedda utgifter avsedda beloppet
kunna minskas. Även i övrigt torde det vara möjligt att något begränsa
medelsbehovet. Jag förordar därför, att för nu ifrågavarande ändamål skall
beräknas ett belopp av 70 000 kronor.
Med hänsyn till de skäl, som åberopats av högskolans studentkår, vill
jag även förorda, att för anskaffning av möbler och armatur m. in. till de
nya kårlokalerna anvisas 24 000 kronor. Underhåll och komplettering av
denna utrustning torde för framtiden böra åvila studentkåren. Till inredning
och utrustning vid lantbrukshögskolan skulle alltså erfordras ett reservationsanslag
av (70 000 + 24 000 =) 94 000 kronor. Då det är önskvärt,
att ifrågavarande inredning och utrustning kan anskaffas utan dröjsmål,
torde anslaget böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.»
Utskottet. Utskottet, som i likhet med departementschefen finner medel
böra anvisas för ifrågavarande inredning och utrustning, biträder Kungl.
Maj :ts framställning och hemställer i enlighet härmed,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av 94 000 kronor.
2:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar och Driftkostnader. Under denna punkt
har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att medgiva att från anslagen finge
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
3
under budgetåret 1948/49 bestridas statsbidrag till omkring 200 kurser med
kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i maskinlära m. m.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 6
av herr Nilsson, Bror, m. fl. och II: 5 av herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari
hemställts att från anslagen måtte under samma budgetår bestridas statsbidrag
till omkring 400 sådana kurser.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.
I 1948 års statsverksproposition (nionde huvudtiteln, punkterna 19 och
20) beräknades under nämnda anslag bidrag till 75 dylika kurser med 75 300
kronor till avlöningar och 52 500 kronor till driftkostnader.
I skrivelse den 17 november 1948 har lantbruksstijrelsen — med överlämnande
av framställningar från vissa hushållningssällskap och lantbruksundervisningsanstalter
om statsbidrag för anordnande av kurser av ifrågavarande
slag under läsåret 1948/49 — hemställt att statsbidrag måtte beviljas
för 396 kurser med högst 317 431 kronor 20 öre till avlöningar samt 106 246
kronor till driftkostnader och understöd åt kursdeltagarna vid dessa kurser.
Vid beräkningen av statsbidraget har styrelsen tillämpat i huvudsak de
grunder, som gällt för motsvarande kurser under budgetåret 1947/48.
Departementschefen har anfört rörande lantbruksstyrelsens skrivelse.
»De kortare kurserna med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning
i maskinlära m. in. utgöra enligt min mening en undervisningsform,
som bör effektivt stödjas av det allmänna. Vid anslagsanvisningen för innevarande
budgetår har — med utgångspunkt från lantbruksstyrelsens anslagsäskanden
— endast räknats med statsbidrag för 75 dylika kurser. För
att vidmakthålla det stora intresse för dessa kurser, som nu visat sig föreligga,
synes det angeläget, att bidragsverksamheten skall kunna utvidgas utöver
vad som sålunda förutsatts. Å andra sidan torde det på grund av det
ekonomiska läget icke vara möjligt att tillgodose samtliga de framställda
anspråken på statsbidrag. Jag finner det med hänsyn till nu anförda förhållanden
önskvärt, att statsbidrag skall kunna utgå till omkring 200 kurser.
För eu bidragstilldelning av denna omfattning torde emellertid riksdagens
samtycke erfordras.»
Utskottet. På grund av betydelsen av ifrågavarande kursverksamhet har
utskottet intet att erinra mot att statsbidrag utgår till flera kurser än som
beräknats i 1948 års statsverksproposition. Svårigheter föreligga emellertid
att angiva något bestämt antal, till vilket bidrag bör ifrågakomma. Enligt
inhämtade upplysningar ha redan igångsatts kurser till ett antal, som (iverstiger
vad som upptagits icke blott i nämnda proposition utan även i förevarande
tilläggsstat. Utskottet anser därför, all Kungl. Maj :t bör äga möjlighet
all bevilja statsbidrag i fall då så finnes påkallat med hänsyn till redan
vidtagna eller planerade åtgärder. Kungl. Maj :ts förslag torde, då antalet
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
kurser icke bestämt angivits däri, få anses inrymma en sådan möjlighet.
Därmed torde motionernas syfte vara i huvudsak tillgodosett. Utskottet,
som utgår från att verksamheten framdeles planeras så, att kurser ej påbörjas
förrän det blivit klart huruvida erforderligt statsbidrag kan utgå,
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
och i anledning av de likalydande motionerna 1: 6
och II: 5, medgiva att från anslagen Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar och Driftkostnader må under budgetåret
1948/49 bestridas statsbidrag till omkring 200 kurser
med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i
maskinlära m. m.
F. Veterinärväsendet m. m.
3:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnaden Departementschefen
har i ärendet erinrat om att han förut samma dag under punkt 44 i
nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition biträtt ett av anstaltsstyrelsen
framlagt förslag att vid anstalten skulle upptagas tillverkning av valpsjukevaccin,
avsedd att helt täcka landets behov därav. Med hänsyn till att
kostnaderna för vaccin, som för närvarande inköpes från utlandet, därigenom
skulle avsevärt nedbringas samt till önskvärdheten av att spara utländsk
valuta har departementschefen förordat, förutom viss förstärkning av personalen
vid anstaltens serologiska avdelning, att 7 000 kronor ställas till anstaltens
förfogande redan under innevarande budgetår för afl möjliggöra
viss försöksverksamhet på området, så att tillverkningen kan sättas igång redan
vid början av nästa budgetår. Departementschefen har därför hemställt,
att från det för budgetåret 1948/49 anvisade förslagsanslaget till Statens veterinärmedicinska
anstalt: Omkostnader må intill ett belopp av 7 000 kronor
bestridas kostnader för vissa förberedelser för tillverkning av valpsjukevaccin
vid anstalten.
Utskottet. Utskottet som återkommer till förevarande spörsmål vid behandlingen
av avlönings- och omkostnadsanslagen till anstalten för nästa
budgetår (IX huvudtiteln p. 44 och 45) tillstyrker framställningen och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisade förslagsanslaget till Statens veterinärmedicinska
anstalt: Omkostnader må till ett belopp av
7 000 kronor bestridas kostnader för vissa förberedelser för
tillverkning av valpsjukevaccin vid anstalten.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
5
G. Lanthushållning i allmänhet.
4:o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond. I
proposition till 1948 års riksdag angående stödåtgärder för maskinhållningen
inom jordbruket (nr 188) anförde dåvarande departementschefen, bland annat,
att en viss gräns horde uppställas i fråga om de utfästelser om bidrag,
som skulle få göras annorledes än i samband med beviljande av lån. Denna
gräns borde för budgetåret 1948/49 sättas så, att lån ej skulle få beviljas och
dylika utfästelser göras i vidare mån än att det sammanlagda beloppet av de
bidrag, som enligt de i propositionen föreslagna grunderna skulle utgå till
återbetalning av lånen eller på grund av de gjorda utfästelserna, uppginge
till högst 500 000 kronor. Vad sålunda föreslagits lämnades av riksdagen
utan erinran (r. skr. nr 337).
Genom beslut den 26 juni 1948 har Kungl. Maj:t — jämte det Kungl. Maj:t
utfärdat kungörelse (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond
m. in. — meddelat föreskrifter om bidragsram för det statliga stödet
åt gemensam maskinhållning inom jordbruket av samma innehåll som de
i propositionen förordade.
I skrivelse den 27 september 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt dels att
sagda bidragsram för budgetåret 1948/49 måtte höjas till 1 250 000 kronor,
dels att vissa ändringar måtte vidtagas i nämnda kungörelse. De ifrågasatta
ändringarna innebära bland annat, att bidrag skall kunna beviljas till lägre
belopp än som angivits i kungörelsen.
Därjämte har hushållningssällskapens förbund i skrivelse den 27 september
1948 hemställt, att bidragsramen måtte höjas till lägst 1 500 000 kronor.
Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen till lantbruksstyrelsens
framställning och för yttrande av statskontoret — anfört.
»Jag har redan tidigare denna dag vid anmälan av frågan om anslag för
nästa budgetår till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond
(IX H.T., p. 96) anfört, att enligt min mening bidragsramen för
det statliga stödet åt den gemensamma maskinhållningen för innevarande
budgetår bör höjas till 1 500 000 kronor.
Med hänsyn bl. a. till att nu gällande bestämmelser angående den statliga
låne- och bidragsgivningen för gemensam maskinhållning prövats av riksdagen
så sent som år 1948, synes anledning ej finnas att nu överväga någon
ändring av desamma.»
Utskottet. Mot departementschefens framställning bar utskottet icke funnit
anledning till erinran och utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva att under budgetåret 1948/49
lån ur jordbrukets maskinlånefond må beviljas och utfästelser
om sådana bidrag, som kunna utlämnas annorledes än i
samband med återbetalning av dylikt lån, må göras i sådan
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
mån, att det sammanlagda beloppet av de bidrag, som enligt
gällande bestämmelser må utgå till återbetalning av lånen
eller på grund av de gjorda utfästelserna, uppgår till högst
1 500 000 kronor.
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
5:o) Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa lånefonder m. m.
I anslutning till 1948 års riksdags beslut angående rationaliseringsverksamheten
på jordbrukets område m. in. (prop. nr 149; r. skr. 233) förordnade
Kungl. Maj :t den 30 juni 1948, att förvaltningen av ett flertal lånefonder
och lån på jordbrukets område skulle från och med den 1 juli 1948 överföras
till riksbanken. Kungl. Maj :t förordnade tillika, att handhavandet och
utbetalandet av vissa lån för jordbruksändamål, vilka beviljats föie sistnämnda
dag, skulle från och med samma dag ankomma på riksbanken eller
dess avdelningskontor.
I skrivelse den 11 november 1948 ha fullmäktige i riksbanken hemställt,
bland annat, att till ersättning åt riksbanken för förvaltningen och handhavandet
av ifrågavarande fonder och lån måtte för innevarande år anvisas
ett förslagsanslag av 325 000 kronor.
Departementschefen har -—■ efter redogörelse för motiveringen för framställningen
och yttrande av lantbruksstyrelsen — hemställt att med hänsyn
till det betydande arbete, som varit förenat med övertagandet av lånestocken,
ersättning för innevarande budgetår måtte utgå med av fullmäktige
föreslaget belopp att anvisas å tilläggsstaten såsom ett förslagsanslag.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning åt riksbanken för förvaltningen
av vissa lånefonder m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av
325 000 kronor.
I. Fiskeriväsendet.
6:o) Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Inventarier. Till anskafffande
av inventarier för fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök har för
innevarande budgetår (prop. nr 49; r. skr. nr 264) anvisats ett reservationsanslag
å 31 000 kronor.
I skrivelse den 30 november 1948 har fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök
hemställt om ett tilläggsanslag å 18 000 kronor för ändamålet.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
7
Departementschefen har — efter redogörelse för motiveringen för framställningen
och yttrande av statskontoret — anfört.
»Vad fiskeristyrelsen anfört synes giva vid handen, att det anslag som
beviljats för anskaffande av inventarier till styrelsens lokaler är otillräckligt.
Jag vill därför tillstyrka, att ytterligare medel ställas till förfogande.
Enligt min mening bör det dock vara möjligt att begränsa merkostnaden till
12 000 kronor, vilket belopp alltså bör anvisas för ändamålet. Då styrelsen
beräknat att kunna taga sina nya lokaler i bruk omkring årsskiftet 1948/
49, torde anslaget böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.
»
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök:
Inventarier å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.
K. Lantmäteriväsendet.
7:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. I skrivelse den 10 september 1948
har lantmäteristyrelsen hemställt om anvisande av ett anslag av 14 700 kronor
å tilläggsstaten till riksstaten för innevarande budgetår för avlöningar
till ett kontorsbiträde i Ce 8, två skrivbiträdesaspiranter i Cf 4 samt tillfällig
amanuenspersonal.
Departementschefen bär — efter redogörelse för motiveringen till framställningen
samt för yttranden av statskontoret och riksräkenskapsverket
— tillstyrkt medelsanvisningen under hemställan, att anvisningen måtte
ske i form av medgivande att överskrida icke-ordinarieposten i lantmäteristyrelsens
avlöningsstat med angivna belopp.
Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till framställningen och hemställer
således,
att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för
lantmäteristyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till
icke-ordinarie personal må för budgetåret 1948/49 överskridas
med högst 14 700 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk.
8:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. ni. För innevarande budgetår
bär detta anslag uppförts med 621 000 kronor. Medelsbehovet för ändamålet
bär uppskattats till 746 000 kronor. Härav ha 125 000 kronor ansetts
kunna täckas av beräknad reservation å föregående budgetårs anslag.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
I skrivelse den 26 november 1948 har rikets allmänna kartverk hemställt,
att under anslaget måtte för budgetåret 1948/49 anvisas ytterligare 111 500
kronor.
Departementschefen har -—- efter redogörelse för motiveringen till framställningen
och för yttrande av statskontoret —- anfört.
»Kartverkets framställning åsyftar icke någon utvidgning av verksamheten
utan endast anvisande av de medel som — med hänsyn till att reservationen
å anslaget vid budgetårets ingång blivit väsentligt lägre än som
tidigare antagits — erfordras för att täcka kostnaderna för bedrivande av
verksamheten i planerad omfattning ävensom för att täcka vissa kostnader,
som föranledas av förflyttningen av kartverkets flygplan till Norrtälje. Jag
tillstyrker därför, att för ändamålet anvisas ett till 110 000 kronor avrundat
belopp.»
Utskoltet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning och hemställer alltså,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 110 000 kronor.
N. Diverse.
9:o) Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden. Beträffande vissa
tjänster vid högskolor och institutioner på jordbrukets och skogsbrukets
områden tillkallas särskilda sakkunniga för bedömande av de sökandes
kompetens. Medel till ersättning åt dylika sakkunniga ha hittills anvisats
från det under nionde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget till extra
utgifter. Ersättningen fastställes av Kungl. Maj :t genom beslut i varje särskilt
fall. Därvid tillämpas i huvudsak de beräkningsgrunder, som enligt
beslut av Kungl. Maj :t gälla angående ersättning för sakkunniga i akademiska
befordringsärenden.
Under punkt 9 av propositionen har Kungl. Maj :t föreslagit, att för innevarande
budgetår måtte till ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden
å tilläggsstat II till riksstaten anvisas ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
Departementschefen har anfört.
»Under innevarande budgetår torde, framför allt på grund av beslutet vid
1948 års riksdag om utvidgning av undervisningen vid de till jordbruksdepartementet
hörande högskolorna och instituten, komma att efter sakkunnigförfarande
tillsättas betydligt fler tjänster än vad som i genomsnitt varit
fallet under de närmast föregående budgetåren. Sålunda torde under- budgetåret
antalet tjänster av här ifrågavarande slag som skola tillsättas, komma
att uppgå till vid lantbrukshögskolan fem professurer samt elva laborators
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
9
och två statsagronomtjänster, vid veterinärhögskolan fem professurer och
sex laboratorstjänster, vid skogshögskolan två professurer och en laboratorstjänst
samt vid statens skogsforskningsinstitut en föreståndar- och två försöksledartjänster.
Det sammanlagda antalet av de sakkunniga, som komma
att tagas i anspråk vid tillsättandet av dessa tjänster, kan uppskattas till omkring
40 för professurerna och 60 för övriga befattningar. Med utgångspunkt
från nämnda ersättningsgrunder kan ersättningen i genomsnitt beräknas
komma att uppgå till 1 000 kronor för sakkunnig vid tillsättande av
professur och till 800 kronor för sakkunnig i fråga om tillsättande av annan
tjänst. Medelsbehovet för ifrågavarande ändamål skulle alltså uppgå till i
runt tal 90 000 kronor. Detta belopp kan med hänsyn till sin storlek icke
täckas ur anslaget till extra utgifter. Ett särskilt reservationsanslag, benämnt
Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden, synes därför böra anvisas
för ändamålet. Då antalet sakkunniga kan komma att bliva något större än
nyss nämnts, torde anslaget böra uppföras med 100 000 kronor. Då flertalet
av ifrågavarande tjänster skola tillsättas före den 1 juli 1949 torde beloppet
böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1948/49.»
Utskottet. Under tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 100 000
kronor.
Kapitalinvesteringar.
III. Statens allmänna fastighetsfond.
10:o) Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Under anslagstiteln Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan har å
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisats ett investeringsanslag av 1 695 600
kronor, varav för uppförande av ny ekonomibyggnad vid Flahults lorsöksgård
avsetts 174 000 kronor.
I skrivelse den 5 augusti 1948 bar styrelsen för lantbrukshögskolan och
statens lantbruks för sök hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1948/49 måtte anvisas ytterligare 69 500 kronor för uppförande av
nämnda byggnad. Såsom motivering för sin framställning har styrelsen
främst hänvisat till den betydande prisstegring å byggnadsarbetet, som inträtt
sedan medel anvisades för ändamålet. Lägsta anbudet uppginge sålunda
till 227 000 kronor, till vilket belopp måste läggas kostnader för ritningar
och kontroll. Styrelsen hade i anledning härav övervägt möjligheterna att
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
förenkla byggnadsprogrammet. Enligt därvid gjorda beräkningar skulle för
en kostnad av 198 500 kronor kunna uppföras en byggnad, som vore användbar
för sitt ändamål. I detta reducerade program, för vars genomförande
skulle erfordras ett tilläggsanslag å 24 500 kronor, hade uteslutits
vissa inredningsdetaljer, för vilka medel ursprungligen beräknats. Det vore
emellertid mycket angeläget, att även de uteslutna detaljerna kunde få utföras
snarast möjligt, då de verksamt skulle bidraga till att nedbringa försöksgårdens
arbetskostnader och rationalisera driften. Styrelsen hemställde
därför alt 45 000 kronor måtte anvisas till kostnaderna för nämnda detaljer.
Departementschefen har — efter redogörelse för framställningen samt för
yttrande av statskontoret -— anfört och föreslagit följande.
»Då jag anser det önskvärt, att den ifrågavarande ekonomibyggnaden vid
Flahults försöksgård trots inträdd prisstegring i huvudsak utföres i enlighet
med det ursprungligen uppgjorda programmet, vill jag förorda att ytterligare
medel anvisas för ändamålet. Vissa av de i högskolestyrelsens framställning
närmare angivna detaljerna torde dock utan större olägenhet kunna
uteslutas. Sålunda anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka,
att medel anvisas för fägata, spannmålstork samt monteringsarbeten för
spannmålstork och elevatorer m. m. Det belopp, som styrelsen äskat för vissa
inredningsdetaljer, skulle därigenom kunna nedsättas till i runt tal 35 500
kronor. Då jag i övrigt icke har något att invända mot styrelsens framställning,
skulle för ändamålet behöva å tilläggsstat anvisas ett belopp av (24 500
+ 35 500 ==) 60 000 kronor.»
Utskottet. Utskottet finner det vara önskvärt, att nämnda ekonomibyggnad
oaktat kostnadsökningen kommer till stånd snarast möjligt. Emellertid
torde såsom Kungl. Maj :t framhållit vissa av de föreslagna arbetena icke
vara oundgängligen nödvändiga för att byggnaden skall kunna fylla sitt
ändamål väl. Den begränsning av arbetena som föreslagits av Kungl. Maj :t
synes lämplig. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskotan
och statens lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag''
av 60 000 kronor.
V. Statens utlåningsfonder.
ll:o) Lånefonden för insamling av skogsfrö. Å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisades å kapitalbudgeten under fonden för förlag
till statsverket ett investeringsanslag av 500 000 kronor till förlagskapital
för insamling av frö till skogsodling.
I skrivelse den 30 augusti 1948 har skogsstyrelsen hemställt, att för budgetåret
1949/50 måtte anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor till
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
11
ifrågavarande ändamål. Sedermera har emellertid styrelsen i skrivelse den
10 december 1948 föreslagit, att det sålunda äskade beloppet skulle anvisas
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Efter redogörelse för motiveringen till framställningen har departementschefen
anfört.
»En förutsättning för att slcogsvårdsstyrelserna skola kunna bedriva och
främja skogsodling i önskvärd omfattning är givetvis att styrelserna ha
tillräcklig tillgång till skogsfrö. Under senare år ha styrelserna haft möjligheter
att insamla och lagra dylikt frö genom att lån för detta ändamåj
kunnat erhållas från förut omförmälda anslag. Såsom framgår av den lämnade
redogörelsen har anslaget numera så gott som helt tagits i anspråk.
Jag anser det emellertid önskvärt, att styrelserna även i fortsättningen skola
kunna erhålla statlig hjälp att finansiera den insamling och lagring av
skogsfrö, som bör ske under goda fröår. Den lämpligaste formen härför är
enligt min mening, att en särskild statlig utlåningsfond, benämnd Lånefonden
för insamling av skogsfrö, inrättas för ändamålet. Då enligt vad skogsstyrelsen
framhållit år 1948 i vissa delar av landet var ett ovanligt gott fröår,
synes fonden böra inrättas redan under löpande budgetår. Till fonden torde
å tilläggsstat för nämnda budgetår böra anvisas ett kapitaltillskott å 500 000
kronor.
Den av mig nu föreslagna utlåningsfonden bör stå under statskontorets
förvaltning. Beslut om utlämnande av lån torde däremot få meddelas av
skogsstyrelsen. Från fonden bör lån kunna lämnas skogsvårdsstyrelse för
i huvudsak samma ändamål som avsetts med nyssberörda anslag. Lånen
böra löpa utan ränta och böra vidare amorteras med lika belopp årligen
under en tid av högst tio år efter utgången av det kalenderår, under vilket
lånet till någon del första gången lyftats. Såsom säkerhet för återbetalningen
bör fordras en av statskontoret godkänd förbindelse att återbetala lånet
i föreskriven ordning. I övrigt torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att utfärda för ifrågavarande låneverksamhet erforderliga bestämmelser.»
Utskottet. Den av skogsvårdsstyrelserna bedrivna insamlingen och lagringen
av skogsfrö torde böra fortsättas, varvid liksom för närvarande statsbidrag
till verksamheten bör utgå. Mot vad departementschefen anfört rörande
formerna för bidragens lämnande samt uppskattningen av medelsbehovet
har utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Lånefonden för insamling au skogsfrö
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
VIII. Fonden för förlag till statsverket.
12:o) Förlagslån åt hushållningssällskap. Under denna punkt har Kungl.
Maj :t föreslagit, att till förlagslån åt hushållningssällskap måtte å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisas ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:67
av herr Andersson, Lars, m. fl. och II: 81 av herrar Johnsson i Kastanjegården
och Rubbestad, i vilka motioner hemställts att riksdagen vid behandlingen
av förevarande anslagsfråga måtte uttala att amorteringstiden för lånen
måtte bestämmas till tjugo år.
Beträffande vad som anförts till stöd för motionerna får utskottet hänvisa
till dessa.
Hushållningssällskapens verksamhets- och räkenskapsår sammanfaller
med kalenderåret. Enligt kungörelsen den 5 december 1947 (nr 929) angående
statsbidrag till avlönande av vissa befattningshavare hos hushållningssällskap,
in. in. äger hushållningssällskap för varje kalenderår i juli
månad utbekomma 75 procent av de beräknade avlöningskostnaderna för
året. Återstoden utbetalas först efter årets slut. Jämlikt kungörelsen samma
dag (nr 928) angående fördelning av anslagsmedel till bestridande av hushållningssällskapens
omkostnader utbetalas likaså statsbidrag till täckande
av sagda kostnader för varje kalenderår i juli månad. Statsanslag till särskilda
ändamål, såsom till åtgärder på undervisningens och husdjursskötselns
område, förskotteras såsom regel av hushållningssällskapen, som äga
lyfta beviljade medel först sedan redogörelse avgivits för de åtgärder, som
vidtagits på berörda områden under verksamhetsåret.
Med skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen överlämnat en
den 25 maj samma år dagtecknad framställning från Blekinge läns hushållningssällskap
om att ett förlagskapital å 100 000 kronor måtte ställas
till förfogande för sällskapets verksamhet.
Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår måtte anvisas ett investeringsanslag å
1 000 000 kronor till förlagslån till hushållningssällskap. Styrelsen har härvid
anfört huvudsakligen följande.
Bestämmelserna om utbetalning av statsbidrag till hushållningssällskapens
verksamhet medföra, att sällskapens tillgång på likvida medel under
första hälften av förvaltningsåret, i synnerhet mot slutet av detsamma, blir
starkt begränsad. Hushållningssällskapen ha under den tid, de omhänderhaft
förmedlingen av lån och bidrag utav statsmedel till åtgärder avseende
inre rationalisering inom jordbruket, förfogat över ökade medelstillgångar,
och då ifrågavarande medel i huvudsak varit likvida ha berörda svårigheter
i fråga om tillgången på rörelsekapital varit mindre kännbara. Sedan den
övervägande delen av ifrågavarande låne- och bidragsförmedling från och
med innevarande budgetår överflyttats till lantbruksnämnderna, har frågan
om hushållningssällskapens tillgång på rörelsekapital kommit i ett förändrat
läge. Så har i synnerhet varit förhållandet inom de hushållningssällskap,
vilkas ekonomiska ställning redan tidigare varit ansträngd.
Enligt av styrelsen inhämtade uppgifter torde behov av förlagskapital
kunna förväntas uppkomma, förutom för Blekinge läns hushållningssällskap,
jämväl för Kalmar läns norra, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap. Därutöver torde möjligen behov uppkomma
inom andra hushållningssällskaps områden. Möjligheter torde dock före
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
13
ligga att beträffande övriga sällskap i huvudsak tillgodose behovet av likvida
medel i annan ordning.
Då sällskapens likviditetssvårigheter stå i nära samband med den av
statsmakterna beslutade omorganisationen av hushållningssällskapen, finner
lantbruksstyrelsen visst fog förefinnas för att staten i en eller annan
form lämnar sin medverkan till att avhjälpa sällskapens svårigheter i förevarande
avseende.
Då den i framställningen från Blekinge läns hushållningssällskap angivna
utvägen synes kunna ifrågakomma, vill lantbruksstyrelsen förorda, att medel
anvisas för ändamålet. Det medelsbehov, som kan tänkas uppkomma,
torde böra beräknas till 1 000 000 kronor. Fördelningen av detta belopp på
de olika hushållningssällskapen synes böra ankomma på lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen finner för sin del icke anledning till erinran mot att nu
ifrågavarande medel ställas till vederbörande hushållningssällskaps förfogande
såsom räntefria lån. Amorteringsskyldighet synes däremot böra föreskrivas
såsom villkor för erhållande av lån, enär berörda hushållningssällskap
måhända eljest icke utan fog kunna anses komma att intaga en alltför
utpräglad förmånsställning gentemot övriga hushållningssällskap. Styrelsen
vill på grund härav föreslå, att beviljade förlagslån amorteras med lika årliga
belopp under tio år.
Med hänsyn till att sällskapens behov av förlagsmedel särskilt kommer
att framträda under första hälften av förvaltningsåret synes det erforderligt,
att nu ifrågavarande medelsansvisning sker å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1948/49.
Statskontoret har i remissutlåtande den 7 oktober 1948 framhållit, att
hushållningssällskapens svårigheter i förevarande avseende knappast kunde
bringas att varaktigt upphöra med mindre deras redovisningsår omlades
från kalenderår till budgetår. En sådan omläggning skulle emellertid med
hänsyn till de därmed förbundna svårigheterna kräva en särskild utredning.
Ämbetsverket har föreslagit, att en dylik utredning skulle igångsättas. Under
övergångstiden borde den prekära situation, som uppstått för en del
hushållningssällskap, lämpligen bemästras på det av lantbruksstyrelsen föreslagna
sättet.
Efter redogörelse för vad sålunda förekommit har departementschefen
anfört.
»Såsom framgår av det förut anförda ha vissa hushållningssällskap likviditetssvårigheter.
Delvis beror detta på den föregående år genomförda
omorganisationen av verksamheten för jordbrukets inre rationalisering, delvis
även på gällande ordning för utbetalande av statsbidrag till sällskapen.
Då dessa svårigheter uppenbarligen kunna medföra betydande olägenheter
för sällskapen, synes det böra övervägas, vilka åtgärder som från statsmakternas
sida kunna vidtagas för att avhjälpa desamma.
I sådant syfte har statskontoret föreslagit, att hushållningssällskapens
verksamhets- och räkenskapsår skulle omläggas från kalender- till budgetår.
Jag torde emellertid få erinra om, att denna fråga prövades i samband
med sällskapens omorganisation, men att eu dylik omläggning då icke ansågs
böra genomföras. Med hänsyn härtill torde en sådan åtgärd icke heller
nu böra övervägas.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
I stället vill jag förorda det av Blekinge läns hushållningssällskap framförda
och av såväl lantbruksstyrelsen som statskontoret biträdda förslaget,
vilket synes erbjuda en tillfredsställande lösning av förevarande spörsmål.
Jag vill sålunda föreslå, att å kapitalbudgeten under fonden för förlag till
statsverket anvisas ett särskilt anslag för utlämnande av förlagslån till hushållningssällskap.
Anslaget, som bör anvisas redan för löpande budgetår,
torde böra upptagas till det av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet,
1 000 000 kronor. Lånen synas böra vara räntefria men böra amorteras med
lika stora årliga belopp under viss tid, förslagsvis tio år. I övrigt torde det
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande
låneverksamheten.»
Utskottet. De likviditetssvårigheter, vari vissa hushållningssällskap råkat,
synas ha sin grund i sådana omständigheter, att statsmakterna böra
lämna sin medverkan till att de snarast bliva avhjälpta. Det lämpligaste
sättet härför torde vara att tillfälle beredes sällskapen att erhålla räntefria
amorteringslån. Enligt utskottets mening torde den av såväl lantbruksstyrelsen
som departementschefen föreslagna amorteringstiden av tio år vara
tillfyllest. Dock bör hinder ej möta för att amorteringstiden utsträckes över
denna tid, därest så för särskilt fall finnes påkallat. I enlighet härmed hemställer
utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
samt i anledning av de likalydande motionerna 1: 67 och
II: 81, till Förlagslån åt hushållningssällskap å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Stockholm den 1 februari 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
Från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Hjalmar
Nilsson, Jon N. Jonsson, Henry B. Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson, Widner
och Osvald; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,
Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Johnsson i Kastanjegården,
Andersson i Surahammar, Larsson i Karlstad och Boman i Stafsund.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 2.
15
Reservationer:
Under punkten 2 (Lägre lantbruksundervisning m. in.: Understöd åt vissa
lantbruksundervisningsanstalter: Avlöningar och Driftkostnader) av
dels herrar Osvald, Svensson i Ljungskile och Johnsson i Kastanjegården,
vilka ansett, att utskottets yttrande borde ha följande lydelse:
»På grund---(lika med utskottet)--— planerade åtgärder. An
slag
synes sålunda böra utgå till redan igångsatta kurser i den mån dessa
fullföljas. Därmed torde---— (lika med utskottet) ----till omkring
300 kurser med kombinerad skriftlig och muntlig undervisning i maskinlära
in. m.»;
dels ock herrar Larsson i Karlstad och Boman i Stafsund.