Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar.

(1 :a avd.)

Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande
framställningar jämte i anledning därav framlagda motioner.

Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet över jordhruksärenden
för den 3 januari 1949 (statsverkspropositionen: bilaga 30).

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

1 :o) Tjänstebostäder för domänverket. För innevarande budgetår har å
kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket anvisats ett
investeringsanslag av 150 000 kronor till tjänstebostäder för domänverket.
Från anslaget bestridas kostnaderna för inköp eller uppförande av tjänstebostäder
för domänverkets befattningshavare i sådana fall, där dylika bostäder
icke annorledes kunna anskaffas.

Departementschefen har, efter redogörelse för eu framställning i ärendet
av domänstyrelsen, anfört följande:

»Med hänsyn till vad domänstyrelsen anfört torde även för nästa budgetår
medel böra anvisas för ifrågavarande ändamål. Då emellertid alltjämt
stor återhållsamhet måste iakttagas i fråga om byggnadsverksamheten, torde
eu medelsanvisning i den omfattning styrelsen begärt icke nu kunna komma
i fråga. För min del vill jag förorda, att för ändamålet äskas ett investeringsanslag
av 200 000 kronor, eller 50 000 kronor mer än det för innevarande
budgetår anvisade anslaget. Av sagda belopp torde 50 000 kronor böra
avses för tointförvärv.»

I liihaag till riksdagens protokoll Ill sand. AV 10.

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Tjänstebostäder för domänverket för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 200 000
kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

2:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelse den 15 juli 1948
har styrelsen för veterinärhögskolan hemställt, att för hudgetåret 1949/50
måtte till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan anvisas ett anslag av
552 000 kronor. Av detta belopp ha 540 000 kronor avsetts för om- och tillbyggnad
av kirurgiska kliniken samt 12 000 kronor för vissa smärre ändringsarbeten
i obstetrisk-bujatriska avdelningens byggnad. Beträffande de
ifrågasatta byggnadsarbetena vid kirurgiska kliniken har styrelsen erinrat
om att styrelsen tidigare vid flera tillfällen framlagt förslag i ämnet.

Styrelsen har vidare i skrivelse den 18 oktober 1948 anhållit om anslag av
15 400 kronor för vissa ändringsarbeten inom fysiologisk-farmakologiska avdelningens
lokaler.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för styrelsens framställningar,
anfört:

»Jag kan i nuvarande läge icke tillstyrka förslaget om en om- och tillbyggnad
av den kirurgiska kliniken. Däremot vill jag förorda, att erforderliga
medel anvisas till de begärda ändringsarbetena inom obstetrisk-bujatriska
och fysiologisk-farmakologiska institutionernas lokaler, då dessa arbeten torde
vara nödvändiga för genomförande av den vid 1948 års riksdag beslutade
uppdelningen av ifrågavarande institutioner. Mot de i ärendet verkställda
kostnadsberäkningarna beträffande dessa arbeten har jag intet att erinra.
För byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan skulle alltså för nästa budgetår
erfordras ett investeringsanslag av (12 000 15 400 =) 27 400 kronor.»

Därefter har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 8 februari 1949 till Kungl.
Maj :t, vilken skrivelse varit för utskottet tillgänglig, anmält att kostnaden
för ändringsarbetena i obstetrisk-bujatriska avdelningens byggnad komme
att uppgå till 27 000 kronor samt anhållit att för ändamålet måtte anvisas
ytterligare 15 000 kronor.

Utskottet. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst angående medelsbehovet
för med anslaget avsett ändamål under nästa budgetår hemställer
utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag beträffande om- och tillbyggnad
av den kirurgiska kliniken,

att riksdagen må till Bygynadsarbeten vid veterinärhögskolan
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 42 400 kronor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

3

3:o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. I skrivelse den 25 augusti 1948
har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut hemställt,
att till skogshögskolan måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett byggnadsanslag
av 850 000 kronor. Av detta belopp avse 265 000 kronor högskolans
huvudbyggnad i Stockholm samt 345 000 respektive 240 000 kronor högskolans
förläggningar i Garpenberg och Malingsbo.

Efter redogörelse för styrelsens framställning har departementschefen anfört:
»Jag torde få erinra om att i propositionen nr 177 till 1948 års riksdag
angående upprustning av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna uttalades,
att med alla de åtgärder, som vore beroende av vidlyftigare byggnadsföretag,
borde få anstå till dess det ekonomiska läget förbättrats. Det omedelbara
lokalbehovet vid skogshögskolan för föreslagna högre befattningar
och för sedermera tillkommande eventuella nya assistenttjänster in. m. ansågs
i propositionen kunna tillgodoses för en kostnad av omkring 15 000
kronor genom iordningställande av sex nya tjänsterum i högskolebyggnaden.

Med hänsyn till den alltjämt föreliggande nödvändigheten att begränsa
byggnadsverksamheten kan jag icke tillstyrka, att byggnadsarbeten för
skogshögskolan nu skulle komma till utförande i den omfattning, som högskolestyrelsen
begärt. I anslutning till vad jag tidigare denna dag föreslagit
i fråga om assistenttjänster in. in. vill jag emellertid tillstyrka, att erforderliga
medel anvisas för iordningställande av sex nya tjänsterum i högskolans
byggnad i Stockholm. Kostnaderna härför torde, såsom förut antytts,
kunna beräknas till 15 000 kronor. Därjämte synes vissa institutioners
behov av arbetslokaler vara så trängande, att det även med beaktande av
det nuvarande läget snarast bör tillgodoses. Detta gäller institutionerna för
skogsbotanik och marklära. Vidare torde det bland annat av säkerhetsskäl
även vara erforderligt att en stentrappa uppföres mellan högskolebyggnadens
tredje och fjärde våningar. För nämnda arbeten torde därför böra anvisas
ett belopp av sammanlagt 100 000 kronor. Med övriga byggnadsarbeten
såväl vid högskolebyggnaden i Stockholm som vid högskolans förläggningar
i Garpenberg och Malingsbo torde däremot få anstå.»

Utskottet. Kungl. Maj:ls framställning föranleder icke någon utskottets
erinran, och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten nid skogshögskolan
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
115 000 kronor.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Frukt- och potatislagerhusfonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2,
bil. 20, p. 3; r. skr. nr 94) beslöts inrättande av frukt- och potatislagerhusfonden.
Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den
26 november 1943 (nr 811). Såsom kapital till fonden ha för budgetåren

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO.

1940/41—1945/46 sammanlagt anvisats 3 375 000 kronor. För efterföljande
budgetår ha medel icke anvisats för ändamålet. Genom beslut den 30 juni
1948 medgav Kungl. Maj :t, att det för budgetåret 1945/46 till frukt- och
potatislagerhusfonden anvisade investeringsanslaget finge under budgetåret
1948/49 användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, alt det icke
syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond.

Departementschefen har anfört:

»Ifrågavarande låneverksamhet synes böra fullföljas även under budgetåret
1949/50. Enligt vad lantbruksstyrelsen upplyst torde något kapitaltillskott
till fonden icke vara behövligt under förutsättning alt det för budgetåret
1945/46 anvisade anslaget får användas även under nästa budgetår.
Med hänsyn härtill förordar jag, att omförmälda anslag får disponeras under
ytterligare ett budgetår.»

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1945/46
anvisade investeringsanslaget till Frukt- och potatislagerhusfonden
må under budgetåret 1949/50 användas för det
med anslaget avsedda ändamålet.

5:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under denna punkt har Kungl. Maj:t
hemställt att riksdagen måtte för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor för ändamålet.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat fyra inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 64 av herr Näsgård m. fl. och II: 80 av herr Persson i Norrby in. fl.,
likalydande, i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om sådant förtydligande av bestämmelserna angående
lån och bidrag till gemensam maskinanskaffning, att dylika lån och bidrag
skulle kunna erhållas även till maskiner, avsedda för skogsbruket; och

2) 1:65 av herrar Osvald och Sundelin samt 11:79 av herr Johnsson i
Kastanjegården m. fl., likalydande, vari hemställts att riksdagen måtte besluta,
att bestämmelserna om bidrag till gemensam maskinanvändning måtte
ändras så, att bidragsbeloppet skall utgå med »högst 25 procent» i stället
för såsom för närvarande med »25 procent», samt att den nuvarande 65-procentsregeln kompletteras med en bestämmelse, som möjliggör en smidigare
tillämpning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande av jordbrukets maskinlånefond
(prop. nr 217; r. skr. nr 275). För lån från fonden gälla av 1948 års riksdag
godkända ändrade grunder (prop. nr 188; r. skr. nr 337). Närmare bestämmelser
rörande ifrågavarande lån återfinnas i kungörelsen den 26 juni 1948
(nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond in. in. Såsom kapitaltillskott
till fonden ha för budgetåren 1938/3!)—1941/42 och 1944/45—
1948/49 anvisats anslag av respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000,

1 700 000, 830 000, 3 000 000, 3 500 000, 4 500 000 och 1 600 000 kronor.

I skrivelse den 25 augusti 1948 har lantbruksstyrelsen hemställt, att ett
anslag å 5 000 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår såsom kapitalökning
till fonden. Styrelsen har därvid framhållit i huvudsak följande.

Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42—1947/48 beviljat lån
ur jordbrukets maskinlånefond med respektive 895 000, 1 336 000, 2 134 370,

2 340 000, 4 256 000, 4 875 000 och 7 479 400 kronor.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla
kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1948 till 3 207 000 kronor. Under ett
vart av budgetåren 1948/49 och 1949/50 beräknas dessutom inflyta amorteringar
till fonden med omkring 1 500 000 kronor. Till förfogande för ifrågavarande
låneverksamhet under återstående del av innevarande budgetår
torde alltså finnas ett belopp av omkring (3 207 000 + 1 500 000 =) 4 707 000
kronor. Med hänsyn till den under senare år starkt ökade efterfrågan på
lån från fonden torde nyssnämnda belopp icke på långt när vara tillräckligt
för att möta efterfrågan på lån från fonden under innevarande budgetår.
Sålunda uppgå till lantbruksstyrelsen hitintills från 18 hushållningssällskap
inkomna ansökningar om lån från fonden för första hälften av nämnda budgetår
till ett sammanlagt belopp av 4 145 000 kronor. För att icke alltlör
stort avbräck skall vållas i den pågående mekaniseringen inom jordbruket,
bör enligt lantbruksstyrelsens mening medel av sådan storleksordning anvisas
till fonden, att maskiner för gemensam användning under budgetåret
1949/50 kunna anskaffas i minst samma utsträckning som under budgetåret
1947/48. Om man räknar med att enskilda kreditinrättningar under
budgetåret 1949/50 komma att anlitas för lån för ifrågavarande ändamål
till ett sammanlagt belopp av högst 1 500 000 kronor, torde det erforderliga
kapitaltillskottet till fonden icke kunna beräknas till lägre belopp än
5 000 000 kronor. Med de amorteringar på omkring 1 500 000 kronor, som
under budgetåret 1949/50 beräknas inflyta till fonden, skulle med en medelsanvisning
av nyssnämnda storleksordning ett belopp av 6 500 000 kronor
stå till förfogande för utlåning från fonden under sagda budgetår.

Departementschefen har anfört:

»Av den lämnade redogörelsen framgår, afl ifrågavarande fond under
årens lopp i allt större omfattning tagits i anspråk för utlämnande av lån.
Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av frågan om anslag för
nästa budgetår till bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond
(IX H.T., ]). 96) är en utvidgning av den gemensamma maskinanvändningen
en av de allra snabbast verkande rationaliseringsåtgärderna
och förtjänar därför i hög grad det allmännas stöd. Med hänsyn till dessa
förhållanden vill jag tillstyrka, all i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag
ctl kapitaltillskott av 5 000 000 kronor anvisas till fonden.»

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Mot Kungi. Maj :ts framställning har utskottet intet att erinra.

Beträffande de i motionerna framställda yrkandena vill utskottet framhålla
följande.

Enligt kungörelsen den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets
maskinlånefond in. in. må hushållningssällskap från fonden erhålla
statslån att användas för utlämnande av lån till enskild person eller sammanslutning,
som önskar anskaffa jordbruksmaskin, vilken skall användas
av flera jordbrukare (s. k. maskinlån), eller för inköp, uppförande eller ombyggnad
av byggnad, som erfordras för av sökanden yrkesmässigt bedriven
jordbruksmaskinhållning (s. k. byggnadslån).

På framställning av hushållningssällskap må lantbruksstyrelsen bevilja
bidrag till låntagare hos sällskapet för återbetalning av maskinlån. Sådant
bidrag utgår med belopp motsvarande 25 procent av lånets ursprungliga
kapitalbelopp. Såsom förutsättning för bidrag till låntagare gäller bland
annat, att av den åkerareal, som innehaves av de jordbrukare, vilka deltagit
i den gemensamma maskinanvändningen, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar
med högst 20 hektar åker. Utan hinder av att denna förutsättning
ej uppfyllts må dock bidrag beviljas, därest maskinhållningen avsett
grundförbättringsarbete eller lantbruksstyrelsen eljest efter prövning av
omständigheterna så finner skäligt.

Vad först angår den i motionerna I: 64 och II: 80 gjorda hemställan har
från lantbruksstyrelsen inhämtats, att lån och bidrag från fonden lämnas
icke blott till inköp av lantbruksmaskiner utan även till förvärv av sådana
maskiner, som äro avsedda att användas såväl i jordbruket som i skogsbruket.
Härigenom har behovet av lån och bidrag till maskiner för skogsbrukets
behov i viss mån blivit tillgodosett. För anskaffande av maskiner för
enbart skogliga syften bör däremot enligt utskottets mening frågan om lån
och bidrag regleras i annan ordning.

I fråga om motionerna 1:65 och 11:79 vill utskottet framhålla, att vid
1948 års riksdag beslut fattades om höjning av bidragsprocenten från 20
till 25. Samtidigt avslogs ett förslag att bidrag skulle kunna beviljas — oberoende
av huvudregeln att av den åkerareal, som innehaves av jordbrukare
vilka deltagit i den gemensamma maskinanvändningen, minst 65 procent
skola tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar åker — om minst tio
brukningsdelar deltagit i maskinanvändningen. I stället antogs den nu gällande
bestämmelsen, att om 65-procentsregeln icke uppfyllts bidrag dock får
beviljas, därest maskinhållningen avsett grundförbättringsarbete eller lantbruksstyrelsen
eljest efter prövning av omständigheterna så finner skäligt.
Vid nu angivna förhållanden finnas enligt utskottets mening icke tillräckliga
skäl atl upptaga frågan till förnyad prövning förrän erfarenhet vunnits
om de nuvarande bestämmelsernas lämplighet.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må till Jordbrukets maskinlånefond för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor;

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

7

B. alt de likalydande motionerna 1:64 och 11:80 ej må
föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

C. att ej heller de likalydande motionerna I: 65 och II: 70
må föranleda någon riksdagens åtgärd.

6:o) Spannmålslagerhusfonden. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr.
nr 376) beslöts inrättande av spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna
villkor och bestämmelser för lån från fonden äro meddelade i kungörelsen
den 12 september 1930 (nr 342) med däri genom kungörelserna nr
364/1932, 263/1933, 612/1937 och 252/1943 gjorda ändringar. Såsom kapitaltillskott
till fonden ha för budgetåren 1930/31—1944/45 anvisats tillhopa
9 400 000 kronor. För budgetåren 1945/46—1948/49 ha medel icke anvisats
för ändamålet. Enligt medgivande av 1948 års riksdag må det för
budgetåret 1944/45 anvisade anslaget jämväl under budgetåret 1948/49 användas
för det med anslaget avsedda ändamålet.

Kungl. Maj :t har under denna punkt anhållit om motsvarande medgivande
för budgetåret 1949/50.

I detta sammanhang har utskottet även behandlat en i riksdagens första
kammare av herr Mannerskantz väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 228,
vari hemställts att riksdagen måtte

1) besluta att lån ur spannmålslagerhusfonden skola förräntas från lyftningsdagen,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så visar sig erforderligt för att icke
skördens omhändertagande skall äventyras, tillföra fonden ytterligare medel,
samt

3) besluta att räntan för lån ur fonden måtte sättas till en med Övriga
lånefonder jämförlig nivå.

Rörande de skäl som åberopats till stöd för motionen får utskottet hänvisa
till denna.

Lantbruks styrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, att det icke
syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond. Härvid har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

Enligt uppgift från statskontoret uppgick den till utlåning disponibla
kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1948 till 2 279 000 kronor. Under budgetåren
1948/49 och 1949/50 beräknas amorteringar å lån från fonden inflyta
med respektive 80 000 kronor och 85 000 kronor. Utan ytterligare medelsanvisning
till fonden skulle sålunda för utlåning under nämnda båda
budgetår ett belopp av i runt tal 2 444 000 kronor stå till förfogande.

För närvarande föreligga två av lantbruksstyrelsen tillstyrkta, av Kungl.
Maj :t ännu icke beviljade ansökningar avseende ett sammanlagt lånebelopp
av 680 200 kronor. Även för den händelse Kungl. Maj :t i anledning av nämnda
två låneansökningar skulle bevilja lån från fonden med sagda belopp,
torde återstående belopp, 1 763 800 kronor, vara till fyllest för att tillgodose
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåren 1948/49 och

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

1949/50. På grund av vad sålunda anförts finner lantbruksstyrelsen icke
anledning hemställa om medelsanvisning till fonden för budgetåret 1949/
50, men anhåller, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva, att det
för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget må jämväl under budgetåret 1949/
50 användas för med anslaget avsett ändamål.

Departementschefen har anfört: »Ifrågavarande låneverksamhet synes
böra fullföljas även under budgetåret 1949/50. Enligt vad lantbruksstyrelsen
upplyst torde något kapitaltillskott Lill fonden icke vara behövligt under förutsättning
att det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget får användas
även under nästa budgetår. Med hänsyn härtill förordar jag, att omförmälda
anslag må disponeras under ytterligare ett budgetår.»

Utskottet. Med hänsyn till storleken av det belopp, som kvarstår i fonden,
synes något kapitaltillskott icke vara behövligt för budgetåret 1949/50.

I anledning av de i motionen framställda yrkandena angående förränlningen
av lån från fonden får utskottet anföra följande.

Genom beslut av 1943 års höstriksdag (prop. nr 343, r. skr. nr 487) fastställdes
fem särskilda räntetyper för lån från statens utlåningsfonder. Enligt
räntetyp I skall ränta utgå med en för varje budgetår fastställd nonnalränta,
utgörande lägst fyra procent, enligt räntetyp II normalräntan jämte
visst tillägg och enligt räntetyp III fast ränta med högst 3,6 och lägst 2,5 procent.
Enligt räntetyp IV skall ingen ränta utgå, medan räntetyp V innebär,
att ränta skall utgå på sätt fullmäktige i riksbanken bestämma för varje
budgetår. Samtidigt fastställdes till vilken räntetyp lån från de olika lånefonderna
skulle höra. Sålunda bestämdes, att å lån från spannmålslagerhusfonden
skulle utgå ränta enligt räntetyp I. En jämförelse mellan fördelningen
av de särskilda lånefonderna giver vid handen, att samtliga med denna
jämförliga fonder tillhöra sistnämnda räntetyp. Dit höra sålunda även,
bland andra, lån från frukt- och potatislagerhusfonden, statens fjäderfälånefond,
gödselvårdsfonden, statens fruktodlingslånefond, statens mejerilånetond,
jordbrukets maskinlånefond, elektrifieringslånefonden och täckdikningslånefonden.
Vid sådant förhållande synes anledning icke föreligga
att ändra räntefoten för de lån, som erhållas ur spannmålslagerhusfonden.

Ej heller finner utskottet skäl ha anförts för borttagande av räntefriheten
för de första fyra åren för dylika lån.

Utskottet hemställer alltså,

A. att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1944/
45 anvisade investeringsanslaget till Spannmålslagerhusfonden
må under budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet; samt

B. att motionen 1: 228 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

9

7:o) Statens avdikningslånefond. Utskottet biträder Kung]. Maj:ts förslag
under denna punkt och hemställer,

att riksdagen må medgiva,

1) att under budgetåret 1949/50 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 3 500 000 kronor;

2) att Kungl. Maj :t må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1949—30 juni 1950 medgiva anstånd med
erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.

8:o) Bevattningslånefonden. I enlighet med Kungl. Maj ds framställning
under punkten 8 hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget
till Bevattningslånefonden må under budgetåret 1949/50
användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

9:o) Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)
inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser
för lån ur fonden återfinnas i kungörelsen den 7 augusti 1907
(nr 61) med däri genom kungörelserna nr 151/1916, 359/1921, 130/1928,
298/1930, 112/1932, 627/1937, 220/1943 och 313/1948 gjorda ändringar.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan
maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av
fisk avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare
för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling
av fiskets produkter samt för utförande av fiskodling.

Enligt beslut av 1921 års riksdag må av Kungl. Maj :t årligen disponeras
ett belopp av 1 800 000 kronor såsom lån från ifrågavarande fond.

Såsom kapitaltillskott till fonden har senast å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisats ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

Den år 1948 vidtagna ändringen i kungörelsen innebär, förutom viss utsträckning
av de ändamål, vartill lån må utlämnas, att lån från londen i
varje särskilt fall må uppgå till högst 60 000 kronor mot tidigare 35 000
kronor.

I skrivelse den 20 augusti 1948 har fiskeristijrelsen med statens fiskeriförsök
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva,
att av fiskerilånefonden ett belopp av 2 500 000 kronor årligen må disponeras
för utlämnande av lån, dels ock för budgetåret 1949/50 anvisa 1 750 000
kronor för kapitalökning av lånefonden.

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

Efter redogörelse för styrelsens framställning har departementschefen
anfört:

»Vad fiskeristyrelsen anfört torde giva vid handen, att det belopp Kungl.
Maj :t hittills årligen ägt disponera för lån från ifrågavarande fond icke
längre är tillräckligt för tillgodoseende av lånebehovet. Det är uppenbarligen
önskvärt, att den vid 1948 års riksdag beslutade utvidgningen av lånemöjligheterna
ej skall hämmas av brist på medel. Jag finner därför en höjning
av lånegränsen påkallad. Med hänsyn till nödvändigheten att begränsa
investeringarna kan jag dock ej förorda större höjning för nästa budgetår
än från 1 800 000 kronor till 2 000 000 kronor.

Då för utlåning ur fonden endast stå till förfogande inflytande annuiteter,
och dessa för nästa budgetår beräknas uppgå till 750 000 kronor, erfordras
ett kapitaltillskott till fonden för nämnda budgetår. .Tåg förordar, att för
budgetåret 1949/50 för ändamålet anvisas ett anslag å 1 250 000 kronor.»

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning och hemställer,
att riksdagen må

1) medgiva, att tills vidare från och med budgetåret
1949/50 ett belopp av 2 000 000 kronor må av Kungl. Maj :t
årligen disponeras för lån från fiskerilånefonden;

2) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1949/50 anvisa
ett investeringsanslag av 1 250 000 kronor.

10:o) Kronotorparnas inventarielånefond. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under denna punkt gjorda framställning, som grundar sig på en av domänstyrelsen
och lantbruksstyrelsen verkställd beräkning av medelsbehovet,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kronotorparnas inventarielånefond
för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
80 000 kronor.

11 :o) Hemslöjdslånefonden. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 11 och hemställer,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1945/40
anvisade investeringsanslaget till Hemslöjdslånefonden må
under budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

12:o) Statens lånefond för hästavelns befrämjande. Vid 1947 års riksdag
beslöts inrättande av ifrågavarande fond (prop. nr 14; r. skr. nr 72) genom
sammanslagning av statens hästavelsfond, lånefonden för inköp av ädla
avelsston, lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras och låne -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

11

fonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras samt genom tillskott från
stuteriväsendets fond, varvid bestämdes att fonden skulle ha ett kapital av
7 000 000 kronor. Bestämmelser för låneverksamheten äro meddelade i kungörelsen
den 30 juni 1947 (nr 395) angående lån från statens lånefond för
hästavelns befrämjande med däri genom kungörelsen den 24 september
1948 (nr 649) gjord ändring.

Enligt riksdagens medgivande må ur fonden under budgetåret 1948/49
tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston 300 000 kronor,
för inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor,
för inköp av nordsvenska avelsston 200 000 kronor, för inköp av avelshingstar
av ardennerras 400 000 kronor och för förvärv av ridhusbyggnader
in. in. 250 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 anfört, att det
icke syntes erforderligt att för budgetåret 1949/50 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond. Styrelsen har föreslagit, att för budgetåret
1949/50 skulle få tagas i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston
350 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk eller gudbrandsdalsk
ras 200 000 kronor, för inköp av nordsvenska avelsston 150 000 kronor,
för inköp av avelshingstar av ardennerras 400 000 kronor och för förvärv
av ridhusbyggnader samt för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt
hästmaterial in. in. 350 000 kronor.

Efter redogörelse för Iantbruksstyrelsens framställning har departementschefen
anfört:

»Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde nytt kapital till fonden icke vara
erforderligt för nästa budgetår. Med hänsyn till den stora efterfrågan på lån
för inköp av varmblodiga avelsston vill jag tillstyrka, att för detta ändamål
under budgetåret 1949/50 må disponeras 50 000 kronor mer än under löpande
budgetår, eller sålunda 350 000 kronor. Vad angår behovet av lån för
förvärv av ridhusbyggnader m. in. torde visserligen en ökning vara att emotse
på grund av att lån numera även får utlämnas för anskaffande av för
ridhusdrift erforderligt hästmaterial. I nuvarande läge anser jag mig emellertid
trots sagda förhållande icke kunna förorda någon höjning av det
för berörda ändamål avsedda lånebeloppet. Detta synes i stället även för
nästa budgetår böra bestämmas till 250 000 kronor.»

I övrigt har departementschefen icke haft något att erinra mot lantbruksstyrelsens
förslag.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer
alltså,

att riksdagen må medgiva, alt ur statens lånefond för
hästavelns befrämjande under budgetåret 1949/50 må lagas
i anspråk till lån för inköp av varmblodiga avelsston
350 000 kronor, för inköp av hingstar av nordsvensk och
gudbrandsdalsk ras 200 000 kronor, för inköp av nordsvenska
avelsston 150 000 kronor, för inköp av avelshingstar av ar -

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

dennerras 400 000 kronor samt för förvärv av ridhusbyggnader
och för anskaffande av för ridhusdrift erforderligt
hästmaterial m. m. 250 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

13:o) Ackordslån och hjälplån till jordbrukare. I enlighet med Kungi.
Maj :ts framställning under punkten 13 hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1944/45
anvisade investeringsanslaget till Ackordslån och hjälplån
till jordbrukare må under budgetåret 1949/50 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.

14:o) Lån för anskaffande av grästorkar. Lantbruksstijrelsen har för ändamålet
hemställt om ett anslag av 300 000 kronor, därvid styrelsen bland
annat hänvisat till att en ansökan om lån å 200 000 kronor, vilken ansökan
på grund av den begränsade medelstillgången under innevarande budgetår
kunnat tillstyrkas endast till halva beloppet, helst borde tillgodoses under
nästa budgetår.

Departementschefen har på grund av det nuvarande läget förordat ett
anslag om 100 000 kronor för budgetåret 1949/50.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lån för anskaffande av grästorkar
för hudgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av
100 000 kronor.

15ro) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. Kungl.
Maj :t har under denna punkt hemställt att för ändamålet måtte för budgetåret
1949/50 anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet jämväl behandlat två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:10 av
herrar Osvald och Sundelin samt II: 15 av herr Utbult m. fl., i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam utredning angående vilka
åtgärder som böra vidtagas för avsättning av fisk, särskilt med hänsyn
till de stora mängder sill, som kunna landas om en ny sillperiod inträder,
och

2) till lån till främjande av beredning och avsättning av fisk in. in. för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.

Jordbruksutskottets utlåtande nr It).

13

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
investeringsanslag av 500 000 kronor (prop. nr 48; r. skr. nr 220). Bestämmelser
rörande anslagets användning äro meddelade i kungörelsen den 11
maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande av beredning,
förvaring och avsättning av fisk, ändrad genom kungörelsen den 17 juni
1948 (nr 314).

I skrivelse den 20 augusti 1948 har fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök
hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1949/
50 anvisas ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. Styrelsen har till
stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Vid ingången av budgetåret 1947/48 fanns eu behållning å anslaget av
86 000 kronor. Tillsammans med det för nämnda budgetår beviljade anslagsbeloppet,
500 000 kronor, stodo alltså sammanlagt 586 000 kronor till
förfogande för budgetåret 1947/48. Härav disponerades endast 55 000 kronor,
varvid emellertid är att märka, att under nämnda budgetår ansökningar
om lån för ifrågavarande ändamål inkommit till ett mångdubbelt
större sammanlagt belopp. Ett flertal av dessa ansökningar är fortfarande
beroende på Kungl. Maj:ts prövning.

Under innevarande budgetår ha redan inkommit låneansökningar å sammanlagt
575 000 kronor, ''och ett flertal nya ansökningar väntas. Det är
därför tydligt, att de anspråk, som numera ställas på detta anslag, icke
tillnärmelsevis kunna tillgodoses med disponibla medel, så mycket mindre
som numera lån ur fonden kunna erhållas för långt fler ändamål än tidigare.
De största lånekraven avse i allmänhet anläggning av fryshus. Om
landets fiskerinäring skall kunna hävda sig i konkurrensen på exportmarknaden,
är det oavvisligen nödvändigt, att kraftigare åtgärder vidtagas för
åstadkommande av fryshus och liknande anläggningar även i nuvarande
läge. Fiskeristyrelsen vil! därför förorda, att ifrågavarande anslag ökas
till 2 000 000 kronor för nästa budgetår.

Departementschefen har anfört:

»Såsom fiskeristyrelsen framhållit avse de största anspråken på lån från
förevarande anslag i allmänhet anläggande av fryshus. Enligt vad styrelsen
vidare uttalat föreligger för närvarande trängande behov av ett flertal sådana
anläggningar. Även jag är av den uppfattningen att det är av stor vikt
ati fryshusanläggningar komma till utförande i ökad omfattning, icke minst
ur den synpunkten att landets fiskerinäring därigenom lättare blir i stånd
all hävda sig i konkurrensen på exportmarknaden. En höjning av medelsanvisningen
under förevarande anslag synes motiverad såväl med hänsyn
till detta förhållande som till att lån från anslaget numera kan lämnas för
fler ändamål än tidigare. I betraktande av den återhållsamhet, som måste
iak!lagas i fråga om statlig investeringsverksamhet, torde emellertid medel
i den omfattning fiskeristyrelsen föreslagit icke nu böra ställas till förfogande.
Det synes sålunda tillräckligt, att för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag
av I 000 000 kronor. Detta innebär eu höjning av det för
innevarande budgetär anvisade anslaget med 500 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn bland annat till de stora värden, som äro investerade
i fiskefartyg och fiskredskap, synes det angeläget, alt tillräckliga möjligheter
skapas för ad fångsterna skola kunna omhändertagas på ett lill -

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr JO.

fredsställande ''sätt. Såsom fiskeristyrelsen framhållit torde behovet av fryshusanläggningar
vara trängande. Huruvida därjämte andra anläggningar
kunna anses påkallade, framför allt med anledning av väntad ökning av
sillfångsterna, bör enligt utskottets mening utredas. I avbidan på resultatet
av utredningen torde medelsanvisningen höra begränsas till det av
Kungl. Maj :t föreslagna beloppet. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
de likalydande motionerna I: 16 och II: 15, såvitt angår medelsanvisningen,
till Lån till främjande av beredning och
avsättning av fisk in. in. för budgetåret 1949/50 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor, samt

B. med bifall till motionerna I: 16 och II: 15, i fråga om
hemställan om utredning, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning om
vilka åtgärder som böra vidtagas för främjande av avsättningen
av fisk, därvid hänsyn särskilt bör tagas till sillfångsterna.

Diverse kapitalfonder.

16:o) Jordfonden. Kungl. Maj:t har under punkten 16 hemställt att till
jordfonden måtte för budgetåret 1949/50 anvisas ett investeringsanslag av
15 000 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet därjämte behandlat två i riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 115 av
herr Näslund in. fl. samt 11:49 av herrar Svensson i Ljungskile och A Olsten,
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte till jordfonden för
budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för motionerna får utskottet
hänvisa till dessa.

\ id 1940 års riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr 273) beslöts inrättande av
en kapitalfond, benämnd jordfonden. Fondens medel skola jämlikt beslut
av 1948 års riksdag (prop. nr 149; r. skr. nr 233) användas bland annat för
bestridande av lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband
med åtgärder för yttre rationalisering på jordbrukets område. Biksdagen
har för budgetåren 1940/41—1943/44 till jordfonden anvisat anslag
av respektive 3 000 000, 2 000 000, 1 000 000 och 500 000 kronor. För budgetåren
1944/45—1947/48 ha några medel icke anvisats. För innevarande
budgetår har till fonden anvisats ett anslag av 10 000 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 25 augusti 1948 gjort framställning
om anvisande för budgetåret 1949/50 av 20 000 000 kronor såsom kapitalökning
till fonden. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

15

Vid sistförflutna budgetårs utgång förefanns ett outnyttjat belopp å fonden
av 4 100 000 kronor, vartill kom en kontant behållning å 604 200 kronor.
Tillsammans med det för innevarande budgetår anvisade anslaget å
10 000 000 kronor äro således-sammanlagt 14 704 200 kronor disponibla för
nämnda budgetår.

Med hänsyn till den korta tid lantbruksnämnderna ännu varit i verksamhet
är det svårt att bedöma i vilken utsträckning jordfonden kommer att
tagas i anspråk under innevarande budgetår. Lantbruksstyrelsen håller
dock för troligt att större delen av medlen skall åtgå för fastighetsförvärv,
särskilt med hänsyn till redan pågående rationaliseringsföretag, bland annat
i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Kopparbergs och Blekinge
län, där redan tidigare en relativt omfattande verksamhet bedrivits. Sedan
lantbruksnämnderna vunnit ökad erfarenhet och rutin torde denna verksamhet
komma att öka. För nästkommande budgetår beräknar styrelsen att
20 000 000 kronor äro erforderliga såsom kapitaltillskott till fonden.

Departementschefen har anfört i ärendet:

»Innan närmare erfarenheter vunnits rörande lantbruksnämndernas verksamhet
är det givetvis svårt att bedöma, i vilken utsträckning jordfonden
kommer att tagas i anspråk av nämnderna. .lag har tidigare denna dag ansett
mig endast kunna förorda en väsentligt mindre höjning av anslaget till
bidrag till yttre rationalisering än den, som föreslagits av lantbruksstyrelsen.
En dylik begränsning bör inverka även på anspråken på jordfonden.
Med hänsyn härtill och då enligt vad styrelsen anfört någon nämnvärd
disponibel behållning ej torde finnas vid ingången av nästa budgetår förordar
jag, att jordfonden för detta budgetår tillföres ett kapitaltillskott av
15 000 000 kronor.»

Utskottet. Med hänsyn till svårigheten att bedöma anslagsbehovet för del
kommande budgetåret synes det utskottet lämpligast, att medel anvisas till
sådant belopp, att fondens behållning med säkerhet kommer att medgiva
att den pågående rationaliseringen kan fortgå i önskad omfattning.

I skrivelse den 12 februari 1949, som varit för utskottet tillgänglig, har
lantbruksstyrelsen emellertid upplyst, att nettoutgifterna för fonden uppgått
till 340 000 kronor under tiden den 1 juli 1948—den 31 januari 1949
samt att nettomedelsbehovet för återstående del av innevarande budgetår
beräknades till 4 500 000 kronor. Då det således vore uppenbart, att en betydande
del av fondens medel icke behövde tagas i anspråk under budgetåret
1948/49, torde enligt lantbruksstyrelsens åsikt — såvitt situationen nu
kunde överblickas —■ ett anslag av 10 000 000 kronor vara tillräckligt för
nästa budgetår.

Med hänsyn till vad sålunda blivil upplyst synes enligt utskottets mening
en medelsanvisning av 10 000 000 kronor för budgetåret 1949/50 vara tillfyllest.
Därigenom kommer att finnas till förfogande ett belopp av ungefär
den storlek, som avselts i motionerna I: 115 och 11:49.

Utskottet hemställer alltså,

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må, i anledning av Kung], Maj :ts förslag
samt motionerna 1:115 och 11:49, till Jordfonden för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000
kronor.

17 :o) Arrendeegnahemsfonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under denna punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att det för budgetåret 1943/44
anvisade anslaget till Arrendeegnahemsfonden må under
budgetåret 1949/50 användas för det med anslaget avsedda
ändamålet.

18:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Utökad maskinell utrustning. I
enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under denna punkt — innebärande
medelsanvisning med 59 000 kronor för inköp av en sandblästringsmaskin
samt för täckande av merkostnader vid tidigare medgivet förvärv av
eu boktryckssnällpress — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:
Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1949/50 anvisa
ett investeringsanslag av 59 000 kronor.

19:o) Statens reproduktionsanstalts fond: Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten. Utskottet biträder Kungl. Maj ds under denna punkt gjorda
framställning och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens reproduktionsanstalts fond:
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret
1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 kronor.

Stockholm den 3 mars 1949.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson,

Hjalmar Nilsson, Jon Jonsson, Henry Johansson, Ernst Hjalmar Nilsson,
Einar Persson och Hugo Osvald; samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Svensson i Ljungskile,
Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Andersson i Surahammar,
Haeggblom, Svensson i Vä och Åhman;

dock att vid behandlingen av punkten 15 herr Utbult deltagit i stället
för herr Svensson i Ljungskile.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 10.

17

Reservationer:

1) Vid punkten 5:o) av herrar Osvald, Svensson i Ljungskile, Hseggblom
och Ähman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till yrkandena
i motionerna I: 65 och II: 79 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande å s. 6, som börjar med orden »I
fråga» och slutar med orden »bestämmelsernas lämplighet» bort ha följande
lydelse:

»Enligt utskottets mening synas skäl föreligga att i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag och yrkande i motionerna I: 65 och II: 79 ändra nu
gällande bestämmelser därhän, att bidrag må beviljas med ''högst 25 procent’
i stället för ''25 procent’. Likaledes synes det önskvärt, att den nuvarande
s. k. 65-procentsregeln kompletteras med en bestämmelse, som möjliggör
en smidigare tillämpning.»

dels ock att utskottets hemställan under C) bort lyda på följande sätt:

»C. att riksdagen-må, med bifall till de likalydande motionerna I: 65 och
11:79, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att sådana ändringar, som
avses med motionerna, måtte vidtagas i nu gällande bestämmelser om bidrag
till gemensam maskinanvändning.»

2) Vid punkten 6:o) av herr Hteggblom.

3) Vid punkten 16:o) av herrar Osvald, Svensson i Ljungskile, Hseggblom
och Åhman, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 115 och II: 49 och att därför utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»I skrivelse den 12 februari 1949, som varit för utskottet tillgänglig, har
lantbruksstyrelsen upplyst, att nettoutgifterna för fonden under tiden den 1
juli 1948—den 31 januari 1949 ej uppginge till mera än 340 000 kronor samt
att nettomedelsbehovet för återstående del av innevarande budgetår beräknades
till 4 500 000 kronor. Under denna förutsättning komma cirka
10 000 000 kronor att finnas kvar i fonden vid slutet av nu löpande budgetår.
Då departementschefen förutsatt, att 15 000 000 kronor böra ställas till
lantbruk sstyrelsens förfogande för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till de likalydande motionerna I: 115 och
II: 49, till Jordfonden för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 10 samt. Nr 10.