Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till vissa byggnadsarbeten å Bogesunds egendom
m. m.
(1 :a avd.)
I en till riksdagen den 11 februari 1949 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 49, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag föreslagit riksdagen att
1) godkänna vad chefen för jordbruksdepartementet föreslagit angående
upplåtelse av vissa delar av Bogesunds egendom i Östra Ryds socken, Stockholms
län, till skogshögskolan, statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län och sjökrigskolan samt
2) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa
reservationsanslag av 23 000 kronor till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten
å övningsskog vid Bogesund, 30 000 kronor till Statens skogsforskningsinstitut:
Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund och 500 000 kronor
till Ersättning till statens domäners fond för utgifter för iståndsättande av
Bogesunds egendom.
Sedan Bogesunds egendom enligt lagen om tvångsinlösen av vanhävdad
jordbruksegendom avståtts till kronan, framlade Kungl. Maj :t i propositionen
nr 128 till 1948 års riksdag vissa förslag rörande dispositionen av egendomen.
I propositionen uttalades, att vissa förutsättningar syntes föreligga
för att egendomens huvudgård, säteriet Bogesund l1, skulle kunna användas
för jordbrukets försöksverksamhet, men någon slutgiltig plan för egendomens
utnyttjande ansågs icke böra framläggas med hänsyn till att de framtida
behoven av mark på egendomen icke kunde överblickas. Vidare föreslogs,
bland annat, att till kostnader under budgetåret 1948/49 för iståndsättande
av egendomen skulle anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor. Riksdagen framställde icke någon erinran mot vad sålunda anförts
och anvisade nämnda anslag.
Den 30 juni 1948 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet
att tillkalla högst fyra sakkunniga för att verkställa utredning rörande
utnyttjande av huvudgården vid Bogesunds egendom i försöksverksamheten.
Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga
överinspektören vid lanlbrukshögskolan och statens lantbruksförsök, professorn
Y. H. Gustafsson, tillika ordförande, byråchefen i domänstyrelsen
Dihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 12.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr J2.
K. E. Holmström, professorn vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
N. Olsson samt agronomen K. A. Örborn.
Med skrivelse den 19 november 1948 ha de sakkunniga, vilka antagit benämningen
försöksgårdsutredningen för Bogesund, överlämnat betänkande
i ämnet.
Över betänkandet ha remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter
och sammanslutningar.
I skrivelser den 5 november 1948 ha domänstyrelsen samt styrelsen för
skogshögskolan och statens skogsforskningsinslitut föreslagit, att västra delen
av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstilutet.
Samma myndigheter ha i skrivelser den 20 januari 1949
även ifrågasatt, att å egendomen skulle upplåtas ett område till övningsskog
för skogshögskolan. Vidare har skogsstyrelsen i skrivelse den 12 januari
1949 hemställt, att å egendomen måtte anordnas en skogsvårdsgård. Arméns
fortifikationsförvaltning har i skrivelse den 27 november 1948 anhållit, att
ett område av egendomen skulle upplåtas såsom övningsplats för sjökrigsskolan.
Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 äskat
medel för fortsatt upprustning av egendomen.
Försöksgård å Bogesund.
Förslaget. Utredningen har funnit, att Bogesunds egendom är lämplig såsom
försöksgård på animalieproduktionens och speciellt mjölkproduktionens
område, samt att förutsättningarna för byggnadsförsök vid egendomen
äro gynnsamma. I anslutning härtill har utredningen föreslagit, att vid
Bogesund skola bedrivas dels byggnadstekniska och byggnadsfunktionsmässiga
försök, dels jordbruksekonomiska och jordbrukstekniska försök, dels
husdj ursförsök och dels vissa andra mera speciella försök. En sådan försöksgård
borde omfatta, förutom huvudgården, gården Söderby-Sundby samt
torpen Ellboda och Myran, utgörande en total areal av omkring 250 hektar,
varjämte även Kullön borde läggas till försöksgården. Ett flertal byggnadsarbeten
skulle bliva erforderliga. Försöksgården borde i likhet med övriga
försöksgårdar på jordbrukets område organisatoriskt inordnas under lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök.
Yttrandena. Utredningens förslag har i princip tillstyrkts av de flesta remissinstanserna,
ehuru förbehåll och erinringar gjorts i olika hänseenden. I
de fall, då förslaget avstyrkts, har såsom huvudsakligt skäl anförts de oproportionerligt
höga kostnader, som förslaget skulle medföra.
Försöksfält för statens skogsforskningsinstitut.
Förslaget. Domänstyrelsen samt styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsforskningsinstitut ha hemställt, att ett område om cirka 400 hektar,
därav omkring 90 hektar åker- och betesmark, av västra delen av Bogesunds
egendom måtte upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet. Det
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
3
ifrågasatta området består av brukningsenheterna Holminge, omfattande
Holminge l1 samt de tidigare torpen Nybygget ocli Träsket, ävensom Röskär,
omfattande Röskär 1‘ samt Ernvik l1 och Sandvreten l1 (jfr prop. nr
128/1948). *
Den försöksverksamhet, som skulle bedrivas å området, har sammanfattningsvis
angivits skola omfatta i huvudsak följande arbetsuppgifter, nämligen
anläggande av plantskolor, plantskolestudier, undersökningar rörande
de svenska skogsträdens ärftliga konstitution och samspelet mellan arv och
miljö, urvals- och korsningsarbete beträffande olika kvantitativa och kvalitativa
egenskaper, analys av proveniensskillnadernas genetiska underlag, anläggande
av modellplantager och i anslutning därtill analys av lämpliga korsningsförbindelser,
anläggande av arkiv för plusträd, studium av dessas genetiska
konstitution och reaktion mot miljöförändringar samt anläggande av
arboretum för främmande trädslag.
I framställningen har anförts, att samtliga dessa arbetsuppgifter funnes
upptagna i skogsforskningsinstitutets arbetsplaner, dock med undantag för
anläggandet av ett trädarkiv. Avsikten med ett dylikt arkiv vore att där
skulle sammanföras de värdefulla varianterna i de svenska skogarna. Dessa
skulle på så sätt kunna bevaras för all framtid och ständigt stå till förfogande
för växtförädlingen och skogsbruket genom distribution av ympkvistar
till olika intressenter.
Rörande den närmare dispositionen av området samt villkoren för upplåtelsen
hänvisas till s. 5—6 i propositionen.
Ett belopp av 385 000 kronor har ansetts erforderligt för vissa kostnader
i samband med förslagets genomförande. Härav ha 125 000 kronor avsetts
för anläggande av trädarkivet och 260 000 kronor för byggnadsarbeten. Den
för byggnadsarbeten beräknade kostnaden uppgår enligt framställningen
till ungefär samma belopp som tidigare beräknats för att förnya byggnadsbeståndet
på Holminge, 95 000 kronor, och Röskär, 150 000 kronor, därest
dessa brukningsenheter skulle fortfarande bestå som jordbruk. Ett bifall till
förevarande förslag skulle således medföra, att de för iståndsättande av
Bogesund beräknade och i princip av riksdagen godkända beloppen skulle
kunna minskas med omkring 250 000 kronor.
Med hänsyn till den stora betydelse, trädarkivet skulle få för skogsnäringen,
har vidare föreslagits, att kostnaderna för anläggandet av arkivet
skulle utgå från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter för trävaror.
Byggnadskostnaderna borde däremot bestridas av statsmedel. Såväl
kostnaderna för trädarkivet som byggnadskostnaderna borde fördelas på
tre år.
De medel, som stodo till förfogande för ifrågavarande försöksuppgifter,
beräknades bliva förbrukade under år 1952 men verksamheten torde medföra
utgifter för avsevärd tid därefter. Utgifterna, som huvudsakligen avsågo
skogsforskningsinstitutets genetiska avdelning, kunde uppskattas till
38 000 kronor årligen, varför man borde räkna med att denna avdelnings
årsanslag för undersökningar m. m. längre fram borde höjas med nämnda
belopp.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
Yttrandena. Sveriges skogsägares riksförbund och Sveriges skogsägareförbund
ha tillstyrkt framställningen. Riksräkenskapsverket har anslutit sig
till vad som föreslagits i fråga om villkoren för upplåtelsen.
Statskontoret har med hänsyn till det ekonomiska läget funnit betänkligheter
möta mot ett tillmötesgående av förslaget, icke minst emedan byggnadsarbeten
skulle erfordras i ungefär samma omfattning som om området
disponerades för jordbruksändamål. Vid bifall till förslaget borde enligt
statskontorets mening samtliga kostnader belasta prisutjämningsavgifterna
för exporterade trävaror. Upplysningsvis ville statskontoret meddela, att per
den 26 november 1948 disponerats 624 800 kronor av ett för skogsvårdande
ändamål avsatt belopp å 12 miljoner kronor samt att å diversemedelsfonden
för prisutjänmingsavgifter samma dag kvarstode odisponerade 2 057 557
kronor 88 öre.
Övningsskog för skogshögskolan.
Domänstyrelsens samt styrelsens för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
förslag i denna del innefattar att ett område, beläget öster
och nordost om institutets ifrågasatta försöksfält, skulle upplåtas till högskolan
såsom övningsskog. Området innehåller enligt framställningen cirka 210
hektar övervägande produktiv skogsmark jämte 4 hektar inägor tillhörande
torpet Stensängen i områdets västra del. Inägorna skola igenplanteras enligt
den för Bogesund uppgjorda restaureringsplanen.
I fråga om de skäl, som åberopats för förslaget, samt villkoren för upplåtelsen
hänvisas till s. 8—9 i propositionen.
Kostnaderna för genomförandet av förslaget ha beräknats uppgå till i
runt tal 8 700 kronor till avlöning åt ett särskilt skogligt biträde i lönegrad
Ce 19, 2 000 kronor i resekostnads- och traktamentsersättning åt denne,
15 000 kronor för uppförande av en enklare förläggning vid Stensängen
samt 8 000 kronor för anläggande av plantskolor m. m. å inägorna. Löpande
driftkostnader för stämplings- och andra skogsvårdsåtgärder utöver utgifterna
för det skogliga biträdet skulle bestridas av domänverket, som även
skulle i vanlig ordning ombesörja avverkning och försäljning av utstämplat
virke.
Riksräkenskapsverket har i avgivet remissutlåtande uttalat, att förslaget
icke givit ämbetsverket anledning till erinran.
Skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län.
Förslaget. Den 15 oktober 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt skogsstyrelsen att
i samråd med domänstyrelsen utreda möjligheterna att anlägga en skogsvårdsgård
på Bogesunds egendom. I skrivelse den 12 januari 1949 har skogsstyrelsen
efter samråd med domänstyrelsen framlagt förslag i ämnet. För
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
5
slaget innebär, att den nordöstra delen av egendomen skall upplåtas såsom
skogsvårdsgård till skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län och att ett belopp
av 640 000 kronor skall anvisas till uppförande av undervisnings- och
förläggningslokaler å gården. Det föreslagna området, som angivits omfatta
en areal av omkring 468 hektar, har närmare utmärkts å en vid förslaget
fogad karta. Vid förslaget har fogats en skrivelse i ämnet till skogsstyrelsen
från skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län ävensom en av länsarkitekten
S. Häggblom, Gävle, verkställd kostnadsberäkning.
Skogsstyrelsen har framhållit, att det angivna området i huvudsak motsvarade
de önskemål, som styrelsen uppställt beträffande en skogsvårdsgård
i Stockholms län, nämligen centralt läge, relativt stor skogsmarksareal,
förläggnings- och skollokaler, som medgåve en kontinuerlig undervisningsverksamhet,
samt ett så litet jordbruk som möjligt.
En närmare redogörelse för behovet av skogsvårdsgården och villkoren
för upplåtelsen m. in. lämnas å s. It—13 i propositionen.
De för skogsvårdsgården erforderliga byggnaderna, som föreslagits skola
förläggas till Ladvik vid nordvästra delen av området, ha av skogsvårdsstyrelsen
beräknats draga en kostnad av 700 000 kronor, därav i runt tal 640 000
kronor till uppförande av dels elevhemsbyggnad för 28 elever jämte bostad
för husmor, lärarrum m. m., dels köks-, matsals- och skolbyggnad och dels
föreståndarbostad ävensom 60 000 kronor för viss utrustning.
Skogsstyrelsen har för sin del icke haft något att erinra mot den föreslagna
förläggningen av byggnaderna eller mot de angivna byggnadskostnaderna.
De 640 000 kronorna borde anvisas under ett särskilt anslag, medan
frågan om anvisande av medel till utrustning torde göras beroende av i vad
mån skogsvårdsstyrelsens egna medel borde anlitas härför. Skulle eventuellt
statsmedel erfordras för ändamålet, borde dessa anvisas från skogsvårdsstyrelsernas
omkostnadsanslag.
Yttrandena. Statskontoret har i princip icke haft något att erinra mot den
föreslagna upplåtelsen men har ansett det böra övervägas, huruvida icke nybyggnadsprogrammet
med hänsyn till situationen på byggnadsmarknaden
borde inskränkas eller helt ställas på framtiden.
Riksräkenskapsverket har bland annat framhållit, att det ur statsfinansiell
synpunkt enligt dess mening skulle vara att föredraga att genom anvisande
av anslag å riksstaten eller genom ianspråktagande av reserverade
prisutjämningsavgifter för exporterade trävaror medel ställdes till förfogande
för omedelbar avskrivning ur domänverkets räkenskaper av bokförda
värdet för det område, som upplätes till skogsvårdsstyrelsen.
Ej heller byggnadsstijrelsen har, ur de synpunkter styrelsen haft att företräda,
funnit skäl till erinran mot upplåtelsen, därvid styrelsen emellertid
framhållit att den i avsaknad av ritningar över nybyggnaderna icke kunnat
närmare granska byggnadskostnaderna.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
Övningsplats för sjökrigsskolan.
I propositionen nr 128/1948 behandlades en framställning av chefen för
sjökrigsskolan att få disponera ett markområde om cirka 135 hektar vid
Sandviken mellan Frössvik och Röskär å Bogesunds egendom såsom övningsområde
för skolan. Därvid uttalade dåvarande departementschefen att med
den ifrågasatta upplåtelsen borde anstå, till dess frågan om indragning av
ilygflotliljen vid Hägernäs blivit avgjord samt att, därest vid Hägernäs
lämpliga områden lör skolan icke erbjöde sig, ärendet borde upptagas till
förnyad prövning.
I skrivelse den 26 november 1948 har nu arméns fortifikations förvaltning
hemställt, att berörda område, vilket närmare utmärkts å en vid skrivelsen
fogad karta, utan ersättning skulle upplåtas för angivna ändamål. Till motivering
av framställningen har anförts följande.
Med anledning av vad i prop. nr 128/1948 uttalats hemställde chefen för
sjökrigsskolan hos chefen för Roslagens flygflottilj om yttrande, huruvida
för ändamålet lämpligt område funnes å flygvapnet tillhörig mark vid Hägernäs.
Av flottilj chefens yttrande, vilket sedermera bekräftats av chefen
för flygvapnet, framgår, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid
Hägernäs på grund av dess ringa areal och med hänsyn till omgivande bosf^dsbebyggelse
över huvud taget icke är lämpligt såsom övningsområde för
sjökrigsskolan, vilket gäller även sedan flygflottiljen omändrats till radarskola
och stamflygförarskola. Under åberopande liärav har skolchefen hos
chefen för marinen hemställt, att denne måtte utverka, att det föreslagna
området upplätes till sjökrigsskolans disposition. Chefen för marinen har
därefter överlämnat ^ ärendet till fortifikationsförvaltningen för handläggning
och därvid anhållit, att då den av sjökrigsskolan disponerade övningsterrängen
på grund av påbörjad och planerad bebyggelse icke längre kunde
anses uppfylla rimliga anspråk på en övningsplats av här avsett slag, åtgärder
måtte vidtagas för att området snarast möjligt skulle kunna tagas i
bruk av sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolan disponerar för närvarande för övningar två i enskild ägo
varande områden om 51,2 och 2,9 hektar belägna i Näsby centralpark och
Viggbyholm. Tillståndet att begagna de två områdena gäller endast intill dess
marken skall styckas för bostadsbebyggelse. Då exploatering av vissa delar
av marken redan påbörjats, har det blivit angeläget att snarast möjligt skaffa
ett nytt övningsområde för utbildning i handvapen- och fälttjänst. Verkställda
undersökningar ha givit vid handen, att ifrågavarande område under
kronocgendomen Bogesund är det för ändamålet lämpligaste bland annat
på grund av tillgången till en relativt lång och för landstigningsövningar
lämplig strand. Den totala arealen utgör ca 135 hektar, varav ca 15 hektar
bestå av åker och äng och ca 120 hektar av skogsmark. Området är avsett
att huvudsakligen användas för skjututbildning (fältskjutning med handvapen),
handvapentjänst, sprängtjänst, landstigningsövningar, fälttjänst (bivackering,
orientering m. in.) samt simning och rekreation. Med utgångspunkt
lrån nuvarande förhållanden torde övningar komma att bedrivas med
högst 200 man i sänder och skjutning skulle i regel förekomma minst en
gång varje vecka året om. Hinder skulle icke behöva föreligga mot att under
tiden mellan skjutövningarna utnyttja inägojorden såsom bete. Stängsel
skulle icke uppföras omkring området. Därest icke några av de byggnader,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
7
som finnas å områdets östra del, kunna få disponeras för skolans räkning,
torde därå böra uppföras ett enkelt förrådshus och en värmestuga, varjämte
en brygga skulle anläggas vid Sandviken.
För egen del får fortifikationsförvaltningen framhålla, att det med hänsyn
till svårigheten att för rimliga kostnader erhålla lämpligt övningsområde
för sjökrigsskolan synes synnerligen önskvärt att, sedan Bogesunds
egendom förvärvats av kronan, för övningarna erforderligt område om möjligt
upplåtes å egendomen tillhörig mark. Det av chefen för sjökrigsskolan
föreslagna området synes väl lämpat för ändamålet. Vad angår villkoren för
upplåtelsen torde det böra uppdragas åt domänstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
att träffa avtal därom.
Riksräkenskapsverket har i remissutlåtande den 9 februari 1949 anfört,
att man beträffande formen för ifrågavarande upplåtelse kunde välja närmast
mellan två olika alternativ. Antingen kunde förvaltningen av området
överflyttas till fortifikationsförvaltningen och området i samband därmed
överföras till försvarets fastighetsfond, eller kunde upplåtelsen ordnas på
sätt i ärendet föreslagits. Ämbetsverket har förklarat sig icke ha något att
erinra mot sistnämnda alternativ.
Fortsatt upprustning av Bogesund.
Slutligen har domänstyrelsen i skrivelse den 27 november 1948 hemställt,
att för fortsatt upprustning av Bogesunds egendom måtte för budgetåret
1949/50 anvisas ett reservationsanslag av 500 000 kronor. Vid sin beräkning
av medelsbehovet har styrelsen tagit hänsyn till de ändringar i den av Bogesundsutredningen
uppgjorda upprustningsplanen, som ett genomförande av
förslagen att inrätta en försöksgård å egendomen och att upplåta ett område
därstädes till försöksfält åt skogsforskningsinstitutet skulle medföra.
Styrelsen har sålunda räknat med, att endast följande brukningsenheter
skulle kvarstå under styrelsens förvaltning, nämligen Tenö, Bullerholmen,
Broknäs, Nibble, Gåsvik, Ut-Eke, Ådalen och Frössvik. Vidare har styrelsen
förutsatt, att det för innevarande budgetår till upprustning av Bogesund anvisade
anslaget å 1 000 000 kronor skulle komma att helt disponeras under
budgetåret.
I fråga om den närmare specifikationen av det äskade anslagsbeloppet
hänvisas till s. 15—16 i propositionen.
Departementschefen.
Departementschefen har anfört i ärendet:
»Vad först angår förslaget om att inrätta en försöksgård å Bogesund torde
jag få erinra om att Kungl. Maj :t tidigare denna dag på min hemställan
beslutat uppdraga åt lantbruksstyrelsen och statens lantbruksförsök att utarbeta
en plan för den fortsatta utbyggnaden av försöksgårdsverksamheten.
Därvid skulle bland annat prövas lämpligheten av att till Bogesund förlägga
en försöksgård av nu ifrågasatt typ. I avbidan på resultatet av denna
utredning torde ställning nu icke böra tagas till sagda förslag.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
De framställningar, som gjorts om upplåtande av vissa delar av Bogesund
för olika skogliga ändamål, synas alla väl motiverade. Med hänsyn till den
stora betydelse, som skogsforskningsinstitutets verksamhet har, finner jag
det sålunda angeläget, att institutets behov av ett försöksfält i närheten av
Stockholm skall bliva tillgodosett. Även det trädarkiv, som skulle ingå i detta
försöksfält, synes kunna bliva av stor betydelse för skogsnäringen. Jag anser
det vidare önskvärt, att skogshögskolan skall äga använda viss del av skogsmarken
å egendomen såsom övningsskog, då utbildningen därigenom torde
kunna effektiviseras. Genom att förlägga en skogsvårdsgård till Bogesund
synes man slutligen kunna på ett tillfredsställande sätt lösa problemet att
finna en fast förläggningsplats för den skogliga upplysnings- och undervisningsverksamheten
inom Stockholms län. En dylik skogsvårdsgård torde
dessutom, såsom skogsstyrelsen framhållit, även kunna få stor betydelse
för sagda verksamhet inom Uppsala och Södermanlands län.
Jag kan alltså i princip ansluta mig till samtliga dessa i skogsvårdens
intresse framlagda förslag.
Vad härefter angår frågan om övningsområde för sjökrigsskolan har del
numera visat sig, att det av flygvapnet disponerade markområdet vid Hägernäs
icke lämpar sig för detta ändamål. Av den förebragta utredningen framgår
vidare, att även andra förslag till lösning av förevarande spörsmål varit
på tal men av olika anledningar måst förkastas. Under sådana omständigheter
har jag intet att erinra mot att området vid Sandviken mellan Frössvik
och Röskär å Bogesunds egendom tages i anspråk för att tillgodose sjökrigsskolans
behov av mark för övningsändamål.
Det område, som föreslagits skola upplåtas för sistnämnda ändamål,
sammanfaller emellertid delvis med det område, vilket skogsforskningsinstitutet
önskar disponera som försöksfält. En jämkning av de ifrågasatta
gränserna för dessa områden blir därför nödvändig.
Jag torde få erinra om att min företrädare i ämbetet i propositionen nr
128/1948 uttalade, att förvaltningen av Bogesunds egendom tills vidare borde
få kvarligga hos domänstyrelsen, vilken den 30 mars 1946 av Kungl.
Maj :t förordnats att taga egendomen i besittning för kronans räkning. Någon
erinran häremot gjordes ej av riksdagen. Denna beviljade jämväl de i
propositionen begärda anslagen för budgetåret 1948/49, nämligen å kapitalbudgeten
under statens domäners fond ett investeringsanslag å 12 900 000
kronor för inlösen av egendomen samt å driftbudgeten under nionde huvudtiteln
ett reservationsanslag för iståndsättande av egendomen å 1 000 000
kronor.
Ett genomförande av de här förordade förslagen om upplåtelse av vissa
delar av egendomen torde ej böra föranleda någon ändring i fråga om förvaltningen
av egendomen i övrigt. För de upplåtna områdena torde ersättning
till domänfonden böra utgå enligt de grunder, som angivits i propositionen
nr 153/1939.
Enligt vad i ärendet anförts disponerar skogsforskningsinstitutet medel
till bestridande av utgifterna under de närmaste åren för verksamheten vid
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
9
det föreslagna försöksfältet, med undantag för kostnaden för anläggande
av ett trädarkiv. För detta ändamål har ett belopp av 125 000 kronor ansetts
erforderligt. Vidare har beräknats ett belopp av 260 000 kronor till uppförande
och reparation av nödvändiga byggnader och hägnader å försöksfältet.
Kostnadsberäkningarna synas böra godtagas. Inrättandet av trädarkivet
torde, såsom styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet
framhållit, få anses vara en åtgärd av sådan beskaffenhet, att kostnaderna
därför böra kunna bestridas ur diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter.
Enligt vad jag inhämtat har chefen för folkhushållningsdepartementet
för avsikt att upptaga detta spörsmål i ett senare sammanhang.
Engångskostnaderna för uppförande och reparation av vissa byggnader
och hägnader å försöksfältet torde däremot höra bestridas från ett
särskilt reservationsanslag å driftbudgeten, benämnt Statens skogsforskningsinstitut:
Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund. Dessa kostnader
torde, såsom föreslagits, böra fördelas på tre år. Enligt vad institutet
under hand uppgivit erfordras under nästa budgetår icke högre anslag
för ändamålet än 30 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att Bogesundsutredningen i
sitt i propositionen nr 128/1948 anmälda betänkande beräknat utgifterna
för att upprusta byggnaderna å Holminge och Röskär för jordbruksändamål
till sammanlagt 245 000 kronor. Ett genomförande av nu förevarande
förslag skulle alltså, såvitt angår byggnadsverksamheten å brukningsdelarna,
medföra blott en obetydlig kostnadsökning i förhållande till förstnämnda
alternativ.
Jag har ej heller något att erinra mot skogshögskolans framställning om
anslag å 23 000 kronor för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. å övningsskogen
vid Stensängen. Beloppet torde böra upptagas å driftbudgeten
för nästa budgetår under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Skogshögskolan:
Byggnadsarbeten å övningsskog vid Bogesund. Däremot är jag icke
för närvarande beredd att tillstyrka förslaget, att vid högskolan skulle anställas
ett skogligt biträde i lönegrad Ce 19 med huvudsaklig uppgift att
sköta den nya övningsskogen. Tills vidare torde skötseln av denna skog
kunna ordnas med anlitande av högskolans tillgängliga resurser.
Vad angår framställningen om anslag till uppförande av byggnader å den
planerade nya skogsvårdsgården torde det väl, om denna skogsvårdsgård
skall komma till stånd, bliva nödvändigt att anslag av statsmedel beviljas
för ändamålet. Med hänsyn till omfattningen av dessa byggnadsarbeten kan
jag dock icke tillstyrka, att medel nu skola anvisas härför. Under sådana
förhållanden torde även böra anstå med upplåtandet av den mark, som är
avsedd att ingå i skogsvårdsgården. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas
till de i det föregående föreslagna upplåtelserna av mark till skogsforskningsinstitutet,
skogshögskolan och sjökrigsskolan. Likaså torde redan
nu böra begäras dylikt medgivande till att vid lämplig tidpunkt till skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län upplåta den för berörda skogsvårdsgård avsedda
marken. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t eller, eller Kungl
‘i Ii i han(j till riksdagens protokoll 19b9. 10 sand. Nr 12.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
Maj :ts bemyndigande, vederbörande myndigheter att meddela närmare bestämmelser
rörande tidpunkten för upplåtelserna ävensom beträffande övriga
villkor för desamma. I samband därmed torde även spörsmålet om
den närmare gränsdragningen mellan det område, som bör disponeras av
skogsforskningsinstitutet, och det område, som bör upplåtas såsom övningsområde
för sjökrigsskolan, få upptagas till avgörande.
Den under innevarande budgetår påbörjade upprustningen av Bogesunds
egendom torde böra fortsättas under nästa budgetår. För detta ändamål
har domänstyrelsen begärt ett anslag å 500 000 kronor. Även sedan de förbättringsåtgärder
vidtagits, för vilka medel anvisades år 1948, återstå betydande
brister att avhjälpa å egendomen. Jag finner det angeläget att detta
skall ske snabbt och har intet att erinra mot de belopp som domänstyrelsen
beräknat för ändamålet. Med hänsyn till de här föreliggande speciella omständigheterna
torde, i likhet med vad som gällt under innevarande år, kostnaderna
allenast förskottsvis böra bestridas från domänfonden och denna
därefter erhålla ersättning för desamma genom ett särskilt reservationsanslag,
benämnt Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
iståndsättande av Bogesunds egendom.
Beträffande den fortsatta upprustningen torde jag här få erinra om att
domänstyrelsen i sina nu framlagda kostnadsberäkningar utgått från att
förslaget att inrätta en försöksgård å Bogesund skulle genomföras. Några
medel för upprustning av de delar av egendomen, som beröras av detta
förslag, ha därför icke inräknats i det begärda anslaget. Såsom jag förut
anfört har jag emellertid icke ansett mig nu kunna tillstyrka nämnda förslag.
Då såsom en följd härav sagda delar av Bogesund tills vidare böra förvaltas
av domänstyrelsen på samma sätt som för närvarande, kunna upprustningsåtgärder
bliva erforderliga jämväl därstädes. Härvid bör dock givetvis
iakttagas att inga åtgärder vidtagas, som kunna föregripa det slutliga
ställningstagandet till frågan om försöksgårdens förläggning. Någon ökad
medelsanvisning för upprustning av Bogesund i anledning av vad nu anförts
torde icke vara erforderlig.»
Utskottet.
Utskottet, som den 15 mars 1949 besökt Bogesunds egendom, har intet att
erinra mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj :t att upplåta mark
å egendomen till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog
för skogshögskolan och skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms
län. Frågan om upplåtelse av ett övningsområde å egendomen för sjökrigsskolan
synes däremot giva rum för vissa betänkligheter.
Av utredningen framgår, att det tilltänkta övningsområdet bland annat
skulle användas för skjututbildning, handvapentjänst och sprängtjänst.
Bortsett från den omständigheten, att skogsbeståndet och övrig vegetation
inom området skulle komma att utsättas för avsevärd åverkan, kan enligt
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
11
utskottets mening starkt ifrågasättas lämpligheten av att dylika militära övningar
förläggas till trakter, som i allt större utsträckning torde komma
att användas såsom fritidsområde. Även torde åtskilliga olägenheter kunna
väntas uppstå för den i närheten boende jordbrukande befolkningen. Med
hänsyn härtill finner sig utskottet böra förorda, att ytterligare undersökningar
vidtagas för att utröna huruvida icke annat lämpligt övningsområde
står till buds, vilket icke är förenat med de nämnda olägenheterna.
Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i propositionen föranleder icke någon
erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna Kungl. Maj:ts förslag angående upplåtelse
av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,
statens skogsforskningsinstitut samt skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län,
2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t
ville föranstalta om ytterligare utredning angående möjligheten
att anskaffa övningsområde åt sjökrigsskolan utanför
Bogesunds egendom, samt
3) å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Skogshögskolan: Byggnadsarbeten å övningsskog
vid Bogesund ett reservationsanslag av 23 000 kronor,
b) till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten
å försöksfält vid Bogesund ett reservationsanslag av 30 000
kronor, samt
c) till Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för iståndsåtiande av Bogesunds egendom ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.
Stockholm den 28 april 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,
Hjalmar Nilsson, Svedberg, Näslund, Jon Jonsson och Henry Johansson;
samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile, Andersson i
Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö,
Larsson i Karlstad, Boman i Stafsund och Allmän.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 12.
Res ervation
av herrar Hjalmar Nilsson och Larsson i Karlstad, vilka ansett att utskottet
bort bifalla jämväl förslaget om upplåtelse av viss del av Bogesunds
egendom såsom övningsområde för sjökrigsskolan och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Utskottet, som den 15 mars 1949 besökt Bogesunds egendom, har intet
att erinra mot det begärda bemyndigandet för Kungl. Maj :t att upplåta
mark å egendomen till försöksfält för statens skogsforskningsinstitut, övningsskog
för skogshögskolan och skogsvårdsgård för skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län ävensom för övningsområde åt sjökrigsskolan.
Ej heller vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i propositionen föranleder
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
1) godkänna Kungl. Maj :ts förslag angående upplåtelse
av vissa delar av Bogesunds egendom till skogshögskolan,
statens skogsforskningsinstitut, skogsvårdsstyrelsen i Stockholms
län och sjökrigsskolan samt
2) å rikstaten för budgetåret — — — 500 000 kronor.»
497513. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.