Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
1
Nr 11.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket.
(1 :a avd.)
I årets statsverksproposition (IX H.T. p. 59) har Kungl. Maj :t föx-eslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet för budgetåret 1949/
50 beräkna dels till Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring
vid mindre jordbruk ett reservationsanslag av 12 000 kronor och dels till
Jordbruksekonomisk undersökning ett reservationsanslag av 265 300 kronor.
De beräknade beloppen motsvara anslagsanvisningen till ändamålen
för innevarande år. Beträffande de nu gällande bestämmelserna för anslagens
användning hänvisas till statsliggaren s. 770.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 februari 1949 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 43, under åberopande
av ett bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag föreslagit riksdagen att till Bidrag till bokföringsverksamheten inom
jordbruket å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 376 000 kronor.
Inledning.
Genom beslut den 18 juli 1947 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens livsmedelskommission
och lantbruksstyrelsen att gemensamt verkställa utredning
rörande de åtgärder, som borde vidtagas för att utvidga underlaget för den
jordbruksekonomiska undersökningen och för att ett fullt tillförlitligt räkenskapsmaterial
skulle kunna erhållas, samt rörande det sätt på vilket
bearbetningen av materialet borde ske. Vid utredningen skulle beaktas vad
i propositionen nr 75 till sagda års riksdag angående riktlinjerna för den
framtida jordbrukspolitiken in. in. ävensom i särskilda utskottets däröver
avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i ämnet anförts.
Utredningsarbetet har utförts av en särskild delegation, i vilken förutom
lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen även Sveriges lantbruksförbund
varit företrätt. Delegationen har utgjorts av ordföranden i statens
livsmedelskommission, hovrättsrådet O. A. V. Söderström, tillika ordförande,
byråchefen i lantbruksstyrelsen E. A. Granström och direktören i Sveriges
lantbruksförbund A. H. Stensgård.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 11.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
Delegationen har den 24 januari 1949 till lantbruksstyrelsen och statens
livsmedelskommission överlämnat en promemoria angående bokföringsverksamheten
på jordbrukets område. Vid promemorian har fogats ett särskilt
yttrande av direktören Stensgård.
Med skrivelse den 1 februari 1949 ha statens livsmedelskommission och
lantbruksstyrelsen överlämnat sagda promemoria samt hemställt, att åtgärder
för att utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket måtte vidtagas
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som förordats i
promemorian. Särskilda yttranden ha avgivits inom livsmedelskommissionen
av ledamöterna D. Svenson och G. Carlsson samt inom lantbruksstyrelsen
av ledamoten E. Själander.
Delegationens promemoria.
I fråga om det närmare innehållet i promemorian får utskottet, i den mån
redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till s. 3—9 i propositionen.
Vad beträffar den framtida omfattningen av den statsunderstödda bokföringsverksamheten
inom jordbruket har delegationen anfört, att för räkenskapsåret
1946/47 — det senaste för vilket fullständiga uppgifter förelåge
— räkenskapsutdrag från sammanlagt 1 889 brukningsdelar bearbetats.
Detta antal motsvarade 0,58 procent av landets samtliga brukningsdelar
med över 2 hektar åker. En väsentlig skillnad i fråga om anslutningen
funnes mellan brukningsdelar av olika storlek. Anslutningen vore nämligen
ytterst ringa bland småbruken, medan 8,5 procent av brukningsdelarna med
mer än 50 hektar omfattades av bokföringsverksamheten. Av nämnda 1 889
brukningsdelar hade 1 230 deltagit i den särskilda representativa jordbruksekonomiska
undersökningen, medan 659 utgjorts av brukningsdelar, som
varit anslutna till bokföringsbyråer utan att deltaga i undersökningen.
Även om bokföringsverksamheten vunnit ökad utbredning inom jordbruket
under senare år, vore dock den nuvarande omfattningen icke tillräcklig
för att belysa vare sig de ekonomiska förhållanden, under vilka jordbruket
i olika delar av landet arbetade, eller de varierande förutsättningar,
som funnes vid brukningsdelar av olika storlekar. En utvidgning av verksamhetens
omfattning framstode med hänsyn härtill såsom synnerligen angelägen.
I synnerhet vore det av vikt att få till stånd en ökning av antalet
bokförande brukningsdelar i storleksgruppen 10—20 hektar åker. Förutom
nämnda storleksgrupp, vilken inrymde de s. k. basjordbruken, syntes det
emellertid önskvärt, att ökad anslutning till bokföringsverksamheten jämväl
vunnes inom den storleksgrupp, som omfattade de närmast större jordbruken,
d. v. s. sådana med en åkerareal av 20—30 hektar. Under bokföringsåret
1946/47 hade den jordbruksekonomiska undersökningen bland
annat omfattat 368 brukningsdelar i förstnämnda och 196 i sistnämnda
storleksgrupp. Därutöver hade emellertid deltagit ett antal dylika bruknings
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr It.
3
delar i den ordnade bokföringsverksamhet, som bedreves vid sidan av undersökningen.
Med de fordringar, som måste ställas på det i undersökningen
ingående materialets representativitet, om detsamma skulle kunna få den
förutsatta betydelsen vid avvägningen av prisregleringsåtgärderna på jordbrukets
område, syntes en utökning av antalet brukningsdelar i nyssnämnda
båda storleksgrupper till minst omkring 2 000 vara erfoideilig, därav
i runt tal 1 550 brukningsdelar borde tillhöra storleksgruppen 10—20 hektar
åker samt 450 brukningsdelar storleksgruppen 20—30 hektar åker. Åtgärder
hade vidtagits för att om möjligt redan under bokföringsåret 1948/49 uppnå
anslutning från 1 000 jordbruk med 10—30 hektar åker. För budgetåret
1949/50 borde den jordbruksekonomiska undersökningen beräknas omfatta
tillhopa 2 250 brukningsdelar, varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250
med 30—50 hektar åker. Emellertid borde även andra grupper än de, som
vore av särskild betydelse för avvägningen av de prisreglerande åtgärderna,
såvitt möjligt påverkas att i ökad omfattning ansluta sig till bokföringsverksamheten.
Det syntes därvid främst önskvärt, att jordbruk, som ''ore
mindre än basjordbruken, mera allmänt än hittills skulle deltaga i denna
verksamhet.
Rörande den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten
samt den centrala bearbetningen av bokföringsmaterialet ha i promemorian
framlagts vissa förslag. Delegationen har emellertid ej funnit det möjligt
att genomföra de ifrågasatta ändringarna redan från och med budgetål et
1949/50 med undantag för den centrala ledningen av verksamheten.
Enligt delegationen bör den centrala ledningen handhavas av ett statligt
organ. Efter att ha framhållit, att tre organ därvid främst syntes kunna
komma i fråga, nämligen lantbruksstyrelsen, lantbrukshögskolan och det
centrala prisreglerande organet på jordbrukets område, har delegationen
stannat för att förorda, att uppgiften skall anförtros lantbruksstyrelsen. I
anslutning härtill har delegationen föreslagit, att inom lantbruksstyrelsen
skulle inrättas en särskild institution för ändamålet, kallad lantbruksstyrelsens
bokföringsinstitution. Denna institution skulle lyda under styrelsens
lantbruksbyrå. Institutionen har emellertid ansetts böra förläggas till lantbrukshögskolan
med hänsyn till värdet av en intim kontakt med verksamheten
därstädes. Till institutionen skulle knytas en särskild rådgivande
nämnd. I denna skulle samtliga de intressen, som i större utsträckning beröras
av bokföringsverksamheten, vara företrädda. Den närmaste ledningen
av arbetet vid institutionen skulle åligga en föreståndare. Personalbehovet
i övrigt vid institutionen har uppskattats til! en förste assistent, ett kanslibiträde
och fem biträden för skriv- och kontorsgöromal.
Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har delegationen till
en början erinrat om att redan i propositionen nr 32/1948 gjorts ett uttalande
om en sammanslagning av de nuvarande båda anslagen. Delegationen
har förordat sammanslagningen. Härigenom skulle nämligen enligt
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
dess mening vinnas en viss förenkling i handläggningen av hithörande ärenden
samt en förbättrad översikt över statens ekonomiska medverkan till
bokföringsverksamheten. Det nya anslaget har föreslagits skola erhålla benämningen
Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket.
Delegationen har vidare anfört, att man i samband med sammanslagningen
även borde närmare överväga frågan om ändring av bidragsgrunderna.
Därvid har delegationen ansett att, oavsett hur frågan om den framtida
bokföringsverksamheten inom jordbruket löstes, vissa ändringar borde
göras i kungörelsen nr 221/1939 angående statsbidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk. Sålunda borde det nuvarande
bidraget till bokföringskostnader — 250 kronor årligen till varje
bokföringsbyrå jämte därutöver visst belopp för varje upprättat bokslut —-ersättas av ett enligt andra grunder utgående bidrag, som kunde väntas
mera effektivt främja byråernas verksamhet. Enligt delegationen borde det
därvid främst ifrågakomma att höja det nu utgående bidraget för verkställt
bokslut med 10 kronor. I så fall skulle statsbidraget komma att utgöra 30
kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat byrån under sammanlagt
fem år, samt 20 kronor för varje bokslut, som därefter utfördes åt
samme jordbrukare. Beträffande villkoren för bidraget har föreslagits den
ändringen, att ortsbidrag icke längre skulle krävas. Vidare har anförts att
det belopp av 10 kronor, varmed bidrag till kostnader för upprättande av
räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut nu utgår, vore otillräckligt. Bidraget
borde höjas med 10 kronor till 20 kronor för varje dylikt utdrag.
Slutligen borde rätten att besluta om sådana bidrag, som avses i nyssnämnda
kungörelse, med hänsyn till de begränsade bidragsbeloppen kunna överflyttas
från Kungl. Maj :t till lantbruksstyrelsen.
Beträffande bidragen till den jordbruksekonomiska undersökningen har
delegationen ej ansett sig för budgetåret 1949/50 böra föreslå annan ändring
än att ersättningen för räkenskapsutdrag för jordbruk över 50 hektar
— vilken nu utgår med 25 kronor — skulle nedsättas till 20 kronor. Sänkningen
har motiverats med att denna ersättning borde utgå med samma
belopp, som föreslagits beträffande sådana brukningsdelar som deltaga i
övrig bokföringsverksamhet.
I anslutning till det anförda ha kostnaderna för bokföringsverksamheten
under budgetåret 1949/50 beräknats på följande sätt.
Kostnaderna för den jordbruksekonomiska undersökningen ha uppskattats
till sammanlagt 358 100 kronor enligt följande sammanställning.
Kronor Kronor
1. Bokföringsmaterialets insamling:
ersättning till i undersökningen deltagande jordbrukare
....................................... 65 000
kostnad för den lokala ledningen och övervakningen
av undersökningen ......................... . 112 500 177 500
Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
5
Årsbokslut:
upprättande av bokslut för jordbruk om högst 50
3. Statistisk bearbetning:
bokföringsmaterialets
4. Kurser
Kronor |
Kronor |
101 250 2 400 |
115 150 |
53 950 4 000 |
57 950 |
7 500 |
Summa kronor 358 100.
Vid beräkningarna har delegationen utgått från att den jordbruksekonomiska
undersökningen under nästa budgetår skulle utökas till att omfatta
tillhopa 2 250 brukningsdelar, varav 2 000 med 2—30 hektar åker och 250
med 30—50 hektar åker. I övrigt må beträffande sammanställningen nämnas,
att det under posten bokföringsmaterialets statistiska bearbetning upptagna
beloppet 53 950 kronor hänför sig till den ifrågasatta nya institutionen
för bokföringsverksamhetens centrala ledning. Av beloppet ha 48 950 kronor
avsetts för avlöningar till institutionens personal och 5 000 kronor till expenser.
Vad härefter angår kostnaderna för främjande av bokföringsverksamheten
i övrigt inom jordbruket har delegationen räknat med att under år
1949 antalet till verksamheten anslutna jordbruk med en åkerareal av högst
50 hektar skulle uppgå till omkring 500. Därutöver ha bidrag till räkenskapsutdrag
ansetts böra beräknas för ytterligare omkring 300 jordbruk.
Med ledning härav och av medelsåtgången under senare år har delegationen
för bidrag till bokföringskostnader under år 1949 upptagit ett belopp av
13 000 kronor. Vidare har såsom bidrag till kostnader för upprättande av
räkenskapsutdrag ansetts böra beräknas ett belopp av 16 000 kronor. För
inrättande av nya bokföringsbyråer inom sådana distrikt, där dylika nu icke
finnas, har ett belopp av 5 000 kronor beräknats vara erforderligt. Medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1949/50 skulle sålunda
uppgå till (13 000 + 16 000 + 5 000 =) 34 000 kronor. Med hänsyn till för
närvarande förefintlig reservation av i runt tal 2 300 kronor å anslaget till
Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre jordbruk
har emellertid delegationen funnit anslagsbehovet för budgetåret 1949/50
kunna begränsas till 31 700 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1949/50 till åtgärder för
främjande av bokföringsverksamheten inom jordbruket har sålunda uppskattats
till (358 100 + 31 700 =) 389 800 kronor. Kostnaderna för den
föreslagna bokföringsinstitutionen borde emellertid anvisas under lantbruksstyrelsens
avlönings- och omkostnadsanslag. Dessa borde därför uppräknas
med 49 000 respektive 5 000 kronor. Övriga kostnader, 335 800 kronor, borde
anvisas under ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
Livsmedelskommissionens och lantbruksstyrelsens skrivelse.
I sin förenämnda skrivelse ha statens livsmedelskommission och lantbruksstyrelsen
ingående behandlat de i promemorian framlagda alternativen rörande
den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten inom
jordbruket. Myndigheterna ha härvid, i likhet med delegationens majoritet,
ansett att den lokala statsunderstödda bokföringsverksamheten helt bör
omhänderhavas av hushållningssällskapen. Även i övrigt ha myndigheterna
förklarat sig dela de i promemorian framförda synpunkterna och förslagen.
Under åberopande härav ha de hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att
utvidga bokföringsverksamheten inom jordbruket i huvudsaklig överensstämmelse
med de i promemorian förordade riktlinjerna, samt att de härför
erforderliga medlen måtte ställas till förfogande.
Mot vad livsmedelskommissionen och lantbruksstyrelsen sålunda anfört
ha ledamöterna av livsmedelskommissionen D. Svenson och G. Carlsson samt
ledamoten av lantbruksstyrelsen E. Sjölander anmält reservation såvitt angår
förslaget om anordnandet av den lokala organisationen av hokföringsverksamheten.
Departementschefen.
Departementschefen har anfört:
»Den promemoria rörande den statsunderstödda bokföringsverksamheten
inom jordbruket, som nu framlagts, innebär betydande ändringar i fråga
om organisationen och omfattningen av nämnda verksamhet. Promemorian
är för närvarande föremål för överväganden inom jordbruksdepartementet.
Beredningen av frågorna om den framtida lokala organisationen av bokföringsverksamheten
och om inrättande av en särskild institution för den centrala
bearbetningen av bokföringsmaterialet torde emellertid, främst med
hänsyn till erforderlig remissbehandling, icke kunna slutföras inom sådan
tid, att förslag härom kunna föreläggas årets riksdag. Dessa frågor torde
därför icke nu böra upptagas till behandling. I enlighet härmed kommer
jag även i det följande att utgå från den förutsättningen, att ifrågavarande
verksamhet under nästa budgetår skall i organisatoriskt hänseende fortgå
enligt i huvudsak samma riktlinjer som under innevarande budgetår.
Däremot torde nu böra upptagas frågorna om en ytterligare utvidgning
av den jordbruksekonomiska undersökningen samt om vissa ändringar i
grunderna för statsbidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Vad
den förra frågan angår finner jag det angeläget, att tillräckligt material för
upprättande av typjordbrukskalkyler snarast möjligt skall erhållas. Härför
erfordras emellertid, såsom framhållits i promemorian, en betydande ökning
av antalet deltagande jordbruk, framför allt i storleksgruppen 10—20 hektar.
Jag har därför intet att erinra mot vad i promemorian anförts angå
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr tl. *
ende den anslutning till sagda undersökning, som bör eftersträvas under
nästa budgetår.
Jag anser mig vidare böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i bestämmelserna
om statsbidrag till den bokföringsverksamhet, som bedrives utöver
den jordbruksekonomiska undersökningen. Dylika bidrag böra sålunda till
en början utgå oberoende av om ortsbidrag erhålles eller ej. Statsbidrag till
bokföringskostnader bör från och med nästa budgetår utgå till bokföringsbyrå
med högst 30 kronor för bokslut åt jordbrukare, vilken icke anlitat
byrån under sammanlagt fem år, samt med högst 20 kronor för varje bokslut
som därefter utföres åt samma jordbrukare. Bidraget till kostnader for
upprättande av räkenskapsutdrag efter verkställda bokslut bör höjas till
högst 20 kronor för varje dylikt utdrag. Slutligen bör hinder ej mota, att
befogenheten att besluta om bidrag av Kungl. Maj :t överflyttas till lantbruksstyrelsen.
Det torde få ankomma å Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar,
som bliva erforderliga vid bifall till vad jag sålunda förordat.
Beräkningen av kostnaderna för bidrag till upprättande av räkenskapsutdrag
för större jordbruk, som deltaga i den jordbruksekonomiska undersökningen,
föranleder ingen erinran från min sida. Jämväl i övrigt kan jag
godtaga beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1949/50 för den
statsunderstödda bokföringsverksamheten inom jordbruket, dock med undantag
för det belopp, som avser den statistiska bearbetningen av bokföringsmaterialet.
Såsom jag i det föregående anfört bör förslaget om inrättande
av en särskild institution för denna bearbetning icke nu upptagas till
provning. Med hänsyn härtill torde kostnaderna för denna bearbetning för
nästa budgetår böra beräknas enligt hittillsvarande grunder. För ändamålet
har för innevarande budgetår avsetts ett belopp av 35 000 kronor. Med hänsyn
till den ökade anslutningen torde medelsbehovet för nästa budgetår
kunna uppskattas till 40 000 kronor eller 13 900 kronor mindre än det belopp,
som i promemorian upptagits för den föreslagna institutionen. Med
beaktande av vad nyss sagts skulle alltså till den jordbruksekonomiska undersökningen
erfordras ett belopp av (358 100 — 13 900 =) 344 200 kronor.
Till främjande av bokföringsverksamheten i övrigt inom jordbruket skulle
avses det äskade beloppet, 31 700 kronor.
I promemorian har föreslagits, att dessa medel skola anvisas under ett
gemensamt anslag i stället för, såsom hittills, under två olika reservationsanslag.
Till detta förslag kan jag ansluta mig. Det nya anslaget, som likaledes
bör givas reservationsanslags karaktär, synes böra benämnas Bidrag
till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Jag förordar alltså, att under
denna anslagsrubrik å riksstaten för budgetåret 1949/50 skall upptagas ett
reservationsanslag av (344 200 -f 31 700 =) 375 900 eller avrundat 376 000
kronor.»
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 11.
Utskottet.
I likhet med Kungl. Maj :t finner utskottet det vara angeläget, att det
material, som genom bokföringsverksainheten vid de mindre jordbruken
ställes till förfogande för upprättande av typjordbrukskalkyler m. in., blir
så representativt som möjligt. En ökning av antalet av de till verksamheten
anslutna brukningsdelarna torde ur denna synpunkt vara påkallad. De ändringar
i fråga om statsbidragen till verksamheten utöver den jordbruksekonomiska
undersökningen, som i sådant syfte föreslagits av Kungl. Maj :t, synas
vara välgrundade och ägnade att medföra förbättring av materialet. På
grund härav och då utskottet även i övrigt biträder Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksainheten
inom jordbruket å riksstaten för budgetåret 1949/50 under
nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 376 000
kronor.
Stockholm den 28 april 1949.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Tjällgren, Alfred Andersson, Anderberg,
Hjalmar Nilsson, Svedberg, Näslund, Jon Jonsson och Henry Johansson;
samt
från andra kammaren: herrar Svensson i Ljungskile, Andersson i
Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar, Gustafson i Dädesjö,
Larsson i Karlstad, Boman i Stafsund och Åhman.
497414. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.